Remissdebatt

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion tillåts om detta ärende samt ärende 10, Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2024. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Talmannens förslag är att bägge ärenden remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion

Tack, herr talman!

Jag tänker inte ägna särdeles mycket tid åt att stå här och beskriva årsredovisningen, men det tål att sägas att årsredovisningen är ett synnerligen viktigt dokument och det finns mycket i den att ta till sig för den som är intresserad av att läsa siffror och redovisning.

Man kan konstatera att siffrorna för förra året, 2024, inte är särdeles positiva. De har tidigare beskrivits i offentligheten. Vi redovisade ett negativt resultat på 17,2 miljoner under det förra verksamhetsåret. Vi kunde också konstatera att arbetslösheten ökade under förra året. Det är förstås ingenting att vara särskilt glad över, även om vi fortfarande i jämförelse med omgivningen och kanske Finland, ligger på en låg nivå. Men vi börjar närma oss gränsen för när arbetslösheten är den verkliga arbetslösheten, istället för bara en normal arbetslöshet som man brukar ha i en välfungerande arbetsmarknad.

Det är också värt att nämna att BNP-siffrorna som vi offentliggjorde i samband med presentationen av årsredovisningen var preliminära. De visade på en negativ BNP-utveckling, men har sedan korrigerats något så att de ändå ligger på plus, vilket är bra. Trots allt är tillväxt något som behövs för att underlätta för oss att nå en ekonomi i balans framöver.

Det som jag mest reagerade över var den stora negativa kassaförändringen på 46 miljoner, som jag har i mina papper. Det är viktigt att komma ihåg att mer än 10 miljoner av detta berodde på den förlikning som hade sin grund i skadeståndskravet för det upprivna avtalet gällande kortrutt i skärgården. På så sätt var det en temporär utgift som belastade likviditeten och kassaflödet det året väldigt mycket. Trots allt har vi ett negativt kassaflöde på över 30 miljoner, om man bortser från förlikningsresultatet.

Jag har varit med i dessa sammanhang i många år och har stått här och gått igenom det. Vi har övergått till affärsbokföring och presenterar resultaten i form av resultaträkningar, där vi oftast har ett negativt resultat längst ner men ibland positivt. Jag börjar allt mera känna att mina politiska kollegor, som är intresserade av och insatta i ekonomi, betonar frågan om kassan och hur mycket likviditet vi har. Det handlar också om hur vi jämför med andra länder, som Finland, som inte redovisar affärsbokföringens resultat utan pratar om upplåningsbehovet och kassaflödet.

Nu när vi ligger nära en situation där vi kan behöva låna pengar för den verksamhet vi bedriver via beslut i den här salen, känns det som att dessa nyckeltal blir allt viktigare att redovisa, eller åtminstone mer begripliga. Det här är en tanke som jag har, och som kanske finans- och näringsutskottet kunde utveckla vidare i samband med behandlingen av årsredovisningen.

Slutligen är det avgörande ur befolkningens synpunkt hur mycket vi måste låna och hur likviditeten förändras. Det här är intressanta siffror, och det är bra att fördjupa sig i dem. Det är inte alltid lätt att diskutera politiskt vad som var bra eller dåligt att göra, och ibland görs det i ett budgetsammanhang med mycket information, kanske ibland alltför mycket. Men jag menar att landskapsregeringen agerar efter detta och nu senast idag har vi pratat om en ändringsbudget, det handlar bara om detaljer. I vårbudgeten och den utveckling som föreslogs så känns som en korrekt planerad utveckling framöver, med tanke på vad årsredovisningen för 2024 visar. Tack, herr talman!

Finansministern nämnde i förbifarten den här förlikningen som gjorde att det gick ut 12 miljoner på ett bräde. På något vis känner jag inte en nödvändighet att vi alltid ska återkomma till det.

Om man funderar på om projekten hade genomförts, västra Föglö och elhybriden och allt detta, vad är då uppfattningen? Hur hade kassan sett ut om vi hade tagit de kostnaderna istället? Det skulle vara intressant att veta.

Det är min bestämda uppfattning att då hade vi redan nu behövt gå till banken för att låna pengar för att finansiera de satsningarna, jämfört med att det nu for 12 miljoner på ett bräde. Jag brukar säga att det var billigt att betala bort det, för så var det med det projektet.

Talman!

Jag har en motsatt uppfattning, och det får man ju förstås ha. Men det är kanske en sådan sak som någon, i något skede, kommer att reda ut ordentligt. Vi går tillbaka i historien, och vicetalman öppnade för det.

Nu har jag den sista repliken, så jag kommer att kunna avsluta med att säga att det här är till min fördel. Men, beredningen visade att det projektet skulle spara 3 miljoner euro i förhållande till den trafik som bedrevs då. Nu har det ändrats i vissa delar, och det var det som var ledstjärnan i hela projektet.

Bara det att vicetalman Måtar som ju i hög grad ansvarar för detta, kanske inte personligen eller formellt juridiskt, men var med och fattade beslut om att riva avtalet och på så sätt tog på sig 12 miljoner i förlängningen, så måste ju förstås säga något annat.

Tack, talman!

Jag vill inte att vi ska behöva gå in och diskutera alla eventuella lönsamheter i att skaffa elhybrider, för det var i samband med kassan som finansministern nämnde att det var jobbigt när 12 miljoner lämnade kassan. Jag är övertygad om att betydligt mycket mer än 12 miljoner hade lämnat kassan under det här året, 2025, på grund av alla satsningar som måste göras för att skapa. Jag talar bara om kassan och kassaflödet, inte om lönsamheten av projektet totalt sett, vilket jag i och för sig inte heller tror på. Men ingen av oss kan bevisa det. Det är lite som frågan om det finns högre makter eller inte; det är av den karaktären.

Men just kassan hade nog varit mindre nu på grund av det där projektet.

Till skillnad från vicetalmannen har jag en grund för vad jag säger, eftersom det fanns en förvaltning som med tjänstemannaansvar sade att de förbättrade resultaten skulle kunna uppnås, som jag beskrev. Det var det vi hade som grund.

Sedan, om ledamoten Wikström bakom vicetalmannen sitter och skakar på huvudet, så får han förstås göra det. Vicetalmannen får uttrycka sin uppfattning, och det får man göra hur mycket som helst. Men jag har en grund i det jag säger.

Det är möjligt att investeringarna skulle ha lett till att kassan påverkades negativt. Men än sen då, i förhållande till om resultatet skulle ha blivit bättre, då skulle kassan ha förbättrats jämfört med det som ledamoten Måtar med flera åstadkom genom att häva avtalet.

Tack, talman!

Det här är årets viktigaste debatt, som jag ser det. Vi har ett underskott på sista raden på -17,2 miljoner, och när man har det här, och det dessutom är sämre än året innan, så behöver man förstås vidta åtgärder, vilket nu sker men det visar ändå på behovet av att agera. Jag skulle säga att det inte finns någon enkel förklaring till det här ökade underskottet; många faktorer spelar in.

Om vi ser på skatteintäkterna, så har de förstås ökat jämfört med året innan. Denna ökning förklaras dock av att landskapet erhöll en extra intäkt på 45,5 miljoner. Riksregeringen återinförde pengar för elmarknadsstödet och sedan fick vi vår beskärda del av detta. Och även om vi nästan direkt förde över 40 miljoner till pensionsfonden, så stör det ändå skatteintäkterna när man tittar på de löpande skatteintäkterna. Man behöver, för att lite kunna analysera det här, räkna bort extraordinära intäkter och fokuserar på de löpande intäkterna. Gör man den operationen visar sig en annan bild. De ordinarie skatteintäkterna som Åland erhåller via avräkning och skatteavräkning minskade jämfört med året innan.

En annan aspekt som väcker frågor är att skatteavräkningen och de skatteintäkter som Åland själv jobbar ihop, de har minskat ganska mycket jämfört med tidigare, vilket oroar inför framtiden. Vi får se hur detta utvecklas.

En annan faktor som påverkar resultatet är personalkostnaderna. Dessa ökade förra året med ungefär 7 % jämfört med året innan. Personalkostnader är det enskilt största kostnadsslaget i landskapets bokslut, så detta påverkar förstås väsentligt. Antalet årsverken ökar med 3 % under 2024, inklusive ÅHS, vilket innebär att lönesumman per årsverken har ökat under året.

En annan post som har ökat är köptjänster. Den posten har ökat med 11 % jämfört med året innan, och ser man tillbaka de senaste fem åren har köptjänster ökat med 35 %. Vi har förstås mycket som upphandlas i landskapet, och under 2024 köpte landskapet tjänster för nästan 69 miljoner euro. Detta börjar bli en ganska stor post, och jag tror att vi behöver titta närmare på den i finans- och näringsutskottet.

Jag misstänker absolut inga oegentligheter här, men när man har så stora poster som växer i boksluten så behöver man granska dem noggrant för att öka kunskapen om dem. Jag hoppas att vi får tid i utskottet att göra detta.

Det kan verka underligt att både köpta tjänster och årsverken ökar samtidigt. Spontant skulle man kunna säga att en av posterna borde minska.

Det är svårt att bedöma vad som utförs dagligen eller under året i förvaltningen, men om man tittar på antalet registrerade ärenden så har de minskat med 14 % under året. Om man ser tillbaka två år har de minskat med 24 %. Under samma tid har både årsverken ökat med 4 % och köpta tjänster med 16 %. Detta går inte riktigt ihop. Jag vet att det är en stor skillnad på vilka ärenden som kommer in till landskapet, och det är också en stor skillnad i hur mycket tid som behövs för att arbeta med dem. Men denna trend behöver vi titta närmare på, och det är också en del av de åtgärder vi funderar på.

Om vi går vidare till andra poster och tittar på överföringar, så har de ökat med ungefär 5 % jämfört med året innan, vilket är den högsta nivån på åtminstone fem år. Det är en stor skillnad på dessa överföringar och vilken typ av överföringar som görs. Ser man på förverkligandegraden för social- och hälsovård är det 102 % av budgeten, medan investeringsstödet ligger på bara 58 %, vilket är en ganska låg aktivitet, tyvärr. Om det inte finns behov av investeringsstöd, hade de inte sökt i den omfattningen. Så det kanske är något vi på sikt också behöver titta på, om vi har rätt typ av stöd.

Om jag ska summera lite, så har vi detta underskott. Tittar man på kassaflödet, där även investeringar ingår, blir bilden ännu tydligare. Landskapets kassaflöde under 2024 var hela -48 miljoner euro. Det är helt otroligt att nästan 50 miljoner gick ut från landskapets konto på bara ett år. Det är enorma summor, och det visar tydligt att de besparingar vi arbetar med är nödvändiga. Eftersom vi har motsvarande prognos i år, kan det visa sig att det kanske är lite för sent att vända trenden.

Vi lämnar resultaträkningen och går över till balansen. Jag kan notera med glädje att vi reserverar 10 miljoner ytterligare för tredje sektorn i de så kallade PAF-reserveringarna. Dessa uppgår nu totalt till 40 miljoner euro. I princip har vi nu garanterat tre års PAF-bidrag via dessa reserveringar. Med tanke på framtiden och den osäkerhet som kan drabba PAF inför 2027, när det nya licenssystemet införs i Finland, så känns det tryggt att ha dessa medel reserverade i balansräkningen.

Tyvärr har landskapet inte dessa pengar på sina egna konton just nu. Den fria likviditeten, om man så vill kalla det, är negativ just nu. Det här blir lite tekniskt, men i praktiken innebär det att landskapets likvida medel inte räcker till för att täcka de reserveringar som har gjorts i balansräkningen. Detta är något som bara offentlig sektor kan hålla på med, men det visar återigen på behovet av besparingsåtgärder. Landskapets kassa är inte slut ännu, men den är väldigt låg och vi behöver snart låna. Givetvis har vi likviditet i dotterbolagen, men som i alla koncerner bör moderbolaget ha stabila finanser. Det har vi inte idag, och det är därför vi behöver besparingsåtgärder.

Idag kräver vår framtida likvida situation att vi räknar med att bli beroende av framtida uttag ur PAF för att klara våra reserveringar i balansräkningen. Detta visar på det prekära läge vi befinner oss i.

Avslutningsvis vill jag nämna nyckeltalen. En årsredovisning innehåller några nyckeltal, och man har börjat titta på uppföljningen av avdelningen med lite färger och trafikljus. Ett bra initiativ, tycker jag. Det finns mer att göra, och jag ska ge några exempel på nyckeltal som man kan titta över. I år visar registrerade ärenden en minskning med 14 % jämfört med 2023. Samtidigt har landskapets totala kostnad per registrerat ärende ökat med 22 %. Detta antyder att vi har blivit mindre effektiva i förvaltningen.

Antalet kilometer vägar har ökat med 0,5 % förra året, men kostnaden för vägunderhåll per kilometer har ökat med 3 %. Detta innebär dyrare underhåll av vägarna, men vi kan konstatera att denna ökning följer inflationen. Det finns kanske inte så mycket att göra åt detta, men skulle det visa en mycket högre siffra så måste vi börja ifrågasätta.

Tittar man på ÅHS, så har antalet vårddagar ökat med 5 %, men nyckeltalet kostnad per vårddag ökade bara med 0,4 %. Detta antyder att man utnyttjar resurserna bättre inom ÅHS. Jag skulle kunna stå här och rabbla den här typen av nyckeltal hela dagen, men det säger inte så mycket när man hör det så här. Vad jag vill visa med detta är att genom nyckeltal får man en uppfattning om verksamheterna inom landskapet och hur de utvecklas.

För att göra listan komplett borde man egentligen ha jämförelser med liknande verksamheter på andra orter. När vi får det kan vi titta på om vi arbetar på rätt sätt eller om det är något vi behöver ändra på. Jag tjatar lite om detta, men jag tycker det är viktigt. Personalen är förstås det viktigaste vi har i verksamheten, men med relevanta nyckeltal kan cheferna ta rätt beslut. Det är sådana chefer man vill arbeta för, och det är då man skapar en bättre arbetsmiljö i landskapet. Det här är viktigt.

Jag vill också säga några ord om effektivitetsrevisionen. Landskapsrevisorn har arbetat tillsammans med BDO och tagit fram bra påpekanden. Jag tycker generellt att det är bra synpunkter som kommer från revisorn. Till exempel har vi i landskapets bokslut ett dotterbolag som redovisas med ett års eftersläpning, vilket blir lite tokigt. Om man skulle få ihop detta skulle det vara bra.

Annars kan jag konstatera att landskapsrevisionen inte hittat några skandaler. Man konstaterar att mycket fungerar ändamålsenligt och att de som har granskats är överlag välskötta. Men förstås finns det alltid något att påpeka. Till exempel har man pratat om att landskapet bör utveckla en strategi för offentlig upphandling, för att öka tillgängligheten och få fler anbud. Man noterar dock att Ålands insulära läge med små volymer förklarar problematiken.

Det finns en risk att upphandlingarna inte blir helt ekonomiskt effektiva på Åland, men jag noterar inte heller att landskapsregeringen hittar exempel på lokala företag som blivit bortvalda ur processen. Man måste komma ihåg att Åland har få företag i vissa sektorer, och det viktiga är att alla kompetenta företag i branschen ger anbud. Jag ser ingen indikation på att detta inte skulle ske. Vi måste också komma ihåg Ålands speciella läge. Vår utmaning är framförallt upphandlingar under EU:s tröskelvärde, är det över den nivå så måste ske enligt lag. Om det är under den nivån beror det på anvisningar och andra regelverk, som varierar mellan olika aktörer. Här behövs ett förtydligande. I vårt regeringsprogram har vi undertecknat vår avsikt att komma med lagstiftning för upphandlingar under tröskelvärdet, och det ska vi göra.

Till sist vill jag bara säga att om jag ska önska något av landskapsrevisionen, så skulle jag gärna se lite mer effektivitetsjämförelse med våra närregioner. Då skulle vi också kunna få exempel på hur vi kan göra saker bättre och uppnå samma prestationer med lägre insatser. Det vore en riktigt bra och nyttig effektivitetsrevision för oss i finans- och näringsutskottet. Tack, talman!

Tack, talman!

När det gäller detta ämne vill jag påpeka en liten detalj. Lagtingsledamot Ekström nämnde att kassaflödet var negativt, vilket jag vill diskutera. Är det nu 45 eller 47 miljoner? Men i det kassaflödet ingår väl det belopp som har betalats till pensionsfonden, som uppgår till 40 miljoner, eller hur? Dessutom inkluderar det alla internhyror som har betalats till Fastighetsverket, vilket torde vara ungefär 12 miljoner. Har lagtingsledamot Ekström någon annan uppfattning om detta?

Med detta vill jag bara säga att om man ser på koncernen, det vill säga pensionsfonden, landskapet och Fastighetsverket, så är kassaflödet faktiskt positivt.

Flödet är ett netto av allt som har hänt under fjolåret, helt enkelt. Det stämmer att de 40 miljoner som betalades till pensionsfonden, så ingår i den här beräkningen. Men det ingår också de 45,5 miljoner vi fick från staten, så det måste man räkna med. Så egentligen är kassaflödet lite "dopat" med 5,5 miljoner om vi ser det ur det perspektivet.

Det är självklart att det är ett totalt netto över året. Vi hade också ett skadestånd som var på 13 miljoner, om jag minns rätt, någonstans där, så det är klart att sådana saker också påverkar.

Faktum är att detta tar bort ganska mycket av pengarna, den likviditet vi har. Vi närmar oss den dagen då vi behöver överväga att låna pengar från banken.

Tack, talman!

Jag vill inte skönmåla, men jag tycker ibland att ni målar upp bilder som inte riktigt stämmer överens med verkligheten.

Verkligheten är att vi betalar ganska stora internhyror till Fastighetsverket, som därmed har ett positivt resultat och ett positivt kassaflöde. Man har frivilligt betalat 40 miljoner till sin egen pensionsfond, vilket har resulterat i en täckning som till och med ligger över det som vi har sagt i lag och förordning att behövs. Så det finns ju pengar.

Jag tycker att man kan säga precis som det är. Det känns som att man vill måla en bild som är nästan lite för mörk. Inte vill jag heller måla en jätteljus bild, men en mer balanserad bild.

Min konkreta fråga är nu: När det är -47 miljoner i kassaflöde, så har man tagit 40 av dem från ena fickan och satt i den andra, eller hur?

För att svara på den konkreta frågan, så ja, man har gjort det. Men vi fick hjälp med den här överföringen när det kom in 45,5 miljoner. Så vi har fortfarande 5,5 miljoner plus i den här ekvationen, som vi har fått av finska staten.
Det handlar om extra medel som inte har kommit löpande, utan som bara har kommit vid vissa tillfällen. Så det stämmer inte att det är detta som är förklaringen. Snarare är det så att utan den här totala ekvationen skulle vi, om det var 48, hamna på 53 miljoner minus. Så det stämmer inte alls.

När det gäller Fastighetsverket kan man tycka att man kan ta pengar från dem, eftersom de har mycket, men de har ju en 50-årig horisont. De har 140 000 kvadratmeter som de ska underhålla och renovera och se framåt på. Fastigheter ska finnas under en väldigt lång tid, och i perioder kan de ha mycket pengar, medan de i andra perioder har mindre.

Och sen har vi PAF-reserveringarna. Vi har 90 miljoner, men vi har inte pengar på kontot. Vi är beroende av framtida uttag från PAF, som vi redan har reserverat.

Herr talman!

Jag tycker ändå att som helhet så försökte ledamoten täcka in flera olika aspekter, och det var faktiskt delvis intressant att lyssna på.

Jag tänkte beröra den här diskussionen som vi hade tidigare om avskrivningar kontra investeringar. Ledamoten talade mycket om likviditet, och det här belyser något som jag mer och mer börjar inse att är viktigt. Om man vill förstå var landskapets ekonomi ligger, så är det väldigt besvärligt att börja studera budgeten och faktiskt till viss del ett bokslut också.

Vi har haft väldigt höga investeringar sedan vi startade bro- och hamnprojektet, vi har haft en förhöjd nivå. Vi har investerat cirka 20 miljoner i året, vilket vi historiskt sett, innan bro- och hamnprojektet började, inte har haft den här typen av hög investeringstakt, vilket också påverkar hur likviditeten ser ut på ett betydande sätt.

Jag ville bara komplettera ledamotens analys med den här aspekten.

Det stämmer att de här investeringarna påverkar, och det har varit så. Att de är höga, jag vet inte om jag håller med om, det, för även tidigare år, om vi går tillbaka längre i tiden, så har vi även köpt båtar och investerat i andra saker. Dessa investeringar är nödvändiga för att vi ska kunna hålla verksamheten igång. Man måste göra investeringar i verksamheten om man tror på dess framtid, och det gör vi förstås här.

Jag håller inte riktigt med om att vi ser en massa extra investeringar just nu. Däremot har vi fokuserat på vissa specifika områden.

När det gäller avskrivningar och investeringar så är det så att finska staten, till exempel, gör inga avskrivningar eftersom de inte har affärsbokföring. De tar allt samma år, vilket påverkar likviditeten och gör att resultatet blir mer enhetligt.

Vi delar upp det på ett annat sätt eftersom vi har den affärsbokföringsmodell som ofta används i näringslivet.

Jag håller med om att detta gör det lite svårare, och man måste titta noggrannare på siffrorna innan man verkligen förstår dem.

Den enda färjan som landskapet någonsin har köpt är Skarven, tidigare. Jag behöver inte gå in på det, men så är det.

Jag tänkte också på det som ledamoten talade om. Öppna ärenden och nyckeltal är viktiga, och det är de verkligen. Det brukar vara en gång om året som medierna gör nedslag i detta. De pratar om hur många öppna ärenden som finns och hur många som är stängda och så vidare. De har konkreta siffror att referera till.

Nyckeltalen säger egentligen väldigt lite när man pratar om ärenden särskilt som ledamoten lyfte fram. Det kan vara allt möjligt, beroende på vad landskapet gör. Kanske bör vi ha en liten förklaring till varför det kan ske stora ökningar. Vad beror de på? Det kan finnas vissa ärenden som är öppna under en lång tid och som man inte kan stänga. Nu pratade ledamoten om registrerade ärenden, men de hör ihop med varandra. Överlag tycker jag att det är bra.

Registrerande är ju en väldigt tacksamma eftersom det finns som en datapunkt. När man tittar på registrerade ärenden ser man att näringsavdelningen har 2 700 ärenden, medan lagberedningen har 72 eller något liknande. Det är klart att alla förstår att ett stödbeslut på näringsavdelningen, oavsett vad det handlar om, tar det inte lika lång tid som att förbereda en lag om tryggande av kommunal service eller något liknande.

Givetvis finns det en enorm skillnad mellan dessa ärenden, men det var bra att du påpekade det. Jag vill också nämna att det var registrerade ärenden jag pratade om, inte öppna ärenden. Det är en tacksam punkt. Jag förstår begränsningarna, men det blir ganska tacksamma jämförelser med det här.

Tack, ledamoten Ekström, för ett uppiggande anförande. Det är faktiskt fint att ledamoten står upp för nyckeltalen och efterfrågar en effektivitetsjämförelse med närregioner. Det är viktiga frågor, och det är lätt att instämma.

Det enda jag möjligen skulle vilja tillägga är att det på sikt vore värdefullt att få ett AI-perspektiv på frågorna. AI kan fungera som en möjliggörare av effektivitet. Ingen kommer att bli av med jobbet på grund av AI, men det finns en ökad efterfrågan på AI-kompetens i rekryteringar. AI kan effektivisera arbetet så att 20 tjänstemän kan utföra arbetet för 22 eller fler. Den potentialen skulle vara mycket värdefull att belysa i kommande redogörelser.

Ja, jag håller med om det. AI och digitalisering generellt ger möjligheter till automatiserade beslut och processer. Men det finns också aspekter som, åtminstone med den nuvarande teknologin, är svårare att hantera. Jag tänker till exempel på lagberedningen. Visst kan man få bra hjälp av AI, men jag tror att det alltid måste finnas en mänsklig hand i processen.

När vi diskuterar dessa frågor i utskottet behöver vi göra bedömningar av olika aspekter som inte alltid är helt matematiska till sin natur. Jag tycker att vår civilminister ofta tar upp frågan om digitaliseringens möjligheter, och vi instämmer i det.

Talman!

Det är alltid ett sundhetstecken när man inte suckar så fort man hör ordet digitalisering, utan istället har modet och framsyntheten att se möjligheterna.

Jag avrundar med att säga att jag ser fram emot redogörelsens fortsatta behandlingen i finans- och näringsutskottet.

Tack, herr talman!

Men hur gick då år 2024? Grundbudgeten visade ett underskott på 15,2 miljoner och utfallet blev slutligen 17,2 miljoner, alltså 2 miljoner sämre. Mellan grundbudget och bokslut behandlade lagtinget fyra ändringsbudgetar. Efter att dessa ändringsbudgetar klubbats hamnade resultatet på -27 miljoner. Så ett något sämre utfall än grundbudget med väsentligt bättre än det befarade underskottet på 27 miljoner.

Jämför man med bokslutet för året innan, alltså 2023, försämrades resultatet med 14 miljoner.

Varje bokslut är unikt så om man vill göra en jämförelse mellan två eller flera år så behöver man analysera skatteintäkter vilka alltid innehåller regleringar från tidigare år, tillfälliga intäkter och kostnader osv.

Man kan grotta ner sig i siffror och detaljer hur mycket som helst men för att skona Ålands lagtingsledamöter så kan vi väl nöja oss med ett fåtal nedslag.

Verksamhetsbidraget är 6 miljoner bättre än grundbudgeten och det är ett gott tecken. Väsentligt högre intäkter och lägre överföringskostnader är orsaker.

Skatteintäkterna påverkades positivt av en återföring av en reservering i statens bokslut. Den positiva effekten var hela 47 miljoner. 40 av dessa miljoner syns länge ned i resultaträkningen som en extraordinär kostnad.

Årsbidraget var budgeterat till 4 miljoner men blev i bokslutet 44 miljoner. Om man ”korrigerar” årsbidraget med den extra skatten på 47 miljoner hamnar dessvärre årsbidraget på -3 miljoner. Detta kan jämföras med året innan då årsbidraget var +38 miljoner.

Det som är lite unikt med detta bokslut är att resultatet blev sämre än grundbudget. Vi brukar ta för givet att bokslutet alltid blir bättre än budget. Kan detta vara ett tecken på att budget och bokslut börjar närma sig varandra?

Ett underskott i verksamheten i samband med investeringar gör att likviditeten tar stryk. Kassan som i början av 2024 uppgick till 79 miljoner var nu vid årsskiftet 33 miljoner, en försämring med hela 46 miljoner.

En stor kostnad för landskapsförvaltningen är den hälsorelaterade sjukfrånvaron, ca 28 600 kalenderdagar per år gäller sjukskrivning, vilket motsvarar i genomsnitt 15 dagar per anställd. Detta torde då handla om i snitt runt 90 anställa som dagligen har hälsorelaterad sjukfrånvaro. Hälsorelaterad sjukfrånvaro kommer alltid att finnas, men hur kan detta minskas? Här finns det mycket att jobba med, det handlar inte bara om pengar och personalresurser utan lika mycket om att personalen mår bra.

Reserverade PAF-medel uppgår nu till nästan 90 miljoner. En ökning med 6 miljoner. Denna reservering är bokförd som en typ av skuld. 30 miljoner av skulden är direkt öronmärkt som reservering till tredje sektorn. Resterande 60 miljoner kan upplevas som en något diffus skuld. Vem är skulden till och när och hur ska den regleras?

Vår relativt nya revisor har gjort ett gott arbete och lyfte i sin revisionsrapport fram ett antal punkter till eftertanke. Värt att nämna är resonemanget runt behovet en totalkalkyl, vilket jag uppfattar som ett koncernbokslut light.

Effektivitetsrevisionens syfte är att bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

Så även om vi pratar om revision så handlar detta inte om att i sedvanlig revisionsanda checka att posterna är rätt bokförda, att avskrivningar gjorts enligt plan och så vidare. Det handlar i hög grad om iakttagelser som mynnar ut i rekommendationer. Enkelt uttryckt hur kan vi göra saker bättre? I effektivitetsrevisionen finns många rekommendationer, genomtänkta och förnuftiga.

Vi behöver bli bättre på upphandling så att det ska vara lätt att lämna anbud och att vi får många anbud. Konkurrens gynnar prissättning. Det kan inte påpekas ofta nog.

Revisionssammanslutningen för ett mycket intressant resonemang kring budgeteringsprocessen och lyfter speciellt fram outnyttjade anslag. Resonemanget passar perfekt in just nu när vi har påbörjat och kommit en bit på väg med reformen av landskapets finansieringspolitik.

Revisionen lyfter den intressanta frågeställningen, om en budget inte används fullt ut under ett år, beror det då på god ekonomisk förvaltning eller att politiska beslut inte verkställs? Det är en intressant fråga. Eller om ett anslag inte använts eller använts bara till en mindre del, var anslaget då en prioriterad fråga?

Outnyttjade anslag har en inverkan på planering av finansiering och likviditet. När man planerar likviditet så beaktar man att allt görs fullt ut till hundra procent, sen gör det sällan det och det stör likviditetsplaneringen.

En intressant rekommendation för infrastrukturavdelningen är att ta i bruk ett beställarsystem som kopplar ihop beställning och avtal mot inköpsfakturan. En sådan spårbarhet är välkommen och används sedan länge inom företagsvärlden.

Effektivitetsrevisionen har ett stort värde.

Genom det finanspolitiska ramverket jobbar vi nu med målsättning att krympa differensen mellan budget och bokslut. Undan för undan så anpassar vi oss till både nya rutiner och nytt tänk. Tack ska ni ha!

Tack, talman!

Lagtingsledamot Höglund har koll på bokföring, och han nämnde i förbifarten koncernbokslut, vilket jag uppfattar som något intressant. Vilka enheter skulle enligt lagtingsledamot Höglund ingå i ett sådant koncernbokslut?

De jag genast kommer att tänka på är Kraftnät Åland och Posten. Fastighetsverket ingår redan. Det var någon till jag tänkte på men inte PAF i alla fall i det här läget, men pensionsfonden och Långnäs hamn. Dessa kommer jag spontant att tänka på. När jag funderar lite mera så i ett koncernbokslut ingår oftast intressebolag, och då kom jag att tänka på Axferries.

Tack, talman!

Det inte så svårt att göra en fiktiv balansräkning utifrån de enheterna, så delar jag lagtingsledamot Höglunds uppfattning att det skulle kunna vara en början till en koncernbalansräkning.

Om vi då pratar om kassaflödet för den koncernen under det gångna året, 2024, så borde kassaflödet bli positivt, eller vad säger lagtingsledamot Höglund?

Dessa berömda 47 miljonerna som kom in lite extra, och sen överfördes från landskapet är inte speciellt positivt för landskapets likviditet, förutom de 7 miljoner som man behöll. I en koncernredovisning skulle de synas på ett annat sätt. Svar ja.

Talman, bästa lagting och övriga åhörare!

Jag vill inleda med att diskutera bokslutet för 2024 och effektivitetsrevisionen. Från Obunden Samlings sida uppmanar vi dem som är intresserade av detta att börja från slutet, specifikt från sidan 215 i bokslutet. Där finns revisionsberättelsen från våra relativt nya landskapsrevisorer, som ger sin syn på bokslutet.

En av de poänger som landskapsrevisorerna tar upp handlar om hur man ska se på helheten när bokslutet visar ett rejält negativt resultat på sista raden. Det har tidigare lyfts fram att detta är negativt, men det känns som man inte vill medge att det inte är så negativt som det verkar. Vi har nämligen tagit en engångskostnad på ungefär 40 miljoner euro som vi har betalat till vår egen pensionsfond.

Jag vill också påpeka att vår pensionsfond börjar vara fulladdad. Vi har en täckningsgrad över 70 % och ett pensionsansvar som, om vi avrundar, ligger på cirka 900 miljoner euro, medan pensionstäckningen är på 600 miljoner euro. Reglerna säger att vi inte behöver ha så mycket i pensionsfonden.

Det är viktigt att tänka på att pensionerna som ska betalas till personer som har varit anställda inom landskapsförvaltningen, här i lagtinget och även till vissa ledamöter, ska betalas under en lång tid framöver. Då måste man fråga sig: Hur mycket pengar behöver vi idag för att kunna betala dessa pensioner? Vi har också kommit överens om att det inte bara är pensionsfonden som ska användas till detta, utan även landskapets löpande medel. Därför har vi också ungefär 45 miljoner euro i pensionskostnader för övrigt i dessa siffror i bokslutet.

Landskapsrevisorn pekar på att de totala pensionskostnaderna för 2024 blev ungefär 85 miljoner euro, vilket är för mycket. Revisorerna förespråkar en periodisering, vilket landskapsregeringen ifrågasätter. Men för alla som har lite kunskap om bokföring är det tydligt att revisorn har fog för sina synpunkter. Han påpekar att dessa 40 miljoner euro inte är en årlig kostnad, utan att de kommer att användas successivt.

Om vi ser på pensionsansvaret och dess utveckling från 2023 till 2024, som Keva har räknat ut, så är det en liten ökning från år till år, medan värdet på placeringarna har ökat rejält. Om denna trend fortsätter kommer det att finnas mycket mer pengar i pensionsfonden än vad som behövs för att täcka pensionerna. Vi har inte ens räknat med att landskapet också ska betala för detta.

Jag vill betona vikten av att ha kontroll över pensionsfonden. Man kan likna pensionen vid att köpa ett hus. Det är få som har hela beloppet på kontot idag. Många sparar ihop till kanske 30 % och lånar resten. På samma sätt behöver vi inte ha alla pensionspengar på konto idag, eftersom vi ska betala pensioner för de kommande 30 åren.

För att få en helhetsbild av bokslutet, så nämnde ledamoten Höglund nyligen att en form av koncernbokslut skulle vara fördelaktigt. Fastighetsverket finns redan som en bilaga, vilket ger en viss insikt. Det finns en liten koncernbalansräkning som bilaga, vilket är bra för att förstå att de pengar vi betalar till Fastighetsverket inte alltid direkt är pengar som lämnar vårt system.
Vi måste också förstå att det i längden kan behövas pengar i Fastighetsverket för att vi ska kunna förnya byggnader osv. Men nivån på det vi betalar till Fastighetsverket är något vi behöver ha i åtanke. Vilka räntor och kalkylräntor används när man beräknar de fiktiva hyrorna?

Vidare har vi fått 40 extra miljoner euro på grund av en budgetteknisk åtgärd från staten, vilket har påverkat oss via avräkningen. År 2026 räknar man med att statens bostadsfond tar in oss extra pengar på ungefär 2,4 miljarder euro, varav vi också kommer att få 0,47 av det. År 2027 räknar man med att statens pensionsfond gör ett extra uttag på ungefär 1 miljard euro, vilket tyder på att detta kommer att fortsätta.

När vi ser på skatteinkomsterna för ålänningarna, de skattepengar som kommer till oss direkt via skatteavräkningen, så ser vi en fin trend. Vi måste komma ihåg att vi har haft en dålig kostnadsutveckling, och det ska vi givetvis ta tag i. Men att påstå att vi har en problematisk utveckling av skatteintäkterna stämmer inte. Skatteintäkterna har varit otroliga tack vare lönsamma åländska företag och duktiga åländska skattebetalare.

Jag vill också säga några ord om effektivitetsrevisionen. Man har särskilt tittat på ÅHS och polisen. När det gäller ÅHS hänvisar man mycket till att VIS-systemet på något sätt kommer att lösa problemen. Vi får hoppas att det stämmer. ÅHS lider fortfarande av en dålig upphandling av det så kallade personaladministrationssystemet, som aldrig fanns och som inte har levererats och som gör att vi fortfarande inte har ett lönehanteringssystem, varken landskapet eller ÅHS har det än i dag. En lokal leverantör blev i vårt tycke förfördelad i den upphandlingen. Man betalar ännu från ÅHS och revisorn har gjort vissa påpekanden om att man borde få saker och ting att fungera bättre.

När det gäller polisen pekar man på lönekostnader, inklusive söndagsersättningar och övertidsersättning. Man bör också fundera på vad som är en lämplig storlek på en polismyndighet på Åland. Jag gör inga bestämda avgöranden om att vi har för många poliser, men jag konstaterar att vi per invånare har fler poliser på Åland än i övriga Finland. Vi ligger närmare den svenska nivån, där Sverige har en mycket större polisstyrka i förhållande till invånarantalet jämfört med Finland. Det är värt att fundera på om vi verkligen behöver så många poliser i vårt lilla samhälle.

Avslutningsvis vill jag säga att det är synd att vi har en sådan här debatt denna eftermiddag, när alla börjar känna att det är tillräckligt. Bokslutet förtjänar mer uppmärksamhet. Vi hade en intressant diskussion tidigare där det konstaterades att budgeten får oproportionerligt mycket mer uppmärksamhet än bokslutet. Vi måste komma ihåg att budgeten innehåller planer och drömmar, medan bokslutet innehåller fakta och berättar vad som faktiskt har hänt.

Det är lätt att vi människor dras mer till planer och drömmar än till verkligheten. Vi får också komma ihåg att detta har passerat, den sista historien är från den 31 december 2024, och nu skriver vi den 4 juni. Tack, talman!

Jag vill börja med att säga att jag är helt enig med vicetalman, vi pratar för lite om bokslutet. Det är där det händer, och det är det som är viktigt. Det andra handlar mest om planer.

Jag vill bara sätta fokus på att det stämmer att vi förde över 40 miljoner till pensionsfonden, och det påverkar förstås kassaflödet. Vi får inte heller glömma bort den andra sidan. Vicetalmannen hänvisade till sidan 215, och om man bläddrar till andra sidan av boken, sidan 19, så får man se likviditeten. Där står det redovisat allt det här. Där ser man också att det kom ju in 45,5 miljoner. Så netto av det här är faktiskt plus 5 miljoner. Om inte detta hade hänt, skulle vi ha haft ett ännu sämre kassaflöde. Det tycker jag är viktigt att nämna i den här situationen.

Avslutningsvis vill jag säga att jag håller med om att det är klokt med koncernbalansräkningen. Det är ett omfattande arbete med alla elimineringar som ska göras, men det skulle ge en bättre bild av landskapet Åland

Tack, talman!

Jag undrar om inte lagtingsledamoten kanske ändå vandrar vilse. När vi talar om kassaflödet på den sidan av bokslutet ser vi att kassaflödet nu är -47, tror jag.

Där har 40 försvunnit på grund av att vi betalade till vår egen pensionsfond. Dessutom tror jag att ungefär 12 har försvunnit till Fastighetsverket. Här kan vi stanna upp och konstatera att 52 har försvunnit i våra egna verksamheter, och det var -47 från början. Så då har vi 5 plus kvar, så att säga.

Om vi tar den enkla koncernsituationen när det gäller kassan så är det på det sättet att det har kommit in mer pengar än vad som har gått ut.

Jo, det stämmer. Det är just detta som gör det lite småjobbigt; man måste hela tiden ha koll på utgifterna. Vi kan också debattera vart pengarna tar vägen. Man kan säga att det finns pengar, och vi har även PAF som har en hel del pengar på sitt konto. Så jag vill ingalunda påstå att det är en akut kris för landskapet.

Men vi befinner oss i en situation där vi kan justera saker, vidta åtgärder och faktiskt göra förändringar. Om vi skulle släppa det här och bara låta det fortgå, och tycka att "okej, vi kör på", då skulle det kunna bli mycket värre.

Jag vill bara understryka vikten av de besparingsåtgärder vi arbetar med och att de verkligen behövs. Jag vill inte avfärda dem på något sätt. Jag tycker att likviditeten är det bästa exemplet på detta.

Tack, talman!

Lagtingsledamot Ekström har helt rätt i att vi självklart måste hålla i pengarna och spara. Frågan är dock alltid vad vi ska spara på. Vi bör alltid ha inställningen att pengarna måste räcka till. Detta har vi inom Obunden Samling betonat. Vi ska inte behöva låna.

Vi har haft en otrolig utveckling av våra skatteintäkter, och det ser ut att fortsätta. Med beaktande av de omständigheter jag nämnde, som staten arbetar med, ser det helt okej ut, så länge vi lyckas hålla de löpande kostnaderna nere och kanske till och med sänka dem, eller åtminstone stoppa ökningen.

Herr talman!

Jag tillhör den skara som tycker att årsredovisning och bokslut är väldigt intressant och borde få ta mer tid. Framför allt har man mycket att lära sig från ett bokslut. Jag vet inte hur många som har tragglat sig igenom det, men det finns mycket information att hämta. Det handlar inte bara om siffror, utan också om måluppfyllelse och verksamhetens resultat, vilket är av stor betydelse.

När det fördes över 40 miljoner till pensionsfonden fanns det en tanke bakom detta: att man skulle kunna lyfta 1 miljon-1,2 miljoner i extra avkastning, utöver den normala avkastningen som kommer från placeringarna. Det är viktigt att vi kommer ihåg detta.

Vår pensionsfond är dessutom väldigt speciell, eftersom den har ett slut. Den kommer att fasas ut under många år framöver. Om vi utarmar den kommer pengarna till slut att ta slut, och då kommer någon annan, inte vi, att få ta konsekvenserna av det.

Tack, talman!

Jag börjar från slutet. Jo, den är på det sättet stängd den här pensionsfonden och den kommer att ta slut. Man kan räkna på olika sätt matematiskt, med livslängdskoefficienter och så vidare, och det visar att det kanske är 30 år kvar.

Men vi måste komma ihåg att fonden faktiskt är mycket mer fulladdad och det har aldrig varit meningen att den ska täcka alla pensioner; den ska bara täcka en del. Om man går in och kollar på reglerna som tillkom när pensionsfonden skapades, så var tanken att den bara skulle täcka en viss del.

Som det ser ut nu täcker vi mycket mer än vad vi från början sa att vi maximalt skulle täcka. Så, likaväl som staten nu gör ett extra uttag ur sin pensionsfond, har vi också en reserv som skulle kunna användas om det blir riktigt dåliga tider.

Det är klart att det finns en reserv, men jag tycker inte att vi ska använda den på det sättet. Jag tror att om vi får tag på den reserven och använder pengarna, så kommer det, när de pengarna är slut, att leda till problem för andra generationer. Den tanken gillar jag helt enkelt inte.

Tack, talman!

Rent matematiskt kan man också titta på det här. Vi vet att vi har ungefär 900 miljoner i pensionsskuld och ungefär 600 miljoner i marknadsvärde. Om vi ser på hur pensionsskulden ökar och hur marknadsvärdet på placeringarna ökar, så visar det sig att om utvecklingen fortsätter som den har gjort nu, så kommer marknadsvärdet på pensionstillgångarna att öka snabbare än pensionsansvaret.

Vi går mot en situation där vi får 100 % täckning. Det betyder att vi sedan kan "casha bort" vårt pensionsansvar. Det är ganska anmärkningsvärt och ganska bra.

Talman!

Vicetalman Måtar berör pensionsfonden i sitt anförande, och här finns det mycket mer att diskutera, men framförallt kanske att lära ut till flera av oss lagtingsledamöter. Pensionsfonden är en viktig del av landskapet. Jag vill minnas att vi blev utlovade ett informationstillfälle här i lagtinget, där vi skulle få veta hur pensionsfonden fungerar och få mer information om den. Det finns ganska många aspekter av pensionsfonden som vi borde gå djupare in på. Som ledamot ser jag fram emot den informationen och hoppas att den hålls här i höst. Jag tror att debatten kring pensionsfonden då kommer att bli intensivare än vad den kanske är just nu. Vi hoppas att det blir ett informationstillfälle.

Tack, talman!

Mitt i prick, lagtingsledamot Holmberg. Vi borde absolut fortbilda oss i pensionsfonden och dess innehåll. Tänk bara på att vi har en egendomsmassa med ett värde på ungefär 600 miljoner euro, enligt deras bokslut som blev klart ganska nyligen.

Om vi tänker oss att vi får 10 % avkastning på 600 miljoner euro, så handlar det om 60 miljoner euro. Då är alla pensionskostnader betalda enbart av fondens avkastning, och det blir ändå pengar över. Om vi istället har 5 % avkastning, så handlar det förstås om 30 miljoner euro.

Det här är en jätteintressant del av den helhet som vi är satta att förvalta, och vi borde absolut kunna mer om den.

Talman!

Vicetalman Måtar lyfter flera viktiga punkter, och det är precis det jag vill framhäva här i debatten. Jag tog repliken för att vi har diskuterat detta. Det har till och med informerats om att landskapsregeringen planerar ett tillfälle där vi ska få information och lära oss mer om hur pensionsfonden fungerar och vad som finns i den.

Det är därför viktigt att vi kan förmedla detta på ett tydligt sätt, så att vi kan komma igång med arbetet. Jag tror att det finns mycket att göra framöver.

Tack, talman!

Tack Holmberg för att han påminner om detta. Det är verkligen något vi bör ta tag i.

Historiskt sett, under förra mandatperioden, var lagtingsledamoten Stephan Toivonen mycket aktiv i diskussionerna om pensionsfonden, placeringar och så vidare. Jag kan bara konstatera att han hade många poänger när det gällde placeringarna och hur man borde tänka kring pensionsfonden.

Talman, lagtingsledamöter och åhörare!

Vi socialdemokrater vill inleda med att tacka Landskapsrevisionen för det omfattande och grundliga arbete som ligger till grund för årets revisionsberättelse. Revisionen är ett viktigt demokratiskt verktyg, inte bara för att granska hur våra gemensamma resurser används, utan också för att visa vägen framåt. Den hjälper oss att fatta bättre beslut, med större transparens och ansvar.

Årets årsredovisning, revisionsberättelse och effektivitetsrevisioner ger oss en bred och nyanserad bild av landskapets ekonomi och förvaltning. Den visar på både styrkor och brister och det är vårt ansvar som lagstiftare att ta till oss båda. Vi noterar att landskapets resultaträkning för 2024 visar ett underskott på 17,2 miljoner euro. Det är ett resultat som till stor del förklaras av en extraordinär engångsöverföring till pensionsfonden på 40 miljoner euro, en åtgärd som i sig är klok och långsiktig, men som kanske borde ha periodiserats för att ge en mer rättvisande bild av årets resultat.

Samtidigt ser vi att verksamhetskostnaderna ökat med hela 15 miljoner euro jämfört med föregående år. Det är en utveckling som måste tas på största allvar. Vi socialdemokrater står bakom regeringens arbete med att bromsa kostnadsutvecklingen genom rambudgetering och effektivisering, men vi vill också vara tydliga: besparingar får aldrig ske på bekostnad av välfärd, trygghet eller rättvisa arbetsvillkor.

Effektivitetsrevisionen av Ålands polismyndighet visar att verksamheten i stort fungerar väl, men att det finns behov av tydligare mål, bättre styrning och ökad kontroll över övertid och beredskap. Vi välkomnar att landskapsregeringen nu tagit över styrningen från den tidigare styrelsen och infört kvartalsuppföljningar. Det är ett steg mot ökad transparens och ansvar. Vi vill också lyfta vikten av att riket tar sitt ansvar för de kostnader som uppstår till följd av rikslagstiftning. Det är inte rimligt att Åland ska bära kostnader för uppgifter som enligt självstyrelselagen tillhör rikets behörighet. Vi stöder regeringens arbete med att förhandla fram tydligare avtal och kräver att staten tar sitt ansvar.

Vi ser positivt på att ett digitalt arbetstidsredovisningssystem är på väg att införas. Det är ett viktigt verktyg för att öka kontrollen och minska risken för överbelastning. Men vi vill också påminna om att övertid inte bara är en kostnadsfråga, det är en arbetsmiljöfråga. Våra poliser ska ha rimliga arbetsvillkor och möjlighet till återhämtning. Vi uppmanar landskapsregeringen att fortsätta arbeta för ett modernt schemaläggningssystem som möjliggör både effektivitet och hållbarhet i arbetslivet oavsett myndighet.

När det gäller ÅHS ser vi att flera av de tidigare rekommendationerna nu är under genomförande. Det gäller bland annat införandet av ett nytt vårdinformationssystem, förbättrad fakturering och utveckling av intern kontroll. Vi socialdemokrater vill särskilt lyfta vikten av att digitalisering inte får bli ett självändamål. Den ska alltid utgå från patientens och personalens behov. Vi ser positivt på att ÅHS arbetar med att minska manuell hantering och förbättra processer, men vi vill också se att resurser tillförs där det behövs för att genomföra dessa förändringar på ett hållbart sätt.

Vi socialdemokrater vill också lyfta vikten av våra utbildningsinstitutioner, Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola och Ålands gymnasium spelar en avgörande roll i att forma framtidens Åland. Årets årsredovisning visar att dessa institutioner, trots ekonomiska utmaningar, fortsätter att erbjuda högkvalitativ utbildning och bidra till ett livskraftigt samhälle.

Högskolan på Åland har under året genomgått en viktig reform med en ny yrkeshögskolelag och ett uppdaterat utbildningsavtal. Vi välkomnar detta som ett steg mot ökad tydlighet och långsiktighet. Samtidigt är det avgörande att högskolan får de resurser som krävs för att kunna konkurrera internationellt och erbjuda utbildningar som möter arbetsmarknadens behov. Vi socialdemokrater vill se en fortsatt satsning på utbildning som stärker både individens möjligheter och samhällets kompetensförsörjning.

Ålands gymnasium har fortsatt att leverera goda resultat, men vi ser också att personalens arbetsbörda ökar. Det är viktigt att vi värnar om lärarnas arbetsmiljö och att eleverna får det stöd de behöver. En jämlik gymnasieutbildning är en grundpelare i ett rättvist samhälle.

Ålands folkhögskola fyller en viktig funktion som alternativ utbildningsväg och som en plats för personlig utveckling och livslångt lärande. Vi socialdemokrater ser folkhögskolan som en viktig del av ett inkluderande utbildningssystem där alla har en plats, oavsett bakgrund.

Vi vill därför understryka att utbildning inte är en kostnad, det är en investering. En investering i jämlikhet, i framtidstro och i ett samhälle där alla får möjlighet att växa. Vi kommer att fortsätta arbeta för att våra utbildningsinstitutioner får de resurser och det stöd de behöver för att kunna möta framtidens krav.

Effektivitetsrevisionen av infrastrukturavdelningen visar att upphandlingsrutinerna i stort fungerar väl, men att det finns brister i konkurrensen. Flera upphandlingar har endast ett eller två anbud, och samma leverantörer vinner ofta upprepade gånger. Vi socialdemokrater anser att en fungerande konkurrens är avgörande för att säkerställa god användning av offentliga medel. Vi stöder därför förslaget om att ta fram en upphandlingsstrategi som gör det lättare för fler aktörer att delta i anbudsförfaranden. Vi ser också behovet av ett beställningssystem som kopplar ihop avtal och fakturor för att stärka den interna kontrollen och minska risken för fel och kringgående av regler.

En återkommande kritik i revisionsberättelsen gäller de stora överföringarna av investeringsanslag från år till år. Det skapar osäkerhet, minskar transparensen och försvårar lagtingets möjligheter att följa upp sina beslut. Vi socialdemokrater anser att budgetdisciplin är en demokratifråga. Vi stöder därför förslaget att införa tydligare projektredovisning och att investeringar som inte förverkligas ska ombudgeteras årligen. Det ger bättre överblick, tydligare ansvar och stärker förtroendet för den offentliga ekonomin.

Slutligen vill vi lyfta den sjätte statusrapporten för hållbarhetsagendan. Den visar att mycket görs, men inte tillräckligt. Inkomstskillnaderna ökar, barnfattigdomen växer, och utsläppen från vägtrafiken är fortsatt höga. Vi socialdemokrater står fast vid att ett hållbart samhälle är ett rättvist samhälle. Vi måste fortsätta arbeta för jämlikhet, klimaträttvisa och social trygghet och vi måste göra det med konkreta åtgärder, inte bara goda intentioner.

Revisionsberättelsen visar att vi har mycket att vara stolta över, men också har mycket kvar att göra. Vi socialdemokrater står bakom landskapsregeringens åtgärder och ser dem som uttryck för ansvarstagande och långsiktighet. Men vi kommer också att fortsätta bevaka att våra gemensamma resurser används med största möjliga samhällsnytta, att anställda har goda arbetsvillkor, och att invånarna får den trygghet och service de har rätt till. Tack!

Fru talman!

Med ett bokslut som visar ett underskott på 17,2 miljoner euro och en snabbt sinande kassa, står vi på Åland inför betydande ekonomiska utmaningar. Bokslutet ger en rätt tydlig bild av att landskapets ekonomi är i obalans.

En förklaring är de ökande verksamhetskostnaderna som ökat med ca 15 miljoner euro jämfört med år 2023.

En annan stor post som direkt påverkat resultatet är den extraordinära kostnaden på 40 miljoner euro till pensionsfonden som gjordes under året. Denna post kunde kanske ha periodiserats över flera år men med tanke på att landskapet har en ansvarsskuld på 270 miljoner euro i pensionsfonden så är överföringen välmotiverad.

Finansminister Mats Perämaa har i flera omgångar uttryckt oro över de svaga ekonomiska nyckeltalen och betonat behovet av ett balanseringsarbete. Detta balanseringsarbete har finansministern, regeringen och lagtinget påbörjat och om ramarna håller så har vi en ekonomi i balans för Åland fram till år 2030.

Fru talman! En bidragande faktor till det ökade underskottet är som sagt de stigande verksamhetskostnaderna inom landskapsregeringen. Detta ekonomiska nyckeltal, kanske det viktigaste av dem alla, bör vi uppmärksamma. Det har också regeringen gjort och vilket motiverar rambudgetens sparkrav som vi här i lagtinget antagit i samband med vårbudgeten.

Det är avgörande att landskapsregeringen och hela lagtinget prioriterar reformarbetet för att undvika framtida nedskärningar i vår välfärd på Åland.

Fru talman! Landskapet har i dagsläget inga externa lån och likviditeten försämrades väsentligt under året då det under bokslutsåret sjönk från 78,9 miljoner till 32,8 miljoner euro, dvs med hela 46,1 miljoner euro.

Trots det ekonomiska utmanande läget finns det ännu utrymme för investeringar och reformer som minskar budgetslitaget samt möjlighet att genomföra nödvändiga strukturförändringar de kommande åren. Men detta kommer att fodra en mycket noggrann likviditetsplanering då framför allt investeringar i infrastruktur kommer att sätta landskapets kassa på prov. Bara för ramperioden 2025-2030 har det budgeterats 97,7 miljoner på investeringssidan.

Vad gäller investeringar år 2024 så förvekligades de till 59,7 % där budgeten var 47 miljoner euro och utfallet 28 miljoner euro. Skulle de budgeterade investeringarna förverkligats till 100 %, vilket nog aldrig sker, skulle landskapet haft en egen likviditet på 13,8 miljoner euro vid utgången av år 2024.

De 19 miljoner euro av investeringarna som inte förverkligades 2024 har överförts till investeringar i budget 2025. Det här är praxis men gör nog budgeten lite mera svår att överskåda då gamla budgetanslag förs över i flera år.

Med tanke på den likvida situationen och krav på en mycket noggrann likviditetsplanering skulle det vara bättre att icke använda eller förvekligade investeringsmedel skulle ombudgeteras för varje år. Då skulle vi i lagtinget ha en bättre översikt och framförallt tror jag att det skulle underlätta landskapsregeringens likviditetsplanering och lagtingets investeringsbeslut.

Fru talman! Årsredovisningen för 2024 behöver för oss i lagtinget fungera som en väckarklocka, och då behöver en extra klocka ringa främst på grund av den väsentligt sjunkande egna likviditeten. I takt med att kassan sinar betonas de i rambudgeten påbörjade sparåtgärderna ännu mera.

Det är helt tydligt att utan nödvändiga och genomgripande reformer och ett strikt ekonomiskt ramverk riskerar landskapet att förlora sin ekonomiska stabilitet.

Så nu är det upp till oss politiker i Åland lagting att agera proaktivt för att säkra ålänningarnas framtid. Tack, fru talman!

Tack, talman!

Bästa lagtinget och åhörare. Jag kan instämma i tidigare talares anföranden där man har påpekat att det här är årets viktigaste dokument. Årsredovisningen är facit.

Jag vill vidga diskussionen kring årsredovisningen och revisionen till att lyfta hur lagtinget arbetar och förutsättningarna till att arbeta med årsredovisningen.

Årsredovisningarna brukar klubbas i september, ibland har det gått ända till november. Lagtinget kan liknas av en bolagsstämma som klubbar bokslutet/årsredovisningen, men frågan är om inte ett så viktigt dokument bör vara klubbat före sommaruppehållet. Då har det bättre förutsättningar att vara ett viktigt verktyg i arbetet med kommande årsbudget.

Det finanspolitiska ramverket kräver bra prognoser och nyckeltal, men även facit på hur det gått för alla landskapets verksamheter. Utan backspegel blir det omöjligt att lära av misstag och felbedömningar.

Världen förändras från timme till timme och Åland är tvunget att följa med. Frågan är om lagtingets arbetstider maj-november är optimala. För att undvika försenade årsredovisningar, stressade remissdebatter för att hinna med alla ärenden eller korvstoppningsdebatter som denna, borde lagtingets röda veckor bli fler under sommarhalvåret. Jag anser att detta kräver en diskussion, en utveckling av lagtingsarbetet är nödvändig. Vi kan inte förändra världen eller EU, men vi kan förändra vårt eget sätt att arbeta. Jag tror att vi får ut mer av våra lagstiftningar, mer av våra budgetförslag, mer av speciellt årsredovisning så krävs det också att lagtinget har mera tid och det kan vi bara skapa själva. Vi kan inte kräva att landskapsregeringen ska undvika att lämna många lagförslag på en gång. Vi kan inte undvika att undvika att EU kommer med direktiv med olika deadlines. Det är vi själva som måste anpassa oss efter verkligheten, där tycker jag att vi har ett arbete att göra och det borde göras. Då höjer vi också kvalitet på det vi håller på med. Tack, talman!

Tack, talman!

Jag hade förhoppningen att det skulle bli lite mer spännande när ledamot Holmberg klev upp, men jag tänkte ändå ställa en fråga.

Det har ju diskuterats många gånger om att utöka plenumperioderna, men det har stött på vissa problem från lagtingets tjänstemän. De behöver nämligen dessa perioder för att kunna jobba ikapp. Dessutom är Holmberg inte direkt en vän av flera årsverken.

Är det något som man har tittat på, eller är det bara en fråga som man vill föra en ändlös diskussion kring?

Tack, talman!

Tack, ledamot England! Nej, jag har inte tittat närmare på hur det skulle kunna vara konstruerat. Men jag gör bedömningen att om vi vill värna vårt parlament och vår självstyrelse, så borde vi kanske kunna forma särskilt sommarhalvåret på ett annat sätt.

Jag tror att för att vi ska lyckas med det finanspolitiska ramverket, och för att få en ekonomi i balans, så krävs det att lagtinget ger sig själva mer tid. Om det handlar om att anställa fler är jag inte säker på det. Jag anser att lagtingsledamöterna själva borde kunna gå med på att arbeta mer, utan att vi på det sättet behöver höja våra arvoden.

Det är nog bara en tanke jag vill dela med mig. För en dag som denna, med många viktiga ärenden så (… taltiden slut).

Tack, talman!

Gällande landskapets revisionsberättelse över effektivitetsrevisionen för år 2024 har landskapsregeringen lämnat svar till lagtinget kring vilka åtgärder som avses vidtas utifrån revisionsberättelsen och resultaten från effektivitetsrevisionen.

Landskapsrevisionen har granskat Ålands polismyndighet och landskapsregeringens infrastrukturavdelning för räkenskapsperioden 2024. Effektivitetsrevisionen är något positivt och viktigt, då den handlar om att bedöma om budgetmedel används i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, vilket också har kommenterats och lyfts i tidigare anföranden.

Talman! Om vi börjar med Ålands polismyndighet, så har fokus legat på att granska löner och schemaläggning, mer specifikt kostnaderna för övertid och möjligheterna till kostnadsbesparingar. I den tidigare revisionen 2018 lyftes polisens oproportionerliga tillägg, vilket nu har skurits ner. Att skära ner ytterligare gällande tillägg kan möjligtvis ske, men man ska komma ihåg att polisen måste ha en trygg bemanning under obekväm arbetstid, såsom natt- och söndagstillägg. Här kan nämnas att man just nu tittar på om det finns en möjlighet att utveckla en planeringsmiljö i det nuvarande löneutbetalningssystemet för att se vilka möjligheter som finns i arbetstidsplaneringen.

Fördelningen av kostnader mellan riket och landskapet har en överenskommelse genom avtal mellan inrikesministeriet och landskapsregeringen upprättats. Vi får nu en ersättning mellan 100 000 och 200 000 euro. Vidare har nya lagstiftningsreformer genomförts i riket, men dessa har ännu inte kompenserats för. I det nuvarande avtalet finns en passus kring detta, och diskussionerna i samarbetsgruppen med inrikesministeriet fortsätter. Målsättningen är att landskapsregeringen ska ersättas för nya förvaltningsuppgifter.

Talman! Gällande infrastrukturavdelningen så har man tittat närmare på budgetering och upphandlingsrutiner. Här lyfter landskapsrevisionen fram att landskapsregeringens upphandlingsstrategi behöver utvecklas, vilket landskapsregeringen håller med om och som också är målsättningen med pågående projekt med servicecenter. Det pågår en översyn kring samtliga reservationsanslag i syfte att öka budgetens förverkligandegrad, då överföringskostnaderna är höga och förverkligandegraden på investeringsmomentet är låg. Det handlar bland annat om att öka transparensen.

Vidare, talman, finns det uppföljning av tidigare års effektivitetsrevisioner, bland annat gällande Ålands hälso- och sjukvårdsadministrativa utveckling och inköpsprocessen, lönesättningen för landskapets personal och granskning av fordonsmyndigheten. Här kan nämnas att ÅHS ingår i utredningen utifrån bland annat upphandlingsprocesser, och gällande införande av nytt faktureringssystem ingår detta i det nya vårdinformationssystemet.

Lönesättningen inom landskapsregeringen har harmoniserats från och med juni 2024, och ett system med tre erfarenhetstillägg samt att SET-arvoden nu prövas i landskapsregeringens ledningsgrupp.

Inom fordonsmyndigheten pågår ett arbete med en ny fordonsregisterplattform. Målsättningen är dels att möjliggöra mer flexibel bokning, vilket är ett behov som också efterfrågas av allmänheten. Det lyftes även i revisionen att flera lagstiftningar har behov av att revideras, bland annat körkortslagstiftningen. Här har lagtinget fattat beslut om landskapsregeringens lagförslag om en uppdaterad körkortslag. Jag kan nämna i det här sammanhanget att republikens president har godkänt lagen, så den kommer att träda i kraft i sommar. Tack, talman!

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas?

Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.