Enda behandling
Penningautomatmedel, Pommern BM 54/2015-2016
Utdrag ur protokollet
1 Energieffektiv renovering av byggnader
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2015-2016
2 Om förvaltning av fonder för inrikesfrågor på Åland
Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2015-2016
3 Ny blankettlag om utrustning och säkerhetssystem
Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2015-2016
4 Ny blankettlag om explosiva varor
Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2015-2016
5 Uppdaterad barnskyddslagstiftning
Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2015-2016
6 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2016
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2015-2016
Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2015-2016
Budgetmotion BM 53-54/2015-2016
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2015-2016
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen RB 1/2015-2016-s
Landskapsregeringens redogörelse RS 3/2015-2016
8 Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet
Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016
Plenum börjar
Upprop. 29 ledamöter närvarande.
Talmannen vill informera om att det hålls en paus i förhandlingarna cirka kl. 14.30 med anledning av vtm Viveka Erikssons inbjudan. Plenum kommer att fortgå till cirka kl. 18.00.
Första behandling
1 Energieffektiv renovering av byggnader
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Tack, herr talman! Beträffande social- och miljöutskottets betänkande så kan man konstatera att det egentligen inte finns så mycket mer att tillägga.
De föreslagna ändringarna är nödvändiga för att EU-parlamentets direktiv om byggnaders prestanda ska kunna genomföras i landskapet. Vi har ingenting emot de föreslagna lagändringarna. Däremot har smärre ändringar av språklig natur gjorts i själva texten.
Utskottet har behandlat och godkänt det här lagförslaget. Tack, herr talman.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 och 10 §§ landskapslagen om energideklaration för byggnader för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Remiss
2 Om förvaltning av fonder för inrikesfrågor på Åland
Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2015-2016
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Minister Nina Fellman
Talman! I denna blankettlag om förvaltning av fonder för inrikesfrågor blir det möjligt för åländska aktörer att söka medel från en EU-fond för asyl, migration och integration och från en EU-fond som ger medel för projekt som rör Eus inre säkerhet.
Enligt förslaget ska handläggningen skötas av landskapsregeringen, men avsikten är att genom en överenskommelseförordning överföra uppgifterna på inrikesministeriet. Dessa stöd är tillgängliga bara till 2020, varför det är bra om lagen kan träda i kraft så snabbt som möjligt.
Asyl, migrations- och integrationsfonden AMIF finns för perioden 2014-2020 23,49 miljoner euro att fördela. I EU-fonden för inre säkerhet ISF finns 52,6 miljoner euro att fördela.
Ärendet har tagits upp efter en fråga från inrikesministeriet om det finns intresse på Åland att ta del av medel från fonderna, som fördelas i Finland genom ett nationellt program och ett nationellt genomförandeprogram.
Förslaget belastar inte landskapets eller kommunernas ekonomi. Tvärtom blir situationen för de åländska kommunerna sämre om vi ställer oss utanför.
För stöd från AMIF-fonden gäller 75 % EU-finansiering, och landskapet kan överväga att stödja åländska aktörers finansiering.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Tack minister Fellman för redogörelsen. Jag har några frågeställningar. När kom den här förfrågan från inrikesministeriet? Fonden har verkat redan från 2014 och ska verka till 2020. Det känns som om vi kommer med på det här tåget lite onödigt sent.
Minister Nina Fellman, replik
Det stämmer, det är ganska sent påtänkt. Fråga kom från inrikesministeriet i våras efter diskussioner mellan integrationssamordnaren från landskapsregeringen och inrikesministeriet.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Den delfinansiering som inte stöds av EU, hur stort är det beloppet? Kan minister Fellman uppskatta det?
Minister Nina Fellman, replik
Det är ju helt hållet beroende av vilka aktörer på Åland som visar intresse och i vilka storleksordning projekten är som kan tänkas komma på Åland, t.ex. från en samling kommuner. Vi vet att EU-projekt kan vara ganska kostsamma och tunga att bära för dem som ska hantera dem. Men före vi har en ansökan kan jag inte svara på den frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson
Tack, talman! Det var med stor glädje som lagen om förvaltning av fonder mottogs av den liberala gruppen. Vi finner denna lag som viktig då liberalerna på Åland både är ett antirasistiskt och progressivt parti. Vi vill att det åländska samhället ska bestå av människor som har möjlighet att delta i och bidra till det gemensamma.
Talman! Nätverket Bärkraft har tagit en vision som lyder: ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar”. Jag tycker att visionen är ytterst adekvat i det här sammanhanget. Låt mig bryta ner den lite.
Alla kan blomstra. Lagförslaget syftar till att stödja integrationsprojekt. Lever man i exklusion är det svårt att blomstra, näst intill omöjligt. Vi behöver därför arbeta inkluderande.
I ett bärkraftigt samhälle fortsätter visionen. Ett bärkraftigt samhälle betyder många saker men bland annat betyder det en sund befolkningsutveckling och hållbara befolkningspyramider. För att skapa en sund situation på Åland behövs inflyttning. Liberalerna vill öka inflyttning till Åland dels från våra grannländer, dels européer men också mer långväga.
Visionen avslutas med - på fredens öar. Det är en ynnest att få bo i ett demilitariserat och neutraliserat samhälle men det ställer också krav. På Fredens öar ska de mänskliga rättigheterna och FN-konventioner beaktas, vi ska därför stöda även asylrätten.
Talman! Liberalerna vet att åländska kommuner i stort vill ha inflyttning och att många har ställt sig positiva till mottagande av flyktingar. Vi behöver skapa möjligheter för kommunerna att sköta flyktingmottagningar på allra bästa sätt och ge bästa möjliga stöd. Den här lagstiftningen är ett stort steg i rätt riktning. Tack, talman.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Jag vill inledningsvis börja med att säga att centern stöder den här lagframställningen, som sådan. Däremot har vi en del frågeställningar som vi gärna vill ha svar på.
Jag frågade redan tidigare här i en replik varför vi först nu har fått den här lagstiftningen när den är så brådskande. Vi från centern ifrågasätter lite varför det har ägnats så stor tid åt annan lagstiftning, som sänkt kommunal rösträtt, när vi har mycket större frågor att arbeta med. Från vår sida skulle vi gärna ha sett en annan prioritering, än den som landskapsregeringen nu har fört fram.
Intressant med den här lagstiftningen är naturligtvis att det är en blankettlagstiftning, dvs. den är kopierad rakt av från finsk lagstiftning. Det är ingenting unikt eller nytt i det.
Däremot finns det i rikslagstiftningen 18 öppna förordningsfullmakter, om jag minns rätt. Vi skulle gärna föra ett resonemang kring hur landskapsregeringen har resonerat kring dem. Det känns ganska brett med 18 öppna förordningsfullmakter.
Vi har mest riktat in oss på 16 § och 18 §. I 16 § nämns ansökan om stöd och att stöden ska riktas till inrikesministeriet. Vi skulle gärna vilja ha garantier för att det från åländsk sida är möjligt att göra den ansökan på svenska. Det tycker vi att är väldigt viktigt. Ska vi ingå i ett program så bör vi, som alltid, hålla vår svenska flagga högt. Vi vill gärna ha synpunkter från landskapsregeringen på hur man kommer att säkra det svenska språkets ställning i samband med den här processen.
Det som däremot kanske har väckt den största frågeställningen i vår grupp är 22 §, de ansvariga myndigheternas granskningsrätt. Eftersom landskapsregeringens avsikt är att göra en överenskommelseförordning är det därmed riksmyndigheternas som också har granskningsrätten. Inrikesministeriet får, genom denna blankettlag, granskningsrätt av det som egentligen tillkommer Ålands folk via självstyrelselagen. Det är vi lite fundersamma kring faktiskt. Vi tar gärna del av ett större resonemang kring hur det är tänkt.
Det skulle vara intressant att veta ungefär vilken storleksordning vi talar om när det gäller tilläggsfinansiering förutom EU-finansieringen. Talar vi om 100 000 eller 200 000? Med tanke på Ålands offentliga ekonomi och hur stramt det är överallt med inbesparingar inom sjukvården och även inom andra politikområden så vill vi veta att det faktiskt finns medel reserverade för att kunna svara mot de eventuella projekt som får finansiering från EU.
Därmed har jag inget mer att tillägga från centerns sida. Vi ser fram emot en diskussion. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
3 Ny blankettlag om utrustning och säkerhetssystem
Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2015-2016
Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Nina Fellman
Talman! Den här blankettlagen som nu föreläggs för lagtinget handlar om tillämpningen på Åland av lagen om överensstämmelse med kraven för utrustning och säkerhetssystem avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar.
Den är en följd av ett EU-direktiv om harmonisering av lagstiftning om utrustning och säkerhetssystem. Precis som den lag om pyrotekniska artiklar som behandlades av lagtinget under våren är avsikten att den här lagen ska träda i kraft i anslutning till att två horisontella rikslagar om marknadskontroll samt anmälda organ för vissa produktgrupper träder i kraft.
Ändringarna i jämförelse med tidigare lagstiftning är främst av lagteknisk karaktär. I riket har man gjort bedömningen att en ny lag ger större klarhet i regleringen av denna typ av produkter, även om själva bestämmelserna inte ändrar.
Jag vill fästa lagtingets uppmärksamhet vid att rikslagen ännu inte antagits i Finland, och att den kanske måste vila en stund i väntan på rikslagstiftningen. Vi kommer självfallet att hålla lagting och utskott underrättade om detta. Orsaken till att vi skyndar på processen är att vi redan passerat tidsgränsen för en implementering av direktivet.
I den här frågan görs bedömningen att det inte finns något politiskt utrymme att avvika från EU-direktiven, och inte heller någon materiell orsak att avvika från rikets bestämmelser.
Lagen föreslås träda ikraft först när de horisontella rikslagarna görs tillämpliga på Åland.
Lagförslaget bedöms inte ha några negativa administrativa eller ekonomiska konsekvenser för åländska företag, och produkter som kommit ut på marknaden före lagen antas får fortfarande säljas och användas som förut.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
4 Ny blankettlag om explosiva varor
Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2015-2016
Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Nina Fellman
Talman! Den här blankettlagen som nu föreläggs för lagtinget handlar om tillämpningen på Åland av lagen om explosiva varors överensstämmelse med kraven. Lika som den lag om pyrotekniska artiklar som behandlades av lagtinget under våren så implementeras genom den här lagen EU-direktiv om harmonisering i medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk.
Avsikten att den här lagen ska träda i kraft i anslutning till att två horisontella rikslagar om marknadskontroll samt anmälda organ för vissa produktgrupper träder i kraft i landskapet.
Direktivet syftar till att säkerställa att explosiva varor är säkra och att de överensstämmer med de krav som ställs inom EU.
Eftersom det är ett så kallat totalharmoniseringsdirektiv finns inget utrymme för nationella avvikelser. Produkter som har släppts ut på marknaden för 20 april 2016, då direktivet skulle ha varit implementerat, omfattas inte.
Lagändringen är främst lagteknisk, i syfte att uppnå större tydlighet, med flera av bestämmelserna på lagnivå, inte i förordning.
Lagförslaget har inga avgörande ekonomiska konsekvenser. Eventuella administrativa konsekvenser regleras när den separata horisontella rikslagarna om marknadskontroll kommer.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
5 Uppdaterad barnskyddslagstiftning
Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2015-2016
Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Minister Wille Valve
Talman! Föreliggande lagförslag har en historia som är bra att känna till. Denna korta historia finner vi i lagförslag 7/2014-2015 ”Ändring av blankettlagar om socialvård”. I det lagförslaget finns startskottet till föreliggande lagförslag. Jag citerar: ”Landskapsregeringen konstaterar att de lagändringar som nu föreslås medför att vissa delar av den berörda lagstiftningen blir komplicerad att tillämpa. Detta förhållande har landskapsregeringen för avsikt att åtgärda i brådskande ordning, varför de lösningar som nu genomförs bör ses som kortsiktiga lösningar.” Detta citerat från lagförslag 7/ 2014-2015.
Det lagförslag som landskapsregeringen idag lägger fram för lagtinget är en långsiktigare lösning för barnskyddslagarna. En ännu långsiktigare och mera hållbar lösning för socialvården som helhet presenteras enligt regeringsprogrammet under denna mandatperiod.
Vad är då problemet? Det grundläggande problemet – som jag tror att vi alla här är överens om - är att reformen av finländsk socialvård har skett mycket snabbt och att de nya lagarna har en något annorlunda systematik än de som gäller på Åland. En del av lagstiftningen gäller direkt på Åland oberoende av vad vi gör i denna sal, eftersom det är riksbehörighet – och dessa förändringar passar inte nödvändigtvis alltid in i den åländska lagstiftningen.
År 2015 frystes rättsläget för barnskyddslagen. Det betyder att den som idag, september 2016, vill förstå vad som gäller inom barnskyddet på Åland måste titta på gammal finländsk lagstiftning i ljuset av en åländsk blankettlag och dessutom göra en kvalificerad bedömning av behörighetsfördelningen. Detta är, precis som konstateras under punkt 2.1 i föreliggande lagförslag, inte ett acceptabelt rättsläge. Föreliggande lagförslag tinar därför nu upp lagstiftningen till den del det rör barnskyddet och vi skriver tydligt in i lagen vad det är som gäller.
Förslaget har, av förekommen anledning, varit på en kort sakkunnigremiss och har bl.a. på Rädda barnens begäran kompletterats med en rättighetsbestämmelse i 4g § som säkerställer barnets rätt till ett möte, i syfte att erhålla tillräcklig vård eller tillräckligt stöd när en vuxen i familjen på grund av vårdåtgärder inte kan ta hand om barnet på bästa sätt.
Talman! Jag ska även nämnda några ord om brådskande öppenvårdsåtgärder, så kallade brådskande placeringar.
En fördel med lagförslaget är att det förtydligar möjligheten för barnskyddet att ordna brådskande öppenvårdsåtgärder, som sker med i samarbete med vårdnadshavarna och deras uttryckliga samtycke, istället för brådskande placeringar, som är en mer betungande åtgärd för barnet och dess familj. Brådskande öppenvårdsåtgärder, t.ex. brådskande öppenvårdsplaceringar, möjliggörs endast om de sammanfaller med vad som är barnets bästa.
De paragrafer som vi låser upp hänger ihop med lagändringar som redan gäller på Åland genom att de till sitt innehåll är riksbehörighet. Ändringarna är därför nödvändiga för att barnskyddslagen ska vara så tydlig och användarvänlig som möjlig också på Åland.
Talman! Arbetet med socialvårdslagstiftningen är ingalunda färdigt med denna lagframställning. Med denna lagframställning blir processerna inom barnskyddet tydligare och rättssäkerheten ökar då det blir tydligt vad som gäller för barnskyddet på Åland.
Talman! Det här är ett viktigt uppstädande lagförslag. Landskapsregeringen hoppas att det ska kunna behandlas i rask ordning för att, om möjligt, kunna träda i kraft så snart som möjligt. Tack för ordet.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! När man läser igenom det här lagförslaget och kommer till punkt 5, Beredning av lagförslaget, så kan jag konstatera att remisstiden har varit väldigt kort. Kommunförbundet har avsagt sig utlåtande på grund av att remisstiden är för kort, knappt två veckor. Orimligt kort, står det. ”Eftersom en ekonomisk konsekvensbedömning av lagförslagets effekter för kommunernas verksamhet saknades”. Inte heller Mariehamns stad har lämnat något utlåtande. Vad är det som orsakar att remisstiden måste vara så kort som två veckor när det här lagförslaget berör kommunerna till större delen? Då borde man ge en remisstid så att kommunförbundet skulle kunna svara på frågan.
Minister Wille Valve, replik
Det som ltl Eklund frågar är givetvis frågan om en avvägning från landskapsregeringens sida. Landskapsregeringen hade teoretiskt sett kunna låta rådande rättsläge fortfarande vara kraft, vilket skulle ha möjliggjort en längre remisstid och en senare behandling av lagförslaget.
Vår helhetsbedömning är dock att det är angeläget att få dessa förändringar i kraft så snart som möjligt. Det var egentligen orsaken till att vi hade en så kort remisstid på detta.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag förstår förklaringen. Varför lägger man inte fram lagförslaget lite tidigare så att det blir en längre remisstid? Inte för att jag vet om kommunförbundet skulle haft någon annan åsikt än lagförslaget, men det är ändå en viktig instans som måste beaktas när det gäller kommunerna. Kommunförbundet är den instans som representerar kommunerna i de här utlåtandena.
I framtiden tycker jag nog att man borde ha lagförslag så tidiga så att kommunförbundet, i det här fallet, har tid att svara.
Vid upprepande av tidigare lagframställningar så är det väldigt korta remisstider, även under den förra lagtingsperioden fanns det kritik mot detta och det tycks hela tiden fortsätta.
Minister Wille Valve, replik
Det finns en självstyrelsepolitisk dimension i det som ltl Eklund lyfte upp. Den finner man under kapitel 1.2 där det kort konstateras att efter frysningen av rättsläget i mars 2015 har 32 paragrafer ändrats genom tre lagändringar i riksdagen. Där är något som vi ser väldigt tydligt på just det här rättsområdet. Vi ser väldigt snabba lagändringar, väldigt omfattande sådana vars systematik inte nödvändigtvis ofta passar ihop med den åländska. Det ska sägas rakt ut, det här är utmanande för den åländska självstyrelsen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Pernilla Söderlund
Herr talman! Bästa lagtingskollegor, Den här lagen som aviseras är kanske Ålands viktigaste lag, i alla fall är det en viktig lag för det viktigaste vi har; våra barn.
Den liberala lagtingsgruppen välkomnar lagförslaget då vi ser att den viktigaste målsättningen med den här lagen är att trygga barnets rättigheter och barnets bästa. Och vi kan väl aldrig nog poängtera vikten av en bra barnskyddslag.
Barnskyddsarbetet är en av de mest komplicerade och krävande arbetsuppgifter inom socialt arbete och förutsätter både kompetens och sakkunskap, och där är det viktigt att inte den åländska befolkningen och framförallt att inte de berörda parterna hamnar i ett dåligt och oklart rättsskyddsläge.
Socialarbetare ska inte behöva vara lagtolkare, är för behöver det finnas en klar och tydlig lag. Denna lag ska ha fokus på barnet och inte på någon annans bästa. En lag för barn, om barn, och här är inte snåriga behörighetstolkningar alls på sin plats.
De flesta barn på Åland lever i en trygg och sund uppväxtmiljö. Men tyvärr ökar antalet barnskyddsanmälningar. Jag har flera gånger tidigare pratat om vikten av förebyggande arbete och förebyggande åtgärder. Nu tas det in i lagen och även barnets rättigheter klargörs tydligare i det nya lagförslaget.
De förändringar som den här nya lagen medför ska nu social-och Miljöutskottet titta närmare på.
Som vägkost vill jag att vi i social- och miljöutskottet gärna fokuserar t.ex. på: När ett barn eller en familj definieras som klient inom barnskyddet, vad har det för praktisk betydelse? För barnet och eller familjen?
Stämmer det att tydligheten i lagen ökar och handläggningen av ärendena förenklas och finns det ännu kanske några förbättringar som kan göras? Utskottet får gärna utreda om barns åsikter och behov beaktas på bästa sätt. Tack, herr talman.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack, herr talman! Det är viktiga frågeställningar som ltl Pernilla Söderlund lyfte fram om huruvida barnets bästa faktiskt beaktas i kommunerna när det gäller barnskyddsärenden.
Eftersom ledamoten själv sitter med i social- och miljöutskottet så kommer vi naturligtvis att kunna bemöta den här begäran från ltl Söderlund.
En annan viktig fråga är; hur mycket har lagen betydelse eller är det andra rutiner och metoder som behöver belysas? Min erfarenhet är att det inte alltid är lagen det hänger på, utan det handlar också om vilket arbetssätt man använder i kommunerna och vilken ekonomi kommunerna har för det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna.
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Jag håller helt med om vad ledamoten sade. Vi har ett digert arbete framför oss i social- och miljöutskottet.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Det kan vara värt att påminna oss om att vi inleder det här digna arbetet redan i morgon bitti.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson
Tack, herr talman! För att en vecka sedan stod jag här och diskuterade ungefär samma sak. Jag har bestämt mig för att jag kommer att upprepa det här tills vi får en förändring till stånd.
Det blir allt mer uppenbart när vi tittar på vår sociallagstiftning att vi har ett kaos av lagstiftning som blir ännu mera kaotisk ju mera vi jobbar med den. Jag förstår att det här är ett försök att minska det kaos som kommunerna upplever.
Om vi lyfter blicken lite och tittar på lång sikt på de strukturer vi lever med idag och faktiskt funderar på vad det här lagförslaget innebär, så innebär det att man inför nya rättigheter kopierade från Finland helt enkelt. Man ger våra åländska barn, i det här fallet, de rättigheter som de finska barnen har enligt barnskyddslagstiftningen. Men vi väljer att använda ett förfarande från en gammal finsk lagstiftning. Man ska läsa dels lagförslaget i förhållande till de rättigheter man får, men man ska också förstå att på Åland gäller ett annat förfarande för att få del av de här rättigheterna.
Då uppstår självklart fråga; ska vi fortsätta med systemet att vi blandar ihop finsk lagstiftning med vår egen lagstiftning? Vi ska vara på vår vakt så fort det kommer förändringar på det finska området och fundera på om det är något som vi också ska implementera på Åland eller inte, istället för att lägga vår kraft och energi på att utveckla lagstiftning som är anpassad utifrån de åländska förhållandena.
Fundera, vad vill vi egentligen ge våra åländska barn för rättigheter? Hur ska vi lägga upp det här på bästa sätt? Istället reagerar vi alltid passivt och funderar på om det är en bra eller dålig förändring som kommer från Finland.
Det finns många andra som handskas med den här typen av problem, både västerut och österut. Vi borde istället försöka analysera bilden och ta det merarbete som krävs för att få en egen lagstiftning på plats. Då kan vi samla detta i ett paket så att det faktiskt blir enkelt för de åländska medborgarna, för de åländska familjerna och för de åländska barnen att veta vad de har rätt till och veta hur de ska gå till väga när de uppstår problemsituationer.
Det här handlar ändå om barnskydd. Vi borde ta den tid som krävs för att få fram en sammanhållen lagstiftning på det här området. Det här är ett gemensamt drag som vi har för alla sociala lagar som vi mer eller mindre panikartat har behandlat under de senaste åren, vill jag påstå.
Jag vill ha ett svar från regeringen som har uttryckt en viss oro för den här situationen bl.a. i regeringsprogrammet. När kommer regeringen att ta ett helhetsgrepp kring den här problematiken och presentera för lagtinget hur man tänker kring sociallagstiftningen på lång sikt? Ska vi fortsätta med det här sammelsuriet av åländska lagar och finska lagar, eller ska vi faktiskt ta ett helhetsgrepp över sociallagstiftningen på sikt?
Det finns många strukturella frågor; KST och hälso- och sjukvårdsreformen som förstås spelar in i den här bilden. Men ser vi på lagstiftningen som sådan så menar jag att det borde vara en självklarhet i dagens verklighet att vi skaffar en sammanhållen åländsk sociallagstiftning som går att läsa ur den åländska lagboken. Man ska inte behöva sitta och bläddra parallellt och vara mer eller mindre expert på det juridiska området för att kunna ta till sig och förstå den lagstiftning som vi faktiskt väljer att anta här för våra medborgare. Tack, herr talman.
Minister Wille Valve, replik
Avsikten med lagförslaget är uttryckligen att minska bläddrandet, framförallt i förhållande till gammal lagstiftning.
Här finns också åländska barns rättsskydd i centrum. Kärnan i problemet ligger i att en del av barnskyddet som antas i riksdagen träder i kraft på Åland oberoende av vad vi gör, dvs. det som faller inom ramen för vad som är administrativt tvingande åtgärder. Det gör det här till en självstyrelsepolitisk fråga.
Borde uppdelningen se annorlunda ut i självstyrelselagen än den vi har idag? Rent praktiskt på verkstadsgolvet hos socialarbetarna ute i kommunerna så innebär det idag, i mitt tycke, en risk faktiskt. Det finns en risk att man hellre tar till det som kallas för brådskande placeringar, vilket är det tyngre artilleriet och faller inom ramen för rikets behörighet, än att man bemödar sig med att luska fram vilka brådskande öppenvårdsåtgärder som gäller på Åland.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är intressant att regeringen och ministern har tankar om hur man kunde utveckla barnskyddslagslagstiftningen. Jag menar vi borde bli bättre på det. Jag tycker att det är positivt att ministern lyfte fram en sådan aspekt. Jag tycker att vi borde få till stånd en förändring framöver. Det krävs ändring av självstyrelselagen, men vi ifrån Ålands Framtid är förstås inte emot att regeringen driver den fråga om de ser ett uppenbart behov av att få en tydligare behörighetsfördelning också inom det sociala området.
Vi har försökt att ha som ambition i Ålandskommittén att skapa ett system framöver där vi ska minska den här typen av delade behörighetsområden. Det här är ett jättebra inspel till en sådan diskussion.
Man kan ändå inte glömma bort den problematik som vi lever med idag. Man kan inte bortse från att vi redan nu borde börja arbeta med att få till stånd en tydligare lagstiftning i den åländska lagboken.
Minister Wille Valve, replik
Tack, Ltl Jonsson. Det kan vara skäl att upprepa också det faktum att regeringen ingalunda anser att vi nu är färdiga med det här området och att vi nu går på lunch. Det är ett väldigt stort arbete som hägrar. Vi kommer att återkomma till lagtinget med mera information om detta.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är tacksamt och det vore på sin plats att komma med information ganska snabbt. Jag tror att det är många ute i kommunerna som känner en stor oro idag, dels kring sociallagstiftningen men framförallt hur det ska organiseras framöver.
Det behövs ett tydligt ledarskap från landskapsregeringens sida om man ska kunna stilla kommunernas oro. Ser vi samtidigt på de panikartade förändringar som vi mer eller mindre får göra, utan att ens hinna höra kommunförbundet för att inte orsaka ännu mera problem, så blir det solklart att vi måste ta ett större helhetsgrepp kring det här.
Så kom tillbaka, snabbt!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Talman! Jag kunde inte hålla mig från att ge en replik när ltl Jonsson tog upp blankettlagar. I den här framställningen är det trots allt en hel del nya paragrafer.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag välkomnar förstås att regeringen har tänkt till och gjort anpassningar efter åländska förhållanden. Det är ju bra det åtminstone.
Jag menar att det har kommit till en punkt där det förmodligen inte räcker längre att göra små anpassningar. När vi för fram krav på egen åländsk lagstiftning så är det så mycket merarbete och det kräver så mycket mera resurser att få fram egen lagstiftning. Men ser vi på sociallagarna så är det nästan ingenting här i lagtinget som har orsakat så mycket onödigt merarbete under de senaste åren som de förändringar som vi får göra för att undvika att förändringar som görs i Finland ska inträffa på Åland, om vi ska vara riktigt ärliga med varandra. Därför menar jag att man faktiskt borde ta ett helhetsgrepp kring det här, inte bara göra små justeringar i förhållande till den finska lagstiftningen. Vi ska fundera på vad vi vill på Åland. Vilka rättigheter vill vi ge våra åländska barn? Vi ska inte bara kopiera den lagstiftning som kommer österifrån.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! Det var mycket viktiga kompletterande frågeställningar som ltl Söderlund lyfte i den här diskussionen. Det återstår en hel del arbete innan den här lagstiftningen är komplett och ordentligt genomförd. Konstateras att det arbetet nu läggs på lagtinget istället för att regeringen och regeringspartierna gör ärendet klart i en ordentlig beredningsrunda för att sedan kunna granskas i utskott.
Det är otroligt viktigt att utskottet också tittar på barnkonsekvensbedömningen och hur den är skriven i den här lagframställningen. Det finns en rubrik för rubrikens skull och rubriken beskriver det som står i lagen, men en konsekvensbedömning är inte gjord. En analys är inte gjord utgående ifrån vad det här betyder för barnen. Jag hoppas att lagtinget kan göra den analysen, annars får man be regeringen att komplettera med en barnkonsekvensbedömning.
Det är också trist att lagtinget har haft ett långt uppehåll, längre än normalt dessutom på grund av flytten, och regeringen kommer ändå de sista dagarna med lagstiftning och hävdar att det är brådskande. Det är faktiskt lite pinsamt. Det har varit en enormt lång sommar. Regeringen har haft jättelång tid, hur många arbetsdagar som helst, på sig att förbereda lagstiftningar och reformpaket och då kommer man sista dagen och puffar på lagtinget och säger att nu är det här brådskande. Jag hoppas att vi slipper uppleva detta i framtiden. Regeringen vet nu vad de behöver lägga fram längre fram och jobbar med det och inte vilar för att sedan rusa till, för då blir det så här.
Jag tycker också att det är otroligt viktigt att lagberedning på ett demokratiskt sätt är inkluderande. Regeringen hanterar faktiskt remissförfarande respektlöst genom att de tänker att det bara är landskapsregeringen som har bråttom, men alla andra ska ha tid att, på två veckor, sätta sig in i ärendet och göra det ordentligt. Man måste tänka på att man ger tid, sex veckor är den kortaste tiden. Regeringen måste också ge lagtinget den tid som behövs för att kunna bordlägga och utreda ärenden, om man vill att demokratin ska fungera på ett värdigt och bra sätt, annars är det en annan regim som råder.
Det skulle också vara intressant att se en analys på hur den här lagstiftningen stämmer in i socialvårdslagstiftningspaketet. Det kanske ministern kan tala om ännu. Påverkar det barnen, påverkar det sociallagstiftningen? Vad är orsaken att man har det här skilt nu? Kommer det att leda till att också andra får mera uppgifter och egentligen en dubbel börda eftersom delar av paketet blir lite lösryckt i förhållande till helheten? Det kanske man också borde ta in i barnkonsekvensbedömningen.
Jag hoppas att vi får lagförslag med bättre framförhållning där landskapsregeringen har lagt ner lite mera arbete, framförallt mera inkluderande och demokratiskt arbete. Tack.
Minister Wille Valve, replik
Från landskapsregeringens sida har vi haft barnets bästa för våra ögon. Vi har strävat efter att uppnå en så exakt lagstiftning som möjligt på det här området och att det för våra socialarbetare i landskapet inte ska råda några oklarheter på vad det är som gäller.
Just att det ska vara så bra och så exakt som möjligt, så kan jag säga att det är detta som har gjort att det har dragit ut på beredningen och att ärendet har kommit så sent. Det har funnits en uppriktig ambition från landskapsregeringen att detta ska vara så genomtänkt som möjligt.
Ltl Britt Lundberg, replik
Jag håller helt och fullt med alla de frågeställningar som t.ex. ltl Söderlund ställde här. De frågeställningarna har förstås ställts i regeringens gemensamma arbete för att ta fram den här lagstiftningen. Varför ges inte svaret?
Minister Wille Valve, replik
Som svar till ledamotens fråga angående hur stor andel av den finländska socialvården, det som tillämpas, så är det blott en del som tillämpas här. Det har att göra med att systematiken i de lagarna, vilket utskottet kommer att erfara när de fördjupar sig, är ganska annorlunda och inte fungerar ihop med den åländska. Här har lagberedningens tjänstemän och landskapsregeringen varit tvungna att göra en mycket noggrann avvägning om vad som tas och inte tas in, så att det ska vara så tydligt och användarvänligt som möjligt för den som slår upp lagboken.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Eftersom minister Valve inte svarade på frågan, är tolkningen då att man inte heller har inkluderat sina regeringsgrupper i detta arbete eftersom det ställs en massa frågor i salen som inte får ett svar?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Enda behandling
6 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2016
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2015-2016
Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2015-2016
Budgetmotion BM 53-54/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Tage Silander
Tack, herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2016, och har i sitt arbete främst fokuserat på tre resursmässigt och även i viss mån principiellt viktiga ingredienser, nämligen den föreslagna kapitalinsatsen till det helägda bolaget Kraftnät Åland Ab, det föreslagna stödet för att säkra den fyrmastade barken Pommerns fortsatta existens och slutligen förslaget om ekonomiskt stöd till kommunen Sottunga.
Herr talman! Jag kommer att i korta ordalag beröra just dessa ärenden.
Kapitalinsatsen till Kraftnät Åland Ab syftar till att stärka bolagets möjligheter att för samtliga oss ålänningar och för samtliga åländska företag, dämpa den annars rätt så kraftiga prisutvecklingen gällande transferering av el till följd av de mycket omfattande och nödvändiga investeringar i främst den s.k. Finlandskabeln som har gjorts för att i första hand säkra kontinuerliga elleveranser utan långa avbrott. Kapitalinsatsen uppgår till totalt 3,2 miljoner euro. Man föreslår att den kapitalinsatsen ska belasta under fyra år, med 800 000 per år och avses enligt landskapsregeringens förslag att tillföras fonden för inbetalt fritt kapital. Utskottet omfattar förslaget men vill för sin del öppna för möjligheten att först vid verkställandet av kapitalinsatsen slutligt avgöra till vilken del av det egna kapitalet medlen ska tillföras.
Den fyrmastade barken Pommern är ett av Ålands absolut mest kända och mest betydelsefulla kännetecken för vår historia och identitet, och museifartyget är synnerligen värdefullt även i turistiskt hänseende. Med det som grund har landskapet tagit på sig ett berättigat ansvar för att Pommern ska kunna bevaras på lämpligt sätt till glädje också för kommande generationer. Det ansvaret innebär bl.a. ett enligt praxis 80-procentigt deltagande i kostnaderna för upprustningsåtgärder, speciellt större sådana. I det här specifika fallet har landskapsregeringen valt att maximera stödet till 5 miljoner euro.
Den kommitté som har haft till uppgift att finna den absolut bästa och säkraste, och över tid sannolikt mest ekonomiska lösningen, har haft en grannlaga uppgift. I uppgiften har ingått att inhämta olika experters synpunkter och råd, och att slutligen, utgående från all inhämtad kunskap, välja den väg som har framstått som mest förnuftig.
Utskottet har för sin del, efter höranden och diskussioner, bedömt att processen har varit grundlig och att det därmed inte har funnits vägande orsak att återföra ärendet till ny behandling.
Lagtinget har i och med behandlingen av första tilläggsbudgeten för år 2016 godkänt finansieringsupplägget, varför det nu i denna andra tilläggsbudget enbart handlar om att även uppta medel i budgeten för ändamålet.
Trots lagtingets tidigare fattade principbeslut har inför behandlingen av den andra tilläggsbudgeten för år 2016 inlämnats två motioner med syfte att i det ena fallet minska på stödbeloppet och i det andra fallet att ta bort föreslaget anslag helt och hållet. Utskottet stöder dock landskapsregeringens förslag och föreslår att motionerna förkastas. En reservation har inlämnats i samband med behandlingen av ärendet.
Herr talman! Slutligen några ord om det planerade eventuella stödet till Sottunga kommun.
Utskottet har uppfattat situationen som så att representanter för Sottunga kommun har aviserat en risk för att man inte kommer att kunna hantera sin ekonomi med mindre än att man får ett tillskott av nya medel. Orsaken till likviditetsproblemet, och svårigheterna att planera ekonomin inför framtiden, är att kommunens ekonomi är ytterligt känslig för variationer i antalet äldre personer som vårdas på institution.
Landskapsregeringen har i förslaget till tilläggsbudget pekat på den sårbarhet som föreligger för en så befolkningsmässigt liten kommun som Sottunga, och upplyser även om de fortsatta planerna gällande det pågående arbetet med den åländska kommunreformen.
Om detta arbete leder till en minskning av antalet kommuner inom en överskådlig framtid är det sannolikt att även Sottunga i en sådan situation kommer att finnas med i ett större sammanhang i framtiden.
Trots att nya uppgifter har gett vid handen att likviditetsbehovet för Sottunga kommuns del ändå inte är akut har utskottet funnit det angeläget att landskapsregeringen trots detta budgeterar medel att användas om behov ändå skulle uppstå. Dessa medel, 200 000 euro, ska hur som helst betraktas som en reserv i så motto att en utbetalning ska föregås av en specificerad anhållan där kommunen redogör för sin situation, varefter bedömning och eventuell utbetalning därefter sker.
Utskottet har varit enigt gällande det budgeterade beloppet. I behandlingen av ärendet har dock en reservation inlämnats där reservanterna önskade ett tillägg med innebörden att frågan om Sottungas ekonomi inte ska blandas samman med frågan om en kommunstrukturomvandling.
Herr talman! Tilläggsbudgeten innebär att det budgeterade resultatet inom rubriken ”verksamhet” ökar med 99 000 euro medan det budgeterade resultatet inom ramen för ”överföringar” i stället minskar med 2 420 000 euro. Därtill budgeteras nya intäkter om 605 000 euro inom ramen för ”skatter och inkomster av skattenatur”. Detta gör sammantaget att det budgeterade resultatet minskar med totalt 1,72 miljoner euro till 17,67 miljoner euro.
Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten för år 2016 antas med beaktande av utskottets motiveringar i betänkandet.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Jag vill veta finansutskottets åsikter. När kan landskapet ge ut pengar till olika projekt? Beträffande fyrmastade barken Pommern och den torrdocka som det gäller så finns det ingen lagstiftning som det grundar sig på. Det grundar sig överhuvudtaget inte på något avtal. Ska kommunala bidrag ges ut på det sättet, utan att det finns avtal eller lag? Det brukar finnas ett grundläggande system för när landskapets pengar ska användas. Nu när jag har sökt detta så finns det inget sådant, vilket jag blev enormt förvånad över att man så här lättvindigt kan dela ut landskapets pengar.
Finansutskottet har också ändrat sin åsikt från den ordinarie budgeten där planerna om hur mycket pengar som skulle gå åt fanns. Under tidigare upplägg har det inte funnits någon ansökan på lagliga grunder.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! Svaret under vilka omständigheter man kan göra utbetalningar är förstås att det i 90 procent av fallen, kanske flera, finns lagstiftning som stöder utbetalningar. Men det finns många exempel där så inte är fallet. Huvudsyftet med en lagstiftning måste väl ändå vara att det uppfattas som ett skydd för tagaren, att vår befolkning ska veta vilka rättigheter man har att få någonting. Däremot må det vara möjligt att på eget initiativ föranstalta utbetalningar om man tycker att det är något speciellt man vill stöda, som kanske en enskild kommun inte har möjlighet till, eller att man har uppfattat det som att ett projekt är mera ett åländskt projekt än en enskild kommuns.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Bert Häggblom, replik
Herr talman! Jag tror att det är en viktig princip som vi måste gå in för. Visst är det behjärtansvärt att renoveringen av Pommern sker, men det här är frågan om något annat, det är frågan om att bygga en torrdocka. Om en företagare kommer och begär 5 miljoner av landskapet så är det också beaktansvärt för att den företagaren kanske skulle bygga en torrdocka åt Pommern. Skulle det företaget få pengar? Naturligtvis inte!
Vi ska komma ihåg att det är politiker från majoritetsblocket och från oppositionen, där jag själv är med, som sitter i stadsfullmäktige och i stadsstyrelsen. Är det rätt att vi ska sitta och gynna våra egna kommuner på detta sätt utan att det finns lag eller avtal? Finns det ett avtal så då finns det en grund för det. Nu har landskapsregeringen inte något avtal överhuvudtaget, utan man bara kastar ut pengar hur som helst och så får det inte gå till enligt min bedömning.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! Jag vänder mig emot att man skickar ut pengar precis hur som helst. Nog är det ju med eftertänksamhet som man gör det här. Det är betydligt svårare att göra de här sakerna idag, med den ekonomiska situation som landskapet befinner sig i, än vad det skulle vara om vi hade hur mycket pengar som helst i kassan.
När det gäller avtal så må det kanske inte finnas ett avtal i ordets rätta bemärkelse, men man har ju tagit upp detta i budget efter budget många gånger tidigare. Man borde kanske stadfästa det i ett avtal, det kan jag dock hålla med om.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag vill fråga hur utskottet har resonerat när man slår fast att det finns ett akut likviditets- och finansieringsproblem på Sottunga? Nu sade ordförande Silander att det inte finns ett akut likviditetsproblem. Hur ligger det egentligen till? Mot bakgrund av att vi bygger ett samhälle på lag, Rule of Law, rättstaten, med mera, så förutsätter det ju att allting ska ha sin gång, för annars blir det rätt rörigt. Hur har utskottet resonerat när man slår fast en särskild summa på basen av en ansökan som inte finns?
Ltl Tage Silander, replik
Herr talman! Uppfattningarna om hur stor Sottungas ekonomiska kris eller likviditetsbekymmer är just nu tror jag att varierar lite. Det har varierat med tiden också av den anledning att händelser har skett som har förändrat situationen för Sottunga. Situationen var betydligt allvarligare tidigare under sommaren än vad den är nu för närvarande. Ju närmare man kommer att kassan är tom, desto större sannolikhet är det ju för att ett behov kan föreligga. Man har flaggat för det här behovet och då kan det vara bra att ha den här beredskapen för att i värsta fall, om så sker, kunna ställa upp.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Ltl Silander sade att ”man” har flaggat för, inte vem som har flaggat för det. Man nämner; om ”man” tycker. Det finns rätt många antaganden som egentligen saknar stöd. Man har inga källor att det är så här illa just nu. I det här fallet, om man nu går in för att ganska godtyckligt säga: ” Sottunga kanske behöver de här pengarna och då måste vi visa beredskap”, så bör det ju ligga i sakens natur att man också granskar hur andra har det för att eventuellt budgetera för någonting som kanske händer.
Jag skulle vilja få det mer förtydligat. Hur har man sett på lagligheten i det beslut som man har fattat? Vi ska ändå inte använda skattepengar på tyckanden, antaganden och rykten. Det ska ju ske på sakliga grunder. Frågan som det kokar ner till; vilka är de sakliga grunderna?
Ltl Tage Silander, replik
För det första, när det gäller lagligheten så finns det en lagstiftning som nästan träffar rätt, men man har bedömt att den lagen inte är riktig tillämplig utgående från de villkor som där räknas upp.
Nu har man valt att vid behov ändå stöda en kommun som har eventuella bekymmer, trots att det inte finns en lag som exakt träffar det här behovet, för man har nämligen inte den lagstiftningen. Men, skulle det vara så att det är en kris som är av den magnituden att man inte klarar upp en kommuns ansvar mot sina medborgare, så känns det nog som att vi alla, så har vi åtminstone sagt i utskottet, ställer upp att lösa ett sådant tillfälligt problem.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Nordlund
Herr talman! Ärade ledamöter, jag vill först börja med att tacka utskottsordförande och övriga ledamöter i utskottet för en mycket bra och konstruktiv behandling av denna tilläggsbudget under den relativt korta och pressade tidtabell. Vi har jobbat effektivt och vi har haft goda höranden som har fört de är olika frågorna framåt. Det var nog egentligen också väldigt nära att vi kunde ha varit överens om frågan om Sottunga.
Jag vill understryka att jag är glad för den vilja som alla partier här i lagtinget visar, att pengar ska finnas i landskapsbudgeten för att trygga den lagstadgade äldreomsorgen också för Sottunga. Det har jag uppfattat väldigt tydligt från alla partier.
Det som vi däremot har haft lite olika uppfattningar om är diskussionen runt omkring. Det är få ärenden, herr talman, som man har fått så olika bilder om. Jag hade en bild. Jag har läst mediala uttalanden från landskapsregeringen och jag har också läst framställningen. I utskottsarbetet fick vi höra sakkunniga från kommunsektorn, från andra håll och vi hörde också representant för Sottunga kommun. Jag fick två helt olika bilder framför mig. Det var lite förbryllande för mig, och inte bara för mig i utskottet. Hur kan det bli så här?
Det är därför som vi sist och slutligen valde att lägga en reservation i det här ärendet.
Det som diskuterades i det föregående replikskiftet var själva lagligheten. Centern tycker att det är bra att vi har den här skrivningen att landskapsregeringen bör återkomma och förtydliga regelverket. Det är vi alla överens om, så att man får en tydlig lagstiftning för utbetalning till Sottunga eller eventuellt till andra kommuner inom de närmaste åren som är i behov av ett liknande stöd.
Det finns tre olika sätt som man kan använda sig av. Man utvecklar ett särskilt understöd, med en liten ändring av motiveringen eller en komplettering till lagstiftningen så kan man sköta det med en budgetlag. Då slipper vi ha debatt om vad som är lagligt och inte lagligt. I grunden finns ändå en gemensam vilja att vi ska kunna ge stöd när det behövs. Jag upplever att det inte är första gången som vi har den här diskussionen, det har också funnits andra tillfällen. Andra alternativet är titta på specialomsorgen. Det tredje alternativet är att kommuner under ett visst antal invånare skulle frångå de kalkylerade beloppen och istället använda de verkliga kostnaderna. Vi ser att det åtminstone finns de tre olika sätten där man kan hantera det här på ett konstruktivt och bra sätt.
Herr talman! Till det som kanske upprörde oss mest i centern, inte det som står här i framställningen, för det landar ändå ganska bra för att pengarna finns med och man ska jobba vidare. Men det är det som har uttalats i media om att det här eventuella stödet ska vara behäftat med ett krav om att Sottunga ska upphöra som kommun från och med nästa val. Vi tycker att det är en besvärlig diskussion som har uppstått, dels därför att ingen människa kan veta om vi har en sådan juridisk situation att det är möjligt om cirka två år att fatta sådana beslut, och dels tycker vi också att det är att visa lite dålig respekt mot den kommunala åländska självstyrelsen.
Vår grundåsikt i centern är att det är bra att det förs en konstruktiv diskussion kring kommunstrukturen här på Åland och att vi ska ha en så bra struktur som möjlig i framtiden, men då bör också alla behandlas på samma sätt, både stora och små.
Det känns lite i mitt hjärta. Den kommun och de invånare som kanske har kämpat mest, alla skulle vara värd en medalj för att man upprätthåller den kommunala verksamheten, så jag tycker inte att det känns rätt att de ska sättas under förmyndare och få en negativ särbehandling på förhand. Sottungaborna har själva sagt att de är beredda att vara med i en större diskussion och kanske ingå i en annan större helhet. Det tycker jag att är ett konstruktivt förhållningssätt från kommunens sida. Vi vet alla att framtiden ser säkert lite annorlunda ut än vad den är idag.
Som det yttersta beviset på det här, och som faktiskt också gjorde lite ont i mitt hjärta, var när jag hörde uttalandet; ”ja, egentligen funderar man på om man ska söka det här stödet från landskapet”. Sottunga vill inte sätta sig under förmyndare, de vill vara en fri och självstyrd kommun som ska behandlas lika som alla andra kommuner på Åland. Den respekten hoppas jag att landskapsregeringen kan visa Sottunga också. De, som alla andra, har nog en konstruktiv vilja att hitta en väg in i framtiden.
Herr talman! Det kan inte hjälpas men jag måste få dra en liten parallell i det här sammanhanget. Jag tror att landskapsregeringen och vi alla som sitter här lagtinget känner en djup frustration över hur Helsingfors har behandlat självstyrelsen och Ålands landskapsregering under de senaste åren och även tidigare i vissa fall. Vi tycker inte att de följer självstyrelselagen, vi tycker inte att vi kommer till tals och vi tycker att de fattar beslut över våra huvuden. Bästa landskapsregering, hur tror ni att de på Sottunga har känt sig de senaste veckorna? Jag tror att de känner sig precis på samma sätt som ni känner er gentemot Helsingfors eller vi, ska jag säga, för vi ingår också i det åländska politiska systemet.
Det finns inga skrivningar i den här framställningen som på något sätt binder landskapsregeringen till de mediala uttalandena. Jag hoppas att man kan tänka i lite nya banor kring det här och att vi tillsammans ska kunna hitta en väg in i framtiden för Sottunga. Då är vi beredda att vara med och stöda landskapsregeringens eventuellt kommande övergångsstöd eller vad man kommer att kalla det i samband med den ordinarie budgeten.
Herr talman! För övrigt stöder vi de två stora frågorna. Det är viktigt för det åländska näringslivet med satsningen på Kraftnät. Det är också viktigt för de åländska hushållen att vi kan ha en sådan kapitalstruktur i Kraftnät som gör att vi kan hålla en någorlunda rimlig prisnivå.
Samtidigt värnar vi också om att Pommern ska få en sådan anordning kring sig så att hon ska kunna finnas under en överskådlig framtid till påseende för oss själva och för våra turister. Pommern har vårt stöd. Tack.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Landskapsregeringen har visat sin djupa respekt för Sottunga i samband med mitt personliga besök på Sottunga för att diskutera det här. Det har vi uttryckt väldigt tydligt.
Det känns snarare som att centern vill använda den här situationen för att försöka förhindra en diskussion om kommunstrukturen. Det känns nästan som om centern vill kväsa den diskussionen, kanske t.o.m. tysta den. Nog vore det väl synnerligen konstigt, nu när ändå landskapsregeringen har som en av sina huvudpunkter i regeringsprogrammet att se över kommunstrukturen, att man inte skulle diskutera Sottungas situation i samband med att vi gör ett mycket större arbete. Menar centern att vi i det här skedet skulle uttrycka det, för den minsta kommunen, att alla andra 15 kommuner kan bli föremål för kommunindelningslagstiftning som påverkar antalet kommuner i framtiden, men inte Sottunga? Och Sottunga skulle vara kvar via speciella stöd, särskilt understöd eller på något annat sätt skulle just bara Sottunga tryggas?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det här är ett praktexempel på hur man aktivt försöker missförstå varandra. Minister Perämaa var här när vi hade presentation av tilläggsbudgeten första gången. I den debatten upprepade jag minst två gånger att vi känner respekt för den process som pågår med kommunstrukturarbetet. Jag upprepade idag också samma sak. Jag har också sagt att Sottunga upplever respekt och vill hitta gemensam lösning in i framtiden. Men, sottungaborna har fått läsa i tidningen och de har säkert kanske fått höra från minister Perämaa att från och med nästa val så finns det ingen kommun som heter Sottunga. Det beskedet har inte minister Perämaa eller regeringen gett till någon av de 15 övriga kommunerna. Det här blir en särbehandling som är tråkig. Man ger sig på den minsta kommun, som får ett litet bidrag. Om man skulle vilja vara lite populistisk så kunde man kanske fråga sig; kommuner som får 5 miljoner i bidrag, vad ska man säga till dem?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! När det gäller det som står i tidningarna så jag har personligen åkt till Sottunga för att prata med sottungaborna. Landskapsregeringen bedömer detta utifrån den rådande situationen. Vi ska göra ett kommunstruktursarbete, vi måste hitta nya sätt att strukturera och organisera den offentliga förvaltningen för att klara demografiutvecklingen som är till vår nackdel osv. Jag sade det här personligen till sottungaborna, med öppna ögon och jag kände stoltheten hos sottungaborna som tog emot det här beskedet. Såsom jag såg det som var ingen särdeles uppretad över det, snarare tvärtom, de fick ett tydligt besked som ger en riktning för framtiden för Sottunga.
Jag upprepar det igen; att i den här situationen utesluta Sottunga ur en kommuninledningsdiskussion, det vore snarast nästan löjligt.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det här är för mig en förbryllande diskussion. Den enda som utesluter Sottunga verkar de facto vara minister Perämaa och landskapsregeringen. Man säger till Sottunga att kommunen ska upphöra före de andra. Sottungaborna, jag och alla andra tycker att det är okej att Sottunga är med i den stora diskussion om hur den framtida kommunstrukturen ska se ut på Åland. Det är helt okej.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Talman! Jag vill faktiskt ge en eloge till ltl Nordlund. Jag har inte tagit till orda angående Sottunga och det är av en anledning. Jag har känt en magsmärta, jag har helt enkelt ont i magen av det här ärendet. Nu kände jag ändå mig varm i hjärtat av ltl Nordlunds ord. Jag tycker att vi behöver söka samförstånd över partigränserna i den här fråga. Det finns nog rum för goda diskussioner. Vi ska ha en respektfull ton istället för vulgärdebatt som nästan har ägt rum ända in i plenisalen, tyvärr.
Det har pratats om att man ska statuera exempel med Sottunga och att Sottunga är murbräcka. Sottunga har tyvärr blivit en bricka i ett rätt fult politiskt spel, enligt min åsikt.
Vi socialdemokrater har gång på gång lyft upp orsaken till att vi vill ha en kommunreform. Det är ju på grund av stigmatisering, utpekande och att folk känner sig som en belastning.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Tack för de orden ltl Wikström. Vi har många uppgifter här i Ålands lagting, framförallt ska vi stifta lagar och vi ska anta budget, men en av de främsta uppgifterna är också att värna om de svaga grupperna och de svaga regionerna och därför engagerar jag mig personligen ganska mycket i den här frågan.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! Som sagt så måste vi noga tänka på att ingen ska känna sig utpekad i det här ärendet och känna sig som en belastning för sin kommun. Det är en uppenbar risk ser jag i det här. Det är ingen hemlighet heller att ekonomin ändrade på grund av nästan morbida orsakar. Antalet äldre som är på institution har ändrats och därför dyker det här onda i magen upp. Vi måste påminna oss om att det är människor som det handlar om. Vi måste ta hand om det här ärendet med yttersta respekt.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Jag delar helt ltl Wikströms åsikt där. Det är viktigt att vi håller diskussionen på ett principiellt plan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Ltl Nordlund beskrev Sottunga och kommunstrukturdiskussion som en besvärlig situation och det kan jag förstå att det är för centern. Samtidigt lyfte man fram att det juridiskt inte skulle vara möjligt att genomföra det här inom den här mandatperioden, om jag förstod ledamoten rätt. Det har också påståtts tidigare från centerhåll att det inte skulle vara möjligt, enligt grundlagen, med tvång i samband med kommunsammanslagningar. Jag delar inte den uppfattningen. Finns viljan så finns möjligheterna att genomföra det via lagstiftning i lagtinget. Det är snarare en fråga om vilja. Vill inte centern eller vill centern? Vad vill centern i den här frågan egentligen?
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Centern visar respekt mot den pågående processen med kommunstrukturen på Åland. Landskapsregeringen investerar både tid och pengar i det arbetet. Vi väntar på resultatet där och sedan kommer det att bli politiska diskussioner om hur det ska sluta. Jag vill upprepa att vi vill bara att Sottunga ska behandlas på samma sätt som alla övriga 15 kommuner på Åland.
Herr talman! Vi hade väldigt intressanta höranden i utskottet. Det som kan vara intressant för lagtinget att höra är att skulle vi ha den finländska lagstiftningen nu så skulle Sottunga kunna ansöka om att tillhöra Föglö och Föglö skulle inte kunna säga någonting, bara tacka och ta emot. Det är också någonting att tänka på. Det är inte bara de små och svaga kommunerna som bör tänka efter i de här situationerna som vi har framför oss. Det gäller nog de facto alla kommuner. Det är viktigt att vi jobbar så att vi får bra helheter i framtiden.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Det här bekräftar och sticker hål på myten som centern har spridit att det inte skulle gå att genomföra någonting med tvång och det skulle till och med vara grundlagsvidrigt. Vi har exempel i riket, med samma grundlag där som här. Det är möjligt att göra det om lagtinget så vill och önskar. Det finns prejudicerande domar på att medborgarnas rättigheter till service går före rätten att upprätthålla en förlegad kommunstruktur. Möjligheten i lagtinget finns definitivt om man vill genomföra det här. Jag kan inte se att det finns grundlagsenliga hinder som det har hävdats tidigare eller att det juridiskt inte skulle vara möjligt att genomföra inom den här mandatperioden, om vi så önskar.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! När det gäller de grundlagsmässiga aspekterna i den här frågeställningen så utgår jag ifrån att regeringen återkommer till lagtinget när man har kommit längre i den här processen som man jobbar med.
I det exemplet som jag refererade till fanns det inte något tvång utifrån. De facto var det den lilla kommunen själv, medborgarna i den lilla kommunen som önskade komma med i den stora kommun och då kunde inte den stora kommunen säga nej utan det var bara att tacka och ta emot så länge man följer regelverket. Det var inget tvång utifrån att man tvingar ihop kommunerna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Ltl Nordlund talade om att Sottunga ska fortsätta att få vara fri och självstyrd kommun. Jag tror att vi alla här skriver under på att vi vill att kommunerna ska vara fria och självstyrda. Jag undrar om Roger Nordlund, lite frikopplat från det särskilda fallet Sottunga, kan resonera kring om man är fri och självständig om man har så ansträngd ekonomi att man knappt har råd att fullfölja sina lagstadgade uppgifter?
Ltl Roger Nordlund, replik
Den diskussionen är intressant. Då måste man väga in landskapsandelssystemet och syftet med det. Så länge jag har varit med i politiken så har syftet varit att man ska utjämna mellan regioner och kommuner så att den lagstadgade servicen som kommunmedlemmarna har rätt till, det som vi lagstiftar om i den här salen, ska kunna erbjudas på ett likartat sätt. Situationen med Sottunga har uppstått pga. att så kallade kalkylerade kostnader inte stämmer med verkliga kostnader. Systemet fallerar. Grundtanken med lagstiftningen har hela tiden varit att alla åländska medborgare och de äldre ska ha samma grundtrygghet.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Visst är det så att vi ska ha ett landskapsandelssystem som utjämnar. Vi ska ha en aktiv regionalpolitik, det är jag, liberalerna och landskapsregeringen de första att skriva under på. Jag ser däremot inte att det är det samma som när landskapet går in och betalar samtliga kostnader i princip för en kommun.
Det är lite som när man pratar om kvinnors makt i samhället, utan pengar i den egna fickan är man inte fri. Jag vill påstå att det gäller också här.
Talman! En sak till noterade jag när Nordlund höll sitt anförande. Han sade någonting i stil med; ”centern tycker att det är bra att man ser över kommunstrukturen.” Sedan fortsatte Roger Nordlund; ”vi vill ha en bra kommunstruktur i framtiden”. Innebär det här att centern nu ser att det skulle vara en mer hållbar situation med färre kommuner i framtiden på Åland?
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Centern har varit väldigt tydlig under de senaste åren. Det är kommunerna själva som har grundbesluten. Är det några kommuner vill samarbeta eller gå ihop till större helheter så ska vi göra vad vi kan för att hjälpa till med det. Jag tror att processen som nu pågår kommer att ge bra material för kommande diskussioner, där närliggande kommuner och större helheter får diskutera. Vinner vi på att gå ihop eller inte? Blir det bättre för medborgarna i vår kommun, för kommun och för hela Åland? Jag tycker att den här diskussionen är viktig för vi har en åldrande befolkning precis som alla andra länder runt omkring oss. Vi har nya utmaningar som vi ska möta, men något tvång får inte förekomma då ser vi från centern rött.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag tycker att det är riktigt bra att utskottet enigt nu säger att landskapsregeringen ska ha beredskap att stöda Sottunga kommun. Det är egentligen inte Sottunga kommun som stöds. Det är människorna som bor i Sottunga som behöver ha precis samma trygghet, när man är barn, när man är vuxen och när man är äldre. När man har behov av samhällets service då ska man vara garanterad det såsom man är i lag. När nu Sottunga inte riktigt klarar av det så då måste det komma från landskapets sida. Vi har ett gemensamt ansvar.
Jag begärde replik när ltl Nordlund sade att reservationen riktar sig mot tidningsskriverier. Det var en ny metod. Vi brukar ofta skriva insändare när vi vill invända mot det som sägs i tidningen.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Jag kom på mig själv här faktiskt, när jag satt här, att jag började mitt anförande med att egentligen var vi väldigt överens om de pengarna. Den stora oenigheten har vi de facto om Sottunga ska tvingas upphöra som kommun eller inte. Till min glädje så står det ingenting om det varken i framställningen eller i lagtingets dokument som vi tar nu, så sunda förnuftet kan fortfarande råda. Jag tycker ändå att det är viktigt att vi får den här diskussionen. Jag har känt att de människor som bor på Sottunga har en oro. Med all respekt för minister Perämaa och hans besök, men vi har också sett uttalanden efter det som visar att det finns en oro som inte ska behöva finnas. De har nog med arbete ändå med att få vardagen och kommunen att gå ihop.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Landskapsregeringen säger i sin framställning att man har ett arbete pågående där man ser över strukturerna och där är också Sottunga en del. Därför förstår jag inte riktigt att det blev en reservation. I utskottsbetänkande finns det inte något som man reserverar sig mot. Onekligen är det här ett nytt grepp.
Men jag är glad för att centern ändå stöder det så att det inte blir mera ifrågasättande av behovet som nog har varit ifrågasatt också i massmedia, om man behöver de här pengarna eller inte. Nu finns det möjlighet, den dagen Sottunga kommer med en anhållan då har landskapsregeringen beredskap med lagtingets beviljande av medel.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Jag är också glad för att vi har en väldigt stor enighet om att Sottunga kommun och deras medborgare ska ha tillgång till pengarna. Utskottsbehandlingen och hela processen här har resulterat i förnuftiga och sympatiska inställningar från alla parter. Jag tycker inte vi ska göra Sottunga till ett stridsäpple. Tvärtom, om landskapsregeringen är klok så hanterar man också Sottunga på ett klokt och ansvarsfullt sätt, då kan det bli det goda exemplet inför framtiden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag vill passa på att tacka ltl Nordlund för att ha bidragit till att den här frågan börjar hamna på rätt bog och att det har blivit lite varmare på Åland.
Jag tycker att det är sorgligt att Sottunga har bemötts på ett förmyndaraktigt sätt. Jag tycker att regeringspartierna visar att de har insett att situationen är lite annorlunda än den de beskrev från första början.
Det är trist att andra gången idag behöva tala om respekt och inkludering. Jag tror att det är något som vi måste lyfta ofta tills vi känner att vi har mera av det.
Den stora problematiken handlar egentligen om institutionsvård. Det är en obalans i antalet invånare, skattebetalare och institutionsvård. Landskapsandelssystemet ska ju vara till för att justera sådant, precis som ltl Roger Nordlund sade. Frågan går ju väldigt enkelt att lösa.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det är bra om jag hjälper till att få ett lite varmare samhälle. Jag fick lite varmare kinder också. Jag tror att det är viktigt att tänka principiellt i de här frågorna. Nu har det blivit väldigt mycket fokus på Sottunga. Alla som har varit med lite längre vet att även större kommuner än Sottunga har haft ekonomiska problem. Det kan uppstå situationer även för kommuner med större befolkningsunderlag, sådana saker som man inte kan påverka eller på förhand känna till.
Jag hoppas att landskapsregeringen i samband med den ordinarie budgeten kommer med en framställning som lite grann utvecklar särskilt understöd. Det är lite tokigt, jag har själv suttit i samma situation som minister Perämaa och har velat använda mig av det här momentet men fått nej från mina tjänstemän. Har man momentet ”särskilt understöd” så borde det också kunna användas.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack talman! Det är viktigt att komma ihåg att landskapsandelarna är till för att kunna bedriva en rättvis regionalpolitik för att alla ålänningar ska få en jämlik service. Det är väldigt lätt, om man vill uppnå ett politiskt syfte, att använda landskapsandelssystemet för att tömma kommunernas kistor. Med dagens system, om vi inte hittar flera indikatorer, kommer kommunernas kistor att tömmas på fem år. Då uppnår man ju det resultatet, kommer till vägs ände och konstaterar att så blir det.
Jag tror att det är väldigt viktigt att unna flera att bo t.ex. just på Sottunga. Det behövs service, det behövs framtidstro i Sottunga och då skulle vi också kunna möjliggöra för en utveckling så att flera människor skulle kunna bo på Sottunga. Det kan också vara väldigt viktigt ur inflyttarperspektiv och också ett integreringssyfte.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Plenum avbryts här och återupptas klockan 14.50.
Talmannen
Plenum återupptas.
Ltl John Holmberg
Tack, fru talman! Kära ledamöter, kring tilläggsbudgeten vill jag från liberalernas sida lyfta tre saker.
Jag ser det väldigt positivt att landskapsregeringen reserverar 200 000 euro för eventuellt behov att trygga den lagstadgade servicen på Sottunga. Alla på Åland ska få den hjälp de behöver oberoende var på Åland man bor. Här tycker jag att landskapsregeringen gjort en mänsklig och korrekt bedömning.
Det är mycket glädjande att Ålands musikinstitut på ett modernt sätt skapar nya intäkter och som dessutom ger en stor mängd barn, omkring 130 barn, ypperliga möjligheter till lek och rörelse via dans- och musiklekskolan. En bra kombination och som visar att sparbeting även kan handla om att öka intäkter och vara innovativ.
Huvudpunkten i mitt anförande fokuserar på Pommern. När stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum tog över förvaltningen av Pommern var det för att utveckla dess fulla potential som kulturbärare och besöksmål. En profilbärare för hela Åland.
Anbudsförfrågningarna är ute och jag finner det aningen märkligt hur diskussionen kring Pommerns bevarande och hur den tekniska biten löses på optimalt sätt åter blossat upp.
Målsättningen är att Pommern via en docka, ska underhållas på ett sådant sätt att hon tekniskt sätt ska kunna segla. Pommern är idag bevarad i ursprungligt skick från dagen hon sjösattes 1903, vilket är något helt unikt. Pommerns slogan har därför i årtionden varit ”världens enda segelfartyg bevarat i ursprungligt skick”. Detta är möjligt i en docka. Det är förknippat med stora och dyra risker om man vart tionde år ska uppsöka ett varv. Det underhåll som då görs är endast det absolut nödvändigaste. Via en docka kan ett dagligt underhåll göras, vilket minskar behovet av större renoveringar. Dessutom förstärks bevarandetraditionen och den maritima historiska kunskapen hålls vid liv. Förutom en gedigen torrdocka, som garanterar att Pommern ligger i tryggt förvar oberoende väder och vind, har kommittén tagit ett positivt helhetsgrepp över hela området som kommer att generera fler besökare, men även en förhöjd upplevelse.
Jag vill lyfta på hatten för kommittén som verkligen har tänkt till när det gäller Pommerns tillgänglighet, attraktionskraft, utvecklingspotential och driftsekonomi.
Sjöfartsmuséet är idag en av Ålands vackraste lysande stjärnor. Museichef Hanna Hagmark-Cooper med personal, frivilliga och volontärer har gjort ett mycket gott arbete med att utveckla muséet till ett av Ålands starkaste åretrunt upplevelser. Ett bevis för detta är sjöfartsmuséets nyvunna pris som årets museum i Finland. Detta är en av orsakerna till mitt fulla förtroende när det gäller vad som är det estetiskt, affärsmässigt och musealt bästa för området.
Ur ett turistiskt perspektiv är det viktigt att helheten är stark. Att turista idag handlar mycket om att samla upplevelser. Genom att skapa en helhet av sjöfartsmuséet och Pommern byggs även en stark turistattraktion som kan stå sig i upplevelsekonkurrensen för alla åldrar, samtidigt som vi även förädlar Ålands varumärken och vi gör det året om.
Det har även funnits missuppfattningar kring Pommerns årliga driftsunderhåll. Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum får ett årligt underhållsbidrag om 200 000 euro av Mariehamns Stad. Dessa underhållspengar kommer att kunna användas mer effektivt och långsiktigt via en docka.
Arbetet med att utveckla ett koncept över besöksupplevelsen är under framtagning. Målet är givetvis att skapa ett besöksmål som inom några år lockar 120 000 besökare, jämfört mot dagens 70 000. Den besöksutveckling som skett i och med sjöfartsmuséets renovering och tillbyggnad visar att detta är en mycket trovärdig målsättning. Det är också lätt att räkna ut den samhälleliga betydelse som denna ökande mängd besökare innebär för det åländska näringslivet. Det är en rejäl återbäring på satsat kapital och dessutom ett stort tillskott till stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseums egen finansiering, vilket i sin tur ger möjligheter till ytterligare utveckling.
Pommernområdet är en satsning som andas framtidstro och som kommer att bidra med mycket positivt för Ålands näringsliv och alla ålänningar. Pommern skapar produktivitet och export. Tack.
Ltl Göte Winé
Tack, fru talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat den andra tilläggsbudgeten och har betänkandet här. Tiden för det här arbetet var ganska tight. Jag vill tacka utskottet, vi har jobbat intensivt och vi har koncentrerat oss på vissa punkter eftersom vi inte har haft den plenumtid som vi hade behövt.
Vi har prioriterat tre saker; pengar till Kraftnät, pengar till Pommern och pengar till Sottunga om de är i behov och kommer in med en ansökan. Vi hann t.ex. inte diskutera pengar till musikinstitutet, vilket är en bra sak. Vi behövde prioritera och vi valde så här.
Jag kommer att prata en hel del kring Sottungaaffären. Det har inte varit ett lätt arbete. I ett tidigare replikskifte pratade jag om att det är känsligt och som ltl Wikström sade; ”det gör ont i magen”. En liten kommun är en stor utmaning. Det behöver inte bara gälla Sottunga, det kan också gälla en annan kommun. De mindre kommunerna är känsliga för förändringar.
Jag har själv, som kommunpolitiker, stått med hatten i handen och försynt besökt finansminister Nordlund och diskuterat pengar till min hemkommun. Två-tre månader senare var situationen helt annorlunda eftersom små förändringar medför ganska stora ändringar i själva bokslutet.
Fru talman! Jag ser att vi måste börja få mera ekonomiskt hållbara kommuner. Det blir enskilda personer som känner att de är med och påverkar. Det är inte första gången som vi står och pratar om det här. Vi har diskuterat det tidigare i samband med missbruk, barnskydd och mycket annat. Det har handlat om hur den en enskild person kan belasta en kommun ekonomiskt. De här försöker man hela tiden se på och försöker göra förändringar på hur man kan anpassa det.
Vi vet inte idag om Sottunga behöver pengarna eller inte. Det har skett ändringar som kanske medför att situationen slutligen ändras. Jag har för mig att ltl Nordlund pratade om lagstöd, eller om det var någon tidigare som pratade om att det skulle behöva finnas ett lagstöd. Det håller jag med dem om, visst, men när ska man göra det? Nu kommer Sottunga med sitt, ska man då börja anpassa en lag för det? Sedan kommer någon annan. Var det 2011 eller 2012 som vi diskuterade lånet till Sottunga? Om jag minns rätt så fanns det inte heller lagstöd för det. Det är alltid svårt.
Ltl Nordlund diskuterade särskilt understöd. Jag var själv inne på den tanken, men sedan funderar jag på konsekvenserna i mom. 2, i 12 § om landskapsandelarna och där krävs en åtgärdsplan. Har Sottunga en åtgärdsplan för att komma ur det här? Jag uppfattar att det inte finns. Sottunga ser att behovet kan öka. Vi vet inte det. Men då blir det svårt att börja ändra i skrivningarna i lagen om landskapsandelarna och särskilt understöd.
Vi måste titta framåt. Var kan vi göra det här? Jag tror att vi måste få med detta i en kommunindelningslag. Vi måste börja titta på vad som är en ekonomiskt hållbar kommun.
Ltl Johansson diskuterade också i ett replikskifte om självständighet. När är en kommun tillräckligt självständigt för att klara av ekonomin själv? Det här måste vi börja titta på.
Det har lämnats in en reservation kring Sottungaärendet. Man skriver; ”Utskottet betonar vikten av att frågan om Sottungas ekonomi inte sammanblandas med frågan om en kommunstrukturomvandling.” Jag ser det inte så. Jag ser att man har lyft upp det här för att man ska se på hur en kommun ska klara av det lagstadgade ansvaret i framtiden. Det finns en kommunstrukturomvandling i ett annat rör. Centern har sammanfattat det här och de har hela tiden använt Sottunga som en bricka i detta politiska spel.
Ena dagen kritiserar vi sparkrav till exempel inom sjukvård. Veckan därpå kommer det kritik för att man inte ställer krav på en tillräckligt stark ekonomi i kommunen. Det är inte lätt att sitta i Ålands landskapsregering idag.
Vi har utmaningar i framtiden. Vissa vill ha kommunen kvar. Samtidigt säger många att det inte ska drabba den enskilda individen, det får inte bli en belastning för kommunen. Med gör vi ingenting åt det här så kommer vi antagligen att står här om två-tre år igen. Vi måste börja våga se det här. När man säger så här så är det inte för att tvinga någon. Jag tycker att det är ett ledarskap också. Vi måste göra något, inte hela tiden sticka under stolen och gömma oss för att det inte ska hända någonting.
Norra Ålands socialdemokrater köpte för ett år sedan en utredning av ÅSUB angående hur det kommer att se ut på norra Åland i framtiden. Vi har ganska stora demografiska utmaningar framför oss, vissa kommuner mindre och vissa kommuner mera. Jag tänker inte lämna ut några kommuner här, men det var nyttigt för mig som ansvarig kommunpolitiker på norra Åland och se vilka utmaningar vi har framför oss år 2030.
Fru talman! Sedan har vi i utskottet diskuterat en hel del om Pommern. Personligen tycker jag kanske att vi har pratat lite för mycket om Pommern. Vi diskuterade Pommern i den första tilläggsbudgeten, att vi skulle stöda. Nu är vi tillbaka här. Vi har sagt ja. Det blir ofta mycket prat om det ska vara docka, plåtar eller vad det ska vara.
Vi har sagt ja tidigare och det ska vi stå för. Däremot är jag lite bekymrad över och håller med ltl Häggblom att inte finns något skrivet i avtal, utan det här har man kommit överens om tidigare. Det är en stor summa som man har diskuterat kring, men det finns ingenting skrivet någonstans.
Jag avslutar med att säga att det är tur för Mariehamns stad, det är tur för dem som brinner för Pommern och dess bevarande att det finns en regering som man kan lita på. Tack.
Talmannen
Jag vill påminna att den rekommenderade taltiden är 7 minuter.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Som medlem av centergruppen tycker jag att det är lite märkligt att höra ltl Göte Winé oja sig om centerns hantering av kommunfrågan eftersom centern hanterar den här frågan på det korrekta sättet. Landskapsregeringen har börjat och fortsätter arbetet med kommunfrågan på fel sätt. Det kunde vi konstatera redan för snart ett år sedan när handlingsprogrammet för regeringen Sjögren presenterades. Tyvärr fullföljer man det här genom att nu anslå pengar för ett kommunprojekt som saknar lagstöd. Från centergruppen har vi sagt: ”Gör det här på rätt sätt. Börja med lagstiftningen till alla delar!” Vi har, som kollegan Pettersson sade, faktiskt Rule of Law som styr även budgeten för Åland.
Ltl Göte Winé, replik
Nej, ltl Jansson behöver inte vara orolig över att jag ojade mig över centern. Jag gjorde en kort kommentar kring reservationen och hur jag såg på skrivningen i reservationen. Jag har större bekymmer att fundera på än det.
Angående det här beslutet som saknar lagstöd nu, som jag nämnde i mitt anförande så om man ska göra en lag som passar här nu så skulle det ha blivit betydligt längre väntan för Sottunga kommun. Det var trots allt Sottunga som kom till landskapsregeringen och behövde pengar. Ska man då börja utreda vilken lag som passar? Istället måste vi titta längre fram. Vi måste hitta en kommunindelningslag som säkrar för framtiden.
Ltl Harry Jansson, replik
Bästa ltl Winé, de här är nu en fråga som bör handläggas på rätt sätt. Var är paniken? Vi har nu hört representanter från Sottunga kommun konstatera att det är ingenting som är brådskande. Landskapsregeringen hade i lugn och ro kunna bereda det här inför den ordinarie budgeten 2017. Då hade utskottet sluppit göra en skrivning om regelverket nu måste förtydligas. Det är ju en liten reprimand till landskapsregeringen. Det är egentligen fel av lagtinget att uppta de här pengarna på de här lösa bolinerna.
När det gäller processen i övrigt med kommunerna så får vi bara konstatera att man fortsätter en process som är felaktig. Nu hör man att kommunrepresentanter sitter i olika workshops och funderar på hur kommunerna ska se ut istället för att börja med den själva grundläggande frågan; vad ska de framtida kommunerna göra? Man jobbar tyvärr bakvänt i den här frågan.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Till ltl Jansson kan jag säga att det var fel av utskottet att bevilja pengarna. Kanske ledamoten får ta lite med sig till sitt gruppmöte, vi hade två centerpartister i finans- och näringsutskottet som tyckte att det var nödvändigt att vi skulle bevilja pengarna. Ltl Jansson, fortfarande är det så att Sottunga behövde pengar då. Skulle landskapsregeringen säga; ”nej vi avvaktar, ni får komma tillbaka i oktober och berätta hur det ser ut då”. Vad skulle ltl Jansson ha sagt då? Då skulle vi ha fått felet på oss för att vi har väntat. Hur vi än gör så kommer ni att hitta ett sätt att kritisera. Men glöm inte att senast som Sottunga fick pengar så var det också utan lagstöd och då var finansministern från centern.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Winé för ett bra anförande.
När Sottunga kom in med önskan om pengar och nu senare säger att det kanske inte finns lika stort behov, så det i sig visar ju en föränderlig situation som motiverar att vi faktiskt ska ta tag i den här frågan och göra en förändring.
Vi lyfter också upp kommunstrukturen och möjligheten till att komma med en ny kommunindelningslag där man också och definierar ekonomisk bärkraft. Jag vill inte i det sammanhanget heller utesluta annan bärkraft, t.ex. kan antal invånare vara en sådan parameter. Man ska inte utesluta det eftersom det kan finnas andra behov än bara de ekonomiska för färre kommuner.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Det finns säkert mycket som man kan nämna, men eftersom vi pratar om pengar till Sottunga så nämnde jag det ekonomiska. Sottunga ska vara en trygg kommun att bo i, rättssäker och allt annat. Vi kan säkert lägga in en hel del i det här längre fram. Nu tänker jag framförallt på det lätt blir så att en enskild person kan göra stor förändring och det vill jag att vi ska komma bort ifrån. Sedan kan det säkert finnas flera andra saker i detta, men jag nämnde bara ekonomin som ett exempel här.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Då är vi helt överens. Återigen, Sottungas plötsliga behov och sedan plötsliga icke behov visar på att vi tar ett klokt beslut och beviljar dessa medel så att landskapsregeringen kan göra bedömningen för en så liten enhet. Man har redan talat om hur man vill se det i framtiden. Det måste vara så att det kommer riktlinjer politiskt om vilken riktning man vill gå, sedan kommer lagstiftningen efter och inte tvärtom, som centern har förespråkat här. Vi måste säga vad vi politiskt vill och sedan stiftar vi lagarna utifrån det.
Ltl Göte Winé, replik
Visst är det så. Jag tycker att det är intressant, det är andra gången sedan i måndags som vi står här och håller med varandra. Idag håller ltl Carlsson och jag också med varandra. Ännu mer intressant är att en representant från vår största kommun, Mariehamn, och jag, från en av de mindre kommunerna, ser samma behov. Vi ser att det från båda håll finns behov av att göra förändringar framförallt för invånarna.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Bert Häggblom
Tack, fru talman! Politik är alltid en fråga om prioriteringar. Jag har en motion om att man i det här skedet inte skulle prioritera upptagandet av pengarna till flytdocka. Ingenting är klart ännu när den ska byggas. Landskapsregeringen har ju fått en fullmakt tidigare. När ska den byggas? När måste den byggas för att bevara skeppet? Måste den överhuvudtaget byggas? Till den delen är det Mariehamns stad som ska besluta om när bygget ska startas och hur mycket pengar som det ska gå av kommunala skattemedel.
När man prioriterar hur mycket pengar som ska gå till kulturarvet så tycker jag att alla ska titta lite i backspegeln. Hur mycket har det satsats? Vad har ni prioriterat i vårt åländska samhälle? I sjöfartsmuseet har man satsat över 9 miljoner. Ålands museum har blivit klart det här året, dit har gått 2,1 miljoner i byggnadskostnader, 600 000 euro för utställningen och totalt sett 11,9 miljoner. Det är inte så länge sedan som det byggdes ett lager i Sund, Kastelholm, för alla gamla föremål. Vi säger att vi ska prioritera och spara. När ska man då prioritera? När ska man göra satsningar?
Är det nödvändigt att den här dockan ska byggas nu? Är det nödvändigt att bygga den? Det är en sak som man alltid måste ifrågasätta. Måste det göras nu eller kan det vänta? Ska vi låna upp pengar för det här eller inte?
Landskapsregeringen är ansvarig för penningautomatmedel och styr även penningautomatföreningen. Jag tycker att man också borde resonera med penningautomatförening och göra ett speciellt spel för Pommern för framtiden, där avkastningen för det spelet skulle gå till Pommern.
I budgeten för det här året finns också 700 000 euro, om jag kommer ihåg rätt, upptaget till Pommerndäcket som ska bytas ut. Visst satsas det pengar. Men sätt det i relation till allt annat som vi måste spara på; sjukvård, åldringsvård med mera. Därför måste man fråga sig om det är lämpligt att göra detta nu när andra fartyg i världen inte gör detta. Nu säger man att vi ska vara banbrytande och vi ska vara först i världen med att göra det här. Är det faktiskt Åland som ska vara först? Har vi den starka ekonomin?
Jag förstår att många i detta lagting är bundna vid det här. Jag förstår att centern också är bunden med den tidigare finansministern som har gett de här löftena. Det är därför som man inte kan ta en öppen debatt alla gånger för det är så många som är bundna till givna löften.
För den skull kan man resonera förnuftigt, när det ska göras och hur det ska göras. Oberoende av beslutet här idag så tycker jag att alla ska ta det här med sig och titta på om det finns en möjlighet att göra det på ett annat sätt. Vi bevarar Pommern ändå, vi har den i det skick den är utan att riskera någonting.
Jag aviserar att jag i det här skedet kommer att föreslå en strykning av det här beloppet.
Jag tänker inte orda desto mera om diskussionen om kommunerna. Jag tror att alla bör vara medvetna om att kommunerna är självständiga idag. Det är kommuninvånarna som ska bestämma hur kommunindelningen bör vara. Det här bestämmandet och styrandet från landskapsregeringen och regeringsblocket tror jag inte är till fördel. Man ska inte splittra det åländska samhället till den delen. Låt invånarna i kommunerna bestämma själva hur de vill ha indelningen i framtiden. Sedan bör det finnas en solidaritet som alltid har funnits. Små kommuner måste också stödas när de drabbas av utgifter på grund av deras invånare; åldersstruktur och annat. Det har aldrig varit någon diskussion här i lagtinget om att kommuner inte ska få de medlen som finns. Det bör man också ta med sig i fortsättningen, hoppas jag. Det lugnar ner debatten lite. Tack, fru talman.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Jag skulle vilja ställa en fråga till ltl Häggblom gällande satsningen på Pommern. Jag ser det minst lika mycket som en näringslivssatsning för hela Åland som ett musealt bevarande av fyramastade Pommern. Som jag sade i mitt anförande så kommer besöksmängden att öka avsevärt. Det finns till och med bevis för det. Besöksnäringen har redan ökat tack vare renoveringen av sjöfartsmuséet. Ser inte ltl Häggblom nyttan med att få en åretrunt-upplevelse för hela vårt näringsliv? Oberoende om man är stugägare i Eckerö, Vårdö eller hotellägare i Mariehamn så drar man nytta av Pommern. Pommern är viktig, den genererar intäkter till näringslivet.
Ltl John Holmberg, replik
Fru talman! Jag tror att ltl Holmberg och jag ser helt olika på näringslivssatsningar. Jag ser nog inte museala satsningar som näringslivssatsningar. Det är inte många som reser till Åland specifikt för att besöka sjöfartsmuséet eller Pommern. Pommern har haft ganska jämn besöksfrekvens under alla år, cirka 30 000, rätta mig om jag har fel. Det går upp och det går ner och det kan öka med några tusen. Men man kan inte försvara enorma satsningar. Nu ska man betala skötseln av Pommern. Skötseln kommer alltid att finnas kvar men nu får man också driftsansvaret för en flytdocka och det hamnar också på landskapet till viss del. Se till att det blir ett avtal i framtiden så att vi vet vad vi betalar för!
Ltl John Holmberg, replik
Dockan i sig är ett sätt att på ett billigare sätt underhålla Pommern i framtiden. Den kommer att göra att underhållspengen och jobbet som görs blir mer effektivt och förmånligt.
När det gäller besöksfrekvensen så finns det väldigt tydliga siffror på den ”boom” som uppstod när Ålands sjöfartsmuseum renoverades. Besökssiffrorna hos Pommern har stått ganska stilla medan siffrorna för sjöfartsmuseet har rusat i höjden.
Jag är fullständigt övertygad om att hela satsningen att binda ihop Pommern och Sjöfartsmuseet kommer medföra en orsak till att resa till Åland, och inte bara att uppleva dem tillsammans med någonting annat.
Sedan vill jag ställa en fråga till ltl Häggblom gällande kommunerna och kommunstrukturen. Vilken lösning ser ltl Häggblom på de demografiska problemen och kommunernas ekonomiska problem i framtiden? Är det en kommunstruktur som ska till?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! I mitt huvudanförande tog jag inte upp den demografiska situationen. Den får vi ta upp sedan i ett annat sammanhang för tiden tillåter inte det.
Jag ser inte Pommern som en näringslivssatsning. Det handlar om ett bevarande, att Pommern är i skick. Jag tvivlar på att det här är det bästa sättet eftersom man får driftansvar för två saker. Vi ska inte glömma bort att vi idag har en torrdocka på land norr om Pommern och som man eventuellt kan utnyttja. Det skulle vara en näringslivssatsning, man slår två flugor i en smäll där och det gynnar den åländska sjöfarten. Men den här dockan kommer specifikt att användas för Pommern och inte för näringslivet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Sjöfarten har och har haft en oerhörd betydelse för Åland. Mycket av det välstånd som vi ser här idag på Åland härrör sig från sjöfarten. Därför ser jag det rentav som en hederssak att det offentliga uppskattar och ibland också, via finansiella stöd på det här sättet, lyfter fram den betydelse som många redare, många sjömän och många kvinnor och gossar har uträttat för Åland ute på världshaven. Jag är stolt över att den förrförra regeringen tog sig modet att under en finanskris satsa på sjöfartsmuséet där syftet var detsamma som nu för Pommerndockan. Nu görs det ytterligare en satsning. Det visar uppskattning från det offentliga för sjöfarten och dess betydelse genom åren för Åland.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! När man diskuterar prioriteringar så tycker jag inte att den som ifrågasätter prioriteringarna ska bli anklagad för att man inte skulle vara för att bevara Pommern. Det är ingen här i den här salen, mig veterligen, som har sagt det. Inte har jag sagt det heller. Det är frågan om prioriteringar. Är det nödvändigt att bygga dockan? Hur kan vi bevara Pommern ändå till en billigare penning, precis så som man gör ute i världen med andra fartyg? Jag begärde att finansutskottet skulle höra någon annan också, men det gjorde man inte. Vi måste kunna ifrågasätta alla satsningar som görs. Är de optimala eller inte optimala? Det förvånar mig att inte finansminister Mats Perämaa vill ta den diskussionen. Jag ser allvarligt på den kommande utvecklingen när det gäller budgeten här. Det kommer att bli ett enormt underskott under den här valperioden.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Landskapsregeringen, inklusive mig själv, har noga tagit del av de förberedelser som har gjorts för att förverkliga en docka enligt det koncept som Pommernkommittén har kommit fram till. Hela året som vi har suttit i landskapsregeringen har vi följt med det här. Det har funnits frågeställningar om kostnadsnivån och om man kan hålla den. Landskapsregeringen finner att ju längre arbetet har pågått så ju mer har man närmat sig en hygglig säkerhet, att man ska hålla sig inom kostnadsramarna.
Någon gång måste man ju fatta beslut också och tro på vad experterna säger. Det har pågått ett omfattande arbete. Ska vi lekmän, ltl Häggblom och finansminister Perämaa, i den här salen börja diskutera emot det som experterna säger?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Jag förvånar mig över att det avviker från den ordinarie budgeten som gavs. Nu gör man ett tillägg. Vi hade ju upp det i den förra tilläggsbudgeten. Varför har man inte kunnat avvakta och se? Det ska väl en finansminister göra. Det var 1,7 miljoner i den budget som lades på hösten och som ni inte har ändrat. Men nu ändrar ni det och begär mer pengar fast beslutet att bygga dockan inte är fattat. Den situationen ser jag som allvarlig. Finansministern bör titta sig själv i spegeln i fortsättningen, för det tror jag inte han vill vara med om.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Landskapsregeringen har genom budgetbeslut enligt lag fördelat medel till Pommerndockan. Det är en klok satsning. Det finns till och med stipulerat i lagstiftningen, i fördelningsrådet, att kulturlivet ska vara representerat, antagligen för att garantera att medel ska tilldelas kulturarv och liknande verksamheter.
Ltl Häggblom frågar om det är nödvändigt med Pommerndockan. Mitt svar är ja. Annars har vi en alternativ kostnad i form av en dockning som innebär stora risker när fartyget ska transporteras över havet. Vem skulle försäkrad den resan? Är vi beredda att riskera att Pommern förstörs?
Nej, nu investerar vi istället i en docka som kommer att sänka driftskostnaderna. Vi investerar i en docka som har en livslängd som är så lång så att ingen kan sätta en siffra på den. Det här är en oerhört klok satsning av landskapsregeringen. Jag förstår inte riktigt Häggbloms argumentation.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Det som många inte har insett är att Pommern ska ligga i vatten i en så kallad torrdocka. För mig är det inte någon torrdocka då längre men den kallas så ändå.
Driftskostnaden för Pommern kommer att finnas kvar, det kommer man aldrig ifrån och samtidigt får man en driftskostnad till, alltså på torrdockan. Den dockan kräver också driftkostnader under årens lopp. Jag menar att det är viktigt att vi behåller Pommern, den ska restaureras och underhållas kontinuerligt, men får vi torrdocka till så blir det en kostnad. Kan vi utnyttja den docka som redan finns vid gamla Algots varv så kan det gynna näringslivet på ett helt annat sätt.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Jag får känslan av att ltl Häggbloms argumentation inte är riktigt kunskapsbaserad. Själva syftet med torrdockan är att man ska kunna underhålla henne kontinuerligt. Man ska kunna underhålla henne genom att ta bort vattnet och kunna ha besökare kvar. Jag skulle rekommendera ledamoten att studera planerna som den mycket kompetenta museiledningen och stiftelsen har tagit fram.
Ltl Häggblom ifrågasatte om vi ska vara banbrytande. Ja, det är så att vi råkar ha ett världsunikt fartyg i vår ägo. Det är inte bara ett val, utan det handlar också om ett ansvar, både för de materiella och immateriella kunskaperna. Jag ser inte Pommern som en kostnad och ett besvär. Jag ser henne som en tillgång och vi får återbetalt mångfalt ifall vi investerar i henne och gör kloka beslut.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Jag tror att alla håller med om att Pommern är ett kulturarv som vi ska bevara. Det är ingen som har ifrågasatt det överhuvudtaget. Det är frågan om prioritering. Ska vi från landskapet sätta 5 miljoner på en flytdocka eller inte? Det finns andra prioriteringar i vårt samhälle. Man ska alltid prioritera. Finns det ett billigare sätt att göra det på så ska man alltid ta de alternativen. Jag har inte ens påstått att jag är expert. Till den delen var minister Perämaa korrekt när han sade det, ingen av oss är experter. Det är frågan om politiska prioriteringar och då fattar man beslut utgående från vad man själv tycker. Det är därför som vi är här. Man ska inte kritiseras för att man vill spara pengar. Det borde väl regeringsblocket uppskatta?
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Herr talman! Ärade ledamöter och regeringsledamöter. Jag tänkte använda datorn idag men det blev ungefär som i stadsfullmäktige igår.
Då har vi förslaget till andra tilläggsbudgeten framför oss. Jag är sist i raden som vanligt så det blir lite upprepningar, men jag vill också tala om ungefär samma frågor.
Det gläder mig att minister Perämaa är närvarande. Då kanske vi kan få svar på vissa frågor.
Jag noterade att regeringen helst vill ha dessa debatter bakom lykta dörrar i utskotten. Men jag föredrar att ha debatten här så att samtliga ledamöter kan lyssna. Dessutom har vi ju alltid ett stenografiskt protokoll från plenum. Det är min princip.
När det gäller Sottunga så håller jag med om att kommunen troligen behöver det här understödet. Jag frågade faktiskt förra gången om det stämmer att minister Perämaa strök ett redan beviljat anslag åt Sottunga? Kanske jag inte uppmärksammade svaret, men jag ställer den frågan på nytt. Det är intressant i så fall om man först stryker ett bidrag för att sedan anhålla om bidrag igen.
För det andra tänkte jag säga några ord om Pommern. Där finns löften och åsikter som ltl Häggblom var inne på. Jag hade tänkt läsa upp vad som stod i den första tilläggsbudgeten. Det stod uttryckligen något om att regeringen inväntar mera utredningar från Mariehamn för att sedan kunna bestämma om det kunde bli 80 procent och max 5 miljoner. Skrivningen finns men våra kära datorer är som de är.
Någon nämnde tidigare här idag att vi har bestämt detta för länge, länge sedan. Det fanns inte ens en cent i den första tilläggsbudgeten för Pommern. Den allmänna skrivningen fanns och därför reagerade jag inte, för jag såg det som att vi inte tog beslut. Beslut tar vi i den andra tilläggsbudgeten. Därför ligger den nu på minus 17,7 miljoner, underskottet är större än i den ordinarie budgeten. Som jag sade, när det gäller att skratta eller gråta så ligger vi fortfarande närmare gråten för det blir bara sämre.
Det var någon som sade att det är lite sent nu att diskutera för offerter ligger ute. Då kan man fråga sig; ska man ha offerter ute för torrdockan innan vi har beslutat det? Som jag ser det så är det idag som beslutet tas, inte förra gången och inte tidigare heller.
Ltl Igge Holmberg förundrade sig över att ÅD inte har någon ideologi, att vi ibland tycker en sak och bland tycker en annan sak. Jag ser det klart, när jag sitter i stadsfullmäktige så är det mariehamnarnas röster som jag representerar. Här i lagtinget representerar jag samtliga röster på Åland, för min del har jag fått ungefär 2/3 röster utanför staden och 1/3 från staden. Då är det detta som vi ska tänka på.
Jag noterade att ltl Johansson noterade att ”vi” har ett fartyg. Det är Mariehamn som har ett fartyg. Vi sitter inte i stadsfullmäktige nu. Det kan vara lite knepigt att prata från ena dagen till den andra. Jag pratar inte heller så lätt alla gånger.
Jag tänkte förra gången att jag inväntar svar på ltl Igge Holmbergs kommentarer och ser hur det går i finansutskottet. Från regeringshåll var alla eniga om att Pommern skulle ha dessa pengar, även socialdemokraternas representant.
Jag förstår att ltl Igge Holmberg har en ideologi eftersom han påpekade att jag inte har någon ideologi. Då är alltså socialdemokraternas ideologi att ni sparar 2 miljoner från sjukhuset, man sparar 700 000 i bidrag till medborgare och 1,5 miljoner från kommunerna. Det är inget problem att spara där. Men sedan när det kommer till Pommern så spelar det ingen roll om budgeten går från ett överskott till ett underskott på 17 miljoner. Det ska ändå vara 5 miljoner. Vindkraften skulle få 2,7 miljoner, det är inget problem trots underskottet och längre fram i tilläggsbudgeten har vi också Kraftnät Åland som ska få 3,2 miljoner euro. Det är inget problem att bevilja dessa pengar. Det är en intressant ideologi, måste jag nog säga. Som jag sade i våras, så verkar er sociala kompass vara på kontrakurs och inte tycks den ha svängt så mycket ännu.
Neddragningarna på sjukhuset har diskuterats rätt mycket. Hur påverkar det servicen? Vilka förseningar blir det för patienterna? I pressen har det till och med talats om risk för dödsfall på grund av besparingarna. Hur påverkar det om vi drar ner bidraget till Pommern med 1 miljon? Knappast så väldigt mycket. Det är kanske en kobrygga som försvinner eller någonting annat. Men precis som ltl Häggblom sade så är vi inte emot bevarande av Pommern, det är bara frågan om vi här ska betala 5 eller 4 miljoner. Jag tycker att här ska vi inte gå in på de tekniska sakerna om det ska vara torrdockor eller våtdockor eller någonting annat. Det är helt enkelt frågan om budgetpengarna som vi pratar om.
Jag vidhåller att jag vill sänka andelen från 80 procent till 60 procent, vilket inte är något dramatiskt men det förbättrar i alla fall budgeten. Då blir det ett underskott på 16,7 miljoner om jag räknat rätt. Jag aviserar detta till omröstning. Jag gissar att tiden ungefär tar slut nu så jag fortsätter lite senare. Tack, herr talman.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det blir dessvärre nödvändigt att säga de ord som jag säger här nu. Jag tror att vi, jag och ltl Toivonen, enades om här senast under remissen att vi i utskottet skulle titta närmare på de här sakerna så att ltl Toivonen skulle få svar på sina frågor. Döm om min förvåning då jag, inklusive finanschefen, budgetplaneraren och den ansvarige tjänstemannen som handlägger PAF-bidragen kom till utskottet för att svara på frågorna och då var inte ltl Toivonen på plats. Men ltl Toivonen får väl själv avgöra vad han prioriterade istället. Det här måste sägas speciellt med anledning av att ltl Toivonen här i salen har ifrågasatt regeringsledamöternas närvaro här i salen.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Varför går det inte att svara på de frågor som jag ställer när jag är här? Det är min lilla förundran.
Det är ingen hemlighet, redan innan valet var jag anmäld till en Triathlon tävling i Cascais i söndags och jag valde att delta. När jag kom upp från Cascais så fick jag höra att ni hade kommit med en tilläggsbudget. Vi hade fyra dagars motionstid på oss. Jag kunde ha sagt; ”ja, vi ska ha fyra dagar”. Då hade jag kunnat vara med i utskottet och vi skulle alla ha skuffat det två dagar framåt. Men jag såg pragmatiskt på det och tänkte att jag kan ställa alla frågor här, det kommer i protokoll och vi kan göra det så snabbt som ni vill ha det. Det var av den orsaken som jag inte kunde vara med. Men jag kunde ha varit med, men då skulle det har skjutits fram lite. Tack.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Skillnaden i arbete i utskottet och plenisalen är att här svarar ministrarna, den politiska dimensionen finns förstås, och i utskotten kan sakkunskapen i form av ansvariga tjänstemän medverka. Men så här gick det den här gången.
Vad gäller om lagtinget har fattat ett beslut senaste vår om Pommerndockan så hävdar jag att så gjordes. Under detaljmotiveringen fanns de bindande besluten, under budgetmomentet om PAF-lån så nämns Pommerndockan till samma belopp som nu föreslås när det nu kostnadsförs. Det här kan vi diskutera hur mycket som helst. Jag har svarat på frågor om det här tidigare, redan under remissen. Det avgörande blir nu huruvida Åländsk Demokrati och ltl Toivonen tycker att vi ska satsa på Pommerndockan eller inte.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Jag ser inte att vi här ska diskutera om det ska vara torrdocka eller inte, utan vi ska diskutera beloppets storlek dvs. 5 miljoner eller 4 miljoner. Sedan är det Mariehamns stad som bestämmer vad det ska bli.
Ett personligt tips: Jag rekommenderar ministern att börja med triathlon. Det är bra för hälsan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Påminner om att ärendet handlar om andra tilläggsbudget 2015-2016.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Jag begärde replik angående anförandet, men anförandet handlade inte så mycket om tilläggsbudgeten utan kanske mera om ledamotens arbetssätt. Jag tycker det är mycket besynnerligt att man här lägger fram förslag där man inte i utskott kan höra tjänstemän. Däremot upptar ltl Toivonen en stol i finans- och näringsutskottet men använder den inte. Jag tycker det är ett tråkigt arbetssätt som medför att debatten här blir skev.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Som jag nämnde tidigare, de få gånger jag inte har suttit i utskottet så har ersättare Roger Nordlund suttit. Jag tror inte att någon vågar säga att kompetensen skulle bli sämre av det. Så arbetet går framåt. Absolut!
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Där håller jag med ltl Toivonen. Kompetensen blir definitivt inte sämre. Ltl Nordlund är en mycket kunnig person. Men jag tänker på de 2/3 av rösterna från landsbygden som Toivonen nämnde i sitt anförande. Det jättesvårt för ltl Nordlund, trots hans kompetens, att veta vad ltl Toivonens väljare vill ha.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Det är bra att vi ibland har samma åsikter i alla fall. När det gäller rösterna så tar jag det ansvaret.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag begärde en replik till ltl Toivonens anförande och därför kommer jag inte heller att hålla mig till tilläggsbudgeten eftersom anförandet var lite utanför ämnet. Jag ber om ursäkt för det.
Det demokratiska system som vi har här i Norden är ganska komplicerat. Det är svårt för gemene man att sätta sig in i det. Jag tänkte hjälpa till lite och informera ltl Toivonen. Det är i utskottet som vi frågar frågor, där finns sakkunskapen och sedan här i plenisalen så debatterar vi utifrån en politisk ståndpunkt. Jag kan säkert tänka mig att Toivonen har tid att läsa någon grundläggande samhällskunskapsbok så att han kan förstå det här systemet, för det är komplext, det har jag förståelse för.
Jag vill också svara på frågan som gällde mig personligen gällande Pommern. Jag ser Pommern som ett kulturarv för hela Åland. Pommern berör oss alla ålänningar, däremot är det staden som har i uppgift att förvalta henne och så ska saken skötas.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Jag tycker att mitt anförande berörde Pommern och Sottunga och de finns i tilläggsbudgeten, så jag förstår inte riktigt den där kritiken.
Varför kan man inte svara på frågor i plenum? Är det inte här som vi ska debattera saker och ting? Parlament betyder att vi ska tala - italienskan ”parlarle” och franskans ”parle”. I utskottet ska vi lyssna på höranden, vi får inte debattera med varandra. Jag ställde igen här tidigare frågor men får inte svar. Jag kommer att ställa fler frågor.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! En debatt är ju att presentera ett politiskt ställningstagande, inte att ställa frågor. Jag tycker att ledamoten själv klargör saken. Som sagt, det finns mycket god litteratur där man kan sätta sig in i det relativt komplicerade system som parlamentarismen utgör.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Toivonen. Det som har varit tydligt när Pommerndockan har planerats är att man vill skapa en helhet av Pommern, området kring Pommern och Ålands sjöfartsmuseum. Där fyller den så kallade kobryggan en viktig funktion. Den binder ihop hela området och gör att såväl museum som Pommern blir attraktivare. Genom att ta bort 1 miljon tar man även mot helheten. Man tar bort besöksvolym och man tar bort driftsekonomi. Då undrar jag; vad är vinsten på sista raden?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Herr talman! Som jag sade så i princip ska vi inte här diskutera hur projektet ska gå till. Jag tog kobryggan som ett exempel. I debatten i stadsfullmäktige var det helt uppenbart att vissa inte tyckte om den så mycket. Därför tog jag upp den som ett exempel. Men det är inte vi som ska bedöma det. Jag är inte emot Pommern som projekt. Absolut inte!
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! För mig är det ganska självklart, om man väljer att ta bort 20 procent av en finansiering så kommer man att vara tvungen att prioritera bort så pass mycket att helheten, som är så betydelsefull, går om intet.
Jag kan också varmt rekommendera ltl Toivonen att ta del av utskottsarbetet på ett annat sätt. Det är nog en ynnest att få vara med och bestämma vilka man ska höra och verkligen i detalj få information och sakkunskap om saker och ting. Utskottsarbete är verkligen någonting som jag rekommenderar att ledamoten prioriterar i fortsättningen.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Det är inte vi som ska prioritera vad som gäller med Pommern. Om 1 miljon påverkar så oerhört mycket, så det som förvånar mig är varför man inte har någon extern finansiering. UNESCOS kulturarv nämndes osv. och det kanske kan dra publik, men som sagt, det hör egentligen inte hit. Jag tror inte att 1 miljon påverkar projektet på det sättet som ltl Holmberg är rädd för.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Jag tänker beröra det som ltl Toivonen sade om den fyrmastade barken Pommern och att det enbart är Mariehamns ansvar att ta hand om den. Jag har många goda minnen från Pommern, min morfar som seglade på Pommern till Australien visade mig runt och pekade ut intressanta delar av den. Han kom från Bertbyvik i Saltvik. Jag tror det är rätt så många som inte är från Mariehamn och som också har en väldigt nära anknytning till Pommern som ligger i Mariehamn. Pommern är ett fartyg som berör alla ålänningar.
Jag tycker att ltl Toivonen också måste lära sig att skilja på investering och drift. Det är ju inte samma pengar vi talar om. Man tycker ju att en människa som byggt sin politiska karriär på att skilja på folk och folk skulle lära sig att skilja på investering och drift. Tack.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! När det gällde ansvaret så är det rätt att landskapet ska ha 80 procent av ansvaret, eller är kanske 60 procent en lämpligare siffra? Det var det som jag ville få fram, inte att landskapet inte ska ha något med Pommern att göra.
Sedan glömde jag den andra frågan, tyvärr.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Talmannen vill påminna om att ärendet som vi diskuterar är förslaget till andra tilläggsbudget för år 2016. Det är viktigt att komma ihåg att det är innehållet framom sättet vi jobbar på som ska diskuteras i första hand i denna sal. Vi beslutar i sak, inte om form.
Ltl Lars Häggblom
Herr talman! Jag har reserverat mig mot finans- och näringsutskottets betänkande gällande förslag till andra tilläggsbudget för år 2016. Det gäller torrdockan för den fyrmastade barken Pommern.
Jag anser att den nuvarande ekonomiska situationen i dagsläget inte ger möjligheter till att bygga ny torrdocka.
Tydligen behöver man pengar lite överallt. Det är lite som ungarna är i leksaksaffären, de tycker att de behöver allt. Så är det här med ekonomin också.
Därför understöder jag Bert Häggbloms förslag om att anslaget för byggande av torrdocka under moment Penningautomatmedel stryks på grund av den ekonomiska situationen i landskapet.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Häggblom. Jag vill ställa frågan för säkerhets skull. Jämför du Ålands näringsliv med ungarna i en leksaksbutik?
Ltl Lars Häggblom, replik
Det är lite så att man vill ha pengar till allt. Man saknar pengar till torrdockan och till det ena och det andra. Men, kanske man ändå kunde avvakta tills den åländska ekonomin är i skick.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Har ltl Häggblom den kunskapen att han kan säga att Pommern har tid att vänta på en torrdocka?
Ltl Lars Häggblom, replik
Vad jag har förstått så är Pommerns skick inte alls då dålig så att den inte kan vänta några år till, framförallt tills landskapets ekonomi är i bättre skick än nu. Vi talar om ett underskott på 17 miljoner.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Ytterligare några ord om Sottungafrågan. Jag bedömer att frågan om Pommerndockan börjar vara väl belyst vid det här laget.
Landskapsregeringen tog ett varmt grepp om frågan om ett övergångsstöd för Sottunga kommun. Sottunga kommun hade redan före sommaren aviserat om att de ville träffa finansavdelningen för att diskutera sin prekära situation. Det ledde till att sommaren gick och det fanns ett datum utsatt för mötet. Sottunga aviserade att frågan började bli så pass prekär att de ville träffa finansavdelningen tidigare. Vi gick dem givetvis till mötes och träffade dem. Sedermera ledde det till att de ville träffa även ministern, dvs. mig.
Ja, man borde alltid ha lagstiftning som grund när det gäller förmåner eller stöd till kommunerna samtidigt som man via lag ställer krav på kommunerna.
Vi får ändå komma ihåg att det var den 15 september som jag träffade representanter för Sottunga kommun. Senare, samma veckas torsdag, alltså förra torsdagen, så lade vi ett förslag till tilläggsbudgeten till lagtinget. Det är denna tilläggsbudget som behandlas här och nu idag. Det stod oss alla klart att det är orimligt att hantera en lagstiftning på ett så här centralt område på några få dagar.
Landskapsregeringen hanterade frågan med värme, med stor respekt och kom genast till lagtinget för att äska om medel om att lagtinget måtte bevilja medel för ett övergångsstöd för att kunna hantera situation såsom den beskrevs av Sottunga ännu den 15 september.
Kanske saker och ting har ändrats sedan dess, men det är det en annan sak och utskottet har fått ta del av de sakerna.
Ett övergångsstöd torde nu bli beviljat, eftersom jag uppfattade att samtliga partier är med på det som landskapsregeringen föreslog.
Utskottet säger därtill att det finns skäl att se över regelverket för dylika stöd. Det här är bra, det här behöver man göra. Detta pågår, alla känner till att vi som bäst bearbetar ett nytt landskapsandelssystem. Vi har en parlamentarisk grupp som har jobbat med frågan. Den gruppen ska snart, inom bara någon vecka, ta beslut om det system som ska gå vidare till lagberedning. Där hanteras hela lagstiftningen gällande landskapsandelar till kommunerna, stöden till kommunerna.
Under ledning av minister Fellman pågår samtidigt ett arbete om hela kommunstrukturen och det ska leda till ett arbete att se över kommunallagen om kommunindelningslagen. Det här arbetet, som utskottet så riktigt påpekar att behöver göras, pågår i ett väldigt brett spektrum som bäst.
Jag finner att utskottet har kommit till ett mycket klokt beslut. Jag hoppas och tror att lagtinget kommer att fatta beslut i den riktningen. Det ger landskapsregeringen en möjlighet att jobba med frågan på ett bra sätt. Det ger oss möjligheten att hjälpa de äldre på Sottunga om vi står inför att Sottunga kommun lämnar in en ansökan. Tack.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack finansminister Perämaa för redogörelsen. Jag fastnade lite för uttrycket att man ”behandlade Sottunga med värme och stor respekt”, efter det inledande mötet där besvärligheterna stod klara.
Nu är jag inte insatt i alla detaljer men från sidan så framstod finansministern som väldigt tydlig efteråt genom att säga: ”Sottunga kommer inte att finnas kvar som en kommun vid nästa kommunalval”. På vilka grunder baserade sig finansminister?
Minister Mats Perämaa, replik
På råg i ryggen som finansministern hade av hela regeringskollegiet. Och med det mandat som regeringskollegiet har i regeringsprogrammet att se över kommunstrukturen för att skapa hållbara enheter och för att kunna trygga finansieringen för de sociala förmåner som våra människor här på Åland är värda att få. Kopplat till det att finansministern, dvs. jag, sade att det ska stiftas en kommunindelningslag som kommer att leda till att Sottunga, som är vår minsta kommun, inte längre kommer att vara en egen kommun utan kommer att tillhöra en större enhet.
Så med stöd av regeringsprogram och parlamentarismen får man väl säga.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Finansministern uttryckte detta som ”förmåner” som kommuninvånarna har rätt till. Jag skulle föredra ”rättigheter” för det är ändå det som det handlar om sist och slutligen. Det är inte semantik utan det är ganska stor skillnad på de uttrycken på många sätt.
Land ska med lag byggas, det kan vi inte tillräckligt noga upprepa. Det gäller att finansieringen av lagstadgad kommunal verksamhet alltid ska ske på riktiga grunder. I det här fallet så måste jag väl nog säga att det inte är värme och respekt som utstrålas när man går ut från ett möte och säger att en kommun måste läggas ner. Det är väl rimligen så att det också drabbar andra i sådana fall. Det blev ett väldigt utpekade och det är jag osäker på om processen vinner på.
Minister Mats Perämaa, replik
Landskapsregeringen träffade representanter för Sottunga kommun måndagen den 12 september. Den 15 september lade vi ett förslag till tilläggsbudget som, utanför lagstiftningen, ger en möjlighet att ge ett övergångsstöd till Sottunga för att säkerställa oss och hela det offentliga Åland om att vi kan hjälpa till att se till att de äldre på Sottunga som är i behov av vård kan få det finansierat. På tre dagar fanns den här problematiken med i en tilläggsbudget. Är inte det varmt om någonting? Det visar snarare på att det småskaliga Åland, när det finns behov, på kort tid kan säkerställa sig om att saker och ting sköts på ett solidariskt och moraliskt rätt sätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Om jag får fortsätta där debatten slutade just så skulle det ha varit ett varmt och fint omhändertagande och bemötande från landskapsregeringen om de inte hade haft det lilla tillägget att kommun skulle upphöra i samband med nästa val. Då blev det en utpressningssituation som tyvärr är tråkig och inte nödvändig i det här sammanhanget. Som jag sade i mitt anförande så om man skulle sköta situationen med Sottunga på rätt sätt så kunde det bli det goda exemplet som man kan använda i den fortsatta processen.
Herr talman! Det var inte det som jag begärde ordet för, utan minister Perämaa pekade på lagstiftningen i samband med lagstiftningen om landskapsandelarna och det stora projektet som landskapsregeringen jobbar med och att det är där man kan göra ändringar och det är riktigt. Utskottet får rätta mig om jag har tolkat fel, men jag tolkade nog situationen i vårt utskott som att det fanns en vilja att gå in och göra snabbare ändring kanske när det gäller särskilt understöd eller någonting annat. Särskilt understöd skulle vara bra att göra, kanske inte ens en lagändring utan det kanske bara är motiveringen som man behöver komplettera för att det ska kunna användas.
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag kan inte tolka de bakomliggande diskussionerna i utskottet av det enkla skälet att jag inte var närvarande i utskottet under de diskussionerna.
Landskapsregeringen har begärt och får förmodligen, efter några minuter till, fullmakt att bevilja ett övergångsstöd till Sottunga kommun. Utskottet säger att man ska se över regelverket för dylika stöd. Jag finner ingenstans att utskottet säger att det är inom ramen för särskilt understöd. Det är endast centern, ltl Roger Nordlund, som har nämnt de orden här, inte finansutskottets ordförande. Möjligen har jag tolkat det här fel, men när jag läser det beslut som har fattats så ger det oss råg i ryggen att titta på frågorna på ett brett spektrum. Det är ju det som centern har begärt, vi ska också se på Sottunga som en del av den stora helheten och kanske inte stifta enskilda lagar bara för Sottunga.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Nordlund, replik
Talman! Det är precis på det sättet att övergångsstöd inte finns i någon lagstiftning, utan det är ett förslag som landskapsregeringen tar till i det här sammanhanget. Det är klart att man kan göra så, man åsidosätter och det finns inte något lagrum, men finns det en majoritet så kan man göra på det sättet också.
Angående särskilt understöd så tycker jag att det ändå finns en poäng med att titta på det. Oberoende av situationen på Sottunga det närmaste året så även i en kommande kommunstruktur så tycker jag att skulle vara bra om den paragrafen kunde utvecklas så att den faktiskt går att använda så att det är inte bara blir en tom bokstav som det tyvärr har varit hittills.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Man blir konfunderad över att just ltl Roger Nordlund lyfte upp frågan om särskilt understöd i det här sammanhanget när samma person, inom ramen för ämbetet finansminister, för några år sedan valde att inte bevilja Sottunga ett särskilt understöd. Då var situationen inte lika dramatisk eller lika tillspetsad som nu. Dåvarande finansminister valde då, som sagt, att inte bevilja ett särskilt understöd. Istället gick finansministern in för att bevilja ett lån utan stöd i lagen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Bästa ledamöter, jag vill inledningsvis börja med att tacka kollegiet i finans- och näringsutskottet. Vi har haft många givande diskussioner och många goda skratt. Det är inte alltid som frågeställningarna har varit regeringsblocket mot oppositionen, tidvis har det även funnits andra laguppställningar.
Den tidspress, som åtminstone en ledamot i utskottet har gett uttryck för, kommer inte från oppositionspartierna. Vi valde, efter förfrågan, att korta ner budgetmotionstiden från fyra till två dagar. Vi har varit väldigt modesta, tycker jag själv, vad gäller antalet höranden. Jag tycker att vi tillsammans har arbetat väldigt konstruktivt. Jag vill ge alla ett tack för det, inte bara ordförande utan även till de andra i kollegiet.
Jag vill beröra två saker; Pommern och Sottunga.
Jag börjar lite försiktigt med Pommern. Jag har inga åsikter om huruvida det ska vara en torrdocka eller inte, om det ska vara nitar eller inte eller hur de tekniska lösningarna ska se ut. Jag fick alldeles nog av tekniska lösningar i Ålands lagting i samband med Vårdöbron. Då hade vi ett antal, som jag uppfattade det, experter här på byggnationen under vatten, så jag avhåller mig från det.
Det som lite stör mig i processen om Pommern är inte pengarna, jag har ingenting emot det, men det verkar inte finnas någon form av ett skriftligt avtal. Ända sedan jag kom in i lagtinget 2003 så har jag hört att det finns ett avtal mellan landskapet och Mariehamns stad som säger hur fördelningen av medel ska se ut. Men det är ännu ingen som har kunnat presentera detta avtal, varken grundavtalet där landskapet går med in eller ett avtal nu kring dockan. Jag tycker att det vore klädsamt om landskapsregeringen kunde ta till sig den kritiken och inleda en process tillsammans med Mariehamns stad så att vi får en vettig och värdig dokumentation kring detta. Jag tror att alla vinner på det.
Vad gäller Sottunga så har jag, tillika som mina kollegor i finans- och näringsutskottet, inga möjligheter att i detalj säga vad höranden har sagt för så ser lagstiftningen ut. Jag tycker att vi har en stark samsyn kring att Sottunga kan behöva få ekonomiskt stöd. Vi har i dagsläget ingen lagstiftning för det.
Å andra sidan har vi inget avtal med Mariehamns stad heller, som får 5 miljoner, så det ena utesluter väl inte det andra.
Det som störde oss och mig är skrivningarna i tilläggsbudgeten. Man använder en terminologi som inte tidigare finns, man talar om ett övergångsstöd. Man skriver också att det här stödet kommer att kopplas så att Sottunga ska upphöra som egen kommun. Det är den delen som vi har vänt oss emot, inte mot stödet, det vill jag vara tydlig med.
Avslutningsvis vill jag här och nu under diskussionen avisera att vi kommer att lägga ett ändringsförslag i samband med detaljmotiveringen. Tack.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! I en tidigare replikväxling diskuterade jag investeringen i Pommerndockan och syftade på avtalet med staden. Man söker bidrag ur penningautomatmedel och sedan fattar lagtinget beslut genom budgeten. Det verkar såtillvida inte föreligga något behov, formellt sett, av ett avtal för just hanteringen av Pommern.
Sedan vill jag ytterligare poängtera för vtm Thörnroos att det inte står i tilläggsbudgeten att Sottunga ska upphöra som kommun.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! De jurister som jag har fört ett resonemang med är nog av den bestämda uppfattningen att landskapet, i det här fallet landskapsregeringen, bör ha ett avtal med Mariehamns stad. Mariehamns stad har ju de facto sedan ett avtal med sjöfartsstiftelsen. Det avtalet är väldigt noga reglerat har jag förstått, jag känner inte till detaljerna i det. Jag delar inte den analysen att om man får PAF-medel så behöver man inte har något avtal med någon, det känns lite främmande för mig.
Jag citerar ur tilläggsbudgeten: ”Kommunindelningslagen och det fortsatta arbete med kommunreform avgör slutligen till vilken kommun Sottungas befolkning ska höra”. ”Avgör slutligen till”, indirekt står det att Sottunga ska upphöra.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Det är inte riktigt klädsamt att oppositionen driver in polemik i tilläggsbudgeten på det här sättet. Oppositionen menar att landskapsregeringen säger att Sottunga ska upphöra, det står det inte de facto.
Låt mig här läsa ur lagstiftningen gällande Pommerndockan. Det står: ”I enlighet med vad landskapets budget anges fördelas den beräknade avkastningen till särskilda mottagare och för särskilda ändamål i landskapets budget.” Jag får känslan av att vtm Thörnroos lite blandar ihop det här med eventuella årliga bidrag. Tilläggsbudgeten handlar de facto om den här enskilda investeringen i en torrdocka.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! När jag lyfte fram avsaknaden av avtal mellan landskapsregeringen och Mariehamns stad så avsåg jag dels den årliga utbetalningen och dels att det nu även saknas ett skriftligt avtal för dockan. Jag har inte motsatt mig det substantiella i frågan, huruvida man ska få pengar eller inte.
Vad gäller Sottunga så står det, vilket jag tidigare citerade; ”avgör slutligen till vilken kommun Sottungas befolkning ska höra”. Avgör slutligen till vilken kommun Sottungas befolkning ska höra - därmed är det ganska glasklart att Sottunga som kommun kommer att upphöra, enligt det här förslaget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Vtm Thörnroos behöver få tilläggsinformation till den delen att Pommern har förts över till en stiftelse. Pommern är inte Mariehamns stads längre. Jag noterar mycket olyckligt den retorik som vtm Thörnroos och centern använder. De försöker jämföra stödet till Sottunga och utbetalningen till torrdockan och få det till en liknelse av regionalpolitik. Det är inte regionalpolitik! Anser vtm Thörnroos att Kastelholms slott är regionalpolitik till Sunds fördel?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag fick idag information av museichefen som är ansvarig och med i sjöfartsstiftelsen. Vi fick information om att Mariehamns stad står som ägare för Pommern, men att stiftelsen har fått i uppdrag att förvalta kulturarvet både materiellt och immateriellt. Det är möjligt att jag är felinformerad där.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Jag ger återigen en möjlighet för vtm Thörnroos att bemöta det djupt olyckliga i att använda Pommern i en diskussion om regionalpolitiska utbetalningar och stöd. För egen del anser jag att Pommern är en viktig symbol för hela Åland och viktig för hela det åländska kulturarvet. Att börja dra in regionalpolitik och jämföra med stöd till en enskild kommun i skärgården känns helt främmande för mig, precis i likhet med Kastelholms slott för Sunds del. Hur ser vtm Thörnroos och centern på det här? Det är viktigt att få fram.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Vad jag försökte påvisa i mitt anförande har ingenting med regionalpolitik att göra. Jag försökte belysa att stöd kan ges och har getts, trots att det inte finns en laglig grund. Det var det som var poängen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Herr talman! Ärade ledamöter, jag fortsätter mitt anförande. Jag tänker nämna lite kort om Sottunga. Jag frågade för andra gången om det låg någonting i ryktena om att minister Perämaa hade strukit något bidrag som redan var beviljat till Sottunga. Eftersom jag inte fick något svar får vi utgå ifrån att det var på det sättet. Kanske det ligger någonting i det som centern sade, att den här diskussionen har med kommunsammanslagningen att göra? Det är enbart spekulationer, jag ska inte tala mera om det.
Jag tänker inte ta upp Pommern mera.
Kraftnät Åland har ju inte någon pratat så mycket om. Det är ett stöd på 3,2 miljoner som jag tycker att man kanske borde nämna och titta lite på. Jag ställde några frågor tidigare i remissdebatten som jag inte fick svar på. Nu har jag några frågor till. Det är så här med mig, vilket jag tror att ni har noterat, att om jag inte får svar på en fråga så misstänker jag att det kanske ligger en hund eller uggla begraven och då kommer det fyra frågor till, tyvärr.
(Det hörs sorl från salen)
Det är väl jag som har taltur nu, tror jag. Det gläder mig att lantrådet är på plats i alla fall. Kanske jag kan få svar på frågorna då?
Varför ska det här stödet betalas under fyra år i följd, varför inte allt på en gång? Det är en märklig fördelning. Det leder onekligen till den tanken om det är meningen att det här ska fortsätta? Kanske minister Gunell, minister Perämaa eller lantrådet har åsikter om det? Därför ställer jag frågorna här, så att vi alla i lagtinget kan få höra svaren och även allmänheten. Jag tror att det är en ganska viktig fråga.
Jag tittade lite i bokslutet. Ja, ltl Igge Holmberg, jag vet skillnad på investeringar och årliga utgifter osv. Men jag noterade till min förvåning att senast var resultatet före bokslutsdispositioner 800 000 euro. Sedan har man gjort överavskrivningar med 800 000 för resultatet är exakt noll och samma sak gjorde man året före. Är det slumpens samband att 800 000, som man nu vill ha per år, råkar vara exakt samma som den vinst som man har haft före bokslutsdispositionen? Jag vet inte om det är så eller inte och därför frågar jag mig det.
Jag ser även i finansutskottets betänkande att man också är öppen för på vilket sätt pengarna ska betalas in. Då frågar man sig; vad är baktanken med att betala in det på det ena eller på det andra sättet? Är det någonting som ni vågar berätta om öppet eller ska det enbart diskuteras i slutna rum som exempelvis i utskottet?
I det första anförandet tror jag att ministern talade om soliditeten som eventuellt är för låg. Enligt en kommentar i bokslutet så är nu soliditet 15,9. Om man tillför det här kapitalet så är soliditeten 18,8. Om man räknar utgående från siffrorna i bokslutet så är faktiskt soliditeten 17,5 redan nu. Normalt sägs att soliditet behövs om det finns osäkerhet när det gäller olika marknader; råvaror eller försäljningsmarknader. Kraftnät Åland känns kanske inte som sådant bolag i princip med monopolsituation osv. Mån tro inte en soliditet kring 20 procent eller 17,5 procent kan räcka? Jag tycker att det argumentet inte känns så säkert.
Förra gången i remissdebatten ställde jag frågan att regeringen kanske försöker gömma undan misstagen från förra regeringen och lät dörren vara öppen för att det kanske inte berodde på liberalerna. Men jag fick i en replik höra att i föregående regering så var det här redan aktuellt och då insåg jag att samtliga partier här utom Åländsk Demokrati och Ålands Framtid är bundna av Finlandskabeln på olika sätt. Ni har alla verkat för kabeln och därför är det uppenbart att ingen har debatterat den överhuvudtaget här i salen.
Minister Perämaa sade att samtliga är för Finlandskabeln. Det kanske var så tidigare men jag kommer nog att lämna en avvikande mening. Det skulle vara intressant att veta vad Finlandskabeln indirekt har kostat Ålands befolkning de senaste tolv månaderna och hur mycket har kabeln använts under de senaste tolv månaderna? Då kan vi lite få en proportion på hur bra den här investeringen har varit.
Avslutningsvis aviserar jag ett förslag om att det här bidraget ska strykas om vi inte få några förklaringar till hur det ska göras. Jag aviserar strykning av momentet. Tack.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Till det senaste kan vi bara konstatera att Vd:n för Kraftnät Åland också besökte utskottet och kunde ha informerat om detaljerna för kostnaderna för Finlandskabeln. Det är i och för sig hedrande att ltl Toivonen räknar med att en finansminister ska så detaljerade kunskaper att man kan debattera det här. Det här lagtinget har diskuterat Finlandskabeln oerhört mycket, speciellt under de åren den skulle förverkligas. Det ordnades öppna utskottshöranden, märk väl, där alla kunde få ta del av saker och ting, så det har diskuterats oerhört mycket.
Jag återkommer till likviditetslånet i nästa svar.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Det är intressant att hänvisa till tidigare debatter, varav de flesta har varit före denna lagtingsperiod som jag och många andra, som också är nya här i lagtinget, inte haft någonting att göra med. Varför inte svara på frågorna här istället? Det förstår jag inte.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Finlandskabeln kostade 125 miljoner euro. Vad den kostade ålänningarna exakt, via överföringsavgifter under de senaste tolv månaderna, det svaret har jag inte så här rakt av. Det vore väl konstigt om en minister ska ha så detaljerade möjligheter att svara på frågor.
Gällande Sottunga och likviditetslånet, ja Sottunga hade inte lyft hela summan. Det kom en förfrågan före årsskiftet om de pengarna fanns tillgängliga, men vi kunde konstatera att budgettekniskt förföll beloppet vid årsskiftet. Pengarna fanns inte längre tillgängliga, de borde ha budgeterats om. Sottunga lämnade inte in någon ansökan om att få ut medel.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack för svaret, ministern!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Ltl Toivonen blandar in Finlandskabelns kostnader i tilläggsbudgeten och de berör egentligen inte tilläggsbudgeten. Han hävdade att hela Ålands lagting har varit eniga om att satsa på Finlandskabeln. Om ltl Toivonen hade lyssnat på ltl Jonsson när han pratade senast här i lagtinget så informerade han ganska tydligt om att Ålands Framtid hade en annan åsikt när det gällde reservkraften. Vi var det enda partiet som hade ett annat förslag när det gäller investering till reservkraften.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Det var också min uppfattning. Jag måste ha uttryckt mig oklart. Såsom ltl Eklund sade så trodde jag också att det var, att ni inte var inblandade.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet?
Ltl Stephan Toivonen
Tack, herr talman! Ja, inte fick jag så mycket svar på de andra frågorna när det gällde Kraftnät. Jag fick svar angående Sottunga, tack, det klarnade lite. Varför får jag inte svar? Det ger inte någon trovärdighet och man skyller på helt andra saker. Vad har det med min personlighet att göra? Jag har inte haft någon del i de här besluten, vare sig nu eller tidigare. Varför ska ni gå på mig som person istället för att öppet svara på mina frågor?
När det gäller kostnaderna så har jag ibland faktiskt svar på mina frågor. Kraftnät Åland hade räntekostnader på ungefär 1,45 miljoner senaste år. Finlandskabeln trodde jag att hade kostat 125 miljoner. Bidraget var 50 miljoner, så det betyder 75 miljoner och avskrivning på ungefär 2,5 miljoner per år. Finlandskabeln har kostat cirka 4 miljoner senaste år. Dessutom har man inte bara kabeln kall utan den ska vara i vänteläge. Kostnaderna är kanske 4,2 miljoner. Vad jag har förstått så användes Finlandskabeln överhuvudtaget inte under det senaste året. Så har det varit. Är det nu sedan en bra investering?
Jag har ju tidigare motionerat om att ministrarna ska vara närvarande för att man ska få svar, men man får inte heller svar fast de är närvarande. Var och en får ju dra sina slutsatser. Jag gissade att jag inte skulle få något svar. Men finns det någon annan som kan ge svar på de här frågorna? Om det är 800 000 euro i samband med vinsten, varför ska det vara fyra år osv.? Jag började bläddra i årsredovisningen. Jag kunde ju fråga ordförande i finans- och näringsutskottet, men det tänker jag inte göra. Jag tänker fråga revisorn i Kraftnät Åland som också sitter här, Tage Silander. Det är lite märkligt att samma person som är revisor i ett bolag också sitter som ordförande i finansutskottet och beviljar ett stöd på 3,2 miljoner. Men så görs det. Kanske jag kan få svar av ltl Silander om de här frågorna? Varför ska det vara fyra år, varför är det 800 000 euro. Varför behöver soliditeten vara mera än 17,5 eller varför är den 17, 5 när man räknar och varför står det 15,9? Jag tror nog att ni känner till det. Tack.
Talmannen
Innan jag släpper fram repliken så vill jag påminna om att jävsreglerna när det gäller lagtingsledamöterna finns i lagtingets lagtingsordning och arbetsordning och är synnerligen stränga. De gånger man är jävig så ska det beröra en personligen mycket tydligt.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! För det första gällande min roll som ordförande i finans- och näringsutskottet, tillika revisor i Kraftnät Åland, så uppfattar jag det själv, så opartisk som jag är, som något som är mycket bra för den här församlingen. Jag kan sitta där och granska alla handlingar på ett mycket bättre sätt än vad jag skulle kunna om jag inte var ordförande. Till den delen är det bara en fördel.
Hur man sedan fördelar kapitalinsatserna på fyra år, så rent tekniskt kunde man göra det på ett år och naturligtvis sätta in hela beloppet omedelbart. Men om tanken är att i någon mån dämpa prisutvecklingen, där man har noterat att man avser att höja priset successivt flera år i rad, som ltl Toivonen säkert också har läst, så motsvarar de här insatserna en sådan höjning fyra år i rad.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Ja, men eftersom vinsten före bokslutet nu är 800 000 euro så förstår jag inte varför man behöver kapitaltillskottet?
Ltl Tage Silander, replik
Kapitaltillskottet är ju en uttrycklig viljeyttring eller begäran från Ålands folk, lagtinget, att ett aktiebolag ska dämpa sin prisutveckling. Det gör man på ett sådant här sätt. Man stärker kapitalet för att under några år kunna dämpa en prisutveckling som kanske ändå ökar så småningom.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Tack för svaren! Det blev lite klarare än tidigare i alla fall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Talmannen vill påminna om att enligt 75 § arbetsordningen för Ålands lagting så ska ett förslag som en lagtingsledamot har lagt fram i plenum och som inte finns i handlingarna lämnas skriftligen till talmannen.
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar.
I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet, därefter avsnitten Överföringar, Skattefinansiering, Finansiella poster och Resultaträkningsposter samt slutligen Investeringar, Lån och Övriga finansieringsinvesteringar.
Avsnitten föreläggs i sin helhet men då ändringsförslag aviserats föreläggs avsnitten per avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar.
Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Först föreläggs avsnittet Verksamhet i dess helhet. Avsnittet är godkänt.
Föreläggs nu avsnittet Överföringar enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar.
Föreläggs Avdelning 3 Finansavdelningens förvaltningsområde kapitel för kapitel.
Föreläggs Kapitel 330 Allmänna stöd till kommunerna.
Begärs ordet?
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! I enlighet med reservationen, som finns bifogad till finans- och näringsutskottets betänkande, föreslår jag att följande text fogas till betänkande som ett nytt tredje stycke under momentet 33000, Allmänna stöd till kommunerna: ”Utskottet betonar vikten av att frågan om Sottungas ekonomi inte sammanblandas med frågan om en kommunstrukturomvandling.”
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! Jag ber att få understöda vtm Thörnroos förslag.Talmannen
Vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Britt Lundberg, har föreslagit att att följande text fogas till betänkandet som ett nytt tredje stycke under moment 33000 Allmänna stöd till kommunerna: ”Utskottet betonar vikten av att frågan om Sottungas ekonomi inte sammanblandas med frågan om en kommunstrukturomvandling.” Är redogörelsen riktig? Riktig.
Omröstning kommer att verkställas.
Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar vtm Thörnroos ändringsförslag, röstar nej.
Ltl Jörgen Pettersson
Jag förslår en öppen omröstning.
Vtm Veronica Thörnroos
Jag stöder förslaget om öppen omröstning.
Talmannen
Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer att därför att verkställas.
Jag ber lagtingsledamöterna Ingrid Johansson och Axel Jonsson att biträda vid omröstningen.
Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar Vtm Thörnroos ändringsförslag, röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Upprop.
Omröstningen har resulterat i 17 ja-röster och 13 nej-röster.
Lagtinget har alltså godkänt utskottets betänkande.
Föreläggs kap 350 Penningautomatmedel.
Begärs ordet?
Ltl Bert Häggblom
Herr talman! Jag föreslår att moment 35000, Penningautomatmedel reservationsanslag stryks. Det är anslaget för byggandet av en torrdocka.
Ltl Stephan Toivonen
Tack, herr talman! Jag föreslår att momentet sänks från 5 miljoner till 4 miljoner.
Talmannen
Ltl Toivonen föreslår alltså enligt den budgetmotion som har lagts. Ska det uppfattas så?
Ltl Lars Häggblom
Herr talman! Jag stöder ltl Bert Häggbloms förslag.
Talmannen
Under diskussionen har ltl Toivonen förslagit att anslaget för byggandet av en torrdocka under momentet 35000, Penningautomatmedel, sänks med 1 miljon euro. Förslaget har inte vunnit understöd varför det förfaller. Konstateras.
Ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit att anslaget för byggande av torrdocka under moment 35000, Penningautomatmedel, stryks. Är redogörelsen riktig? Riktig.
Omröstning kommer att verkställas.
Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Bert Häggbloms ändringsförslag, röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.
Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt utskottets betänkande.
Föreläggs avdelning 4 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde i dess helhet. Godkänd.
Föreläggs avdelning 6 Näringsavdelningens förvaltningsområde i dess helhet. Godkänd.
Föreläggs Ofördelad minskning överföringskostnader. Godkänt.
Föreläggs avsnittet Skattefinansiering, Finansiella poster och Resultaträkningsposter i sin helhet. Avsnittet är godkänt.
Föreläggs avsnittet Investeringar, Lån och Övriga finansinvesteringar i sin helhet. Avsnittet är godkänt.
Därmed är sifferstaten behandlad.
Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.
Klämmarna är därmed behandlade.
Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
7 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2015 samt landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.20145
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2015-2016
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen RB 1/2015-2016-s
Landskapsregeringens redogörelse RS 3/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Tage Silander
Herr talman! Här får vi nu göra en liten tillbakablick. Vi går till år 2015, årsbokslut.
Upplägget av årsredovisningen har genomgått stora förändringar i syfte att göra informationen mera läsarvänlig och överskådlig, och det ska medges att man har kommit långt på den vägen, även om det alltid förstås kommer att finnas möjligheter att förbättra och finslipa informationen.
Utan att desto mer gå in på det ekonomiska utfallet för året nöjer jag mig här med att konstatera att resultatet före förändring av reserveringar uppgick till ett underskott om 10,07 miljoner euro, att jämföras med ett motsvarande överskott om 12,79 miljoner euro året därförinnan. Försämringen av resultatet före reserveringar uppgick därmed till 22,86 miljoner euro. Till allra största delen beror förändringen på PAF-medlens inverkan på resultaträkningen. Det här är uppgifter som ni alla känner till.
Herr talman! Landskapets verksamhet är till absolut övervägande del en serviceorganisation. I en serviceorganisation är som bekant personalresurserna oerhört viktiga. För ett bra resultat är det av största vikt att personalen trivs, mår bra, känner sig hörd och nyttig, och därtill att ledarskapet både stöttar och utvecklar.
En indikator värd att följa är sjukskrivningarna. Ur årsredovisningen kan man läsa att sjukfrånvaron ökade med 7,7 procent jämfört med år 2014. Om så verkligen är fallet är det skäl nog att fördjupa sig i orsakerna. Oavsett vilka orsakerna än är stöder utskottet landskapsregeringens ambitioner att utveckla de förebyggande insatserna och även att man avser att utveckla personalens friskvårdsmöjligheter. Bra så, och absolut nödvändigt, oavsett vad siffrorna visar.
Men ändå, tillbaka till siffrorna. I bokslutet för år 2015 anges att sjukfrånvaron har ökat med 7,7 procent. En sådan uppgift borde få alarmklockorna att ringa. Samtidigt informerar man om att sjukledigheten uppgick till 9 211 dagar. I bokslutet för år 2014 uppges att den totala sjukledigheten uppgick till 11 687 dagar. Enligt just dessa två uppgifter minskade sjukfrånvaron med 21,2 procent. Det är något här som inte stämmer.
Så varför anges det då i årsredovisningen att sjukfrånvaron har ökat med 7,7 procent? Min icke verifierade teori är att jämförelsen avser förändringen av sjukledighetens andel av den totala ledigheten. Det kan vara rätt, det kan vara fel, jag har inte analyserat det mera än det som står i respektive årsbokslut.
I bokslutet för år 2014 anger man i diagrammet att sjukledigheten uppgick till 16,0 procent av all frånvaro. I bokslutet för år 2015 ser man att motsvarande andel var 23,7 procent. Skillnaden här är 7,7 procentenheter, inte 7,7 procent. Och siffran anger inge sjukfrånvaron, utan andelen av den totala frånvaron. Möjligen finns det en annan förklaring, men hittills har jag inte hittat den.
Det skulle vara tacksamt om uppgifterna om frånvaroorsaker kunde klargöras tydligt, dels i antal dagar per frånvaroorsak, dels som en tid sträcka på låt säga fem år, så att man också kan följa med trendutvecklingen.
En ännu viktigare uppgift än sjukfrånvaron, och andra frånvaroorsaker angivna i antal dagar, är sjukfrånvaroprocenten. I bokslutet finns ingen uppgift om detta mycket viktiga nyckeltal. Vi vet alltså inte utgående från bokslutet om sjukfrånvaroprocenten är 3, 4 eller 5 procent. Det är en uppgift som måste tas fram och som också den måste redovisas för ett antal år i följd. Bara på det sättet kan vi möjligen dra slutsatser om t.ex. landskapets personalpolitik, ledarskap och förebyggande arbete. Personalenheten är mycket medveten om dessa brister och gör sitt allra yttersta för att nu komma i fas med de behov som jag här redogör för.
Orsaken till att sjukfrånvaroprocenten inte redovisas är med största sannolikhet att vi inte vet hur många anställda som finns inom landskapsförvaltningen, alltså omräknat till medelantal anställda. Den uppgiften går tyvärr inte att få fram, även om vi nu hyser en förhoppning om att nya personaladministrativa system ska kunna ge svar på dessa frågor.
Det skulle, förutom för att kunna avgöra sjukfrånvaroprocenten, även vara ytterst viktigt att kunna mäta arbetsresursen totalt och per enhet och hur dessa värden förändras över åren. Det här är just nu en allvarlig brist som måste åtgärdas så snabbt som möjligt eftersom resurstilldelning är en av de viktigaste uppgifterna vi som politiker har.
Herr talman! Nu över till ett par andra saker.
Först några ord om Ålands hälso- och sjukvårds IT-situation som revisorn också berör. Utskottet har erfarit att situationen är bekymmersam, eller rent ut sagt allvarlig. Det finns uppenbarligen ett stort gap mellan önskad och upplevd situation. Här kan vi bara vädja till alla inblandade parter om att inte bara skapa en gemensam målbild, utan att också på bästa sätt, och snarast, hitta en väg för att nå denna målbild.
När det sedan gäller Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet har frågan ställts om en styrelse ska finnas eller inte finnas för myndigheten. Jag har förstått att huvudspåret ändå är att en styrelse ska finnas. Landskapsrevisorns åsikt är att styrelsen gott och väl kan avvecklas om den inte har andra uppgifter än för närvarande. Om styrelsen alltså blir kvar bör man därmed granska styrelsens roll och uppgifter. Utskottet har härtill förenat sig med lag- och kulturutskottets resonemang om att landskapsregeringen bör företa en utvärdering av konsekvenserna av lagpaketet om tillstånds- och tillsynsmyndighet för social- och hälsovården.
Herr talman! I övrigt önskar jag hänvisa till finans- och näringsutskottet betänkande. Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsrevisionens berättelse och landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen för år 2015, samt landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2015 för kännedom, samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom. Tack.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! Tack för de siffrorna och uppgifterna. Det ringer verkligen varningsklockor, sjukfrånvaron har ökat med 7,7 procentenheter.
Jag vill gärna lyfta upp en käpphäst och en idé som jag har haft i många år. Jag har varit personlig tränare förr i tiden, fast det kanske inte syns just idag, och där ingår det en hel utbildning och uppgifter. Träning på arbetstid är en sak som verkligen kan ge stort resultat. Det finns empiriska siffror och fakta bakom detta. Det är ingenting som man bara hoppas på. Det har visat sig i de nordiska länderna att det ger resultat och det ger resultat väldigt fort, inte bara i sjukfrånvaro utan upplevd lycka och välmående.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! Det kan ju vara en idé. Själv har jag nog grundinställningen att var och en bör ta sitt ansvar och hålla sig i form på fritiden.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! I just den rapporten som jag har idag ser man att vid en satsning så sänktes arbetstiden från 40 timmar till 37,5 timmar, alltså man fick 2,5 timmar betald arbetstid att träna på. För den gruppen som hade tränat så sjönk sjukfrånvaron med 21 procent. För de som fick 2,5 timmar fritid så sjönk sjukfrånvaron med 11 procent. Så det finns belägg för det här. Jag tycker verkligen att det är en intressant väg att gå som ger många fördelar. Vi har också många företag på Åland som sysslar med den här branschen. Det ger ringeffekter, tror jag.
Ltl Tage Silander, replik
Ja, vi noterar den åsikten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg
Tack, herr talman! Tack utskottsordförande Silander. Det var väldigt bra påpekanden kring sjukfrånvaron.
Jag vill i mitt anförande koncentrera mig på sjukfrånvaron och årsverken. Det är en viss upprepning, men ändå lite mera på detaljnivå.
Tydliga strukturer sparar pengar. Det är därför mycket positivt att landskapsregeringen via ett nytt personaladministrationssystem kommer att få en helt annan bild av personalsituationen, främst via nyckeltalet årsverken som per automatik ger en tydlig bild av sjukfrånvarons storlek och detaljer kring denna. Ett modernt system gör givetvis hela personaladministrationen mer lättarbetad. Idag går det inte att få fram antal årsverken utan man är tvungen att använda sig av antalet anställda och utgående från detta göra svårberäknade uppskattningar kring antal personer som arbetar inom förvaltningen.
Idag är det svårt, för att inte säga omöjligt, att jämföra sjukfrånvaron med motsvarande förvaltningars. Det är t.o.m. svårt att år från år jämföra med sig själv om inte uppgifterna är jämförbara. Via ett modernt PA-system kan mycket information plockas ur systemet som också gör det lättare att göra proaktiva åtgärder.
När det gäller sjukfrånvaron i sig har landskapsregeringen en intressant färdplan. Genom att genomföra en personalenkät under hösten kommer man att få en bra bild av personalens friskvårdsvanor och åsikter kring dessa. Det är även roligt att se det nytänk i de friskvårdsaktiviteter som erbjuds personalen. Att idka friskvård behöver inte endast handla om fysisk aktivitet. Alla hittar inte sin favorit bland de fysiska aktiviteterna och här kommer kulturen in som ett bra alternativ, speciellt viktigt när vi talar psykisk ohälsa.
I den motionskampanj som nu pågår bland de anställda finns även där ett nytänk genom att aktiviteterna jakt och fiske räknas in som motionsaktiviteter. Allt för att få med så många som möjligt.
Avslutningsvis vill jag poängtera det viktiga i att göra en s.k. nuläges- eller situationsanalys; att se var man är, vart man vill, och vägen fram. Ofta inkluderande en s.k. SWOT analys. Då har man skapat en bra plattform att stå på för det kommande arbetet. Detta kan givetvis appliceras inom alla områden, men gällande sjukfrånvaron är det ett ypperligt tillfälle att göra det i samband med att ett nytt system tas i bruk.
Jag undrar om dessa analyser är något som är vanligare i det privata näringslivet än inom offentlig förvaltning? Genom dessa analyser är det lättare att utveckla och förbättra sina verksamheter.
Jag vill avsluta med att poängtera att en ökad satsning på friskvård är direkt kopplat till minskad sjukfrånvaro. Det är bra att minnas i dessa tider. Tack, herr talman.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Jag ska helt kort börja med mina tankar kring årsredovisningen och sedan fortsätta med effektivitetsrevisionen.
Vad gäller årsredovisningen så är det ju en historisk tillbakablick och det är vackert så. Jag tycker precis som ordförande sade att den har blivit mera läsartillvänd. Den har blivit bättre. Samtidigt vill jag uppmana landskapsregeringen att i direktiven till underlydande myndigheter och avdelningen bli ännu tydligare än vad man har varit tidigare. Vissa saker i årsberättelsen är nu skrivna på detaljnivå, medan andra större saker, i mångmiljonklassen, sveps förbi och jag tycker inte att det ska vara på det viset. Det är svårt att göra adekvata jämförelser mellan avdelningar och olika enheter.
Vad sedan gäller det system som vi dagsläget har som bland annat beskriver antalet anställda som vi har och hur sjukskrivningarna ser ut så har det visat sig undermåligt. Jag vet att landskapsregeringen arbetar med ett nytt system. Enligt den information som jag har fått så verkar systemet komma igång tidigast år 2018.
Det som har fått mig att fundera är den statistik som ligger till grund idag, när vi jämför olika enheter och när vi jämför olika avdelningar är ju egentligen helt missvisande. I teorin t.ex. i en skola så kan vi ha längre sjukskrivningar. Vi har tio olika vikarier under en tre månaders tid, således är det elva personer vid den enheten, fast det de facto egentligen bara skulle ha behövts en person. Jag vill uppmana landskapsregeringen att verkligen arbeta aktivt med de här frågorna. Det intressanta är, tycker jag, hur många personer det behövs för att driva en verksamhet. Huruvida de personerna sedan är vikarier, sjukvikarier, ordinarie anställda eller tillfälligt anställda är av underordnad betydelse, inledningsvis i alla fall.
Jag vill också lyfta upp och stöda den kritik som landskapsrevisorn lyfte fram vad gäller internhyran. Det framgår att internräntan i dagsläget är 3,5 procent och måste ses som relativt hög. Jag ser fram emot att landskapsregeringen har korrigerat detta i samband med budgeten för 2017. Det vore tacksamt. Nog om årsredovisningen.
Jag går sedan över till effektivitetsrevisionen som är den del där revisorn själv väljer vilka han eller hon noggrannare vill granska.
Här vill jag ge mitt och centerpartiets fulla stöd för de skrivningar som finns om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Jag avser främst de uppgifter som åligger styrelsen. Vi har ju ingen generalplan för hur myndigheter ska styras. Det har väl vuxit fram under tid. Vi har arbetsmarknadsmyndigheten som inte har någon styrelse. Vi har Ålands miljöskyddsmyndighet som har en styrelse men som enligt uppdraget nog är väldigt tandlös. Om man bortser från att den styrelsen ska tillställa landskapsregeringen en budget och en verksamhetsplan så av de sex punkter som finns angivna som styrelsens uppdrag så har tre punkter att göra med personalhantering som utlysande av tjänster och anställande av personal för längre än sex månader osv. Om man gör en jämförelse med styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård så tycker jag att den styrelsen har fått ett mandat som gör att den kan driva en sjukvårdspolitik om de så önskar. Speciellt det som finns specificerat i styrelsens uppgifter om att uppställa mål och krav för verksamhetsenheterna. Det är ju ett styrinstrument som vi anser att ÅMHM helt saknar. Sedan också att bevaka landskapets i frågor som rör hälso- och sjukvårdens uppgifter. Det är också väldigt välbeskrivet på detaljnivå i reglementet.
Från centern säger vi så här; landskapsregeringen bör fundera väldigt noggrant vad man vill med Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Vill man ha en styrelse så bör de få en bättre verktygslåda än vad de har i dagsläget. Tack.
Ltl Bert Häggblom
Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 2 november.
Talmannen
Ltl Bert Häggblom föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 2 november.
Ltl Lars Häggblom
Herr talman! Jag understöder ltl Bert Häggbloms förslag.
Talmannen
Under diskussion har ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Lars Häggblom, föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 2 november. Bordläggning kommer att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 2 november.
Remiss
8 Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet
Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.
Plenum slutar
En frågestund hålls på fredag 30 september 2016 kl. 09.30 och nästa plenum hålls den 30 september klockan 10.30. Plenum är avslutat.