Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Tack, talman!

Det här är ett ämne som jag själv tycker är ganska knepigt, och det var nästan ännu svårare att skriva en åtgärdsmotion om det. Men det är frågor som jag har reflekterat över under en längre tid, och jag hoppas att vi kan få till en diskussion här i salen.

För en kort tid sedan diskuterade vi redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor. Där skriver den självstyrelsepolitiska nämnden att väsentliga frågor är de som ska diskuteras, och dit räknar man självstyrelselagen, språket, förhållandet till Finland och Sverige, demilitariseringen, neutraliseringen, hembygdsrätt, näringsrätten och jordförvärv. Det är dessa frågor som ger oss ramen för Ålands självstyrelse.

Men vi har också lagförslag som vi själva skriver här, och där tycker jag inte alltid att vi har självstyrelseglasögonen på oss. Det handlar om de lagförslag som landskapsregeringen skriver och som vi i den här salen processar vidare. Det är dessa lagar som styr vår vardag och som berör alla ålänningar.

Låt mig ge några exempel. När ett nytt lagförslag tas fram ska det alltid utredas vilka konsekvenser förslaget har för ekonomin, miljön, jämställdheten och för barn. Jag anser att denna lista bör kompletteras med en analys av vilken påverkan lagförslaget har ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv. Visst görs det delvis redan nu, men det är inte särskilt formaliserat, som jag uppfattar det.

Om vi tittar på några av de lagförslag som nu ligger här i Ålands lagting, som har kommit från landskapsregeringen, så har vi till exempel lagförslag nummer 15, som handlar om införande av bestämmelser för främjande av energi från förnybara energikällor i lagstiftningen. Det är ett lagförslag daterat den 23 januari. När man ser på vilka konsekvenser detta får, räknar man upp konsekvenser för hushållen, för företag och för kontaktpunkten. Man nämner även konsekvenser för kommunerna och för miljön. Men energiområdet är ju ett område där vi själva kan styra och ställa ganska mycket, efter att EU har sagt sitt. Här finns det dock inget resonemang kring självstyrelsen, som jag har sett.

Tittar man sedan på ett annat lagförslag, nummer 16, som vi faktiskt inte har processat här i lagtinget, handlar det om en ändring av tobakslagen daterad den 27 februari. Där tittar man på ekonomiska konsekvenser, administrativa konsekvenser och konsekvenser för barn och unga, samt konsekvenser för miljön och jämställdheten. Men man nämner ingenting om konsekvenser för självstyrelsen. Detta är ett område där vi själva kan lagstifta på ett annat sätt än vad man till exempel har gjort i riket.

Jag tror att när landskapsregeringen tar fram ett lag-PM, som är grundunderlag för lagberedningen, så borde man också tänka lite längre och dokumentera huruvida lagförslaget stärker eller försvagar självstyrelsen. Är det här bra för ålänningarna? Kan man göra det på något annat sätt? Kanske borde man också formalisera denna information så att det blir lättare att söka i databaser när man vill se vilken påverkan lagstiftningen har på vår egen vardag och vår vardagsmiljö här på Åland. Tack!

Talman!

Jag understöder resonemanget som ledamot Thörnroos för fram, eftersom jag tror att det är viktigare än någonsin att vi sätter på oss glasögonen och granskar alla lagar vi tar fram, med detta perspektiv i åtanke.

Vi har även andra aspekter som vi bör beakta, särskilt med tanke på den demografiska utmaning vi står inför. Vi behöver också fokusera på de äldre, precis som vi tittar på de yngre. Vi vet att det finns en hög risk för åldersdiskriminering i vårt samhälle, och det finns ständigt bevis på detta.

En annan intressant aspekt är att Nordiska rådet nu diskuterar hur man kan få de olika regeringarna att se över lagförslag och hur dessa förhåller sig till varandra i de nordiska länderna. Målet är att minimera gränshinder, och detta är något som man nu faktiskt tar på allvar.

Jag vill tacka för stödet.

Jag vill också säga att det var intressant att höra om de äldres perspektiv. Det är faktiskt något som vi kanske borde oroa oss för i större utsträckning. Kanske borde vi till och med ha ett bredare resonemang kring vilka konsekvensanalyser som alltid bör göras och vilka som ska göras vid speciella tillfällen.

Jag tror att vi har ett hemarbete att göra, både vi som sitter i lagtinget och de som sitter i regeringen för tillfället.

Talman!

I den bästa av världar tänker man på alla olika perspektiv när man tar fram lagstiftning. Men jag tror att man, precis som ledamoten var inne på, måste tänka på nya sätt. Det handlar inte bara om att automatiskt skicka ärenden till samma remissinstanser som man alltid gör.

Vi bör också beakta det svenska språket, självstyrelsepolitiken och den stora gruppen äldre som påverkas av många av lagarna. Vi vet till exempel att det finns viktiga frågor kring informationshantering och digitalisering som berör dem.

Dessutom diskuterar Norden nu gemensamt hur vi kan se till att vi, när vi stiftar lagar, inte skapar nya gränshinder.

Tack, talman!

Jag tycker att syftet med den här motionen är bra, men jag är lite tveksam till om den faktiskt behövs. Alla våra lagförslag innehåller ganska uttömmande resonemang kring behörighetsfördelning och varför man har valt en viss väg. Jag anser snarare att det reducerar självstyrelsen till ett litet bihang att säga att man ska göra en sådan åtgärd, som om det inte skulle vara en del av vår lagstiftning i alla delar.

Jag har flera gånger efterlyst en tydligare bild av hur större helheter samspelar för att begränsa vårt lagstiftningsutrymme. Detta gäller till exempel digitaliseringen, samt det som ledamoten Holmberg-Jansson lyfte angående harmonisering i Norden eller EU, som också påverkar oss.

Jag håller helt med ledamoten Nina Fellman om att harmoniseringen är viktig. Min avsikt har aldrig varit att förminska självstyrelsen.

Lagförslagen är också väldigt olika, beroende på om det handlar om ett EU-direktiv, där möjligheterna att agera är begränsade, eller om det rör frågor som berör vår egen vardag. Ett exempel på detta är tobakslagstiftningen, där vi har en självstyrelse som vi kanske kan använda lite mera effektivt.

Det är väl just där som jag är lite frågande. Jag undrar om inte de frågor som rör all lagstiftning, särskilt den som är gränsöverskridande, är viktiga att ta upp.

Till exempel tobakslagen, där jag vet att man har fört ganska ingående diskussioner. Vilket regelverk har man i Finland? Vilket regelverk har man i Sverige? Vad betyder det för handeln på färjorna att det finns olika regler för nikotinhalten i olika sorters påsar?

Jag anser att den här frågan måste ingå i fundamentet för vår lagstiftning. Det kan inte bara vara en extra sak.

Talman!

Vi har en samsyn när det gäller att detta borde ingå i fundamentet. Men det kanske skiljer sig något åt. Jag anser nämligen inte alltid att det gör det i den utsträckning som man skulle kunna önska.

Tack, fru talman!

Ledamoten Thörnroos resonerar om att vi bör ha någon slags granskningsfunktion, vilket jag anser är en riktigt god idé. Jag undrar om ledamoten har något förslag på hur vi kan implementera detta.

Är det så att det är tjänstemännen som ska titta på självstyrelsepolitiska frågor och hur lagstiftningen hänger ihop? Eller är tanken att de befintliga utskotten ska kunna granska? Till exempel i social- och miljöutskottet kan man se om det har konsekvenser för äldre. Ska självstyrelsepolitiska nämnden granska olika lagar? Hur har ledamoten tänkt kring detta?

Jag tycker att det är en bra idé.

Talman!

Jag hade kanske inte riktigt tänkt att det skulle vara någon granskningsfunktion. Jag hade istället tänkt att när landskapsregeringen tar fram sitt lagförslag, där man har olika centrala frågeställningar som man alltid går igenom, så skulle man kunna ta en extra vända och fundera över vad det här betyder självstyrelsepolitiskt. Vad innebär det nu? Är det här något som rör vår behörighet? Ja, det är förstås vår behörighet, annars kan vi inte lagstifta om det. Men är det här något som vi verkligen vill lagstifta om? Är det just den här behörigheten som vi tror är den allra bästa för ålänningarna? Eller är det här något där vi till exempel ska överväga att ta in en blankettlag?

Jag vet att dessa diskussioner förs, det är jag medveten om, men jag skulle personligen gärna se dem kanske lite mer formaliserade än vad jag uppfattar att de är i dagsläget.

Tack för ett bra svar. Jag undrar, som inte har suttit på landskapsregeringens sida, vad det handlar om. Upplever ledamoten att det finns några hinder idag, eller finns det en process som man kan sätta igång på ett enkelt sätt?

Jag är väldigt intresserad av den här frågan, eftersom jag uppskattar när saker går smidigt och bra. När flera hjärnor får tänka kring samma ärenden brukar det leda till bättre infallsvinklar och resultat.

Talman!

Jag blir kanske onödigt detaljerad nu, men dessa så kallade lagstiftnings-PM som tas fram och godkänns vid enskild föredragning av ministern, det är där man har essensen i den lagstiftning som ska arbetas fram. Det är också där man har dragit linjedragningar för hur man ser på det.

Sedan kan det förstås ändras under resans gång. Det har hänt någon gång, men det är väl kanske mera i samband med det som diskussionen borde föras. Det är i första hand en politisk diskussion, inte minst på tjänstemannanivå, som jag ser det.

Tack, talman!

Jag är inte säker på om det jag tänker nu är i linje med ledamoten Thörnroos tanke med den här motionen. Jag tror att det som skulle kunna underlätta, inte bara för landskapsregeringen utan också här i lagtinget och för befolkningen, är att informationen blir tydligare. En klarare bild av vad vi kan påverka och vad vi inte kan påverka skulle kunna påverka diskussionerna här i rummet. Det skulle göra att vi inte ägnar tid åt att diskutera sådant som vi egentligen inte kan påverka.

Jag gör en koppling till EU-systemet, där man har något som kallas för lagstiftningståg. När en lagstiftning är i gång kan man följa den som ett tåg. Medborgarna kan se vad som har hänt i lagstiftningen och veta när det är möjligt att påverka och när det inte är det. Kanske borde vi också få till stånd en sådan presentation här, med någon slags tåg eller båt som visar grunden och de olika beståndsdelarna.

Talman!

Om man får skämta lite så måste det väl nästan vara en båt, eftersom vi bor på en ö. Något tåg kan vi inte tänka oss här heller. Jag skojade bara.

Men det kan också vara en del av det hela, att man kanske behöver fundera lite mera på lagstiftningsprocessen. Jag tror ibland att vi glömmer att det är för ålänningarna som vi sitter här. En normalbegåvad människa ska kunna läsa ett lagförslag och också kunna ta det till sig och förstå det. Där har vi alla ett arbete att göra.

Tack, talman!

Jag håller med, och som ledamoten själv nämnde så varierar det väldigt mycket från lagförslag till lagförslag. Det beror inte bara på vem som rent instrumentellt skriver det, utan också på vilket ärende det handlar om och hur avancerat det är.

Jag stöder tanken på någon slags standardiserad och ännu enklare koncept för att veta vad som är vad.

Jag vill också ta fasta på det som ledamoten nämnde angående vilka behörigheter vi ska ha och inte ha. Det finns exempel på att behörigheter som Åland har, med tiden har visat sig vara lite för bökiga och kräva mer arbete och tid än vad utkomsten är i den åländska vardagen. Jag tänker till exempel på kemikalielagstiftningen.

I den här båten som man bygger upp så kanske redan när kölen sträcks så kan man fundera på om det här är något vi överhuvudtaget ska syssla med.

Tack, talman!

Jo, det finns en verkligt stor poäng med tanke på att vi har begränsade resurser. Jag tycker att lagstiftningen tenderar att bli mer och mer komplex, och det tar allt längre tid att läsa in i olika sakfrågor. I rimlighetens namn borde det dock gå snabbare när man har suttit här i ett antal år.

Det är också frågeställningar som, i ett ännu tajtare ekonomiskt läge, kommer att bli ännu tydligare för lagtinget och för landskapsregeringen.

Fru talman!

Jag är väldigt glad att ledamot Thörnroos har skrivit den här motionen. Den andas en uppriktig vilja att bevaka och värna om vår självstyrelse, och det är ett arbete som är oerhört viktigt. Det borde utgöra en grundpelare i allt vi företar oss i självstyrelsens namn.

Förslaget kräver förstås mycket tanke för att implementeras. Men mera vilja så kunde det här utgöra en god garant där vi också synliggör för ålänningarna och hela världen hur vi värnar om vår självstyrelse och hur vi utvecklar vårt samhälle.

Jag vill bara uttrycka mitt stöd.

Talman! Tack för ditt stöd.

Den här åtgärdsmotionen är tänkt att gå till lag- och kulturutskottet, och om vi har tid mellan de lagförslag som ligger på bordet, så ser jag fram emot intressanta diskussioner där.

Tack till ledamoten Thörnroos för ett mycket bra förslag. En enkel standardrubrik: Vad betyder det här för självstyrelsen? Finns det risker att vi förlorar beslutsmakten? Finns det möjligheter? Att vi alltid får en obligatorisk tankeställare här i salen när det kommer ett lagförslag, eller budget för den delen.

Jag tycker att vi alla här i salen borde vara för att vi ska tänka på självstyrelsen när vi lagstiftar. Det är vårt jobb.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.