Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman!

Det här är en förordning som redan har trätt i kraft, och jag vill knyta an till avslutningen på den senaste debatten. Jag understöder detta. Jag har sagt i flera sammanhang att vi behöver bli mer proaktiva och gå före. Under debatten om det externpolitiska meddelandet nämnde jag att EU har aviserat betydligt mindre lagstiftning än vad man gjorde under förra mandatperioden, vilket är positivt för oss. Det ger oss ett andrum att komma ikapp. Vi kan konstatera att EU hade en enorm mängd lagstiftning under sin förra mandatperioden, mycket av det inom våra behörighetsområden. Vi hoppas att kunna vända den här trenden.

Att ha lagberedningen full bemannad har alltid varit en ambition, och den är väl bemannad idag. Men det har funnits tider då det har saknats människor, och så kommer det att bli igen. Det tillkommer också en hel del nya där och detta är inget nytt under solen. Men vi kan definitivt se en högre takt och en ökad komplexitet i samhället, samt nya behörighetsområden och lagstiftning på områden som tidigare inte varit reglerade. Det är självklart att detta sätter press på vår förvaltning.

Det aktuella lagförslaget gäller en förordning om EU:s statsstödsregler, som trädde i kraft den 1 januari i år. Den handlar om ordning och reda för våra myndigheter och om rättvisa villkor för företag i samhället.

Statsstödsreglerna är inget nytt, utan en del av de regelverk som medlemsstaterna, och därmed Åland, redan följer. Syftet är att skapa en konkurrensneutral och öppen marknad.

Den nya lagen ger oss ett samlat ramverk och tydliggör vad som gäller, hur stöden ska redovisas och vilka skyldigheter myndigheterna har när det gäller dokumentation och öppenhet. Det handlar helt enkelt om rättssäkerhet och förtroende för systemet. Bra saker!

Detta gäller förstås både de som omfattas av gruppundantag och de som omfattas av minimistödgruppen.

Gruppundantag innebär att stödformer i regel inte behöver anmälas till kommissionen. Det kan handla om regional utveckling, innovation, forskning och grön omställning. Dessa stödformer är enklast att hantera eftersom de saknar administrativa påföljder. Men det är självklart att man måste säkerställa att man uppfyller kriterierna för att vara undantagen.

Vi har också de minimis-stöd som tillämpas ganska aktivt i det åländska samhället, inte bara av landskapet utan även av kommuner. Det handlar om lägre belopp som ska vara så låga att de garanterar att konkurrensen inte snedvrids. Dessa kan ges utan anmälan, så länge beloppen ligger under gränserna under en treårsperiod. Detta är ett praktiskt verktyg som används flitigt, och nu krävs tydligare registrering av dessa stöd. Systemet är lätt att hitta om man söker på nätet, och det är enkelt och överskådligt. Det är också detta system som Åland ska använda, så det krävs inga insatser för att upprätta nya register eller system.

Talman! Sammanfattningsvis skapar vi genom lagstiftningen ett gemensamt system både för dem som ska anmäla inom gruppundantagen och de minimis. Vi förbättrar enhetligheten. Vi förbättrar transparensen gentemot företag och allmänhet, ökar förutsägbarheten och förbättrar efterlevnaden av EU-reglerna genom att möjliggöra det som krävs enligt förordningen.

Det handlar alltså inte om stödpolitik eller näringslivspolitik, utan om att implementera förordningen med dessa syften.

Vi får en mer modern, tydlig och rättssäker hantering av offentliga stöd. Jag uppfattar lagstiftningen som god. Tack, talman!

Tack, talman!

Minister Zetterman, när det gäller den här lagstiftningen instämmer jag helt i det som ministern säger. Det är bra att detta kommer. Enligt min uppfattning handlar det om regler som gäller oavsett och som har gällt länge, men som mer eller mindre har blivit bortglömda. Ibland verkar det som att varken landskaps- eller kommunal förvaltning har känt till dem. Så det är jättebra.

Jag har dock en fråga. Jag kommer inte att hålla något gruppanförande om detta, eftersom jag snart ska sitta som talman strax. Min fråga handlar om proaktivitet som ministern nämnde i början, och den här lagstiftningen kom också som en överraskning på måndag morgon hit till lagtinget, och att det finns någon form av brådska kring detta. Kan ministern berätta mer om bakgrunden till hur detta kommer sig?

Talman!

Det är bara ärligt att erkänna att vi ligger efter med implementeringen av EU-förordningar och EU-direktiv. Förhoppningsvis kommer vi i mars månad att få en förordning kring AI som började gälla i augusti i fjol. Vi har länge legat efter i dessa frågor, och min bedömning är att detta har pågått under en längre tid.

När det gäller den här processen är den mycket opolitisk. Det handlar om implementering av färdiga regler. Från och med den 1 januari i år ska dessa regler gälla, vilket innebär att man ska finnas med i de aktuella registren. Det finns också nya inslag i detta. Statsstödsreglerna har funnits länge, men det finns nu vissa nya element i den här förordningen.

Det är ett bekymmer att vi ligger efter i implementeringen, och detta är något som lagberedningen arbetar intensivt med för att komma ikapp.

Tack, talman!

Jag har en tilläggsfråga eller en kommentar. I min värld, om det finns ett sådant problem, så skulle jag kanske kartlägga det. Jag skulle informera om att så här är det: de här lagarna ligger på bordet och de kommer att träda i kraft när som helst. Så var beredda att ha säkerhetsbältet fastspänt, för vi ska köra hårt nu.

Det som känns som om landskapsregeringen lever ett eget liv i förhållande till lagtinget, och de verkar inte vara medvetna om att lagtinget försöker planera sitt arbete.

Talman!

Lagtingsgrupperna får ju också remisserna skickade till sig, så lagstiftningen borde inte vara nyheter för lagtingsgrupperna.

Om kommunikationen kan förbättras mellan lagtinget och landskapsregeringen så ska man förstås vidta den typen av insatser.

Retoriken kring detta, att man borde komma med en analys och informera lagtinget om situationen. Nu är det här min tredje mandatperiod. När jag satt min första mandatperiod i finans- och näringsutskottet, tror jag att vi skrev i något av våra utlåtanden över en årsbudget att vi ger carte blanche till att rekrytera till lagberedningen på grund av just den här problematiken.

Så att detta skulle vara något nytt, att lagtinget inte känner till att det är på det sättet, så det uppfattar jag som ren och skär politisk retorik från vicetalmannen, och jag tror att han vet bättre än så.

Talman!

Jag noterar i remissutlåtandena att i princip alla som har svarat är nöjda. Det är ytterst ovanligt. Jag vill ge en komplimang till landskapsregeringen för detta. Jag tycker faktiskt att landskapsregeringen har hanterat situationen på ett snyggt sätt.

Man tar på sig allt ansvar som huvudanvändare, det vill säga totalansvaret och delegerar det ändå till landskapets kommunala myndigheter, de som har behov av det. Jag anser att detta är klokt och strategiskt smart. Så en eloge till ministern för detta.

Talman!

Man får tacka ödmjukast för det. Jag tror att det är jätteviktigt, för jag vet också att när man har jobbat med dessa ärenden har det varit svårt för kommuner och myndigheter att känna till vilka tidigare stöd som har getts. De minimi-utredningarna har varit komplicerade, ibland även inom den egna organisationen, särskilt om man ger många de minimis-stöd.

Men i övrigt vill jag säga att jag tackar för berömmet, men vill skicka det vidare till landskapsregeringens tjänstemän. Det här är en tjänstemannaprodukt i mycket stor utsträckning. Det är klart att vi ger direktiv om att vi ska sköta saker så smidigt och enkelt som möjligt. Men det här har skötts mycket effektivt från lagberedningens sida.

Tack, herr talman!

Det här lagförslaget väckte en tanke hos mig. Är det någonting som hindrar att landskapsregeringen generellt publicerar och offentliggör samtliga stöd som går ut från landskapsregeringen till företag? Är det något som hindrar att vi har en sådan webbsida lättåtkomlig för alla att följa, att dessa stöd går ut och till vilket syfte?

Talman!

Jag kan inte göra en juridisk analys av situationen direkt, om det finns vissa bekymmer. Generellt sett är den här typen av beslut offentliga, men det handlar om stora mängder stöd som ska fördelas, vilket gör det till en ganska byråkratisk process.

Det är viktigt att involvera även föreningslivet i detta sammanhang. Alla PAF-stöd skulle vara med. Det gäller alla jordbruksstöd och berör även inom regional utveckling. Jag anser att de minimis-stöd som har sitt eget regelverk är bra och riktigt att få detta på plats.

Det är också relevant att överväga transparensen i processen. Hur vi tydliggör detta är en relevant fråga. Vi har nu ett nytt ärendehanteringssystem som ska upphandlas och implementeras, vilket kan ge oss andra möjligheter. Men med tanke på hur data är strukturerat i det nuvarande ärendehanteringssystemet, skulle jag inte beställa det från förvaltningen just nu.

Jag tänkte mer som så här, herr talman: När det sker sådana förändringar där landskapsregeringen samlar in uppgifter och vidarebefordrar rapportering till EU, så är det en möjlighet att också publicera information på den egna hemsidan på ett samlat och tydligt sätt.

När det gäller föreningsstödet, som jag minns det, så samlas det redan i ett dokument för att ge en överskådlig bild för landskapsregeringen. Jag tror inte att det bör bli mer byråkrati kring detta.

Detta är kanske lite utanför det aktuella ärendet, men jag anser att när vi pratar om självstyrelsen och våra egna verktyg, samt behovet av ökad tillit och transparens, så vore det önskvärt att det är lätt att få en överskådlig bild av vilka stöd som går från landskapsregeringen ut i samhället. Detta skulle hjälpa oss att bedöma om pengarna går till rätt saker.

Talman!

Stöd kräver generellt lagstöd för att delas ut, de minimis-stöd är stöd som är av mindre betydelse och tillämpas av många olika myndigheter.

Jag undrar om ledamoten Röblom fick en spontan tanke under debatten? Jag tror inte att ledamoten Röblom är medveten om allt, för alla räntestöd är ju också stöd. Alla jordbruksstöd är också stöd, och det finns många olika typer av stöd som det fattas beslut om. Till exempel det nya systemet för att anställa sin första medarbetare är också ett stöd och inom EU-fonderna har vi stora mängder stöd. Jag vet själv hur dessa registreras i ärendehanteringssystemet, vissa av dem. Och just nu skulle det vara en väldigt svår apparatur, och jag undrar också över samhällsintresset i dessa frågor.

Stöd till exempel till bostadsbolag har getts för oljepannor, och sådana här saker uppkommer i lagstiftningar, det är där man gör den politiska bedömningen. (… taltiden slut).

Tack, talman!

EU:s statsstödsregler är ofta närvarande när landskapet diskuterar företagsstöd. Det är viktiga regler och deras tolkning styr mycket av vad landskapsregeringen kan göra för våra lokala företag.

Den här lagen kommer inte att ändra tolkningen på det sättet, men den kommer att göra stöden mer transparenta, och det är bra.

Redan idag kan man söka ut enskilda stödbeslut och själv på kammaren summera hur mycket olika stödmottagare har fått. Men det här ska göra det enklare. Det finns idag en databas där vi rapporterar i den här kommissionens modul för stödtransparens, TAM som den förkortas, och där publiceras också stödmottagare, men de publiceras inte automatiskt om de understiger de tröskelvärden som finns.

Det som händer nu är att stöd av mindre betydelse ska registreras och publiceras lättillgängligt. För Ålands del, som har framkommit här idag redan, så handlar det framförallt om de minimis-stöden som nu blir offentliga.

Detta kommer att gälla alla myndigheter på Åland, även kommunala. Så har man beviljats statligt stöd enligt EU:s bestämmelser, så behöver det rapporteras och offentliggöras.

Det som sägs är att lagförslaget bedöms ha positiva effekter för företag, och det håller jag med om. Genom ökad transparens borde vi alla, som beviljats stöd, enkelt kunna kontrollera att de EU-rättsliga kraven efterföljs. Därmed bör vi kunna undvika misstag och processer med återbetalningskrav och missförstånd kan undvikas.

Så kort sagt, herr talman, Liberalerna stöder det här förslaget. Det ökar transparens och förtroende för stödsystemet, och det tror jag att är bra. Tack!

Tack, herr talman!

Lagtinget, åhörare. Statsstödsregler i olika former har funnits i långa tider. Den modell som är grunden för dagens statsstödsregler hittar man i Romfördraget från 1957 som säger: "statsstöd som snedvrider konkurrensen och påverkar handeln är förbjudet, om det inte är tillåtet enligt undantag."

Så bakgrunden är tydlig. EU:s statsstödsregler finns för att säkerställa rättvis konkurrens på den inre marknaden. När offentliga medel används för att stöda ekonomisk verksamhet måste det ske öppet, kontrollerbart och på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen eller påverkar handeln mellan medlemsstaterna på ett otillbörligt sätt.

Lagförslaget som vi behandlar nu är handlar enkelt uttryckt om hur vi på Åland säkerställer att våra stöd till företag och verksamheter följer Europeiska unionens statsstödsregler – nu och i framtiden.

Från och med den 1 januari 2026 kräver EU att dessa stöd av mindre betydelse registreras i ett centralt register på nationell eller unionsnivå. Syftet är att säkerställa att beloppsgränserna inte överskrids och att stöden kan kontrolleras i efterhand. Finland har valt att använda kommissionens gemensamma databas, och landskapsregeringen föreslår nu en att Åland ansluter sig till detta system. Det är bra. Landskapet kommer att få rättigheter som huvudanvändare och kan således bevilja andra offentliga instanser, t.ex. kommuner, tillgång till databasen. Idag finns det kontroll på stöden, genom att varje avdelning för ett register över stödåtgärder.

Enligt artikel 6.2 i den allmänna de minimis-förordningen finns krav på att information ska registreras i det centrala registret inom 20 arbetsdagar från det att stödet beviljas. Notera 20 dagar från det att stödet beviljats. Vad händer om stödet inte lyfts? Detta behöver utskottet se på.

Visst kommer detta att innebära merarbete i olika former, allt från skolning till registrering i systemet. Centern är ingen vän av mer byråkrati, men detta handlar om kontroll av stöd, alltså skattepengar och är därigenom berättigat.

Centern stöder lagförslaget. Tack ska ni ha!

Talman!

Det här är en lag som vi sakpolitiskt ser positivt på. Statsstöd fanns kanske inte hos de gamla grekerna, men nog i Romfördraget, vilket ledamoten Höglund poängterade.

Den här lagen innebär ju inget direkt näringspolitiskt stimulanspaket, men den bildar en viktig rättslig grund som ska säkerställa att offentliga stöd till företag kan ges på ett korrekt och transparent sätt, anpassat till EU:s regler. Detta gynnar indirekt företagsklimatet och investeringsförutsättningarna på Åland.

Några ord om köbildning vid lagberedningen, som har berörts i denna debatt av sittande talman. Puckarna är alltid snabba i landskapsregeringen och har alltid varit det. Att bli minister är som att ställa sig under ett vattenfall med en liten hink. Det ingår i arbetsbeskrivningen som minister i Ålands landskapsregering. Trots denna arbetsbeskrivning skulle jag önska att landskapsregeringen inte bara ruskar av sig kritiken om köbildningen i lagberedningen, att det alltid har varit så här. Om köns längd ökar exponentiellt och landskapsregeringen inte riktigt hinner med i utvecklingen, då är det en fråga för hela lagtinget och för hela autonomin om hela autonomins funktionssätt. Det är inte bara en fråga om huruvida landskapsregeringen levererar eller inte, utan det handlar ytterst om hur vårt självstyre fungerar.

Till sist några ord om rättstavning. Det här lagförslaget innehåller ett nytt rekord i AI-godkända skrivfel. Jag påminner än en gång talmannen om att ordet "förslagen" betyder fiffig eller rävaktig. På oräkneliga ställen talas det om hur den rävaktiga, alltså den förslagna lagen, nog uppfyller kraven i EU:s förordningar. Jag utgår ifrån att detta är en oavsiktlig komisk effekt.

På ett annat ställe står det också att landskapsregeringen förslår, och verbet "förslå" betyder att något duger för ett visst syfte, och förvisso förslår landskapsregeringen till en hel del. Tack!

Talman!

Jag tycker tvärtom, att diskussionen idag har pekat på att landskapsregeringen säger att detta är ett problem och att vi behöver arbeta med frågan. Vi behöver fokusera på är att bli mer proaktiva i lagstiftningsprocesser. Det är något vi har framhållit tidigare. Här finns inte en tillstymmelse till att någon skulle avfärda denna problematik. Jag vill också ge erkänsla till tidigare landskapsregeringar. Detta är en fråga som man har arbetat med över tid och försökt hantera på olika sätt.

Jag kan också konstatera att min uppfattning är att både landskapsregeringar och lagting alltid har varit positiva till att avsätta resurser för lagberedningen av just detta skäl. Så jag anser inte att detta är något som varken nuvarande landskapsregering eller de tidigare har avfärdat.

Talman!

Just därför skulle det vara välgörande med lite siffror och statistik. Det skulle vara intressant att få veta hur många ärenden som står i kö i lagberedningen, hur många som stod där för ett år sedan och hur många som fanns med för två år sedan.

Jag tror, baserat på vad jag har sett tidigare, att när Åland gick med i EU så hade vi en puckel vad gäller lagberedningen. Det blev en stor kö och sedan betade man av den under några år.

Sedan kan man se en ny puckel när det blir möjligt att skriva lagar på vilken dator som helst. Det skulle vara intressant att se om vi också ser en AI puckel i lagberedningen. I vår externa omgivning - jag tänker på beredningen av EU-rättsakter och finländska rättsakter - så är det också en ny verklighet som vi som autonomi har att hantera.

Talman!

Jag skulle säga att det finns två pucklar som jag ser som extra svåra just nu. Den första är den mängd direktiv och förordningar som det tidigare EU-parlamentet satte i kraft. Det är bra lagstiftning, men det är många och dessa har nu implementeringstider som snart går ut, vilket vi ser i samband med den aktuella förordningen.

Den andra punkten handlar om den oerhörda komplexitet som har uppstått inom socialvårdsfältet. Socialvårdsbyrån har en grym arbetsbelastning bara för att reda ut behörighetsfördelningarna och systemförändringar som görs, mycket på grund av välfärdsområdena. Detta kan ses som en ytterligare en parameter i den här lagstiftningspuckeln.

Talman!

Jag uppfattar ministerns svar som att det finns en förståelse för min ståndpunkt: att vi behöver hänga med i vår tid och att lagberedningens funktionssätt också är ett mått på hur bra vår självstyrelse fungerar.

Vi har möjlighet att diskutera de här frågorna, och det kommer årligen från landskapsregeringen redogörelser som adresserar självstyrelsens funktionssätt. Mitt specifika önskemål är att denna fråga ägnas lite större uppmärksamhet än i tidigare redogörelser. Jag tror att det är en väldigt viktig fråga för den åländska självstyrelsens funktionssätt långsiktigt.

Tack, herr talman!

Jag tänkte bara lägga till lite i ledamotens resonemang om lagberedningen. Som jag bedömer det har det aldrig funnits något politiskt motstånd mot att vi ska säkra en god lagberedning, eller att vi ska vara dumsnåla där. Utmaningen ligger delvis i att rekrytera och hitta personer som är villiga att ta sig an de stora utmaningar och det spännande arbete som det innebär att vara lagberedare.

Jag tycker att det är viktigt att vi från lagtinget då och då påminner landskapsregeringen om detta och slår fast att om vi ser behovet av att utöka eller hitta fler resurser för att vi ska hinna i tid och vara i kapp med viktig lagstiftning, så tror jag inte att vi har sett något motstånd härifrån.

Talman!

Jag vill ge en eloge till ledamoten Röblom för att hans första replik sätter fingret på en viktig sak. Det är inte så enkelt som att säga att vi bara behöver flera lagberedare. När det var aktuellt att anställa en lagberedningschef i landskapet, då rapporterade Ålands Radio att det inte fanns några sökande till tjänsten som chef för lagberedningen. Denna position är självstyrelsens krona, alltså den som ska leda våra lagberedare genom den juridiska djungel vi befinner oss i. Det var ingen som var intresserad. Varför? Det är en relevant fråga i sammanhanget. Jo, visst behöver vi flera lagberedare, men vi måste också fundera över hur vi kan få fler att vilja bli lagberedare.

Herr talman!

Bästa lagting. Landskapsregeringen föreslår en ny lag vars syfte är att säkerställa att åländska, landskaps- och kommunala myndigheter följer de skyldigheter som följer av EU:s statsstödsregelverk. Även andra förvaltningar, affärsverk, offentliga företag och inriktningar berörs. Tillämpningsområden beskrivs närmare i paragraf 1.

Lagförslaget kan anses tekniskt, men det är samtidigt ett viktigt lagförslag eftersom det ytterst handlar om rättssäkerhet, transparens och om Ålands möjligheter att även fortsättningsvis på ett tryggt och lagenligt sätt kunna stöda näringsliv, kommuner och andra aktörer.

Förslaget innebär bland annat krav på att vissa typer av stöd ska offentliggöras och att även stöd av mindre betydelse, så kallat de minimis-stöd, ska registreras i EU:s centrala register. Myndigheter som beviljas stöd ansvarar för att övervaka och rapportera sådana stöd. Dessa krav följer direkt av EU-förordningar och kan därför inte påverkas genom vår egen åländsk lagstiftning. Däremot tydliggör lagförslaget ansvarsfördelningen och hur reglerna ska tillämpas i åländsk kontext.

I grunden är regelverket positivt eftersom det bidrar till rättvisa konkurrensvillkor och förutsägbarhet på marknaden. Genom gemensamma regler skapas transparens i stödgivningen, och det framgår tydligt under vilka förutsättningar offentligt stöd kan beviljas utan att snedvrida konkurrensen.

Statsstödsreglerna fyller idag en viktig funktion i att upprätthålla en väl fungerande och rättvis marknad, och att kunna använda offentliga stöd som ett verktyg för att främja näringsliv och tillväxt på Åland.

Herr talman! Varje nytt krav som riktas till landskaps- och kommunala myndigheter innebär en viss administrativ belastning, även när de praktiska konsekvenserna är begränsade, som i detta lagförslag. Det krävs alltid tid och resurser för att bygga upp rutiner, förstå regelverket och säkerställa att eventuella framtida stöd hanteras korrekt. Det är bra att åländsk lagstiftning i detta fall inte går längre än vad EU-rätten kräver.

I detta fall bedöms det föreslagna regelverket dessutom vara proportionerligt och kan inom landskapsregeringen hanteras med redan befintliga resurser och rapporteras i befintliga system.

När det gäller kommunerna har man knappast någon eller ytterst få kommuner som berörs av den regelregistrering och rapporteringsskyldighet som lagförslaget avser att reglera. Ett exempel är Lemland kommun, som i dagsläget i princip endast beviljar föreningsbidrag. Dessa riktar sig till allmännyttig och icke-ekonomisk verksamhet och ligger på låga belopp. Det högsta föreningsbidraget år 2025 i Lemland uppgick till 5 500 euro. Sådana bidrag uppfyller inte kriterierna för statligt stöd och därmed berörs inte kommunen av detta lagförslag.

Talman! Det är dock viktigt att kommunerna är medvetna om regelverket, eftersom eventuell framtida stödgivning, till exempel i form av projektstöd eller bidrag till ekonomisk verksamhet eller företag, kan aktualisera statsstödbedömningar.

För företag innebär lagförslaget mera än trygghet. Genom att regelverket följs kan stöd fortsättningsvis beviljas utan risk för att i efterhand bedömas som olagligt statsstöd, vilket skulle kunna leda till återbetalningsskyldighet för företag.

Sammantaget bedöms lagförslaget vara väl avvägt och ändamålsenligt för våra myndigheter och kommuner. Det stärker rättssäkerheten, tydliggör ansvarsfördelningen och säkerställer att Åland lever upp till sina EU-rättsliga skyldigheter. Samtidigt skapar det stabila förutsättningar för att även framöver kunna använda offentliga stöd som ett verktyg för att främja samhällsutveckling, näringsliv och tillväxt på Åland. Tack, herr talman!

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.