Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, herr talman!

Ja, ändringar av klientavgifter inom socialvården ska vi behandla.

Jag vill börja med att säga att vi har haft en ganska lång behandlingsprocess i utskottet när det gäller den här lagstiftningen, med många höranden. Jag upplever att det har varit ett gott samarbete. Vi alla har försökt lära oss mer om det här ganska komplexa systemet och hur det ser ut idag.

För att påminna om landskapsregeringens förslag så ska det lagstadgade minimibeloppet för personligt bruk inom långvarigt serviceboende höjas från 250 euro per månad till minst 300 euro per månad. Med kommande indexjusteringar blir dock det faktiska beloppet något lägre, drygt 30 euro mindre än det föreslagna.

I tillägg till detta innehåller förslaget bestämmelser om skyldigheten att efterskänka nedsättning av avgift, vilket ska omfatta samtliga avgifter som fastställts för social service. Det är förslaget. Jag vill direkt säga att utskottet godkänner dessa förändringar och förordar dem som landskapsregeringen föreslår.

Vi har också några synpunkter på landskapsregeringens fortsatta arbete med klientavgiftslagen.

För det första har vi fördjupat oss mer i klientavgiftsreformen. Den har medfört en hel del oavsiktliga konsekvenser, vilket vi tidigare har nämnt. Avgifter upplevs som orättvisa, särskilt av medelinkomsttagare, och det innebär att de betalar en betydligt större andel i avgifter än tidigare, vilket vi bedömer som oskäligt.

Vi vill också betona att ESB-klienter idag har liknande avgifter som personer som bor på institutionsboende, trots att de inte blir ersatta för de utgifter som institutionsvårdsklienterna blir. Vid nästa lagstiftningsförändring ser vi fram emot att utskottet ser över detta och justerar avgifterna så att de blir mindre oskäliga för en stor del av klienterna.

När vi diskuterar nästa lagstiftning och reformen av klientavgifterna så vill vi understryka vikten av att utvärderingen av klientavgifterna och den följande lagstiftningen sker skyndsamt, och att denna fråga prioriteras av landskapsregeringen.

Jag vill också ta upp avgiftssystemet som vi har idag. Det upplevs som komplext av i princip alla inblandade, inklusive klienter och vårdpersonal. Det är svårt att förstå hur avgiftssystemet ska tillämpas i praktiken. Detta är en gemensam upplevelse bland majoriteten av dem som arbetar med detta.

Det krävs tydlig och riktad information för att säkerställa en rättssäker tillämpning. Det är också viktigt för klienterna som betalar avgifterna att förstå hur de fastställs och uppkommer. Framförallt är det efterskänkta avgifter som kan vara mest svårtolkade, eftersom det finns en inneboende konflikt mellan dels försörjningsplikten, som nämns i lagstiftningen, och det svårtolkade begreppet "vårdsynpunker".

Begreppet "vårdsynpunkter" är mig veterligen inte ett egentligt svenskt ord, utan troligtvis en direkt översättning som ställer till det när vi försöker tolka vad det faktiskt betyder.

I lagstiftningen står en föreslagen lydelse: "En avgift som fastställts för social service ska efterskänkas eller nedsättas om förutsättningarna för personens eller familjens försörjning eller förverkligande av personens lagstadgade försörjningsplikt äventyras av att avgiften tas ut".

Försörjningsplikt är ett begrepp som används i utkomststödslagstiftningen och innebär att man har en plikt att försörja sig själv. Det blir svårt att veta när man ska efterskänka en avgift om man samtidigt har en försörjningsplikt. I praktiken har vi erfarit att vissa kommuner gör en liknande beräkning som vid utkomststöd för att avgöra om klienten har rätt till en efterskänkt avgift. Det blir en liknande process som KST gör när de räknar ut om man har rätt till utkomststöd eller inte. Det finns fog för att klargöra hur detta ska tolkas och tillämpas av kommunerna. Det är problematiskt idag när det inte finns en tydlig struktur för hur detta ska göras.

Det behöver också klargöras om det är kommunen eller klienten själv som ska inleda ett ärende om efterskänkta avgifter. Det är inte lätt att förstå dessa system, särskilt för äldre. Klienten eller deras anhöriga hamnar ofta i en situation där de måste fundera på om de har rätt till nedsättning av avgiften på grund av låga inkomster. Kommunerna är förstås behjälpliga med att identifiera dessa fall, men vem ska egentligen ta initiativet? Hur ska det göras, med någon typ av systematik eller ska vi följa praxis som i utkomststödslagstiftningen? För då behöver en klient anhålla om att få stöd. Det är en komplex fråga och vi behöver hitta en enhetlig tillämpning av detta.

Jag vill också påpeka att denna problematik har funnits tidigare, men vi har nu uppmärksammat den och det är en viktig fråga för framtida lagstiftningsändringar av klientavgiftssystemet.

Vi behöver också ersätta begreppet "vårdsynpunkter" med ett annat begrepp som vi faktiskt kan förstå. Detta är en direkt översättning från när lagstiftning togs i början.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att ta fram tydliga tillämpningsanvisningar som klargör ansvarsfördelningen och skapar tydliga rutiner för hur lagstiftningen ska tolkas och användas i praktiken. Det är viktigt.

Avslutningsvis, herr talman, så vill utskottet betona att när landskapsregeringen i framtiden tar fram lagstiftning, ska korrekta begrepp användas för att beskriva de förändringar som sker. De kompensatoriska åtgärder som regeringen hänvisar till i den allmänna motiveringen kan inte beskrivas som kompensatoriska åtgärder för avskaffandet av sjukdomskostnadsavdraget, då endast en liten del av de klienter som gynnades av sjukdomsavdraget kommer att gynnas av det här förslaget.

Ja, jag har säkert missat något, men jag tror att mina kollegor kommer att täcka upp det. Tack!

Tack, talman!

Tack, ledamoten Wikström. Det handlar inte om att utvidga ärendet, men vi har en situation där många äldre personer bor kvar hemma. Kommunerna har olika taxor för olika typer av service och stödtjänster, vilket skapar ojämlikhet. Det här är absolut en fråga som behöver hanteras i ett större och mer omfattande paket. Vi måste se till att det finns både hemservice och hemsjukvård, samt olika former av stöd för att kunna sköta sin bostad.

Det blir också väldigt kostsamt för dem som redan har sina utgifter för bostaden. Därför är det bra att vi lyfter fram den här frågan, som är mer komplex än vad den kanske verkade när vi först började läsa förslaget.

Tack, herr talman!

Det här är ett väldigt komplext ärende. Man lyckas enbart plocka fram en del av de synpunkterna i ett anförande.

Men vi är eniga om att de här klientavgifterna, som de ser ut i dag, behöver utvärderas skyndsamt. En ny lagstiftning måste tas fram för att korrigera de utmaningar som jag beskriver här i dag, och som ledamöterna troligtvis kommer att fortsätta att beskriva.

Talman!

Jag vill ge mitt stöd till det som utskottsordförande framfört när det gäller klientavgifter. Det finns överhuvudtaget ingen rättvisa i det här systemet. Det beror helt och hållet på hur din egen bostad ser ut för tillfället och vad den egna kommunen kan erbjuda. Vissa äldre, som inte har så höga pensioner, tvingas nästan betala allt de äger och har för att få vård, medan andra får motsvarande vård för en mycket mindre summa, bara beroende på vad organisationsformen heter.

Vi som sitter i lagtinget har ett stort ansvar för de ålänningar som är i behov av denna vård. Jag vill också påpeka att vi i samma veva borde få klart och tydligt definierat vad institutionsvård innebär. Vad är institutionsvård? Vilka rättigheter har du? Vad ska erbjudas där?

Tack, herr talman!

Tack för det tillägget. Jag ser ändå positivt på det här. Detta är en av de frågor som jag upplever att, i alla fall utskottet, är helt eniga om. Jag tror att stora delar, om inte hela lagtinget också är eniga. Det är nu upp till landskapsregeringen att genomföra den här utvärderingen och, som vi skriver, skyndsamt återkomma med förändringarna.

Detta är en fråga som behöver prioriteras, och det är utskottets bedömning, vilket också representerar lagtinget.

Talman!

Det finns en stark samsyn här i lagtinget just kring de här frågorna. Jag hoppas att landskapsregeringen tar det här på allvar och verkligen processar det här i samordning. Det är många ålänningar som väntar på ett annat besked än såsom lagstiftningen är utformad idag.

Tack, herr talman!

Säkert kan vi få höra något slags förtydligande från landskapsregeringen, som är på plats här idag, om var detta ligger i röret. Har vi en tidsaspekt som vi kan förhålla oss till? Det är en fråga som landskapsregeringen måste avgöra, men jag tror att vi kan få något slags svar på den här frågan idag. Jag förväntar mig det, och jag tror att lagtinget överlag förväntar sig det också.

Talman!

Jag vill inleda med att tacka kollegorna i utskottet för ett gott samarbete som resulterat i ett genomarbetat betänkande. Många av ändringarna i lagförslaget är tekniska eller handlar om förtydliganden. Men behandlingen har tydliggjort det vi redan visste – klientavgiftssystemet är komplext, svårtolkat och inte alltid rättssäkert i sin tillämpning.

Liberala lagtingsgruppen står fortsatt bakom lagförslaget och välkomnar ändringarna. Samtidigt vill vi betona att detta knappast är tillräckligt – men ett viktigt steg. Det krävs en grundlig utvärdering av hela klientavgiftssystemet, något som också flera remissinstanser efterlyst och utskottet påtalar.

Efter att klientavgiftslagen trädde i kraft i januari 2024 har vi kunnat se dess effekter – både i kommunala bokslut och i människors vardag. För många -kanske de flesta -klienter på äldreboenden, innebar det högre avgifter. Vi ser också skillnader mellan kommunerna i hur efterskänkning tillämpas och vilken information som ges. Det är inte rimligt att avgifter påverkas av var man bor.

Utskottet lyfter tydligt i betänkandet, behovet av gemensamma, praktiska tillämpningsanvisningar. Ett lättillgängligt informationsmaterial – eller tydlig handbok, så som pensionärsföreningar och äldreråd föreslagit – och det skulle öka jämlikheten och avlasta personalen. Det är något vi helhjärtat stöder.

Utskottet pekar på att vissa begrepp behöver förtydligas – exempelvis "vårdsynpunkter", som hellre borde ersättas med "vårdbehov" eller liknande. Det är ett led i att öka förståelsen men också rättssäkerheten.

De som hörts i utskottet har varit positiva till förtydligandena i lagförslaget. Det finns en tydlig önskan om att grunderna för avgifter, nedsättning och efterskänkning ska vara lika. Men det här kräver då tydlig och tillgänglig information. Den som inte är insatt ska ändå förstå – det otydliga måste göras tydligt.

Den mest grundläggande frågan är ändå rättvisa. Ingen ska missgynnas på grund av bristande information eller anhörigstöd. Här har både kommunerna och landskapsregeringen ett stort ansvar. Exempelvis varierar beräkningen hur man räknar ut självkostnadspris mellan kommuner – vilket är problematiskt eftersom klientavgiften inte får överstiga faktisk kostnad. Här bör landskapsregeringen visa vägen för hur självkostnadspriset ska räknas.

Det är positivt att lagförslaget innehåller lättnader, för klienter i heldygnsomsorg. Men det handlar fortfarande om justeringar. Den större frågan om hur klientavgiftssystemet på Åland ska utformas långsiktigt – vad som ska ingå, hur mycket som ska finansieras offentligt – är fortfarande ganska öppen och där ser vi att utvärderingen är avgörande, så den behöver påbörjas snarast. Liksom nästa steg i den reform av klientavgiftslagstiftningen som startade förra mandatperioden.

Avslutningsvis vill jag tacka vår utskottssekreterare David Ståhlman för hans insats under processen som var ganska lång. Det var nästan så att tangentbordet glödde. Det har varit värdefullt för hela utskottet.

Jag vill också påminna regeringen om önskemålet om gemensamt högkostnadsskydd för sjukvård och socialvård. Idag vilar ett stort ansvar på klienterna att själva hålla koll på detta trots att klienter ofta har svårt att själva bevaka sitt avgiftstak, och att många även kan ha svårt att hantera sin ekonomi. Vi skickar människor till månen, men ett gemensamt högkostnadstak är svårare att få till. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack till utskottet som har gjort ett bra jobb här.

Jag har haft möjlighet att komma till er två gånger angående detta. Jag vill gärna upprepa vad jag sade i utskottet och även i vårbudgetdebatt att detta är en prioriterad utvärdering.

Nu kommer boksluten in från kommunsidan under maj månad, och arbetet med utvärderingen är en del av vår verksamhetsplan och det kommer att genomföras här under hösten. Som jag nämnde i vårbudgeten, detta också är inskrivet som en av våra viktigaste prioriterade frågor. Det var egentligen det jag vill säga.

Talman!

Det är riktigt positivt och glädjande att höra att den här utvärderingen är i startgroparna. Den behövs, det är vi eniga om i utskottet.

När ministern sedan kommer med nästa lagförslag eller vidare utveckling av detta, så behöver vi reservera mycket tid i utskottet. Det här är en fråga som intresserar utskottsmedlemmarna och ålänningarna, så det är en viktig fråga som måste behandlas grundligt. Vi har redan vänt och vridit på många ord och meningar och kanske funderat lite onödigt mycket ibland.

Tack, talman!

Ja, avgifter intresserar självfallet mig också, och jag vet att detta är en av våra svårare och mest komplexa frågor när det gäller avgiftspolitiken. Ni har varit där och vet att det handlar om väldigt komplexa frågor. Det berör i hög grad kommunal självbestämmanderätt.

Vi tar med oss de gällande tillämpningsanvisningarna och ser vad vi kan göra och det var också en av de uppmaningar som kom upp under hörandena. Jag förstår mycket väl att det ibland kan vara besvärligt att ta fram hur man praktiskt ska tillämpa vissa lagar. Det går kanske inte att detaljstyra på det sättet i lagstiftningen. Men vi kan absolut vara behjälpliga med att mejsla fram något som kan tillämpas i praktiken.

Talman!

Jag tackar för förtydligandet och kommentarerna.

Talman!

Det här är ett anmärkningsvärt betänkande från ett enhälligt utskott.

Det här lagförslaget - nu skrollar vi lite tillbaka i tiden - ansågs i remissdebatten handla om en mindre teknisk förändring av § 27 som handlar om efterskänkande och nedsättning av avgift för social service. Utöver denna tekniska förändring så finns ändrade landskapsregeringen storleken på minimibeloppet för personligt bruk för klienter inom långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg, från 250 euro per månad till 300 euro per månad. Detta är också okontroversiellt, eftersom flera kommuner redan gjort det och kostnaderna för de åländska kommunerna således blir minuscula.

Det enda som väckte berättigad kritik var regeringens påstående att detta är kompensation för slopande av sjukkostnadsavdraget, vilket är som att jämföra meloner med druvor.

Mot bakgrund av detta är det ett häpnadsväckande betänkande som social- och miljöutskottet levererar. Betänkandet innehåller omfattande systemkritik mot tillämpningen av § 27 i landskapet Åland, kritik mot begreppet ”vårdsynpunkter” som bedöms vara för luddigt och mera politiska önskemål i stil med: ”Vid prövning av nedsättning eller efterskänkning bör exempelvis kostnader för glasögon, tandvård eller fysioterapi kunna beaktas.”

Här vill jag påminna om utskottets roll. Utskottets tolkning är ju vägledande för myndigheterna, så utskottet hade gärna kunnat sätta ner foten här och säga att kostnader för glasögon, tandvård eller fysioterapi skall beaktas. Det hade varit enklare för den som ska tillämpa lagen. Nu framstår detta politiskt som ett rop på hjälp från regeringsmajoriteten till ministrarna: Snälla ge oss något mer som uppväger slopande av sjukkostnadsavdraget!

Det finns värdefulla synpunkter i betänkandet: "Utskottet betonar vikten av att framställningar till lagtinget tydligt skiljer mellan nya förslag och befintliga rättsregler, i syfte att underlätta förståelsen för såväl lagtinget som allmänheten." Det är helt rätt!

Utskottet har även uppmärksammat hur avgifter för boende inom socialvården påverkar klientens ekonomi. Det är jättebra att utskottet lyfter de bisarra konsekvenser som kan uppstå när 85 % av din inkomst försvinner, men du behöver glasögon och måste spara i några månader för att ha råd med dem.

Om man skulle försöka sammanfatta färdkosten i detta betänkande till något framåtsyftande som kanske ger en bättre framtid, så är det otroligt viktigt att landskapsregeringen snarast kommer igång med fas 3 av klientavgiftslagen. Det blir väl konklusionen av det här betänkandet: Vänligen prioritera fas 3 av klientavgiftslagen högt, med tanke på de brister som ett enhälligt utskott lyfter. Tack!

Tack, talman!

Ledamoten pratade om vårdsynpunkter och systemkritiken. Jag tror att det är så att vi hade så få paragrafer och samtidigt är det här ett så aktuellt ärende så vi fördjupade oss i de som vi hade och insåg att det finns brister här.

När vi hörde kommunerna i frågan insåg vi att det finns olika tillämpningssätt som kommunerna använder. Jag tycker att det är bra att vi har märkt detta, även om det är en liten ändring. Just den här punkten om vårdsynpunkt har inte så stora justeringar, inte i den här graden, men det är viktigt att vi lyfter upp det. Framförallt den här kopplingen mellan vårdsynpunkt eller vårdbehov, vad man väljer att kalla det, och försörjningsplikten är särskilt viktig, vilket jag kommer att fortsätta med i nästa replikskifte.

Ja, jag kunde ha tillagt att jag är imponerad faktiskt över social- och miljöutskottets arbete. Det är väldigt skarpt och tydligt, och det går inte att missförstå vad utskottet menar.

Jag vill också framföra ett tack till utskottsordförande Wikström; det är verkligen en bedrift att få ett samlat utskott bakom ett sådant betänkande.

Tack, herr talman!

Det är väldigt roligt att se det arbete som vi har haft i utskottet, där vi gemensamt har funderat på vad som behöver justeras för att vi ska få en bättre lagstiftning på Åland. Det händer inte alltför ofta här i lagtinget, men det är roligt när det väl sker.

Jag vill ändå beröra punkten om glasögon. Ska man få efterskänkt avgift för glasögon? Kärnan i problematiken är just att om man har rätt till utkomststöd så då har du också rätt till glasögon. Det är lite svårt att beskriva detta med några få ord, men om du har rätt till utkomststöd så har du också rätt till ersättning från kommunen i form av glasögon.

I den här lagen anges i praktiken att om du har för låga inkomster eller för lite pengar kvar för att kunna köpa glasögon, så har du rätt till efterskänkta avgifter. Detta är i praktiken detsamma som att du ska beviljas utkomststöd. Det leder till en del dubbelarbete, och det är en fråga som man behöver lösa till nästa lagstiftning.

Ledamoten Wikström hann klämma in mycket information under den minuten. Det var också mycket bra att vissa lösa trådar blev ihopknutna.

Talman!

Det är alltid lätt att vara efterklok och fundera på hur man kunde ha uttryckt sig och formulerat sig bättre.

Men det här har varit en ganska lång process som vi har behandlat med stort intresse i utskottet.

Jag tycker att det är viktigt att utskottet tog bollen att det här absolut behöver förtydligas. Det var otydligt. Många lyfter fram att de kanske inte visste om att möjligheterna fanns. Därför ville vi betona att kostnaderna kan efterskänkas när det behövs, precis som ordföranden nyligen var inne på.

Jo, det var sakligt sett bra kommentarer från ledamoten Söderlund.

Jag måste säga att jag reagerar lite när jag hör regeringspartister intyga från talarstolen att de fortsättningsvis stöder förslaget. Det är klart att de gör det. Det här är ett tekniskt förslag med en liten justering som många kommuner redan har genomfört. Allt annat skulle vara en skräll.

Talman!

Precis som ledamot Valve sade så handlar det egentligen om små tekniska förändringar som har tagit ganska mycket tid av utskottet.

Jag tänkte ännu kommentera ersättningen för borttagandet av sjukkostnadsavdraget. Vi är nog helt överens i utskottet att det gäller endast den här gruppen, de som bor på ESB som blir mottagare av det här större skyddade beloppet, som vi kallar det. Detta är en åtgärd riktad till just den gruppen. Tillsammans med andra åtgärder, som också införs nu och har införts tidigare, kommer det att ge betydande skillnader för denna klientgrupp.

Jag ser med intresse fram emot de initiativen.

Men med tanke på vad vi vet just nu vill jag ytterligare inskärpa slutklämmen i mitt resonemang. Det är otroligt viktigt att fas tre av avgiftslagen kommer igång snarast möjligt, med tanke på det som står i det här betänkandet.

Tack, talman!

Jag har egentligen inte så mycket mer att tillägga, förutom det som mina kollegor här i utskottet har sagt. Men jag vill ändå dela med mig av en liten reflektion och en tanke efter vårt utskottsarbete.

Man märker komplexiteten så fort man börjar ändra något i ett system eller något annat. Vi har rikets sotereform, KST, ÅHS, kommunerna, olika servicesedlar och en mängd olika stödsystem från FPA och det finns säkert ännu fler. Jag har räknat och det finns många avgifter.

För en person som bor på en institution eller på ESB, eller en äldre person som bor hemma och har behov av alla dessa stödformer, är situationen inte lätt. Generellt sett behöver vi faktiskt en reform här på Åland där vi ser över detta. Många klienter och människor far väldigt illa när vi har ett sådant system.

Vi har ett utskott med personer som är rätt bra insatta och under behandlingen hittade man bara mer och mer komplexitet i hur vårt samhälle är uppbyggt. Jag beklagar detta, för ingen ska behöva utsättas för en sådan situation.

Det är också viktigt att detta förslag går igenom i oförändrad form, eftersom vi anser att det är avgörande att processen inte stannar upp, utan att den går vidare, precis som tidigare talare har sagt.

Det är svårt för både klienter, anhöriga och vårdpersonal att navigera i ett så komplicerat system på Åland. Vi pratar om att vi ska avbyråkratisera olika saker. Men jag sätter handen på hjärtat, skulle vi ta ett gemensamt grepp om alla avgifter och system vi har på Åland så skulle vi få bort så mycket gnissel, onödig byråkrati och stress hos människor som redan har det svårt i samhället.

Man ser också att informationsansvaret brister på många håll. Många klienter känner inte till sina rättigheter, till exempel vad som gäller i form av avgiftstak och möjligheterna till olika stödformer, samt vad de egentligen har för stöd från kommuner, FPA och KST. Generellt sett kan allt vara väldigt olika beroende på var du bor. Antingen får du läsa i något kommunblad om dina rättigheter, eller så måste du söka på en hemsida eller 17 olika hemsidor.

Detta var bara en allmän reflektion. Jag har inte så mycket mer att säga om själva utskottets betänkande. Jag anser att det är viktigt att lyfta fram alla människor som arbetar inom detta område och som är involverade i hur man ska navigera sig i denna djungel. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om klientavgifter inom socialvården för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.