Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Minister Roger Höglund (C) Anförande | 13:14

    Herr talman! Ärade lagting och åhörare. Lagförslag om ändring av tjänstemannalagen, ska jag presentera. Regeringen håller som bäst på jobbar med en större ändring av tjänstemannalagen, men innan vi hunnit processa den klar så behöver vi göra en mindre brådskande ändring i tjänstemannalagen. Jag återkommer om den större ändringen på slutet här.

    EU antog den 20 juni år 2019 ett direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor. Enkelt uttryckt så fastställs miniminormer för varje arbetstagare i unionen som har ett anställningsavtal eller anställningsförhållande. Bestämmelserna i direktivet ska genomföras senast den 1 augusti detta år.

    Samma dag, 20 juni 2019, antog EU direktivet om balans mellan arbete och privatliv. Detta direktiv ska genomföras senast 2 augusti detta år.

    Sålunda behöver tjänstemannalagen förnyas på ett antal områden: Jag ska ta upp vissa av dem här.
    • Enligt direktivet så ska medlemsländerna säkerställa att en eventuell provanställning inte överskrider 6 månader. Dock får medlemsländerna i undantagsfall bestämma om längre provanställningar. Landskapsregeringen konstaterar att den inte finns behov av, och att det inte kan anses motiverat med prövotider som överstiger 6 månader.
    • Ett annat område som omfattas av direktivet gäller information till arbetstagaren då anställningsförhållandet inleds. Tjänstemannen ska inom en vecka få skriftlig information om parter i tjänsteförhållandet, om tjänstebenämning, om tjänsteförhållandets längd, när tjänsteförhållandet börjar, grunder för avlöning, placeringsort.
    • Tjänstemannen ska inom en månad få information som rör bland annat utbildningar, semestervillkor, uppsägning, vilket tjänstekollektivavtal som tillämpas.
    • I verkligheten informeras tjänstemännen redan idag om dessa punkter, men nu står de skrivna i lag.
    • I arbetsvillkorsdirektivet finns bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla utbildning för att arbetstagarna ska kunna utföra det arbete de är anställda för. Utbildningen ska vara kostnadsfri, utbildningstiden räknas som arbetstid och utbildning sker om möjligt på arbetstid.
    • I direktivet säkerställs att en arbetstagare som arbetat minst sex månader hos samma arbetsgivare och som har avslutat en eventuell provanställning kan begära en anställningsform med mera förutsägbara och trygga arbetsvillkor. Arbetstagaren ska få ett motiverat skriftligt svar inom en månad.
    • Slutligen vill jag vill lyfta gäller att en tjänsteman ska ha rätt till tjänstledighet under fem arbetsdagar per år för att erbjuda personligt bistånd eller stöd för anhörig eller närstående. Ledigheten omfattar även deltagande i terminalvård.

    Som jag nämnde i inledningen så arbetar regeringen med en större förändring av tjänstemannalagen. En av de större förändringarna gäller visstidsanställningar. På grund av tidsbrist så kommer förslag på dessa ändringar upp först under inkommande höst, men eftersom den lagändring som nu presenterats är brådskande så behöver vi ta ändringar i tjänstemannalagen i flera steg. Tack!


  • Tack, talman! Tack minister Höglund. Jag har några frågor som jag funderar kring och de handlar om implementering till stor del. Men jag funderar också varför inte landskapsregeringen nu passar på att införa förändringar som kanske gagnar arbetsgivaren? Här finns nu en uppräkning av åtgärder som kommer arbetstagaren till godo, men jag hittar egentligen inte en enda åtgärd som arbetsgivaren kan dra nytta av i sitt utvecklingsarbete. Jag ser också, när jag läser kring ärendets beredning, att ärendet egentligen bara varit på remiss till fackföreningarna som inte har något att invända och det kan jag förstå. Det är ju liksom väldigt, väldigt positivt och det är inget fel i det. Men jag funderar, varför har inte landskapsregeringen nu tagit fasta på de utvecklingsförändringar som borde komma för att man ska kunna få en modern förvaltning?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 13:19

    Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Holmberg. Detta bygger förstås på ett EU-direktiv som ska vara i kraft i början på augusti. Det är tämligen brådskande.

    När jag tittar igenom dessa direktiv så får jag uppfattningen att en del av detta egentligen är i kraft redan i dag, om vi tänker på den information som en nyanställd erhåller. Så det är på gång idag. Den här möjligheten att vara tjänstledig fem dagar för närståendevård i olika former så det är oavlönad ledighet. Så det är väl egentligen väldigt lite av det här som på något sätt är kostnadsdrivande, om vi tänker ur den ekonomiska synvinkeln. Däremot så finns det säkert tankar hur man kan göra det här bättre för en arbetsgivare, men det ingår inte i arbetsdirektivet och implementeringen av det, utan det måste komma på annat sätt.


  • Tack, talman! Jag tror att ministern lite missförstod mig, jag menade inte det som står i detta förslag. Jag tänker mera på åtgärder och förändringar som ska komma till för att man ska lyckas med en fullgod digitaliseringsprocess till exempel eller om man har en reform som bygger på konkurrensutsättning, driftsprivatiseringar etc. Alltså åtgärder för att få en modern förvaltning ur arbetsgivarens hänseende. Nu tar man fasta på arbetstagarnas hänseende. Jag funderar, varför tar man inte möjligheten, när man en gång arbetar med detta, att lägga in förslag på åtgärder och förändringar som skulle komma till gagn när vi digitaliserar och när vi reformerar etc. och skapar en modern förvaltning? För det lyser med sin frånvaro.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 13:21

    Tack, herr talman! Tack för följdfrågan ledamot Holmberg. Det här handlar om implementering av ett EU-direktiv som har gjorts nu i brådskande ordning.

    Som jag nämnde här så är det här ett pågående jobb. Tjänstemannalagen kommer ju att komma upp här på nytt på höstsidan för att då genomgå förändringar som kanske kan anses som större i sammanhanget. Vad som kommer upp då vågar jag inte svara på här och nu. Det är ju en levande lag som kommer att dyka upp på nytt under ett år.


  • Talman! Jag skulle vilja ställa en fråga om utbildning. Vad är det, enligt finansministerns uppfattning, som ingår som utbildning i den här lagstiftningen? Uppfattar finansministern att det i dag är helt homogeniserat i de åländska förvaltningarna? Agerar man på samma sätt gällande utbildningsfrågor på hela fältet?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 13:22

    Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Zetterman. Jag vet inte hur man gör på hela fältet inom förvaltningen. Men när vi pratar om utbildningen här så är det utbildningen som då krävs för att man ska kunna sköta det jobb som man har fått helt enkelt. Utbildningar utöver det ska inte avlönas av förvaltningen.


  • Talman! Det finns ju inom vissa yrken prov som ska tas. Alltså inte tester på kroppen, utan tentamen som ska avlägga och som i dag, vad jag har förstått i alla fall, inte utförs på arbetstid och inte heller instuderingen till det medan andra saker kanske genomförs. Finans- och näringsutskottet skulle nog behöva fördjupa sig i den här frågan. Hur avgränsas begreppet utbildning och vad räknas in i de frågorna? Så att man inte har olika uppfattningar inom myndigheterna. Det är också jätteviktigt förstås att inte en bransch får väldigt breda möjligheter medan en annan bransch får väldigt smala, utan att det är lika för alla tjänstemän i inom landskapsförvaltningarna.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 13:24

    Tack, herr talman! Jag håller med ledamot Zetterman. Det är bra att ha avgränsningar här och likabehandling vad gäller utbildningar. Det står att utbildningar i mån av möjlighet ska styras till arbetstid, men om det inte funkar så håller man dem utanför arbetstid.


  • Tack, talman! Tack finansministern för presentationen. Inom Liberalerna hade vi förstås önskat lite mer tid att sätta oss in i de här lagarna och direktiven, men nu är det som det är.

    Kan jag få ett förtydligande om den här ledigheten för anhöriga, anhörigveckan? Om jag uppfattat det rätt så krävs det liksom inget intyg att man har en sjuk anhörig, utan det är liksom på egen ansökan fritt formulerad eller hur kommer detta att skötas?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 13:25

    Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Söderlund. Jag vet inte i detalj hur en ansökan ska se ut. Som jag har förstått det så är det en fritt formulerad anhållan. I och med att det här är en ledighet som inte är avlönad så är det också en faktor i det hela förstås.


  • Tack, talman! Sedan tänkte jag hoppa över till den här informationen till nyanställda där finansministern förklarade ganska tydligt. Jag tycker att ända sedan jag blev politiker så har man pratat om att man måste flexibelt kunna utnyttja personalresurserna på ett bättre sätt. Då tänker jag att om det är hemskt specificerat, du ska göra det och det och här och här, så försvinner lite den här möjligheten med det här förtydligandet i den här lagstiftningen. Ser finansministern den möjligheten eller är det inte så?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 13:26

    Tack, herr talman! Tack för följdfrågan ledamot Söderlund. Jag ser nog en stor vinst i att man ska kunna jobba utanför sitt område. Där handlar det väl också om att man vid anställning och de dokument som upprättas därefter också anger det på ett så pass tydligt sätt så att man kan göra det.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Gruppanförande | 13:26

    Talman! Den föreslagna lagstiftningen vi har framför oss syftar till att implementera två EU-direktiv. Dels är det direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar, och dels är det arbetsvillkorsdirektivet, båda som ett led i att stärka en sociala pelaren inom EU.

    Den liberala lagtingsgruppen anser att ärendet borde varit på en sedvanlig och bred remissrunda, istället för att, som vi kan läsa i lagförslaget, endast förts diskussioner med arbetstagarsidan.

    Om vi börjar med arbetsvillkorsdirektivet, som ska förbättra arbetsvillkoren genom att införa minimirättigheter och främja tydligare och mer förutsägbara anställningar och samtidigt säkerställa anpassningsförmågan på arbetsmarknaden, så konstaterar jag nog att detta finns redan idag ganska bra i vår nuvarande lagstiftning. Det som blir nytt är bestämmelser om vilken information som ska lämnas till arbetstagaren, vilket vi ser positivt på, information är alltid bra. Där behöver framkomma rättigheter såväl som skyldigheter.

    I direktivet står att läsa om förbudet mot uppsägning eller ogynnsam behandling från arbetsgivarens sida, som följder av att en anställd fört fram ett klagomål. Detta ser jag dock inte spår av i lagstiftningen. Jag vill också nämna att direktivet preciserar rätten att tacka nej till ett extra arbetspass, vilket kanske borde vara självklart, men nu införs också att det inte heller ska leda till ogynnsam behandling, vilket kanske behöver framkomma tydligare.

    Och sedan rätten till betald, obligatorisk utbildning på arbetstid, det kanske innebär högre kostnader än vad som anges i lagförslagets konsekvenser, men det kan säkert utskottet titta närmare på.

    Det andra direktivet vi inför med detta lagförslag heter balans mellan arbete och privatliv, ja vem önskar inte det?

    Ledighet för föräldrar är ingenting nytt för oss, men här kommer även en rättighet till; oavlönad ledighet för någon som vårdar en sjuk anhörig. Syftet är att främja jämställdheten. Men som vi alla känner till så är det flera kvinnor än män som vårdar sina anhöriga och därför kommer denna rätt att användas mest av kvinnor. Det visar på behovet att vi i våra lagförslag analyserar könskonsekvenserna istället för konsekvenser för jämställdheten som vi nu gör i våra lagförslag.

    Vi ser positivt på det rättsliga skydd för personer som nyttjar sin rätt att vara föräldralediga, alltså förbjudet att säga upp personer som tar ut föräldraledighet. Här behöver man även se på hur eller om man kan komma åt problemet med att visstidsförordnanden som inte förnyas t.ex. då en kvinna blir gravid.

    Begränsningen av visstidsförordnanden hade jag sett fram emot. Men den som väntar på något gott väntar alltid lite länge. Liberala lagtingsgruppen ser fram emot den totalrevision av tjänstemannalagen som aviserats i höst. Tack, talman!


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 13:31

    Talman! Detta är fråga om EU-anpassning av tjänstemannaförslagen, inte den större reform som kommer till hösten. Det lagförslag vi idag har framför oss handlar om förverkligande av arbetsvillkorsdirektivet, dvs. om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen. Jag tror inte det finns någon som invänder mot t.ex. rätt till tjänsteledighet på grund av graviditet och föräldraskap.

    Vi har dock en större reform av tjänstemannalagen framför oss, något som hela regeringen står bakom i och med de mycket tydliga skrivningarna i regeringsprogrammet. I talande stund pågår lagberedningsarbete och konsekvensanalys, det är bra och det är viktigt att det fortsätter. Vi stöder både lagberedningsarbetet och konsekvensanalysen.

    Inför den fortsatta lagberedningen kan det också vara bra att göra en helhetsanalys av landskapstjänstemännens anställningstrygghet. Det ska inte vara lätt att avsätta en tjänsteman, men det ska gå att avsätta en tjänsteman som inte sköter sitt jobb, bägge handlar om att värna det allmännas förtroende för landskapets myndigheter.

    Talman! Av de senaste dagarnas rapportering kan man få intrycket att detta särskilt skulle vara ett särskilt stort problem på ÅHS. Jag vill emellertid hävda att den svåraste uppgiften inte kommer att vara på ÅHS, utan i detta hus där visstidsförordnanden finns i överflöd, ibland också utan närmare motivering.

    Avslutningsvis, talman, är det viktigt att hålla i minnet att vi alltid kommer att ha visstidsförordnanden, dvs. landskapets myndigheter kommer alltid i framtiden att ha behov av vikarier, från tid till annan, dvs. visstidsförordningen.

    Men det är viktigt att visstidsförordnanden i framtiden inte betyder att visstidsförordnanden ska finnas i all framtid. Det är därför som ordet ”begränsa” är så viktigt, visstidsförordnanden ska inte bannlysas på något sätt men dess bruk behöver begränsas både i landskapet och på ÅHS. Tack!


  • Talman! Bästa lagting. Jag vill på det övergripande planet ge er lite information om varför det nu kommer en ändring av tjänstemannalagen samtidigt som det pågår en total revision av tjänstemannalagen.

    Det var en ledamot här tidigare i salen som efterhörde hur interna organisationsreformer i riket påverkar Åland, i det här fallet talar vi om hälso- och sjukvårdsreformen. Landskapsregeringen har vid otaliga tillfällen sagt två saker: 1) Vi motsätter oss inte någon som helst inrikesreform i riket. Var och ett land har rätt att reformera sig och organisera sig så som man vill. 2) Vi har vid otaliga tillfällen påtalat att de negativa effekter som påverkar landskapet Åland så måste vi föra separata diskussioner kring.

    De av er som har följt hälso- och sjukvårdsreformen i riket så vet att det först kom ett lagpaket på det övergripande planet i form av en ramlag, och sedan har vi då 106 andra lagar som ska ändras. Tidsfönstret har redan passerat snävt. Det är knappt så att det finns en springa i det här tidsfönstret.

    Det är av den orsaken som den lagberedare, som jobbar med den stora reformen av tjänstemannalagen, har behövt sätta den åt sidan och i stället arbeta med ett reformpaket som bör vara i kraft den 1 augusti för att ålänningarna inte, så att säga, ska hamna i kläm vad gäller sociala reformer.

    Den här ändringen av tjänstemannalagen som ligger på bordet nu ska man se som ett första steg i en större reform. Den enda anledningen egentligen till att den ligger här är att det finns ett EU-direktiv i botten med en fatalietid som vi är rädda att överskrida.

    Men, som sagt, den totala reformen av tjänstemannalagen kommer att komma här i höst, då får ni alla ta del av den och då ska det bli en bredare debatt. Tack!


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 13:36

    Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Den här ändringen av tjänstemannalagen nu så är helt och hållet driven av yttre omständigheter som lantrådet just påpekade, dvs. ett EU-direktiv. Rikslagstiftning som är tillämplig på Åland påverkar att vi ska kunna bibehålla liknande förmåner som tjänstemän på andra ställen i landet. Vi behöver till exempel göra ändringar och anpassningar i tjänstemannalagen för Åland.

    Det har varit en viss diskussion, men vi från Obunden Samling har ingenting emot de här ändringarna.

    Obunden Samling har till viss del fört diskussioner och gjort påpekanden kring hur den här förändringen av tjänstemannalagen har aktualiserats, därför att vi så tydligt i regeringsprogrammet har bestämt att frågan om visstidsförordnanden utan någon som helst motivering ska försvinna ur gällande tjänstemannalag för Åland. Det finns tydligt fastslaget i regeringsprogrammet att det ska hända. När man då ändrar tjänstemannalagen på grund av omständigheter som har varit kända under en längre tid, utan att införa de ändringar som vi gemensamt har kommit överens om, så då behövde vi ställa en del kompletterande frågor. Vi har slutligen fått svar på de frågorna. Som vi läser i det här lagförslaget så kommer den typen av ändringar som vi har kommit överens om i regeringsprogrammet att aktualiseras under hösten. Definitionen på hösten är ju att den tar slut 31.10,2022, om vi talar om 2022 års höst, vilket vi gör. Jag vill bara påpeka att det är en allmän vedertagen definition av höst. Tack, talman! Det var allt från Obunden Samling.


  • Talman! På tal om höst och löften om lagstiftning så vill jag minnas att senast hösten 2021 så skulle landskapsregeringen leverera en offentlighetslagstiftning för bolag som ägdes av myndigheter. Den här lagstiftningen har vi kanske inte sett röken av, såvitt jag känner till. Nu undrar jag om Obunden Samling och Marcus Måtar litar på att den här lagstiftningen ska komma hösten 2022?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:39

    Tack, talman! Som lagtingsledamot Zetterman känner till så är jag ju lite av en paragrafryttare och väljer att följa lagtingsordningen och inte blanda bort korten här och diskutera om äpplen och päron samtidigt, utan vi håller oss till äpplena.


  • Talman! Jag uppfattar att jag håller mig mycket väl till lagtingsordningen genom att Marcus Måtar lyfte upp frågan om lagstiftning som ska komma till hösten i sitt huvudanförande. Jag replikerade helt i enlighet med det som lagtingsledamoten lyfte. Jag konstaterar att han talade om att den här lagstiftningen ska komma hösten 2022. Jag undrar ifall han känner sig säker till den delen med anledning av att annan lagstiftning, som Obunden Samling har ställt krav på att ska komma till hösten, redan har passerat.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:40

    Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Zetterman kan känna sig förvissad om att vi litar på givna löften i det här fallet. Tack!


  • Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Jag har två saker, dels vill jag spinna lite vidare på det som min kollega, Zetterman, här just tog upp.

    Men i stora drag, alltså det är nog trevligt att ledamot Måtar fortfarande litar på att de här tidslinjerna ska infrias. Vi får hoppas att det kommer till hösten. Jag hoppas också att man samtidigt tittar ganska brett på visstidsfrågan. För samtidigt som vi ska försöka få en ekonomi i balans så bygger det också på att speciellt våra underliggande myndigheter har budgetramar som de ska följa. Det är de facto så att det är väldigt, väldigt svårt idag att bli färre inom en myndighet. Däremot är det väldigt enkelt att få en anställd på viss tid. Men ska man då ner ekonomiskt för att klara de budgetramarna som kommer så finns det nog också aspekter att ta hänseende till när det gäller visstidsfrågan. Jag hoppas att även den sidan kommer med till hösten.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:41

    Tack, talman! Lagtingsledamot Holmberg, det förhåller sig på det sättet att reglering av visstidsarbetsförhållanden eller tjänsteförhållanden finns ju redan i alla lagar, utom i den åländska tjänstemannalagen. Lag om kommunala tjänsteinnehavare har det, statstjänstemannalagen har det och sjöarbetsavtalslagen har det. Det här är något som är helt standard i övriga delar av samhället och världen. Det är ju så att det är ekonomiskt fördelaktigt att behandla tjänstemän bättre än vad vi gör nu, och således är det ju en ren inbesparing att införa den här typen av regler även i landskapsförvaltningen. Precis som lagtingsledamot Wille Valve sade så gäller detta inte bara ÅHS, det här gäller ju hela landskapsförvaltningen.


  • Tack, talman! Det ska bli intressant att se den konsekvensanalys som också kommer med, som ledamot Valve tog upp, och som också skulle göras. Tillåt mig vara försiktigt optimistisk när det gäller den biten.

    Sen när det gäller visstidsersättningen så är det nog inte så svart och vitt som ledamot Måtar nu sade. Det finns nog också grader i det avseendet.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:43

    Tack, talman! Jo, ledamot Holmberg, det är ju också så här att redan i dag kan vi inte behandla visstidsanställda tjänstemän sämre lönemässigt än vad vi behandlar de ordinarie tillsvidare anställa tjänstemännen. Således kommer det här inte att ha någon inverkan på ekonomin. Den minnesgode kan dra sig till minnes att vi här förra hösten hade en tilläggsbudget från ÅHS som delvis berodde på att man måste behandla visstidsanställda lika bra som man behandlar tillsvidare anställda tjänstemän. Där lärde man sig bland annat den principen att vi får inte behandla folk olika beroende på deras anställningsform eller förordnandeform.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Gruppanförande | 13:43

    Tack, talman! Bästa lagting. EU antog den 20 juni 2019 ett direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor inom Europeiska unionen. Syftet är att bland annat förbättra arbetsvillkoren genom att främja och förbättra anställningsvillkoren och anpassningen på arbetsmarknaden.

    Samhället förändras ständigt och oförutsedda och förutsedda händelser påverkar livet i olika skeden. I och med att samhället ställt om i den riktningen att till exempel äldre ska bo hemma och klara sig längre utan hjälp så har ansvaret hos anhöriga ökat på ett sätt som inte alltid går hand i hand med arbetslivets krav och förutsättningar att t.ex. ta ledigt.

    Man kan också notera att på Åland så ställer vården ganska ofta krav på resor, att någon ska följa med som följeslagare till familjemedlemmar som vårdas eller opereras utanför Åland. Detta gäller både unga som äldre. Det här är väldigt vanligt på Åland.

    Vi behandlar nu bl.a. en ändring av tjänstemannalagen som ger en flexiblare och öppnare möjlighet att kombinera arbetet med anhörigvård. Landskapsregeringen föreslår nu att bestämmelser om rätt till tjänstledighet för anhörigvård tas in i en ny paragraf i lagen.

     Med stöd av denna paragraf ska tjänstemannen under ett kalenderår ha rätt till tjänstledigt under fem arbetsdagar för att ge personligt bistånd eller stöd till en anhörig eller till en annan närstående som bor i samma hushåll som tjänstemannen, om den anhörige eller närstående till följd av en allvarlig sjukdom eller allvarlig skada som avsevärt minskat funktionsförmågan behöver hjälp och stöd som förutsätter att tjänstemannen är närvarande. Det här är väldigt bra t.ex. vid olycksfall i familjen, plötsliga sjukdomsfall och andra oförutsedda sjukdomsrelaterade händelser och speciellt just som följeslagare på resor om man ska på vård.

    I och med den här paragrafen har tjänstemannen rätt till ledighet också för att delta i livets slutskede, i terminalvård. Dessutom kan arbetsgivaren bevilja mera ledighet om det finns ett behov för det. Det är dock en överenskommelse arbetsgivare och tjänsteman emellan.

    De personer som anses vara anhöriga är tjänstemannens barn, förälder, make och sambo samt den andra parten i ett registrerat parförhållande. Det här är en bra och inkluderande formulering som omfamnar de allra flesta familjesituationer i samhället. Det är få av oss som lever i en s.k. kärnfamilj idag. Familjekonstellationerna ser mycket olika ut på Åland och lagstiftningen behöver vara inkluderande. Det är väldigt bra att det finns ett inkluderande språk här.

    Ledigheten för vård av anhörig kan också tas ut som stöd till någon annan närstående som bor i samma hushåll som arbetstagaren, det kan gälla äldre föräldrar som bor i samma hushåll och också yngre familjemedlemmar som t.ex. bonusbarn. Det tycker jag också att är riktigt bra. Jag hoppas att man kan ta reda på om det här också gäller för familjehemsplacerade barn som bor i samma hushåll som icke biologiska föräldrar. Vad gäller för personer som bor ensamma i ett hushåll, t.ex. ensamstående vuxna? Gäller den här lagen också för deras syskon och deras andra familjer? Man kan ju vara ensamstående och behöva hjälp och rätt till en följeslagare.

    Man konstaterar i konsekvensbedömningen från landskapsregeringen att lagförslaget har positiva konsekvenser för barn då anhörigvården också innefattar dem. Men jag skulle vilja påstå att det här lagförslaget också har positiva aspekter för alla som är i behov av hjälp till exempel vid en resa till en operation. Det är viktigt att det finns en trygg och känd person som kan ta ledigt och följa med på resan.

    Man konstaterar också att lagförslaget inte förväntas höja sysselsättningströskeln eller i betydande utsträckning försvaga kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Man får verkligen hoppas att möjligheten, som den här ledigheten ger, också tas tillvara av män och pappor som nu har en laglig rättighet att kräva att få vårda sina anhöriga och hjälpa till på det sättet. Det skulle vara bra för alla att involvera sig i arbetet som också handlar om relationer och familjeangelägenheter som lyfts oftast av kvinnorna, vilket ledamoten Söderlund tidigare sade.

    Det är inte så att det finns någon garanti för att det kommer att bli så med det här lagförslaget heller. Det är nog ett ordentligt arbete på alla plan som måste göras om vi ska ha ett jämställt samhälle.

    Det hade också varit bra om lagen hade varit ute på en remissrunda för att förankra detta i leden och speciellt beakta den berörda jämställdhetsaspekten. Tack!


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 13:49

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag vill passa på eftersom jag fick veta av lantrådet att arbetet med tjänstemannalagen är i full gång och att den kommer att komma till hösten.

    Jag tog i ett replikskifte med ledamot Måtar upp att det finns också en annan sida av visstidsanställningar som jag tycker att är viktigt att man tar med sig i lagstiftningsarbetet. Jag försökte förklara att det finns en ekonomisk aspekt. Ska vi nu förändra vår struktur inom den offentliga sektorn, där vi förhoppningsvis får en bättre balans mellan privat och offentlig sektor, så gäller det att vi inte cementerar strukturer. Alla som har suttit i en myndighetsstyrelse så vet att man har att förhålla sig till en budgetram och vet också att personalkostnader är någonting som är väldigt svårt att göra någonting åt. Därav också så har i grunden de här visstidsanställningarna kommit till, alltså man vet att man har råd att anställa en person ett år eller kanske ett och ett halvt år. Jag ser också framför mig att om vi nu inte tar hänsyn till det faktumet så kommer vi kanske att undvika att anställa personer där det egentligen behövs, eller så anställer vi personer fast vi egentligen inte har råd. Så jag hoppas att detta tas med i den konsekvensanalys som ska genomföras här framåt hösten. Tack!


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:51

    Jag uppskattade denna gång ledamotens Holmbergs anförande som lyfter den andra sidan. Det finns ju en viss logisk konsekvens här. Om du börjar begränsa visstidsförordnanden så är det lite som att du släpper ner en sten i ett badkar, det kommer ut vatten på sidorna. Det som händer är ju att vi kommer att behöva inrätta flera ordinarie tjänster och minska på vikarieanslag. Det är det som kommer att ske. Om man stryker möjligheten till visstidsförordnanden överhuvudtaget så är det sant som amen i kyrkan att våra myndigheter kommer att äska om flera tjänster. Jag tror att det är en väldigt viktig poäng som ledamoten Holmberg lyfte här. Det är inte så där bara, det finns konsekvenser och det är väldigt bra att vi kartlägger dem i det här skedet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:52

    Tack, talman! Tack ledamot Valve. Det var huvudet på spiken. Det handlar inte om att man misstror eller missgynnar en visstidsanställd förlängning. Givetvis ska du som anställd under ett visstidsavtal ha samma förmåner som om du skulle vara ordinarie. Det är inte det, utan är precis det som ledamot Valve förde fram. Det finns också en orsak till att den svåraste utvecklingen för ett företag är att gå från en anställd till flera. Man kan också dra den parallellen. Varför är det så?


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:52

    Tack, talman! Jag tror inte att det finns så mycket mer att tillägga i ämnet.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.