Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack vicetalman Måtar!

Utskottet konstaterar att skattekompletteringarna har ökat kraftigt de senaste åren och att denna utveckling riskerar att underminera landskapsandelssystemets hållbarhet. Förändringar i kommunernas skattekraft, särskilt att Brändö från 2024 har högst skattekraft, har lett till betydande kostnadsvariationer eftersom kompletteringen är befolkningsbaserad och därmed särskilt känslig för sådana skiften. Effekten blir större när en folkrik kommun får skattekomplettering än när en kommun med få invånare gör det.

Utskottet noterar även att kompensationerna för resekostnadsavdrag och grundavdrag inte samverkar fullt ut med skattekompletteringen, vilket enligt den genomförda utvärderingen kan leda till dubbelkompensation för vissa kommuner och en obalans i utjämningssystemet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att landskapsregeringens förslag att sänka den övre gränsen för kompletteringsandelen från 50 till 41 procent samt justera uppräkningsfaktorn till 1,15 för 2026 är välmotiverat. Åtgärden bedöms bidra till att dämpa kostnadsutvecklingen och stärka systemets långsiktiga stabilitet, samtidigt som utjämningens syfte upprätthålls. Utskottet förordar därför förslaget.

Utskottet önskar betona att flera kommuner förmedlat sin åsikt till utskottet angående lagförslaget i samband med att kommunerna hörts angående landskapsregeringens budgetförslag för år 2026.

Här kan vi konstatera att flera kommuner var delvis kritiska till det här, att man gick in att justera i landskapsandelssystemet, men det är någonting som landskapsregeringen har i sin fulla rätt att göra.

Vi kan också konstatera vikten av fiskodling, där perifera kommuner kan få väldigt goda intäkter och på det sättet också bli så kallade första kommuner. Ursäkta jag sade fel, det ska vara nollkommuner.

Lagtingsledamot Andreas Kanborg har lämnat in en reservation angående lagförslaget.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet   att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse samt, att lagen helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen för Åland. Tack, talman!

Talman!

Om man vågar vara lite humoristisk i denna stund, så tycker jag ändå att Brändö kan vara en första kommun. Det är inget konstigt med det.

Är det verkligen förnuftigt från landskapsregeringens sida att gå in och förändra landskapsandelssystemet på det här sättet, samtidigt som det pågår ett större utredningsarbete? Jag tror att de flesta som sitter här i salen vet komplexiteten i det här systemet och hur svårt det är. Har landskapsregeringen verkligen hunnit göra djuplodande analyser kring effekterna, med tanke på att det redan nu pågår ett arbete med att revidera hela systemet? Vilken kunskap har ordförande kring detta?

Tack, vicetalman!

Tack ledamot Thörnroos. Den uppfattning jag har gällande detta är att jag känner en stor trygghet från finansministern angående det här lagförslaget. Ingen kunde väl föreställa sig att någon annan kommun än Mariehamn skulle bli en nollkommun med de effekter som detta medför.

Sammantaget gör utskottet bedömningen att det är en klok ekonomisk åtgärd från landskapsregeringen. Det fråntar heller inte något från den kommande revideringen av landskapsandelssystemet.

Talman!

Jag förstår fullt ut att det inte på något sätt påverkar revideringen av landskapsandelssystemet i någon större utsträckning. Samtidigt undrar jag om det verkligen är förnuftigt att genomföra en så stor förändring. Det handlar ju i rimlighetens namn bara för 2026. Nu är jag osäker på när det nya förslaget till landskapsandelssystemet kommer att presenteras, men jag har förstått att man har kommit ganska långt.

Det här påminner mig lite om sjukdomskostnadsavdraget. Det går väldigt snabbt, och så plockar man bort det. Sedan, när eftertankens kranka blekhet kommer så märker man att det kanske inte var så bra, särskilt med tanke på att det ändå pågår ett revideringsarbete.

Tack, vicetalman!

Min uppfattning är att landskapsregeringen på ett mycket respektfullt sätt nyttjar det finanspolitiska ramverket. De har en klar bild av att landskapet Ålands offentliga ekonomi ska ha ett överskottsmål som infaller 2030. Det är inte en liten del i det arbetet. Det har nog en avsevärd betydelse. Man månar om att kommunerna har det bra. På så sätt är detta nog välgenomtänkt.

Som sagt, detta gäller ett år framåt, och det finns ingenting som stör revideringen av det nuvarande landskapsandelssystemet.

Talman,

Landskapsregeringen pratar om ordning i finanserna – men gör det genom att rubba ordningen i kommunernas finanser. Man skär, justerar och flyttar. Sänkningen av skattekompletteringen är ännu ett exempel på det, precis som vi redan tidigare sett i sänkt ersättningsgrad för grundavdraget.

Den här lagstiftningen kommer extremt sent, utan en ordentligt förvarning, efter att kommunerna redan i princip antagit sina budgetar. Det är inte samarbete, det är inte föredömligt. Det är att brista i respekt för våra kommuner och det arbete kommunerna gör för ålänningarna. Regeringens framförhållning syntes även mycket väl i det faktum att förslaget levererades till lagtinget när budgetdebatten var inne på elfte timmen.

Jag ser kommunerna som landskapets partner. Regeringen tycks se dem som en budgetpost att flytta runt. Jag tror på förutsägbarhet och respekt i förhållandet mellan landskap och kommun, medan regeringen verkar tro på överraskningar som metoden för att leda genom ansvar. Förvisso är vi i juletider, men jag tror att kommunerna hade föredragit en trevligare julklapp.

Regeringen talar om ansvar, men är det ansvar om man fixar till sin egen budget genom orsaka problem för andra? Ansvar tar man genom en god framförhållning där man respekterar kommunerna.

Här är det viktigt att flika in en av de åtgärder vi efterlyste i vår skuggbudget, nämligen behovet av en genomlysning av hur finansieringsprincipen följs på Åland. Det borde ligga i allas vårt intresse att veta huruvida vi följer de åtaganden vi lovat att sköta.

Alla förändringar som påverkar kommunernas ekonomi ska göras genom en större förändring av landskapsandelssystemet; öppet, transparent och långsiktigt, och genom ett arbete där man involverar berörda parter i förändringsarbetet. Inte genom sena budgetlagar som sätter käppar i hjulen för lokala beslutsfattare.

Så nej, talman – jag accepterar inte en politik som skapar ordning på papperet men oreda i verkligheten. Jag står på kommunernas sida och instämmer till fullo med den kritik som framförts om regeringens senfärdighet.

Jag avser att föreslå ett förkastande av detta lagförslag. Tack, talman!

Tack vicetalman!

Jag tänker att det är väldigt praktiskt nu när man har hittat ett projekt som man kan ta pengar från för att finansiera olika saker.

Men om man ska stryka det här nu, så kan vi nästa år titta på att ta det från projektet Sunnanvind som nu föreslås. Det skulle innebära en långsiktig konsekvens om man inte vill göra sådana här förändringar.

Hur tänker man sig att man ska finansiera det kommande året, år två till exempel?

Tack, talman!

Vi kan fortsätta finansieringen genom till exempel hållbarhetsagendan, som vi tidigare har pratat om.

Det handlar om att vi har 140 000 som ska finansiera 1,3 miljoner, och det går ju liksom inte ihop.

Jag vill fråga; om vi inte ska göra den här ändringen av skattekompletteringen, hur vill då Obunden Samling att vi ska göra istället? Samtidigt är man ju väldigt mån om att vi ska hålla kostnadstaket. När det begav sig en gång i tiden ville man spara dubbelt mera än vad den här landskapsregeringen vill. På vilket sätt vill man istället förändra det här?

Tack, talman!

Det är uppenbart att ledamot Ekström inte lyssnade på vad jag sade.

Jag läser upp det igen: "Alla förändringar som påverkar kommunernas ekonomi ska genomföras genom en större förändring av landskapsandelssystemet." Det handlar om transparens och framförhållning.

Att slänga det här lagförslaget på lagtingets bord när budgetarna för kommunerna redan är spikade, det är inte att ta ansvar, ledamot Ekström.

Herr talman!

Jag förstår det som att Obunden Samling vill göra om nedskärningarna i landskapsandelarna i samband med den nya reformen, och inte nu. Är det en korrekt bedömning?

Jag vill ändå ifrågasätta den bild som målas upp när det gäller det här förslaget. Det framställs som om landskapsregeringen och lagtinget har straffat kommunerna via landskapsandelssystemet.

I detta som jag har presenterat för utskottet och även för ledamoten Kanborg så framgår att under de fem åren fram till år 2025 så steg landskapsandelarna i snitt, inklusive kompensationer, med 8,7 %. Även om vi genomför den här åtgärden nu så stiger landskapsandelarna, inklusive kompensationer för 2026, med 4,4 %.

Den här åtgärden dämpar kostnadsutvecklingen. Vi måste se detta som en helhet, även Ålands budget måste gå ihop.

Tack, talman!

För att förtydliga för ministern, det jag säger är att om man vill förändra i landskapsandelssystemet, så ska man göra det med framförhållning. Man ska inte komma inrusande när budgetdebatten redan är igång.

Det är under all kritik att finansministern levererar det här lagförslaget, inte ens parallellt med budgeten, utan när budgetdebatten redan är igång. Vad är det för arbetsmetod? Vilken typ av förtroende inger det för landskapsregeringen från kommunalt håll?

Herr talman!

Om ledamoten Kanborg skulle vara lite påläst så vet han att vad gäller budgetlagar och förändringar så ska de i lagstiftningen som sambehandlas med budgeten. Nu behandlas den här frågan faktiskt här i lagtinget innan lagtinget ens har börjat diskutera budgetbetänkandet. Behandlingen av den här lagen sker precis enligt det gängse systemet.

Vad gäller budget och budgetförslag som landskapsregeringar ger, man kommer överens om ett budgetförslag och när allt är överenskommet, så finns allting på plats. Det fungerar precis på samma sätt som det alltid har gjort.

Jag uppfattar nu som att ledamoten Kanborg lite backar från sitt tidigare uttalande om att eventuella nedskärningar i landskapsandelarna ska göras i samband med landskapsandelssystemet. Jag var nästan säker på att ledamoten Kanborg skulle backa från det också, för man prioriterar ju, verkar det som, kommunerna före landskapet.

Tack, talman!

Jag ser Åland som en helhet, vilket det är uppenbart att finansministern inte ser.

Landskapet och kommunerna är samarbetspartners. Men det verkar snarare som att finansministern anser att kommunerna är landskapets tjänare, men det talar mera för finansministerns syn på kommunerna än vår syn.

Herr talman!

Lagting och åhörare. Utskottet har funnit att sänkningen av skattekompletteringen är motiverad av ett antal orsaker. Dels har skattekompletteringarna under senare år ökat kraftigt, och man kan till och med säga omotiverat kraftigt. Dessutom har det inträffat det osannolika att Mariehamn inte längre är en kommun med högsta skattekraft. Mariehamn är inte längre nollkommunen, utan Brändö är nollkommunen.

Vi vet också att kompensationen för resekostnader och grundavdrag inte fullt ut samverkar med skattekompletteringen.

Sammanfattningsvis har utskottet konstaterat att kompletteringen inte fungerar optimalt.

Det har riktats kritik mot lagförslaget. Det kom ut väldigt sent, när kommunernas process var på slutrakan, eller i vissa fall till och med slutförd.

Historiskt sett har det tyvärr gått till så här, skatteändringarna har kommit i ett väldigt sent skede. Detta beror på olika orsaker. Den ena orsaken är att dessa kommer från staten, och att åtgärder har kommit in sent i processen. Den andra orsaken är förstås landskapsregeringens egen budgetprocess. Historiskt sett har det kommit sent till lagtinget.

Men jag har en positiv syn på livet och allt annat, så jag tror att landskapets budgetprocess är inne i en förnyelsefas. Det finanspolitiska ramverket gör att man börjar diskutera budgeten redan på våren. Denna modernisering tror jag kommer att leda till över tid att skatteändringarna, om beslut inte fattas snabbare, så kommer de i alla fall att kunna aviseras snabbare på samrådsmöten mellan landskapsregeringen och kommunerna. Tack!

Tack, talman!

Det är bra att ledamoten tar upp att dessa frågor har kommit sent, och det har ju skett tidigare också.

Som jag har nämnt i debatten tidigare så borde vi ha en diskussion här innan det fastställs. Det handlar inte bara om att ha en diskussion med kommunerna, utan om lagtinget ska fatta beslutet så borde eventuella skatteförändringar ske ett år i förväg, så att de hinner träda i kraft.

Vi behöver en tydlig beslutsgång, där vi fattar beslut i lagtinget och sedan verkställer landskapsregeringen beslut. Nu fattar landskapsregeringen beslut, sedan är det fait accompli och klart att godkänna. Det är väl det som har lett fram till den här slentrianen. Landskapsregeringen kommer hit i elfte timmen, i slutet av den andra dagen i budgetdebatten med de här lagarna. "Jaha, här får ni dem." Det finns ingen tid till motioner eller att göra något. Det är väldigt dåligt.

Tack, herr talman!

Jag tror att vi nu är inne i en förnyelsefas av hela det finansiella systemet. Jag har en känsla av att detta kommer att bli tydligt i samband med vårbudgeten, som faktiskt är väldigt viktig. Det fattas inte så många beslut, förutom det tredje årets kostnadstak, men det presenteras mycket material och tankar.

På något sätt inbillar jag mig att vi så småningom kommer att se att vårbudgeten kommer att innehålla mer information och mer diskussion. Detta kommer att visa hur budgeten kommer att se ut sen när den presenteras på hösten.

Jag är positiv till förändringar där. Men förändringar tar alltid tid, och det ska finnas resurser för att arbeta med dem.

Tack, herr talman!

Absolut, vi har ju sett lite prov på att man har flaggat för vissa skatteförändringar i vårbudgeten. Det är ett sätt att gå vidare med det här, vad man har avsett att göra, vilka konsekvenserna blir av detta och sen får man diskutera detta. Om man anser att vissa meningar inte ska finnas med, då kan man stryka dem. Då kan man också möjlighet att förbereda sig och motionera om dessa skatteförändringar och förändra dem såsom det ska gå till. Nu har vi ingen möjlighet till det.

Jag tänker också nämna det som finansministern tog upp, nämligen hur mycket pengar kommunerna har fått de senaste åren. Det handlar i huvudsak om indexjusteringar, vilket innebär att landskapsandelarna justeras med index för att hålla kostnadsnivån neutral i förhållande till inflationen. Det är inga särskilda åtgärder som den här landskapsregeringen har vidtagit som har lett till att kommunerna har fått mer pengar. Att få mer pengar betyder inte så mycket om vi samtidigt har inflation i samhället. Rätt ska vara rätt! Så här är det.

I systemet finns det mekanismer för att dels indexhöja och sedan justera det med jämna mellanrum. När man tittar på basjusteringar tar man hänsyn till vad kostnaden har varit, vilket sedan blir en grund för beräkningen av landskapsandelssystemet.

När man ser tillbaka på landskapsandelssystemets förändringar under ett antal år, så finns det alltid avvikelser. Under vår tid var det ett antal extra miljoner på grund av coronapandemin, och vissa år har det varit mycket likviditetsstöd, samarbetsstöd och så vidare. När man jämför så måste man alltid analysera vilka extra medel som ingår.

Tack, herr talman!

Ledamot Höglund nämnde att kompletteringarna har ökat i kommunerna och att vi har fått en ny nollkommun, vilket gör att vi kanske behöver omfördela resurserna. Jag håller med om detta.

Jag känner till Lemland kommuns budget och bokslut. Vi har, oavsett denna sänkning, ändå fått ökade skattekompletteringar med nästan 30 000 euro. Vi har tagit en budget för Lemlands del och har en siffra på 1,908 miljoner euro i det här lagförslaget. Den informationen har varit känd i kommunerna länge och vi har också en antagen budget som vi tog förra veckan.

Hur ser ledamoten på att detta kommer som någon negativ överraskningsjulklapp för kommunerna? Jag tror att alla kommuner är väl medvetna om vad som komma skall, och har därför berett sina budgetar enligt detta lagförslag. Åtminstone för Lemland är det inte någon överraskning överhuvudtaget; vi har gjort vår budget enligt detta och till och med fått det på plus.

Jag vet att det i min egen hemkommun, Finström, var en lång budgetprocess som det alltid är i kommunerna. Det fanns länge en osäkerhet kring hur landskapsandelssystemet skulle se ut. Hur skulle laddningen se ut för nästa år? Detta gjorde att budgeten levde ganska friskt. Den påverkas också av andra faktorer, som skatteprognoser som kan ändras och så vidare.

Kontentan är att man så tidigt som möjligt borde avisera för kommunerna om att dessa förändringar är på gång, oavsett om de är positiva eller negativa, det kan ju variera mellan olika kommuner. Jag tror att vi kommer att bli bättre på den här informationsbiten.

Tack, herr talman!

Absolut, jag håller med om att informationen alltid kan bli bättre. Det finns många parametrar som spelar in i kommunernas budgetar före de fastslås. Det här är kanske en del av det, men jag ser ändå detta som en ganska liten del av totalen.

Vi har kommunalförbund och liknande som också kommer med sina budgetar väldigt sent och där pratar vi om miljonbelopp. Så det här är kanske en liten del i marginalen, förstås. Men det är ju alltid bra att ha siffror när man gör sina budgetar. Jag tror ändå inte att det här är en så stor grej som påtalas här, att det skulle vara så negativa julklappar för kommunerna som redan har antagit budgeten med de här siffrorna.

Tack, fru talman!

Jag ska hålla mig ganska kort. Ibland måste man ta tuffa beslut och det här är ett sådant.

Skattekompletteringen har rusat de senaste åren, och det kan till stor del förklaras av de fantastiska företagen på Brändö. Detta borde inte vara ett problem i sig, men konsekvensen av detta, som har nämnts här, är att Mariehamn har tappat ledartröjan till Brändö som är nollkommunen. Det sätter hela systemet på ända. Konsekvensen blir att Mariehamn får skattekomplettering, vilket aldrig var tänkt att fungera så.

Den konkreta effekten för landskapet är att ökningstakten i skattekompletteringar har ökat rejält. Den har fördubblats de tre senaste åren jämfört med perioden 2018 till 2023. Alla förstår att när vi pratar om resultatförbättrande åtgärder så är en sådan ökningstakt inte hållbar.

Jag vill också nämna dubbelkompensationen, där kommunerna kompenseras för förlusten av resekostnader och grundavdraget å ena sidan, men å andra sidan gör avdragen att de på pappret får lägre skatteintäkter, vilket sedan kompenseras en gång till via skattekompensationen. Detta påpekar utredningen av landskapsandelssystemet som gjordes tidigare i år. Därför har landskapsregeringen goda skäl att föreslå den här åtgärden.

I utskottet har vi erfarit att kommunerna är negativa till detta. Många kommuner kämpar med att få ihop sin ekonomi, och detta hjälper inte till i den processen. Kritiken har framförts tydligt, att förslaget kom väldigt sent och i flera fall hade kommunernas interna budgetprocesser redan påbörjats när detta kom och det ställer till det förstås. Jag har full förståelse för att det är på det här sättet.

Men via diskussioner så har vi inte kommit fram till någon bättre modell för hur detta kunde genomföras. Landskapet erhåller också informationen i ett väldigt sent skede. Att till exempel skjuta fram processen ett år är ingen bra lösning, eftersom det kommer att påverka andra processer nästa år och då har vi ett nytt läge när vi behöver fatta sena beslut. Man kommer inte framåt helt enkelt den vägen.

Därför behöver vi tyvärr leva med det här beslutet, att skatteinkomsterna kommer väldigt sent och alldeles för sent i vissa fall. Ingen gläds åt detta. Tyvärr är landskapsekonomin i behov av åtstramningar, och det är naturligt att man gör något åt detta också.

Jag ställer min förhoppning till att vi ska titta på arbetet med förändringar av landskapsandelssystemet som pågår, där kanske man kan hitta en bättre modell. Jag tycker att det finns lite hopp med det arbete som pågår. Men just nu är situationen så här. Tack!

Tack, talman!

Jag vill ta tillfället i akt nu när vi har Liberalernas finanspolitiska talesperson här.

Redan när vi behandlade budgeten för 2024 påpekades det från liberalt håll att Brändö har blivit en nollkommun. Detta skedde alltså i december 2023.

Varför har man inte agerat tidigare? Varför kommer man dragande först nu med detta, om man inser att det behöver åtgärdas?

När man tittade på ökningstakten 2024-2025 och den planerade ökningstakten för 2026 så blev det uppenbart att något behövde göras, och det är i det ljuset som man har vidtagit denna åtgärd.

Det här är ingenting som någon vill göra. Om det är ett år nu som man anser att det kommer att bli en större skattekomplettering, så det kan man leva med det. Men om det blir en trend, att man fördubblar ökningstakten, då måste man agera. Det är just det som finansminister har gjort nu.

Tack, talman!

Till budget 2024 var ökningen 731 000 på grund av det här systemet. Det kan alltså inte ha varit okänt. Det finns ingen logisk förklaring till varför man kommer rusande med det här så senfärdigt. Det kan inte ens ledamot Ekström försvara.

Det var 730 000 redan år 2024. Nu antar vi budget 2026, vilket är den tredje budgeten sedan dess.

De här beskeden, ska man vänta med dem eller ska man ta dem samma år? I den diskussionen kan man tycka att det vore klokt att vänta med alla förändringar och ta dem nästa höst. Men samtidigt kommer det nya förändringar nästa år. Om vi hamnar i ett läge där kommunerna skulle erhålla mera pengar, att vi skulle vänta med den förändringen och meddela den, så tror jag också att detta skulle möta ganska stor kritik. Kommunerna vill ha rätt siffror så snabbt som möjligt.

I slutändan måste vi tyvärr leva med att det kommer i ett väldigt sent skede, enligt det system vi har idag. Eventuellt kan vi hitta ett nytt system när vi ser över landskapsandelarna generellt sett. Men just nu får vi tyvärr leva med detta.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 21 och 23 §§ landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.