Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Alfons Röblom. Ordet ges först till lagtingsledamoten Ingrid Zetterman.

Talman! Med hänvisning till lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur jobbar landskapsregeringen med frågan om transitering genom Finlands- och Sverigekabeln och ser landskapsregeringen nya möjligheter i och med det nya energipolitiska läget?

Tack, talman! Tack ledamoten för frågan. Det här är en fråga som kommer helt naturligt med tanke på den turbulens som råder på elmarknaden just nu. Vi behöver alla tänka efter hur vi ska hantera kostnaderna, t.ex. genom att se över vår förbrukning och energieffektivisera.

Men ledamotens fråga handlar om möjliga intäkter. Det korta svaret på ledamoten Zettermans fråga är: ja, det finns möjligheter till intäkter. Nu är det inte i första hand landskapsregeringen som arbetar med den här frågan, utan det åligger vårt stamnätsbolag Kraftnät Åland.

Som en bakgrund, fru talman, kabeln mellan Åland och Finland, i dagligt tal Finlandskabeln, är 160 kilometer lång och går mellan Nådendal och Jomala. Den byggdes år 2015 med huvudsyftet att säkra Ålands elförsörjning om förbindelsen till Sverige bryts. Man byggde Finlandskabeln eftersom man konstaterat att tidigare reservkraft med gasturbiner och dieselkraftverk inte längre kunde fylla hela elbehovet vid eventuellt avbrott vintertid. Finlandskabeln används idag vid avbrott som orsakas av åska, tekniska omkopplingar, servicearbeten och liknande.

Ända sedan kabeln byggdes har det funnits en målsättning att man ska kunna använda den för kommersiell transitering av elenergi mellan Sverige och Finland. Rent tekniskt är det inga direkta problem att få igång transiteringen. Däremot finns det ekonomiska, juridiska och vissa administrativa utmaningar. Flera av de formella kraven är lösta och frågan går framåt, t.ex. så ingår Kraftnät Åland sedan maj i år i de europeiska avtalen för dagen före elhandel, vilket krävs för att kunna ta del av sådana här intäkter som kallas flaskhalsintäkter.

En förutsättning för att man ska kunna få intäkter från en transitering av el mellan Sverige och Finland över Åland är att det finns en prisområdesskillnad mellan SE3 - det vill säga det område i Sverige som Åland hör till - och priset i Finland. Intäkten skulle i så fall vara skillnaden mellan elpriset i ändpunkterna.

Finlandskabeln har förluster på cirka 10 % så prisskillnaden behöver vara mer än så för att täcka förlustkostnaden. Sedan Finlandskabeln stod färdig har prisskillnaden varit så liten att man inte har sett någon ekonomisk vinning i transiteringen.

Men som vi alla känner till har Rysslands krig mot Ukraina ökat turbulensen på elmarknaden. Elpriset fortsätter att stiga och skillnaden mellan Finland och Sverige har ökat. Kraftnät Åland arbetar fortgående med den här frågan, man understryker att det kan låta enklare än vad det i verkligheten är att få till det.

Man samarbetar med Fingrid på den finska sidan och med svenska Kraftnät i Sverige. De har varit nära att komma till skott med detta, men det har fortsättningsvis funnits lite grus på vägen.

Exempel på saker som måste komma på plats för att detta ska bli verklighet är t.ex. uppdateringar av IT-system, avtal som reglerar hur kabeln ska användas och rutiner för hur det här står sig gentemot elhandeln.

När det gäller eventuella intäkter så är det svårt att förutse hur mycket pengar det skulle kunna handla om. Det är också viktigt att påpeka att det finns strikta regler för vad de pengar som i så fall kommer in till Kraftnät Åland tack vare transiteringen ska användas till. De pengarna får användas till förstärkning av elnätet till exempel.

Sammanfattningsvis, fru talman; ja, som med så mycket annat när det gäller framtidens energiförsörjning så finns det möjligheter också i vår användning av Finlandskabeln. Kraftnät Åland arbetare vidare med frågan. Tack!

Talman! Det var en fullödig historiebeskrivning som minister Röblom gav här i salen. Kortfattat så ser man den också i min frågeställning. Bakgrunden till frågeställningen är nämligen att priserna är väldigt volatila just nu och förorsakar större fluktuationer mellan prisområdena. Vi ser ju också att Olkiluoto 3 troligtvis kommer att tas i bruk här mot vintern, vilket ytterligare kan förstärka prisskillnaderna mellan Sverige och Finland.

Men det som förvånar mig en aning i ministerns svar är att man menar nu att det här enbart är en fråga för det landskapsägda bolaget Kraftnät. Både regeringen Gunell och regeringen Sjögren jobbade ju aktivt med den här frågan. Jag uppfattar att nu sittande lantråd Veronica Thörnroos jobbade aktivt med frågan när hon var infrastrukturminister. Jag uppfattar att finansminister Perämaa också jobbade med frågan under tidigare mandatperiod. Ser inte den här sittande landskapsregeringen att det kan vara både viktigt och nödvändigt att också komma till politiska överenskommelser? För precis som ministern sade så finns det en hel del formalia och det finns grus på gången eller grus i maskineriet - som jag tror att det kallades - för att nå framåt. Då brukar politiska tydliga viljeyttringar kunna vara en viktig del i det som gör att man kommer framåt i en fråga.

Min fråga var, hur jobbar landskapsregeringen politiskt med frågan? Alltså inte, hur jobbar Kraftnät och vad är den sakliga bakgrunden? Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande från ministern. Hur jobbar landskapsregeringen, den politiska landskapsregeringen?

Tack, talman! I huvudsak så är det Kraftnät Åland som arbetar med detta. Det går inte att säga eller ge någon exakt tidsplan för när detta ska inledas. Det beror delvis på att Kraftnät Åland är beroende av sina samarbetspartners både österut och västerut, Fingrid på den finska sidan och svenska Kraftnät i Sverige. Det är ju mellan stamnätsbolagen som den här diskussionen förs, och som jag bedömer det, ska föras. En politisk inblandning i det här ser jag inte direkt att skulle ge något mervärde. Det är klart att den politiska viljan är, som jag konstaterade, att jo, vi ser möjligheter i att transportera el över Åland och det finns ekonomiska möjligheter i det. Vi ger fullt stöd till Kraftnät Ålands ansträngningar till det här. Men i övrigt vilka effekter som skulle kunna uppnås av att vi politiskt skulle lägga oss i det så har jag svårt att se.

Däremot så arbetar Ålands energikommission, som jag tillsatte i våras, väldigt aktivt med flera av de här frågorna och där ingår Kraftnät Åland. Vi har en god dialog. Jag är övertygad om att behövs det politisk inblandning, behövs det någon slags kontakter så kommer vi att ta dem.

Talman! Vårt förtroende är stort för Kraftnät Åland och dess ledning. Det är ändå lite förvånande att ministern uppenbarligen inte alls har varit i kontakt med sina ministerkollegor på den svenska och den finska sidan för att påpeka den här möjligheten. Så uppfattar jag att tidigare landskapsregeringen har agerat. Det skulle kunna vara skäl för energiminister Röblom att också på den politiska nivån kontakta sina kollegor och konstatera att här finns en möjlighet för viss prisutjämning.

Tack, talman! I den här transiteringen finns många stora frågor som vi kommer att behöva behandla under de kommande åren. Vad är framtiden för Sverigekabeln? Hur ska den dras? Den har också en användningstid som närmar sig relativt och vi kommer att behöva ta ställning till det. Hur kommer den här transiteringarna att förändras av etablering av storskalig havsbaserad vindkraft och annan utveckling som sker inom förnybar energi? Det finns jättestora strategiskt viktiga frågor som vi måste behandla och som jag bedömer att till exempel energikommissionen redan har kommit i gång med på ett väldigt gott sätt. Det ingår ju större strategiska överväganden som landskapsregeringen gör. Den här frågan om transitering Sverige - Åland - Finland har lyfts just med tanke på möjligheter till intäkter.

Svaret som jag har fått, när jag som minister har ställt frågan till Kraftnät Åland, är att de arbetar på och det går framåt, men att alla bitar ännu inte är på plats. Är det så att Kraftnät Åland bedömer att de behöver politisk uppbackning på något sätt så är vi fullt beredda att bistå med det.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.