Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Hambrudd. Ordet ges först till lagtingsledamoten Camilla Gunell.

Tack, herr talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftlig fråga: Avser landskapsregeringen slopa programmet vid Ålands yrkesgymnasium och hur sker i så fall de alternativa planerna ut?

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Gunell. Landskapsregeringen avser inte att i nuläget avskaffa HUTH-programmet vid Ålands yrkesgymnasium. Däremot har jag gett i uppdrag till utbildningsbyrån att efter sommaruppehållet att tillsammans med Ålands gymnasium se över på vilket sätt man kan ge de studerande som vill skaffa särskild behörighet när de studerar på yrkesgymnasiet.

HUTH-programmet, HUTH står för Högskoleförberedande utbildningshelhet, startade hösten 2011. Från 2011 till idag har HUTH reviderats ett flertal gånger för att möta förändrade krav från Universitets- och högskolerådet i Sverige och Studentexamens nämnden.

Av vilken orsak startades HUTH? Det startades för att ge ökade möjligheter för studerande vid Ålands yrkesgymnasium att studera på högskolor och universitet i Sverige eftersom de flesta utbildningsprogrammen kräver särskild behörighet som matematik 2B som nu styrelsen för Ålands gymnasium föreslår i fortsättningen ska erbjudas.

Man ska komma ihåg att HUTH är en högskoleförberedande utbildning. Det handlar inte enbart om att få särskild behörighet utan det handlar även just om en högskoleförberedande utbildning. Med det menar jag att via HUTH får du även lära dig en studieteknik som är viktig kunskap för den studerande när den väljer att läsa vidare på t.ex. högskola. HUTH är studieförberedande.

Utbildningsbyrån träffar regelbundet Universitets- och högskolerådet i Sverige, vilket är en mycket viktig kontakt och samarbete för Ålands landskapsregering eftersom vi får tidigt kunskap om vad som är på gång inom t.ex. regelverken för antagning till högskola. Universitets- och högskolerådet uppger att det mest centrala just nu för att ge flest möjligheter till vidarestudier är matematik och samhällskunskap men rekommenderar även engelska eftersom mycket av studiematerialet nuförtiden är på engelska.

Av den anledningen har jag som utbildningsminister ett ansvar för att ge de studerande på gymnasienivå möjligheter till att kunna få särskild behörighet till de som vill. Vi ska komma ihåg att under årskurs 9 är det inte lätt att veta vad man vill arbeta med i framtiden. Vi vet även att idag kommer många att behöva vidareutbilda sig under sitt yrkesverksamma liv. Vid seminariet som landskapsregeringen ordnade i våras om framtidens utbildning och utbildningsbehov sade framtidsspanaren Niko Herlin, som var en av föreläsarna, att 50% av dagens grundskoleelever kommer att arbeta med ett yrke som ännu inte finns.

Talman! Landskapsregeringen gör bedömningen att det inte är möjligt att avsluta HUTH-paketet utan att det finns en lösning hur man kan avlägga vissa kurser för att erhålla vissa särskilda behörigheter. Om och ska det göras ändringar måste det finnas god framförhållning så att ungdomar och vårdnadshavare vet vad som gäller. Vi måste komma ihåg att det viktiga är att ge våra studerande möjligheter inför framtiden.

Tack, herr talman. Ja, jag har följt den här frågan med stor oro. Vi vet ju att landskapsregeringen har valt att inte gå in för den utvidgade läroplikten. Det som händer här och det som styrelsen för Ålands gymnasium föreslår är ju verkligen ännu en betydande konkret försämring för de åländska studerande i relation till studerande i riket. I Finland har denna kombination av studiemöjlighet, att gå på yrkesskola men ändå ta studentexamen, funnits länge. När jag var utbildningsminister själv så arbetade jag starkt för att den här möjligheten också skulle finnas på Åland.

Det är klart att allt måste genomgå förändringar. När man går in för förändringar så måste man ju komma med lösningar som ändå ger de studerande vid yrkesgymnasiet en lika god förutsättning framåt också. Styrelsen, som landskapsregeringen själv har tillsatt för Ålands gymnasium, de föreslår det förslaget att man slopar det helt och hållet och att man bara erbjuder behörighet i matematik 2B, vilket är helt otillräckligt. När jag har varit i kontakt med studiehandledare vid Ålands yrkesgymnasium så säger de att landskapsregeringen överhuvudtaget inte har frågat dem vad detta innebär. Hur kommer det sig att man tänker sig sådana här förändringar riktade mot en elevgrupp utan att man hör studiehandledare, elever och lärare inom Ålands yrkesgymnasium? Hur är det möjligt att ens iscensätta försämringar utan dialog?

Tack, talman! Jag vet inte vad ledamot Gunell syftade på när Gunell sade att landskapsregeringen inte har hört yrkesgymnasiets studiehandledare. Det har ju kommit ett förslag från dels Ålands lyceum och vi har ställt en fråga till Ålands gymnasium hur de ser på bilden. Nu har vi fått ett svar från styrelsen från gymnasiet.

Men precis det som jag svarade inledningsvis så avser landskapsregeringen - vilket jag har bett utbildningsbyrån att titta närmare på och jag aviserade det väldigt tydligt också - att inte göra några ändringar innan vi vet konsekvenserna. Jag håller helt med om att de studerande måste ges en så bred möjlighet som möjligt för att kunna studera vidare.

Sedan ser jag inte hur ledamot Gunell kan jämföra det här med den förlängda läroplikten, för det har ju ingenting med de här två sakerna att göra överhuvudtaget. Som jag tidigare har framfört vid budgetdebatten så har ju landskapsregeringen en plan där vi målmedvetet går in för dels att läromedel ska kunna subventioneras och bli tydligare så att alla elever ska ha möjlighet att studera till det de vill, samt lagförändringar som möjliggör att fånga upp dem som hamnar mellan stolarna efter grundskolan. Tack!

Ja, det finns en parallell eftersom den här landskapsregeringen, som minister Hambrudd företräder, tydligen inte tvekar när det gäller att låta åländska ungdomar hamna på efterkälken när det gäller utbildning. Genom att inte införa den utvidgade läroplikten så gör man det.

När det sedan kommer sådana här signaler om att yrkeseleverna inte längre ska erbjudas HUTH-möjligheten med lärarledd undervisning utan till och med att man ska läsa de allra svåraste kurserna, möjligen på distans, så säger det mig någonting om hur man ser på yrkesskolans studenter, vilket jag verkligen inte accepterar.

När jag kontaktade studiehandledare vid yrkesgymnasiet så sade de "tack för att du ringer, ingen har pratat med oss". Styrelsen måste nog ha hanterat detta ganska bristfälligt. Jag tycker ju att det inte bara är matte 2B det handlar om, det handlar också om matte 3B och det handlar om engelska6. Det handlar om att ge de här studenterna möjligheter till fortsatta studier och det kan man inte göra på något annat sätt än att den måste vara lärarledd, annars kastar man ju ut de här ungdomarna i tomma intet, tycker jag.

Har landskapsregeringen i så fall övervägt att ge ut yrkesgymnasiets lärarkår, som är lika kompetent och behörig i allmänna ämnen som den vid Ålands lyceum, utbildningsrätt i de här ämnena så att man kan producera den här HUTH-utbildningen inom ramen för yrkesgymnasiet ifall kombinationen att gå över till Ålands lyceum är för komplicerad?

Tack, talman! Precis som jag inledde med så har jag gett i uppdrag till utbildningsbyrån att efter sommaruppehållet, tillsammans med Ålands gymnasium, se över på vilket sätt man kan ge de studerande på yrkesgymnasiet, som vill, särskild behörighet. Det är ju självklart att man har dialog med studiehandledarna på yrkesgymnasiet. Likaså så går ju det hand i hand med hur man kan göra det här praktiskt, till exempel att lärare på yrkesgymnasiet också ska kunna ha rätt att godkänna de särskilda fördjupade utbildningarna. Det är ju av den anledningen som jag vill att man tittar på det här, för landskapsregeringens bedömning är nej, HUTH-programmet och paketet kan inte avslutas förrän man konkret visar hur den studerande har möjlighet att skaffa sig den här särskilda behörigheten. Jag håller helt med om att NTI, som man kan studera efter att man har tagit gymnasieexamen, är faktiskt väldigt, väldigt svårt. Den studerande studerar helt själv, det är väldigt svårt och kräver väldigt mycket. Sedan är det väldigt bra att vi har de här NTI-möjligheterna, för det är inte bara elever från yrkesgymnasiet utan även elever från Ålands lyceum som behöver ta de här NTI-kurserna eftersom man tyvärr inte kan få alla särskilda behörigheter via Ålands gymnasium. Tack!

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.