Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Tack, talman! Idag har vi på Åland 5,2 procent relativ arbetslöshet, vilket är på väg åt rätt håll. Det kan vara en bra sak att påminna sig om. När det handlar om arbetsmarknad så finns det ju alltid två parter. Det finns de som söker jobb och det finns företag som behöver arbetskraft. Finessen för ett samhälle är att se till att det där matchar så bra som någonsin är möjligt. Svårare än så är det egentligen inte, men tyvärr inte lättare heller.

    Det här lagförslaget handlar om en ny serviceprocess för arbetssökande. Det spelar mot det som händer i Finland. Det betyder att man behöver ändra på fyra olika landskapslagar och det lanserades i samband med en tilläggsbudget för 2022. Tanken var att detta skulle ha behandlats tidigare, men av olika skäl blev så inte fallet och nu brådskar det lite. Den ska träda i kraft den 2 maj och göra det smidigare och enklare att söka arbete, inte bara som en hjälp för de arbetssökande, utan i minst lika hög grad också för företagen. Dessutom så gäller ändringarna på vilka grunder arbetslöshetsförmåner ska erhållas och hur arbetssökande ska vara skyldiga att söka arbete och förbättra sina förutsättningar för att hitta detta arbete.

    Jag tänker inte gå in så mycket mer i detalj, utskottets synpunkter framkommer. Vi valde från utskottets sida att inte lyfta mer än det som ansågs nödvändigt. Vi har lyft en fråga som handlar om arbetslösa personer med nedsatt arbetsförmåga. Det är en fråga som inte riktigt har något enkelt svar, men vi tyckte ändå att det kändes som en poäng att påminna landskapsregeringen och oss själva om det inför framtida ändringar.

    Med hänvisning till det anförda så föreslår utskottet att lagtinget antar det första och andra lagförslaget i nedanstående lydelse och att lagtinget antar det tredje och fjärde lagförslaget i föreslagen form. Tack, talman!


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 14:26

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Utskottet skriver följande i betänkandet; "Utskottet har fäst uppmärksamhet vid frågan om arbetslösa personer med nedsatt arbetsförmåga och deras möjlighet att erhålla anställning med sysselsättningsstöd för högst två år åt gången (48 §). Utskottet anser att frågan är av humanitär natur och att landskapsregeringen bör granska systemet ur den synvinkeln och överväga en förlängning av tiden med sysselsättningsstöd. Denna problematik gäller också för övriga kategorier med ännu kortare tider för vilka sysselsättningsstöd kan erhållas."

    Jag tog upp det i remissen, men jag väljer att göra det en gång till. Vi tycker från Liberalernas håll att frågan är så pass viktig.

    § 48 i landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet säger bl.a. följande; Stödets varaktighet. I den gällande paragrafen föreskrivs om maximitider för sysselsättningsstöd. Av gällande 1 mom. följer att sysselsättningsstöd kombinerat med en anställning kan beviljas för högst sex månader i sänder. Enligt gällande 2 mom. kan sysselsättningsstöd vid en kommunal anställning beviljas för högst ett år i sänder om personen har fyllt 55 år. Om den person som anställs med sysselsättningsstöd har nedsatt arbetsförmåga kan stödet oavsett arbetsgivare beviljas för högst två år åt gången. Enligt förslaget till 2 mom. ska sysselsättningsstöd också kunna beviljas för högst ett år i sänder om personen har bristande kunskaper i svenska. Denna grupp kan anses vara i särskilt behov av att integreras i samhället och arbetslivet.

    Vi måste vara ärliga och klarsynta. Det finns en relativt stor grupp ålänningar som inget hellre vill än arbeta, men deras ingång till arbetsmarknaden blir allt tuffare. De s.k. arbetsplatserna som inte kräver specialkunskaper, erfarenheter eller ett drivet tempo blir färre och färre. Denna grupp arbetslösa är troligtvis mångt större än vad statistiken visar då mörkertalet troligtvis är stort. Det handlar om funktionsnedsättningar, diagnoser, missbruk, psykisk ohälsa eller annat. Orsaker som gör vägen till ett hållbart arbete långt och omöjligt. Det hjälper inte hela vägen med fortbildningskurser eller bättre coachning eller matchning. Dessa personer, som givetvis vill arbeta men inte passar in i dagens system, behöver synliggöras. Vi måste inse att det finns potential i människokapital, men även samhällstillväxt genom att sysselsätta dessa. Frågan är vad som är bättre, att tyna bort i evig arbetslöshet eller växa i ett sysselsättningssystem som är mindre fyrkantigt än dagens? Pengainsatsen finns redan där från samhällets sida, däremot kunde den personliga tillväxten och samhällsvinsten bli så mycket större om vi genom att humanisera § 48. Det skulle kunna bli en förändring som gör Åland till en föregångare när det kommer till att inkludera alla i ett bärkraftigt samhälle.

    Avslutningsvis så vill jag avisera en kläm som går ut på att arbetet mot den målgrupp som idag står långt ifrån arbetsmarknaden formaliseras och den lämnar jag in vid andra behandlingen. Tack, talman!


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
    Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om främjande av integration för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 13 § landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.