Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.


  • Tack, talman! Dessa två lagar kommer att kräva lagstiftningsförändringar på grund av de reformer som görs i Finland och som ska träda ikraft den 1 januari 2023. Anpassningar av blankettlagstiftningen om privat socialservice och om klientavgifter behöver göras för att beakta de tekniska ändringar som görs i rikslagstiftningen till följd av strukturreformen av ordnandet av social- och hälsovårdstjänster, där ansvaret för att ordna social- och hälsovård och räddningsväsendet överförs från kommunerna till de nya välfärdsområdena vid ingången av år 2023.

    För närvarande pågår arbetet med att utarbeta en landskapslag om klientavgifter inom socialvården, och i och med den upphör nuvarande blankettlagstiftning att gälla. Avsikten är att landskapslagen ska träda i kraft den 1 januari 2023 för att förhindra att ändringar i rikslagstiftning träder i kraft på Åland från och med den 1 januari 2023. Det är dock osäkert om landskapslagen hinner träda i kraft som planerat från och med 2023, varför en s.k. stopplag behövs tills landskapslagen träder i kraft. Den här landskapslagen ligger just nu hos lagberedningen för arbete där.

    Det finns ett behov av en egen åländsk klientavgiftslag på grund av de stora reformer som sker i riket. Vi har delat in arbetet med klientlagstiftningen i flera steg, varav utarbetandet av en egen åländsk klientavgiftslag är steg 1 och den är den som ligger hos lagberedningen nu. Arbetet med att titta på avgifterna för de olika serviceformerna sker i steg 2 och det arbetet pågår just nu. En politisk referensgrupp är tillsatt för steg 2. I steg 3 beaktas lagreformer som påverkar klientavgifterna och andra större frågor som helheten av klient- och patientavgifterna. Arbetet med klientavgiftslagen är både omfattande och komplicerat och det kommer att ta tid. Tack!


  • Tack, herr talman! Tack minister Holmberg-Jansson för den redogörelsen. Vad skulle det i praktiken innebära för just klienterna och för gemene man om vi inte skulle få igenom den här lagstiftningen den 1 januari? Det blir otydligheter, läste jag. Vad skulle det i praktiken innebära lagstiftningsmässigt och för dem som jobbar?


  • Tack, talman! Om jag förstår ledamot Påvals rätt så menar du om vi inte tar den här stopplagen just nu? Mycket av förändringarna som görs är att den som har ansvar förs över till välfärdsområdet. Det betyder att det blir en osäkerhet, vem är det som har ansvaret då på Åland? Vem ska ta det ansvaret? Vem ska göra de uppgifterna? Sedan är det också en hel del ändringar som görs som knyter an till både hälsovårdslagen och äldreomsorgslagen i Finland, vilket vi har egen lagstiftning på och där behöver det göras justeringar för att vi ska få en åländsk mall.

    Jag kan säkert utveckla det här mycket mera när jag kommer till utskottet och jag svarar gärna på frågor där. Det är mycket strukturella saker. ÅMHM har hand om tillsynen här medan det förs över mera ansvar på välfärdsområdena som ska ha hand om tillsynen.


  • Tack, herr talman! Nej, jag menade inte specifikt den här egna lagen som ni håller på att ta fram nu och som skulle vara i kraft den 1 januari 2023, och där det fanns farhågor om att det inte skulle hinnas med. Vad händer om det inte lyckas?


  • Tack, talman! Det är just därför vi nu gör den här stopplagen för att vara på den säkra sidan utifall att den egna lagstiftningen inte hinner träda i kraft. Jag är tveksam om den kommer att hinna. Vi har ännu inte sett den slutliga lagen från lagberedningen, så därför är det av yttersta vikt att det inte blir ett rättsosäkert läge i början av året för dem som jobbar med de här lagarna. Så därför inför vi nu stopplag. Men förhoppningen är att så fort den åländska lagen är i kraft så kan vi upphäva den och den åländska lagen kommer då att träda i kraft.


  • Tack, talman! Tack ministern. Jag förstår att det också här var önskemål om snabb behandling, för det är faktiskt inte så långt till nyår och vi ska göra vad vi kan.

    Det här handlar ju om den här stopplagen förstås, men det är säkert okej att lyfta vad man önskar att också skulle komma. Jag har flera gånger pratat om svårigheterna för en privat företagare inom den sociala sektorn. KST har påtalat och frågat om regeringen skulle kunna utreda möjligheten att överföra anmälningar och tillsynen över privat social service till ÅMHM. De upplever att det är så många aktörer när det är 16 kommuner plus KST som det ska anhållas från. Men landskapsregeringen var inte positiv till den här förändringen, men jag hoppas att den (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag tänker inte svara mera på den frågan just nu. Vi kan säkert utveckla de diskussionerna i utskottet sedan.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.