Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Eventuella nyfikna lyssnare som undrar vad som har hänt under senaste veckan sedan första behandlingen av nya EU-kraven på infrastruktur bordlades, så kan jag konstatera nu när en vecka har gått att det var bra att vi kunde bordlägga med en vecka för att återigen gå igenom denna mycket komplexa helhet. Det handlar om flera olika överlappade direktiv och dessutom förnyade direktiv. Den frågan som vägleder åtminstone mig och ledamoten Egeland i föregående debatt vågar jag säga handlar om huruvida vi ställer för skarpa krav dels på leverantörerna och dels på fastighetsägarna.

Vi har nu under den här veckan som gått hört landskapsregeringens tjänstemän, vi har hört fastighetsägare och gått igenom vilka krav det innebär. Vi kan konstatera nu att det inte är orimliga krav som ställs. För att tala klartext; det är inga dårskaper som följer av att säga ja till detta betänkande. Eventuella dårskap kommer senare längre fram i tiden och det har i sådana fall att göra med verkställande av energieffektivitetsdirektiven där det finns vissa färgstarka förslag redan nu. Jag är för egen del beredd att godkänna det efter att ha fått den här möjligheten att gå igenom alla paragrafer en gång till. Tack för ordet.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Ja, på grund av den rekommenderade karantänen så ville jag inte ta ett anförande förra veckan, då de frågeställningarna som jag tänkte ta upp är tidlösa. Men nu fick jag ju möjligheten tack vare bordläggningen.

Vi ser ju effekterna av lagstiftning osv. och det är effekterna som jag tycker att vi oftare borde titta på i finansutskottet, speciellt de ekonomiska effekterna. Det är saker som ganska sällan egentligen analyseras djupare. Nu i dessa ekonomiskt svåra tider så borde vi göra det allt oftare.

En annan sak är de här EU-direktiven som vi hörde just om här och om vi ska gå längre än miniminivån eller om vi ska nöja oss med miniminivån. Det var lite den frågeställning som ledamöterna Valve och Egeland hade här. Vi hade det svar som det blev. Nog var det en synnerligen komplicerad lagstiftning som jag nog hade väldigt svårt att hänga med i. Ibland funderar jag om folk tycker att ekonomin är lika svår som jag tycker att tekniken var, för det vara svårt. Men nu har vi fått den saken klarlagd i alla fall.

Den andra frågeställningen som hänger samman med den här lagstiftningen är ju det som vi ser mer och mer. Vi såg det också under förra plenum. Det gäller ju det här som kallas klimateffekt som tas in i olika ärenden. Vissa tror att vi ska kunna påverka klimatet på jorden.

En annan sak som jag som ekonom noterar är att det verkar som om prislappen inte skulle ha någon slags betydelse överhuvudtaget, utan det blir mera en känsla av religion. Det blir lite som att i tiderna ifrågasätta byggandet av en katedral. Man kallas ateist. På 1500-talet gick faktiskt 10 % av Frankrikes BNP till att bygga katedraler. Nu vill minister Röblom att ålänningarna ska investera 10 % av BNP per år i elbilar. Det finns vissa likheter.

Av en händelse råkade jag för en tid sedan få en uppgift om medeltemperaturen i Mariehamn under ett år. Vad tror ni att det är? 15 grader, 12, 10 eller 6 grader ? Det är 4,5 grader! Så bästa lagting, känns det verkligen som ett problem om temperaturen stiger en aning?

Herr talman! Häromdagen råkar jag läsa en intressant sammanställning av vädret runtom på jorden. Väder brukar intressera ålänningar, så jag tänkte plocka några utdrag för vädret är ju viktigt. Det är som bekant vinter nu på norra halvklotet och det är sommar på södra. Men vintern är faktiskt kallare än normalt för tillfället, liksom sommaren är kallare än normalt på södra halvklotet. Det här är något som nyhetsmedia sällan berättar om. Men det hänger ihop med de förändringar för klimatet som vi har här på vårt bord i lagtinget.

Sedan 1998 så har atmosfären knappt värmts upp överhuvudtaget. Den värmdes upp efter den lilla istiden 1300...

Talmannen: Ett ögonblick. Lagtingsledamot Toivonen bör hålla sig till ärendet som gäller ändring i plan- och bygglagen.

Stephan Toivonen: Ja, det kan jag göra men klimatet är viktig. Men låt oss säga som så att i alla fall vi från Åländsk Demokrati kommer att ta kampen för ålänningarnas pengar och välfärden. Men vi kommer inte att satsa på klimatet. Tack för ordet, herr talman!

Tack, talman! Jag tänker hålla mig till ämnet. Jag noterar att ledamoten Toivonen i inledningen lyfte vår ofta uttalade målsättning att lägga oss på minimum när vi verkställer direktiven. Jag kan försäkra att den tvåmannakommission som består av mig och ledamot Egeland har tittat väldigt noga på detta, framförallt på formuleringen i 65cc. Vi funderade på varför ordalydelsen är så omständig där. Vi fick ett svar; det är för att möjliggöra en notifiering av detta, för detta ska sedan modifieras. Nyckelformuleringen i 65cc är att systemet ska möjliggöra kommunikation, dvs. det ska vara möjligt att ansluta nya system till det. Det är betydligt bättre än om det hade stått att det skall finnas kommunikation med anslutna installationssystem, då hade det varit mycket svårt att förverkliga (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jo, om vi håller oss till den där detaljen, så mycket som jag förstår så tycker jag att principen är väldigt bra, att se efter om vi kan hållas på minimum. Och om vi någon gång vill gå över det, vad kostar det? Det kan ge fördelar men man måste också titta på kostnadssidan som är viktigare nu. Vi borde titta och tänka på det i alla ärenden. Alla lagförslag som vi får här borde ha, så att säga, kostnadseffekten.

Tack, talman! Det viktiga för oss var att försäkra oss om att vi verkligen har tänkt på Ålands fastighetsägare i framtagandet av detta förslag. Det fick vi försäkran om att det har landskapsregeringen har gjort, både tjänstemännen och på politisk nivå. Man har visat stor omsorg om fastighetsägarna och också haft en dialog med dem. Man har en beredskap att ändra ifall det skulle visa sig att det kommer orimliga krav. Jag är trygg med detta förslag.

Tack, talman! Jag tänker inte bemöta den faktaresistens som kommer här från talarstolen. Men jag kan i alla fall svara på frågan kring de ekonomiska effekterna som det här lagförslaget ger. Jag hoppas att ledamoten Toivonen har läst utlåtandet från social- och miljöutskottet och betänkandet från finans- och näringsutskottet, att man till och med kan betrakta det här som mer kostnadseffektivt. När vi gör en omställning mot förnybar energi och energieffektivisering så är det bättre att sätta krav på nybyggnation och ombyggnationen än att börja riva upp kablage i existerande byggnader och att laddinfrastruktur också höjer värdet på byggnader. Så det här är ju också rent totalekonomiskt bättre.

Vad gäller just elbilarna och huruvida de är en stor ekonomisk svårighet för ålänningarna så har jag redan bestridit detta i tidigare debatt och påpekat att totalkostnaden för en elbil nuförtiden faktiskt är mindre än totalkostnaden för en fossilbil om man också räknar in användningen.

Tack, herr talman! När det gäller energibesparing och effektivitet så kan ju de i sig vara kostnadsbesparande och det är jättebra. Så de effekterna finns.

Jag ville ta diskussionen på ett lite högre plan, men det är alltid svårt att göra det för då sägs att man
är utanför ämnet. Jag förstår herr talman, men ibland vill man gå lite utanför själva grundämnet.

Talman! Det förefaller oklart för mig om ledamoten Toivonen anser att det här lagförslaget nu egentligen är en ekonomiskt bra sak eller inte. Jag vill hävda att det är en ekonomiskt bra sak för ålänningarna att vi inför den här typen av krav.

Vad gäller just elbilarnas totalekonomiska lönsamhet så finns det ju en del uträkningar på. Om vi tittar på hur ålänningarna kör så kör man ungefär 13 000 kilometer. Använder man den parametern i ett system med fossilbilar kontra ett system med elbilar och räknar in reparationskostnader och andra saker så är det totalekonomiskt återigen billigare med elbilar. Vi i Hållbart Initiativ har gjort den uträkningen att man i alla fall sparar 26 500 euro eller 1 300 euro per år just bara på bränslekostnaderna om man har en elbil. (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Nu hann jag nog faktiskt glömma bort den första delen som jag hade tänkt understöda.

Men när ni halkade in på bilar så har också jag funderat på detta att vi ska investera i nya bilar. Jag kör ungefär 1 500 kilometer per år. Jag har svårt att tänka mig att det skulle löna sig för mig att köpa en ny elbil. Vi har lite olika syn. Ni hade också helt andra uppgifter om hur mycket man kör. Kör man väldigt lite så kunde en konvertering av en gammal fossilbil vara ett alternativ. Tack för ordet, herr talman.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om energideklaration för byggnader för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om energieffektivitet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.