Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Jag föreslår i den här lagmotionen en ändring av lagtingsordningen för Åland, alltså en ändring av 17:e paragrafen så att man skulle införa ett nytt andra moment, så att enbart ordinarie invald medlem av lagtinget är valbar som talman, första talman eller andra vicetalman i parlamentet.

Låt mig utveckla resonemanget lite. Ålänningarna har vart fjärde år möjlighet att via fria demokratiska val rösta in 30 personer till Ålands lagting. Av de 30 invalda är det brukligt att ett visst antal lämnar lagtinget för att ingå i landskapsregeringen. Det i sin tur medför att ett antal ersättare erhåller platser i lagtinget. Ersättarnas positioner är svagare än de som är ordinarie beroende på att deras medverkan förutsätter att landskapsregeringen under mandatperioden inte tvingas avgå till följd av misstroende eller av annan orsak.

Det är ju inte helt unikt att en landskapsregering avgår. Jag tror att det var en ledamot från en Moderat Samling som valdes in och ut tre eller fyra gånger under bara några år, så det är ingenting som är omöjligt att det inträffar. Om regeringen till följd av misstroende eller annan orsak avgår, förlorar de som sitter på ersättarplatser sin platser med omedelbar verkan.

Med beaktande av att särskilt talmannen har en ytterst central roll, speciellt vid bildande och ombildande av landskapsregeringen, så bör talmannen inte vara i beroendeställning till landskapsregeringen och inte heller det parti som talmannen tillhör.

Den person som innehar självstyrelsens högsta ämbete bör även åtnjuta ett betydande allmänt förtroende hos ålänningarna. Så är nämligen brukligt i alla andra parlament och det visas främst genom att personen vid valet har erhållit ett eget mandat i parlamentet.

Eftersom en vicetalman vid talmannens frånvaro, till följd av sjukdom eller annat förhinder, inträder i talmannens roll så är det angeläget att kravet på ett eget ordinarie lagtingsmandat gäller för hela talmanstrion.

Herr talman! Förslaget är att det här ska remitteras till lag- och kulturutskottet och där har vi också en del andra åtgärdsmotioner, inte direkt specifikt riktade mot talmanstrion, men mot ersättarsystem i Ålands lagting. Så jag ser fram emot en intressant diskussion där. Tack!

Tack, talman! Ledamot Thörnroos nämnde några argument för sin motion. Några av de argumenten skulle gå ganska bra att överföra till att slopa hela ersättningssystemet, något som ledamoten tidigare har sagt sig vara emot. Jag undrar om hon fortfarande är emot ett slopande av hela ersättningssystemet eller om det bara är talmanspositionen som är det viktiga här?

Det är ju så att talmannen har ju en alldeles unik roll i lagtingets arbete och det var ju därför som jag har lyft upp det här med talmannen.

När det sedan gäller ersättarnas roll i lagtinget så vill jag vara ärlig och säga att de förslag som hittills har presenterats, nu minns jag kanske inte alla detaljer men jag har inte riktigt känt att de kanske har burit frukt hela vägen.

Jag vill också säga att jag är mycket tveksam till varför vi inte har reviderat eller gjort en utvärdering. Vi gjorde ju om systemet här i Ålands lagting för ett antal år sen och gick från fem utskott till tre till exempel. Jag tycker att utskotten är för stora och det finns inte tid att fördjupa sig det arbete som man borde.

Jag ser fram emot en diskussion i lag- och kulturutskottet.

Ledamoten nämnde här själv att ersättarnas position är svagare. Är det faktiskt rimligt att vissa lagtingsledamöter ska ha en svagare position? Är inte det skäl nog för att titta på om man kanske skulle göra sig av med ersättarsystemet? Hur ställer sig ledamoten då till att titta på det när hon själv säger att de tidigare förslagen har varit bristfälliga? Kanske hon är intresserad av att ta fram ett förslag som hon anser att är lämpligare.

Talman! Jag tycker frågan är intressant och jag tror att den kräver ganska mycket arbete om man vill behandla den riktigt seriöst och titta på de olika frågeställningarna.

Men orsaken till att jag lyfte upp talmannen är ju att efter att vi reviderade lagtingsordningen så har ju talmannen en sådan otroligt central roll i regeringsbildningen och även vid ombildning. Det är ju ytterst bekymmersamt för hela parlamentet och parlamentarismen om regeringen faller. Det är självklart ett problem. Det händer och kommer att hända igen, säkert. Men att man också tappar talmannen samtidigt, det ställer ju till stora bekymmer som jag ser det.

Talman! Jag måste rakt ut säga att jag är ytterst tveksam till detta initiativ. Jag är i grunden alltid tveksam till lagstiftningsåtgärder med en personlig udd, oberoende av om det handlar om Lex Nauclér, Lex Mattsson eller Lex Jörgen Pettersson. Jag tycker inte vi ska hålla på med sådant. Jag hoppas att ni värderade kollegor aldrig behöver stifta en Lex Valve för att utestänga mig från ett ämbete. Prata med mig först då!

Inför denna debatt lät jag göra en sammanställning av vem som är valbar till talman i de nordiska parlamenten. Den sammanställningen visar att ersättare kan väljas till både talman och vicetalman i samtliga nordiska parlament. Det anses vara en lite udda företeelse, men det är en fullt möjlig företeelse i samtliga nordiska parlament.

Jag är således ännu mer skeptisk till att inkludera vicetalmännen i förslaget. Utan att nämna några specifika namn så har vårt parlament haft flera ersättare som vicetalmän.

Att utse nuvarande talmanstrio, den som vi har idag, var dessutom inte helt utan utmaningar, för att uttrycka det diplomatiskt. Det är, som vi vet alltid ett svårt politiskt pussel att lägga; att fördela både lagtingets poster, utse talmanstrion och ta hänsyn till regeringsbildningen. Ibland är det inte ens sagt att du hittar en person med rätt partibeteckning som ens vill bli vicetalman eller talman.

Talman! Det här pusslet blir ännu mera komplicerat att lägga när vi har minskat antalet valbara från 30 till 23 personer i denna sal. Från moderat sida har vi understrukit vikten av en jämställd talmanstrio, det vill säga att minst en kvinna finns i talmanstrion, oberoende partibeteckning. Regeringspartierna svarar att detta är utmanande. Och vet ni vad? En jämställd talmanstrio blir ännu mer utmanande när vi har exkluderat samtliga kvinnliga ersättare.

Förslaget medför också andra komplikationer, såsom att vi försvårar all framtida regeringsbildning. För det är nämligen bara regeringspartierna som har ersättare, inte andra. Och med detta förslag skulle vi dela in lagtingsledamöterna i ett A-lag och ett B-lag. Man kan fråga sig varför?

Till syvende och sist, talman, så handlar detta egentligen inte om vem som kan väljas till talman. Det handlar om ersättarfrågan. Ska vi ha ersättare eller inte i Ålands lagting? Hittills har svaret alltid varit ja varje gång och om svaret är ja, då bör rimligtvis ersättarna äga full kapacitet att agera som lagtingsledamöter i vårt parlament.

Sammanfattningsvis ser vi att det här förslaget leder till att vi skapar ett politiskt A- och ett B-lag. Vi försvårar det politiska arbetet på Åland. Vi försämrar för jämställdheten. I ett nordiskt sammanhang skulle Ålands sticka ut på ett negativt sätt.

Om det skulle finnas en majoritet för detta förslag, vilket är fullt möjligt och tänkbart, så hoppas jag att det här förslaget sätts i kraft först nästa mandatperiod. För dagens talmanstrio grundar sig på ett politiskt handslag mellan de partier som valdes in i lagtinget. Det var ett handslag som fördelade posterna så att Centern har talmansposten, Obundna och Liberalerna vicetalman. Det torde ligga i Ålands intresse att sådana handslag håller. Tack för ordet!

Värderade herr talman! Jag vill till ledamoten Wille Valve säga att skulle jag ha hållit ett anförande i den här frågan så skulle jag plagierat ledamoten Valves.

Talman! Jag vill inleda mitt anförande genom att gå lite tillbaka i tiden, men inte så långt tillbaka i tiden.

Den 26 maj förra året lämnade talmanskonferensen en framställning om ändringar av regelverken gällande lagtingets arbetsformer samt ledamöterna i lagtinget och landskapsregeringen. Till framställan fanns även en reservation med flertal undertecknare från dåvarande talmanskonferens. Det som man reserverade sig mot var bland annat talmanskonferensens förslag till slopande av lagtingets mångåriga ersättarsystem genom ändringar av lagtingsordningens 7 § 2 mom.

Talman! Det handlade om att talmanskonferensen hade ett förslag om slopande av ersättarsystemet i lagtinget förutom för den invalda lagtingsledamot som valts till lantråd. Övriga ledamöter i lagtinget som väljs till ministrar skulle enligt förslaget inte längre ha en skyldighet att avstå från att utöva sitt uppdrag i lagtinget under den tid som ledamoten är medlem av landskapsregeringen. Det vill säga blir man vald till minister så blir man inte tvungen att avstå sin invalda plats som ledamot i Ålands lagting utan man sitter även kvar i lagtinget. Men i den allmänna motiveringen framkom tydligt att det inte förväntas att man ska vara medlem i lagtingets utskott om man blir vald till minister.

Talman! Talmanskonferensens framställning återtogs i sin helhet den 30 maj och samtidigt kom en ny framställan från talmanskonferensen samma dag där ändringen av lagtingsordningens 7 § 2 mom. var borttaget.

I den allmänna motiveringen framkom nu istället att en ledamot som utnämnts till medlem i landskapsregeringen så ska ledamoten frånträda sitt uppdrag som ledamot i lagtinget för den tid som uppdraget i landskapsregeringen varar. Under denna tid inträder ersättaren i hans eller hennes ställe i lagtinget. Vidare framkom i detaljmotiveringen att talmanskonferensen har diskuterat frågan om upphävande av ersättarsystemet, men konstaterar att ändringar i lagtingsordningen kräver en kvalificerad majoritet vilket talmanskonferensen ansåg att de inte hade. Slutsatsen blev att uppmana landskapsregeringen att se över frågan samt göra noggranna konsekvensbedömningar.

Talman! Vårt parlament, Ålands lagting, är det folkvalda parlamentet. Det bygger på att vi tror på en demokrati. En viktig och central grund för demokrati är att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lag. Idag har vi ersättarsystem vilket innebär att om en invald lagtingsledamot väljs till minister så kommer dess ersättare in i Ålands lagting, vilket innebär att ersättaren blir automatisk fullvärdig medlem i lagtinget som alla andra lagtingsledamöter.

Det viktigaste regelverket för lagtingets arbete är lagtingsordningen och därtill arbetsordningen.

Talman! I lagtinget diskuterar vi nu en lagmotion som handlar om en ändring i lagtingsordningen för Åland. Ändringar i reglerna ska inte göras i en handvändning, utan ska föregås av noggranna övervägningar som har demokratins funktion i fokus och besluten ska fattas med så bred samstämmighet som möjligt. Tack!

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Från Obunden Samlings del så kan vi konstatera att vi inte stöder den här motionen. Mycket kloka saker har sagts här, bland annat av lagtingsledamot Wille Valve.

Vi har ett Centerparti, Åländsk Center, som i det stora hela har blivit splittrat under den här vårvintern. Det känns som att den här motionen som vi har framför oss är ett resultat av det, och det passar sig inte enligt Obunden Samlings åsikt.

När det gäller ersättningssystemet i dess helhet så har vi framfört en motion att ta bort det. Precis som vicelantrådet Hambrudd berättade här nyss så fanns det ett konkret förslag om detta förra våren, men det återtogs ju och det hade ju också att göra med de här arvodesfrågorna som var på bordet men som man återtog och löste på ett annat sätt senare.

Men det skulle vara intressant idag att få en ärlig genomgång av folks åsikter om ersättarsystemet som helhet, för där har vi faktiskt en möjlighet att spara in ganska betydande summor i vår egen organisation. Jag tycker att det skulle kunna vara en mer intressant debatt är just den här detaljen.

Vi ska komma ihåg att vi har en talmanstrio. Vi har det av den orsaken att om en talman faller bort så träder en annan in istället och det är tillräckligt. De här argumenten som framförs för att ändra lagtingsordningen till den här delen är helt enkelt inte tillräckliga.

Sammanfattningsvis är detta Obunden Samlings åsikt i den här frågan. Tack, talman!

Tack, herr talman! Liberalerna har under flera av de här diskussionerna sett detaljerna i lagtingsordningen. Vi har ersättarsystemet, arvodena har diskuterats mycket i början av den här mandatperioden och nu huruvida en ersättare kan bli talman. Vi från Liberalerna har samlat ihop det här till en skrivelse som vi har lämnat till kanslikommissionen i förra veckan. Vi begär att man ser över och gör en gedigen jämförelse kring självstyrelsepolitikernas arvoden, förmåner och sådana saker och att man tar ett helhetsgrepp om den här frågan istället för att ta ut de här enskilda delarna. Vi hoppas att det kommer att göras en sådan utredning av en extern part inom kort.

Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Påvals, det där låter ju helt bra.

Vi från Obunden Samling vill ändå påminna om att den stora eventuella inbesparingen finns i att avskaffa ersättningssystemet. Den ledamot som samtidigt skulle vara minister har då ett helt berättigat krav för ett högre arvode än en helt vanlig lagtingsledamot. Där skulle vi också för landskapsregeringen kunna lösa den här arvodesfrågan som vi anser att fick helt felaktiga proportioner när man drev igenom den oproportionerliga höjningen av ministerlönerna.

Tack, herr talman! De ministrarna drevs igenom på samma grund som de tidigare har varit, enligt den koefficient som man har följt under ganska lång tid. Men den frågan lämnar vi därhän.

Jag tycker att det är viktigt att vi tar ett helhetsgrepp på frågorna. Vi ju ett demokratisk perspektiv som måste tas på ersättarsystemet. Finns det en kritisk massa? Finns det ett minimum där ett parlament fungerar? Det är sådana frågor som vi måste få svar på också.

Vi hoppas också att vi kan få svar på i det i den här jämförelsen med omkringliggande parlament och liknande parlament. Färöarna, Grönland, Sverige och Finland nämner vi framförallt i den här skrivelsen. Det ska bli intressant att se hur det mottas. Vi har inte tagit upp det i kanslikommissionen ännu, vi lämnade in det under förra veckan. Vi hoppas att det här för någonting gott med sig.

Tack, talman! Det är väl alltid bra att lite titta runt och se hur det är. Finlands riksdag har till exempel inte ett ersättarsystem. Ministrarna är också ledamöter i riksdagen.

Det viktigaste tycker jag skulle vara att göra en pedagogisk redogörelse för hur man sparar pengar på att slopa ersättningssystemet. Det skulle vi göra och det skulle vara helt motiverat.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.