Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Det här lagförslaget handlar om att inrätta, anta, en landskapslag om en åländsk referensram för examina och övriga samlade kompetenser, förkortas AxQF, för att genomföra den europeiska referensramen för kvalifikationer, vilket förkortas EQF.

Vår självstyrelse har egen lagstiftningsbehörighet inom utbildning och undervisning och därav egen behörighet att ta fram en egen referensram.

EQF bygger på en EU rekommendation och är inte bindande men samtliga medlemsländer har valt att följa rekommendationen och flera länder utanför EU har även valt att implementera EQF. Sverige genomförde detta 2015 och riket 2017.

EQF är ett system med åtta nivåer för läranderesultat där nivåerna definierar och anger lärande resultat i form av kunskaper, färdigheter och kompetens som är av betydelse för kvalifikationer på den nivån, kunnande.

Att inrätta ett eget AxQF-ramverk är för att synliggöra de examina som ingår i det åländska utbildningssystemet och övriga samlade kompetenser och förbättrar förutsättningarna för internationell rörlighet. EQF är internationellt känd och att koppla de åländska examina och övriga kunnandet till ramverket kan ses som en kvalitetsgaranti för den åländska utbildningen.

Inom det åländska utbildningssystemet har förhållandena mellan examina definierats i första hand genom bestämmelser om vilka studier en avlagd examen ger behörighet för, med det finns inte en metod för att, så att säga, beskriva examina på ett sätt som omspänner hela utbildningssystemet. Det här försvårar möjligheterna att jämföra examina och det kunnande som man har och försämrar möjligheterna att förstå det åländska examenssystemet, vilket försvårar EU-samarbetet och den fria rörligheten.

Talman! Det handlar om att vi kvalitetssäkrar vår utbildning och underlättar rörligheten för våra studerande om man vill studera utomlands men även rörligheten för yrkesutövare som vill arbeta utomlands. Det kan även underlätta för våra arbetsgivare att jämföra arbetssökandes kompetens om sökande kommer från ett annat land som har ett nationellt EQF.

Referensramen kan även fungera som ett stöd vid utvecklandet av vårt utbildningssystem, t.ex. att identifiera det åländska utbildningssystemets starka sidor och utveckla det som är bra men även korrigera brister.

Talman! När och om lagtinget har godkänt lagförslaget om en egen åländsk referensram för examina och övriga samlade kompetenser, dvs AxQF, är processen vidare att lämna hänvisningsrapporterna till den rådgivande gruppen för EQF inom Europeiska kommissionen, som kvalitetsgranskar vår hänvisningsrapport och förhoppningsvis godkänner den. När kommissionen har godkänt hänvisningsrapporten offentliggörs den och publiceras på kommissionens webbplats och den åländska hänvisningsrapporten är sökbar inom deras databas. Tack, talman!

Talman! Tack minister Hambrudd för informationen. Förslagets konsekvenser, ekonomiska och administrativa konsekvenser på sid 10: "Den nationella referensramen för examina kommer att öka det administrativa arbetet. Vi ser också att bedömningen är att administrationen och informationsarbetet i anslutning kommer att kräva tilläggsresurser vid landskapsregeringens utbildningsbyrå." Är det en kostnadsdrivande lag som vi har framför oss? Kan ministern berätta lite mera om vad detta kommer att innebära ekonomiskt?

Tack, talman! Ja, man kan reagera på det som det står, att det är kostnadsdrivande och att det kommer att kräva mycket resurser. Hänvisningsrapporten som ska till kommissionen, det arbetet har utbildningsbyrån redan utfört. Det var det stora arbetet, man har gått igenom all utbildning som vi har på Åland. Det som det kan innebära ytterligare i administrativa kostnader är om vi ändrar utbildningar och lägger till utbildningar för då behöver vi komplettera de här hänvisningsrapporterna. Det är det som är det ytterligare arbetet.

Talman! Lagtingskollegor, Om man lyssnar tillbaka på debatten i salen och dom replikskiften som sker med majoriteten så får man lätt uppfattningen av att Obunden Samling alltid säger nej, bara för att säga nej. Detta är inte sant - vi för fram alternativ som vi anser att vore klokare men dom vill man sällan tala om.

Idag är det åländsk referensram som är på agendan och jag har fått äran att hålla gruppanförande för Obunden Samling. 

Det är ett kort förslag till ändring som ligger på bordet, därmed tog det inte länge att bilda sig en åsikt. När förslag som detta kommer på bordet, då säger Obunden Samling ja och inte nej. Allt som krävs är alltså kloka förslag så är även Obunden Samling med på tåget. 

Att jag sen övat hela helgen på att uttala ordet ja, det är en separat historia.  Tack talman.

Talman! Idag ska vi diskutera vår alldeles egna referensram för studiemässiga kvalifikationer, AxQF, et genomförande av en europeisk rekommendation. Det är kanske lätt att höja på ögonbrynen då man först läser att Åland ska ha en egen referensram som kopplar mot den europeiska EQF:n, men det står klart att den åländska beredningen har gjort ställningstagandet att man väljer att anpassa den åländska referensramen till den finländska, eftersom det åländska utbildningssystemet i praktiken ofta använder sig av samma systematik som i Finland.

EQF, som då alltså är den europeiska referensramen för studiekvalifikationer, är internationellt känd och att koppla de åländska examina till ramverket kan ses som en garanti och en kvalitetsstämpling för den utbildning vi erbjuder på Åland.

Det regeringsprogram Liberalerna står bakom uttrycker en målsättning att utbildningen ska utveckla redskap för ett livslångt lärande, skapa förutsättningar till framgång på en skiftande arbetsmarknad men även underlätta integration. Att genomföra det nationella EQF-rekommendationen bidrar vi till att uppfylla denna målsättning. EQF bidrar även till enklare rörlighet i studiesammanhang i hela Europa och på sikt kan man tänka sig att EQF kommer att användas även i rekryteringstillfällen för att förenkla för den sökanden. Alltså att man i behörighetskraven hänvisar till en viss EQF för att man enkelt ska veta vilka krav som gäller i ett annat EU-land och att det egna landets examina på så sätt får en tydlig jämförelse.

På Åland utbildas det inte på samtliga EQF-nivåer. Till exempel finns inte utbildning på Åland på den högsta nivån, nivå åtta; licentiat- och doktorsexamina. Däremot utbildar vi på nivå två, alltså grundskolan åk 1-9. Till den delen har inkommit ett remissvar som lyfter svårigheterna med att säkerställa kunskapsnivåerna för de barn som får sin undervisning i hemmet. Det här vill vi från Liberalernas lagtingsgrupp såklart att lag- och kulturutskottet fördjupar sig i. Här skulle vi också vilja lämna en hälsning till utbildningsministern att detta är ytterligare en detalj som är i behov av att ses över i landskapslagen om barnomsorg och grundskola, parallellt med att man utvärderar läroplanerna. Vi önskar att denna lag prioriteras härnäst.

Det kan inte ha undgått någon att vi nagelfar resurserna i samtliga förvaltningar. Även i detta förslag framgår att det finns risker för ökade behov av resurser. Även detta behöver klargöras av utskottet. Kan det vara så att då man får tydlighet och harmoniseringar som möjliggör deltagandet i KOSKI fullt ut så kan spara in i den ändan istället. Som sagt, detta vill vi att utskottet säkerställer och fördjupar sig i.

Slutligen talman, även om jag har problematiserat väldigt lite i detta anförande och det inte torde råda några oklarheter så vill jag tydligt framföra att Liberalerna stöder detta lagförslag. Tack.

Tack, talman! Landskapsregeringen föreslår att en landskapslag om en åländsk referensram för examina och övriga samlade kompetenser AxQF antas för att genomföra den europeiska referensramen för kvalifikationer EQF. I den åländska referensramen inplaceras de examina, lärokurser och övriga samlade kompetenser som utfärdas på Åland på åtta olika kvalifikationsnivåer baserat på det kunnande som det förutsätter. Avsikten är att den åländska referensramen ska fungera som ett översättningsverktyg på systemnivå som ska underlätta jämförelser mellan kvalifikationer som utfärdas i EU.

Det lagförslag som vi nu behandlar, går ut på att vi ska få ett jämförbart kunskaps- och kompetensvärde på de examina, lärokurser och övriga samlade kompetenser som utfärdas på Åland, med övriga EU-länder. Sammanlagt 36 länder hade år 2022 utarbetat en nationell referensram för kvalifikationer och angett hur de nationella nivåerna och referensnivåerna i EQF är kopplade till varandra.

Vi har en skattegräns runt landskapet som gör Ålands import- och exporthandel både komplicerad och kostnadskrävande. Om vi inte går in för detta lagförslag, innebär det i praktiken att vi inte gör vårt yttersta för att få en så bra import- och export av kompetens, vidareutbildningar och arbetskraft som möjligt. Dagens arbetsmarknad är redan nu och kommer att bli ännu mera global än tidigare.

I Finland valde man att utarbeta en nationell referensram FiNQF som utgår från och i någon mån utnyttjar den europeiska referensramen för kvalifikationer. I den åländska beredningen har man valt att anpassa den åländska referensramen till den finländska, eftersom det åländska utbildningssystemet i praktiken ofta använder sig av samma systematik som i riket. Det tycker jag är bra, det känns som den enklaste och bästa vägen att gå och inte försöka uppfinna hjulet på nytt. Dessutom torde det vara det mest försvarbara alternativet, både ekonomiskt och hållbart.

Till sist tycker jag att det behövligt och nästan ett måste att vi går in för detta lagförslag för att undvika gränshinder i det här fallet, men ändå är det bra om utskottet ser på det eventuella tilläggsresursbehovet för ökat administrations- och informationsarbete.

Centerns lagtingsgrupp stöder detta lagförslag. Tack, talman!

Tack, talman! För oss Socialdemokrater är bildning viktigt. Axqf eller EQF, som jag vidare kommer att kalla den i mitt anförande, gör det enklare att förstå och jämföra utbildningsnivåer och kvalifikationer från andra länder. Det gynnar både studenter och arbetsgivare som på sikt får en klarare bild av vad olika utbildningar motsvarar i olika nationella system.

När fler och fler länder går in i EQF modellen hoppas vi att det ska underlätta för människor att flytta mellan länderna och få arbete på den nya platsen. Jag kan ta mig själv som exempel och svårigheterna jag hade att få min utbildning som lärare validerad på Åland från Sverige, och ni känner säker många som varit med om samma sak när de flyttar till vår ö. Min förhoppning är att den här ändringen på sikt ska underlätta den valideringen som nu inte fungerar bra enligt mig. Det är inte lösningen på detta men förhoppningsvis en del av en kommande lösning.

Målsättningen är också att EQF underlättar erkännandet av kvalifikationer internationellt och främjar därför student- och arbetskraftsrörlighet. Det torde bli en kvalitetssäkring genom att etablera gemensamma kriterier och riktlinjer för kvalifikationer. EQF bidrar till att förbättra kvalitén på utbildningar och utbildningsstandarder över hela Europa.

Ett problem som belystes i remissvaret från Mariehamns stad och som jag instämmer med efter de år jag arbetat i grundskolan är om nivå 2 på EQF skalan, dvs grundskolan. Hur ska man nå målen för det enligt läroplanen? Problematiken ligger egentligen i grundskolans läroplan och där i den allmänna delen, dvs hur vi arbetar i grundskolan med värdegrund, samarbete, pedagogiska riktningar och bedömning. Det gör att hemundervisade elever hittills enbart har blivit uppcheckade om den ämnesspecifika delen. Det här hör i och för sig inte till den här lagstiftningen, men eftersom grundskolan tangerar EQF bedömningen vill jag uppmana landskapet att informera vad elever behöver kunna förutom ämneskunskapen, dvs från den allmänna delen. Det är svårt att fullt ut applicera den på hemundervisade barn och det måste vi beakta när vi reviderar den lagen. Lagen bör fungera både för hemundervisade och övriga undervisade barn. Vi socialdemokrater stöder lagförslaget. Tack!

Tack, talman! Bästa ledamöter. Jag tycker att det finns bra saker i det här lagförslaget. Jag tycker också att det kanske finns saker som kräver lite reflektion och eftertanke. Jag har förmånen att sitta med lag- och kulturutskottet och kan resonera vidare kring det.

På det övergripande planet så är detta positivt. Du kan få din utbildning i Sverige eller kanske Tyskland och sen via validering och via det här EQF-systemet så har du möjlighet att lättare få valideringen gjord här på Åland. Det är säkert bra.

Sen finns det ju ett stort antal undantag som rör den sociala sektorn, hälso- och sjukvården och sjöfarten eftersom det regleras i speciallagstiftning på ett annat vis. Vackert så! Det är en bra början.

Det som jag tycker att är lite beklämmande med det här lagförslaget är att självstyrelsen har en egen lagstiftningsbehörighet över utbildningsväsendet. Men vartefter internationaliseringen ökar så naggas ju den här delen i kanten. Vi har inte heller längre möjligheter till exempel att själva utvärdera och validera våra utbildningar.

I förslaget på sidan 9 skriver landskapsregeringen: "För att säkerställa att utbildningen vid Högskolan på Åland är likvärdig med motsvarande utbildning vid andra högskolor i Finland - det är alltid Finland vi hänvisar till - har bestämmelser intagits överenskommelseförordningen om yrkeshögskoleexamen avlagda på Åland om att den externa utvärderingen av utbildningen vid högskolan sköts av det nationella centret för utbildningsvärdering". Det centret finns i Finland.

Jag har ingen lösning på detta problem, men det är väl den här vägen som självstyrelsen vandrar. Den nöts sakta men säkert undan på grund av digitalisering och internationalisering. Men det är ändå lite sorgligt. Vi ska vara ett eget utbildningsland, men snart är det nog faktiskt bara på pappret, tyvärr.

Det som jag däremot funderar över är två saker, dels den administrativa ökningen. Vad talar vi om för kostnader? Talar vi om en tjänst eller talar vi om två tjänster? Eller talar vi bara om några timmar per vecka? Med tanke på det finanspolitiska ramverket så när vi ökar på tjänster på ett ställe så ska det ju minskas ner någon annanstans. Det skulle vara bra om vi i utskottet kan få svar på detta, om det inte finns svar här nu.

Det som jag också vill sätta ett litet frågetecken kring är om det faktiskt är möjligt att sätta in utbildningskraven i en förordning, med tanke på grundlagen, att individens rättigheter och skyldigheter ska återfinnas i lag. Jag utgår förstås ifrån att landskapsregeringen noggrant har fördjupat sig i den frågeställningen. Men vi - nu säger jag "vi" det är inte bara den här regeringen utan även andra regeringar - har ju fått lite pisk emellanåt för att vi inte riktigt har följt grundlagen. Här är jag nog tveksam till om det här faktiskt kommer att gå klart i samband med laggranskningen. Det är möjligt att det gör det, men jag uttrycker mina tveksamheter och jag kommer i samband med utskottets hörande också att fördjupa mig i den frågan. Tack!

Tack, talman! Tack ledamoten för de olika frågorna. Det finns all anledning att utskottet fördjupar sig i de här olika frågorna.

Jag höll mitt anförande tidigare och angående utökat arbetsbehov när det gäller informationsarbetet, så nej, det behövs inte någon ytterligare tjänst på det viset, utan det stora arbetet har redan gjorts i den föregående landskapsregeringen. Det blir ökad administration och arbete om vi ändrar utbildningarna, till exempel att vi har någon ytterligare ny utbildning inom yrkesgymnasiet eller om vi sätter någon ytterligare utbildning på Högskolan på Åland. Då behöver vi specificera och gå igenom vilket kunnande som vi behöver och igen skicka till kommissionen för godkännande.

Talman! I samband med att vi lag- och kulturutskottet och även här i salen processade lagstiftningen kring yrkeshögskolor så lyfte ledamoten Listherby i diskussionen då att nu stänger vi vägen för all privatundervisning på högskolenivå. Då frågar man, hur kopplar det till det här? Jo, därför att man säger att om vi här på Åland även skulle vilja ge möjlighet till högskoleundervisning på privat nivå så betyder det för det första att den lagen måste öppnas. För det andra betyder det också som följd i färg att man behöver beakta det i den här lagstiftningen som nu ligger på bordet.

Tack, talman! Det stämmer. Skulle det finnas privata skolor här på Åland så behöver man också lägga till de privata skolorna för att också finnas med på det här EQF systemet. Så det stämmer.

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.