Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussionen i ärendet inleds nu med presentation av minister Annika Hambrudd men avbryts därefter när replikskiftena är klara. Det går ändå bra att begära ordet nu och talarlistan flyttas till den 3 april då diskussionen fortsätter.

Diskussion.

Tack, talman! Högskolan på Åland har en viktig samhällsroll i att bistå med att skapa en hållbar framtid för Åland. Det centrala som högskolan ska bidra till är ökad kunskap, både för studerande, samhällsutvecklingen, ha innovationerna och utvecklas i samarbete med näringslivet och med andra partners utanför högskolan.

Arbetet och målet med utvecklingen av högskolan är ett maratonlopp och det är ett omfattande arbete och lagstiftningspaket för att nå slutmålet, vilket är att Högskolan på Åland ska bli en egen juridisk person. Men etapp efter etapp betas av.

Talman! Nuvarande högskolelag är över 20 år gammal och av den anledningen är jag glad över att landskapsregeringen nu föreslår att den nuvarande högskolelagen ersätts med en helt ny lag med bestämmelser om yrkeshögskoleutbildning på Åland och om högskolan. 20 år är en lång tid och mycket har ändrats och utvecklats så av den anledningen är det viktigt att vi får en mer modern lagstiftning på plats.

Lagtinget beslutade förra året vissa nödvändiga ändringar i nuvarande högskolelag bland annat att Högskolan på Åland kan ge utbildning på högre nivå och undervisning på engelska, vilket naturligtvis även är med i det här lagförslaget som nu är på lagtingets bord.

Talman! För att lyfta några delar i lagförslaget vill jag lyfta att det tydliggörs att Högskolan på Åland är en yrkeshögskola. Yrkeshögskoleutbildningen leder till en yrkeshögskoleexamen eller en högre yrkeshögskoleexamen. Likaså förs det in vilken nivå dessa examen motsvarar enligt den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF). Det förs även in i lag att högskolan ska utföra sin uppgift i samarbete med näringslivet och det övriga arbetslivet samt med andra högskolor och utbildningsanordnare och samverka med det övriga samhället.

Lika viktig är att högskolan ska bedriva tillämpad forskningsverksamhet och utvecklings- och innovationsverksamhet som främjar undervisningen, arbetslivet och den åländska regionala utvecklingen.

Utbildningsavtalet mellan landskapsregeringen och högskolan föreslås ska ingås vart fjärde år istället för idag vart tredje år.

Talman! Rätten till studiero och åtgärder som högskolan kan vidta för att bevara studieron är nya i det här lagförslaget. Bestämmelserna kan ses att det inkräktar på de studerandes grundlagsskyddade frihet och rättigheter men bedömningen är att de kan anses acceptabla eftersom bestämmelserna är tillräckligt noggranna och avgränsade. Syftet är att säkerställa en trygg studiemiljö.

Likaså tydliggörs möjligheten att t.ex. begränsa antagning eller dra in en studierätt om utbildningen eller yrket omfattar särskilda säkerhetskrav vad gäller minderårigas säkerhet, patient- och kundsäkerhet eller trafiksäkerhet, eller att den studerande på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller praktik i anslutning till studierna. Men grunden är att yrkeshögskolestudierna ska vara tillgängliga för alla och att sökandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte får vara ett hinder för antagning som sökande.

Talman! Inom kapitlet om studierätt är förslaget att tydliggöra studietiderna. Den studerande har rätt att genomföra studier som leder till examen ett år längre än den utsatta studietiden. Men den studerande kan ansöka om förlängd studierätt men i samband med det behövs det göras upp en plan för hur studierna som är kvar ska genomföras.

Nytt är även paragrafen om tystnadsplikt för studerande. Förslaget är att en uttrycklig bestämmelse om att de studerande vars utbildning helt eller delvis ordnas på en arbetsplats ska omfattas av samma bestämmelser om tystnadsplikt som arbetstagare och tjänstemän. Det innebär att det inte behövs göras upp särskilda sekretessavtal för de studerande då de gör praktik. En administrativ förenkling helt enkelt.

Avslutningsvis så föreslås att styrelsen storlek ska minskas. Idag ska styrelsen bestå av högst tio medlemmar och landskapsregeringen föreslår att styrelsen ska bestå av minst sex och högst åtta ledamöter.

Vidare föreslås att styrelsen, som är högskolans högsta förvaltningsorgan, att utse och avsätta rektor för högskolan och inte som idag att det är landskapsregeringen. Eftersom rektorn ska ha styrelsens förtroende är bedömningen att det är mer ändamålsenlig.

Talman! Jag förmodar att förslaget till ny yrkeshögskolelag kommer att behandlas i lag- och kulturutskottet och hoppas ödmjukt på skyndsam behandling i utskottet av lagförslaget med beaktande av den lagstiftningskontroll som ska genomgås innan lagen kan sättas i kraft. Tack!

Tack, herr talman! Tack vicelantrådet för presentationen av en behövlig lag. Det har under flera år funnits en politisk vilja att göra högskolan mera autonom och självständig.

Därför är min fråga ganska konkret kopplat till det här lagförslaget. Varför är det fortfarande så att landskapsregeringen ska lägga sig i vilka anställningar som högskolan önskar göra? Tanken borde väl vara att högskolan har de resurser som högskolan har att röra sig med ekonomiskt och sedan är det styrelsen som beslutar vilka eventuella projektledare som behöver anställas, under vilken tid och så vidare. Men enligt detta lagförslag så kvarstår att det ska upp till regeringsbordet en runda. Av erfarenhet så vet jag att det inte alltid är så lyckat. Varför är det kvar?

Tack, talman! Vi hart en diskussion kring detta. Ledamoten reflekterade över 68 §. Uttryckligen i lagen är ju om man går äskar utanför, alltså utökar tjänsterna så att budgeten ökar, då måste man ju gå till landskapsregeringen. Men uttryckligen kan högskolan fatta beslut om inrättande eller indragning av tjänster inom gällande budget.

Det är bra att höra det. Målet måste ju vara, om man vill ha en autonom högskola, att den sortens hängsle och livrem via finansavdelningen och sen regeringsbordet så det måste vara frikopplat när man gör viktiga delar av verksamheten som att tillsätta och anställa folk. Där måste högskolan få ha ansvaret själv, förstås inom den givna ekonomiska ramen. Det säger sig självt.

Nu känner jag mig nästan lite nördig, men det har väl sina förklaringar. En annan fråga som också ministern nämnde, det är styrelsen. Att gå från tio till högst åtta ledamöter i styrelsen och också redan i lagen snäva till hur den styrelsen ska se ut, det är också att gå in och styra ganska mycket. Hur ser ministern på det?

Tack, talman! Vi har resonerat kring en minskning av styrelsen. Det var ju också ett arbete som jag tror att ledamoten själv tog del av. Tjänstemännen kom med ett första utkast på reformeringsprocessen av högskolan till ett bolag. Även där fördes ju en diskussion kring att styrelsen behöver minskas för att få mer effektivitet.

Sen ska vi komma ihåg att det här förslaget till lagen behöver återigen revideras den dag som vi går in för att högskolan ska vara en egen juridisk person. Då är det bolagsstämman som ska utse en styrelse.

Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Jag har en fundering i punkt 6.3, rubriken är Ekonomiska och administrativa konsekvenser för högskolan. Där står: "Att samverka med näringslivet och det övriga arbetslivet kan kräva en ökad koordinering och administration vid högskolan och att detta kan medföra ökade personal- driftskostnader." Borde inte detta vara en naturlig del av högskolans vardagspussel, speciellt sett till att lärarstyrkan vid högskolan för knappa två år sedan fick ett nytt årsarbetsavtal som ju ökade antal arbetstimmar väsentligt? Jag minns att ett av argumenten var att man skulle få en större samverkan med fältet.

Tack, talman! Tack för just den frågan ledamoten. Det är precis det som ska fungera redan idag. När man läser om de här ekonomiska och administrativa kostnaderna så är det väldigt mycket. Det kan innebära att de kan öka, eventuellt krävs det i viss mån.

Utifrån avtalen för personalen så ska det redan vara så idag. Det är på gång. Men man ska också komma ihåg att grunden till den här lagen var den här arbetsrapporten som togs fram 2021 och där fanns också att personalavtalen behöver ändras.

Tack, talman! Tack för det svaret minister Hambrudd. Ja, jag förstår. Men samtidigt så kan halvöppna dörrar ändå på sikt leda till slutsatser som får mig som kanske är lite mer ekonomisk att se att det här kan bli lite dyrare än vad det skulle behöva vara. Jag ville bara poängtera och uppmärksamma det. Men det är bra om ministern också har samma åsikt kring det. Men det är kanske något som utskottet kan titta närmare på.

Talman! Tack ledamoten för just den frågan. Det är just det här som jag faktiskt har haft en egen diskussion om med ledningen inom högskolan. Jag ser att mycket redan idag är möjligt att utvecklas och som inte behöver innebära nya kostnader, utan det handlar om arbetssätt helt enkelt.

Talman! I regeringsprogrammet finns det en hel del skrivningar om Ålands yrkesgymnasium och Högskolan på Åland som tillsammans med arbetsmarknadens parter ska tillgodose att utbildningarnas utbud motsvarar behoven på arbetsmarknaden på Åland.

Nu har vi fått den här lagen presenterad. Jag anar att i den här lagen finns inte så mycket visioner. Den är kanske mer av en teknisk karaktär för att få lagen uppdaterad.

Hur som helst, den 14 mars så dök den här lagen upp i ärendena och i onsdags fick vi den till kännedom här i lagtinget, 55 sidors läsning. Åtta dagar senare så börjar remissdebatten. Det går undan kan man säga.

Jag upplever av ministerns anförande att det är viktigt att vi klubbar den här nya lagen fortast möjligt. Kan ministern berätta för oss hur brådskande den här nya yrkeshögskolan lagen är?

Tack, talman! Tack för frågan ledamoten. Det var väl i måndags den kom till kännedom.

Landskapsregeringen ser väldigt gärna nödvändigheten att den här lagen träder i kraft inför kommande termin. Sedan vet vi ju att vi har lagstiftningskontrollen och den processen. Så av den anledningen om jag skulle få önska så skulle den om möjligt få komma tillbaka till lagtinget under april månad. Men det är ju självklart utskottet och lagtinget som tar det beslutet.

Talman! Det var lite det som jag förstod. Den här lagen öppnar ju inte upp för visioner, idéer och tankar som jag vet att många av ledamöterna här har kring högskolan. Varför väljer man inte att föra in några utbildningar på lite högre nivå i detta skede? Det är sådant som vi kanske får ta i remissdebatten och färdkost till framtiden. Jag tänker på olika kombinationer av teknik, sjöfart och hållbarhet. Vi ska ha ett samarbete med arbetsmarknaden. Det är väldigt mycket vi kan göra. Vi pratar om bolagisering av högskolan etc. De här visionerna som saknas är väl någonting som vi får ta ställning till senare. Är tanken att den här kommer tillbaka till lagtinget senare? Remissdebatten som hålls den 3 april, kommer ministern att vara här då? Kommer de övriga ministrar att vara här så att vi från oppositionen får svar på eventuella frågor kring de här sakerna? I ett replikskifte blir det svårt att hålla sig till allt man vill föra fram.

Tack, talman! Ledamoten lyfte visioner och utbildning, allt är ju möjligt utifrån den lagen. Men allting kräver ju också en budget, en summa. Vi har ett utbildningsavtal redan idag. Sedan kan landskapsregeringen göra en viljeyttring, och till och med lagtinget, om speciella utbildningar. Men det kräver också en budget och en pengapåse som hänger med. Så där handlar det ju faktiskt också om vad vi är villiga att lägga in i budgeten för att finansiera utbildning. Sedan är det också viktigt att ha möjligheten att söka EU-pengar och annat. Men också, som i den här lagstiftningen, så kan man göra beställningsutbildningar av privata aktörer bara man håller sig inom ramen.

Sedan den aktuella dagen när diskussionerna fortsätter så kommer hela regeringen att vara på aftonskola i Helsingfors, tyvärr. Av den anledningen så hade det ju varit väldigt bra om man hade kunnat ha (… taltiden slut).

Tack ministern för redogörelsen. Det här är ju en lagstiftning som jag själv har varit väldigt intresserad av att få presenterad. Jag tycker att det var en bra presentation. Det var mycket bra saker som man länge har väntat på att ska komma på plats.

Men jag en fråga. Ministern har haft ansvar för utbildningsfrågorna, det här är andra perioden. Dessa samarbeten med andra fakulteter som man kanske skulle gå in i, är det någonting som man helt har strukit bort? Jag vet att man pratade om det tidigare, att man kanske skulle utveckla högskolan i en sådan riktning. Hur är det tänkt?

Tack, talman! Tack ledamoten för frågan. Möjligheter till samarbete med andra utbildningsanordnare är ju väldigt tydligt här i lagen. Det som lagtinget tog beslut om förra våren handlade ju om den här högre masterutbildningen, Energy Automation Sustainable Engineering, i samarbete med Arcada. Det är väldigt viktigt att man har de här samarbetena för det ger också utbyte mellan lärarna och eleverna och kunskap. För vi är för små här på Åland och därför är det väldigt viktigt med samarbete med andra utbildningsanordnare.

Det håller jag helt med om. Jag tycker som sagt att det här är jättebra att det presenteras. Det var en bra presentation och det är mycket fina framsteg som har gjorts på det här området.

Talman! Tack minister Hambrudd för presentationen. Det är bra att vi får en uppdaterad lag också för yrkeshögskolan. Det bästa är väl här att man också använder rätt terminologi i det här fallet. Det är faktiskt en yrkeshögskola, och det ersätter lagen om Högskolan på Åland. Det är klart att det ibland kanske blir lite felaktig reklam när man pratar om en högskola. Vi vet att inte heller Högskolan på Åland kan fungera som ett universitet och på det viset vara autonom på sitt sätt och självständig. Det är väl mera, ifall vi får ihop lagen, bolagisering, att vi kan ta nästa steg och "autonomisera" och göra yrkeshögskolan mera självständig. Om jag har förstått det rätt så pågår det arbetet. I så fall är det väl så att lagen om yrkeshögskolelagen kommer tillbaka då och ska revideras den dagen som det sker. (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamoten! Det är exakt det som ledamoten lyfte. Nu är det en modernisering av yrkeshögskolelagen. Den dagen som vi går in för att Högskolan på Åland ska bli mer självständig, alltså ett eget bolag, en egen juridisk person så då behöver den här lagstiftningen komma tillbaka till lagtinget. Då är det ett antal paragrafer som måste måste ändras, till exempel att det inte är landskapsregeringen som utser styrelsen utan det är en bolagsstämma som utser styrelsen med mera, med mera.

Tack för det klargörandet. Som sagt, det blir ju en helt annan skola när den blir en egen juridisk person med eget ansvar också, både ekonomiskt och operativt. Det är ju bra att man redan i detta skede inom den här lagen ändå lite har kunnat reglera uppgifter.

Vad gäller styrelsen tänker jag främst, kan faktiskt styrelsen utse och avsätta rektorn? Av erfarenhet har jag suttit där ministern själv har suttit och hanterat sådana här ärenden, vilket jag tyckte redan då att var lite underligt att en minister ska utse en rektor. Men nu har man ju gett lite mera verktyg för en styrelse att fungera med tanke på framtiden. För det är ju som sagt så att den här lagen kommer tillbaka och då behöver man ju reglera bolagets ställning som juridisk person och också styrelsens uppgift i egna paragrafer, genom att den ska fungera som ett aktiebolag och till en del under aktiebolagslagen (… taltiden slut). .

Tack, talman! Tack ledamoten för det resonemanget. Jag kan bara hålla med ledamoten. Styrelsen får nu ett lite större eget ansvar, vilket är positivt. Jag håller helt med, jag tycker att det är märkligt att man som minister ska ta ställning till att avskeda eller tillsätta en rektor.

Diskussionen avbryts här och återupptas den 3 april 2024.