Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Camilla Gunell. Ordet ges först till lagtingsledamoten Alfons Röblom.

Tack, herr talman! Vägrenar är av stor betydelse för den biologiska mångfalden. Vägrenarna utgör en särskilt viktig biotop för hotade och rödlistade arter. Blommande artrika vägrenar är mycket viktiga för bina som står för den största delen av pollineringen av både vilda växter och grödor och är därmed av stor betydelse för den åländska fruktodlingen.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur säkerställer landskapsregeringen att slåttern av de vägrenar som landskapsregeringen ansvarar för sker på ett sätt som främjar den biologiska mångfalden?

Tack för det. Tack för en viktig fråga. Biologisk mångfald, artdöd och annat är någonting som är mycket viktigt för landskapsregeringen att jobba med.

Sen kan man fråga sig om den beskrivning som fanns i inledningen här, huruvida det ser ut med den biologiska mångfalden idag vid våra vägrenar.

Väldigt mycket har ändrats genom årens lopp. Våra vägrenar har i takt med eutrofiering, dvs. övergödning, gjort att den biologiska mångfalden har i många fall vuxit över av invasiva arter. Det finns en hel del av dem som vi bekämpar, invasiva arter som lupin, jätteloka och parkslide är sådana som tar över växtligheten väldigt mycket kring våra vägrenar. De blomsterrika vägkanter vi har haft har i allt högre grad blivit övervuxna.

Röjning och slåtter kan i många fall till och med främja den biologiska mångfalden. Det är viktigt att jobba så mycket som möjligt med utrotning av invasiva arter, så att inte de tar över helt enkelt.

Sen är det ju också en fråga om trafiksäkerhet. Den allt grövre växtligheten vid vägrenarna gör också att det hindrar sikten i allt högre grad. Det är viktigt att man inte har betande rådjur och annat som kan vara trafikfarliga liggande i gräset nära vägarna. Sedan måste det också finnas avrinning från vägytan ner i dikena.

Landskapsregeringen tog ju år 2021 fram en rapport kring vägkantsfloran på Åland, den så kallade Ranta och Saarikivi rapporten, och utgående från den så har man tittat på var det finns arter som kan främjas av att man inte bedriver slåtter på de områdena och de anpassningarna har gjorts.

I övrigt är det här, som så många frågor, en balansgång mellan trafiksäkerhet å ena sidan och förstås bevarandet av den biologiska mångfalden å andra sidan.

Tack, talman! Tack ministern för svaret så långt.

Just det här kunskapsunderlaget som behövs för att veta hur vi ska hantera våra vägrenar på Åland, så det är ju bra om den rapporten har satts i verket på något vis och haft någon verkan. För det är som ministern sade, att främja biologisk mångfald på vägrenarna handlar inte bara om att låta växa utan också att utrota invasiva arter.

När jag tittar på det som fick mig att ställa den här frågan så var det faktiskt den här begäran om anbud för slåtter som ministern tog beslut om i februari. Där ser jag ingenting, åtminstone i det materialet, som skulle peka på att den som ska utföra det här behöver göra sådana anpassningar. Skulle ministern vilja utveckla lite. På vilket sätt har den här nya kunskapen implementerats för att slåttern ska ske på ett sätt som främjar biologisk mångfald?

Det stämmer. Vägunderhållet på Åland är ju upphandlat. Det är entreprenörer som sköter slåttern vid våra vägar. Vi har 640 kilometer väg som ska underhållas. Slåttern sker i huvudsak två gånger per år; nu på försommaren före midsommar ska allt slås en omgång och sedan ytterligare en gång i juli-augusti. Det tar ungefär en månad att slå alla vägar. Det går liksom inte att tajma precis exakt vilken tidpunkt som saker och ting görs.

Det finns ju en dialog idag mellan miljöbyrån och vägunderhållet och sen finns det en dialog mellan vägunderhållet och entreprenörerna. Jag skulle säga att det finns en lyhördhet och det finns ett intresse av att anpassa slåttern om det finns bestånd på olika platser där den floran behöver främjas i olika skeden.

Jag tycker ändå att det här området har gått framåt. Det är inte så att det är en systemmässig avverkning från vägunderhållets sida, utan det finns en dialog, en öppenhet och känslighet för de här frågorna.

Tack, talman! Som jag ser det så är det ju via sådana här beslut, upphandlingar och när man bjuder ut saker, som man politiskt kan visa vägen ganska långt. Om man inte i kravställningar gör tydligt att det här måste göras med biologisk mångfald framför ögonen så blir det svårt, åtminstone för oss utifrån, att verkligen följa upp om det görs på ett så bra sätt som möjligt för biologisk mångfald när det inte finns till pappers. Det är lite oroväckande på det viset.

Vi har diskuterat de här frågorna tidigare, både när jag satt som minister själv och lagtingets social- och miljöutskott har ju också varit för att vi ska ta större respekt för biologisk mångfald. Då har just de argumenten som ministern kom med varit dem som man har hört; vi måste tänka på vägsäkerheten och vi måste tänka på kostnaderna. Man får lite känslan ibland nästan att det är ett litet konservativt tänk som ligger till grund här. Kan ministern garantera nu att det konservativa tänket har förändrats till ett lyhört och progressivt tänk så att vägrenarna slås med biologisk mångfald framför ögonen?

Jag skulle säga att den här frågan är ju inte ny, den har ju till och med behandlats här i lagtinget i nutid. Social- och miljöutskottet har också skrivit ett bra betänkande i saken. Saken är anhängiggjord på de platser där den bör vara det.

Jag tror att man också behöver säga, när man talar om slåtter och biologisk mångfald, att slåtter är inte bara negativt för den biologiska mångfalden, tvärtom. De här lågväxande arterna, som vi vill bevara, de växer inte i skogar av gråbo, lupiner och annat som är invasivt i vår natur. Slåtter kan också faktiskt vara främjande för den biologiska mångfalden. Det gäller att vara nyanserad också i den här frågan.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.