Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Talman! I landskapsregeringens regeringsprogram "Tillsammans för Åland" lyfter vi fram att klientavgiftslagen behöver förnyas eller revideras för att utjämna och lindra ekonomiska orättvisor i hur avgifter uppförs på olika omsorgsnivåer. En arbetsgrupp är utsedd och arbetet har påbörjats. Gruppen ska komma med förslag på reviderade klientavgiftsbestämmelser.

Riksdagen har i slutet på förra året slutbehandlat lagstiftningsärendet rörande främst en större helhet av ändringar i klientavgiftslagen utgående från regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

Vid genomgång av regeringspropositionen så visade det sig att vi behöver göra avvikelser och anpassningar efter åländska förhållanden.

Av anser att det behövs en djupgående analys samt konsekvensbedömningar framförallt med tanke på kommunernas ekonomiska läge. Detta för att förändringarna som föreslås är omfattande. Den korta tidsrymd från lagens avgivande tills ikraftträdande har inte möjliggjort detta och detta kommer att utgöra en del av uppdraget för den tillsatta arbetsgruppen för revideringen av klientavgiftslagstiftningen inom socialvården.

Med anledning av det föreslår landskapsregeringen att blankettlagen om klientavgifter och blankettlagen om servicesedlar ändras på det sätt som framgår av lagförslaget, dvs. att de ändringar som träder i kraft den 1 juni inte ska träda i kraft här och då, utan först efter att vi har en egen bedömning och sedan återkommer vi med förslag till ändrad klientavgiftslag efter att en noggrann bedömning har gjorts.

Redan för länge sedan så kunde man konstatera att användningen av den finska klientavgiftslagen är komplicerad på Åland eftersom man i klientavgiftslagen i Finland har både socialvård och hälso- och sjukvård och vissa paragrafer gäller både och, samt att vi har en helt annan situation på Åland. Därför måste vi nu se över den och inte bara se över ändringarna utan hela klientavgiftslagen och detta sker nu i den arbetsgrupp som är tillsatt. Tack.

Talman! Ett klargörande, jag vet inte om jag var ouppmärksam, men hur beräknar ministern tidsrymden? När gör ministern den bedömningen att vi kan få egen lagstiftning på Åland?

Tack, herr talman! Menar ni en helt egen klientavgiftslag eller menar ni en revidering av den som vi har?

Arbetsgruppen är tillsatt och de har på sig nu under våren att göra det. Det är en väldigt bra arbetsgrupp som jobbar med de här frågorna, men det är komplicerat för det är stora förändringar som föreslås. Det är många jättebra förändringar som föreslås i klientavgiftslagen i Finland och därför måste vi riktigt grotta ner oss i den och se vad som går att göra på Åland. Vad bör vi göra på Åland? Jag har stora förhoppningar om att det kommer att bli ett bra resultat av arbetsgruppens genomgång av klientavgifterna.

Talman! Jag är ganska bra insatt i de utmaningar som finns. Om man tar frågan ur ett klient- och patientperspektiv så finns det ju stora fördelar att ha hälso- och sjukvården och socialvården i ett, vilket betyder att du kan ha ett kostnadstak. Nu har vi tre olika aktörer på Åland. Vi har kommunerna, vi har KST och vi och ÅHS. Jag tror att det här blir väldigt kostnadsdrivande för den enskilde ålänningen.

Nu vet vi också hur landskapets ekonomi ser ut. Vi vet hur kommunernas ekonomi ser ut. Jag kan inte säga, ministern, att jag avundas det här arbetet. Men de som drar det kortaste strået i det här är de enskilda ålänningarna. Jag önskar lycka till med det här jätteviktiga arbetet och att vi inte har en väldigt, väldigt dyr socialvård och hälso- och sjukvård ur ett (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Det är precis som vicetalman Sjögren säger. Det är ett oerhört viktigt jobb.

I klientavgiftslagen som nu träder i kraft den 1 juli i Finland så har man t.ex. tittat på öppenvården, och jämfört ESB-boende med institutionsboende och det kan faktiskt bli dyrare på ett ESB-boende än institutionsboende. Så ska inte ske. Det här är någonting som vi har pratat om mycket i landskapsregeringen, det är någonting som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och jag är väldigt insatt i den här problematiken. Därför har vi sagt att vi tittar både på klientavgifterna nu, vi har också en arbetsgrupp som tittar på patientavgifterna och detta för att vi ska försöka hitta om det finns en möjlighet att få det här någorlunda att synka ihop. För det får inte bli såsom det ibland blir idag, att individen (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Min fråga gäller egentligen lite samma sak, alltså tidtabellen för det här åländska arbetet. Jag förstår att det är komplext. Men, som här har sagts, det är mycket, mycket angeläget för alla de patienter och klienter som är i långvarigt beroendeförhållande till sjukvården och till socialvården. Men menar ministern ändå att man kommer att komma med det här förslaget inom den här mandatperioden? Kan vi tolkade tidtabellen åtminstone i den tidsrymden?

Ja, det är min absoluta förhoppning att det ska ske. Den här arbetsgruppen jobbar nu fram till och med slutet på maj det här året. Vi fick det här lagförslaget i slutet av förra året. Det konstaterades då ganska snabbt att det måste verkligen göras en djup analys. Det är inte ett enkelt arbete. Men det finns med i vårt regeringsprogram och det är ytterst angeläget att det här ska bli klart.

Jag vill bara önska lycka till och säga att vi från lagtingets sida verkligen ser fram emot att få det här klarlagt. Vi har en avgiftslag i dag som är för svag helt enkelt, den är otillräcklig på många punkter och alla de goda ansträngningarna med kostnadstak inom hälso- och sjukvården så mallar inte alls ihop med de kostnader som så många klienter i stället får inom socialvården. Så jag önskar ministern lycka till med detta arbete och ser fram emot att få ta del av det förslaget.

Tack, herr talman! Så är det. Det här är ett arbete som nu kommer att intensifieras. Det är som sagt inte ett enkelt arbete. Det är komplext. Det allra bästa skulle vara om vi kunde ha ett gemensamt kostnadstak för socialvården och hälso- sjukvård till ett. Många av de äldre framförallt, men även andra, så blir väldigt påverkade av dyra kostnader för socialvården, för hemtjänst och de har också dyrare medicinkostnader. De kommer i för sig väldigt snabbt upp i högkostnadstaket på sjukhuset. Men summa summarum så blir det hög belastning. Det är angeläget för landskapsregeringen och det är något som vi jobbar på med nu. Jag har en bra arbetsgrupp som tittar på det här.

Talman! Jag kommer att uttrycka mig mycket kort. Jag har egentligen frågor till ministern, jag kunde kanske ha tagit replik, men jag vill ändå föra ett resonemang bakom det.

Enskilda klienter har idag flera olika högkostnadsskydd att förhålla sig till; dels apoteken, dels sjukvården och dels för kommunerna. Alla dessa högkostnadsskydd fungerar ju förstås så att det börjar räknas från den 1 januari, vilket gör att de enskilda drabbas av mycket, mycket höga kostnader i början på året. Det här är en av de delar där man skulle önska att det förebyggande utkomststödet kunde vara en aktiv del. Jag vet från andra välgörenhetssammanhang, där jag sitter med, att man betalar ut frikostigt med stöd till enskilda särskilt i början på året av den här anledningen.

Vi vet att det förebyggande utkomststödet är jättesvårt för kommunerna att använda. Det är många som ogärna använder det för att det är ganska oklart regelverk och det är svårt att upprätthålla likabehandling i det. Jag vet också att många erfarna socialarbetare använder det i mera utsträckning än andra, så har i alla fall jag informerats, det kan hända att det inte är en korrekt uppfattning.

Jag har två frågor till landskapsregeringen, kopplat till detta. Den ena gäller just det förebyggande utkomststödet. Skulle det vara ett alternativ att använda i det här sammanhanget? Nu har vi äldre personer som får sitt boendestöd från kommunen och färdtjänst från KST. Då får jag säga som talmannen; rätta mig om jag har fel, men då torde det ju finnas två olika högkostnadsskydd för det, men samtidigt är bägge två kommunala uppdrag. Hur har det blivit med den här frågan hos kommunerna? Hur hanteras det här specifikt? Jag förstår om ministern kanske inte kan svara på den specifika frågan. Men i och med KST:s inträde så blir det en ny dimension i hela högkostnadsskyddet. Det torde vara omöjligt på det sättet att den enskilda klienten mot samma myndighetsinstans, dvs. mot kommunen, ska betala dubbla högkostnadsskydd, men så kanske det inte är. Den frågan tycker jag att utskottet skulle klarera i samband med den här frågan.

Tack, herr talman. Färdtjänst har ju inte något högkostnadsskydd, utan det är ju behovsbeprövat om du har rätt att få färdtjänst, om inte jag är ute och cyklar nu. Du har antingen rätt till det om du har en viss funktionsnedsättning eller något annat. Så graderas det har jag förstått och där har jag haft en förhoppning om att det ska bli mera rättvist och jämlikt när alla får det beslutet genom en och samma organisation, dvs. KST. Vi vet att det varit jättestora olikheter mellan hur mycket färdtjänstsedlar du har fått i de olika kommunerna.

Ja, alltså utbetalningen av färdtjänststödet ges ju förstås ut av någon form av högkostnadsskydd. Men det kan ju också finnas andra frågor inom KST-området där kommunerna har kvar vissa saker inom högkostnadsskyddet och andra är utanför. Jag har den uppfattningen - och det kan vara helt fel för de här frågorna är oerhört svåra och detaljrika - att det finns en del man står för själv inom färdtjänsten och jag har för mig att där finns det någon form av möjlighet till stöd från kommunen. Då är frågan, är det KST som står för det eller det primärkommunerna? För själva gränsdragningen för den äldre befolkningen är ju inte riktigt helt klar. Vilka tjänster går från KST och vilka tjänster kommer från primärkommunen?

Jag hoppas att social- och miljöutskottet kan titta på de här frågorna, om inte annat så i syfte att utbilda lagtinget i dem för de är komplexa. (… taltiden slut).

Jag kan inte låta bli att säga, när ledamot Zetterman lyfte upp förebyggande utkomststöd, att i höstas satte vi till medel för förebyggande utkomststöd som kommunerna kunde använda sig av för Covid-19 relaterade kostnader. Man skulle ha en väldigt låg tröskel till att använda dem om det var personer som hamnade i en sådan situation. Jag kan säga att det funkade ju inte alls. 24 500 euro av 1,5 miljoner är använt för förebyggande utkomststöd, alltså 1,6 procent. Så att få förebyggande utkomststöd att fungera tror jag är svårt.

Jo, alltså det är också min bild av det. Det är ett väldigt obekvämt sätt att använda just för att det är väldigt fria bedömningar. Det är svårt att svårt att uppfylla likabehandling och man uppfattar också, vad jag har förstått, rättssäkerheten som svår att hantera. Där behöver ju landskapsregeringen vidta lagstiftningsåtgärder uppfattar jag. Man har en metod som man politiskt vill att ska användas. Vi här allihop skulle vilja, tror jag, att en person som drabbas av samtliga dessa högkostnadsskydd; från apotek, sjukvård och kommuner, ska kunna ha rätt till förebyggande utkomststöd i början av året. Det är ju det som är hela syftet med det, men det används uppenbarligen inte. På samma sätt som en barnfamilj där föräldrarna har blivit arbetslösa så ska man inte behöva dra tillbaka alla fritidsintressen för barnen. Det är inte så som vi politiskt vill ha det. Verkligheten fungerar inte där och då måste man ha bättre lagstiftning helt uppenbart, för det fungerar inte idag.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?
Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.