Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Minister Holmberg-Jansson har bett mig att presentera den här lagförslaget, för hon är på resa inom det Nordiska ministerrådet.

Det här handlar om att i riket så träder en ny lag i kraft om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården den 1 januari 2004. Samtidigt upphävs bestämmelser om behandling av kund- och klientuppgifter som i vissa andra lagar tillämpas på Åland.

Det är meningen att den nya rikslagen om behandling av kunduppgifter eller en åländsk lag med motsvarande innehåll ska tas fram så småningom. Men detta görs för att Åland inte ska bli utan bestämmelser om behandling av kunduppgifter och kundhandlingar inom social- och hälsovården samt om informationssystem inom social- och hälsovården. Innan det kan ske behöver lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, klientlagen och lagen om patientens ställning och rättigheter och patientlagen frysas i den lydelse lagarna har inom rikets lag om behandling av kunduppgifter blir gällande när de tillämpas på Åland.

Talman! Landskapsregeringen föreslår att de här ovannämnda rikslagarna förblir tillämpliga i den lydelse de har den 31 september 2023. Det här förhindrar att de ändringarna i lagarna som trädde i kraft den 1 januari 2024 även träder i kraft på Åland. De föreslagna åtgärderna innebär att landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland och riksförfattningar inom socialvård och landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland och lagen om patientens ställning och rättigheter ändras så att den nuvarande lydelsen av klientlagen och patientlagen med avvikelser som redan intagits i blankettlagarna ska tillämpas även efter den 1 januari 2024, vilket innebär att lagstiftningens materiella innehåll på Åland inte förändras. Det här är en så kallad stopplag.

Målsättningen är att upprätthålla nuvarande lydelse av klient- och patientlagen. Och om inte dessa ändringar görs så kommer man på Åland att sakna relevanta bestämmelser inom socialvårdslagstiftningen och i patientlagen. Bestämmelserna gäller bland annat socialvårdens rätt att få nödvändiga uppgifter av andra myndigheter som behövs för att socialvården ska fungera på rätt sätt. För hälso- och sjukvårdens del berörs bland annat hanteringen av journalhandlingar samt sekretessbelagda uppgifter och hur hälso- och sjukvården ska hantera dessa typer av uppgifter. Tack!

Talman! Finland är ett väldigt framgångsrikt land när det gäller informationssystem, datahantering och kommunikation mellan olika datalager. Det här är väl en följd förstås för att vi ligger lite efter, men också att vi inte riktigt har de grundläggande systemen på plats. Vi har ju också system som Koski och andra som man på Åland ligger efter i. Men vad är landskapsregeringens bild av det hela? Kommer man att gå in för att anpassa alla sina system till de finska systemen eller har man fortfarande tankar om att man ska bygga upp helt egna?

Tack, talman! Landskapsregeringen resonerar väldigt mycket. Vi har också två arbetsgrupper just nu. Det blir väldigt komplicerat och väldigt dyrt om Åland bygger upp egna systemen på egen hand. Det väsentliga i det här med information, utifrån vår självstyrelse, är att det är vi som äger informationen, alltså framtiden med arkiv. Det kan man göra i ett arbete, till exempel genom en överenskommelseförordning. Koski har kommit rätt långt, som ledamoten nämnde. Men här väntar vi just nu på förslag från rikssidan hur det här ska se ut.

Talman! De flesta människor i dag vill ju kunna sköta sitt liv till stora delar digitalt. Det här är ju en lagstiftning som skulle möjliggöra både en säker informationshantering av patient- och klientuppgifter men också rätten till att få ut information på ett enkelt och bra sätt till sig själv, vilket vi vet att idag inte fungerar för ålänningar. Det här är en viktig fråga.

Det skulle vara önskvärt att landskapsregeringen skulle fatta ett principbeslut. För som vi alla vet med datasystem så ju tidigare man kommer in i det, ju tidigare man meddelar att man är intresserad så desto bättre är det. Dels har vi vår annorlunda lagstiftning, det tror jag inte att är ett så stort bekymmer när det gäller databashantering, men den stora frågan här är ju språket. Det skulle vara viktigt att få med språkfrågan så tidigt som möjligt. Min uppfattning är att det vore önskvärt också för alla svensktalande i hela landet att Åland skulle göra ett sådant ställningstagande och tydligt meddela att man vill vara med på tåget.

Tack, talman! Jag kan bara hålla med ledamoten Zetterman i den här frågan. Åland behöver komma med så tidigt som möjligt när man bygger upp de här finska digitala systemen. Vi har just nu ett pågående arbete som har börjat inom landskapet, men också med våra underliggande myndigheter. Sedan är det också viktigt utifrån språket att Åland också trycker på. Precis som ledamoten sade så är det en stor grupp svensktalande också i riket, så det är viktigt att vi ger en likvärdig service både på svenska och finska.

Tack, talman! Patienter och klienters rättigheter pratar vi kanske alldeles för lite om. Det är jätteviktiga rättigheter och det viktigt att man har lagstiftning på plats där. Jag antar att jag kanske borde veta det här, men gäller den här lagen också privat vård? Vi har ju ingen egen lagstiftning inom den privata hälso- och sjukvården. Är det då till riket som man vänder sig om man är missnöjd med den privata vården, felbehandling eller språkligt? Ministern ser lite frågande ut, men jag kan ta upp det mera i utskottet. Det kanske är en ganska detaljerad fråga.

Tack ledamoten för frågan. Nu är detta riktigt mitt område. Privat sjukvård är rikets behörighet. Men huruvida den här lagen gäller privat vård, det tror jag att social- och miljöutskottet får fördjupa sig i.

Tack till ministrar Hambrudd för en god presentation av en inte så spännande lagstiftning. Det handlar ju om att det rättsläge vi har i dag ska fortsätta oförändrat till den delen som det har att göra med patientens ställning och rättigheter. Jag förutspår en ganska snabb behandling i utskottet av detta.

Tack, talman! Ja, den är absolut nödvändig utifrån kommande rättsläge. Vi får hoppas att på en snabb behandling inom social- och miljöutskottet.

Talman! Nästa skede blir ju jättespännande när de två arbetsgrupperna som ministern nämnde är klara med sitt arbete och vi så att säga väljer den stora kursen. Men det gör vi ju inte riktigt idag om man säger som så.

Tack, talman! Jag tycker att det är väldigt bra att de här båda arbetsgrupperna nu är med och också att arkivfrågan också finns med, för den är oerhört väsentlig utifrån vår självstyrelse.

Vi avvaktar nu och ser vad dessa arbetsgrupper kommer fram till så att vi politiskt kan ta beslut och ställningstagande i vilken riktning vi ska gå.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.