Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Talman! Vi har framför oss rätt tekniska ändringar i det som vi ska diskutera nu. Den stora förändringen är den att vi vill ändra så att landskapsregeringen kan bestämma och utse vem av landskapets tjänstemän som ska närvara på våra sammanträden, styrelsesammanträden. I dag är det strikt knuten till landskapsläkaren. Det är väldigt ovanligt att man i en lag som här utpekar en speciell tjänsteman. Det kanske kan bero på att man under åren 1981 till 2010 hade samma landskapsläkare på stolen och att hälso- och sjukvårdspersonalen bestod av två personer.

När vi fick hälso- och sjukvårdslagen 2011 så tror jag att man trodde att det skulle gå enkelt att få en ny landskapsläkare och historien har visat att så var inte fallet då tjänsten har bytt person många gånger om sedan dess. Vi går nu med det här egentligen tillbaka till det som var före 2010 och de skrivningar som fanns där med en större flexibilitet om vem som får delta på mötena. Det är viktigt att någon från hälsobyrån deltar i mötena då byrån har en viktig roll i den strategiska styrningen av ÅHS-verksamhet.

De mer tekniska ändringarna handlar om små fel som uppdagats under tiden och som vi nu bör åtgärda. Det ena är ett misstag från när lagen skrevs. I 10 § om patientens ställning och rättigheter i patientlagen finns de grundläggande bestämmelser om patientens rätt att framställa anmärkningar mot vården eller bemötande inom hälso- och sjukvården. Här har det uppkommit ett problem där lagen, som den är skriven nu, gör att klagomål fastnar här i landskapsregeringen för länge då landskapsregeringen och faktiskt ÅMHM inte har rätt att föra ett klagomål, som de har fått skickat till sig, vidare till ÅHS för dem att hantera, vilket ofta är det enda rätta då många av problemen är sådana som bäst hanteras inom myndigheten.

I dag är lagen skriven på ett sådant sätt att det här inte är möjligt. Vi vill ändra på det genom att 10 § ändras så att den gäller på Åland, men inte 10a 1 mom.

Talman! Förändringen handlar alltså om att skapa en rättslig grund så att landskapsregeringen och ÅMHM vid behov kan överföra ett klagomålsärende till berörd verksamhet inom hälso- och sjukvården, så att ärendet i stället kan behandlas som ett anmärkningsärende. Det kan till exempel röra sig om missförhållanden som lämpligen bör utredas och åtgärdas av den enhet inom hälso- och sjukvården som tillhandahållit vården. Genom detta garanteras ett tillräckligt rättsskydd för patienten.

Det andra gäller språkliga problem som uppstått och som vi blivit uppmärksammade på. Enligt självstyrelselagens 36 § 1 mom. är Åland enspråkigt svenskt, det vet vi alla. Nu har det uppkommit problem då personer som talar finska hävdar att man har rätt att använda finska i alla situationer. Men det har man inte även om man inom klient- och patientlagen har stora rättigheter att använda sitt eget modersmål. Vissa vill nu tolka det som att vi kan tillämpa språklagen på Åland, vilket vi inte kan göra då den bryter mot självstyrelselagen. Åland är enspråkigt svenskt. Språklagen kan inte användas här. Det här är en miss som nyligen uppdagats och där det i gällande lag står att språklagen gäller på Åland. Så det kommer nu att ändras så att den inte gäller här.

Talman! Genom att det i lagtexten uttryckligen anges att språklagen inte gäller på Åland så minskar risken för att det uppstår oklarheter i lagens praktiska tillämpning. Tack!

Tack, talman! Tack ministern för presentationen. Man tycker att man borde ha lärt sig läsa lagtext vid det här laget, men det är inte alltid lätt. Den här lagtexten var inte lätt.

Jag hade tänkt be om ett förtydligande om jag hade uppfattat det rätt. Men ministern var ganska tydlig med att är det finska som är det aktuella språket så har man inte rätt till tolk eller översättning. Jag måste vara ärlig och säga att det kan hända att vi har diskuterat det här förut, men det måste ha svischat mig förbi i så fall. Jag har inte uppfattat det i så fall.

Vi har ju nyligen behandlat en diskrimineringslag här också. Hur tycker ministern att detta rimmar med den?

Tack, talman! Diskriminering, ja men vi har också en självstyrelselag som är väldigt tydlig att man på Åland talar svenska. När man tittade på de andra nordiska länderna så ska man kunna använda sig av sitt språk när man blir behandlad på sjukhusen eller inom vården överlag, men inte på finska. Det här är ett beslut som man tagit i utskott. Vi kan säkert diskutera det här mera när vi har lagberedningen med oss i utskottet. Men jag har svårt att uttala mig kring det här om det skulle vara diskriminerande eller inte att just finska inte går att använda.

Tack ministern för förtydligandet. Att vi har en självstyrelselag kan vi säkert vara eniga om. Men ministern menar alltså att det finns rätt till tolk och översättning på alla andra språk utom just finska? Min uppfattning är ju att när någon kommer till vården och pratar ett annat språk, vilket som helst, så går man över till engelska om båda behärskar det. Men det som ministern sade att det liksom är svenska som ska användas i vården, då kan man ju inte ens använda engelska i kommunikationen. ÅHS kostnader för tolk och översättningar kommer att bli ganska dyra här framledes är jag rädd för.

Jag tror att jag uttryckte mig på ett konstigt sätt om du uppfattade det på det sättet. Det ber jag om ursäkt för. Du har rätt att kommunicera på de nordiska språken. De har stora översättningskonton på sjukhuset för att översätta om du behöver hjälp i samband med vård. Det här handlar mer om klagomål och sådana ärenden där man har hävdat att man ska ha rätt att få lämna in sina klagomål på finska, vilket så inte är fallet. Det kan man inte göra på Åland. Du kan inte lämna in klagomål på finska mot vård du har fått varken inom ÅHS eller inom socialvården, utan du behöver göra det på svenska.

Vi kan säkert reda ut det här i utskottet om det fortfarande finns frågetecken.

Talman! Landskapsregeringen föreslår att det inte behöver vara just landskapsläkaren som deltar i ÅHS styrelsemöten utan att det ska kunna utses en tjänstemannarepresentant till nämnda möte. Med bakgrund av att landskapsregeringen har ett ansvar för den övergripande strategiska styrningen av ÅHS så verkar det rimligt och ändamålsenligt. Även fast det inte hör till ärendet så kan jag inte låta bli att nämna att personalen saknar representation i ÅHS-styrelse, trots att det i andra myndigheter fungerar bra. Den höga omsättningen av landskapsläkare, som är orsak till förändringen, skulle förtjäna en egen analys.

Lagen om patientens ställning och rättigheter, den behöver vara tydlig och lätt att ta till sig. Den som någon gång försökt framställa en anmärkning eller ett klagomål till vården vet vad jag pratar om. Att möjligheten att överföra ett klagomålsärende till ”rätt” instans eller myndighet kan säkert vara på sin plats. Att säkerställa patientens rättsskydd är viktigt, och om ett ärende överförs till t.ex. ÅHS utan att patienten gett sitt godkännande, eller har möjlighet att ha en åsikt i saken behöver utskottet titta riktigt ordentligt på. Kanske patientrådet kan höras i frågan där patientens ställning behöver vara i fokus.

Förslaget om patienters och klienters rätt att använda andra språk än svenska vid kontakt med vården och omsorgen är mera självstyrelsepolitisk än vårdrelaterad. Att Åland är enspråkigt svenskt är det ingen av oss som tvivlar på, det är även glädjande att rätten att använda teckenspråk för hörsel och eller talskadade tas upp i lagförslaget. Vårdens upplysningsskyldighet är viktig för att möjliggöra delaktighet i den egna vården, och språkrättigheter måste gälla lika för alla.

För när den egna vården ska planeras och genomföras och information om vårdalternativ ska ges, anlitas tolk så att patienters och klienters språkliga rättigheter tillgodoses. Det här är viktigt. Det här är viktigt på alla språk!

Landskapsregeringens uppfattning är att lagförslaget inte har några konsekvenser för barn, men inte heller denna gång är jag beredd att hålla med, för även barn kan vara klienter och patienter. Tack, talman!

Tack, talman! När det gäller patientens skyldigheter och rättigheter så är den här lagstiftningen till för att stärka dem, med tanke på att klagomål blir liggande här på landskapsregeringen. Det handlar om sådana frågor som skulle vara bättre att de hanterades som en anmärkning inom myndigheten, men det har inte funnits en möjlighet lagstiftningsmässigt att ens skicka tillbaka frågan till ÅHS. Samma sak gäller för ÅMHM, men det går bra andra vägen, de kan skicka hit. Det här är sådant som uppkommer för att det kommer en mängd med klagomål hit och då blir det en stor arbetsbelastning och det gör att det tar tid att få svar. Så ska det inte vara. Det ska gå snabbt att få hjälp om man har lämnat in klagomål och att få dem åtgärdade.

Tack, talman! Tack ministern. Det är bra att ministern menar att patientens och klientens rättigheter ska vara i fokus. Just det här med anmärkning eller klagomål eller anmärkning på bemötande eller anmälan så det kräver en ganska djup analys. Men vi ska titta på det mera i utskotten.

Tack, talman! Jag tänker också på det som ledamoten lyfte upp att personalen inte har någon representation i styrelsen. Det har man ju löst på ett väldigt bra sätt genom att varje måndag före styrelselistorna skickas ut till styrelsen så har man samarbetskommittémöte där man går igenom alla punkter. Man har en mycket bättre chans att diskutera frågor som berör och som personalen ska ha möjlighet att ha åsikter kring och där kan man ha bredare diskussioner. Jag har förstått att det fungerar väldigt bra och att man är nöjda med det.

Tack, talman! Tack ministern. Att samarbetskommitténs möten fungerar bra så det får stå för ministern själv. Jag har en annan uppfattning om det.

Men tillbaka till stärkning av patienters och klienters rättigheter och skyldigheter, det kan ju inte vara så att det gäller alla utom finskspråkiga.

Tack till ledamoten Söderlund som problematiserar det här med språket i vården. Från åländskt håll så har vi ju slagit oss blodiga för ålänningarnas rätt till svenska, vård på svenska i Finland. Det är väl väldigt bra om vi också här tillgodoser alla medborgares rätt att få använda sitt modersmål i en så sårbar situation som ett vårdtillfälle kan vara.

Jag hoppas att utskottet tittar på det här, därför att det är ganska svårt att hålla tungan rätt i mun mellan språklagar, klientlagar och patientlagar och nordiska konventioner och allting som gäller. Jag hoppas att utskottet klargör det här.

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jo, just det här med språket i vården är viktigt. Det är ju just när det inte fungerar riktigt bra som det uppstår vårdfel som sedan då kan ge anledning att ge en anmärkning eller att anmärka på bemötande eller någonting. Jag förstår ju att frågan är mera självstyrelsepolitisk än vårdrelaterad. Men jag är inte beredd att så här på stående fot tycka att det här är bra.

Ja, framförallt tycker jag att det behövs ett klargörande om detta gäller enbart överklagande ärenden eller om det handlar om den aktuella vårdsituationen. Det går kanske att lite särskilja dem. Men när det gäller rätten till sitt modersmål i en sårbar situation så tycker jag vi måste sätta människorna först.

Tack, talman! Precis som ledamot Gunell lite var inne på så är det en ganska oklar lagstiftning. Den tredje punkten gäller patienters och klienters rätt att använda andra språk än svenska vid kontakt med socialvården och hälso- och sjukvården. Det är klart att det är ju svensk service. Men den här rätten att använda tolk eller få tolkhjälp och översättningshjälp så den tycker jag att måste vara lika för alla.

Talman! Det blir lite ur rockärmen det här eftersom jag hörde diskussionen här. Det är inte helt lätt, lagstiftningen är en snårskog. Jag tänker väl att det är helt vettigt att utskottet tittar på de här frågorna och reder ut dem.

Nu har vi remissdebatt, det är ju på det viset att vi har en språklag i Finland och Finland är officiellt tvåspråkigt och Åland är officiellt enspråkigt. Samtidigt har vi situationer i vården där man gör sitt yttersta att kommunicera med patienterna på absolut bästa sätt. Där har vi Hippokrates gamla läkared: "Ibland bota, ofta lindra, alltid trösta".

Under förra mandatperioden så var det här också en fråga för språkrådet, vad man utgav för information till allmänheten på Åland. Då fattade man ett beslut i samråd med ÅHS att man ska ge grundläggande information på de absolut fem vanligaste språken på Åland och där ingår också finska faktiskt. Jag är helt säker på att i olika vårdsituationer så gör man sitt yttersta för att kommunicera och att hitta lösningar för det. Jag tycker också att det skulle vara väldigt bra att man klargör de här sakerna i utskottets betänkande. Tack!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.