Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack talman! Studiestödslagen reviderades till vissa delar förra året och trädde i kraft första augusti 2023. Vår arbetsmarknad och studie service myndighet, AMS, har därefter uppmärksammat att det finns ett behov av att justera vissa bestämmelser snarast, vilket handlar om bestämmelser om vem som har rätt till studiestöd och definitionen av vem som är stadigvarande bosatt på Åland.

Den ändring av definitionen som trädde i kraft i augusti förra året omfattar i praktiken alla som någon gång bott minst sex månader i följd på Åland. Landskapsregeringen konstaterar att avsikten inte var att utvidga rätten till studiestöd på det frikostiga sättet och av den anledningen föreslår landskapsregeringen att bestämmelsen justeras.

Det andra är ett förtydligande kring rätten till studiestöd. Det vill säga rätten till studiestöd kvarstår i två år efter att de flyttat från Åland, vilket är den praxis som AMS har idag. Det här korrelerar även med det studiestöds bestämmelser som Sverige har i dag, det vill säga att den som arbetat i Sverige minst två år eller som är gift eller sambo i Sverige sedan minst två år har rätt till studiestöd. Här vill jag också påminna lagtinget om att vi idag har bestämmelser i studiestödslagen om hur många studier månader man kan totalt beviljas studiestöd.

Det sista som landskapsregeringen föreslår att tredje momentet i 23§ stryks. Det innebär att AMS kan bevilja studiestöd för en hel utbildning vid samma tillfälle. Det här innebär att AMS arbetsbelastning blir jämnare under året och antalet ansökningar att handlägga under studiestödsansökningarnas så kallade högsäsong, juli till september, blir färre. Då behöver man inte handlägga tidigare beviljade studiestöd just under den perioden, utan AMS följer upp under utbildningens gång genom att begära in uppgifter om studieprestationer. Det blir även en fördel för våra studerande, som till exempel att studera ett studieår som inte behöver lämna in en ny studiestödsansökan och vänta på att den ska handläggas. Här har det ibland uppstått en frustration hos våra studerande när det dröjer in på den nya terminen innan fortsatt studiestöd beviljas och utbetalas.

Den här ändringen och har även efterfrågats av våra studerande, vilket framkommer i remissvaret från åländska studentföreningen i Helsingfors.

Talman! Tack för genomgången. Jag tycker att det är bra att man nu tittar på hur man kan förenkla och göra det smidigare för studerande. Det har funnits en stor frustration just under den här högsäsongen med att få till studiestöden helt enkelt. Så om jag förstår det hela rätt så är det meningen att om man går på en utbildning som är fyra år så gör man det beslutet en gång och inte ett för varje läsår. Stämmer det?

Tack talman! Tack för frågan och tack för att det finns möjlighet att förtydliga det. Det är precis så som ledamoten säger. När man har kommit in på en utbildning och ansöker om studiestöd och får det beviljat så kan man få beviljat under hela studietiden, till exempel fyra år om man inte har utnyttjat de här studiestödsmånaderna tidigare.

Talman! Landskapsregeringen föreslår några ändringar i studiestödslagen, specifikt rörande rätten till studiestöd, definitionen av stadigvarande bosatt på Åland och tidsbegränsningen för att bevilja studiestöd. Det är mindre ändringar av den nyligen ändrade lagen. Ändringar som syftar till att göra regelverket tydligare, mindre byråkratiskt och administrativt och sammantaget en ökad smidighet för våra studerande men också för personal. Sammanfattningsvis; mindre ändringar som kommer ha en god inverkan på den samlade helheten.

Först och främst vill jag belysa förändringen i 1 § 1 moment, som handlar om vem som har rätt till studiestöd enligt denna lag. Enligt nuvarande praxis har en person som flyttat från Åland rätt till studiestöd i två år från det att personen senast beviljats eller haft rätt till studiestöd. Nu föreslås att denna praxis lagfästs för att tydligt definiera rättigheterna för de som har valt att fortsätta sin utbildning utanför Åland. Detta kommer inte bara ge stabilitet för de studerande utan också harmonisera våra regler med de som tillämpas av Centrala studiestödsnämnden, CSN, för studier i Sverige. Samt att ge en förutsägbarhet och tydlighet för de som ämnar inleda studier.

Vi skulle här vilja be finans- och näringsutskottet att undersöka så att motsvarande harmonisering är förekommande även med den finska lagen.

Den andra viktiga förändringen återfinns i 2 § 1 moment, som handlar om definitionen av när en person anses vara stadigvarande bosatt på Åland. Landskapsregeringen anser att den nuvarande definitionen visat sig omfatta en alltför bred grupp av studerande, och det finns en tydlig önskan att förtydliga och förfina denna definition. Ändringen medför att en person bör ha bott på Åland i minst sex månader i följd under det senaste året för att betraktas som stadigvarande bosatt på Åland. Detta kommer att bidra till en mer exakt och rättvis bedömning av dem som är berättigade till vårt studiestöd och omfatta något färre personer.

Dock vill vi belysa att denna begränsning också kan ge oönskad inskränkning av de fall där studiemedel skulle kunna vara berättigat. Detta önskar vi att finans- och näringsutskottet utreder närmare. Likaså framför Rädda Barnen detta som en tänkbar problematik i sitt remissutlåtande. Finns det exempelvis en hämmande effekt på eventuell inflyttning med den föreslagna lagändringen. Vi ska komma ihåg att vi har människor som berikar vår fauna av medmänniskor som flyttar in från länder som inte har en harmoniserande studiestödslagstiftning. Där en utbildning redan kanske pågår eller står redo att påbörjas. Vi behöver ta med oss att många utbildningar idag sker på distans.

Målet måste alltid vara att de som önskar en utbildning ska ha möjlighet till det och att se till att så många luckor som möjligt som verkar hämmande täpps igen.

Slutligen vill jag belysa den tredje förändringen som rör §23. I dag finns en begränsning som säger att studiestöd kan beviljas för högst ett läsår i sänder. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, AMS, har uttryckt önskemål om att kunna bevilja studiestöd för en hel utbildning vid samma tillfälle. Vi inser att detta skulle öka smidigheten i systemet och stöder därför att denna begränsning tas bort i enlighet med förslaget. Det finns ingen nödvändighet att begränsa tiden för att bevilja studiestöd med samma beslut, och detta skulle vara till gagn för både de studerande och AMS, men minskad pappersexercis som följd.

Här hoppas vi att det finns någon typ av automatiserande system för uppföljning. Finns det en risk att man missar någonting med den mänskliga faktorn att man faktiskt skall avbryta en utbetalning så att det inte resulterar i att flera blir återbetalningsskyldiga. Det här har vi sett att ha hänt bland annat i Sverige. Så ett litet klargörande i utskottet vore betryggande gällande den delen.

Sammanfattningsvis tror vi att dessa föreslagna förändringar kommer att göra vår studiestödslagstiftning mer tydlig, rättvis och anpassad till de behov som våra studerande står inför. De förväntade konsekvenserna, såsom en minskning av administrativa bördor, eller iallafall en jämnare fördelning av desamma, för AMS och en viss minskning av kostnaderna för studiestöd, kommer att gynna både myndigheterna och de studerande.

Tack, talman! Ledamoten lyfter specifikt upp remissvar som kom från Rädda Barnen. Här vill jag ge information om att efter att remissförslaget gick ut och sedan kom in så har vi reviderat, så det påpekandet som de svarar kring ändringarna som kan påverka just denna grupp. Tidigare så var det fler år, så det efter remissvaret så har vi ändrat det. Men utifrån ett förtydligande så svarar hon på ett lagförslag som vi har ändrat efter remissvaren.

Talman! Tack för att förtydligandet. Det följer givetvis med också till utskottet för vidare behandling.

Tack, fru talman! AMS har idag en praxis som innebär att rätten till studiestöd för den som flyttat från Åland kvarstår i två år från det att personen beviljats eller haft rätt till studiestöd. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna i 1§ första momentet kompletteras så att den praxis som finns idag lagfästs, det är bra.

Definitionen av stadigvarande bosatt på Åland ändrar lydelse. Stadigvarande bosatt föreslås definieras så att det gäller att personen ska ha haft sin hemort på Åland under minst sex månader i följd under det år som föregår den första studiestödsmånaden. Ytterligare föreslås att studiestöd kan beviljas för en hel utbildning i stället för ett läsår i taget. Det blir således smidigare för den studerande samt ger AMS en jämnare arbetsbelastning under året. Det här är bra för samtliga parter. Sen behöver man ha ett kontrollsystem vilket redan har konstaterats.

Centergruppen omfattar de föreslagna ändringarna i studiestödslagen och ser framemot den fortsatta beredningen och debatten,

Talman! Jag glömde att fråga det i samband med att ministern var uppe men kanske ledamoten vet. Men jag tänker att om man hoppar på en utbildning, får ett beslut och man ska gå en utbildning på tre år. Men så kommer livet emellan och du vill avbryta din utbildning. Hur sker den kommunikationen? Hur ska man få reda på att den här personen avbryter? Kommer man ändå måste skicka in ett besked att man håller på och fortsätter den här utbildningen eller? Jag förstår att det är fräckt att fråga dig, men jag vill ändå få upp den här frågan på bordet för det är lite intressant. Du får ett beslut för tre år. Men om du slutar mitt i, vad händer då?

Jo, det är helt sant att det kanske inte är en fråga som jag direkt kan svara på, men jag har en känsla av att en studerande alltid har en skyldighet och då informera om de förändringar som sker. Det är mitt svar.

Ja, i de bästa av världar. Men vad händer om man glömmer bort det? Jag vet, det är ett litet samhälle och man ska inte utgå från att alla är onda och fuskar. Men det måste ju finnas både hängslen och livrem i en sådan här sak tycker jag.

Så är det. Det är ett litet samhälle, men saker händer oavsett. Här behöver det ju finnas ett kontrollsystem förstås för att fånga upp de fall där den studerande som avslutar sina studier av olika anledningar helt enkelt missar att informera om det här. Då måste finnas ett system som fångar upp det.

Fru talman! Att utvärdera och ta nya grepp om studiestödslagstiftningen är bra. Så här borde landskapsregeringen jobba med alla lagar, om bara resurserna fanns förstås. Detta är positivt och hoppas att man fortsätter att jobba på det här sättet. Man jobbar enligt greppet ”gör om, gör rätt” och det är hedervärt.

Att landskapsregeringen nu går in för att ändra tiden för vilken den studerande kan beviljas studiestöd är något välkommet. Det ger en jämnare belastning för AMS, det minskar stressen för den studerande och skapar en större flexibilitet i systemet.

Däremot vore det inte oppositionspolitik om jag inte kommer med ett litet, litet påpekande och det gäller att man konstaterar att förslaget inte har konsekvenser för miljön, barn eller jämställdheten. Detta är fel!
Enligt barnrättskonventionen är ett barn en person som ännu inte fyllt 18 år. Att konsekvenserna sedan är positiva det är en annan historia.
Men i en regering där man nyligen tillsatt en särskild minister för barnfrågor, och då det värt att påpeka. Det vore klädsamt med en liten notering att effekterna är positiva.

Men, som nämnts, vi väljer det positiva. Tack regeringen och tack minister Hambrudd för en bra uppdatering.

Talman! De aktuella ändringarna i studiestödslagen är främst tekniska justeringar. Trots detta finns det några viktiga punkter som bör uppmärksammas i samband med dessa förändringar.

Utbildning bör vara tillgänglig för alla barn och unga, oavsett ekonomisk situation, i enlighet med deras förmåga och behov. Med den troliga minskningen av personer som är berättigade till studiestöd är det av yttersta vikt att noggrant utvärdera om dessa förändringar påverkar någon specifik grupp av studenter. Jag hoppas att en sådan barnkonsekvensanalys har gjorts eller genomförs i finans- och näringsutskottet. Om det visar sig att det uppstår negativa effekter för studerande, är vi beredda att göra ytterligare tekniska justeringar för att stödja eleverna i deras studier.

Det positiva steget att avlägsna bestämmelsen om att studiestöd endast kan beviljas för högst ett läsår i taget är välkommet. Det möjliggör att AMS kan bevilja studiestöd för hela utbildningen vid samma tillfälle, vilket är fördelaktigt både för AMS administrativt, då arbetsbelastningen blir jämnare, och för de studerande som redan har genomfört ett studieår. Detta förebygger avbrott i studiestödet när höstterminen återigen börjar.

Talman! Åland är inte Sverige. Den största skillnaden är att majoriteten av de unga svenskarna studerar hemma i Sverige, medan våra ungdomar oftare tenderar att söka sig bortom hemorten. Framför allt i Sverige och till Finland. Av den här orsaken så bör man också ha en viss eftertanke när man kopierar samma hemortsprincip från Sverige till Åland.

Vi bör också vara verkligt säkra på att det fungerar. Vi bör också känna till de praktiska konsekvenserna. Vad får det för konsekvenser för våra studerande som befinner sig utanför Åland? Vad får det för konsekvenser för förvärvandet av praktiska färdigheter? Genom annat än studier. Vad får det för konsekvenser för livslångt lärande, när den här praxisen nu befäst i lag och ska börja tillämpas? Alltså att de åländska studerandes rätt till studiestöd upphör efter två år? Det finns som nämnts ingen konsekvensbedömning för barn eller jämställdhet med. Självklart har det här förslaget konsekvenser för barn. Det här är en bra sak för finans- och näringsutskottet att titta närmare på i den fortsatta behandlingen.

Det finns också skäl att fundera på den praktiska tillämpningen på verkstadsgolvet, alltså inne i myndigheten. För om du beviljas studiestöd för en hel utbildning, då är det någon person som behöver hålla koll på vem som har tagit ett avbrott i utbildningen och vad det får för konsekvenser. Vad gäller förenklingen av hanteringen så välkomnar vi den, alldeles särskilt om det faktiska utfallet verkligen blir en enklare vardag för de studerande. För det stöder vi.

Tack talman! Eftersom det kom en fråga från ledamot Holmberg-Jansson som inte ställdes till mig när jag var här i talarstolen så tänker jag samtidigt besvara den frågan.

Alltså, när en studerande avbryter sina studier så är det ju att i 23§ första och andra momentet så är det tydligt att den studerande vet att den måste meddela förändringar som påverkar studiestödet. Sen kommer AMS fortsättningsvis att kontrollera upp att man har sina studier, men det behöver inte göras precis vid det tillfället när man börjar andra året så att man inte blir beviljad. Det innebär ju en frustration för många studerande när de inte får sitt studiestöd när de börjar andra året i september. Men det kommer att följas upp kring att man fullföljer sina studier och det är också nu en förenkling eftersom det görs digitalt. Du kan också digitalt nu för tiden lämna in meddelande till AMS gällande förändringar gällande studiestödet så det behövs inte lämnas in papper på samma sätt som tidigare.

Talman. Det som ministern beskrev i sitt anförande var intressant. Det är förvisso positivt med en enklare vardag för studerande. Det som detta får mig att fundera på är att det rimligtvis blir ökad administration på AMS av det här förslaget, eftersom det förutsätter att människor ska hålla koll på när studerande tar avbrott. Det finns också en förpliktelse för de studerande att meddela in det. Så har landskapsregeringen analyserat vidden av de administrativa konsekvenserna för myndigheten AMS?

Tack, talman! Ja, det blir ju viss ökad administration, men samtidigt så blir ju det att arbetsbelastningen blir fördelat. Det blir ju oerhört ansträngt på AMS med den arbetsbelastningen som är under juli, augusti, september och så även i oktober. Att då kunna dra ut arbetsbelastningen under längre tid är fördelaktigt.

Finns det någon uppskattad prislapp på de administrativa konsekvenserna för AMS för den utökade ärendehanteringen?

Tack talman! Nej, det finns det inte. Det är svårt, men det är marginellt, har jag fått uppfattningen av i dialogen med AMS.

Tack, talman! Bra då förstår jag att man kan sprida ut det här över året och då får det bra effekter. Om det nu är så att man kan begära in dessa i februari eller mars men ändå få dem här så är det ju bra. Då kommer det att fungera. Och tack för svaret.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.