Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Herr talman!

Bästa lagting. Landskapsregeringen föreslår ändringar i ett antal lagar som har samband med energieffektivitet inom bostads- och byggnadsområdet. Det handlar om energieffektivitetsdirektivet från 2012, som har ersatts 2023 med ett nytt direktiv och den åländska lagstiftningen behöver uppdateras.

Det handlar om att möta EU:s skärpta energisparmål och nya krav på nationella åtgärder. Detta inkluderar framförallt informations- och rådgivningsinsatser, energieffektivitet, offentliga upphandlingar samt regelverk för fjärrvärme, fjärrkyla och datacenter.

Lagändringarna bör behandlas skyndsamt, eftersom bestämmelserna skulle ha införts i lagstiftningen redan i oktober 2025.

Huvudnyheterna omfattar principen om "energieffektivitet först" som en grundläggande princip i EU:s energipolitik. Det ställs tuffare krav på energiledningssystem för storföretag och en utökad energikartläggning.

Stora företag ställs det krav på och offentlig sektor ska föregå med gott exempel, med fokus på spillvärme, fjärrvärme och konsumenträttigheter.

På Åland genomförs en betydande del av den reglering som krävs genom blankettlagstiftning, eftersom vi följer många rikslagar inom detta område. Vi har också andra styrdokument som hjälper oss i arbetet, såsom landskapslagen om energideklaration för byggnader, byggbestämmelser, plan- och bygglagen, energi- och klimatstrategin samt strategin för hållbart byggande osv.

Det som vi behöver inrätta i form av landskapslag är artikel 22, som handlar om information och medvetandehöjande insatser. Detta innebär att vi ska förbättra marknadsaktörernas tillgång till information, deras möjligheter att använda tvistlösning utanför domstol samt att undanröja hinder för energieffektivisering. Därför åläggs medlemsstaterna att sprida information, stöda beteendeförändringar och inrätta en kontaktpunkt.

I dagsläget kan man säga att mycket av det som artikel 22 föreskriver, redan görs av landskapsregeringen till viss del när det gäller att erbjuda information och rådgivning, både till enskilda och till allmänheten. Det som kommer i denna lagstiftning är en ny paragraf där landskapsregeringen uttryckligen utses till en gemensam kontaktpunkt för energieffektivitetsfrågor, och den uppgiften åläggs Ålands energimyndighet.

Vi bedömer att detta kan göras inom ramen för befintliga resurser och att det inte kräver några extra resurser eller personal. Vi hoppas att detta i god anda ska spara både pengar och miljö för alla inblandade. Tack, herr talman!

Tack, herr talman!

Först och främst är det väldigt viktigt att ständigt påminna oss om att spara energi är en mycket effektiv klimatåtgärd. Det handlar inte bara om att producera energi på ett klimatvänligt sätt, utan också om hur vi hushåller med den.

Vi har exempel från närtid, när ålänningarna verkligen tog sig an utmaningen att spara el. När elpriserna steg för ett par år sedan minskade faktiskt elförbrukningen på Åland ganska drastiskt, utan att folk, vad jag kunde förstå, gick och frös. Det handlar om en medvetenhet om att man kan göra vissa saker annorlunda.

Därför tror jag att den här rådgivningsfunktionen, även om den redan finns idag, kan bli mer uttalad och konkretiserad. Det skulle kunna betyda mycket, inte bara för enskilda individer utan också för byggföretag och andra aktörer.

Det är riktigt sant det som ledamoten Röblom framhåller. Det handlar inte bara om produktion av energi, utan också om att använda den energi som produceras på ett klokt och effektivt sätt för alla parter. Energi är dessutom pengar. Den som sparar energi sparar uppenbarligen också både pengar och miljö.

Detta är en viktig funktion, och för många hushåll kan det vara bra att ha en objektiv punkt att vända sig till. Lönar det sig för mig att vidta vissa åtgärder, till exempel för att förbättra hushållningen av energi i byggnader och så vidare?

Vi minns alla kampanjer om att inte borsta tänderna med rinnande kran och att släcka lampan när man lämnar ett rum, och så vidare. Det kan handla om mer avancerade val, till exempel när man bygger hus.

Min följdfråga är: Hur ser ministern att detta ska genomföras? Hur ska det göras? Kommer ni att marknadsföra den här tjänsten? Kommer det att finnas ett nummer, en mejladress eller ett formulär på hemsidan där man kan skicka in sina frågor?

Det är viktigt att budskapet är att man inte är korkad för att man ställer frågor, utan att alla är välkomna att ställa sina frågor.

Det framgår av framställningen att man arbetar med att delge information. Detta görs genom olika kontaktpunkter och deltagande i mässor, samt via webbplatser, rådgivning per e-post och telefon, pressmeddelanden genom media och andra kampanjer på sociala medier.

Tanken är att denna kontaktpunkt ska finnas och placeras i folks medvetande som en resurs som är tillgänglig på Åland.

Tack, talman!

Vi ska behandla det här i utskottet, men jag tänkte ställa en fråga till ministern. Nu kommer detta ganska snabbt inpå, och vi håller på med budgeten. Jag undrar om Finland har infört detta på miniminivå eller om det ligger över miniminivån i samband med det här direktivet? Det är min fråga.

Det vågar jag faktiskt inte säga, vilken mininivån i direktivet är, om jag förstår ledamoten Wikström korrekt. Får vi återkomma till den saken i utskottet.

Talman!

Eftersom det här lagförslaget handlar om energieffektivitet, rådgivning och regelverk inom bygg- och bostadsområdet, vill jag kort utveckla detta.

Det handlar om den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK). Detta tangerar det aktuella lagförslaget. OVK är ett exempel på en tillkrånglad reglering här på Åland, vilket påverkar boendekostnaderna för många bostadsaktiebolag. Anledningen till detta är att vi har en hårdare reglering och krav än vad som gäller i Finland.

Har landskapsregeringen fått någon information om hur detta drabbar bostadsbolag och aktörer på Åland med högre kostnader? Är det något som har beaktats i det här lagförslaget, eller är det något man har tänkt lyfta?

Det är nog något som inte tas upp i artikel 22, eftersom den handlar om kontaktpunkten och delgivning av information. Jag kan tyvärr inte svara på den specifika frågan, eftersom den inte har kommit upp i det här sammanhanget.

Talman!

Jag kommer att lyfta fram detta som en viktig fråga i mitt anförande och ber utskottet att titta närmare på den. Just nu drabbar detta många bostadsaktiebolag, högre bostadsvederlag osv. De blir hårdare regleringar som införs. Det finns en stor skillnad jämfört med Finland, och här borde vi kanske överväga att göra något åt situationen.

Detta berör även det aktuella lagförslaget, eftersom det handlar om energieffektivitet och relaterade frågor. Som jag nämnde tidigare, så tar jag upp det i mitt anförande så får utskottet se över detta.

Talman!

Landskapsregeringens lagförslag om genomförandet av EU-direktiv om energieffektivitet är ett lagförslag som till stora delar handlar om att uppdatera den åländska lagstiftningen så att den motsvarar de krav som följer av Europeiska unionens nya energieffektivitetsdirektiv. Det är ett lagförslag där europeiska målsättningar behöver översättas till åländska förhållanden och åländska institutioner.

Direktivet bygger på en enkel utgångspunkt: den energi som aldrig behöver användas är den billigaste, mest hållbara energin. Energieffektivisering är därför en klimatfråga men också lika mycket en fråga om konkurrenskraft, försörjningstrygghet och god hushållning med samhällets resurser.

Under de senaste åren har Europa blivit smärtsamt medvetet om hur sårbara energisystem kan vara. Kriget i Ukraina, stigande energipriser och osäkerhet på energimarknaderna har visat att det inte räcker att producera mer energi. Vi måste också använda energin smartare.

Det är säkert bakgrunden till att EU har skärpt sitt energieffektivitetsdirektiv och ställt högre krav på medlemsstaterna.

Talman! För Ålands del handlar lagförslaget framförallt om att säkerställa att vi uppfyller de skyldigheter som följer av direktivet inom de områden där Åland har lagstiftningsbehörighet. Det handlar bland annat om energibesiktningar, tillsyn, myndighetsuppgifter och rapportering.

Vi liberaler ser positivt på att lagstiftningen anpassas till åländska förhållanden och det faller sig naturligt att de uppgifter som tillkommer av direktivet att dessa samlas hos Ålands energimyndighet, som har sakkunskap om dessa frågor.

Samtidigt är det med detta som med mycket annat att direktivet inte är skrivet för Åland. Det är framtaget för att fungera i hela Europeiska unionen, från stora industriregioner till små ö-samhällen. Därför måste vi alltid göra en bedömning av hur reglerna bäst genomförs här hos oss. Vi behöver uppfylla våra europeiska åtaganden, men vi ska göra det på ett sätt som är proportionerligt, praktiskt och anpassat till åländska förutsättningar så gott det går.

Talman! Med detta i åtanke stöder Liberalerna ändringarna och ser fram emot ärendets fortsatta behandling.

Talman!

Det är lätt att i lagförslaget bara fokusera på de tekniska lagändringarna. Men i grunden handlar ärendet om något större.

Det handlar om hur vi på Åland ska fortsätta utveckla vårt energisystem och samtidigt leva upp till de krav som följer av EU:s energieffektivitetsdirektiv.

För Centerns lagtingsgrupp är utgångspunkten tydlig. Vi ska använda energin smartare, men vi ska också se till att nya krav kan genomföras på ett sätt som fungerar i praktiken på Åland.

Att använda energi effektivt är klokt. Den energi som inte behöver användas är den billigaste och renaste energin. Energieffektivisering minskar kostnader, stärker försörjningstryggheten och bidrar till att vi använder våra gemensamma resurser bättre.

Samtidigt ska vi komma ihåg att Åland inte börjar från noll. Under många år har den landbaserade vindkraften byggts ut och blivit en viktig del av vårt energisystem. Solkraften har vuxit snabbt och allt fler hushåll, lantbruk, företag och offentliga verksamheter producerar idag egen el.

Den åländska energidebatten har därför förändrats. Frågan är inte längre om förnybar energi kan spela en betydande roll, utan hur energieffektivisering, lokal energiproduktion, energilagring och framtida satsningar ska fungera tillsammans i ett robust energisystem.

Det aktuella lagförslaget handlar också om myndighetsutövning. Nya EU-regler innebär nya uppgifter för Ålands energimyndighet. Det leder till en fråga som lagtinget behöver ställa sig allt oftare: hur säkerställer vi att våra myndigheter har tillräckliga resurser när nya uppgifter fortlöpande förs över till Åland?

Självstyrelsen ger oss möjligheten att fatta egna beslut, men den kräver också att vi har kapacitet att genomföra dem. När nya krav tillkommer måste resurser, kompetens och organisation följa med. Annars riskerar vi att skapa lagstiftning som ser bra ut på papperet men som blir svår att genomföra i praktiken.

Vi behöver också vara uppmärksamma på att nya krav påverkar både kommuner och företag. Energieffektivisering är viktig, men kraven måste vara proportionerliga och utformade så att de leder till faktiska energibesparingar.

När vi genomför direktivet bör vi samtidigt säkerställa att vi inte går längre än vad som krävs och därmed skapar onödig administration för kommuner, företag eller myndigheter.

Talman! Centerns lagtingsgrupp stöder målsättningarna om ökad energieffektivitet. Vi ser också behovet av att uppdatera den åländska lagstiftningen så att den motsvarar det nya direktivet. Men genomförandet måste vara anpassat till åländska förhållanden. Fokus ska ligga på verkliga resultat – lägre energiförbrukning, smartare lösningar och stärkt konkurrenskraft – inte på mer administration än nödvändigt.

Åland har goda möjligheter att fortsätta vara en föregångare inom energiområdet. För att lyckas behöver vi både producera energi och använda den klokt. Tack, talman!

Tack, herr talman!

Ledamoten Mansén utvecklar, tycker jag, diskussionen kring det här direktivet på ett bra sätt. Det är verkligen relevant att ställa sig de här frågorna. Hur kan vi implementera EU-direktiv på ett sådant sätt att det blir proportionerligt i förhållande till vårt lilla samhälle och vår begränsade budget? Vi måste se till att det inte belastar förvaltningen och vårt samhälle med krav som kanske inte är så relevanta och som kanske inte heller bidrar i så hög grad till samhällsutvecklingen.

Vi bör vara mycket försiktiga med vilka nya pålagor vi lägger på våra små myndigheter, små energibolag och små företag. Många av de här direktiven är ju utformade för den stora marknaden.

Talman!

Ja, det stämmer. Vi ska minnas att för ungefär 20 år sedan diskuterades möjligheten att skapa energikontor på Åland. Orsaken var egentligen densamma, det vill säga att kunna informera om smarta energilösningar i samband med nybyggnation och omställning. Då gjordes olika försök att få till den oberoende energirådgivningen. Den är, i all välmening, bra.

Samtidigt, nu när vi får den här rollen på Energimyndigheten, är det viktigt att fundera på vilka moderna verktyg vi kan använda för att vara effektiva även i rådgivningen. Här finns det hur mycket som helst att göra när det gäller energirådgivning. Det gäller att vi anpassar den rådgivningen till resurserna och, i mån av möjlighet, också använder digitala verktyg.

Jag tror att digitala verktyg kan hjälpa oss på den här resan och kanske, på sikt, också bli en del av den medborgarportal som nu är under diskussion. Det är viktigt för medborgarna att hitta rätt och att identifiera informationskällor så att de själva kan ta sig vidare.

Det finns definitivt många aspekter att beakta. Många av de här EU-direktiven innebär att vi har ett arbete som borde göras, men vi har inte resurserna för att fullfölja det på den nivå vi skulle önska. Därför är det viktigt att alltid ha proportionalitet i åtanke när vi hanterar dessa EU-direktiv och hur de implementeras i den lilla självstyrelseförvaltning vi har.

Tack, talman!

Vi behöver också effektivisera vår rådgivningsverksamhet. Jag vill minnas att Energimyndigheten i Sverige har haft liknande uppgifter. Här finns det möjligheter till samarbeten kring material och informationsspridning. Jag tycker att det är jättebra att detta nu faktiskt kommer till stånd, och det är till nytta för hela landskapet och dess invånare.

Tack, talman!

Vi inom Obunden Samling har sagt det många gånger att vi tycker att det är bra att man försöker spara energi. Det är den del av den gröna omställningen som vi har lättast att omfamna, så att säga.

Det här direktivet handlar om att skärpa EU:s energisparmål och introducerar några nya krav. Ganska tidigt i förarbetet kan man läsa att offentlig sektor ska föregå med gott exempel. Det är intressant, för jag är fortfarande övertygad om att Fastighetsverket inte har gjort energideklarationer på alla sina fastigheter. Den lagen börjar bli ganska gammal nu, så man hinner liksom inte uppfylla kraven i gammal lagstiftning innan det kommer ny.

Sedan har vi det här med accelerationsområden. "Artikel 16A handlar om tillståndsförfarande för accelerationsområden för förnybar energi och anger att medlemsstaterna ska säkerställa att ett tillståndsförfarande för projekt för förnybar energi, som avses i artikel 16 punkt 1, inte pågår längre än tolv månader för accelerationsområden för förnybar energi. För att klara detta tidsfönster anges i artikeln att nya ansökningar för vissa angivna projekt i utsedda accelerationsområden för förnybar energi undantas från kravet att genomföra en särskild miljökonsekvensbedömning. Ansökningarna ska däremot granskas ur ett miljöperspektiv."

Det här debatterade vi ganska hårt för inte så länge sedan, när vi diskuterade accelerationsområdena. Vi motsatte oss att man skulle kunna strunta i miljökonsekvensbedömningen när det gäller förnybar energi.

"Efter granskningsprocessen ska ansökningarna godkännas ur ett miljöperspektiv utan att det krävs något uttryckligt beslut från den berörda myndigheten, såvida inte myndigheten antar ett administrativt beslut enligt ett visst projekt högst sannolikt kommer att ge upphov till betydande oförutsedda negativa effekter med hänsyn till miljöns känslighet i det geografiska området."

Här kan man fråga sig vad som anses vara betydande och vad som inte anses vara det. Högsta domstolen har också givit back på det tidigare förfarandet, som stred mot grundlagen. Här gör man nu en justering. Enligt det nya tredje momentet ska Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska alltid fatta ett beslut om det slutgiltiga resultatet av granskningen, inte bara om man ser att det ska finnas betydande miljöeffekter. Det är bra.

"Om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet upptäcker att projektet sannolikt kommer att leda till betydande oförutsedda negativa miljöeffekter, som inte kan begränsas genom de åtgärder som nämns i planerna som utser accelerationsområden för förnybar energi eller om det föreslås av exploatören, fattar Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndigheten ett beslut där projektet inte godkänns ur ett miljöperspektiv." Det blir en skillnad som är till det bättre, om man frågar oss.

Jag kanske ska sluta läsa ur allt det här och bara säga rakt av att vi tycker att det är bra att man försöker spara energi. Energibesparingar är bra, medan byråkrati är dåligt. Vi tror att det största incitamentet för energibesparingar redan finns. Det är inte så många, och särskilt inte här på Åland, som slösar med energin, eftersom det är ganska kostsamt.

Vi ser mer EU-byråkratisering, men vi ser också att det här blev lite bättre än det förra lagförslaget. Tack!

Tack för det. Ledamoten Egeland nämner accelerationsområden och HD:s påpekande. Det är helt korrekt att det finns en konflikt mellan EU-direktivets vilja att få medlemsstaterna att påskynda processerna kring etablering av förnybar energi. EU är mycket angeläget om att medlemsstaterna etablerar nya, fossilfria energiformer. Denna vilja från EU och direktivet står i konflikt med medborgarnas rättigheter enligt den finska grundlagen, där medborgarna har rätt att överklaga beslut. På Åland har vi också fått anpassa oss efter den tolkningen av HD.

Tack, talman!

Vi inom Obunden Samling anser naturligtvis att det är positivt att det blev så. Vi tycker inte att man, bara för att det handlar om ett accelerationsområde, ska kunna köra över folkviljan eller bortse från de miljöskäl som alltid annars anses vara viktiga. Det var just det som var problemet med det förra lagförslaget om accelerationsområdena; det skulle baseras på ett allt överskuggande samhällsintresse. Det skrämmer fortfarande, och det finns fortfarande med.

Men som sagt, vi är lite mer tillfreds med hur det blev nu, jämfört med det förra lagförslaget.

Det är kanske att övertolka direktivets mening att man ska strunta i folkviljan eller köra över miljöintressen. Det är inte någons eller EU:s direktivets avsikt. Det blir snarare intressant att följa huruvida Finland behöver se över grundlagen på den här punkten för att möjliggöra accelerationsområdena på längre sikt.

Det ligger inte i våra händer här på Åland, utan vi får avvakta och se hur det där löses framöver.

Tack, talman!

Jag har personligen svårt att tolka EU-direktivets avsikt på annat sätt än att man försöker runda folkviljan i och med att man ska göra välinarbetade miljökonsekvensbedömningar och de ska man alltså inte tillämpa på de här områdena. Det är såklart för att EU anser att den gröna omställningen är så pass viktig så att miljöaspekten får stå tillbaka. Jag kan i alla fall inte tolka det på något annat sätt. Det står ganska klart och tydligt att vi inte ska göra miljökonsekvensbedömningar i de här fallen. Om det finns ett syfte med miljökonsekvensbedömningar, om det syftet inte finns, varför ska vi då någonsin göra miljökonsekvensbedömningar?

Tack, herr talman!

Först och främst så finns det folkvilja i EU systemet också, EU parlamentet är med och fattar beslut och de företräder också Europas befolkning.

Men min kommentar till ledamoten Hegeland är egentligen att jag tycker att det finns en poäng i att utskottet kan titta närmare på de kriterierna och vad som bedöms som oförutsedda betydande miljöeffekter. Man skulle ånyo titta på det, därför att vi vet att om det inte kommer med eller om det inte förs något resonemang om det härifrån, så kommer det att leda till att när ÅMHM ska göra bedömningarna så ringer de till landskapsregeringen och frågar Vad tycker ni?

Alla sammanhang, där man kan satsa lite tid på att försöka definiera och vara tydlig med kriterier och sådant, är hemåt. Man tjänar in tid och kraft i processen framåt.

Tack, talman!

Jag är nog helt enig med ledamoten Röblom.

Talman!

Eftersom landskapsregeringen aldrig beskriver vad lagförslagen betyder för företagarna, så tänkte jag försöka mig på detta i mitt gruppanförande.

Ur ett företagarperspektiv är det främst ett organisations- och tillsynsförslag, inte i sig själv ett stort nytt regelpaket. Förslaget har sannolikt mycket liten direkt påverkan för små och medelstora företagare. För större och mer energikrävande företag kan det dock innebära mer rapportering och uppföljning.

För företagare inom energibranschen och installatörer kan förslaget och rättsutvecklingen innebära affärsmöjligheter genom rådgivning och energieffektivisering.

Talman! För Åland i stort är energieffektivisering positivt. Den stärker konkurrenskraften, minskar kostnader och förbättrar försörjningstryggheten. Lagförslaget är ganska försiktigt. Det bygger främst på information och rådgivning snarare än tvång.

Samtidigt bör lagtinget framledes vara vaksamt på att EU:s energieffektiviseringspolitik inte leder till ökad byråkrati och ökade kostnader för fastighetsägare, eller för den delen minskat åländskt självbestämmande. Tack för ordet!

Talman!

Jag vill inledningsvis säga att jag stöder ambitionen att förbättra energieffektiviteten. Men i samband med denna diskussion tycker jag också att det finns anledning att lyfta fram hur olika regelverk kan påverka åländska hushåll, bostadsbolag, företag och det offentliga.

Vi behöver diskutera hur regler och krav påverkar de människor som i slutändan ska betala för dem. På Åland finns det flera exempel där vi har valt en mer omfattande reglering än vad som gäller i Finland.

Ett sådant exempel är den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK.

Medan fastighetsägare och bostadsbolag i Finland inte omfattas av krav på återkommande OVK-besiktningar, har Åland valt en modell som i högre grad liknar den svenska. Det här innebär återkommande kostnader för bostadsbolag och fastighetsägare, kostnader som i slutändan påverkar boende genom högre avgifter och hyror. Det här är någonting som nu påverkar ålänningarna.

God ventilation är viktig. Ingen ifrågasätter behovet av sunda och hälsosamma inomhusmiljöer. Men när vi nu behandlar ännu ett lagförslag som syftar till ökad energieffektivitet tycker jag att det är rimligt att ibland ställa frågan om våra egna åländska särkrav är bra för vårt åländska samhälle. Vi behöver säkerställa att nyttan står i rimlig relation till kostnaderna och att vi inte inför eller upprätthåller regler som belastar hushåll och bostadsbolag mer än nödvändigt.

Talman! Jag är medveten om att OVK inte behandlas direkt i det här lagförslaget. Men lagförslaget handlar om energieffektivitet och reglering inom byggnadssektorn. OVK är ett konkret exempel på hur Åland ibland valt en mer långtgående modell än Finland, och därför tycker jag att jämförelsen är relevant.

Det kunde vara bra om utskottet kunde se närmare på OVK-regelverket i samband med utskottsbehandlingen när man ändå öppnar upp den här lagstiftningen. Varför väljer jag att lyfta det här? Jo, för att många bostadsbolag har nu kontaktat mig, och även andra, som är bekymrade över den här hårdare regleringen, vilket innebär merkostnader. Vissa bolag måste till och med ta ut dubbla bostadsvederlag för att klara av det här. Tack!

Tack, herr talman!

Ledamoten Holmberg nämnde att vi har högre krav och dyrare kostnader, och att detta skulle bero på att vi har implementerat de svenska direktiven istället för de finska. Är det så att de finska direktiven skulle ha varit mer fördelaktiga för oss på Åland den här gången?

Så är det. Det är det som gör att vi har hårdare krav på besiktningar och så vidare på Åland än i Finland. Det här behöver vi titta på för att lätta upp situationen. Det är detta som nu belastar de lokala åländska bostadsbolagen, men som även kommer att belasta andra företagare på sikt.

Tack, talman!

Så summa summarum om vi skulle ha implementerat de finska direktiven så skulle det ha varit mer fördelaktigt och billigare för oss på Åland, istället för de svenska?

Talman!

Som jag har uppfattat det har man valt att ta modell av den svenska lagstiftningen, men man har kanske inte valt att följa den helt ut, utan man har valt något mellanting. Nu har jag inte grottat ner mig i det här, men det var här i veckan som bostadsbolag började kontakta mig när de fick läsa om det här ärendet som skulle upp i lagtinget.

Då tycker jag att det är min roll som politiker, som är ute bland ålänningar, att lyfta det här i Ålands lagting, så att utskottet nu kan titta på det. Det här är inte bra för tillväxten heller, när medborgare kanske måste betala dubbla bostadsvederlag. De pengarna ser jag hellre att de lägger på att köpa en läskedryck eller kanske en munk.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.