Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Som bekant styrs merparten av vårt jordbruk av lagstiftning på EU-nivå. Detta går tillbaka till 2018 då EU-kommissionen formulerade ett samlat reformpaket GJP för hela det europeiska jordbruket. Målsättningen är att utveckla en intelligentare och mer stryktålig jordbrukssektor präglad av miljö- och klimatåtgärder som främjar våra gemensamma och övergripande mål och ska resultera i en starkare landsbygd och därmed också friskare medborgare.

Den här gemensamma jordbrukspolitiken startade i samband med grundandet av det som skulle bli EU, 1958, då gemenskapen bestod av bara sex stater i jämförelse med dagens 27. För att maten vi äter skulle kunna omfattas av den fria rörligheten för varor, givet olika förutsättningar för odlingar, samtidigt som man behöll den nödvändiga statliga interventionen inom denna sektor ansågs det nödvändigt att avskaffa nationella specialstöd som inte var förenliga med den gemensamma marknaden. Detta är bakgrunden till den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det nu aktuella lagförslaget om finannsiering av landsbygdsnäringar är resultatet av förhandlingar mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen och antogs i formell mening 2021. Reformpaketet utgörs av tre förordningar som ska börja tillämpas den 1 januari i år och formulerar regler kring strategiska planer, en horisontell förordning samt en marknadsordningsförordning.
Dessa förordningar är sedan grunden för nationella strategiska planer om bland annat direktstöd till jordbruket och landsbygdsutveckling. Här är det viktigt att understryka att stödåtgärderna i själva verket handlar om insatser till konsumenterna, alla vi som drar nytta av en levande landsbygd och friska livsmedel. En medlemsstat kan ha endast en strategisk plan vilket är förklaringen till att Åland nu helt och hållet ingår i Finlands lag.

Allt detta finns noggrant beskrivet i lagförslaget och dess förarbeten och finans- och näringsutskottet stöder enhälligt lagstiftningen som ska tillämpas under åren 2023-2027. I behandlingen av lagförslaget har utskottet konstaterat att planerna i det stora hela följer tidigare planperioder fast med ökat fokus på hållbarhet i hela produktionen med målet att stoppa förlusterna av biologisk mångfald. I lagförslaget ingår också väsentliga förbättringar när det handlar om hur stödansökningarna görs i praktiken. Dessa kan endast göras elektroniskt, med vissa undantag, men de kan också ändras i efterhand vilket är bra för mottagarna av stödet.

Utskottet har i sitt arbete fäst en viss uppmärksamhet vid de delegeringsbestämmelser som finns inskrivna på ett flertal platser i lagtexten och som ger landskapsregeringen möjlighet att i förordning reglera ersättningarnas nivå, belopp och övriga villkor.
Denna delegeringsfullmakt påminner om motsvarande regler i rikslagstiftningen varför utskottet bedömer att fullmakten kan kvarstå i föreslagen form.
I klartext betyder detta att denna lagstiftning utgör en teknisk grund för att sedan förverkliga europeisk och åländsk jordbrukspolitik och skapa övergripande säkerhet och försörjningsberedskap när det handlar om primärproduktion av livsmedel. Detta har alltid varit viktigt men framstår som extremt nödvändigt från och med början av 2022 då Ryssland genom sitt anfallskrig mot Ukraina satte hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel. Effekterna av detta krig påverkar livsmedelsmarknaden över hela världen i form av prisstegringar och leveransproblem och mycket mer.

Den åländska och finländska livsmedelsekonomin kan inte baseras enbart på import, det är nödvändigt med egen produktion. Dessa stödvillkor ska säkra detta och stärka försörjningsberedskapen.
Men i sammanhanget är det viktigt och på sin plats att från lagtingets sida rikta ett tack för storartat arbete till jordbruksbyrån vid landskapets näringsavdelning som tillsammans med lagberedningen producerat omfattande lagstiftning på begränsad tid. Med det här lagförslag är tekniken på plats, nu återstår att fylla det hela med innehåll i form av förordningar.

Till sist talman, allt detta utgör en stark grund för att vi ska kunna fortsätta utveckla den åländska primärproduktionen som levererar frisk mat och bidrar till ett vackrare och mer inbjudande samhälle vilket vi alla borde minnas när vi står i butiken. För hur viktigt det än är med lagar och förordningar är det marknaden som sist och slutligen bestämmer. Det är vi som konsumenter som sitter på makten. Varje gång vi köper åländska produkter bidrar vi till ett vackrare landskap, en tryggare vardag och ett friskare liv.
Talman, med hänvisning till detta och till betänkandet föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i den lydelse som finns med de rättelser som är framförda.

Talman! Det är alltid trevligt att det diskuteras näringspolitik i lagtinget, det gör vi för lite och synd att det nästan alltid begränsas till stöd och bidrag. Hur som, utskottet skriver följande i betänkandet kring landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar, "utskottet uppmanar landskapsregeringen att överväga inkludering av lagtinget i framtagandet av kommande strategiska planer".
Det är en rätt mjuk skrivning, men förhoppningsvis kommer lagtinget att vara mer involverat och uppdaterat i fortsättningen.

Den s.k. CAP-strategin har nog mer eller mindre gått lagtinget som helhet förbi, och detsamma gäller Ålands input i den nationella strategin och detsamma kommer att gälla de förordningar som landskapsregeringen nu tar fram kopplade till lagstiftningen. Det är olyckligt, då innehållet är viktigt och strategin är i kraft till 2027. Med tanke på Fit For 55 och gröna given som är starkt förknippade med denna lagstiftning skulle det vara bra om kommande lagting får en större insyn under arbetets gång.

Lagtinget har godkänt finansieringen och godkänner nu lagstiftningen. Förstår att det funnits tidspress, men har majoritetspartierna getts möjlighet till information, bör det ha funnits möjlighet att informera lagtinget som helhet. Detta sagt som en förhoppning om större inkludering oberoende om vem som sitter i landskapsregeringen och lagting för slutproduktens skull, men även för demokratins.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till Landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.