Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Talman!

Före sommaren lämnade jag in en åtgärdsmotion om att modernisera lagstiftningen för självkörande och automatiserade fordon på Åland. Jag vill vara tydlig med vad motionen handlar om. Jag föreslår inte att Åland redan i morgon ska ha helt förarlösa bilar på våra vägar. Men jag vill att vi börjar förbereda oss, så att utvecklingen inte kör förbi oss i bara farten.

I juni fick jag själv möjlighet att åka med i en bil i Köpenhamn där FSD Supervised användes. Min man satt bakom ratten och hade fortfarande ansvaret, men bilen skötte i praktiken hela körningen. Den styrde, bromsade, accelererade, bytte fil och anpassade sig till den övriga trafiken. Det var onekligen en häftig känsla. Enda gången jag blev lite spänd var när bilen skulle svänga över och korsa en trefilig väg utan trafikljus. Skulle den verkligen klara det själv, eller skulle vi behöva ingripa? Men bilen bedömde trafiken, väntade och korsade vägen utan problem.

Där och då blev det väldigt konkret för mig hur snabbt utvecklingen går. Det här är inte längre en framtidsvision. Tekniken finns redan och används på vanliga vägar i flera europeiska länder.

Talman! Det är viktigt att hålla isär begreppen. FSD Supervised är inte ett helt självkörande system i juridisk mening. Det är ett avancerat förarassistanssystem. Föraren måste följa trafiken och vara beredd att ingripa. Men när systemen sköter allt mer av körningen uppstår frågor som vår lagstiftning måste kunna svara på.

Vem betraktas som förare? Vem bär ansvaret om någonting händer? Vilka krav ska ställas på övervakning? Vad gäller för försäkring, tillsyn och tillstånd? Det är sådant jag vill att landskapsregeringen ska utreda.

Redan i förarbetena till vår nuvarande vägtrafiklag berördes utvecklingen mot automatiserade fordon. Men sedan dess har tekniken tagit stora steg framåt. Därför tycker jag att det är dags att också lagstiftningen gör det.

Talman! Utvecklingen i Europa visar hur snabbt det här går. Nederländerna godkände FSD Supervised villkorligt i april. Därefter har Belgien, Danmark, Estland och Litauen gått vidare och så sent som den 8 september så godkände även Slovenien FSD.

Finland har ännu inte fattat beslut. Traficom utreder frågan. Här finns något som är väldigt intressant för oss på Åland; Traficom konstaterar att den finska lagstiftning inte innehåller några motstridigheter när det gäller installation eller användning av systemet. Samtidigt pågår ett lagstiftningsarbete i Finland för att förtydliga ansvar och skyldigheter kring avancerade förarassistentsystem.

Då känner jag att min fråga blir ganska självklar. Vet vi att vår åländska lagstiftning fungerar lika bra? Har vi gått igenom den och försäkrat oss om att det inte finns bestämmelser som förhindrar användning av ny teknik som har godkänts på europeisk nivå? Om vi inte har gjort den genomgången tycker jag att vi bör göra det nu. Det är egentligen det min motion handlar om. Vi behöver inte uppfinna egna tekniska säkerhetskrav på Åland. De frågorna hanteras till stor del på europeisk och internationell nivå. Men vägtrafiklagstiftningen är vår egen behörighet. Därför måste vi se till att våra egna regler fungerar när tekniken är redo.

Herr talman! Traficom har också bedömt att systemet har betydande potential att minska olyckor som orsakas av mänskliga faktorer. Myndigheten säger också att systemet i många situationer har fattat säkrare beslut än en mänsklig förare och att reaktionsförmågan ofta är snabbare. Jag tycker att det är ganska starka formuleringar från den finländska trafikmyndigheten.

Sedan jag lämnade motionen har vi fått betydligt mer faktisk kördata. FSD Supervisor har nu körts över 100 miljoner kilometer på europeiska vägar. Enligt tillverkarens egen statistik har det inträffat 4,1 gånger färre kollisioner när FSD Supervisor används än när motsvarande bil har körts manuellt. Men det är tillverkarens egen statistik och ska naturligtvis bedömas som sådan. Men siffrorna är ändå intressanta. För samtidigt ska säkerhetsbedömningen naturligtvis inte göras av tillverkaren själv. Det är självklart.

Den nederländska fordonsmyndigheten, RDW, har granskat systemet, tillverkarens data och den statistiska analysen och har dessutom gjort egna omfattande tester under mer än 1,5 år. Jag vill inte påstå att alla automatiserade system redan är säkrare i alla situationer. Men om tekniken kan minska olyckor som orsakas av trötthet, distraktion och mänskliga misstag tycker jag definitivt att vi ska undersöka möjligheterna.

Talman! Utvecklingen stannar inte vid dagens förarassistentsystem. På EU-nivå fortsätter processen kring ett bredare europeiskt godkännande. Samtidigt utvecklas regelverken för verkligt självkörande fordon. Traficom bedömer att ett sådant fordon sannolikt kan finnas på finländska vägar redan omkring år 2028. Det är inte länge dit, det är nästa mandatperiod. Därför tycker jag att det är svårt att argumentera för att det skulle vara för tidigt att börja titta på vår lagstiftning nu.

Åland har dessutom ofta lyfts fram som ett lämpligt testsamhälle för ny teknik. Den här tekniken kunde i framtiden prövas under kontrollerade former, men bara om intresse finns. Men på längre sikt handlar det om betydligt mer än teknik. För en äldre person på landsbygden, som en dag inte längre kan köra själv, eller en person med en funktionsnedsättning som kanske aldrig har kunnat köra, så kan verkligt självkörande fordon i framtiden innebära större frihet och självständighet. Det kan också ha betydelse för kollektivtrafik, servicetransporter, logistik och service i glesbygden.

Talman! EU och det europeiska typgodkännandena sätter naturligtvis ramarna. Åland kan inte på egen hand godkänna ett fordonssystem för hela Europa. Men vägtrafiklagstiftningen hör till vår behörighet och det är kärnan i min motion. Ta reda på om vår lagstiftning är redo. Ta reda på vilka hinder som eventuellt finns, och om någonting behöver ändras så gör det innan tekniken är här. Vi behöver inte vara först med allt, men vi ska inte heller komma på efterkälken bara för att vår lagstiftning inte hängt med. Se till att vi är redo på Åland när tekniken är det! Tack, talman!

Jag tycker att motionen och dess framtidssyftande är bra. Men jag kanske inte riktigt håller med om att den åländska lagstiftningen, eller vad vi gör här på Åland, är det största problemet.

Jag vet att man tidigare, när ledamoten Wikström var minister, försökte skapa en digital karta för till exempel Mariehamns stad. Tanken var att man skulle kunna genomföra ett pilotprojekt med självkörande bussar.

Min uppfattning är att det inte är vår lagstiftning som är problemet, utan att det saknas finansiering för att utveckla ett tillräckligt omfattande kartsystem på Åland. Vi har en väldigt liten marknad. Även om dessa fordon har sensorer, kan man inte förlita sig på att de navigerar rätt om det är snö, regn eller dimma. Systemet måste vara ordentligt uppbyggt för att det ska fungera.

Talman!

Jag vet inte exakt om det blir den 6 oktober, men det har sagts att man då i EU ska titta på godkännandet av det här systemet, så att det kan börja användas brett. Om 15 av 27 medlemsstater, minst 65 % av EU:s befolkning, godkänner det, så kommer det att gälla även på Åland. Då behöver vi ha vår lagstiftning på plats. Lagstiftningen har betydelse här.

Det är också viktigt att klargöra vem som blir ansvarig, samt vem som är förare när det gäller försäkringar och liknande frågor.

Jag håller med dig om att det självklart kommer att kräva att kartor och dylikt är uppdaterade.

Det finns personer som är involverade inför den här behandlingen i utskottet, och det finns till och med personer som är anställda inom landskapsregeringen.

När vi hade seminarier diskuterade vi till exempel möjligheten att kunna se i appen var bussen befinner sig just nu, om den står stilla och väntar, och varför den är försenad. Man skulle kunna se detta på en karta. Allt sådant har vi, men vårt grundläggande kartsystem är så litet att inga stora techjättar har kunnat investera i det. Därför är vi inte intressanta för dem. Det är det som är problemet.

Man borde kanske ha tänkt på detta för 20-30 år sedan, att vi någon gång i framtiden skulle vi ha självkörande fordon, vilket man inte visste då. Kanske borde man ha agerat på det redan då.

Jag vet inte heller vad landskapsregeringen ska göra. Ska man sälja ut hela vår kartdata till Google eller något annat företag för att få det att fungera? Jag är osäker på om jag tycker att det är okej att sälja ut hela (… taltiden slut).

Tack, talman!

Som sagt, det finns redan i förarbetena i den nuvarande lagstiftningen diskussioner kring självkörande och mer automatiserade bilar.

Man får vara skeptisk till den här tekniken, och man behöver inte alls köpa en bil som klarar av det. Men det spelar ingen roll, för utvecklingen pågår redan runt omkring oss. Flera europeiska länder har gått vidare, och Finland utreder frågan just nu. I oktober väntas en behandling påbörjas inom EU.

Det jag säger i min motion är att vi behöver se till att lagstiftningen är på plats när detta sker.

Tack, herr talman!

Jag tror inte att det finns någon motsättning till det som ledamoten Holmberg-Jansson anför. Redan i den förra trafiklagstiftningen tog man höjd för automatiserade fordon, och det finns all anledning att fortsätta följa den rättsliga utvecklingen som sker på det här området.

Man får väl säga att den åländska metoden i denna fråga är att hänga med, men kanske inte gå först. Vi kommer att anpassa vår lagstiftning i takt med att regelverken klarnar på EU-nivå, på nationell nivå och så vidare.

Talman!

Jag tycker att det är intressant. Jag har läst massor av dokument från Traficom som konstaterar att den finska lagstiftningen inte innehåller några motstridigheter när det gäller installation eller användning av systemet. De har gjort den analysen och vet detta, men samtidigt arbetar de med att förtydliga ansvar och skyldigheter kring de avancerade förarassistentssystemen.

Traficom tror att det redan år 2028 kommer att finnas bilar som är helt självkörande. De system som nämns i min motion är av typen FSD Supervised där föraren sitter bakom ratten och har ansvaret. Men detta leder till en ännu större fråga. Det är spännande att se vartåt det bär.

Det är säkert så att det här blir verklighet så småningom, och vi ska följa med de erfarenheter som man får från andra länder. Jag tror att AI kan köra bättre än många av oss människor. De blir inte trötta, och de blinkar i korsningar och annat som vi människor kanske inte alltid är så duktiga på.

Det finns absolut inget hinder för att vara öppen och se fram emot utvecklingen, även om det kanske också medför vissa negativa konsekvenser. Vi har ett stort antal människor sysselsatta inom dessa yrken, som chaufförer till exempel. Det kanske är ett yrke som så småningom blir mindre betydelsefullt. Men sådant får man tackla efter hand.

Låt oss lära oss av andra och se hur det utvecklas. Landskapsregeringen kommer att följa med så att det inte finns hinder för automatiserade körfordon på Åland heller.

Talman!

Det är egentligen det jag efterfrågar, att man följer med och ser vad som händer, så att vi inte blir omkörda.

Tack, talman!

Jag stöder intentionen i motionen. Det är klokt att i god tid se över lagstiftningen så att vi inte står med lagar och regler anpassade till gårdagens teknik.

Men frågan behöver ses ur ett tydligt åländskt perspektiv: När och hur är den här tekniken relevant för oss på Åland? För mig är den viktigaste frågan inte när vi får t ex självkörande bilar på Åland, utan vilken konkret nytta vi faktiskt kan ha av teknikutvecklingen.

Ålands Teknologicentrums verksamhetsinriktning handlade i mångt och mycket om att vara en möjliggörare och ett smörjmedel för det åländska näringslivet och utbildningssektorn. Vi följde teknologiutvecklingen, byggde nätverk och tillförde kunskapshöjande insatser. Allt detta med målsättningen att hitta åländska tillämpningar och nyttor för främst näringslivet. Ledorden för ÅTC var att vi skulle vara experter på att hitta de rätta experterna i syfte att introducera ny teknologi för Åland. Ett slags tidigt åländskt innovationscentrum.

Jag tycker att i grunden samma möjliggörande synsätt passar även på Holmberg-Janssons innovativa åtgärdsmotion om att modernisera lagstiftningen för självkörande fordon. Det här är nytt och fräscht. Våra lokala åländska förhållanden skiljer sig från stora städers. Vi har ett litet befolkningsunderlag, landsbygd och skärgård, och sträckor där underlaget är för litet för traditionell kollektivtrafik. Därför kanske den största direkta nyttan inte finns inom privatbilismen, utan i mindre automatiserade bussar, matartrafik till färjor eller trafik på landsbygden där vanlig linjetrafik inte fungerar mm. Det kan också handla om äldre som inte längre kan eller vill köra själva, men ändå behöver ta sig till butiken, hälsocentralen eller färjfästet.

Då blir det här mer än en teknikfråga. Det handlar också om regionalpolitik, äldrepolitik och möjligheten att bo och leva på hela Åland.

Samtidigt ska vi vara realistiska. Åland kan vara flexibelt och testa lösningar i liten skala, men vi har inte resurser att bygga egna system för varje ny tekniksvängning.

Därför behöver vi fråga oss vad vi faktiskt behöver lagstifta om själva och var det är klokare att använda standarder och lösningar som utvecklas i Finland, Sverige och EU. Självstyrelsen ska ge oss möjlighet att hitta lösningar som passar Åland – inte innebära att vi måste göra allting själva.

Vi behöver också komma ihåg att lagstiftningen bara är en del. Självkörande fordon ställer krav på vägar, vägmarkeringar, digitala kartor, uppkoppling och vinterunderhåll. Det hjälper inte att lagen tillåter tekniken om de praktiska förutsättningarna saknas.

Åland behöver inte för den skull leda utvecklingen av tekniken bakom självkörande fordon. Men vi ska följa utvecklingen och se till att vår lagstiftning inte blir, eller rättare sagt är, ett hinder när tekniken är mogen och tillämpar på Åland. Tack, talman!

Talman!

Jag tackar för stödet för motionen. Det är precis som ledamoten säger; jag ser att detta kan vara till stor hjälp på landsbygden och i skärgården och matartrafik. Det kan fungera som ett stöd för äldre som inte längre får köra bil, men som ändå får stödet från bilen.

Det finns mycket spännande i detta. Jag kan ibland känna att om man nördar ner sig i ämnet, vilket jag har gjort, så inser man att tekniken redan finns här och används runt om i Europa. Vi får tycka vad vi vill om det, men det kommer att komma hit också. Då måste vi vara beredda att ha lagstiftningen på plats, kartor och allt annat som behövs.

Tack, talman!

Jag håller helt med. Jag tyckte att vi båda två hade ganska liknande anföranden.

Visst är det så att det redan idag finns applikationer och lösningar som skulle vara lämpliga för Åland att ta till. Det här är ingen science fiction, om vi säger så.

Det handlar om att vi är på väg mot en omställning. Då är det självklart att det i den kommande vägtrafiklagstiftningen även finns skäl att ta in denna aspekt, så att vi är väl förberedda.

Som jag antydde i mitt anförande anser jag att Åland är väldigt lämpat för att prova tekniska lösningar som är mogna, men där vi också vill undersöka applicerbarheten i vårt samhälle. Det handlar om hur vi kan lösa våra regionala problem genom att införa ny teknologi.

Talman!

När man ser vad som händer inom AI och i den sfären går det otroligt fort. Det som känns fräscht är att man i den nuvarande vägtrafiklagen ändå har tänkt på detta i förarbetena och tagit med att den berör utvecklingen mot automatiserade fordon. Det kändes bra när jag läste och såg det. Men vi får se.

Som sagt, man får tycka precis vad man vill, men vi måste ändå göra någonting. Den här tekniken kommer ändå, oavsett om vi vill det eller inte. Det är klart att det kommer att finnas yrkesgrupper som blir drabbade. Det gäller inte bara fordon, utan all AI-teknik, oavsett om det handlar om ekonomer eller personer som gör kalkyler eller vad som helst. AI gör massor idag. Vi kommer att se en stor grupp som måste omskola sig, tror jag.

Tack, talman!

Det verkar råda stor samstämmighet i salen kring dessa frågor.

Vi ska också komma ihåg att vi pratar om teknikutveckling. Mycket har redan införts på annat håll, och det handlar om att vi nu på Åland ska vara med på tåget när det gäller omställningen. Jag anser att vi kan ligga långt framme om Åland vill vara i frontlinjen. Vi får också komma ihåg att vi har teknisk utbildning på hög nivå här på Åland. Vi har möjligheter att bedriva applicerbar utveckling på Åland. Möjligheterna finns och vi har lagstiftningen i våra händer.

Tack, talman!

Vi från Obunden Samling är kanske inte jättepositivt inställda till självkörande bilar i den åländska trafiken. Personligen anser jag att en sådan utveckling tar oss längre bort från det mänskliga samhället. Precis som ledamoten Holmberg-Jansson nämnde tidigare, tar AI över mer och mer av våra uppgifter som människor. Det är ingen utveckling som jag ser positivt på i många fall, och speciellt i det här sammanhanget.

Samtidigt är det också väldigt problematiskt med ansvarsfrågan. Klämmen handlar faktiskt om att möjliggöra framtida användning av självkörande och automatiserade fordon här på Åland, som det står i texten.

Vi anser att det finns många områden som vi just nu digitaliserar på Åland. Vi lägger ganska mycket resurser på detta och vi anser inte att vi ska investera resurser i självkörande bilar just nu. Det kommer säkert en dag när EU-direktiv kommer och vi måste agera. Då tycker vi att vi kan ta tag i den frågan då.

EU är redan involverade i bestämmelser kring vår fordonsflotta. Senast var det en kamera som man var tvungen att ha i alla nya bilar, en kamera som filmar föraren. Innan dess var det den här fartspärren som man var tvungen att ha. Det är troligt att det också kommer nya krav från EU förr eller senare, och då tar vi tag i den saken då. Vi tycker inte att vi ska göra det nu. Tack.

Talman!

Ja, eller så gör vi den här förändringen nu, och så blir vi en jättespännande plats för alla svenskar och finnar som har den här tekniken i sina bilar. De får inte använda den här tekniken i Finland och Sverige, och vi kan få en massa turister som kommer hit bara för att testa det. Nej, jag skämtar. Jag måste få provocera ledamoten lite.

Det är klart att man får vara skeptisk till det här, och man behöver inte alls tycka att det är bra. Men det är inte långt borta. I oktober kommer man att diskutera den här frågan i EU, så jag tycker att vi behöver steppa upp och ha lagstiftningen på plats. Vi kan inte alltid vara sist på bollen.

Tack, talman!

Som jag nämnde den dagen, den sorgen. Jag tror att den här dagen kommer att komma, men jag vill absolut inte se att Åland är först på den här bollen, speciellt med tanke på det jag nämnde angående ansvarsfrågan när något händer.

Dessutom anser jag att vi riskerar att ta samhället längre bort från det mänskliga. Det är min personliga åsikt. Även om det kanske inte hör till gruppanförandet, men så anser jag.

Talman!

Som sagt, när det gäller FSD Supervised så har sex länder godkänt det fram till idag. Nu läser jag att Tjeckien precis har godkänt det, vilket innebär att det nu är sju länder som har gett sitt godkännande. Det är inte många kvar, ja några, och för att det här ska bli verklighet inom EU krävs att 15 länder godkänner det. Vi får se hur det utvecklar sig.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.