Enda behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Meddelande. 2

    Andra behandling. 2

    1    Sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016

    Landskapsregeringens kompletterande lagförslag LF 19a/2015-2016

    Första behandling. 3

    2    Distribution av alternativa trafikbränslen

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2016-2017

    Remiss. 6

    3    Ett nytt landskapsandelssystem

    Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2016-2017

    Remiss. 56

    4    Havsplanering

    Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2016-2017

    Enda behandling efter bordläggning. 61

    5    Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2016-2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

    Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017

    Enda behandling. 61

    6    Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 1/2016-2017

    Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2016-2017

    Enda behandling. 61

    7    Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 13/2016-2017

    Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

    Remiss. 61

    8    Redogörelse över årsredovisning per 31.12.2016

    Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2016-2017

    Remiss. 61

    9    Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016

    Landskapsregeringens svar RB 1/2016-2017-s

    Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2016-2017

    För kännedom.. 62

    10  Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

    Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2016-2017

    11  Elektronisk förvaltning

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 17/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2016-2017

    Plenum slutar 62

     

    Plenum börjar

    Upprop. 28 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

    Lagtingsledamoten Igge Holmberg anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

    Antecknas.

    Meddelande

    Talmanskonferensen meddelar att det inte hålls något extra plenum i morgon den 6 juni, däremot ombeds ledamöterna att ha beredskap att hålla på längre på onsdag den 7 juni.

    Andra behandling

    1        Sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016

    Landskapsregeringens kompletterande lagförslag LF 19a/2015-2016

    I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion.

    Ltl Brage Eklund

    Tack herr talman! Jag föreslår ett förkastande av landskapsregeringens lagförslag nummer 19/2015-2016.

    Talmannen

    Tack för det. Det var en avisering som sedan ska återupprepas när vi kommer till detaljbehandlingen.

    Ltl Bert Häggblom

    Herr talman! Jag vill bara i detta skede understöda förslaget om förkastande.

    Talmannen

    Begärs ytterligare ordet? Diskussion är avslutad. Förslaget till landskapslag föreläggs om temporär ändring av kommunallagen för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Jag föreslår att det aviserade lagförslaget förkastas i sin helhet.

    Ltl Bert Häggblom

    Herr talman! Jag understöder förslaget om förkastande.

    Talmannen

    Vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Bert Häggblom, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas.

    Omröstning kommer därför att verkställas.

    Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar vtm Thörnroos förslag om förkastande, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Ltl Britt Lundberg

    Talman! Jag begär öppen omröstning.

    Ltl Harry Jansson

    Jag understöder förslaget.

    Talmannen

    Ltl Britt Lundberg, understödd av ltl Harry Jansson, har begärt öppen omröstning. Öppen omröstning kommer därför att verkställas. Jag ber ledamöterna Petri Carlsson och Britt Lundberg att biträda vid omröstningen.

    Upprop.

    Omröstningen har resulterat i 16 ja-röster, 12 nej-röster och 2 var frånvarande.

    Lagtinget har omfattat utskottets betänkande.

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling

    2        Distribution av alternativa trafikbränslen

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag 27/2016-2017 gällande distribution av alternativa trafikbränslen.

    Herr talman! Förslaget handlar om att lagtinget ska anta en landskapslag om tillämpning på Åland av rikslagen om distribution av alternativa bränslen. I den lagen stadgas om tekniska specifikationer för alternativa drivmedels-, laddnings- och tankstationer och om den information som ska delges användarna. Tanken är att genomföra Europaparlamentets och – rådets direktiv om utbyggnad för infrastrukturen för alternativa bränslen.

    Utskottet har - med hänsyn taget till ärendets brådskande natur då tiden för implementeringen har gått ut och kommissionen av den anledningen har vidtagit vissa följdåtgärder - behandlat ärendet i snabb men ändå saklig ordning. Den snabba behandlingen, utan en längre hörandelista, har varit möjlig då ärendets karaktär är sådan att det inte finns särskilt mycket utrymme för egna politiska värderingar och vägval. I sakfrågan har utskottet sett det som positivt, och faktiskt helt nödvändigt, att infrastrukturen byggs ut i god tid för att därmed möjliggöra förnyandet av fordonsparken så att det också finns praktiska möjligheter att öka andelen el- och hybridbilar.

    I utskottet har också förts ett resonemang angående behörighetsfrågan där det sannolikt inte kommer att uppstå något problem. Utskottet har även fört diskussioner gällande den problematik som teoretiskt finns när lagtinget besluter att anta en blankettlag som hänvisar till en annan lag som ännu inte har trätt i kraft i riket.

    Det resonemang som utskottet har fört och som redogörs för i betänkandet gör att utskottet kan omfatta förslaget.

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse, med beaktande av en smärre teknisk justering gällande en årtalsangivelse i bilagan, vilket också redogörs för i betänkandet.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack herr talman! Ärade ledamöter! Jag tänkte säga några ord om distribution av alternativa trafikbränslen. I och för sig kunde jag också ha sagt det i anslutning till tilläggsbudgeten i samband med laddningsstationerna, men jag har så mycket att säga ändå så jag tänkte ta upp det här.

    Det talas mycket om elbilar nu och om deras fördelar. Jag var visserligen med i finans- och näringsutskottet men sade ingenting där. Efter det läste jag en artikel som var väldigt spännande om elbilar och hur de påverkar klimatet. Det var i Teknikens Värld där man tittade på tillverkningen av dessa bilar. I artikeln jämför man en större elbil, med en laddningskapacitet på 100 kWh, med en vanlig dieselbil som visar att det lär ta 196 000 km innan det har blivit neutralt. Batterierna tycks påverka naturen väldigt illa. Det resulterar i 15 – 20 ton koldioxid, så det här är någonting att tänka på. Tekniken går framåt så det är kanske inte det bästa att alltid vara först på plats.

    Herr talman! En annan sak som jag funderat på, och som jag debatterade en hel del kring ifjol, var vindkraften som var aktuell. Jag vill minnas att fru vicelantrådet talade om den energistrategi som skulle komma under våren. Nu efter skolavslutningarna så börjar man tycka att sommaren är här och det skulle vara intressant att veta varför den energiplanen ännu inte har kommit. Som jag såg det då så borde den ha kommit före, nu har laddningsstationerna kommit i tilläggsbudgeten och nu kommer det här - i och för sig framtvingat från EU - men det blir några frågetecken i alla fall. Tack för ordet, herr talman!

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack herr talman! Jag läste för övrigt också samma artikel i Teknikens Värld och den ger naturligtvis en del att tänka på. Det finns väldigt mycket som skrivs om elbilars för- och nackdelar.

    I det här fallet hade utskottet, och för övrigt landskapsregeringen, bara att ta ställning till det direktiv som har förts fram och som vi har att följa. Av den anledningen för vi inte något vidare resonemang om olika fordons beskaffenhet och påverkan på miljön.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack herr talman! Jo absolut, det stämmer helt och därför sade jag att det här kan tas upp i vilket ämne som helst, det hör lite ihop. Men det är helt rätt det som ledamot Silander säger.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Till den del som frågan gällde energi- och klimatstrategin, så i likhet med det som jag sade i utskottet under behandlingen, så är orsaken till att strategin inte har kommit hit till lagtinget att lagtinget önskade att inte få mera ämnen för diskussion under de här veckorna. Det har vi beaktat och respekterat. Strategin är klar och kan läggas fram den dag som lagtinget har beredskap.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack herr talman! Tack för det svaret! Då vet vi att fru vicelantrådet har skött sig till den punkten och då får vi återkomma till debatten senare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! Jag tycker att det är väldigt tråkigt när ltl Stephan Toivonen lyfter upp hur mycket CO2-utsläpp som en elbil kostar innan den är neutral och hur mycket det tar på innan den har blivit neutral. Man borde i samma veva lyfta in hur mycket CO2-påverkan en vanlig bensin- eller dieselbil har under sitt liv. Nog är det så att bensin- och framförallt dieselbilar börjar förbjudas i vissa storstäder idag. Om man vill ha mera av den fordonspark som har förnyelsebart bränsle så borde man lyfta fram fördelarna och inte bara prata om de eventuella nackdelarna som finns.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack herr talman! Jag tycker väl som i alla andra sammanhang när man tittar på kalkyler att man också måste titta på både för- och nackdelar.

    Nu var jag kanske inte tillräckligt tydlig. Jag är ingen teknisk expert men jag kan läsa innantill i artikeln.

    Det här gällde det koldioxidutsläpp som kommer från batterierna. Däremot förorsakar tillverkningen av resten av bilarna utsläpp, men det är ganska jämnt för de olika bilarna. Det här gäller enbart batterierna. Det framgår tyvärr inte heller i artikeln hur länge som man kan använda dem. Så småningom måste man förnya sina batterier och då tar det igen 190 000 km innan det har neutraliserats.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! Den här diskussionen förs ju aldrig när det gäller konventionella bilar som vi har på Åland till 99,6 procent. Det är ju en väldigt stor andel av vanliga bensin- och dieselbilar. Man borde ju i samma veva alltid påpeka hur smutsiga de är.

    Jag såg att man skrev i lagförslaget om elbilar och hur de tankas och hur rena de är, beroende på vilken slags el man för in. Men man pratar aldrig om hur oljeindustrin påverkar miljön. Jag tycker att man också måste lyfta just dessa frågor, om man ska kunna få en förändring och minska CO2-utsläppen i hela vår värld.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack! Som jag sade så måste vi ta för- och nackdelar för båda sidor. Elbilarna förorsakar så gott som inga utsläpp när man använder dem men däremot i produktionen, det borde tas upp också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack herr talman! Det är en intressant tanke detta med att ta fram undersökningar som man hittar på nätet och sedan erkänna att det finns en massa olika undersökningar.

    Just denna undersökning har jag också studerat. Det framgår också, när man gör denna jämförelse, att genom att ta fram el som ligger som underlag för dessa elbilar, så räknat man med att den till 70-90 procent kommer från fossila bränslen. Därav bygger man de här stora talen, medan vi överhuvudtaget inte använder fossila bränslen för att producera elström här uppe i Norden. På det viset blir det verkligen att jämföra fel saker. Hur ställer sig ledamoten till det?

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack herr talman! Det är svårt nu att skumma igenom artikeln, men jag har för mig att man antog att användningen av elbilar inte skulle förorsaka koldioxidutsläpp över huvud taget, utan man jämförde med hur mycket det produceras då man producerar dessa batterier.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Elbilarna som sådana producerar inte CO2-utsläpp. Men i själva tillverkningsprocessen, som ligger till grund, räknar man med att det ska ta 190 000 km innan det neutraliseras. Det är det man balanserar det på, att man ska använda 70-90 procent fossila bränslen för att producera elströmmen. Det är de facto det som vi sysslar med här uppe i Norden.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack herr talman! Det här blev en väldigt teknisk diskussion och jag var verkligen inte inne på det. Jag förstod att dessa batterier inte tillverkas i Norden. Men det kan vi titta på.

    Jag har också sett motsvarande i andra tidningar, så det finns en liten diskussion kring det här. Som jag sade tidigare så tycker jag att man ska titta på för- och nackdelarna för båda systemen och inte bara på fördelarna för det ena och nackdelarna för det andra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandling. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om distribution av alternativa trafikbränslen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Remiss

    3        Ett nytt landskapsandelssystem

    Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Minister Mats Perämaa

    Herr talman! Äntligen, kunde man kanske säga. Ett arbete som startades och sattes igång år 2014 har nu kommit så långt att lagtinget, som så småningom ska fatta beslut om produkten, på allvar kan börja diskutera det ämne som vi ska diskutera, dvs. ett nytt landskapsandelssystem.

    För att riktigt sammanfatta det som det här lagförslaget innehåller - det är 76 sidor som finns framför lagstingsledamöterna att behandla - så är det tre saker. Det är ett nytt landskapsandelssystem. Vi diskuterar också en inbesparing som landskapsregeringen föreslår ska göras i samband med det hela och vi diskuterar en övergång från det gamla systemet – ekonomiskt - till det nya.

    Innan vi börjar diskutera det nya systemet så måste man säga något om det gamla systemet och om den process som har lett fram till att vi nu står här idag och diskuterar frågan och därigenom koppla ihop lite med det gamla systemet.

    Som jag sade så tillsattes en utredning hösten 2014, de facto av den gamla landskapsregeringen. Det har tagit flera år och det är ingenting konstigt med det. Man skulle utvärdera det nuvarande landskapsandelssystemet avseende perioden 2008, då det trädde i kraft, till år 2013. Det gjordes ett gott sådant arbete. Utredningen gjordes och utvärderingen finns att läsa för alla som är intresserade av det.

    Sammanfattningsvis kunde man konstatera att målsättningar i det nuvarande landskapsandelssystemet till stora delar hade uppfyllts. Man hade gett ekonomiska resurser till kommunerna för att bedriva lagstadgad verksamhet. Ändå blev det väldigt tydligt att lagtinget, via förslag i landskapsregeringar, vid ett flertal tillfällen varit inne och rubbat det gamla systemet med hantering av skatteavdrag med slopande av indexjusteringar m.m. Så systemet i sig var inte så transparent längre som man skulle önska att ett system ska vara.

    Därutöver kunde man konstatera att en av de stora nackdelarna med det gamla systemet var det trappstegssystem som systemet innehåller och som grundar sig på begreppet ”bosättningsstrukturgrupper”, där man har en kommuns areal kopplat till antalet invånare i respektive kommun. Det gav trappsteg som kunde leda till ett bortfall av landskapsandelar i hög grad bara för att man lyckades uppnå att man blev någon person mera, i vilken kommun som helst.

    Utredningen ledde så småningom till ett arbete där man skulle ta fram ett förslag till ett nytt landskapsandelssystem. Det ledde till en slutrapport som överlämnades till nu sittande landskapsregering hösten 2016. Slutrapporten hette ”Förslag till nytt landskapsandelssystem 2018.” I huvudsak diskuterar vi nu exakt det förslag som lades fram då.

    Det nya systemet ska ge kostnadsbaserade landskapsandelar utifrån kalkylerade grunder, men i mycket högre grad än tidigare skulle man ge en skattekomplettering där skatteintäkterna i respektive region utjämnas till fördel för alla kommuner. Detta var målet att man ska kunna ha mera likvärdiga förutsättningar att skapa likvärdig service ute i bygderna och där begreppet ”opåverkbara skillnader” mellan kommunerna på det sättet ska undanröjas.

    Eftersom jag själv tycker att lagförslaget är mycket väl formulerat - och då ska tacken ges till vår lagberedning - så väljer jag att läsa ett stycke ur framställningen som beskriver ganska bra det nya systemet. Det finns på sidan 18. Så här lyder texten ”Övergripande kan sägas att den ekonomiska effekten är att det skapas en högre grad av ekonomisk rättvisa i det föreslagna landskapsandelssystemet och därmed skapas bättre förutsättningar för en likvärdig serviceproduktion mellan kommunerna. Eftersom det föreslagna systemet har en starkare koppling till realekonomiska förutsättningar kommer också utfallet att variera från år till år. Samtidigt har det föreslagna systemet mekanismer för att minska variationerna i syfte att bibehålla förutsägbarheten för kommunerna. Variationerna kan härledas till motsvarande variation i kommunernas inkomster och kostnader som således hämmas av landskapsandelarna. Systemet är också relativt lättförståeligt, vilket gör det lättare att förutspå ungefärliga nivåer i utdelning.” Och så vidare. Det här är den produkt som landskapsregeringen menar att man nu presenterar.

    Målsättningar med det nya systemet - ”Landskapsandelssystemet ska ge kommunerna möjlighet att tillhandahålla lagstadgad basservice. Målet nås genom inkomst- och kostnadsutjämning.” Det var punkt ett i målsättningarna.

    Punkt två - ”Vara enkelt och förutsägbart. Målet till det nås genom en steglös modell och ett fåtal parametrar som styr fördelningen.”

    Den tredje målsättningen är att ”gynna hållbar tillväxt och det uppnås genom slopandet av trappstegen. Det är alltid fördelaktigt för en kommun att se till att det blir fler invånare i kommunen” samt fyra ”Främja samarbete och samgång”.

    Syftet, herr talman, är att - ”Landskapsandelssystemet är ett utjämningssystem och systemet är en metod för att utjämna opåverkbara förutsättningar för kommunerna, både på inkomst- och kostnadssidan.” Och detta då, som jag sade tidigare, för att ge mer likvärdiga verksamhetsförutsättningar.

    Ett tredje syfte, och det är viktigt att komma ihåg, är att kommunerna styr själva över sin resursfördelning. Om lagtinget omfattar detta så går vi in för en högre grad av skatteutjämning och komplettering. Det betyder inte att landskapsregeringen därigenom tar ställning till hur kommunerna ska fördela resurserna. Det ska fortfarande göras i enlighet med lagstiftning och politiska prioriteringar i kommunerna. Och hela helheten består av inkomstutjämningen och komplettering av skatteinkomsterna, där den delen har blivit betydligt större än tidigare. Förut var den över tio procent och nu blir den mellan 33-50 procent. Den består av kostnadsutjämning, där socialvårdens kostnadsbaserade landskapsandelar utbetalas i enlighet med förslaget. Socialvården uppdelas på två delar, dels för socialvården och dels för den samordnade socialtjänsten. Kostnadsutjämning ges för grundskola samt också ett speciellt stöd till skärgården, en lite noggrannare genomgång av kompletteringen av skatteinkomsterna.

    Inkomstutjämningen - med skattekraften som grund - innebär en komplettering av kommunernas skatteintäkter. Det betyder att kommunerna kommer att behålla sina skatteintäkter men kommunerna kommer att få landskapsandelar beroende på deras egna skatteinkomster dividerade med antalet personer bosatta i kommunen. Till skattekraften räknas då förvärvsinkomsterna samt samfundsskatterna. Det betyder att kommuner med en starkare skattekraft kommer att bidra till att kommuner med lägre skattekraft kommer att erhålla högre landskapsandelar. 95 procent av skillnaden mellan den enskilda kommunens skattekraft och samtliga kommuners skattekraft beaktas i detta lagförslag.

    Som jag sade tidigare så lägger lagförslaget skattekompletteringen på mellan 33 och 50 procent av landskapsandelarnas totalvolym. Det här är något som kommer att variera beroende på hur samhället utvecklas och beroende på om skatteintäkterna i kommunen ökar mycket. Då blir det en förändring där totalvolymen av skattekompletteringen blir annorlunda än om vi skulle ha en motsvarande sämre utveckling. Därför denna gaffel.

    Som lagförslaget läggs nu är avsikten att skattekompletteringen ska utgöra ca 45 procent av totalvolymen år 2018.

    Sedan något om de kostnadsbaserade landskapsandelarna. I och för sig har jag nämnt det redan, men eftersom 45 procent av totalvolymen år 2018 ska grunda sig på skattekompletteringen så blir det logiskt att 55 procent av totalvolymen kommer från de kostnadsbaserade landskapsandelarna. Där hade vi landskapsandelar för socialvården, för den samordnade socialtjänsten, landskapsandelar för grundskolan samt träningsundervisning som hör till den kategorin.

    Några förändringar har gjorts under arbetets gång. Vi har haft själva systemet på remiss en gång och sedan har vi haft landskapsregeringens förslag på remiss, alltså två omgångar. De förändringar som har gjorts utifrån remissyttrandena är följande.

    Grundskoledelens högsta intervall höjdes något efter remiss nummer ett. Det för att synpunkterna väl motsvarade regressionsanalysens slutsatser och för att ge större enheter mera resurser, eftersom de större enheterna har större specialbehov. Ytterskärgårdens ersättningsgrad höjdes något för att bl.a. bättre kunna motsvara de kostnader man har inom utbildningssektorn för transporter mellan geografiskt åtskilda kommuner och skolor. Träningsundervisningen har flyttats från utjämningsdelen till att återgå till hur det fungerar nu, dvs. full ersättning för denna omsorg - om vi kallar det så.

    Nyckelmodellen slopades som system i landskapsandelssystemet med tanke på att det fortfarande finns, och ska finnas, en frivillighet i hur kommunerna organiserar sig inom den samordnade socialtjänsten och där kommunerna ändå i sista ändan kan välja nyckelmodeller om man själv önskar.

    Ändringar efter remiss nummer två - alltså när lagförslaget gick ut på remiss - så höjdes skattekompletteringen något. Höjningsfaktorn är nu 1,17 och ersättningsgraden är 95 procent, mot tidigare föreslagna 90 procent. Det här ökar volymen av skattekompletteringen något så att svagare kommuner gynnas i förhållande till starkare kommuner. Som en del i övergången, som jag ska återkomma till, så sjunker ersättningsgraden för socialvården till 12,5 procent till år 2019 jämfört med 14 procent för år 2018.

    Sedan en ganska intressant detalj för de berörda. Landskapsregeringen föreslår att de ersättande skolorna ska kunna erhålla en direkt landskapsandel och inte att det ska gå via kommunerna såsom nu. I nuläget har det varit beroende av i vilken kommun en elev, som ska gå i en ersättande skola, har varit bosatt. Det har styrt vilken summa pengar som har kunnat kanaliseras via kommunen till den ersättande skolan. Nu skulle landskapsandelarna gå direkt till den ersättande skolan utan att man räknar bort elevantalet från respektive kommuns underlag för en landskapsandel till kommunen. På det här sättet tar landskapsregeringen på sig en stor del av finansieringen, i varje fall för den ersättande skolan.

    Besparingen, herr talman, på fyra miljoner euro har landskapsregeringen i ett tidigt skede sagt att man avser att spara med det nya landskapsandelssystemet. Nu blir det en något mjukare övergång. Inbesparingen år 2018 blir tre miljoner euro för att sedan bli fyra miljoner euro år 2019, i enlighet med utsagor i budgetar och i regeringsprogram osv.

    Förutom besparingen så har vi också förslag på ett övergångssystem inom ramen också för den mjukare övergången som vi nu föreslår att ska genomföras.

    Med det nya systemet kommer utfallet av landskapsandelar att balanseras mot varandra mellan kommuner som blir vinnare av det nya systemet i förhållande till kommuner som blir förlorare under en fyra års period, med 25 procent i året.

    Vinnarna betalar in till systemet under övergångsperioden och förlorarna erhåller lite mera landskapsandelar.

    Herr talman! Jag tror att det här får räcka som bas för diskussionen.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Lagframställningen nämner att sparåtgärderna är en av anledningarna till att man tar bort fyra miljoner från systemet. De här spardiskussionerna fanns med tidigare för ett antal år sedan. Sedan dess har landskapet fått in 12-13 miljoner mera i skatteintäkter. Det skulle vara intressant om finansministern nu skulle berätta hur prognoserna ser ut för år 2018 i skatteintäkter vad gäller avräkningsbeloppet och skattekompletteringen. Det är ganska viktigt för diskussionen idag.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Vad gäller avloppräkningsbeloppet så fick vi höra av finansminister Petteri Orpo, under hans besök på Åland för en vecka sedan, att finansministeriet räknar med en tillväxt på 1,5 procent detta år, om jag minns rätt, för att det år 2018 kunde ligga på samma nivå.

    Sedan finns det många bedömare, men också finansministern, som befarar att den försiktiga tillväxten kommer att dämpas framöver. För varje procent på tillväxten så kan man räkna ungefär en procent på avräkning, så 1,5 procent kanske ger oss tre miljoner mer. Det motsvarar ungefär en inflation det också. Jag återkommer till skattegottgörelsen.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det är klart att finansministeriet i riket och finansministern här är försiktiga i sina prognoser och det ska man förstås vara. Man ska inte ta till med för mycket. Det visar i alla fall att det är en positiv utveckling. Vi har i alla fall ett kvitto på att det år 2015 gick 12-13 miljoner bättre - det som vi nu får i årets bokslut för 2017 - och som läggs på det som vi inte visste om då vi började skissa på landskapsandelssystemet och dess neddragningar. Då har vi plus tre miljoner till, minst, i avräkningsbeloppet och skattekompletteringen ska finansministern återkomma till så vi är spända på det budet.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Dessvärre kan jag inte till den delen ge något mer precist än bara den uppskattning som landskapsregeringen följer intern i planeringen inför budgetåret 2018.

    Vi vet att Ålands statistik- och utredningsbyrå bedömer att skattegottgörelsen kunde bli t.o.m. 25 miljoner euro. Vi får komma ihåg att skattegottgörelsen är ytterst svår att prognosticera. Den budgeterade intäkten på 23,9 miljoner, som vi har idag, där missade ÅSUB och landskapsregeringen båda med 10-15 miljoner. Så det finns väldigt mycket osäkerhet i det.

    Ännu i dagsläget har inte skatteutfallet genomgått några körningar på riksnivå, så vi har inte idag ens någon prognos som avviker från det som vi har sagt tidigare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Först vill jag säga att jag tycker att själva grundstrukturen i lagförslaget är sådant att jag är beredd att stöda det, därför att det egentligen helt och hållet har samma struktur och samma målsättningar som den föregående landskapsregeringen lade fast. Samma riktlinjer som också den sittande parlamentariska kommittén utgick ifrån och stödde. De förändringar och justeringar som gjorts under resan och efter remissgången, som minister Perämaa var inne på, kan jag också tycka att är till det bättre.

    Det som jag tycker är tråkigt, herr talman, är att ett i sig gott system och en god förändring helt och hållet kommer att förstöras av den ganska pragmatiska förändring som det ändå innebär att ta bort fyra miljoner ur systemet. Det är någonstans kring elva procent. Det gör att kritiken kommer att bli förödande mot det här systemet som annars skulle kunnat landa ganska bra ute i det åländska samhället.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det hade varit lättare för sittande finansminister att planera ett nytt system om man skulle ha kunnat frångå det faktum att vi har ett stort underskott i landskapsekonomin och därmed ett stort problem i hela samhällsekonomin. Man skulle gärna ha hållit isär det. Samtidigt blir det ganska självklart att man genomför också inbesparingar när man sjösätter nya system.

    Dessbättre är det så att också centerpartiet har sagt att man gott kan spara två miljoner när man sjösätter det nya systemet. Landskapsregeringen föreslår tre miljoner i inbesparing för 2018 så inbesparingen däremellan är på procentenhetsnivå mindre än en procent av hela den kommunala finansieringen. Vi är sist och slutligen ganska nära varandra.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! För år 2019 så blir ändå förändringen dubbelt större enligt landskapsregeringens förslag där man föreslår fyra miljoner. Det förvånar mig, och det är lite samma sak som ltl Runar Karlsson var inne på, att landskapsregeringen tänker följa sin plan som man lade fast för 1,5 år sedan fast det har skett stora förändringar. Vi vet att staten har gått in för ett sysselsättnings- och konkurrensavtalet som sänker kostnaderna för landskapet relativt mycket. Vi har en skattegottgörelse som är i storleksordningen 13-14 miljoner större, det här året. Prognoserna framåt för 2018 års budget är att det blir samma storleksordning plus att avräkningen stiger med antagligen mellan tre och fyra miljoner.

    Samtidigt argumenterar minister Perämaa för att kommunerna har gjort ett stort överskott, vilket jag hört i den offentliga debatten. Men Herre Gud, det överskottet är ju tillägnat systemet för att kommunerna ska kunna göra grundläggande investeringar i samhället.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det är sant att kommunerna gör ett överskott som resultat av år 2015 på i runda slängar tio miljoner euro. Jag valde medvetet att inte lyfta den frågan här därför att sådana skatteindexhöjningar, som ligger till grund för det, kan vara temporära. Speciellt samfundsskatten. Därför vill jag inte heller att landskapet, gällande skattegottgörelsen, ska sätta sig i tron att nivån kommer att ligga på närmare 25 miljoner euro årligen framåt. Vi har ett genomsnitt, sedan införandet av det nya självstyrelselagssystemet år 1991, på 14 - 15 miljoner. Det gäller att se det långsiktigt och nog vara glad för temporära ökningar av intäkterna men inte gå in för att man förlitar sig på att det blir något för evigt varande.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Tack finansministern för redogörelsen. I sitt svar till remissutlåtandet så skriver bl.a. Sunds kommun att ”Den minskning av finansieringen av landskapsandelar för Sund med ca 250 000 kan inte godkännas då det inte är möjligt att i motsvarande grad minska på servicenivån i kommunen.”

    Föglö kommun skriver ”Vi är de största förlorarna av alla.” Den enda som egentligen är nöjd är Mariehamns stad. Av någon outgrundlig anledning, trots att man minskar ner landskapsandelarna, är det skärgårdskommunerna och landskommunerna som nu får bära en betydligt större och tyngre börda än vad Mariehamns stad får göra.

    Min fråga till finansminister är – hur har ni resonerat när ni har kommit fram till att de svagaste och minsta nu ska bära en tyngre börda än vad den största och starkaste kommunen, Mariehamn stad, gör?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det är lätt att svara på den frågan, dels genom de remissutlåtanden som det här hänvisas till. De gavs ju till remissversionen. Sedan dess har landskapsregeringen gått in för att öka skattekompletteringsandelen i volym något, så att också Mariehamn får vara med och bidra till inbesparingarna av hela paketet. Det är inte så att detta riktar sig som en fördel till antingen tätorten, glesbygden eller skärgården, utan systemet grundar sig på skattekraft. Om kommunen sedan finns i tätorten, ute på landsbygden eller i skärgården så får de vara med om det faktum att de får lite mindre landskapsandelar för att kommuner med svagare skattekraft ska kunna erhålla lite mera. Så det är en felaktig bedömning från vicetalmannens sida.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Det har ju varit på en omfattande remissrunda två gånger. Jag finner det ändå anmärkningsvärt att alla 31 som har svarat - varav ungefär 27 stycken var negativt inställda - skulle ha missförstått det. När jag har tittat på den sista remissversionen som har gått ut av lagförslaget, som nu ligger till grund, så är det nog marginella förändringar.

    Kommunernas största utgifter är för socialvården och grundskolan, alltså äldreomsorg och dagis - ungefär 75 procent. Det är där som inbesparingarna ska göras. Hur resonerar ni då i landskapsregeringen? Är det kvinnor, åldringar och barn som ska stå för inbesparingen eller varifrån ska pengarna tas i kommunen?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag hoppades att jag skulle ha varit någorlunda tydlig i min presentation. Att landskapsregeringen nu föreslår en högre andel i skattekomplettering av den totala finansieringen till kommunerna är inget politiskt ställningstagande till att man skulle behöva skära ner på grundskolan eller på den socialvård som kommunerna ger. Det här är ett totalpaket i finansieringen. Sedan ska kommunerna välja utifrån politiska ambitioner och utifrån den lagstiftning som finns och ge den service som ska ges. Men det är klart att mindre pengar ställer högre grav på att vara noga med att man i första hand bedriver en effektiv administration för att kunna genomföra det som man ska göra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack herr talman och finansministern för ett informativt och bra klargörande redogörelse! Under min karriär som radiopratare och debattledare så fick jag lära mig att om alla var lite missnöjda så har man gjort ett ganska bra jobb. Jag ser lite paralleller, inte minst i den här frågan.

    Jag tänkte be finansministern att helt kort reflektera över att det här är en fråga som har spänt in i den gamla regeringen och att folk kanske ibland får det om bakfoten att regeringspartierna sitter och intrigerar och funderar kring dessa detaljer, men att paketet i själva verket är framtaget av duktiga, proffsiga tjänstemän helt utan politiska förtecken och glasögon. Är det så?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Det är en bra poäng som ledamot Wikström för fram här. Det står i lagförslaget att vi i landskapsregeringen lyckligen har haft en projektgrupp till vårt förfogande, liksom också den förra regeringen hade. Den har bestått av ÅSUBS:s direktör Katarina Fellman och konsult Robert Lindfors, som tog fram det förra landskapsandelssystemet. Vi har haft landskapets budgetplanerare med och vi har haft en projektledare, en ytterst kunnig person, som heter Robert Lönnqvist - som utifrån de politiska grunddirektiv som gavs av både den förra och den här landskapsregeringen - har utformat ett system som jag uppfattar att dessa personer kan stå bakom.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack herr talman! Jag delar den synen till fullo. Jag tänker också på det faktum att många har lyft upp besparingen och att man längre fram gör det besvärligt för många kommuner. Då kan man fundera över vad som är hönan och ägget här. Vi har ju lyft fram behovet av en kommunreform som också är i röret just nu och vad det som egentligen skapar dessa problem längre fram. Det är knappast det nya landskapsandelssystemet utan det är den andra processen som pågår simultant.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det står också i framställningen att det är ett tydligt i samband med utvärderingen av det gamla systemet och vid framtagandet av det nya. Det är svårt att göra ett system som ska passa allt från en kommun med ungefär 100 invånare till en kommun med 12 000 – 13 000 invånare. Så det har sina utmaningar.

    Som det också antyddes här så har landskapsregeringen för avsikt att lägga fram ett lagförslag så småningom med en ny kommunindelning som skulle förstärka enheterna, dvs. att kommunerna skulle gå från antalet 16 till fem.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack herr talman! Det gläder mig att finansministern har återfått sin talförmåga. Jag hoppas att inte det här ämnet sliter på den helt och hållet, vi har tilläggsbudgeten kvar också.

    Jag tänkte ännu komma med några frågor när det gäller de förändringar som vi talade om. Jag satt med i referensgruppen tidigare och därifrån kom det också en del feedback. Ni säger att skattekompletteringens andel har höjts och också procenten från 90 till 95. Jag undrar då från vilket håll har de här önskemålen kommit?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det är otvivelaktigt så att det under remissrundan var många av dem som gav remissutlåtande som uppfattade det som fel. Som det sades i remissutlåtandena - att den starkaste kommunen, dvs. Mariehamn, inte skulle delta i inbesparingarna överhuvudtaget. I samband med att lagförslaget gick ut på remiss så sänktes höjningsgraden något för att förutsättningarna hade ändrats i någon mån vilket gjorde att skattekompletteringsdelen sjönk. Då såg vi att det fanns anledning att sänka skattekompletteringsdelen ungefär i det spann som anger de ramar som framgår i det förslag som nu diskuteras här. Det var en sammanvägning av dessa faktorer.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack herr talman! Från remissvaren, från dem som var med i den parlamentariska gruppen, så uppfattade jag nog att det var tvärtom. Jag framförde att skattekompletteringsandelen kunde vara något mindre och att man skulle ta mera från de uppskattade kostnaderna. Jag tyckte att den modellen kändes bra.

    Samma sak med att gå upp till 95 procent. Jag, och flera andra, föreslog att den andelen skulle sänkas så att kommunerna faktiskt skulle ha nytta av om de får företag eller personer med bättre skattekraft. Nu blir utjämningen väldigt stor som jag ser det.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det är en av grunderna för det förslag som läggs nu, dvs. att man utjämnar skatteintäkterna i högre grad än tidigare. Men det är fortfarande ännu lägre än vad man gör i omvärlden – i Sverige och Finland – där de rikaste kommunerna är med och betalar in i systemet. Så blir det ju inte här.

    Ju mindre volym man har på skattekompletteringen desto större andel blir det på de andra delarna. Eftersom regressionsanalyserna visar att kostnaderna för att utföra servicen i tätorten - landsbygden och staden - inte är så särdeles stora så skulle man den vägen, via vetenskapliga grundanalyser, inte höja utfallet av landskapsandelar så enkelt till svagare delar, som glesbygd och skärgård. Därför bör det göras via skattekomplettering.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack herr talman! Tack finansministern för redogörelsen! Jag har bara en jätteliten sak som jag vill fråga om. Det berör träningsundervisningen som är undantagen att kompenseras fullt ut. Det tycker jag är en jättebra idé. Men jag undrar bara, att när vi i frågestunden diskuterade detta system så var det om skjutsarna. Ingår de också i det här paketet eller är skjutsarna utanför det?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Nu måste jag faktiskt säga att jag inte kan den detaljen huruvida de skjutsar som hör ihop med träningsundervisningen finansieras fullt ut. Jag kan faktiskt inte svara på den frågan. Vi får säkerställa oss om att vi tar upp den frågan i finans- och näringsutskottet.  Hör de inte dit så hör de till den normala utjämningen vad gäller landskapsandelar för utbildningen. Jag kan inte detta direkt rakt av.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack herr talman! Tittar man på dem som har långa avstånd till träningsundervisningen så kan det bli en ganska stor kostnad. Min uppfattning är att det vore bra om skjutsarna skulle ingå för totalt i landskapsandelssystemet så är det en väldigt liten bit. Därför tycker jag att det skulle vara viktigt att inte kommunerna skulle drabbas av det. Som sagt för Geta, Lumparland och Vårdö så är det ganska stora kostnader för skjutsarna.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag kan bara säga att jag noterar den här frågeställningen så får vi återkomma till den.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Det har föreslagits i den här salen, i samband med budgetbehandlingar, att man ska dra ner fem procent på ÅHS och det har avfärdats som orealistiskt, på goda grunder, för det är antagligen för mycket att göra så rätt upp och ner. Där jobbar ungefär 1 000 personer. I de åländska kommunerna jobbar det knappt 1 400 personer. Där föreslår man en neddragning på 11 procent, alltså dubbelt mera än det som man tidigare har avfärdat för ÅHS. Tycker inte finansministern att det låter ganska dramatiskt om man ser det övergripande?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jo, det där skulle låta dramatiskt om det skulle vara med verkligheten överensstämmande. Landskapsandelarna ja, men minskning med fyra miljoner sänker landskapsandelarna med över tio procent. Men kommunerna har inte bara landskapsandelarna som intäkter utan den huvudsakliga intäktskällan är ju skatterna. Kommunerna – nu är jag väldigt avrundande med siffrorna – har utgifter på ungefär 150 miljoner euro och genererar just nu intäkter som täcker dessa 150 miljoner euro med råge. Så minskningen med fyra miljoner på 150 miljoner är inte 11 eller 12 procent utan någonting som torde ligga runt tre procent ungefär.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Neddragningen är nästan elva procent när det gäller utbetalningen från landskapet. Hur menar ministern att detta slår mot jämställdheten? I kommunerna så jobbar 70-80 procent kvinnor, det är ostridigt. Man skriver i lagförslaget att effekterna är synnerligen svårbedömda. Men så svårbedömt kan det väl inte vara om man känner till att t.ex. inom den gren som antagligen är den viktigaste och största – lärare och servicepersonal, vård och omsorg – där jobbar mer än 70-80 procent kvinnor. Nog är det rätt sannolikt att neddragningar på fyra miljoner i första hand kommer att få betalas av just kvinnor, inte sant?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Om man utgår ifrån att det inte finns någonting att göra inom ramen för administration och effektivisering på kommunalt område så då är det på det där sättet. Personligen menar jag att det finns saker och ting att göra, precis som det finns för landskapet.

    Jag måste reflektera till den debatt som har försiggått under de senaste veckorna. När tilläggsbudgeten lades så frågade en av Centerns ledamöter, nämligen ledamot Nordlund, när landskapet måste gå till banken för att finansiera sina verksamheter. En annan ledamot pratade för det motsatta. På något vis skulle jag gärna vilja höra någon sorts linje från centerpartiet huruvida vi ska försöka balansera den offentliga ekonomin eller om vi bara ska hitta starka argument för varför vi ingenting kan göra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack herr talman! Om vi håller oss till sak, bästa finansminister, så har vi landskapsandelssystemet och Åland i framtiden - eller under en kortare period - beroende på kommande landskapsregeringar.

    Hela systemet verkar lite riggat. Det är min snabba och spontana kommentar när man ser hur särskilt Finström och Mariehamn gynnas på lång sikt.

    Bästa minister! Nog är det väl så att ministern har misslyckats med själva syftet att åstadkomma ett mera överskådligt system, när samma minister tvingas lägga fram ett övergångssystem för att den kommunala strukturen överhuvudtaget ska klara av den störtvåg som bl.a. kommer att drabba Föglö, Lemland, Saltvik. Nog är det ett misslyckande som vi har på bordet bästa finansminister.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Även om vi gärna ska hålla oss till ämnet så uttalade sig urfadern till systemet bara för några minuter sedan, dvs. ledamot Nordlund - som var med och tog fram grunderna för detta system - och sade att det är ett bra system i sig. Och nu helt plötsligt så är det ett misslyckande.

    Det nya systemet utjämnar förutsättningarna för att bedriva kommunal verksamhet utifrån den lagstiftning som vi har. Nivån är tuff, det håller jag med om. Vi minskar nivån totalt sett. Men att det här blir rättvist pekar ju på att det gamla systemet hade vissa orättvisor. Det här kommer att bli rättvisare än tidigare.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Ja det stämmer, bästa finansminister, att själva grundtanken är god. Men när man samtidigt tvingas köra en anpassningsperiod - kanske lite för att dämpa chockvågen som drabbar en rad kommuner - då undrar jag om det är rätt metod som man har lagt.

    Nog är det väl så att allt detta är ett led i arbetet med att förändra kommunstrukturen? Man ser till att kommuner som är nyckelkommuner, när det gäller att förändra kommunkartan, får sådana försämringar i den kommunala ekonomin att man tvingas till skattehöjningar. Det i sin tur kommer att befrämja förändringen och synen på den egna kommunens framtid. Jag skulle säga att det är skickligt jobbat, finansministern, men jag beklagar det som centerpolitiker.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det här är inte ett led i kommunstrukturen i sig. Såtillvida har det en koppling till det hela att landskapsregeringen säger att vi ska minska antalet kommuner. Vi har varit tydliga med den saken och avser att föra en lagstiftning till lagtinget för att hantera den frågan och för att skapa mera bärkraftiga enheter, dvs. att kunna sköta sin service med kanske litet mindre medel till förfogande eftersom vi har en samhällsekonomi som behöver balanseras. Det borde vara allas vår gemensamma uppgift att hitta en så bra väg som möjligt till den delen. Det här är ett led att skapa likvärdiga förutsättningar och att balansera samhällsekonomin så att Åland på det sättet blir starkare i förlängningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson

    Talman! Vi har ett nytt landskapsandelssystem att ta ställning till och därtill innefattar lagförslaget en minskning av de totala andelarna med fyra miljoner fördelat på två budgetår. Det här om något är en eldfängd fråga och så gott som alla kommuner hittar skäl till att just de får för lite pengar.

    Därför vill jag börja med att tacka landskapsregeringen som visar såväl politiskt mod som handlingskraft. Minister Perämaa, med sina kolleger, har kommit till skott även i denna långdragna fråga, vilket jag lyfter på hatten för. Det är bra att systemet justeras i grunden eftersom så många små justeringar har gjorts över tid. Vi hoppas på ett mera långsiktigt och transparent system.

    Förslaget om systemförändringen baserar sig på slutrapporten om utredningen av landskapsandelarna som har tagits fram under lång tid och den innehåller två huvuddelar.

    För det första - komplettering av skatteinkomsterna. En stor förändring i förslaget är att större fokus sätts på intäktsutjämningen. I lagförslaget sägs ”Förutom att det skapar möjligheter att förändra kostnadsstrukturer ger det även kommunerna incitament att aktivt arbeta för att hålla kostnader nere och försöka hitta kostnadseffektiva lösningar.” Det är bra! Det ska finnas incitament att aktivt arbeta med effektiveringar. Att samfundsskatterna återinförs som bas för kompletteringen är också klokt. Det är lättare att klara sig i kommuner med större intäkter. Vissa kommuner har helt enkelt haft otur när det gäller näringslivets satsningar. Det är bra att landskapsregeringen tar ansvar för utjämning eftersom de kommunala intäkterna till stor del beror på vilka grundförutsättningar man har. Bland dessa behöver man nämna landskapets egna infrastrukturella satsningar som är oerhört viktiga för var företag etablerar sig. Att samfundsskatterna beaktas från ett medeltal på fem år är bra och minskar risken för stora fluktuationer. Men det är också klokt att samfundsskatterna inte omfördelas mellan kommunerna. Entreprenörskap och en god näringspolitik ska komma, och kommer, i det nya systemet att löna sig.

    För det andra finns det kostnadsbaserade landskapsandelar. I den här delen ingår förstås socialvård och grundskola men också kulturverksamhet och MEDIS. Skärgården får i flera fall en högre andel. Det är ett klokt med tanke på de olika förutsättningar som finns mellan fasta Åland och skärgården. Det är också bra att små kommuner får mera medel för att klara av att leverera en god skolgång för alla. De kostnadsbaserade andelarna möjliggör medborgarnära service på hela Åland. Men vi behöver komma ihåg att det inte garanterar det.

    Talman! Gällande inbesparingarna så är de en del av regeringen Sjögrens ansträngningar för att uppnå de ekonomiska målen och kommunerna har känt till inbesparingen sedan tilläggsbudgeten våren 2016. Därtill sker inbesparingen successivt över två kalenderår. Vi kan konstatera att idag har vi flertalet välmående kommuner.  Men omställningarna för flera kommuner är förstås tuffa. Det har vi liberaler all förståelse för. Det är därför klokt att det finns en utjämning om tre år. Men vi ser också ett behov att landskapsregeringen skaffar verktyg i sin box för att med lagstöd kunna ge bidrag till kommuner som hamnar i svåra ekonomiska trångmål.

    Talman! Vi får ett mer realekonomiskt och rättvist system som den liberala gruppen stödjer.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Ltl Ingrid Johansson säger att det är bra att man håller kostnaderna nere. Samtidigt kan jag notera i remissutlåtandena, att flera av dem som här i salen förväntas stöda regeringspartierna har inlämnat ganska kritiska förslag, också från den liberala sidan. Hur ser ltl Ingrid Johansson på det, att man här talar på ett vis och i respektive kommun och i remissutlåtandena på ett annat sätt? Det skulle vara intressant att ta del av.

    Sedan undrar jag också om ledamoten kan förklara var kostnaderna ska hållas nere eftersom största delen av kommunens kostnader återfinns inom den sociala sektorn och inom grundskolan. Där är det ju svårt att göra inbesparingar eftersom landskapsregeringen inte har presenterat något lagförslag som möjliggör utökat självbestämmande för kommunen.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack talman! Jag har, såvitt jag vet, inte lämnat något negativt uttalande kring den här frågan. Så det får du fråga de ledamöter som du menar att berörs av frågan.

    När det gäller inbesparingar inom socialvård och grundskola så är det självklart så att vi behöver behålla en god kvalitét. Men jag ser också stora potentialer i framtiden där digitaliseringen behöver nämnas som en bra grund. Landskapsregeringen har kommit till mötes och har skapat sitt digitaliseringsråd där man har många framåtsyftande förslag, t.ex. med digitaliseringsprocesser i skolan, men framförallt när det gäller inom socialvården och hemtjänsten.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Ltl Ingrid Johansson håller ett gruppanförande för Liberalerna. När man håller ett gruppanförande så talar man för gruppen. Därför tycker jag inte min fråga är obefogad när jag frågar hur ledamoten ser på det, att liberaler som nu sitter här i salen är ganska kritiska i de utlåtanden som man har skickat in över det som den egna regeringen har presenterat?

    Vad gäller digitaliseringen och framtiden så finns det säkert möjligheter. Men vi ska komma ihåg att landskapsregeringen vill att det här systemet ska träda i kraft år 2018. Till dess så finner jag det högst osannolikt att digitaliseringsrådets förslag kommer att vara verkställda.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack talman! Ja, nog har kommunen också eget ansvar och egna möjligheter. Som en viktig fråga ser jag t.ex. medicineringsrobotar, som jag vet att redan är på gång i flera kommuner, där man kan minska antalet besök från hemtjänsten och därmed ge mera vila och ro till de som är äldre och sjuka. Det är en viktig fråga. Äldreomsorg på distans är en annan som kommunerna redan arbetar med. Därtill så har man infört vårdtyngdsmätningar i många kommuner och håller på att införa i andra kommuner vilket också effektiverar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag är också inne på det här som ledamot Johansson sade om effektiviseringar. Vi vet ju att 80 procent av kostnaderna för kommunerna handlar om äldreomsorg, skolor och barnomsorg och att 80 procent av denna 80 procent är lönekostnader. Förklara gärna, ledamot Johansson, vad regeringen menar med effektiviseringar inom dessa tre huvudområden som slukar mest med kostnader för kommunerna?

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Jag tror att jag har skrivit otaliga insändare i det här ämnet och också framfört det flera gånger i debatten.

    Det går inte att fortsätta med business as usual. Vi kommer inte att ha personal för att göra det. Även om vi skulle ha alla pengar i hela världen så har vi inte tillräckligt med personal i framtiden. Vi har en försörjningskvot som förändras och vi måste bygga om våra system att framförallt leverera vård.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det här var ännu otydligare svar än det som var i anförandet. Det är klart att det går, det är klart att vi måste ta hand om våra äldre som behöver allt mera vård. Det är klart att vi måste ta hand om våra skolungdomar som behöver allt mera specialundervisning. Det är klart att vi måste ta hand om våra barn i barnomsorgen. Det är klart att vi har råd. Det är klart att det finns personal.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Jag vet inte vilken statistik som ltl Runar Karlsson läser. Vi andra som har sett på den statistik som finns visar på att vi kommer att ha stora svårigheter med försörjningskvoten och arbetskraften framledes och att vi kommer att få betydligt svårare att rekrytera inom flera sektorer. Där är t.ex. socionomer redan oerhört svårrekryterade idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Tack ledamot Johansson för ett mycket tydligt och innehållsrikt anförande! Det var ett intressant resonemang och förtydligande, detta om samfundsskatterna, och hur de ska fördelas i det nya systemet. Men jag skulle gärna vilja ha en analys från Liberalernas sida när vi nu går in för en ny kommunstruktur med fem kommuner. Då ska det nya systemet också gälla där. Framtiden ger ju åt oss tre jämnstarka kommuner på fasta Åland. Hur ser Liberalerna på ett stödsystem eller ett incitament för allåländska investeringar?

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Jag tycker att frågan om allåländska investeringar är intressant och jag tycker absolut att det behöver finnas en möjlighet för dessa från landskapsregeringens sida.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman och tack för det förtydligandet! Jag tänkte att det kunde vara intressant när man t.ex. jobbar med energilösningar eller varför inte kollektivtrafik. Med tanke på den nya stora kommunen ”Norra Åland” kunde det vara intressant med eventuellt en gemensam bussplan eller något annat också i Godby. Det finns olika möjligheter till nya funderingar. Har Liberalerna tänkt något vidare i de här banorna? Jag har förstått att ni har varit på en kommunrunda.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Ja, vi har åter varit på en kommunrunda. Just detaljer kring bussplanerna kanske jag inte ska uttala mig om i det här skedet.

    När det gäller allåländska investeringar, och framförallt klimatsmarta, så finns det stöd för sådant.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Om man ska spara fyra miljoner så får det konsekvenser, såvitt man inte förutsätter att kommunerna tänker höja sina skatter, vilket jag gärna ser att man undviker. Jag tycker att vi betalar tillräckligt med skatt. En medellön inom den kommunala sektorn är ungefär 3 064 euro. Om man översätter det och lägger på lite sociala avgifter så kan man säga att det är 5 000 euro. Det betyder, att om man översätter fyra miljoner euro i antal löner så är det ungefär 70 anställda. I den kommunala sektorn jobbar 77 procent kvinnor, 77 procent av knappt 1 400. Är inte det ett problem för jämställdheten? Om man faktiskt jobbar för jämställdhet mellan könen?

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Nej, bästa ltl Jörgen Pettersson, det är det inte! För jobbar man för jämställdhet och är feminist, då ser man inte att kvinnor har cementerade kommunala tjänster med låga löner. Då ser man att det vi behöver jobba med för jämställdheten, det är lika lön, det är heltid och det är möjligheten till karriärsteg. Det handlar inte om att producera tjänster särskilt för kvinnor. Därtill ska tilläggas, att i de här kommunala tjänsterna som finns för den här gruppen så råder det brist på kunnig personal.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Om det råder brist på kunnig personal ska jag låta vara osagt. Min uppfattning är att kommunerna till många delar sköter det som de ska väldigt bra.

    Ledamot Johansson säger att det handlar om lika lön och karriärmöjligheter osv. Det är klart att så är det. Därför har vi också kämpat för att man ska gå in för att verkligen ha jämställda löner över hela linjen. Men de facto är 77 procent kvinnor av dem som drabbas av dessa inbesparingar. Det kan man inte komma ifrån. Och då måste man fråga sig – är det rätt väg om man faktiskt vill nå jämställdhet?

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Ledamoten Petterssons resonemang är helt osammanhängande.  Att kunna skaffa sig andra tjänster har ingenting att göra med inbesparingar. Det har att göra med att man redan har en fast tjänst så att man blir mobil på marknaden. Det handlar om att man skapar goda arbetsplatser för kvinnor och det handlar om att utbildning ska löna sig. Vi har idag en brist på flertalet tjänster inom den här sektorn, t.ex. socionomer som jag tidigare nämnde, specialträdgårdslärare för barnomsorgen är en annan. Så det resonemanget håller inte, ledamot Pettersson, jag är ledsen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Landskapsregeringen föreslår ett nytt landskapsandelssystem för kommunerna. Dessutom föreslår regeringen att man ska minska tilldelningen till kommunerna.  Precis som ledamot Nordlund sade så stöder vi andelssystemet i sig. Strukturen är bra. Men vad vi inte kan stöda är den minskade tilldelningen till kommunerna. Vi vet att ungefär 80 procent av kommunernas budget går till äldrevård, barnomsorg och grundskolor. Det är alltså de mjuka värdena som drabbas mest återigen. Inom dessa områden är ungefär 80 procent lönekostnader.

    Som det sades här för en stund sedan så är det ungefär 70 tjänster som ska bort med det här paketet. Det finns ingen annan råd, det finns inga andra möjligheter. Man pratar om effektiviseringar. Det är människor som sköter de äldre, det är människor som lär ett barn räkna och skriva och det är människor som tar hand om de barn vars föräldrar jobbar.

    Menar landskapsregeringen att lönerna ska sänkas eller att man ska jobba gratis? Det finns inga möjligheter förutom att minska tjänsterna, minska assistenter i skolorna, minska dem som sköter om de äldre, tar ut dem, går ut och går med dem osv. Det är tyvärr så.

    Landskapsregeringen säger att man vill göra det här dels som sparåtgärder. Aldrig någonsin har ålänningarna betalat så mycket skatt som idag. Aldrig någonsin har samhället Åland mått ekonomiskt så bra som idag om vi räknar ihop landskapet och kommunernas ekonomi.  Varför denna iver att spara? Att alltid spara på de mjuka värdena och på dem som drabbas mest - varför fortsätter man att spara på dessa områden?

    Tidigare sparade man två miljoner på sjukvården vilket i sig gjorde att demensavdelningen måste stängas. Dessa klienter måste nu behandlas på andra platser vilket utgör ett tryck både på klienterna och på personalen. Vi har i stort sett fyra miljoner för de mjuka värdena i landskapsandelarna och vi har två miljoner för sjukvården. Sex miljoner ska bort från dem som behöver vård mest.

    Man tog bort 30 procent av semesterersättningarna för landskapets anställda som förhållandevis drabbar de lågavlönade mest. Återigen pengar från dem som behöver dem mest. Var finns omvårdnadspolitiken? Var finns den socialdemokratiska politiken? Var finns den mjuka politiken? Jag, och vi i Centern, tycker verkligen att utvecklingen går åt fel håll. Man utvecklar gärna de skarpa värdena och satsar mångmiljonbelopp, men de mjuka får betala.

    Fru talman! Vi läser i tidningarna att det finns tandläkare och fotvårdare idag som ställer upp gratis för dem som inte har råd. Strongt och beundransvärt av de privata idkarna. Men vi måste faktiskt fråga oss – Är det ett sådant samhälle som vi vill ha? Är det ett sådant samhälle som vi håller på och bygger upp? Att de mindre bemedlade är beroende av andras hjälp? Jag tycker faktiskt inte det och vi tycker faktiskt inte det i Centern. Det är dags att bromsa och satsa mera på dem som faktiskt behöver hjälp.

    Som jag sade tidigare, fru talman, så har landskapet en mycket god ekonomi. Det var inte länge sedan som vi fick besked att vi får 12-13 miljoner till i skatteintäkter. Det visste vi inte om för ett eller två år sedan, då när man slog på trumman att vi hade minus 20 miljoner i besparingsbehov!

    Nu fick vi reda på det av finansministern, som sade en del. Han valde att inte säga allt. Jag vet - jag har fått de prognoserna - att det ytterligare kommer att öka med ca tio miljoner för nästa år. Det är prognoserna. Jag förstår, finansministern ska vara försiktig, men det är de prognoserna som man kan utläsa. Så vi kommer ytterligare att få skatteintäkter, men trots det ska vi fortsättningsvis hålla på att skära för dem som behöver mest hjälp.

    Är det faktiskt så att det är ett annat projekt som man nu håller på och finansierar och som kommer att sluka tiotals miljoner? Är det detta man håller på och bäddar för? Kan det vara så illa? Möjligtvis!

    Till sist, fru talman! Vi frågar oss - var finns omsorgen över de lågavlönade och var finns omsorgen för dem som behöver mest i samhället?

    Fru talman! När landskapets ekonomi nu har blivit mycket bättre under de senaste åren, och förväntas stärkas ytterligare, så anser Centern, på det bestämdaste, att landskapsregeringen måste ta tillbaka detta lagförslag och återkomma med höjd tilldelning till kommunerna och också se till den interna fördelningen. Tack fru talman!

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack fru talman! Som vanligt så sätter ltl Runar Karlsson huvudet i sanden och konstaterar att allting är som det har varit och ser inte alls på framtiden. Det är ju framtiden vi diskuterar. Inte hur det är idag eller hur det har varit de senaste åren, utan hur det kommer att se ut framåt. Det har vår statistikbyrå tagit fram utredningar på och det är fakta anser både vi och landskapsregeringen. Jag tror att ltl Runar Karlsson inte tar till sig fakta utan börjar ifrågasätta vår egen statistikbyrå om hur framtiden ska se ut. Det är den vi diskuterar.

    Eftersom den politik som ltl Runar Karlsson förespråkar är att kommunerna ska spara, så måste ju detsamma gälla landskapsregeringen. Så vilka av dessa 70 tjänster, som ltl Runar Karlsson förespråkar, ska sparas på vård och omsorg om vi tar det på landskapets budget?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det finns egentligen inget större behov idag att spara på de mjuka värdena. Vi har det faktum att landskapets bokslut för år 2017 kommer att vara plus tio miljoner, om man följer bokföringsreglerna.

    Det som vi bestämde för ett par år sedan - att vi ska ha lika som i kommunerna - så ska vi ha avskrivningar på investeringarna. Då kommer vi att ligga på plus tio miljoner. Det finns inga behov att försämra inom sjukvården, inom äldreomsorgen eller inom skolorna. Det finns inga behov att försämra så som landskapsregeringen vill. Sedan behöver man förstås inte ösa ut pengar för den skull. Men det finns inget behov så som landskapsregeringen säger idag. Det är ett faktum! Ålänningarna betalar mera skatt än vad landskapsregeringen betalar ut i service!

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack fru talman! Ltl Runar Karlsson trollar bort fyra miljoner i sin retorik när han diskuterar landskapsregeringen. När det gäller kommunerna så säger han att ”det är så himla bra ekonomi i kommunerna” och ”vi har aldrig haft det så bra, det ser hur fantastiskt ut som helst” både i kommunerna och i landskapet. Men när det kommer till dessa fyra miljoner så är det ju samma pengar, det är ju våra offentliga medel - om vi ska spara. Men när det gäller kommunerna så är det plötsligt 70 tjänster som drabbar de mest behövande! Då måste väl detsamma gälla landskapet? Vilka 70 tjänster är det som Centern vill ta bort i landskapets budget? Den största delen är just undervisning, vård och omsorg, dvs. de mest behövande! Vilka tjänster är det? Tala ur skägget nu ltl Runar Karlsson!

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag säger det igen - landskapet Åland kommer att ha plus tio miljoner i bokslutet för år 2017. Det finns inget behov att säga upp dessa tjänster.

    Sedan har det sagts från Centern att ”okej, vi anser att vi ska försöka hålla lite strama tyglar för det kan finnas problem i framtiden”. Det har man ju alltid diskuterat i och för sig, man ser alltid moln vid horisonten. Så vi ska hålla det lite stramare och vi kan gå in för att kommunerna ska spara två miljoner i landskapsandelar i och med att kommunerna nu har det hyggligt ställt. Sedan kommer den demografiska utvecklingen där vi måste bygga ut äldreomsorgen förstås. Men det finns inga stora sparbehov som regeringen säger och som får förödande effekter för dem som verkligen har behov och som antagligen annars kommer att kosta ännu mera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Det är glädjande att höra att Centern är överens med regeringsblocket om att det nya systemet, som man nu går in för, är ett bra och rättvist system. Jag skulle vilja dämpa den oro som Centern nu känner för att man bara sparar på de svaga och sjuka. Jag kan garantera att så länge som Socialdemokraterna sitter i regeringen så behöver man inte vara orolig.

    Mariehamn tappade - som ni mycket väl vet - samfundsskatter för några år sedan. Jag tror att det var närmare nio miljoner över en natt till två miljoner, tror jag. Vad gjorde vi då? Jo vi effektiverade just 77 tjänster inom Mariehamns stad. Ingen fick sparken! Hur gjorde vi det? Jo, det var genom naturliga avgångar. Så egentligen handlar det om att släppa den här skrämselpolitiken och tänka i nya konstruktiva banor ute i kommunerna. Det handlar om en hållbar ekonomi.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Vad man har gjort i staden och inte gjort, det är svårt att debattera här. Man vet inte vilka 77 tjänster det är. Är det inom äldreomsorgen, skolorna eller barnomsorgen? Det är svårt att säga. Men anyway, det är alltid så att om man tappar tjänster och har färre anställda t.ex. inom skolan eller har färre assistenter, som behövs alltmera idag, så exporterar man problemet för framtiden. Sedan blir det mycket dyrare att ta hand om ungdomar som kommer snett framöver. Det är klart att man kortsiktigt kan minska men det blir problem på lång sikt. Vi vet att idag är det alltfler som behöver specialundervisning i skolorna, upp till 20-30 procent i vissa klasser. Gör man inte det så blir det förödande konsekvenser och då blir det mycket, mycket dyrare. Jag brukar prata om kortrutt i trafiken men det handlar också om kortrutt inom utbildningen.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack fru talman! Det är just därför den här regeringen går in för att skapa hållbara strukturer som är effektiva och därför går vi in för en kommunreform. Det är i och med kommunreformen som man också kan hitta lösningar, att inom sina egna ramar med sin egen skatteprocent bli starkare och på det sättet också kunna garantera välfärden i sina kommuner.  Därför är Socialdemokraterna med och gör denna förändring, för att garantera att man även i de norra kommunerna, i skärgården och överallt ska kunna ha bra barnomsorg, bra skola och bra äldreomsorg. Vi vill bygga upp ett kraftfullt samhälle och en hållbar ekonomi.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Vackra ord! Men vackra ord hjälper inte! De som jobbar inom äldreomsorgen, inom skolan och inom barnomsorgen vill ha lön. Desto flera anställda vi har desto dyrare blir det. Det är ju det som det handlar om.

    Det är klart att om man slår ihop kommunerna till t.ex. en ”Nordvästra Ålands kommun”, och tittar på andelssystemet, så skulle denna kommun förlora två miljoner i andelar. Var tar man de pengarna ifrån? Jo, man ska effektivera, man ska omstrukturera och man ska modernisera. Vackra ord som man tror att ska lösa problemen. Problemet är att vi måste ha tillräckligt mycket folk anställda för de mjuka värdena och för att ta hand om dem. Gör vi inte det så blir det ännu dyrare i framtiden och det är dit ni håller på och går nu, regeringen!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Tack ledamot Karlsson. Ledamot Karlsson ställer frågan ”varför denna iver att spara?” Jag kan väl säga att det skrivs med ett ord och det är ”ansvar.” Kommunerna är ca 11 miljoner på plus medan landskapet har ett underskott på ca 15 miljoner. Till det underskottet ser man det strukturella underskott som vi har framför oss med pensioner, jämställda löner och ett investeringsbehov som vi inte ännu inte riktigt vet var det landar.

    Det är väl ingen i regeringsblocket här som har tryckt på ja-knappen kring detta landskapsandelssystem för att man ska spara på de mjuka värdena. Det här är ett sätt att effektivisera och organisera upp kommunal verksamhet så att man även i framtiden ska kunna garantera en god social service. Är det någon som drabbas i framtiden, om vi inte tar det här ansvaret idag, så är det kvinnor, barn och äldre.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ledamot Holmberg pratade om att man gör detta för att det finns framtida investeringsbehov. Jo, det finns ett projekt på 40 miljoner som man skissar på. Så vi fick det bekräftat nu varför man vill effektivisera.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack fru talman! Om ledamot Karlsson tänker på kortrutten så är det en investering som betalar sig relativt snabbt. Det är en mycket god investering för att kunna trygga en god service och en god kommunikation över hela Åland. Det är något som det här regeringsblocket ser som viktigt.

    Att man också sparar in fyra miljoner på landskapsandelarna, det gör man också eftersom man vet att det också finns möjlighet att göra det och för att uppnå en god kommunal service men till en lite bättre kostnadseffektivitet än idag.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag lämnar kortrutten och återkommer till det senare.

    Vad det handlar om är att vi ska ta hand om dem som behöver hjälp. Jag vet, i egenskap av kommunalpolitiker, att vi står i beråd att investera ganska mycket för de äldre. Någonstans måste de äldre vara och någonstans måste de tas omhand. Det kostar pengar! Oberoende om vi är en eller om vi är 16 kommuner på Åland så måste de tas omhand och det kostar pengar. Den skyldigheten måste vi ha.

    Det som regeringen nu gör är att man drar ner – man har kanske dragit ner tio miljoner hittills på knappt två år - på de mjuka värdena och på dem som behöver mest pengar. Det är det jag vänder mig emot. Varför ska alltid dessa betala allting? Inte syns det mycket på det andra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack talman! Jag blev lite förvirrad när ltl Runar Karlsson resonerade kring att de privata ställer upp och förfasade sig en aning över att privata tandläkare ger gratis tjänster. I debatt efter debatt, när det gäller kommunreformen, så har ltl Runar Karlsson förklarat att det är ett sådant samhälle som vi vill ha. Ett litet samhälle som präglas av talkoanda och där det är nära relationer mellan näringsliv och kommuner och man samarbetar för den gemensamma välfärden i kommunerna. Hur vill ledamot Karlsson ha det?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag har aldrig sagt att vi ska ha tandläkare och fotvårdare och andra som ska ställa upp gratis för invånarna och att det skulle vara en orsak till att behålla kommunerna. Det är i så fall ganska långt feltolkat.

    Återigen. Medge att det är en skrämmande utveckling som nu uppstår. Medge det! Men det kanhända att ni inte ser det på samma sätt, vilket skrämmer oss lite i Centern.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Hur Centerns politik är, det kan jag inte riktigt klargöra. Tidigare har partiordföranden sagt att man absolut inte vill höja skatter medan ledamot Karlssons anförande går i motsatt riktning. Så vad Centern vill ha är nog fortfarande ett stort frågetecken för min del.

    Men om du nu frågar konkret kring vilka tjänster som man tidigare har gjort i privat regi så är det så att man i alla tider har levererat sociala tjänster frivilligt. Tvärtom så har vi saker som först har skötts av privatlivet, sedan i föreningsform och slutligen har det lagstadgats om det an efter. Utvecklingen är att mer och mer blir lagstadgat, det är väl den som är tydlig. Mer och mer sköts av privata aktörer skulle jag vilja påstå.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Man frågar sig vilken Centerns politik är. Centern har varit med i 40 år och suttit i regeringsställning, så det är nog bara att se sig omkring hur det är på Åland. Man är väl hyggligt nöjda över den standard som man har byggt upp, speciellt inom omsorgsområdena. Det är det som man nu håller på att rusta ner och det är därför som vi faktiskt är lite förtvivlade.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack fru talman! Jag kan instämma med de tidigare talarna i deras repliker och noterar också att både jag och ltl Runar Karlsson har lite samma nyans på slipsen idag. Det rimmar ju väl när han står här och pratar ungefär som Ålands svar på Jeremy Corbin. Men det klingar lite falskt. Jag tror inte att Centern är ett socialdemokratiskt eller ett vänsterparti nu mitt i allt. Man har inte ställt sig bakom t.ex. tandvårdsreformen eller lägre avgifter eller andra sociala projekt som Socialdemokraterna har initierat under tidigare år. Varför ska man tro på er just nu?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Slipsvalet i morse var ett medvetet val. Jag ville visa att vi förstås som alltid värnar om de svaga i samhället. Sedan må man kalla det för center eller socialdemokrat eller vad som helst.

    Men nu missade jag frågan här!

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack fru talman! Ltl Runar Karlsson är hjärtligt välkommen på torsdag kväll till Mattas på medlemsträff. Då kan han förkovra sig lite mer vad ideologin och värderingarna handlar om.

    Jag vill påstå att det vi gör just nu är att möjliggöra för de svaga grupperna längre fram i tiden. Det är ingenting som vi gör med glatt humör, utan vi kavlar upp ärmarna och gör det som behöver göras för att göra Åland bärkraftigt på alla möjliga områden i framtiden.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Nu minns jag! Ledamot Wikström pratade om att man var motståndare till högre avgifter osv. Den här regeringen gick in för att höja sjukavgifterna, och det gick ni med på! Det stödde vi också visserligen. Det är inte sant, det som sägs, att ni är emot det. Det var visserligen under den förra mandatperioden - men nu gick det bra!

    Det känns faktiskt lite konstigt att man som centerpartist ska strida med Socialdemokraterna om att man borde ge mera pengar, i alla fall minst lika mycket, till de mjuka värdena. Ni socialdemokrater, ni säger ”nej det ska vara mindre!” Det känns lite konstigt men så är livet. Vi kämpar vidare med det som vi tror att är rätt och riktigt för Åland och dess invånare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tage Silander

    Tack fru talman! Efter denna duell inom det Socialdemokratiska partiet är det skönt att komma upp med en blå slips!

    Fru talman! Ett nytt landskapsandelssystem har nu presenterats efter många års funderande, planerande, diskuterande och ändrande och slutligen finns det ett slutligt förslag att ta ställning till. Ett lagförslag som är tänkt att ersätta det system som vi nu lever efter. Ett system som innehåller flera ingredienser som i längden inte har fungerat så bra som man har önskat.

    Moderat Samling har på olika sätt varit aktiva i processen och många åsikter har prövats och brutits och till sist fått tillfredsställande svar.

    Fru talman! Det är viktigt att uppmärksamma skiljelinjen mellan de föreslagna systemförändringarna och de förändringar av de totala resurser som landskapsregeringen föreslår att ska avsättas för landskapsandelarna.

    Det vi här och nu i första hand ska ta ställning till är om det föreslagna systemet kommer att fungera, inte bara nu utan även i framtiden. För att på ett förståndigt och verklighetsförankrat sätt fördela ekonomiska resurser så att kommunerna ges en reell möjlighet att tillhandahålla den lagstadgade basservice som lagtinget beslutar om.

    En helt annan sak är sedan att resurstilldelningen just nu föreslås minska en aning till följd av den ekonomisanering som även landskapsregeringen, av förekommen anledning, måste ägna sig åt. När man tar del av reaktionerna på förslaget, som har skickats ut på remiss, är det lätt att inse att man som remissinstans självklart värderar förslaget utgående från den egna situationen och i det sammanhanget inte sätter lika stor vikt vid att lösningen ska fungera för alla kommuner på samma sätt.

    Fru talman! Den förskjutning av systemets tyngdpunkt från väldigt mycket beaktande av kostnader, för främst socialvård och grundskola till en situation där inkomstutjämning får en större andel, förefaller att vara förnuftig. I förslaget tas nu även samfundsskatterna med som bas. Det är ett bra förslag eftersom ambitionen är att utjämna de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna där vi har väldigt olika förutsättningar när det gäller samfundsskatteinkomster. Det här ger också kommunerna mera incitament att förändra kostnadsstrukturerna och att fokusera på kostnadseffektiva lösningar. I förslaget finns även ändringar som berör landskapsandelar för socialvården, där det inte finns så mycket att kommentera utöver det som nämns i förslaget.

    När det gäller grundskolan har diskussioner förts om den intervallindelning, som har föreslagits, borde ha gjorts så att det första intervallet skulle vara 0-20 elever i stället för 0-40 elever som förslaget anger. Med de förklaringar som föreligger torde dock nyttan av den uppdelningen vara högst måttlig, om ens någon. Det har även förekommit diskussioner om dessa stöd skulle fokuseras på enskilda skolor i stället för på kommuner, men även här finns fog för att landskapsregeringens förslag kan accepteras.

    Stödet till ersättande skolor har påtalats i en del remissutlåtanden. Här har landskapsregeringen därefter infört en ändring såtillvida att dessa stöd inte längre har någon direkt koppling med landskapsandelssystemet. Till den del stöd fortsättningsvis kommer att ges till ersättande skolor så kommer landskapsregeringen att hantera detta genom att ge direkt stöd till den ersättande skolan.

    Fru talman! Den moderata gruppen anser att landskapsregeringens förslag är väl genomarbetat och att det kan vara vanskligt att förändra dess olika ingredienser från isolerade företeelser, eftersom man i arbetet med att ta fram förslaget nogsamt har påpekat att förslagets olika delar bör ses som en helhet. Om man gör väsentliga förändringar i någon form i olika detaljer kan detta föra med sig behov av ändringar på andra ställen i lagförslaget.

    Den moderata gruppen ser det också som förståndigt att den minskningen av de totala landskapsandelarna om ca fyra miljoner euro fördelas på två år med ca 3 miljoner år 2018 och ca en miljon år 2019.

    Slutligen ett konstaterande som också anförs i lagförslaget. Det handlar om att fördela ekonomiska resurser så att kommunerna har möjlighet att fullfölja sina lagstadgade uppgifter. Men, som så riktigt påpekas - och det här är viktigt – de landskapsbidrag som tilldelas är inte öronmärkta för vissa uppgifter utan medlen är därmed enbart att se som ett tillskott till kommunens kassa.

    Fru talman! I övrigt så kommer finans- och näringsutskottet, i sin behandling, att ytterligare fördjupa sig i lagförslaget och kommer att ge sina synpunkter däröver sannolikt i september.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Tack fru talman! Ltl Tage Silander är ordförande i finans- och näringsutskottet och har en viktig roll i det här sammanhanget och i den vidare behandlingen av ärendet. Därför skulle jag vilja framföra ett önskemål till finans- och näringsutskottet och det är att se om man på något sätt kunde dämpa den dubbla effekt som detta nu får. Med den dubbla effekten menar jag att själva systemet i sig, som lagen ligger, har en omfördelande effekt mellan de åländska kommunerna och som jag tycker är för svag, därför att de starkare får ge lite mera till de svagare osv. När man drar ner med fyra miljoner så blir det en dubbel effekt som slår ganska hårt mot vissa kommuner. Det är det som man måste se på och hur man kan dämpa den effekten så mycket som möjligt och om det finns några ytterligare mekanismer.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack fru talman! Jag försäkrar ledamot Nordlund att vi kommer att ta vara på allt som sägs och vi kommer att pröva det i utskottet, även detta.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    En fråga till finans- och näringsutskottets ordförande eftersom utskottet också har ett ansvar för att se till att vi för en balanserad politik på Åland. Står den neddragning som man nu gör gentemot den kommunala sektorn - med någonstans mellan 11-12 procent som detta handlar om - i relation till de övriga neddragningar som görs inom landskapsförvaltningen?

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack fru talman! Den relationen har jag inte funderat desto mera på. Det som jag tycker att man i det här sammanhanget måste framhålla, det är att resultatet av landskapets verksamhet inte får vara noll. Skulle vi få ett överskott och säger att vi därmed kan dela ut det också, så är det enligt min mening vanskligt. Vi har också uttalat oss i den riktningen att vi måste skapa buffertar för sämre tider, dvs. att resultat av landskapets verksamhet gärna får vara plus med ett antal miljoner. Hur mycket kan man sedan diskutera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack fru talman! Jag skulle vilja passa på och ta mig friheten att påminna både ledamot Silander och på samma gång finansminister Mats Perämaa att dagens kommunala system, där landskapsandelarna är en central del, förutsätter att vi hela tiden har goda överskott i den kommunala ekonomin. Det är det som är grunden för allt därför att man inte idag längre erhåller investeringsstöd via landskapet. Så det är oerhört viktigt!

    Jag förstår att ledamot Silander applåderar systemet, i och med att ledamoten är Mariehamnare som tillhör vinnarna tillsammans med Finström. Jag förstår det. Men var finns den moderata viljan att medverka till förändringar i lagstiftning som därmed tvingar kommunerna till en viss nivå i servicen? Är ledamoten och Moderaterna villiga att se över det lagpaket som styr kommunerna?

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack fru talman! Svaret är att vi naturligtvis är villiga att se över det och också försöka analysera var det finns konkreta inbesparingar att göra, utan att för den skull göra så att den kommunala servicen inte upplevs tillfredsställande. Det lovar vi att göra.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack fru talman! Det svaret gläder mig, ledamot Silander. Man kunde börja med hemvårdsstödet, där Moderaterna var en drivande kraft under senaste mandatperiod. Det har visat sig att det kostar kommunerna enormt mycket i förhållande till utlovad belastning på den kommunala ekonomin. Samtidigt har utfallet, dvs. resultatet av reformen, inte lett till en lindring av trycket på barnomsorgsplatser. Det är ett bra ställe att börja på.

    I övrigt vill jag förena mig med ledamot Nordlunds förhoppning att vissa saker i det här paketet kommer att granskas av utskottsordförande Silander med ett hårt öga.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack fru talman! För det första - frågan om hemvårdsstödet. Det är ett socialt stöd bland många. Alla bör granskas med samma måttstock naturligtvis. När det gäller själva utvärderingen, om hemvårdsstödet är bra eller dåligt. Det är det nog för tidigt att göra. Jag tror att man kan göra en rättvis bedömning först när det har gått tre år eller någonting sådant, enligt min uppfattning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack fru talman! Tack ledamot Silander! Jag kommer inte ihåg exakt hur ledamot Silander formulerade sig. Det var ungefär att ”kommunerna ges förutsättningar för att utföra sina åligganden.”

    rklara för mig, på ett begripligt sätt, hur ni menar att Geta ska kunna klara av sina åligganden med det nya landskapsandelssystemet.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack fru talman! Exakt hur olika kommuner ska förfara ska jag hålla mig ifrån. Det är klart att det är kämpigare – på gränsen till omöjligt kan det uppfattas på sina håll – att hantera det här. Det får vi leva med och se vad vi kan göra. Nu har vi en ambition, vi i regeringspartierna, att Geta ska bli lite större.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack fru talman! Ja tack, ledamot Silander, jag känner till regeringens planer på kommunstrukturförändring. Samtidigt är ju det en god bit framåt i tiden. Om regeringens tidsschema håller är det först år 2020. Men Getaborna ska på något vis hitta 200 000 euro i intäkter någon annanstans ifrån eller göra motsvarande neddragningar i sin budget för år 2018. Det är för mig en gåta hur regeringen kan anse att det ska vara realistiskt.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack fru talman! Hur Geta eller andra kommuner, som är nära gränsen, exakt ska göra ska jag som sagt inte uttala mig om. Men jag tycker ändå att det är lite besvärande att vi bara pratar om allting och alla värden såsom om de skulle vara statiska. Alla kommuner kan ju jobba med sina kommunalskatter och då handlar det inte bara om att höja skatteprocenten. Det handlar också om att se till att det är flera som betalar skatt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag var inne på samma område. Tittar vi på hur andelssystemet slår år 2019 så kommer Geta att bli tvungen höja sin skatt med fem procentenheter, Lumparland med fyra och Sottunga med fem procentenheter. De kommer alla att ligga runt 22 - 23 procent. Möjligtvis måste också Föglö höja sin skatt med ett par procent och Sund med en procent. Klyftan vidgar sig ganska mycket i och med att t.ex. Mariehamn och Jomala lätt kommer att kunna behålla sin skatteprocent och kanske också sänka den något. Hur ser ledamoten, och framförallt finans- och näringsutskottets ordförande, på det och hur kommer man att hantera det i utskottet?

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack fru talman! Exakt hur utskottet kommer att hantera den frågan kan jag inte svara på förrän vi sätter igång på allvar med att behandla betänkandet. Men igen – jag hänvisar till mitt förra svar – det är ju inte en statisk ekonomi som vi pratar om. Det finns ju möjligheter att förändra variablerna. Det är ju inte så att det bara är en skattehöjning som det måste vara. Det kan hända att ltl Runar Karlsson har rätt, det kan jag inte uttala mig om ännu. Men det finns också andra saker som kommunerna kan göra för att förändra resultaträkningen.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Visserligen är det så, bl.a. genom att försöka få fler invånare. Det finns inte så mycket annat. Ett sätt är om lagtinget skulle gå in för att man kunde ta högre skatt av fritidshusen - t.ex. i Geta - det kunde vara en rejälare inkomst, men det kanske man inte vill göra. Det finns som sagt olika sätt att få in mera pengar, men det är ganska begränsat måste jag säga.

    Faktum är att om Geta ska spara 350 000 euro, så oberoende om det gäller ökade inkomster eller minskade utgifter, så blir det tufft. I princip blir det omöjligt, för med en så hög skatt så vill folk kanske flytta därifrån i stället och inte dit.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack fru talman! Vi ska hoppas och tro att Geta behåller sin befolkning och kanske t.o.m. kan öka den. Det har sett någorlunda positivt ut, befolkningsmässigt, för Geta under den senare tiden. Men hur ekonomin ska utvecklas och vad man kan göra åt den, en liten kommun och en liten enhet som Geta, ja det är svårt. Det borde vara större enheter. Jag håller med där!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé

    Tack talman! Landskapsandelar väcker känslor. Vissa kommuner är helt beroende av landskapsandelarna och sedan har vi de större kommuner som har en egen stark ekonomi, vilket gör man klarar sig med mindre landskapsandelar. Men samtidigt anser man att just den kommunen borde få mera landskapsandelar. Då är frågan - är det rättvist? Och med landskapsandelarna - vad är rättvist och framförallt, vad är syftet?

    Talman! Jag kommer att gå in på en liten tillbakablick. Jag kommer så väl ihåg debatten år 2007 och när vi debatterade landskapsandelarna då. Jag kommer ihåg hur man pratade om stupet som kommunerna stod inför och att landskapsregeringen bara sparade pengar på hög. Kommunernas ekonomi år 2005 - som vi debatterade då - hade ett underskott på 1,2 miljoner euro. Då var det de siffrorna när vi hade den diskussionen.

    Landskapsandelsreformen år 2008 hade som mål att stärka kommunernas driftsekonomi, alltså årsbidraget. Det har den gjort. Investeringsstöden togs bort och kommunerna skulle själva bekosta sina investeringar genom de överskott som kommunerna gjorde.

    Talman!  Detta var då. Då hade landskapet en god ekonomi och kunde spara i utjämningsfonden. År 2005 gjorde kommunerna ett minus på 1,2 miljoner så landskapet lade dryga 10 miljoner i utjämningsfonden. Så all heder åt dåvarande finansminisiter Lasse Wiklöf och dåvarande lantråd Roger Nordlund över det arbetet.

    Nu är det tio år senare och det har blivit omändrat.  Kommunernas ekonomi går relativt starkt medan landskapet ser var man måste minska på kostnaderna. Nu står inte alla kommuner inför det ekonomiska stupet, utan de flesta kommuners ekonomi är relativt starka. Sedan har vi kommuner som har större utmaningar framför sig.

    Hur mycket är det kommunernas skatteintäkter och hur mycket är det landskapsandelar när vi pratar om våra kommuner? En fråga som diskuterades på ett av dessa referensgruppsmöten om landskapsandelarna var - om man är en egen kommun om man får mer än 50 procent av intäkterna i landskapsandelar? Det här tål att fundera på. Hur är det och vad ska vi göra där?

    Talman! Jag har haft det stora nöjet att få vara med i arbetet i den politiska referensgruppen om landskapsandelarna. Jag tycker att upplägget med att en projektgrupp som har sett på det och kommit med synpunkter har varit bra. En eloge till all kunskap som fanns i den gruppen! Jag har suttit med i den parlamentariska gruppen. Vi har haft många hörande, och det stora var att de hörande upplevt att dagens system har alltför stora trappsteg.

    Därför efterlyses ett system för att minska trappstegseffekterna som nu finns i dagens system och som nämndes av flera hörande. Nu kommer kompletteringen av skatteinkomsterna in mera i systemet än befolkningsstrukturen, just för att få en jämnare fördelning. Och visst är det så att man får den förändring som kommunerna efterlyst. Är det därigenom systemet som man är kritisk till eller är det inbesparingarna?

    När jag hör på debatten så pratar man mycket om intäkterna eller hur mycket man sätter i summan. Men när man hör diskussionerna ute, så pratar man om att man tidigare var indelade i bosättningsstrukturgrupper baserat på invånartäthet och att om den skulle frångås så skulle det bli en viss nackdel för randkommunerna. Men det skulle kompenseras med skattekomplettering. Man föreslår ett förslag från projektgruppen om extra tillägg för bl.a. ytterskärgården, för att se till deras behov. Kanske en miss för randkommunerna när man inför systemet. Nu går vissa ut och säger att ”politiskt val - att göra så här tycker jag är felaktigt”. Det var ett förslag från projektgruppen med dessa förändringar. Att gå ut och säga att det är de politiska regeringspartierna som har gjort det anser jag är fel. Vi var alla partier med i den politiska referensgruppen om det förslaget och accepterade det. Ett system som vi sedan ändrade med hänsyn till vad som kommit som en önskan från de hörande.

    Under remisstiden hade också vi från den socialdemokratiska lagtingsgruppen gett ett remissvar. Det var kring nyckelmodellen för KST, som man nu tar bort. Vi är lite rädda för denna avtalsmodell och vad den innebär för de svagare kommunerna. Det är något som vi påpekat och haft synpunkter på.

    Talman! Den socialdemokratiska lagtingsgruppen understöder detta lagförslag och förstår att det väcker känslor. Men är det systemet med landskapsandelarna som berör eller är det att man gör inbesparingar? Vi anser att syftet med landskapsandelarna är viktigt, att värna om att alla kommuner har en ekonomi att kunna erbjuda en god lagstadgad välfärdsservice. Den socialdemokratiska lagtingsgruppen ser vikten av att man kommuner emellan måste vara solidariska mot varandra. Vi måste se Ålands ekonomi som en helhet och se hur kan vi fördela kakan mer rättvist.

    Jämfört med när man tog detta landskapsandelssystem så är det nu skillnad på landskapets och kommunernas ekonomi. Vi måste ta detta på allvar. Landskapet tvingas till jobbiga nedskärningar på alla områden. Det är nya tider nu och vi måste alla vara med och ta ett ansvar, vi här i lagtinget men även kommunerna. Även tillgänglig sjukvård och gymnasieutbildning är en lagstadgad välfärdsservice som vi måste ha råd med.

    Men slutligt vill vi poängtera, från Ålands socialdemokrater, att det är dags nu, det är dags att vi får mer ekonomiskt stabila kommuner som inte ska vara beroende av landskapsandelarna, utan som kommer med en egen stark ekonomi där man kan prioritera efter sina behov och jobba för en tillväxt där kommunen blir ännu starkare. Det hjälper Ålands totalekonomi på sikt. Tillsammans blir vi starkare än att jobba mot varandra.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Tack Ltl Göte Winé! Jag skulle önska ett förtydligande vad gäller en diskussion som jag inte riktigt kunde följa kring att det här skulle vara ett politiskt beslut. Det hade någonting att göra med ytterskärgården. Hela lagförslaget är ett politiskt beslut som den politiska landskapsregeringen lägger fram. Jag kan inte se det på något annat vis. Tjänstemännen lämnar beredningsförslag men det slutgiltiga ansvaret, om vad man tar med och hur man gör det, det åligger den politiska landskapsregeringen.

    Ledamoten var väldigt tydligt med att den socialdemokratiska gruppen understöder förslaget. Men hur är det med kommunstyrelsens ordförande i Sund? Stöder han också förslaget? Jag tänker t.ex. på det som framgår av er remiss. Ni tycker att det här har arbetats fram för hastigt och att det egentligen inte borde träda i kraft före den 1 januari 2019.

    Ltl Göte Winé, replik

    Talman! Jag förstår att ledamot Thörnroos tappade tråden där för det gjorde jag själv, ärligt talat. Det jag var ute efter och försökte få fram är att det har diskuterats mycket samt att jag har hört - just från centerhåll - att det är den sittande landskapsregeringen som har velat svälta ut randkommunerna på det här sättet. Medan det system som vi har lyft fram - och som också har fått beröm från centerhåll - så har tagits fram av projektgruppen. Där har man tagit bort befolkningsstrukturgruppen och invånartätheten och ändrat med skattekomplettering.

    Som jag sade så fick ytterskärgården ett extra tillägg, men man gjorde det inte för randkommunerna. Det är någonting som vi borde ha lyft fram, ledamot Thörnroos - som var med på mötet - eller jag. Jag kan erkänna att det är en miss. Men ser vi på hela systemet så är det svårt att bara plocka ut en sak.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag vet inte om jag blev riktigt klokare av det där. I en så här pass omfattande process som det har varit, så finns det alltid olika parametrar att ta ställning till. Slutligen är det den ansvariga ministern som lägger sin sista hand vid det och sedan får ett godkännande av kollegiet.

    Jag har ingenting emot att ytterskärgården får en politisk prioritering. Jag ser inget fel i det. Men jag har en del andra synpunkter på förslaget som jag kommer att återkomma till i mitt huvudanförande.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Jag vill förtydliga att jag inte är emot det extra skärgårdstillägget utan jag tyckte att det var bra. Jag kan inte sätta mig in i deras situation men jag kan tänka mig att det är betydligt dyrare där och det gör vissa saker mer komplexa. Det är någonting som man måste se på.

    Det är vissa tuffa saker som har gjorts och det är, som jag sade, ett jobbigt beslut och det berör. Jag vill fortsättningsvis att landskapet ska ha råd med en bra gymnasialutbildning och en bra sjukvård. Vi måste börja titta på den åländska totalekonomin och vad vi har råd med, hur vi kan göra det och hur vi kan gå vidare. Men framförallt måste vi se hur vi kan gå vidare tillsammans och göra något bra av detta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ledamot Winé! Både jag och vicetalman Thörnroos satt med i referensgruppen, precis som nämndes här. Men vi fick inte ett kommatecken, inte en punkt, inte någonting med av våra ändringsförslag. Allt var bestämt på förhand - att så här ska det vara! Så kom inte och säg att vi var med på förslaget!

    Det förslag som nu finns skulle ha varit betydligt humanare och mera utjämnat om Centerns förslag, med en minskning på två miljoner i stället för fyra miljoner, hade tagits på allvar. Som det är nu så ska Geta spara motsvarande fem procentenheter eller 350 000 euro. Föglö ska spara 450 000 euro, Sund 150 000 euro osv. Det här blir skattehöjningar som alla måste göras i de här kommunerna. För dessa kommuner har det kämpigt, förutom Föglö som har det hyggligt ställt.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Ltl Runar Karlsson! När jag satt och tittade på gamla protokoll igår så hittade jag ett protokoll från ett möte i januari 2016. Där berättade den föredragande tjänstemannen, projektgruppens ledare, om remissvaren på den första remissen, där man gick ut med systemet. Där lyfte man upp förändringarna och hur de var. I dessa protokoll hittade jag ingen avvikande åsikt kring systemet, varken från ltl Runar Karlsson eller från övriga, som jag inte kan nämna i ett replikskifte på det sättet här. Det var då man skulle ha lyft upp det. Det har jag sagt tidigare till ltl Runar Karlsson på ett möte - när jag blev kritiserad för att svika randkommunerna - att där kunde vi ha gjort ett fel. Jag kan medge det men ltl Runar Karlsson medger det inte. Då är det lättare att skylla på ministern, för det är otroligt mycket lättare att vara i opposition.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Vi lade fram, i ett tidigt skede, att man skulle spara två miljoner i stället för fyra miljoner. Det visar ju detta lagförslag hur mycket lindrigare det skulle ha blivit för de utsatta kommunerna. Då kanske de t.o.m. hade kunnat mäkta med det.

    Under det sista mötet försökte jag själv hitta på ytterligare en kompromiss för att vi skulle hitta ett gemensamt förslag. Man svarade inte ens på det förslaget. Man ville inte ens försöka kompromissa med oss på något sätt i världen. Har man en parlamentarisk grupp så är det meningen att man ska sitta och resonera och diskutera och det ska vara båda-vägars-kommunikation. Man ska gemensamt försöka komma fram till en lösning. Det gick tyvärr inte så och vi ser nu hur det slår. I ltl Göte Winés egen kommun, Sund, kommer man att få det jättesvårt. De kommer att vara tvungna att höja skatten rejält nästa år.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack! Vad Sunds kommun själva göra så hoppas jag att vi i alla fall ännu får bestämma själv även om ltl Runar Karlsson även vill ta över Sund. Ledamot Karlsson säger att vi ville spara två miljoner i stället för fyra miljoner. Men vi pratade om systemet, ledamot Karlsson, när vi har gjort om det här. Det är det jag försöker prata om. Men ltl Runar Karlsson pratar bara om inbesparingarna.

    Jag tittade på åren 2009-2010 - då Centern satt med i landskapsregeringen - och hittade siffror där kompensationen i kommunerna minskade med 4,7 miljoner. Vad hände då? Ser vi konsekvenser av det här idag? Är det så farligt? Kanske inte! Vi kanske i stället behöver se vad vi kan göra för att gå framåt och hur vi kan gå vidare. Här behöver vi titta på vad vi kan göra och hur kan vi göra det tillsammans. Men framförallt - och det är vi ense om - att det är för små kommuner och vi måste bli större enheter. Det är bara så ledamot Karlsson.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack talman! Intensiteten i debatten börjar nästan närma sig en trafikdebatt och då vet vi att det blir hett.

    Jag hade möjlighet, som ledamot av Centern, att sitta med i den referensgrupp som tillsattes först av dåvarande finansminister Roger Nordlund och sedermera av finansminister Mats Perämaa. De fyra grundfrågeställningar som arbetades fram stod vi bakom redan då och det gör vi nu också.  Dvs. att ”landskapsandelssystemet ska ge kommunerna möjlighet att tillhandahålla lagstadgad basservice. Målet nås genom inkomst- och kostnadsutjämning". Det andra är att ”Systemet ska vara enkelt och förutsägbart och målet nås genom en steglös modell och ett fåtal parametrar som styr fördelningen". Det är väl något som vi alla kan omfatta, det är alldeles rimligt och logiskt. Vidare "att landskapsandelssystemet ska gynna hållbar tillväxt" det vill vi väl alla ha och vidare "landskapsandelssystemet ska främja samarbete och samgång." Det är väl också någonting som vi alla kan stå bakom.

    På mitt Åland så finns det tre huvudaktörer som verkar ute i vardagslivet och som driver samhället framåt. Det är lagtinget och landskapsregeringen som finns på en nivå, det är kommunerna som finns som en medspelare på den här planen och sedan har vi också den tredje sektorn som jag tycker gör ett fantastiskt fint arbete. Det är viktigt att alla de här tre aktörerna ges möjlighet att verka för att vi på Åland ska fortsätta växa, vara en attraktiv bosättningsplats med hög sysselsättningsgrad samt inflyttningsvänlig. Detta som inledning.

    I samband med att ett andra förslag gick på remiss så utmynnade det i arbetsgruppen - att alla de förslag som vi förde fram från Centerns sida, ibland med stöd av andra partier - att det inte fanns något intresse att ta dem vidare. Med anledning av detta så fogade ltl Runar Karlsson och jag en reservation, daterad den 7 april 2017, till betänkandet och som nogsamt har stoppats undan nu.

    Jag ska lyfta upp tre av de saker som vi skrev där. ”Landskapsandelssystemets syfte är att utjämna ekonomiska skillnader mellan kommunerna och därigenom skapa förutsättningar för produktion av likvärdig service oberoende av vilken kommun man bor i. Som förslaget nu är utformat ökar Mariehamns landskapsandelar medan 13 kommuner får mindre andelar. Enligt förslaget är det Föglö, Geta och Sottunga som förlorar mest på det nya systemet. En sådan fördelningspolitik kan vi inte omfatta.” Ytterligare en punkt. ”Vi stöder inte förslaget om att minska landskapsandelarna med fyra miljoner eftersom det enligt vår bedömning slår för hårt mot barnomsorgen, äldreomsorgen och grundskolan.” Alltså kommunernas kärnområden. Och vidare ”Vi stöder inte förslaget till den nya omstruktureringen av samfundsskatten eftersom det enligt vårt förmenande minskar kommunernas incitament för näringslivsbefrämjande åtgärder.” Och också i förlängningen, som det inte står här, de kommuner som nu har satsat näringspolitiskt för inflyttning av industrier av olika slag och olika industriområden som man har gjort med ett långsiktigt perspektiv och kommer att förlora ganska mycket på det. Då tänker jag på de investeringar som man har gjort i infrastrukturella satsningar och det tycker jag att är olyckligt faktiskt.

    Systemet som nu ska trummas igenom med våld ger en minskning av landskapsandelarna med fyra miljoner i ett försök att kanske lite täcka över den största katastrofen och så sätter man tre miljoner till 2018 och sedan en miljon till 2019. Det var inte så svårt att genomskåda den manövern. 11 procent mindre i landskapsandelar. Då blir första frågan – varför fyra miljoner? Jag har inte sett en enda uträkning från landskapsregeringens sida där man kan bevisa att just fyra miljoner är den lämpliga summan. Det känns mera som om man satt upp fingret i luften och tänkt att ”hur mycket pengar måste vi ta av kommunerna för att kunna tvinga ner dem på knä. Hur mycket måste vi ta i det här bakhållet för att helt enkelt få ner dem, för nu ska de krossas!” Det här är del ett i att slå sönder den kommunala strukturen, del två är på remiss nu. Det är för att man ska skapa de här stora kommunerna eftersom de blir bärkraftiga och robusta. Om nu de nya planerade storkommunerna blir så bärkraftiga och robusta, varför är det då Mariehamns stad som behöver få mera stålar för att det ska snurra runt? Är det någon som borde vara bärkraftig och robust så är det Mariehamns stad jämfört med Sottunga, Föglö och Geta.

    Några kommunstyrelseordföranden sitter här i salen och försöker väl bygga rygg för att kunna försvara landskapsregeringen samtidigt som man skickar in ganska salta kommentarer kring landskapsandelssystemet. Det kan inte vara lätta alla gånger att stöda den här landskapsregeringen.

    Jag funderar på var de här inbesparingarna ska göras. Från Centerns sida har vi sagt att administrationskostnaderna sist och slutligen är ganska små. Man kan säkert få ner dem något. Jag tror att ltl Ingrid Johansson nämnde digitaliseringsrådets möjligheter. Men de lär ju knappast vara aktuella för år 2018 då tre miljoner ska skäras bort. Det är inom äldrevården och inom skolan det ska sparas. Men vad man riktigt ska göra inom äldrevården och skolan det vet jag inte eftersom det är lagstadgat. Större grupper kanske, större grupper på dagisområdet – jag vet inte. Men fyra miljoner är faktiskt ganska mycket pengar. Geta säger helt ärligt ”vi klarar inte det här, det finns inte på kartan.” Det är 250 000! Man viftar med en vit flagg - hjälp! Det gör också Föglö och ett stort antal andra kommuner, men landskapsregeringen konstaterar i sitt förslag att det är svårt att få fram ett system som passar alla. Punkt! Det är beklagligt.

    Jag ska avsluta här eftersom jag ser att talmannen ger mig en bestämd blick. Man ska respektera taltiden så jag återkommer i ett annat anförande med mera detaljer kring förslaget.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Några här i talarstolen idag igen - och likadant vtm Veronica Thörnroos - utmålar Mariehamn som vinnare och andra som förlorare. Jag skulle vilja uppmana till att sluta upp med det. Varför gör ni det, ni som gör det?  Varför tar ni inte upp att det är andra som är ännu mera ”vinnare” i listorna när man ser på hur förändringarna påverkar? Det passar väl inte er strategi som går ut på att hitta en gemensam fiende för att rikta bort fokus på de utmaningar som man står inför eller det faktum att man kanske inte är helt eniga i alla kommuner.

    Staden kan aldrig vara vinnare i ett system som går ut på att fördela pengar där en avgörande grundtanke i systemet är att ge mer till glesbebyggda områden än till tätbebyggda. Staden kan aldrig vara vinnare i ett landskapsandelssystem så sluta med att påstå det!

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Jag baserade mitt uttalande på det underlagsmaterial som finns att tillgå och på det lagförslag som regeringen har lämnat fram.

    Tittar man på hur fördelningspolitiken såg ut tidigare och hur den ser ut nu, så är det delvis en kostnadsneddragning men det är också en förskjutning så att Mariehamns andel av nedskärningarna är väldigt små. Det är inte bara jag som tycker det. Det finns ett antal remissutlåtanden som påpekar samma sak.

    Jag ska se om jag får fram det här - ”Yttrande över förslag till ett nytt landskapsandelssystem”. Citat ”landskapsandelandelssystemet gynnar staden otillbörligt mycket och det kommenteras och motiveras särskilt nedan här.” Det är undertecknat av kommundirektörerna i Geta, Saltvik, Sund och Vårdö som exempel.

    Jag skulle gärna ta del av vem som gynnas mera av det här systemet än vad Mariehamns stad gör?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack fru talman! Det är bara att läsa listorna hur förändringarna påverkar och då är det inte Mariehamn som är i topp.

    När det gäller utlåtanden så stämmer vicetalman Thörnroos in i den kör som med olyckliga utlåtanden utmålar enbart staden som vinnare. Mycket olyckligt att andra kommuner gör det. Det är första gången som kommunerna gör det i sina utlåtanden och pekar ut en enskild kommun. Mycket olyckligt!

    Staden har ju redan drabbats av de landskapsandelar som har minskat. Man tittar heller inte på det samfundsskatteras som fanns tidigare och ser hur det har påverkat hur systemet såg ut tidigare. Staden har höjt skatten. Hur många andra kommuner har gjort det? Staden har sparat in. Det är klart att flera hundratusen euro på staden också innebär tuffa inbesparingar. Inte är det lättare att spara i staden bara för att det är en större kommun.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Min koppling till Mariehamns stad har ingenting att göra med Mariehamns stad som sådan utan det har att göra med att det är vår största kommun.

    I landskapsregeringens andra förslag så är man väldigt tydlig med att man måste skapa stora kommuner för de blir robusta och bärkraftiga. Gör man den kopplingen så borde staden med det nya systemet ha fått ytterligare sänkta landskapsandelar, eftersom Mariehamns stad är motorn och således egentligen inte borde behöva landskapsandelar i samma utsträckning som andra.

    Jag skulle gärna vilja veta vilken kommun det är som är bättre gynnad än Mariehamns stad, som ltl Petri Carlsson nämnde i sitt första replikskifte?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Jag har märkt att när man står i talarstolen så är det lätt att man pratar om ”kommunens man”. Jag fick höra en hälsning till mig när man pratade om ”styrelseordföranden” och kände en liten passning av ledamot Thörnroos, så jag tänkte gå upp och ta den.

    Jag är invald i Ålands lagting för att se till hela Ålands bästa. Det försöker jag göra hela tiden, jobba på det sättet och se på det så. Jag försöker se hur jag går tillväga och vad vi gör. Men framförallt så ser jag jättestora utmaningar för landskapet och dess ekonomi. Vi har ÅHS och geriatriska kliniken. Vad händer där? Kommer det nya utgifter? Vi har psykiatrin med stora behov. Vi har framtidsbehov inom gymnasieutbildningen som vi också måste se på.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack! Jag tror kanske inte riktigt att jag varken nämnde gymnasieskolan eller ÅHS i mitt anförande. Det jag har nämnt här tidigare är att i det sammanträdesprotokoll som i det här fallet kommer från Sunds kommun och som i rimlighetens namn är undertecknat av dess styrelseordförande, så föreslår styrelsen att landskapsandelssystemet inte ska börja gälla före 1.1.2019. Det är den fråga som jag ställde. Vad föranleder det?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Det föranleder att det kanske skulle vara bättre för Sunds kommun om man gör det 1.1.2019. Svårare är det inte. Och skulle man ha lyssnat så skulle vi ha accepterat och tackat. Däremot förstår jag att man inte kan gå efter endast en kommun. Men är en fråga på remiss så har man rätt att ha åsikter. Jag behöver inte visa någon agg mot finansministern eller känna mig överkörd. De begär synpunkter när det är ute på remiss. Vi diskuterar i kommunen och tillsammans ger vi svar. Det fanns ingenting frostigt i de här svaren, utan vi har försökt vara helt konkreta och sakliga i våra svar. Det är det vi har jobbat utifrån och det tycker jag inte är så konstigt, även om ledamot Thörnroos tycker det. Man måste antingen vara för eller emot.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag tänkte nästan säga att ltl Göte Winé är väldigt rakryggad i den här diskussionen. Men det som jag också skulle vilja säga, som jag sade tidigare, det är att ni också konstaterar i ert utlåtande att konsekvensen av dessa sparkrav, som är 250 000, leder till ökat skatteuttag av kommuninvånarna i en kommun med redan högt skattetryck.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Jag tycker den är sorglig, den här polemiken som Centern skapar mellan Ålands olika delar. För Liberalerna så utgör landsbygd, stad och skärgård en oslagbar helhet där vi ser att alla delar bär varandra. Den här retoriken som ledamot Thörnroos för kring landskapsandelarna tycker jag minst sagt är osaklig. Det får det att låta som om man i början får lika stora andelar av landskapsandelarna. Alla vet ju att staden redan idag har låga andelar och dessutom så har landskapsregeringen justerat stadens nivåer efter remissutlåtandet och lyssnat på det som kommunerna har sagt.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! När jag fick ut remissutlåtandena från landskapsregeringen så var de 31 stycken. Det finns en väldigt, väldigt stor oro ute i skärgårdskommunerna och i landskommunerna kring dessa indragningar på fyra miljoner. Det är inte bara ett remissutlåtande som har påpekat att man tycker att Mariehamns stad är förfördelad. Så jag behåller mig faktiskt rätten här i Ålands lagting att också företräda dem som har lämnat in svar och som kanske har lite avvikande åsikter mot vad ltl Ingrid Johansson har, den här gången.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Men det skulle passa sig ifall man berättar hela sanningen, att landskapsregeringen har gjort justeringar efter de här remissutlåtandena. Liksom jag sade i Liberalernas gruppanförande så motser vi att landskapsregeringen ordnar särskilda stöd för dem som hamnar i särskilt svåra ekonomiska trångmål. Men det har ju ingenting med systemet att göra. Man måste ju ha ett rättvist och övergripande system och sedan får man hantera kriskommunerna därefter.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Men om man skapar ett nytt system, som inom loppet av tre år ger direkta nackskott åt tre kommuner, så är det väl ändå inte helt orimligt om man funderar efter - är det här systemet verkligen det som vi eftersträvar?

    Vi har Geta kommun som kommer att gå i putten tillsammans med Sottunga och eventuellt Föglö. Och Sund kommer att få det väldigt svårt eftersom de stora inbesparingarna på fyra miljoner ska göras inom omsorgen - alltså inom äldreomsorgen, inom barnomsorgen och skolan. Där finns det inga quick fix för att få ner de kostnaderna. Den verkligheten tycker jag att vi alla ska kunna acceptera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack fru talman! Ärade ledamöter! Jag ska säga några ord också i det här ärendet. Det är ju ett av de mest komplicerade lagförslagen som vi har fått under den här lagtingsperioden hitintills. Jag noterar exempelvis att ansvarig minister överhuvudtaget inte är närvarande, det är ju en intressant detalj. Rösten har tydligen farit igen.

    Det har talats om den parlamentariska referensgruppen några gånger. För mig var det helt nytt. Jag hade inte varit med om det tidigare. För mig låter namnet som att man ska tillfrågas och kanske ha någonting att säga till om. Som en mycket liten grupp så förstår man att man inte kan säga till så mycket. Jag kom ju också in lite i processen. När vi fick möjlighet att komma med någon form av remissutlåtande så skrev jag att kalkyleringsdelen såg rätt bra ut men jag ifrågasatte skattekompletteringen både till storlek och till procent. Jag märkte att de andra hade lite liknande tankegångar. Vad jag sedan förstod så ändrades absolut ingenting. Det gör väl kanske att intresset å ena sidan minskar att komma med utlåtanden, å andra sidan så är jag tacksam att jag fick vara med och se processen. Men namnet kunde kanske ha varit ”informationsgrupp” eller någonting sådant. Det skulle ha varit mera passligt. Men som sagt så var det mycket intressant att vara med.

    Jag tänkte komma med några kommentarer. Att den här skattekompletteringen är större än tio procent låter rimligt. Men den har lite bollats upp och ner och själv tycker jag att 50 procent låter lite väl högt. Den har varit lägre men vi förstod igen att den höjdes. De sista ändringarna – åtminstone när det gäller min åsikt – gick i en helt annan riktning.

    Det andra är hur mycket som man ska kompensera. Tidigare har man tittat på inkomstskatterna och nu också företagsbeskattningen. När det gäller personbeskattning så brukar man säga att om skatteprocenten är mer än 50 procent så minskar initiativen att försöka få större inkomster. Jag blev väldigt förvånad när procenten var uppåt 90 procent. Det hette att det ena berodde på det andra och eftersom jag tycker om siffror så försökte jag titta i modellen men den var synnerligen komplicerad. Jag frågade om det ett antal gånger och varje gång var det att ”nästa gånger kommer svaret.” Men jag fick aldrig något svar. Det finns en liten förklaring här nu. Och som någon var inne på med de här industriområdena som man har satsat på, om de nu ska utjämnas till 95 procent så känns det lite bakvänt. Men det är min åsikt.

    På sidan 13 så noterar man just den här allmänna formuleringen att ”en exempelberäkning visar en nettoeffekt på kommuner på över 80 procent av ökningen under förutsättning” och så vidare bortåt. När jag tidigare försökte reda ut det så lyckades jag aldrig hitta något.

    På sidan 19 har vi en intressant formulering som jag inte heller förstår mig på. Där står det att ”en ökning av samfundsskatterna i en kommun kan leda till en viss minskning av skattekomplettering men eftersom den baseras på ett medeltal av fem år är den minskningen liten.” Minskningen kan inte bli mindre eller större beroende på hur många år det är. Men ledamoten Johansson nämnde att svängningarna inte blir så stora, men det är en helt annan sak.

    Sedan står det i följande mening, märkligt nog, att ”dessutom utjämnas 95 procent av skillnaden som uppstår och inte hela skillnaden” - hela skillnaden, då försvinner ju alla incitament – ”vilket gör att det även finns en viss tillväxtnytta. Således kommer största delen av en ökande samfundsskatt att komma kommunen tillgodo.” Det låter ju märkligt om man ska utjämna med 95 procent så kan ju rimligtvis inte största delen komma kommunen tillgodo, om jag förstår saken rätt.

    Det här är nog ett synnerligen komplicerat dokument. Ledamot Silander sade att det ena hänger ihop med det andra och det är väldigt svårt att ändra. Det håller jag absolut med om. Det gör ju också att det är oerhört svårt att från det här läget ändra någonting. Jag har noterat ointresset att ändra hitintills. Så jag tror nog att landskapsregeringen får, från min sida sett, göra som ni tycker att är rätt. Det finns andra strider som jag hellre tar. Det stora problemet är att pengarna som ni inte ger till kommunerna eller som ni ger till kommunerna i alla fall är inom landskapet.

    Jag har lite tid kvar. Det ska inte bli en vana för mig att gå över tiden, herr talman.

    Jag var med på båda informationstillfällena för ett tag sedan. Då var det också lite märkligt. Vid det första tillfället så var ministern inte närvarande. Då tyckte tjänstemännen att man inte kunde svara på vissa frågor. Där höll jag nog med. Det var ministern som borde svara på dem. Men sedan var jag med på det tillfället, där också ministern var med men inte tjänstemännen, och då blev det lite samma sak. Då kunde ministern inte svara för att de sakkunniga inte var med.

    Jag frågade en sak då – och det finns på sidan 32, kapitel 6 Komplettering av skatteinkomster. Det fanns en tabell i det material som vi fick som indikerade att det bland inkomsterna också skulle finnas svenska pensionärers inkomster som varit uppe också i ett annat sammanhang. Då frågade jag - ”hur är det, räknas de med som inkomster?” Vi talar inte om skatt. Det betyder i så fall att om det flyttar in en pensionär från Sverige, som betalar skatt i Sverige, så kommer den kommunen att kompenseras. Då räknas det som att den personen inte har betalat någon skatt överhuvudtaget, vilket den ju inte har gjort. Jag har försökt titta i materialet men det är mycket omfattande så jag har inte hittat det. Kanske jag här kan få svar på den frågan. Kommer kommunerna att kompenseras för de pensionärer vars skatt går till Sverige?

    Jag tror att tiden är ute så jag tackar för ordet.

    Ltl Petri Carlsson

    Herr talman! Vi har haft parlamentariska referensgrupper som har jobbat med förslaget till nytt landskapsandelssystem. Detta har, som redan sagts här idag, pågått både under den förra och den nuvarande landskapsregeringen. Remissyttranden har inbegärts och beaktats. Det har kompromissats mellan alla partier och den senast tillsatta referensgruppen - där flera personer också satt i den föregående gruppen - godkände i stora drag till slut förändringarna i systemet. Jag har personligen suttit med i både den förra och den nuvarande parlamentariska gruppen och under både den förra och den nuvarande regeringen.

    Med ett par undantag, som till exempel storleken på minskningen av andelarna, har oppositionen haft synpunkter som vi hört om idag. Men i stora drag godkändes alltså systemändringarna av alla.

    Referensgruppen avslutade sedan sitt arbete och landskapsregeringen skickade ut förslaget på en ny remissrunda. Så långt allt gott och förankrat i vår lagtingsgrupp och säkert i alla lagtingsgrupper. Nu har vi förslaget i lagtinget med ett par ändringar gjorda av landskapsregeringen till det förslag som referensgruppen kände till. Alltså har ett par helt nya saker tillkommit efter att referensgruppen avslutat sitt arbete och efter den senaste remissrundan.

    Vi har idag fått höra att landskapsregeringen hänvisar till att man gjort dessa nya ändringar i linje med utlåtanden från flera remissyttranden. Dessa förändringar vill jag att finans- och näringsutskottet särskilt tittar på i sin behandling av förslaget. Jag tycker utskottet särskilt ska titta på vilka remissutlåtanden det handlar om, vad dessa innehåller och om det har tillkommit något nytt som inte fördes fram i den första remissrundan. Alltså, vilka är de nya motiven i remissvaren för att göra de förändringar som har tillkommit efter den parlamentariska gruppens sista möte? Det här hoppas jag få svar på innan vi går vidare med detta till nästa behandling här i plenum.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack herr talman! Jag vill betona att vi absolut inte har godkänt det här förslaget. Vi satt ju med i samma grupp. Vi såg ju, som jag sade första gången, att ingenting hände. Vi fick möjlighet att komma med lite synpunkter men mer än så var det inte.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Herr talman! Här verkar vi ha helt olika uppfattning. Vi gav, som jag uppfattade det, vår välsignelse till landskapsandelssystemet i stora drag och de förändringar som föreslås. Det har den parlamentariska referensgruppen - både den förra den nuvarande - tyckt till om, särskilt på det sista mötet.

    Vi ombads även att komma in med avvikande åsikter till protokollet i skriftlig form, så jag kan inte förstå det på annat sätt än att vi har godkänt det.

    Däremot så fanns det ett par avvikelser, dvs. minskningens storlek, om den var för mycket eller inte och sedan hur mycket skattedelen ska påverka. Det har förts fram, absolut.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack! Ja, det var det jag ville få fram. Ersättningsprincipen var helt okej men det var de här sakerna, som jag också tog upp i mitt anförande, som jag aldrig har godkänt. Det är regeringen som bestämmer och det respekterar jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack herr talman! Det förslag som förelagts lagtinget så innebär de facto att man ger ett skattetryck på skatteprocenten i kommunerna. Det är inte ofta som vi har sådana lagförslag, som berör den enskilda människan, men det här gör det och landskapsregeringen ställer kommunerna inför det dilemmat. Vissa kommuner måste höja skatterna mer än andra. Det har man politiskt gått in för. Man ha motiverat från regeringsblocket här idag, att det har att göra med kommunstrukturreformen. Det visar hur man försöker svälta ut kommunerna och öka skattetrycket för att man ska kunna motivera varför kommunerna måste slås ihop. Det är ju fel!

    Varken i lagförslaget eller i finansministerns presentation framgick det hur mycket skattetrycket påverkas av detta. Det gör ju det, eftersom man minskar med över fyra miljoner. Har landskapet – som det frågades om tidigare – minskat sina gap i sitt eget budgetunderskott på samma sätt? Det bör nog utskottet titta på. Det kravet ska också ställas. Eller är detta ett sätt att finansiera kortrutten i skärgården? Man kan också ställa det mot varandra. Det är den politiska argumentationen som förs i sådana här sammanhang. Det är ju skattepengar det är fråga om. Det löntagare och andra som står för detta.

    Jag har tidigare sagt, och jag vidhåller det fortfarande, att samfundsskatten borde delas lika över hela Åland. Den har att göra med det här lagförslaget. Man borde titta på hur man ska göra i framtiden. Nu kommer det inte att göras för utskottet har ingen möjlighet att gå in för det. Men jag tycker att man från landskapsregeringens sida bör titta på det. Det skulle vara rättvist för hela landskapet hur man gör det fördelningsmässigt.

    Det har inte att göra med de kommunala besluten alla gånger att samfundsskatten är högre i en kommun än i andra. Det har att göra med taxfreeundantaget och det har att göra med många olika faktorer. Ett litet företag i en kommun kan, om man är ett investeringsbolag, få enorma skatteinkomster och lyckas göra ett bra år. Det kan påverka mycket. Men det är ändå helheten för hela landskapet, med banker, försäkringsbolag och andra, som gäller. Jag har sagt det hela tiden. Dessa bolag är för hela Åland och då ska också inkomsterna fördelas över hela landskapet. Det bör man titta på i framtiden. Små kommuner drabbas hårt av detta. Vad är avsikten med att man gör det? Hur kan man lindra de här effekterna? 

    Den bästa förändringen som gjordes i detta system var när man inte betalade investeringarna och kommunerna inte förbyggde sig, som man gjorde tidigare, och man från landskapsregeringen sade ”orkar kommunen så orkar vi.” Det blev ofta kostsamt, men det har blivit bättre nu. Därför ser vi nu en bra ekonomi i kommunerna, tack vare att man införde denna reform i tiden. Där kan man se positiva effekter.

    Det som är positivt med det här lagförslaget är att ersättande skolor får direkt stöd av landskapet. Det är mycket fördelaktigt. Här borde man också utveckla det till att också gälla för daghem och åldringsvård så att vi får en konkurrenssituation i landskapet, där man kan visa på alternativ som kanske är mer kostnadseffektiva än de som samhället driver. Men det har varit omöjligt att göra det idag med de system som vi har. Så det är ett mycket bra jobb av landskapsregeringen att komma med detta förslag. Jag hoppas också att man kan utveckla det ännu mera.

    Jag hoppas att utskottet tittar på detta och inte slår ihjäl de små kommunerna med det här lagförslaget.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Man får väl tacka för att man i debattens senare timme kommer med lite beröm från oppositionen, för landskapsregeringens förlag. Det är hedersamt att man uttalar så när man tycker att det är så.

    Jag tycker personligen att det är bra att vi kunde ta detta steg med de ersättande skolorna. Landskapsregeringen har som helhet gått in för det här och jag vill bara säga, att för att konceptet med ersättande skolor på Åland ska kunna bli heltäckande eller komplett, så bör det klareras i grundskolelagen vilken roll de ersättande skolorna har. Det blir säkert en livlig debatt om det också när lagtinget så småningom ska ta ställning till en reviderad grundskolelag. Så här långt har landskapsregeringen sett att beredningen av den nya grundskolelagen sammanfaller med det som vi nu föreslår via finansieringen av dessa skolor.

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftet avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Tack ledamot Häggblom! Ledamot Häggblom har ofta åsikter om att landskapsregeringen skulle behöva spara ännu mera i sin egen budget. Då undrar jag vad ledamot Häggblom har för alternativ? Om nu inte landskapsregeringen ska spara fyra miljoner här, så var tycker ledamot Häggblom att dessa fyra miljoner ska tas ifrån för att kapa bort det underskott som landskapsregeringen har i budgeten?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack herr talman! Det som jag saknar i detta lagförslag är hur mycket landskapet avser att spara. Som ledamot Holmberg vet så har jag röstat emot förslaget som kortrutt och dylikt. Det kommer vi att diskutera idag ännu. Det kostar ju pengar utan att ge en bättre service till lokalbefolkningen.

    Ltl John Holmberg, replik

    Ledamot Häggblom ser ett problem med att små kommuner kommer att få det väldigt svårt, vilket de också kommer att få i dag, men speciellt i framtiden. Ser ledamot Häggblom någonstans att vi har för små kommuner idag på Åland och att det är för små enheter för att kunna trygga en framtida social service på tillräckligt kvalitativ nivå?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack talman! Jag ser det inte som något problem utan jag ser det som en tillgång i vårt samhälle. Det är därför som vi har den lägsta arbetslösheten och vi har den bästa ekonomin i hela EU-området. Det är tack vare att vi har haft de små kommunerna och tack vare att vi har haft duktiga politiker ute i vårt åländska samhälle. Den kunskap som man har lärt sig i kommunerna, och som också överförts till näringslivet och till arbetslivet, är orsak till att vi har haft en bra ekonomi. Det vidhåller jag. Se på dem som slår ihop! Dessa länder har problem idag. Men det har inte Åland haft.

    Det där går aldrig hem hos ltl Holmberg. Men jag hoppas en dag att det kommer att gå upp ett ljus.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund

    Tack herr talman! I grunden så har väl alla partier varit införstådda med att det kommer att ske en förändring i landskapsandelssystemet framöver. Alla har varit införstådda att summan i stödet till kommunerna ska sänkas. Alla partier har varit representerade i en referensgrupp, där vi har diskuterat detta, som startade upp i den förra regeringen och som nu fortsatt med denna regering.

    Det blev en vila i arbetet i samband med att SOTE-reformen blev aktuell i Finland. Man ville se effekterna av det och vad det skulle innebära för landskapsandelssystemet. Sedan tog man upp det igen och jag beklagar verkligen att jag inte var med på det sista mötet, jag hade inga möjligheter. Det oaktat så har vi alla varit införstådda i referensgruppen med att det kommer att ske förändringar.

    Nu kommer detta att drabba kommunerna olika. Så blir det ju alltid när man gör förändringar i systemen. Det som kanske är själva oket för kommunerna är att man lägger en fyra miljoners inbesparing utöver förändringarna i landskapsandelssystemet. Man får säga att det är den här landskapsregeringens produkt och ett tillägg till förändringen i landskapsandelssystemet. Det bygger helt och hållet på att man ska vara med och finansiera det underskott som landskapet har i budgeten.

    Där har jag och Ålands framtid en annan åsikt. Jag tycker att dessa fyra miljoner är lite drastiskt. När man tittar på resultatet, och som det har sagts av flera ledamöter här idag, så kommer det att slå väldigt tufft för många små kommuner. Frågan är hur man ska klara upp det och hur man ska finansiera det. Ska man höja skatteprocenten med fyra till fem procent, vilket flera kommuner måste göra, så är ju möjligheten för den kommunen att utvecklas i framtiden väldigt tuff. Inte lockar man in några företag eller inflyttare till en kommun där man har varit tvungen att höja skatteprocenten med fyra eller fem procent. Effekterna blir att man börjar titta på neddragningar av servicen.

    Vi har tidigare påpekat att landskapsregeringen, i samband med hela landskapsandelsreformen, skulle titta på lindringar i lagstiftningen för servicen ute i kommunerna så att man skulle ha en möjlighet att på något sätt göra dessa inbesparingar. Men där har landskapsregeringen missat eller medvetet inte kommit med sådana förslag. Då kan man fråga sig hur man då ska bete sig i framtiden? Det kommer att bli en stor skillnad mellan kommunerna.

    Nu är det många som ivrar för att större kommuner ska reda ut detta och att man blir bärkraftig och effektiv, som ett argument mot det här. I min värld, brukar man säga, så existerar ju samma personer fortfarande som har behov av vård, dagis och skola. Åldringar som ska ha denna vård flyttar ju inte på sig utan de blir kvar där.

    En storkommun får ta över det här och då ökar förstås skattetrycket på den kommunen. Man kommer också att få höja skatten för att kunna finansiera det. Jag tror inte att det finns en stor kassa som man kommer att kunna börja ta ur och betala för de merkostnader som det kommer att bli.

    Det nämndes i ett anförande att kommunerna har möjlighet att skapa ny skattekraft hela tiden. Det är klart, visst har de det. Men det pågår ju hela tiden, hos kommunerna, att hitta på möjligheter att skapa ny skattekraft. Alla kommuner jobbar för att få inflyttare. Man skapar bostadsområden och industriområden och alla försöker ha en bra service för att locka kommuninvånare. Men då kommer man tillbaka igen till detta. Vilken företagare och vilken familj flyttar till en kommun som har en skatteprocent på 22-33 procent? Jag tror inte att det är någon överhuvudtaget. Det blir ju andra vägen, att det flyttar ut folk i stället.

    Detta med att man råder bot genom att bli stor och effektiv – jag ser att effektiviteten är inom administrationen. Minskningen av personalen inom administrationen är nog väldigt liten. Det kan kanske röra sig om en till två procent som det handlar om och där man kan få ner kostnaderna, det borde vara möjligt.

    I övrigt så har vi åldringsvården och skolan, som jag nämnde, som belastar också hela storkommunen, om man inte på ett eller annat sätt drar in skolor. Det säger ju PWC också i sin rapport, att en del av inbesparingarna är på kommundirektörer och eventuellt genom att dra in skolor. Det är det lättaste sättet att spara på. Då kan man ställa sig frågan om det är ett sådant samhälle och ett sådant Åland som vi vill ha i fortsättningen? Att vi urholkar möjligheterna för randkommunerna att existera.

    Om det inte är kommuner så blir det väl regioner ifall det blir storkommuner. Storkommunerna kommer att ha ett ansvar att driva allting rationellt och så kostnadseffektivt som möjligt. Då blir det ytterområdena som i sista ändan blir drabbade. Så har det gått i Sverige och i andra regioner där det här har skett. Det minskar ju. Skoleleverna får två till tre mil till skolorna. Jag vill inte vara med och skapa ett samhälle där jag måste skicka första- och andraklassister två till tre mil till skolan med en buss på morgonen. Jag tror inte att någon vill det. Men jag tror inte heller att den här effektiviseringen och rationaliseringen, som många pratar om, kommer att göra att dessa skolor kommer att finnas kvar.

    Hur man löser detta problem är en gåta i sig. Jag kan köpa den här förändringen i lagen om landskapsandelar och det tror jag kanske är ett måste. Det tror jag att de allra flesta kommuner kan reda upp på något vis. Men just det här oket som kommer, på fyra miljoner, det kommer att bli jättetungt. Jag vet inte hur dessa kommuner ska reda upp det och inte vet jag varifrån de ska få hjälp heller, när den dagen kommer, och de står inför det faktum att det här inte längre går.

    Jag undrar om man egentligen borde ha väntat med landskapsandelssystemet tills man sett effekterna av ett kommunsamarbete eller en kommunsammanslagning och sett vad det innebär. Därefter skulle man se om dessa storkommuner är beredda att ta de minde med sig och garantera en basservice i de perifera områdena. Det är en spekulation som jag har. Mycket mera går jag inte in i detaljerna här.

    Jag märkte på sidan 8 att det står ytterligare om den likvärdiga servicen. Jag är kanske lite ”nötig” om detta. Här står det under stycket 3.1. Allmänt ”En exakt definition av likvärdig service är emellertid svår att ge.” Sedan läste finansministern upp ett stycke och där står det att ”Övergripande kan sägas att den ekonomiska effekten skapar en högre grad av ekonomisk rättvisa i det föreslagna landskapsandelssystemet och därmed skapas bättre förutsättningar för en likvärdig serviceproduktion.” Här vet man vad en likvärdig service är men inte i ett tidigare stycke i samma rapport. Det skulle vara bra om ni kunde definiera vad likvärdig service är.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Tack ledamot Eklund! Jag hänger inte riktigt med. När vi har stått här och diskuterat kommunstrukturen så tycker stora delar av oppositionen att man målar upp svarta, negativa hotbilder när man tittar ett antal år in i framtiden.

    Nu står ledamot Eklund och oroar sig över hur våra små kommuner ska kunna hantera framtidens utmaningar, med en begränsad ekonomi, när det gäller äldrevård och skola. Jag håller med fullständigt. Våra små kommuner av idag kan omöjligt hantera den situationen. Därför är en kommunstruktur så viktig.  Den belyses ju verkligen via det här förslaget om ett nytt landskapsandelssystem, verkligen!

    Vi är ju vid vägs ände. Landskapets ekonomi har ett rejält underskott som inte ger någon framtidstro om att kunna fortsätta med det antal miljoner i landskapsandelar som man pumpar ut i kommunerna varje år.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack herr talman! Som ett exempel kan man nämna att landskapsandelarna har varit frysta för kommunerna nu i ett antal år. Man har ju delvis varit med och bidragit och finansierat landskapet intäkter tack vare att landskapet inte har delat ut de här indexjusteringarna nu på många år. Jag tror att de i ltl John Holmbergs parti var kritiska mot detta - när de satt i opposition - att man fryste landskapsandelarna. Så delvis har kommunerna varit med och finansierat en del redan. Nu får man ytterligare ett ok, om man kallar det så.

    När det gäller små kommuner och stora kommuner så får de stora kommunerna samma problem. Det är samma antal människor och samma antal barn som man ska ha i skolan. Det enda sättet att rationalisera är att man drar in någon skola eller någonting annat. Inte finns det något annat sätt.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Ja, det finns ett bra sätt. Det är större enheter som gemensamt kan investera i infrastruktur för barn, för äldre samt hälsovård.

    Det blir lätt populism i det hela när ledamot Eklund också - bland många andra från oppositionen - menar att indragna landskapsandelar per automatik betyder att man måste dra ner motsvarande summor kring vård, skola och omsorg. Så är inte fallet. Det är helt upp till varje kommun att avgöra hur man hanterar ekonomin.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack herr talman! Det är klart att det är upp till kommunernas självständighet att bedöma det, men vad är alternativet? Det finns ingen bottenlös kassa som man tömmer ur och inte vill man gå ner på servicen, för då blir inte den kommunen intressant för inflyttare. Jag ser inte att det löser problemet genom att det blir större enheter.

    Däremot för vi redan en diskussion, för södra Åland, om att få en utredning över effekterna av vad ett samarbete eller ett samgående kommer att visa. Vi är ju öppna för det. Men fortfarande så kommer samma personer att vara i behov av vård och skola.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Jag tycker att det var intressant när ltl Brage Eklund förde ett resonemang kring landskapsandelsreformens ikraftsättande. Jag kan känna lika som ledamoten gör att det är en reformivrig regering som vi har, men tyvärr så går reformerna väldigt i otakt. Jag tänker på KST, som först var och sedan inte skulle vara. Nu vill man ha tvångssammanslagningar av kommunerna samtidigt som man vill revidera landskapsandelssystemet, där man också konstaterar att en revidering av landskapsandelssystemet inte är fullt kompatibelt med det lagförslag som ligger nu. Jag stöder det resonemanget. Man kanske borde avvakta med landskapsandelsreformen tills man vet hur kommunstrukturen de facto kommer att se ut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Jag tänkte fråga ledamot Eklund, som har en lång och bred kommunal erfarenhet, om det han till vissa delar berörde i sitt anförande.

    Vad tror ledamoten att det blir för effekt om man genomför denna fyra miljoners neddragning? Vad kommer kommunerna i första hand att göra? Kommer man att försöka höja skattöret där så är möjligt? Tror ledamoten att det kanske blir fråga om neddragningar och i så fall var skulle det landa?

    Det är en väldigt oförberedd analys, men känner ledamot Eklund att han har tänkt igenom de här frågorna tidigare?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack herr talman! Det finns inte så mycket att göra. Vi har en lagstadgad verksamhet som vi måste följa när det gäller dagis, skola och omsorg. Det finns inget utrymme för att pruta ner där. Möjligtvis om det är någon kommun som frivilligt har ökat vården eller bemanningen på dagis eller i omsorgen. Det kan vara ett sätt för dem att göra. Men de kommuner som nu går precis på gränsen till vad lagstiftningen säger att man måste göra, så där finns inte så mycket inbesparingar att göra.

    Som jag nämnde, när det gäller skatteprocenten, så inte tror jag att det är så intressant för någon kommun att höja den. Men man blir väl illa tvungen eller så måste man gå till banken. De kommuner som har lite överskott kan ju leva en stund på det, men när det är slut så då kommer ju banken eller skatteprocenten emot.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Jag skulle också vilja höra ledamotens syn på det som jag lyfte fram i en tidigare replik om förslagets jämställdhetseffekter. Man skriver i och för sig att de är svåranalyserade. Det är ju ett sätt att ducka för ansvaret i och med att man sätter besparingsbehovet på någon annan att genomföra.

    Ser ledamot Eklund något annat sätt att genomföra dessa inbesparingar om man inte tänker höja skatten? Kan man göra det på något annat sätt än att permittera människor!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Permittera och permittera! Som jag sade tidigare så har vi en lagstiftning som säger att vi måste ha en viss bemanning för varje dagisbarn och likadant inom åldringsvården. I skolorna har vi också en begränsning för hur stora enheter vi får ha per klassrum. Idag har nästa alla skolor också anställda speciallärare och assistenter, långt utöver vad som var normalt förr. Det finns också en lagstiftning som säger att man måste uppfylla de kraven. Jag ser inte några möjligheter överhuvudtaget att på det viset permittera folk.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag känner ltl Brage Eklund som en ansvarstagande politiker och vill därför resonera lite kring inbesparingsnivån som vi nu ålägger kommunerna med det här förslaget.

    Att spara fyra miljoner i kommunal finansiering är ungefär tre procent av totalen eftersom kommunerna har, i väldigt runda slängar, ungefär 150 miljoner i intäkter och utgifter.

    Jag kommer väl ihåg, under den föregående mandatperioden, när ledamoten och jag själv satt i opposition och Ålands Framtid förde fram förslag för ÅHS om att man skulle spara fem procent. Jag som är ganska stram med ekonomin, tyckte att det där kanske var lite väl tufft, men Ålands Framtid tyckte att det var gångbart att spara fem procent inom hälsovården.

    Nu har landskapsregeringen för år 2017 minskat med två miljoner, dvs. mellan två och tre procent för sjukvården, vilket är ganska tufft. Men nu ser väl Ålands Framtid vissa möjligheter att man i kommunalsektorn kunde spara tre procent?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Först ska jag rätta! Inom ÅHS hade vi en besparing på en procent. Och den har landskapsregeringen uppfyllt redan för länge sedan. Men det bara bevisar att vi var på rätt väg redan då, fast vi fick väldigt mycket kritik för just detta förslag, med att man skulle spara en procent. Men det har ni klarat av och det ska ni ha all heder av.

    När det gäller kommunernas inbesparingar så tror jag att jag i ett tidigare anförande sade att det som man har gjort nu och det som landskapsandelssystemet bygger på är att man ska bygga upp reserver för investeringar. Det har byggt på det, i och med att man tog bort det år 2008 för investeringarna. Därför finns det ett överskott i kommunerna idag.

    De flesta kommuner börjar få behov av utbyggnader av dagis men framförallt av åldringsvården. Så de inbesparade medlen kommer att ryka ganska hastigt.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Man ska nog inte förlita sig på ett svagt minne när man uttalar sig. Det visar dessvärre den här replikväxlingen.

    Mera till sak. Jag bedömer nog för min del att kommunerna - på grund av detta och på grund av det andra i samhället just nu - har anledning att söka samarbeten och rationaliseringar på alla de områden som man bara kan. Det pågår en livlig diskussion ute i samhället, i viss mån igångsatt av landskapsregeringens kommunmeddelande.

    Tre procent är kanske mycket. Samtidigt - att spara tre procent i en stor verksamhet är ingen omöjlig sak som jag ser det. Vi har visat att vi inom ÅHS har sparat nästan det på ett år. Även om det är tung och besvärligt så går det att göra. Jag skulle för min del inte alls vara nöjd med om resultatet bara blir skattehöjningar. Man ska göra allt vad man kan för att spara i administrationen. Det är åtminstone min uppfattning.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag nämnde i mitt anförande att man kanske borde lugna ner sig, från landskapsregeringens håll, när det gäller inbesparingen med fyra miljoner på landskapsandelar och se vad samarbetet och sammanslagningarna kan leda till innan man går in för dessa sparåtgärder. Kanske effekten uppfylls om man får ut något av rationaliseringar och effektivitet, det har vi inte sett ännu. Som jag sade så har vi från södra Åland diskuterat detta och kommer – hoppas jag i varje fall - att begära en utredning över möjligheterna på vilket sätt som man kan göra det via samarbete eller genom sammanslagningar. Det får vi se.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! När man går igenom remisserna, både till det första förslaget och till det andra, så kan man konstatera att det har satts ner otroligt mycket tid från remissinstanserna med att försöka fördjupa sig i lagförslaget och reflektera utgående från sin egen position vilka förutsättningar och vilka hotbilder som finns i förslaget. Jag tycker att jag här och nu vill ge både kommunerna och remissinstanserna en eloge, för de har verkligen satt ner tusentals arbetstimmar på att fördjupa sig i lagförslaget.

    Jag skulle vilja lyfta två saker. Det ena har mycket att göra med skärgårdskommunerna och deras reflektioner kring skolskjutsar och det andra har att göra med Föglös remissvar.

    Jag börjar med ytterskärgården där kommunerna gick samman med sitt remissvar. Jag tänker på Brändö, Kumlinge, Sottunga och Kökar som har ett gemensamt utlåtande och där man för ett resonemang kring skolskjutsar. Min egen kommun är väldigt vidsträckt, från Torsholma i söder, inom det fasta vägnätet, till Åva och Fiskö i norr så är det ju långt över 20 km. Skolan ligger mitt inom det fasta vägnätet. Vi är inte den enda kommunen som har ett vidsträckt vägnät.

    Så här skriver dessa kommuner i ett gemensamt yttrande ”Kostnaderna för skolskjutsar är något som drabbar kommunerna väldigt olika beroende på kommunens geografiska beskaffenhet. Ytterskärgårdskommunerna har skjutskostnader på över 40 procent av de landskapsandelar kommunerna får för grundskolan enligt det föreslagna systemet. Ett rättvist system måste kompensera kommunerna som har opåverkbara förutsättningar och detta är också ett av målen med landskapsregeringens liggande förslag. Här måste alltså införas ett moment som kompenserar detta.”

    Det här är den problematik som skärgården har. När det är långa avstånd så blir skolskjutsarna dyra, oberoende av hur man försöker upphandla dem.

    Tänker man på landskapsregeringens visionära arbete där nu ”x” antal skolor ska läggas ner, så kommer ju skolvägen att bli ännu längre vilket med högsta sannolikhet kommer att medföra ytterligare högre kostnader. Här hoppas jag att vi i finans- och näringsutskottet kan fundera lite kring detta och om det faktiskt inte finns något sätt att beakta längden på skolskjutsar.

    Nu går jag över till Föglö kommuns utlåtande, ett mycket välformulerat och klart sådant. Jag citerar nu ur den sista punkten som Föglö kommun har ”Inbesparingsmålet på landskapsandelarna om fyra miljoner euro, som systemet bygger på, är inte realistiskt. Det gäller ju basservice, socialvård, grundskola i samhället och borde vara prioriterat ekonomiskt. Det är oproportionerligt att Föglö kommun, med knappt två procent av Ålands befolkning, ska stå för tio procent av inbesparingen samt att Föglö kommun i ett slag förlorar 24 procent av sina landskapsandelar, vilket också är oproportionerligt i förhållande till andra kommuners tapp. Det är också orimligt och djupt orättvist att landskapets största kommun med de allra bästa förutsättningarna, Mariehamn, enligt förslaget och överhuvudtaget, inte ska delta i inbesparingarna i landskapsandelarna och en kommun av Finströms storlek rent av går rejält på plus i och med reformen.”

    Man kan ha åsikter om detta men det är så här som man uppfattar det i Föglö. Tittar man på siffrorna så kan jag inte här och nu säga att det som kommunstyrelsen för fram är felaktigt. Men om det är på det sättet så behöver vi fördjupa oss i det, om inte i den här debatten så i alla fall i finans- och näringsutskottet.

    Det är bra att finansministern finns på plats för jag har också några kompletterande frågor. För det första, den som jag också har ställt tidigare, varför fyra miljoner? Alltså elva procent av landskapsandelarna. Varför inte fem miljoner eller tre miljoner? Vilka uträkningar ligger till grund för att det just blev fyra miljoner? Det skulle vara intressant att ta del av det.

    Det står också i förslaget att man ska utvärdera 2019, om jag minns rätt. Jag undrar varför man ska utvärdera det 2019, när inte förslaget ännu har vunnit full kraft? Man har förändrat det så att det år 2018 ska vara 3 miljoner och år 2019 ska det vara en miljon. Jag förstår inte varför man ska göra en utvärdering år 2019.

    Jag ser att alternativa skolor har fått gehör för sitt remissutlåtande och det stöder jag också. Jag undrar bara vad det var som gjorde att just deras utlåtande fick full genomslagskraft med tanke på att väldigt lite annars har beaktats?

    För övrigt så ser jag fram emot diskussionerna i finans- och näringsutskottet. Jag tror att vi kommer att ha väldigt intressanta diskussioner och också mycket hörande kring landskapsandelsreformen, som ju är en av de viktigaste byggstenarna i den kommunala förvaltningen, och för alla ålänningar det som vi behöver i våra kommuner.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Skärgårdskommunernas oro, som formulerades i det gemensamma yttrandet, är välformulerat och det ligger förstås mycket sakinnehåll i det också. Samma synpunkter fördes fram av de enskilda kommunerna, om jag minns rätt, i samband med systemets remissrunda. Då valde den projektgrupp, som har nämnts här tidigare, att noggrant se över möjligheterna att införa ett skolskjutssystem också i landskapsandelssystemet. Man fann ingen logisk metod för att göra det och för att få det att slå rakt ut. Annars skulle det bli en kostnadsersättande modell som det varit tidigare och då hade man frångått systemet med skattekomplettering.

    Däremot så valde man att höja ytterskärgårdstillägget med anledning av detta, bl.a. för att på det sättet komma just dessa skärgårdskommuner lite grann till mötes.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Jag delar helt den analys som finansministern gör. Det är inte lätt att få fram ett system, när det gäller skolskjutsarna, som är rättvist och hyggligt och som samtidigt indikerar att kommunerna ska tänka smart och långsiktigt. Samtidigt är det bekymmersamt också när kommunerna påtalar detta. Det betyder ju att den kommunala kaka som finns också är begränsad. Det kommer att bli tvunget att ta från t.ex. undervisningen, som också har indikerats från vissa utlåtanden, för att läggas på skoltransporter. Inte känns det riktigt bra det heller.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Gällande Föglö kommuns utlåtande så är jag säker på - om man bedömer utlåtandet mot remissversionen - att Föglö kommun har räknat rätt. Däremot så har det skett en viss förändring gällande skattekompletteringsnivån sedan dess. Det slutliga utfallet, så som det föreslår här, är inte riktigt detsamma som remissutlåtandet. Utskottet bör ju bedöma det utifrån det som vi behandlar här.

    Vi ska inte göra en utvärdering av landskapsandelssystemet år 2019. Jag tror att det står något i riktning av ”en uppföljning.” Inför den nya kommunstrukturen, som har aviserats inför 2017, så behöver man göra vissa justeringar. Systemet som helhet fyller väl sin funktion inom ramen för det, men vissa justeringar behöver göras.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Jag tycker att det skulle ha varit klokt om landskapsregeringen i sitt lagförslag t.ex. som bilaga hade kunnat presentera vilka de ekonomiska förändringarna hade varit. Kanske inte efter den första remissen, men efter den andra remissen och den slutgiltiga. Jag tycker att det i så fall hade förstärkt det lagförslag som nu ligger på vårt bord.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Herr talman! Jag skulle vilja försvara Mariehamn, precis som min kollega ltl Petri Carlsson gjorde. Jag tycker att det är väldigt orättvist att man gång på gång i den här talarstolen, från Centerns sida, ska öka klyftorna mellan Mariehamn och landsbygden.

    Om man faktiskt börjar se till den enskilda faktorn för god välfärd så är det nog Mariehamn som har det absolut mest kärvt bland många på fasta Åland. Vad gäller detta system, så om man tittar på de kalkyler som finns i försvaret, så är det en inbesparing på nästan en halv miljon. Vi ska också veta att per invånare får Mariehamn absolut minst i landskapsandelar. Så sluta med den retoriken! Det är inte rättvist mot 11 900 invånare på den här holmen.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag kan inte riktigt förstå varför jag ska bestraffas för att jag i det här fallet har reciterat vad Föglö kommun har skrivit. Det här en recitation av vad kommunstyrelsen i Föglö tycker. Det finns ett stort antal andra liknande remissutlåtanden. Så det är inte jag som har lagt fram det här förslaget, som i sin tur har gett upphov till kommentaren utifrån landsortskommunerna. Till den delen kan det väl i alla fall finnas en viss ärlighet från ltl Sara Kemetters sida?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack herr talman! Det var ett olyckligt utlåtande tror jag, från vtm Veronica Thörnroos, att jag inte skulle vara ärlig i mitt utlåtande. Jag tycker att vi ska hålla oss till det förslag som ligger på bordet. I det förslag som ligger på bordet så kommer Mariehamn, precis som alla andra kommuner, att få en inbesparing. Mariehamn har under hemskt många år blivit styvmoderligt behandlad under Centerns ledarskap. Vi har varit tvungna att klara vår skola med 20 procent i landskapsandelar medan man i omkringliggande kommuner har fått mycket större stöd för sina skolor. Det har lett till att om man bor i Jomala eller Lemland eller någon annanstans, så har man mycket bättre tillgång till t.ex. specialundervisning, vilket man inte har i Mariehamn. Det är centerpolitik det!

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det är intressant att Mariehamn, under socialdemokraten Camilla Gunells ledning, har blivit styvmoderligt behandlad i flera år? Det är ju i så fall bara att beklaga. Då måste väl landsorts- och skärgårdskommunerna försöka hjälpa till. Det är väl det som landskapsregeringen nu aviserar via detta förslag.

    Orsaken till att man skickar ut ett lagförslag på remiss är för att man vill ha in åsikter från övriga kommuner. Det här råkar vara Föglö kommuns åsikt. Och det är inte bara Föglö kommuns, utan även andra kommuners åsikt. Jag förstår inte varför ltl Sara Kemetter blir så irriterad på Centern för det? Mig veterligen så är det väl en liberal som är styrelseordförande i Föglö?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Tack talman! Jag tänkte ta vid inför det fortsatta arbetet som nu ska påbörjas i finans- och näringsutskottet. Det här handlar ju nu om inbesparingar på fyra miljoner euro vilket är elva procent lägre än vad man hittills har betalat från landskapet. Sett till alla utgifter från kommunerna så är det, om jag ska tro finansministern, så där tre procent i runda slängar. Översätter man det till antal tjänster, taget på en höft, så är det 70 olika årsverken rätt upp och ner och om allt annat är lika.

    Det finns det olika sätt att hantera det på, men på något sätt tycker jag kanske att vi går runt som katten kring het gröt. Det handlar egentligen om att bereda mark för att 16 kommuner ska bli fem. Det hävdar jag nog att är själva målet med det hela.

    Som i alla lagförslag så ska det finnas analyser och konsekvenser av neddragningarna. I det här fallet så skriver man om förslagets konsekvenser att ”eventuella miljömässiga effekter, barnkonsekvenser eller påverkan på jämställdheten är synnerligen svårbedömda eftersom förslaget inte gäller kommunernas interna resursfördelning.” Så kan man säga, men det är nog att göra det lätt för sig eftersom konsekvenserna av att tilldela någon mindre pengar är att man kan göra lite mindre saker. Det kan man nog inte riktigt blunda för i det här fallet, om man når dithän att man ska skapa dessa större enheter som ska vara mer effektiva, vilket jag har svårt att tro. Vi har från partiets sida åkt runt till väldigt många kommuner och sett hur det fungerar. Så sent som igår så var vi till Brändö och Kumlinge och slogs av den entusiasm och den talkoanda som finns i dessa kommuner. Man hjälper varandra på ett sätt som man ganska sällan ser i Mariehamn faktiskt.

     Det hör kanske inte riktigt till landskapsandelssystemet men jag tycker att det är fascinerande att det i Mariehamn finns två midsommarstänger. En av dem reses med frivilliga krafter. På andra ställen finns det hundratals, tänkte jag säga. Men det är ganska intressant att se hur frivilligheten lever starkare i mindre kommuner än i större.

    Hur som helst. Konsekvenserna för barn och för jämställdheten är inte särskilt svår att förutse egentligen. När man tar de kommunalt anställda så är de totalt knappt 1 400 stycken. De består till 77 procent av kvinnor. Det är ett faktum! 77 procent av dem som sköter vår kommunala vardag är kvinnor. Ska man då dra bort fyra miljoner - vilket motsvarar 70 dagsverken ungefär - så skulle det vara roligt att se utskottets analys över om man faktiskt kan betrakta inbesparingarna som jämställda och rättvisa? Den analysen borde inte vara alldeles svår att göra.

    Här kan man också fundera - åtminstone ett litet varv - på skillnaden när man tidigare har diskuterat inbesparingar på ÅHS. Där har man föreslagit fem procent men det har avfärdats som orealistiskt. Här är det tre procent som ska tas bort. Jag tycker att finans- och näringsutskottet ska fundera på vilken konsekvens detta får för hela livet på hela Åland.

    Det finns många och väldigt intressanta frågeställningar i detta. På basen av alla de remissvar som har kommit, så finns det nog ett och annat att se över faktiskt. Det är klart att man kan hävda att alla kämpar för sitt och att det blir mycket bättre i morgon. Men jag tror nog också att vi har en skyldighet att ta den oro som faktiskt finns på allvar i de små kommunerna idag. De ser ju vart det är på väg. De ser att det här är på väg att bli något som man inte vill ha.

    Jag tycker att det är slående att åka runt, särskilt till skärgårdskommunerna som verkligen vill sköta sin egen vardag och sin egen självstyrelse. De vill inte bli slagna i skallen.

    När det kommer till själva ledarskapet så är jag övertygad om att ska man få till stånd en bra reform och en bra förändring, så ska man nog se till att man får folk med sig och inte emot sig. Man har många gånger nämnt att klyftorna i samhället möjligen ökar. Ja, det är kanske inte så konstigt. När man ser att ens vardag är på väg att förändras väldigt dramatiskt, så blir man faktiskt orolig. Inte är det för att ställa till något - särskilt i skärgårdskommunerna - som folk är oroliga. Utan det är för att de vill fortsätta att sköta sig själva. De vill inte ställa till problem, de vill hantera sin egen vardag.

    Sedan till jämställdheten och barnkonsekvenserna, i den händelse av att man ska genomföra steg två. Det här är steg ett med neddragningarna och steg två är kommunreformen, de hör ihop, det är alldeles tydligt. Jag tycker också att man ska fundera på barnkonsekvenserna, det är inte bara något som man pratar om utan det är något som händer på riktigt. Om man ska dra bort 70 tjänster, vilket i teorin kan bli fallet, så får det konsekvenser. De skulle jag gärna se att utskottet resonerar kring.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Tack ledamot Pettersson! Först en kort replik kring Mariehamn och det som ledamot Pettersson menar att inte existerar här i staden, nämligen de ideella krafterna. Jag skulle rekommendera ledamot Pettersson starkt att göra ett besök till Baltichallen, WHA, Islandia, Bollhalla och Emmaus en kväll eller helg och se vad de ideella krafterna skapar i Mariehamn.

    När det kommer till kärnan i frågan, alltså landskapsandelssystemet så är vi på Åland överrepresenterade. Och administration kostar pengar. Vi har kommit till vägs ände när det gäller våra små kommuner. För att vi verkligen ska kunna garantera att vi verkligen ska kunna bo ute i skärgården, då behövs det en kortrutt. Då behövs det ett landskapsandelssystem med ett extra skärgårdstillägg som hanterar den frågan. Men vi behöver också bli effektivare och satsa på det som betyder någonting för människorna och det är inte alltid administration.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! När det gäller de ideella krafterna så är jag själv en ivrig sådan och vet mycket väl hur de fungerar. Att de finns på WHA och runtom i staden beror på att anläggningarna ligger här, delvis finansierade med PAF-medel och av alla oss på Åland. Det är skälet till att det finns väldigt många inom idrottens värld som är engagerade.

    Med ideella krafter som skapar en vardag så tänker jag rätt mycket på de vanliga byalagen som gör livet väldigt trevligt runt om på olika ställen. Det finns nog sådana i Mariehamn. Det finns exakt ett. Det råkar jag veta eftersom jag själv leder det. Vi har försökt uppmuntra jättemånga att göra det men de finns inte. Folk vill inte. Folk tycker att någon annan ska göra det. Den känslan är lite mindre ute i de mindre kommunerna.

    I övrigt så återkommer jag gärna kring det här med att större enheter är bättre, för jag är inte så säker på det. Jag menar att små enheter ofta är mer slimmade.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack herr talman! Kort, kort bara kring de ideella krafterna. En stor del, och det vet jag av egen erfarenhet, är att många Mariehamnare är aktiva ute i skärgården och på landsbygden. Det är en orsak. Det är där som man tillbringar en stor del av sin fritid.

    När det gäller större eller mindre enheter. Förslaget till landskapsandelssystemet är utbyggt på det sättet att pengarna inte är öronmärkta för utbildning, omsorg och äldrevård. Det är upp till kommunerna själva att avgöra vart pengarna ska gå. Så det är upp till kommunerna att strukturera upp verksamheten på ett sådant sätt att man kanske plockar bort en del onödig överlappad administration och lägger pengarna där de verkligen behövs.

    Saken är den att vi är vid vägs ände. Ekonomin kommer inte att bli bättre. Den kommer att gå upp lite och ner lite beroende på samfundsskatterna.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Om utgifterna i en kommun till typ 80 procent går till lagstadgade äldreomsorg, skola och barnomsorg, så är det inte så mycket annat som man kan spara på. Det där är som att säga ”ni får ta vilken färg på bil ni vill bara ni tar svart.”

    När det kommer till de små enheterna, som jag har varit runt och tittat på nu ganska mycket, så är det faktiskt sagt bortom allt tvivel, att saker som händer så händer snabbare i mindre kommuner. Det är verkligen så.

    Jag kan ta ett lysande exempel på det som hände i Saltvik när man byggde Klobben, som är hyllat i dagens läge. Från idé till färdigställande så tog det kanske mellan fyra och sex månader, jag har inte riktigt koll på det. Hade man satt det i famnen på stadsarkitektkontoret så hade det tagit fem år!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson

    Tack herr talman! Jag tänkte egentligen inte säga någonting mera, men nu när jag hörde vicetalman Thörnroos åter lyfta upp och citera utlåtanden om hur staden är vinnare och resten är förlorare och också Centerns partiordförande pratade om att landskapsregeringen inte ska skapa klyftor. Det är viktigt att också Centern och dess ledamöter inte far omkring och sprider ord som inte stämmer. Jag skulle vilja läsa upp det som faktiskt är jämförelsen med nu gällande system till de förändringar som föreslås i det förslag som vi har framför oss.

    Andelen av besparingen - av 100 procent som ska sparas kommunvis - jag kommer inte att peka ut någon enskild kommun utan jag läser upp varje kommuns procentuella andel av besparingen: Brändö tre procent, Eckerö sex procent, Finström fem procent, Föglö sex procent, Geta sex procent, Hammarland åtta procent, Jomala elva procent, Kumlinge två procent, Kökar en procent, Lemland elva procent, Lumparland tre procent, Saltvik 13 procent, Sottunga en procent, Sund sex procent, Vårdö tre procent och Mariehamn 14 procent. Mariehamn har störst andel av besparingen!

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Procenten säger ju bara en sak. Procentsatsen måste ju sättas i relation till antalet invånare om berörs av det om man vill ha fram i inbesparingen per invånare och inte bara i procent. Det finns 96 invånare på Sottunga. Inbesparingsprocenten har jag inte framför mig nu. Men att bara sitta och räkna upp två procent eller tre eller 14. Det är ju inte rättvisande.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack herr talman! Det är andelen som man får spara i förhållande till invånarantalet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack herr talman! Jag fortsätter med det som vicetalman Thörnroos talade om och den tabell som ni tog upp. Mariehamn 14 procent! Mariehamn är ju något större andel än 14 procent, så det är klart att Mariehamn i förhållande till befolkningen minskar och har dragit ner minst.

    Tittar vi på sidan 21 så står det ”skillnaden mellan 2017 och 2018, nuvarande system och det nya systemet uppräknat.” Där ser vi helt klart att de som får mest pengar är Finström och Mariehamn. Det står ju här svart på vitt så jag förstår inte varför ni är uppe 15 gånger och försöker förneka det som står här. Det som står här måste ju vara sanningen! Eller är det fake news?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack herr talman! Staden får minst andel och staden får minst andel i pengar per invånare. Hur du än vrider och vänder på det så kan staden aldrig vara vinnare i ett landskapsandelssystem. Det är konkret. Procentuellt får man stå för den största andelen av besparingen och i belopp får man stå för den största andelen av besparingen. Så det är helt klart när du jämför med nu gällande system och det förändringsförslag som ligger på vårt bord.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Herr talman! På sidan 21 står det att Mariehamn får 481 000 och det på plus, om jag läser rätt innantill här.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack herr talman! Mariehamn får inga extra pengar. Man får mindre belopp än vad man får med nu gällande system. Jag tror att ledamot Toivonen måste läsa förslaget en gång till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.  Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Remiss

    4        Havsplanering

    Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Herr talman! Jag vill kortfattat presentera ett lagförslag om införande av havsplanering på Åland. Planläggning som sådan både till land och till havs betraktar man från EU-perspektiv som någonting otroligt viktigt för hållbar utveckling, dvs. hur vi förvaltar, planlägger och utnyttjar våra naturresurser som skogar, jord, mark, vatten- och sjöområden. Det här regleras allt i det s.k. havsplaneringsdirektivet som togs i juni 2014 och där vi nu på Åland är lite sena igen med implementeringen av det här direktivet.

    Som bäst pågår en revidering av både plan- och bygglagen samt av vattenlagen.  De är två väldigt stora lagstiftningsprojekt. För att hinna med tidtabellen så var vi tvungna att ta in de här två paragraferna om havsplanering i den nu liggande vattenlagen.

    Meningen och syftet med det här direktivet är att skapa en ram i form av minimikrav för planering av kust- och havsområden. Till den del som medlemsstaterna redan har planering på dessa områden så behöver man inte följa direktivet, men Åland saknar planering vad gäller havsområden och kustvatten.

    Landskapet har idag en viss rätt att planera havsområden men inte via plan- och bygglagen utan via andra lagstiftningar, dvs. hur man kan nyttja vattenområden. Det här är alltså ett instrument som på intet sätt fråntar kommunerna deras rätt att fortsätta planera och besluta när det gäller kust- och vattenområden kring småbåtshamnar, bryggor eller liknande i strandområden.

    Havsplanen är också riktgivande för kommunerna i deras planering, dvs. de har samma rättsverkan som när landskapet utfärdar rekommendationer.

    Att ta fram en havsplan, som vi nu går in för, är någonting nytt för landskapet. Det kommer att kräva ett visst arbete från landskapets sida och vi bedömer att arbetsmängden kan öka något men att det här ändå är en väldigt viktig sak för att öka hållbarheten när det gäller kustvatten och marina vatten som tillhör landskapet och att göra det på ett bra sätt och ur EU:s perspektiv som vill att man främjar att havsplanerna kommer till stånd och att de blir bra. Därför har man ett projekt som heter Baltic Scope där man också ger stödresurser och samarbetspengar för länderna runt Östersjön för att göra havsplaner tillsammans. Åland kommer att vara med i ett Baltic Scope-projekt tillsammans med Sverige och Finland där man särskilt gör en mera noggrann planering för sydvästra Finlands skärgård samt Åland och Sverige.

    Jag svarar gärna på frågor.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Jag har inte riktigt hunnit fördjupa mig i det här direktivet vilket vore önskvärt, så därför passar jag på att ställa några frågor direkt till ministern. 

    Jag funderar på detta med hav och hur hav definieras. Är det också någon koppling till territorialgränsen eller är det vissa distansminuter från land eller vad är det riktig som berörs av det?

    Den andra frågan gäller lagstiftning i plan- och bygglagens 67 §. Är det i överensstämmelse med den nya plan- och bygglagen som vi har processat i finans- och näringsutskottet?

    Vidare undrar jag över när det står ”Enligt lagförslaget ansvarar landskapsregeringen för att en havsplan tas fram och antas senast den 31 maj 2021.”

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Havsplanering omfattar allt ifrån där stranden slutar. För Ålands del har vi ansvar för de allmänna vattnen och vattenområden som hör till den åländska territorialgränsen. Innanför den har vi rätt att planlägga.

    Datum 2021 betyder att vi kan sätta en havsplan i kraft från det datum då vi har en havsplan. Det är ett ganska stort jobb att ta fram en sådan, men det finns en deadline när den senast ska vara uppfylld och det är detta datum som anges år 2021. Men får vi den klar före det så går det väldigt bra att anta den så fort som möjligt.

    Jag minns inte om den här paragrafen alls var föremål för revidering i samband med den senaste plan- och bygglagen, men det kan säkert utskottet titta på.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Vidare finns det en passus där man skriver att ”Landskapsregeringen utgår i detta lagförslag från att det kommunala ansvaret för planering omfattande stränder inklusive de byggnader som utgår från stränder i form av utfyllnader, bankningar, broar, båthus” etc. skulle vara kommunalt, medan man längre ner skriver ”även planering av större vägar och broar omfattas av havsplaneringen eftersom det hör till landskapsregeringens befogenheter”.

    Talmannen

    Ursäkta nu men vi fördelar ordet fortfarande och det blir vicelantrådet som får en svarsreplik.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Jag vet att minister Nordberg gärna vill få en omröstning klar så jag pratar snabbt!

    Ja, det stämmer och det här utgår egentligen ifrån dagens arbetsfördelning när det gäller planinstrumentet. Var går gränsen för kommunernas rätt för planering och var tar landskapets vid? Landskapet har rätt till en övergripande planering när det gäller större infrastrukturprojekt. Annars hör det till kommunernas reglering att jobba med den här typen av strandprojekt, broar, bryggor, näringsverksamhet vid stränder som restaurangbåtar och liknande, den typen av bestämmelser.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack talman! Jag måste vara lite nyfiken här och höra mig för. Hur blir det sedan när vattenlagen kommer? Kommer de här paragraferna att röras igen då eller hur blir det?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack herr talman! Nej, det är så att det här tas nu i den här skepnaden och sedan blir det kvar i den kommande vattenlagen. Vi skulle ha tagit in dem i revideringen av vattenlagen men eftersom EU hade en annan brådska så blev det försent och för långt framskjutet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Vicelantrådet sade att den här planen inte var juridiskt bindande utan att det var vägledande eller vad hon sade. Kommer den alls att ha någon praktisk betydelse?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Alltså planen är riktgivande på samma sätt som landskapet kan utfärda rekommendationer enligt plan- och bygglagen och den har samma rättsverkan som de rekommendationerna har. Det betyder att kommunerna i princip kan gå emot det som havsplanen beslutar.

    Det är ofta så, att om man har en bestämmelse t.ex. kring ett skydd av någon växtlighet eller någonting i ett vattenområde som behöver skyddas, så är det i så fall möjligen kopplat till ett habitatdirektiv eller någonting annat som har en annan rättsverkan som är förpliktande. Men havsplanen i sig anger bara ramen och visar på var dessa regleringar i så fall finns.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Tack för svaret! Det är ju viktigt att vi skyddar det som finns i havet. Vi behöver det alltid och vi vet att EU redan nu visat ett ganska stort missnöje, på vårar och försomrar, för att vi fiskar och gör annat som kan äventyra fiskbeståndet.

    Men om jag har förstått det rätt så har det här ingenting med det att göra utan det sker i annan lagstiftning och där handlar det kanske mer om övervakning och någonting sådant.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack herr talman! Det ger däremot möjligheter till en väldigt bra diskussion att lyfta frågan kring havsvattnens och kustområdenas användning och på vilket sätt vi ska förvalta dem för kommande generationer, vad som är skyddsvärt och vad man kan exploatera. Jag önskar att man skulle utveckla de här planinstrumenten mera också i samarbete med kommunerna för att också skapa etableringar och ny verksamhet och visa på vilka strandområden som i så fall vore lämpliga för sådan typ av exploatering.

    Eftersom det nu är fastighetsverket som förvaltar mycket av landskapets egendomar så måste landskapet också utverka principer för hur vatten, mark och jord ska användas.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Tack för anförandet! Nu är jag inte riktigt så insatt i alla dessa havsplaneringsdirektiv. Det står om själva direktivet att ”det övergripande syftet är att främja en hållbar utveckling och tillväxt vad gäller kust- och havsområdets olika användningsområden samt hållbar användning av marina resurser.”

    Sedan nämner man lite längre ner att när det handlar om t.ex. byggnadsverk så ”hör det till landskapsregeringens befogenhet att planera större vägar och broar.”

    Har det här direktivet alls någon slags inverkan på om man t.ex. skulle få för sig att bygga en jättestor bro någonstans ute i skärgården, från ett ställe till ett annat? Är det här direktivet något som på något vis berör just sådana saker?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Landskapet har ju fortfarande ansvar för större infrastrukturprojekt. Det har vi redan idag. Det här direktivet medför varken mer eller mindre ansvar för landskapet när det gäller övergripande frågor. Men det här ger en helt annan helhetsbild. Man tar ett mera tydligt grepp om helheten, dvs. landskapet Ålands territorialvatten och hur det nyttjas och hur de allmänna vattnen nyttjas. Om det ska vara för fiskeri, rekreation, om man ska kunna bedriva näringsverksamhet och i vilken omfattning osv. Det är lite grand en ram där vi nu ska måla tavlan tillsammans. Både på basen av redan gällande lagar men också planer för framtiden.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Man skriver sedan om förslagets verkningar, vilket så klart alltid är intressant, att ”arbetsmängden kan öka något.” Det kan jag inte riktigt förstå, vad skulle det där kunna ställa till med?

    Men sedan står det att ”ur miljösynpunkt bedöms förslaget öka hållbarheten när det gäller användningen av kustvatten och marina vatten som hör till landskapet. En granskning av dessa vatten i ett större sammanhang förväntas även förbättra möjligheterna till miljöskydd samt förbereda sig på effekterna av klimatförändringen.”

    Det skulle vara intressant att höra någonting om just den biten.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det här är nog ett väldigt stort arbete som också samlar alla redan rådande regleringar och olika habitatdirektiv och annat som idag gäller för havs- och vattenområden. Det finns mycket frågor att beakta när man tänker på en havsplan, alltifrån fiskeri till turism och andra näringsgrenar. Därför är vi glada för att Åland kan vara med i det här Baltic Scope-projektet där vi tillsammans med Finland och Sverige kan få fram en bra havsplan. Ett så stort arbete är det så man ska nog inte undervärdera arbetsinsatsen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström

    Tack herr talman! Av Finlands del av Östersjön utgörs ungefär en fjärdedel av det som tillhör Åland. Det är mycket vatten som omger våra kobbar, skär och landområden och det är stora områden som ska planeras. Och nu går det inte att spjärna emot längre. EU:s havsdirektiv borde ha varit infört också på Åland för drygt ett år sedan.

    Varför gör man det här och varför är det så viktigt för EU? Ja, i tider då man vill lyfta den blå ekonomin och samtidigt värna vattenmiljön så behövs planering för att minska antalet konflikter och öka samverkan mellan olika sektorer och verksamheter. Man vill kunna främja investeringar genom ökad förutsägbarhet, öppenhet och tydligare regler. Det stimulerar utvecklingen av förnybara energikällor, energinät och underlättar för investeringar i olja och gas, fast det sista tror jag inte alls på. Olja och gas ska vi inte investera i. Där finns inte framtiden. Men än är vi inte framme vid ett fossilfritt samhälle på många år, minst 15 skulle jag gissa.

    Man vill också öka samordningen mellan medlemsländernas myndigheter som kan använda ett enda instrument för att övervaka utvecklingen av flera olika havsverksamheter. Det är enklare, billigare och ger värden som är jämförbara och tillförlitliga. Man vill fördjupa samarbetet mellan EU-länderna om kablar, rörledningar, farleder, vindkraftsanläggningar m.m.

    Och sist av allt på listan varför havsplanering behövs så kommer förstås skyddet av miljön. Det är, som jag ser, den viktigaste aspekten.

    En havsplan kan alltså liknas vid en översiktsplan på så sätt att den ska visa de aktuella politiska målsättningarna och planeringsprinciperna för framtida nyttjande av havet och så ska den samordna och avväga olika intressen så att inte bara vissa intressen får företräde.

    En havsplan ska givetvis också bidra till en god vattenkvalitet och god miljöstatus i kust- och havsområden och ska vara ett levande dokument som ska uppdateras minst vart sjätte år. Och det åligger alla länder, och Åland, att se till att dokumentet inte ligger på en hylla och samlar damm. Den är, som har nämnts, inte tvingande men väl riktgivande för kommuner och andra myndigheter vid planläggning och prövning av användning av kust- och marina vatten.

    Är det här bra då? Ja, det tycker vi socialdemokrater. Efterfrågan på användning av havet ökar snabbt. Energiutvinning, sjöfart, turism, fiske, bevarande av ekosystem, råvaruutvinning, kulturarv och mycket mer måste samsas om havets resurser. All denna verksamhet skapar stor påfrestning på haven. För att kunna skapa och bevara en god havsmiljö och arbeta för hållbar utveckling behövs både förvaltning och planering. Haven spelar dessutom en viktig roll globalt, speciellt i dessa tider då klimatförändringarna går allt snabbare. Havet ger också oss människor välstånd och försörjning genom att producera livsmedel och skapa arbetstillfällen. Tänk bara på fiskodlingarna och kryssningstrafiken på Östersjön. Men haven klarar inte oändligt med påfrestningar. Något som vi tydligt kan se i Östersjön.

    För att skydda vårt känsliga innanhav och samtidigt kunna utveckla Östersjöns blå näringar så finns det behov av omfattande fysisk planering och också samarbete mellan de nio länderna som gränsar till Östersjön.

    Men det är inte bara det som pågår ute i haven som påverkar. Det vi idag är medvetna om på ett helt annat sätt är att också landbaserade källor såsom jordbruk, skogsbruk, reningsverk, avrinning från vägar, tätorter och industrier som släpper ut betydande mängder näringsämnen i haven och påverkar i stor utsträckning havsmiljön negativt och leder bl.a. till övergödning av Östersjön. Den här regleringen är fortfarande ganska blygsam trots att det är ett stort problem för havets ekosystem.

    Min förhoppning är att social- och miljöutskottet kommer att ta upp frågan om vilka möjligheter det finns att göra något åt de landbaserade föroreningskällorna i arbetet med havsplaneringen eftersom detta direktiv, som jag har förstått, även rör havsvikar som t.ex. Vandöfjärden och Kaldersfjärden.

    Man säger i förslaget att de planer som ska tas fram uttryckligen ska beakta samspelet mellan land och hav och främja samstämmighet mellan dessa olika planer, som general- och detaljplaner samt havsplanen.

    En annan fråga som jag ställer mig är varför man valt att lägga sig på en miniminivå när man nu inför detta direktiv. Även det är en fråga för utskottet att titta på. Är resurserna tillräckliga inom förvaltningen eller behövs det förstärkning nu när direktivet implementeras och havsplanen för Åland ska tas fram?

    Det är med stort intresse jag kommer att följa detta ärende.

    Talmannen

    Inga repliker är begärda. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Enda behandling efter bordläggning

    5        Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2016-2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

    Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid nästa plenum.

    Enda behandling

    6        Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 1/2016-2017

    Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2016-2017

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid nästa plenum.

    Enda behandling

    7        Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 13/2016-2017

    Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid nästa plenum.

    Remiss

    8        Redogörelse över årsredovisning per 31.12.2016

    Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2016-2017

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid nästa plenum.

    Remiss

    9        Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016

    Landskapsregeringens svar RB 1/2016-2017-s

    Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2016-2017

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid nästa plenum.

    För kännedom

    10      Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

    Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2016-2017

    11      Elektronisk förvaltning

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 17/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2016-2017

    Båda ärenden upptas till behandling vid nästa plenum.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls den 7 juni klockan 13.00. Plenum är avslutat.