Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Tack, talman! Ska andas lite. Så där. Det här förslaget idag handlar ju om att återställa en rättighet som oavsiktligt försvann i samband med ändringar i rikets lagstiftning. Det är ju i sin väsentlighet en teknisk korrigering, men en viktig sådan. Bakgrunden är att det 1 januari i år trädde en rad förändringar i kraft i riket, där bostadsbidraget för ägarbostäder slopades. På Åland så tillämpar vi rikets lagstiftning genom blankettlagstiftning men med vissa avvikelser. Problemet var att när den här ändringen genomfördes så innebar det också att det rättsliga stödet för att bevilja utkomststöd för ägarbostäder inom det grundläggande utkomststödet försvann på Åland. Det här var givetvis inte meningen, men det blev en konsekvens av det. För att hantera den här situationen har landskapsregeringen gett KST en tillfällig anvisning om att fortsatt bevilja stöd genom kompletterande och förebyggande utkomststöd. Det här har varit en nödvändig åtgärd, men det är inte en långsiktig lösning.

Vårt förslag innebär att vi återinför ett lagstöd som fanns tidigare. Vi föreslår därför att det införs en ny paragraf om utkomststöd, där det uttryckligen anges att boendeutgifter för ägarbostäder ska vara en godtagbar utgift vid beräkningen av det grundläggande utkomststödet. Ganska lång mening. Den här justeringen innebär inte någon ny utgift för samhället. Det vi gör är att rätta till en lucka i lagstiftningen och återställa det som gällde före 1 januari 2025.

Förslaget har heller ingen påverkan på andra delar av stödsystemet, utan syftet är att enbart rätta till det som de problem som uppstått. Talman! Bästa lagting. Den här förändringen behöver träda i kraft så fort som möjligt. Därför har vi valt att formulera förslaget så att landskapsregeringen kan besluta om ikraftträdande så snart som lagstiftningsprocessen avslutad.

Talman!

Ministern gjorde en riktigt bra presentation av det här lagförslaget, men jag tycker att det är lite sparsamt beskrivet de ekonomiska konsekvenserna i lagförslaget. Finns det några ekonomiska konsekvenser av det här eller inte?

Tack, talman! Ministern brukar väl aldrig lämna ifrån sig eller ha någon dålig presentation, hoppas jag. Men jag vill återigen säga så här att tillämpningen idag är precis som det är här idag. Vi har gett en anvisning om att man ska tillämpa det på det här sättet. Det vi skapar här är lagstöd för att göra på det här sättet, så det är inte några nya kostnader. Det betyder egentligen bara att vi ger ett lagstöd. Vi formaliserar det genom lag och inte anvisning som det är idag.

Talman! Ministern gör givetvis alltid bra presentationer av sina lagförslag. Jag har givetvis gått igenom det här lagförslaget och jag var också med i behandlingen i utskottet förra gången. Den lagen som vi tog då där det har blivit ett misstag. Jag kan tycka att det i det här lagförslaget finns mycket bostadspolitik. Hur och var ska man kunna bo på Åland och ska man kunna bo i en ägobostad eller inte? Det får utskottet också titta närmare på.

Tack, herr talman! Det stämmer ju att om landskapsregeringen har gett en anvisning om att fortsätta som förut, så är inte det här lagförslaget kostnadsdrivande. Men orsaken till att man behöver ge en sådan anvisning, det vill säga bostadsbidragsreformen, den var ju extremt kostnadsdrivande för KST. Där man fick se boende utgifterna flyttas från landskapets budget till kommunernas budget och det var ju kostnadsdrivande. Så det här förslaget i sig kanske inte var det, men det tidigare förslaget som föranledde den här förändringen var ju väldigt kostnadsdrivande. Där har inte landskapet kommit emot någonting mot kommunerna med de ökade kostnaderna som kommunerna fick inom utkomststödet när man reformerade bostadsbidraget. Det är väldigt konstigt för att ett enigt lagting uppmanade landskapsregeringen att göra just det, att kompensera det här. KST har kommit in med en anhållan om 200 000 euro som landskapet avslagit. Hur kommer det sig att landskapsregeringen agerar så här i motsättning till hur lagtinget önskar?

Tack, talman! Min bedömning är att det ledamoten uppger här inte stämmer, utan det är klart att när lagen om bostadsbidrag ändrades så stoppade vi de här stora delarna, som skulle innebära en ganska stor kostnad för kommunerna. Det var många 100 000 som vi stoppade i kommunala kostnader. Sedan är det också så att det som ledamoten säger att vi har avslagit en anhållan om medel. Vi har inte sagt att vi aldrig kommer att titta på det här igen, men det är alldeles för tidigt för att konstatera hur utfallet av just den lagstiftningen som inte behandlas här i dag, kommer att slå.

Tack, herr talman! Det här var ju en fråga som utskottet gick igenom ganska mycket, landskapet har en post så man ser hur mycket kostnader man har för bostadsbidrag och hur mycket mindre blev den när reformen i riket trädde i kraft? Det kan man ju se för 2024. Hur mycket pengar sparar landskapet på det här? De kostnaderna har till stor del flyttas över till kommunerna, vilket också är själva grunden till KST:s ansökan. Det är inte ett svårt resonemang att följa. Det går absolut att ta reda på hur mycket sparade landskapet under 2024? Absolut, reformen trädde i kraft 2024. Man kan se hur mycket man betalar ut och hur mycket mindre det var från 2023. Det är inte svårt. Det här borde nog faktiskt landskapsregeringen titta på och göra, så som lagtinget har sagt att man vill se hända.

Talman!
Det förvånar mig att utskottets ordförande på något sätt verkar sakna information om hur den här lagstiftningen, om ändring av det allmänna bostadsbidraget, ändå är indelad fasvis. Att en hel del kostnader träder i kraft från och med 1.1.2025, som delar av det här paketet träder i kraft, så att vi behöver ha koll hur hela utfallet har blivit för att kunna ta ställning till hur KST sedan i sin tur påverkas. Så där har ledamoten helt fel. Gå tillbaka och läs igenom vad lagförslaget innehåller.

Talman! Så här blir ofta resultatet när vi har blankettlagstiftning och delade behörigheter. Men det är en verklighet som vi får leva med och som vi får hantera. Jag ställer mig lite till samma frågeställning som tidigare vicetalman Söderlund, att trots att det här nu inte ökar på landskapets utgifter men vad är det egentligen för summor som vi resonerar kring i just det här fallet? Sen skulle jag också vill ställa ytterligare en fråga som jag kommer att fördjupa mig i under mitt eget anförande, kan man faktiskt betalar ut stöd på basen av en anvisning? Jag har levt i tron att det nog krävdes en lag i grunden för att kunna göra en utbetalning, men kan man göra det på en anvisning så är det ju på betydligt lösare boliner om man säger så.

Det är klart att en anvisning inte är optimal och det är ingen långsiktig lösning heller. Men om det i lag inte finns en bestämmelse som uttryckligen förbjuder det så här har det funnits utrymme att genom anvisning kunna tillämpa det här, så det inte är lagstridigt på något sätt. Därför kommer vi nu att ge lagstöd och se till att det här blir en långsiktig lösning för just den här stödformen. Men i sig så när det gäller det här ekonomiska utfallet och vad det här kommer att kosta. Jag återkommer gärna till utskottet med de uppgifterna om det är av intresse.

Talman! Jag är säker på att social och miljöutskottet kommer att höra ministern. Själv ingår jag inte i social och miljöutskottet, och jag tycker ändå, åtminstone mellan tummen och pekfingret, att ministern borde ha en uppskattning om i vilken storleksordning vi nu rör oss med den här anvisningen. Rör vi oss i 100 000 euros klassen eller är det högre eller lägre? Det är egentligen det som jag gärna vill veta här och nu.

Tack, talman! För att kunna ge svar på det. Det här rör ägarbostäder, den lagstiftning som träder i kraft från och med 1.1.2025 så vi behöver kunna titta på hur det här utfallet blev det här året men även tidigare år. Ha den här kommunikationen med KST och göra en analys. Men det är klart att mellan tummen och pekfingret så är det ju uppgifter som jag kan förmedla vidare här till ledamot Thörnroos. Men att samtidigt kunna ge en sådan uppskattning som inte håller, det är kanske inte det ledamoten föredrar.

Tack, herr talman!

Ni vet hur det brukar stå i böcker, som författare alltid brukar skriva, att eventuella misstag i texten så står författaren för och så gäller också i detta anförande.

Men det är ju så att det här ärendet är väl ett riktigt praktexempel på när vår lagstiftning utmanas. Förändringar i riket, såsom införande av välfärdsområden samt planer för offentliga nedskärningar. Det i kombination med rikslagar som ändrar vid flera tillfällen i ganska snabb ordning, gör att landskapet har och har haft en utmaning. Man har egentligen inte haft en chans att hänga med här och anpassa sin lagstiftning i den ordning man önskar. Lägg till att lagstiftningskontroll, vårt lagstiftningsarbete. Det är ingen snabb quick fix utan det tar ett tag från att lagen presenteras här tills den är klubbad och klar.

Men jag tror att vi först behöver reda ut några begrepp här. Utkomststöd. Det ekonomiska stöd som i sista hand ges en person som inte har tillräckliga inkomster för att täcka de dagliga, nödvändiga utgifterna för till exempel mat eller bostad.

Sen har vi utkomststödet. Det finns tre olika former; grundläggande, kompletterande och det finns förebyggande utkomststöd som hanteras av KST. Det allmänna bostadsbidraget, syftet med det är att göra det möjligt för personer med låga inkomster att betala sina bostads utgifter, och det allmänna bostadsbidraget hanteras av FPA med vissa undantag. När stöd eller bidrag betalas ut bör det finnas en lagstiftning som grund, och ibland använder sig Åland av blankettlagstiftning. Enkelt uttryckt, en kopia av finska lagen och vår blankettlag kan innehålla vissa avvikelser så att det passar in i vårt samhälle. Det som blir extra klurigt är när man i riket, i lagstiftningen där gör förändringar som kan påverka vår blankettlag. Där behöver vi alltid hänga med om vår blankettlag behöver kompletteras på något sätt eller inte.

I riket har man under de senaste åren gjort ett antal stora förändringar i utkomststödslagen. En för Åland oavsiktlig konsekvens av de många och ofta komplexa lagändringar som gjorts i olika omgångar är att från 1 januari i år, inte finns lagstöd för att erhålla stöd för ägarbostäder inom det grundläggande utkomststödet.

I vår lagstiftning gällande vilken boendekostnad som är avdragsbar, så hänvisar man till ett lagrum i bostadsbidragslagen, i vilken uppgifter för ägarbostäder inte nämns. Det är inte lätt att hänga med alla de här förvecklingarna, men så är det. Så kort och koncist kan man säga att på Åland finns inte längre lagstöd för beviljande av boendeutgifter för ägarbostäder inom utkomststödet.

I riket, som man slopade bidrag för ägarbostäder, ett visst mer riktat stöd finns kvar i rikets utkomststödslag. Genom att landskapsregeringen har gett en anvisning till KST gällande utgifter för ägarbostad så har en tillfällig lösning hittats i väntan på att vår lagstiftning ska hinna ikapp. Syftet med det här lagförslaget är helt enkelt att korrigera det rättsläge som uppstått från och med 1 januari 2025.

Sedan har vi några oklarheter. Det övergripande syftet är således att tillgodose rätten till social trygghet som skyddas i grundlagen. 19:e paragrafen. Och det är bra. Gott så. I riket har man då i sin lagstiftning gjort en striktare tolkning av boende uppgifterna för ägarbostäder. Betyder det att Åland nu går in för en mer generös tolkning än man gör i riket? Utan att sätta någon värdering i det är det nog bra om utskottet tittar lite på den här frågan.

Under ekonomiska konsekvenser kan vi läsa att inga nya ekonomiska konsekvenser är att vänta i förhållande till rättsläget före 1 januari 2025. Men gör vi en lagändring så är det väl kanske effekten av denna som bör analyseras ekonomiskt. Alltså skillnaden att göra någonting kontra att göra ingenting. Likaså kan vi läsa om en frysning av index under några år. Det torde ha en ekonomisk konsekvens, så det är också bra om utskottet tittar på det.

I riket så arbetar man nu med en total reform av utkomststödslagen, och planen är att man ska lämna den här reformen, lagförslag, vad det nu blir till riksdagen inkommande höst, alltså om ett halvår ungefär. Kanske lite drygt. Och syftet med den här reformen, att halvera behovet av utkomststöd och att öka sysselsättningen och genom detta stärka den offentliga ekonomin. Det här är en reform som Finland behöver och det här är också någonting som Åland behöver. Vi pratar mycket om ekonomi i balans och överskottsmålet. Vi pratar alltså om behov av tillväxt och arbetslinje och det här är ett viktigt steg i den riktningen. Här behöver Åland förstås hänga med vad som sker på fastländska sidan, och vilka anpassningar som vi kan och bör göra här. Från Centerns sida stöder vi lagförslaget, men ber att utskottet tittar lite på det här med ekonomiska konsekvenser och stödnivåerna, kriterierna. Skillnad mellan riket och Åland om det finns sådana.

Tack, fru talman! Ledamoten har alldeles rätt i att vi har en mer generös tolkning här på Åland än vad man har i riket. Det har vi på många ställen i utkomststödslagstiftningen, så det är inget undantag. Egentligen följer det här i linje med hur Åland har agerat tidigare, också när vi pratar om vilka olika stöd som man kan få i form av utkomststöd. Skillnaden mellan riket och Åland finns på flera punkter, så på det viset går det ju i linje med hur man har tänkt tidigare. Indexjusteringarna, jag tycker personligen att det är bra att man fryser dem, för att vi behöver komma mer i balans med det här. Det ska alltid löna sig att arbeta och då är det viktigt att vi tittar på de här stöden som man kan få om man inte arbetar. Det enda som jag personligen egentligen saknar här, eller andra saker också. Men en sak som jag saknar, det är också att man skulle ha fryst indexjusteringarna också för det grundläggande utkomststödet. Det kunde man ha gjort samtidigt här. Det är en sak som jag tog upp senaste som jag vidhåller, så jag vet inte hur ledamoten tänker.

Tack, fru talman! Jag skulle kanske som ledamot Wikström sade, jag skulle ta fasta på den samsyn vi har om den så kallade arbetslinjen. Ju fler som kan komma ut i arbete, som kan förtjäna pengar, som kanske till och med genom detta får ett bättre liv, desto större vinst är det inte bara för individen. Inte alla förstås, men där det går och för samhället i stort.

Tack, fru talman! Det är bra att ledamoten kommer in på arbetslinjen, Arbetslinjen, om man sammanfattar den så innebär den ju att det ska alltid löna sig att arbeta, och stödet får aldrig vara högre i ett samhälle än det lägst betalda arbete som finns i vårt samhälle. Nu har vi dag en utkomststödslagstiftning som vi fortsätter att justera så att det här förhållandet blir mer skevt. Jag kommer fortsätta att lyfta upp de här poängerna varje gång som vi diskuterar höjningar av stöd av olika slag. För jag tror nämligen att det är skadligt för samhället i förlängningen. Tittar man på Sverige så är det ju en linje som man har följt i Sverige under lång tid. Frågan om arbetslinjen, det vill säga att stöden ska hållas på en sådan nivå att det lägst betalda arbete i samhället ska alltid vara mer betalt än om du går på stöd. Så till den delen om det är samma definition av arbetslinjen som ledamoten och jag, om vi delar den, så vill jag säga det att då har vi en samsyn.

Tack, fru talman! Jag drar mig till minnes en rapport, jag tror att det var 2021, som tog upp de kommunala kostnaderna. Syftet var att man skulle titta på var kan vi spara in samhällsmedel? Och där tog man upp just den här problematiken med arbetslinjen och att det ska löna sig att arbeta så att vi har samsyn. Absolut.

Tack, fru talman!
Jag tänker inte upprepa den här förändringen som nu föreslås. Det är i grunden en bra förändring, att man förändrar, att vi får en lag överensstämmelse. Vi täpper till utrymmen i lagstiftningen som tidigare har gjorts med hjälp av anvisningar, som ministern berättade här. Man kan väl säga att man i stort sett vill återställa situationen som den var innan den här stora reformen bostadsbidragen, om man sammanfattar det kort.

Ja, jag menar, det är ju också så att erhålla utkomststöd fast man äger sin bostad. Då kan man fundera om det är rimligt att man erhåller utkomststöd, stöd från samhället när man samtidigt äger sin egen bostad? Vi tycker det och jag tycker att det är rimligt under en begränsad tidsperiod, i alla fall.

Det skulle kunna vara skäl att om vi i framtiden funderar på om vi ska ha en egen, lite större förändring av socialpolitiken på Åland att fundera på de här frågorna. Att äger du din egen bostad, ska du verkligen har rätt att lyfta utkomststöd från samhället, trots att du de facto äger en egen bostad som du kan sälja och på det viset försörja dig. I kortare tidsperioder tycker vi att det är helt okej. Det måste finnas en möjlighet att du kan hamna i ekonomisk knipa fast du äger din egen bostad. Du kan behöva ha, under en kortare tidsperiod, stöd från samhället. Det är helt rätt och riktigt. Som jag förstår det idag så finns det väl inte någon tidsbegränsning hur länge man kan lyfta stöd men om jag har fel i den här frågan så rätta mig gärna. Det borde finnas en tidsbegränsning för hur länge man kan lyfta stöd.

Sen vill jag komma in på den här frågan om ökade utgifter eller ökade utgifter är det inte i det här läget. För man har ju gett redan direktiv till kommunerna att fortsätta som förut. Men förändringen som man gjorde i bostadsbidragen i Finland, vilket föranledde den här förändringen och vår tidigare förändring, har lett till väldigt mycket högre kostnader för utkomststöd för KST. Det är inte särskilt svårt att lista ut det för att det är så utkomststöd fungerar. Får man mindre bostadsbidrag så får man mera utkomststöd. Det är landskapet som betalar bostadsbidragen, inte kommunerna. Så man förflyttar kostnaderna från landskapet till kommunerna, KST.

Jag tänkte passa på att lyfta upp den här aspekten också. Särskilt efter replikskiftet som jag hade med ministern så tyckte jag att det var viktigt. Det är ju så att när vi höll på att revidera den här utkomststödslagstiftningen eller bostadsbidraget så behandlade vi det här ärendet i utskottet. Då tyckte ett enigt utskott att det var rimligt att landskapet faktiskt inte sparar pengar på kommunernas kostnader när det gäller utkomststödet och reformerna, bostadsbidraget. Ett enigt lagting omfattande betänkandet här i salen. Därför är det väldigt konstigt när man för några månader sedan fick läsa i tidningarna att KST hade kommit in med en anhållan. Jag tror det var 200 000 euro. Man pekar bland annat på ökade kostnader för utkomststöd på grund av bostadsbidragsreformen. Man nekar den.

Vem är det som är arbetsgivare här? Vem är det som är arbetsgivare till landskapsregeringen egentligen? Är det så att om hela lagtinget enhälligt säger till landskapet att det är rimligt att KST kompenseras för de ökade kostnaderna, att landskapet inte ska spara de här pengarna som man nu de facto har gjort. Är det rimligt? Är det demokrati? Vi har ett parlament som säger till regeringen att göra det här, Vi önskar det här. Vi har just haft en demokrati strategi så det är ganska intressant. Man borde kanske lyfta upp det här ärendet där men man kan lika gärna lyfta upp det här. Jag hoppas verkligen att det är som ministern säger, att man kommer att titta på en total reform av det här och titta på vad de totala kostnaderna blir på sikt. Att man återkommer med det här i ett senare skede, berättar och kompenserar KST för de ökade kostnader som man har haft. Det hoppas jag verkligen, för annars blir det ganska svårt att - Ja, vad gör vi här?

Sen var vi inne på det här och det går inte, det finns så lite kostnader och underlag att ta hänsyn till idag. Det stämmer ju inte över huvud taget. De förändringarna som föreslås här nu och som träder i kraft nu från årsskiftet. Det är en väldigt liten del av den totala reformen. Den börjar träda i kraft i april 2024. Då började de nya förändringarna i bostadsbidragen att träda i kraft, sen finns det en viss förskjutning beroende på när man hade fått stöd beviljat. Det har absolut syns att det här ökar kostnaderna för utkomststödet i kommunerna idag. Att påstå något annat är faktiskt ganska långt ifrån sanningen. Även om det inte är komplett.

Det som hände 1 april 2024 är att bassjälvrisken ökar från 42 % till 50 % och att ersättningsprocenten för bostadsbidraget minskar från 80 % till 70 %. Den trädde i kraft 1 april 2024, alltså inte från början av 2025 som de förändringar som vi talar om idag. Så det är problematiskt. Men vi får fortsätta ställa vårt hopp till att landskapsregeringen ändå lyssnar på lagtinget. Återkommer med den här kompensationen som lagtinget gärna vill se. Det hoppas jag i alla fall.

Så tillbaka till det här lagförslaget och utkomststödslagstiftningen som vi diskuterar här idag. Där är index justeringarna stoppade och det är bra. Det är ett sätt som man kan spara pengar på de sociala utgifterna som inte direkt påverkar individen. Det påverkar individen men det sker under flera år. Ett rimligt sätt att göra det på. På samma sätt som jag lyfte senast vi talade om det här, så tycker jag och Obunden Samling att det vore lämpligt att göra liknande justeringar också när det gäller det grundläggande utkomststödet.

För att vi ska nå återigen en balans mellan när det lönar sig att arbeta och när det lönar sig ekonomiskt att söka stöd. Det är en väldigt viktig aspekt som vi inte får glömma bort när vi diskuterar stödpolitik och sociallagstiftning.

Avslutningsvis, fru talman, så vill jag säga att den här reformen i Finland eller arbetsgruppens förslag, det är klart, men det ska komma en proposition. Jag förstår varför man kommer med den här förändringen nu, vi kan inte ha en förvaltning som vilar på anvisningar, utan vi behöver justera det i lag, trots att vi vet att det snart kommer en ännu större reform på finska sidan som vi behöver ta ställning till.

Där vore det intressant att höra lite mera om hur landskapsregeringen tänker göra. För vi har ju sett arbetsgruppens förslag från finska sidan. Landskapsregeringen borde, även om man inte har sett lagförslaget, kunna formulera en ståndpunkt i om man tänker följa de här förslagen. Eller om man inte tänker följa dem. Om man har en avsikt att utforma en egen socialpolitik på Åland, eller om vi ska fortsätta följa den finska. Jag tycker att vi skulle kunna ha möjlighet att utforma vår egen socialpolitik och sociallagstiftning här. Vi behöver inte alltid följa vad Finland gör. Så det är det som jag vill avsluta med, lite självstyrelse politik.

Talman!

Inledningsvis vill jag säga att jag har en stark samsyn med ledamoten att självklart så ska det löna sig att arbeta. Allting annat är ju ytterst, ytterst märkvärdigt. Men den som lyfter utkomststöd är ju inte en homogen grupp. Det finns ju många olika anledningar till utkomststöd och det som jag speciellt tänker på nu är äldre kvinnor på landsbygden, i skärgården som har blivit kvar efter att maken har gått bort, som har gjort oavlönat hemarbete och har en väldigt låg pension och kan ha svårt att klara sig.

Jag tycker därför, till skillnad från ledamoten, att det är fullt rimligt att även ägarbostäder har rätt att lyfta det här stödet.

Tack, fru talman! Om jag var otydlig i mitt anförande, vilket jag kanske var, så ska jag förtydliga. Det är rimligt att man kan lyfta utkomststöd också för ägarbostäder, men det finns ingen tidsgräns om jag förstår det rätt. Någonstans måste man också fundera på att om du äger en bostad, som är värd några 100 000 euro, är det rimligt att samhället betalar för att du ska få bo där? Eller är det mer rimligt att du säljer din bostad för att kunna finansiera din egen hyra? Det är det som vi anser att så är det. Det är mer rimligt att du i förlängningen behöver helt enkelt realisera ditt eget kapital, för att finansiera ett uppehälle.

Talman! Det är ju en oerhört komplex frågeställning. När man lite mer fördjupar sig i den. Om jag går tillbaka till de här kvinnorna då, 70 plus med otroligt låg pension. Med kanske ett barn eller två som inte bor hemma mera. Det här är ställen man har bott och levt på hela sitt liv, och nu ska man tvingas lämna det och hyra en, kanske en lägenhet någon annanstans. I min värld känns det inte riktigt värdigt faktiskt. Jag tycker man ska visa stor respekt för de som har byggt upp vårt åländska samhälle, och speciellt de åländska kvinnor som har gjort det och som nu många lever med små inkomster.

Tack, fru talman!
Jag håller fullständigt med om det som ledamoten säger att man behöver visa respekt för de som har byggt upp vårt samhälle, och kanske framför allt för de kvinnor som har varit hemma och sedan maken gått bort. Jag förstår resonemanget. Men utkomststödet är inte där vi ska arbeta för att tillgodose den gruppen av människor. Utkomststödet ska i sin grund vara ett temporärt stöd som man inte ska lyfta år efter år, utan det ska vara ett stöd som man lyfter när man har akuta ekonomiska svårigheter. Jag håller med om andemeningen, men jag tycker inte att det är utkomsts lagstiftningen som ska försöka lösa den här frågeställningen.

Tack, talman!
Jag vill fortsätta på den samma linjen. Ledamoten säger att det behöver finnas en tidsbegränsning för hur länge man kan beviljas utkomststöd om man äger sin bostad. Då handlar det ju den här frågan väldigt långt, precis just om den grupp människor som ledamoten Thörnroos lyfte. Äldre människor som bor i ett hem som de har bott i hela sitt liv, kanske har en låg pension, Kanske närståendevårdare, lever i en väldigt utsatt situation. Precis i sådana här sammanhang så tycker vi, tycker jag att vi ska använda vår möjlighet att vara annorlunda mot vad man är i riket. Det är de här människorna som är våra, som är vårt ansvar. Om vi genom den här ändringen, genom den här skillnaden från hur man gör i Finland, kan hjälpa den gruppen människor till inte kolossala kostnader, då är det rätt sak att göra.

Tack, fru talman!
I andemeningen så håller jag med om att det är rätt sak att vi behöver titta på hela samhället, hur det ser ut och de människorna som blir utsatta. Det är också en av orsakerna till att jag står här och pratar om att vi behöver ha en egen sociallagstiftning på Åland, att vi inte bara gör blankettlagstiftning från finska sidan. Det som vi håller på och pratar om nu är ett väldigt trubbigt instrument. Det träffar visserligen den gruppen av människor som ledamoten talar om, men det träffar också en stor mängd andra människor som är i arbetsför ålder. Som kan då med hjälp av det här kan lyfta utkomststöd för att betala räntor på sin bostad, till exempel. Så det är ett väldigt trubbigt instrument vi pratar om.

Faktum är att det finns inte en stor mängd människor som äger sin bostad och lyfter utkomststöd. Den grupp som främst gör det är den som vi pratar om. Äldre människor som lever i sina hem. Jag tycker att det finns en liten dubbelhet här i ledamotens resonemang. Å ena sidan så är det när vi är i budgettider otroligt viktigt att det ska sparas och spara så sparas, i andra sammanhang så sparas det för lite. Men jag skulle gärna ändå höra ledamoten säga vilken tidsgräns skulle det vara rimligt att ha, särskilt för den här gruppen människor? Är det från 75 till 80 som man kan få utkomststöd. Eller Vilken tidsgräns skulle ledamoten vilja sätta innan man ska dra tillbaka det här stödet?

Tack, fru talman!
Tidsgränser har inget att göra med hur gammal man är, men ledamoten pratade om ålder, utan det handlar i så fall om hur många månader man i ett sträck kan lyfta utkomststöd. Det är just en sådan sak som man behöver fundera. Nu får vi kanske ett gyllene tillfälle när man reformerar socialpolitiken på finska sidan. Troligtvis på ett sätt som vi inte kommer helt och hållet att uppskatta här på Åland. Då får vi en möjlighet att fundera på de här frågorna. Vad är en rimlig tidsgräns? Vad skulle det kunna vara? Hur kan vi tillgodose olika intressen i befolkningen och inte använda utkomststödslagstiftningen för att göra de här åtgärderna? Avsikten är inte att man ska använda det under lång tid, utan utkomststödet ska användas för en kort tid.

Tack, talman!
Mitt inlägg här går mycket i linje med tidigare talare före mig. Jag vill bara säga så här att nu pratar vi om ägobostäder. Det är detta det handlar om. Vi talar inte om de förändringar som trädde i kraft förra året. Vi pratar om en förändring som trädde i kraft 1 januari 2025. Ska vi kvantifiera det här så pratar vi om ungefär 30 hushåll. Men det förvånar mig otroligt mycket här, ledamot Wikström. Det du föreslår att man skulle strypa stödet för ägarbostäder. Det skulle drabba framför allt personer som har det stödet som bor ute i landsbygden, som bor ute i landsbygdskommunerna. Uppmanar du de här personerna i sådana fall att flytta efter en kortare tid, då de skulle uppbära den här stödformen? Varför skulle de flytta? Varför skulle de behöva lämna sin kommun för att bo någon annanstans där det finns hyresbostäder? Du vet ju att hyresbostäder i landsbygdskommuner är väldigt få.

Tack! fru talman!
Det är utkomststödslagstiftningen som vi pratar om här, vi pratar om bostadsbidrag och pratar om utkomststöd. Det är precis hjärtat i det som jag pratar om. Det här är en följd förändring till följd av bostadsbidragsförändringarna som gjordes tidigare. Det här är absolut inom ärendets gränser. När vi pratar om hur ska man försörja sig själv? Så är det faktiskt den andra paragrafen i utkomststödslagstiftningen, jag kan ha fel, där det står att det är varje människas skyldighet att dra försorg över sig själv och sin familj. Det är grunden i den här lagstiftningen. Jag säger inte att man ska slopa utkomststödet för de som äger sin egen bostad direkt, men vi behöver fundera i framtiden på en tidsgräns. För hur länge är det rimligt att samhället betalar ditt uppehälle eller en persons uppehälle som äger sin egen bostad och som har möjlighet att realisera det för att försörja sig själv?

Tack, talman!
Jag tycker den här tidsgränsfrågan är lite märklig. Det är behovet som styr det här. Jag i alla fall inte fått något svar på vad ledamoten anser är en rimlig tidsgräns. Jag vill knyta an till det här som ledamoten talade om tidigare om KSTs anhållan. Jag betvivlar att ledamoten har läst vårt svar till KST. För hade du läst svaret så skulle du också se att där finns också en hel del lättnader, och vi gör ändå hänvisningar till de lagstiftningspaket som vi håller på att arbeta med. Du knyter an den här anhållan om ägobostäder för en förändring som trädde i kraft 1.1 2025 för en anhållan som kom in 2024. Det anser jag är väldigt märkligt.

Tack, fru talman!

Det kan man ju tycka att är märkligt, men det är just de förändringarna i lagstiftningen som har föranlett ökade kostnader för kommunerna. Vi har inte haft någon debatt om det här. Den här nyheten kom ut när vi var på uppehåll, så det här var ett passligt tillfälle att lyfta den här aspekten som är djupt problematisk. Men ledamoten får gärna redogöra för de här delarna. Man kanske kan ta det i en skriftlig fråga, eller så kan ledamoten berätta hur man har tänkt kompensera kommunerna. Det kanske skulle vara mer rimligt. Men jag vill betona det, att det här var med i utskottets betänkande. Det är någonting som man behöver ta på allvar och inte bara prata om lagstiftningsåtgärder som kommer i framtiden, utan det är nog reda pengar vi pratar om.

Tack, fru talman!

Tack, ledamot Wikström. Det är ett intressant resonemang och det som jag tänkt egentligen ställa frågor om till ledamoten har redan sagts i tre tidigare replikskiften. Så jag tänkte ta upp den här frågan om de här personerna nu som ledamoten Wikström egentligen tänker att ska få en tidsbegränsning, bli utan sitt bostadsstöd. Det kan ju vara, som tidigare sagts, en äldre person som har gått i pension. Det kan vara någon som har en livslång funktions nedsättning som gör att man kanske inte ska arbeta. Hur hade ledamoten tänkt? Behöver de här människorna flytta om de inte har råd att bo kvar i sitt hus, som de kanske har ärvt eller haft i hela sitt liv?

Jo, tack, fru talman!
Alltså en tidsgräns, jag har inte ett svar på en exakt tidsgräns. Jag säger att när vi pratar om att vi ska reformera vår utkomststödslagstiftning som vi kommer att behöva göra, med tanke på att Finland förändrar sin. Jag tror inte att landskapsregeringen kommer att omfatta den här arbetsgruppens förslag till fullo, då kommer vi att hamna i en sån situation att vi behöver revidera vår utkomststödslagstiftning, och då är det här en aspekt som man kan ta med sig och fundera på. Jag upprepar det igen, det är en av grunderna i utkomstlagstiftningen, varje individ har skyldighet att dra försorg över sig själv och sin familj och sina barn. Det är grunden. Har man pengar i form av låst kapital i en bostad, så är det rimligt att du får ersättning för det under en begränsad tid, men inte i all evighet. Så tycker jag.

Det är också ganska intressant att det i Obunden Samlings gruppanförande, resonerar man om de här kostnaderna, att nu blir det jättedyrt för kommunerna, KST och landskapet och så här. Men de facto, det här är ju samma pengar. Det här är ju exakt samma pengar som just nu finns på Åland och som flyttas runt och administreras om på olika vis. Jag skulle vara intresserad av att se om man skulle ha en egen sociallagstiftning på Åland. Hur är det Obunden Samling tänkt att man ska finansiera den utan att öka kostnaderna för kommunerna, landskapet och för KST? Väldigt intressant att höra.

Tack, fru talman!
Absolut stämmer det som ledamoten säger, att det på något sätt så är allting Ålands pengar, om jag förstår henne rätt. Men det är också en fråga om hur mycket ska landskapet administrera? Hur mycket centralisering ska vi ha? Mycket tjänster ska vi ha på landskapet och hur mycket ska gå till medborgarna, vilket det gör direkt via KST. Hur mycket pengar ska kommunerna har? Hur mycket pengar ska landskapet ha? Jag tror att Socialdemokraternas och Obunden Samlings åsikt skiljer sig väldigt, väldigt mycket i den frågan. När vi pratar om, förhoppningsvis, en total reform av den här socialpolitiken. Om landskapet har för avsikt att göra det och fundera på de här sakerna, så tror jag att det vore bra att tillsätta ytterligare en parlamentarisk kommitté för att diskutera de här frågorna, så vi kanske kan komma framåt. Jag tror att en egen socialpolitik på Åland skulle vara bra.

Tack, fru talman!

Vi är inte helt imponerade av detta lagförslag från landskapsregeringen. Vi noterar också att största regeringspartiet liberalerna helt avstår från att hålla gruppanförande idag, vi uppmuntrar er till att hålla ett anförande – vi är intresserade av att höra hur ni resonerar. Sen hör det också till god ton att ministern är närvarande i salen när hans lagförslag presenteras. Det må vara petitesser i sammanhanget. Nu till själva sakfrågorna.

Landskapsregeringen föreslår att det ska bli möjligt att erhålla utkomststöd för ägarbostäder inom det grundläggande utkomststödet. Det som är problematiskt är inte en juridisk grund, den behövs. Det vi vill rikta uppmärksamhet mot är att vi på Åland nu fortsätter konservera rättsläget såsom det var gällande 31 mars 2024. Regeringen Orpos reformer låtsas man inte om - och då slipper vi tillämpa den striktare § 7a, en bestämmelse som snävade till utkomststödet för ägarbostäder i riket.

Orsaken till att regeringen Orpo ville snäva till § 7 a var att Finland har ett betydande underskott och man ville främja sysselsättning i riket. Med andra ord, samma utmaningar som vi har på Åland: vi har ett underskott på 29,3 miljoner och en stigande arbetslöshet bland 25-54 åringar, enligt ÅSUBS januarirapport, vi behöver alltså sysselsättningsrelaterade incitament också på Åland. Det här lagförslaget är dock en tydlig indikation om motsatt färdriktning: på Åland fortsätter utkomststödets kriterier att leva ett eget liv, tanken på att det på Åland skulle finnas ett behov av att snäva till kriterierna för utkomststöd, förslagsvis för ägarbostäder verkar inte finnas.

Vi menar att kriterierna behöver snävas till också på Åland. Ifall regeringen Orpos omfattande expertarbete inte duger för regeringen så kunde man istället snäva till det genom att införa en åldersgräns på 65 år på Åland, motsvarande gränssnittet mellan KST och kommunerna. Det skulle rent praktiskt innebära att våra pensionärer som redan arbetat ett helt liv får möjlighet till ett lite mera ”rundhänt” utkomststöd med högre nivåer i enlighet med lagförslaget, medan den arbetsföra befolkningen uppmuntras till att aktivt söka arbete.

Vi saknar insikten om att Ålands utmaningar är lika de som regeringen Orpo beskriver i sin proposition.

Jag vill rikta uppmärksamheten mot att varje gång vi konserverar bestämmelser om utkomststöd på Åland så är det några saker som händer:

Vi sätter standarden att allt ska fortsätta som förr på Åland.
Vi avstår från möjligheten att bedriva aktiv arbetsmarknadspolitik.
Vi gör lagstiftningen otroligt svårbegriplig för medborgaren, med ett myller av korsreferenser. Det här leder i förlängningen till fler misstag och förbiseenden som måste korrigeras.

Sen är det också så, talman att det just nu pågår en stor reform på rikssidan, målet är att halvera behovet av utkomststöd, öka sysselsättningen och stärka den offentliga ekonomin i enlighet med regeringsprogrammet. Det bör ligga i landskapsregeringens intresse att noga följa detta arbete och ta tillvara det som är guldkorn för Åland. Propositionen kommer att presenteras under sommaren 2025.

Jag vill också påminna landskapsregeringen om att jobba lite mera integrerat. Detta är inte bara minister Zekajs ”baby”, det är lika mycket minister Perämaas, minister Josefssons och till viss del minister Hambrudds. Den som vill stärka sysselsättningen på Åland och balansera ekonomin behöver tänka på politiken som en helhet och man behöver tänka på utkomststödet som ett av flera verktyg i redskapslådan.

Sen måste jag hålla med vicetalman Söderlunds replik om att kapitlet om ekonomiska konsekvenser är lite väl fåordigt. Här står att inga ekonomiska konsekvenser är att vänta i förhållande till rättsläget före den 1 januari 2025, jo visst. Men vad hade vi kunnat spara genom att i stället införa §7a på Åland? Vad sparar vi i förhållande till det rättsläge som vi har idag? Vad kunde vi spara genom att sätta en åldersgräns för utkomststöd för ägarbostäder? Det är frågor som vi önskar att utskottet fördjupa sig i. Det är också frågor som man bör intressera sig för om man sitter med ett underskott på 29,3 miljoner och stigande arbetslöshet.

Talman, vi tror att det här rättsområdet kan vinna på att göra en distinktion mellan den yngre och den äldre befolkningen. De yngre som sitter på en ägarbostad med mycket utgifter ska uppmuntras att söka jobb, förändra sin livssituation, fatta aktiva betyg . Den äldre delen av befolkningen (+65) har i många fall redan arbetat ett helt yrkesliv och har kanske bott hela sitt liv i samma bostad. För många av våra äldre är det inte en rimlig förväntan att flytta eller söka jobb. Vi föreslår därför i första hand att utkomststödet för ägarbostäder snävas till på samma sätt som i riket, i andra hand att en åldersgräns införs på 65 år. Därigenom skulle vi uppnå sysselsättningsfrämjande effekter för den yngre befolkningen och öka den äldre befolkningens tryggheter och möjligheter att bo kvar i ett välbekant hushåll.

Vi tror att hela Åland vinner på att regeringen plockar guldkornen från regeringen Orpos omfattande reformarbete som presenteras i sommar. Om det finns en målsättning om att få en budget i balans och flera i arbete så borde detta vara av intresse.

Ja. ledamoten Valve, som under en lång, lång, lång debatt om sjukdomskostnadsavdraget var oerhört moraliskt upprörd över hur landskapsregeringen täcktes försämra livet för ålänningarna och särskilt de äldre människorna, står här nu och säger att skippa det här. Den här möjligheten att få utkomststöd för en ägobostad, när alla vet att de flesta som lyfter detta stöd och har en ägobostad är precis just äldre människor med bostäder som de har bott i hela sitt liv och väldigt låga pensioner. Kvinnor som har varit hemma med sina barn och de vill ledamoten Valve nu försämra den sociala grundtryggheten för. Vad är det för sätt?

Talman!
Det var nog mycket konstigheter i en och samma replik. För det första ja, vi motsätter oss slopande av sjukkostnadsavdraget, för det saknades konsekvensbedömningar i det lagförslaget, vilket också regeringsblocket själva höll med om i den debatten. För det andra nej, vi vill inte skippa, det här är så sossepropaganda att vi skulle vilja skippa grunderna för utkomststöd för ägarbostäder. Då har ledamoten Fellman inte lyssnat på mitt anförande. Vi behöver ha en juridisk grund för beviljande av utkomststöd för ägarbostäder, men vi varnar för slentrian. Vi varnar för att konservera det som vi har på Åland. Vi varnar för att skapa en ljusröd, Sanna Marinsk bubbla runt hela utkomststödet, samtidigt som vår omvärld fortsätter att förändras och vi tror att det finns mycket klokskap att ta tillvara på i regeringen Orpos reformarbete. Vi vill inte att landskapsregeringen försummar den här unika chansen till att få expertutlåtanden i ämnet.

Vår uppfattning är att där Åland med hjälp av självstyrelsen kan skapa en stark, bra grundtrygghet, en social trygghet för alla utsatta ålänningar så ska vi använda självstyrelsen precis just för det syftet. Nu pratar ledamoten Valve om att halvera behovet av utkomststöd som om det var någonting självvalt. Att det finns en stor grupp latmaskar som äger sina bostäder och bara ligger på sofflocket och lyfter bidrag och det är med all respekt moderatpropaganda. Den gruppen är väldigt, väldigt, väldigt liten om den alls existerar. De allra flesta ålänningar som är beroende av utkomststöd kortare eller längre tider, lever i en svår och utsatt situation som vi vill att landskapet ska hjälpa till med.

Talman!
Det låter lite som att ledamoten Fellman argument tryter. Det brukar vara ett tecken när man börjar lägga ord i munnen på någon annan. Men det som vi vill rikta uppmärksamheten mot, och som vi också riktar uppmärksamheten mot i gruppanförandet, är att världen har ändrat. Vi har en stigande arbetslöshet på Åland idag och ett av sätten som man hanterar den stigande arbetslösheten på rikssidan är att göra förändringar i utkomststödet. Det handlar inte om att avskaffa utkomststöden. Det handlar om att snäva till tillämpningen av utkomststödet. Det är ett av flera viktiga redskap för det, och vi borde vara intresserad av detta med ett underskott på 29,3 miljoner. Men å andra sidan så är jag inte förvånad över att den här regeringsbasen inte är intresserad av det.

Tack, fru talman!

Nej, det krävs ett helhetstänk när man pratar om landskapets ekonomi. Man kan inte titta på en plats och säga att okej nu drar ner på sjukvården, men de här stöden ska förbli oförändrade. Allting sitter ihop. Det är så man måste tänka när man pratar om stöd eller kostnader och investeringar. Vad man än pratar om så måste man tänka på att det man sparar med ena handen så försvinner med andra handen. Men jag tycker det är intressant det här som ledamoten lyfter upp, att man ska göra skillnad på om man är pensionär eller om man är i arbetsför ålder när vi pratar om utkomststöd. Jag är personligen väldigt glad över att vi har den här debatten, att det kommer liknande förslag. För vi har en guldchans nu när regeringen i Finland, Orporegeringen, kommer med ett åtgärdspaket. Jag tror inte att allting är helt anpassat för åländska förhållanden. Då har vi en chans att faktiskt bedriva självstyrelsepolitik på det sociala området. Eller vad anser ledamoten?

Jag instämmer, det får vi väl delvis återkomma till, debatten om de i Sverige placerade klienterna. Jag vill påminna om en gång till att det är ju egentligen två olika grupper det handlar om, våra yngre och våra äldre. De har väldigt olika förväntningar och olika behov. Vi har rent ut sagt uttalat politiska förväntningar på att våra äldre ska kunna bo kvar i samma bostad så länge som möjligt. Då kan det vara befogat att försöka visa hänsyn till den gruppen. Men sen har vi också oftast förväntningar på att våra unga ska kunna jobba om det finns jobb. Den bästa socialpolitiken är en lyckad näringspolitik.

Tack, fru talman!

Jag instämmer i att det är skilda grupper av människor här. Jag tror kanske det är därför jag pratar också om socialpolitik och inte bara utkomststödslagstiftning när jag pratar om att vi behöver ha en egen socialpolitik på Åland. Andemeningen med utkomststöd, att det ska vara kortvarigt. När man börjar få klienter som är långvarigt beroende av utkomststöd så är egentligen inte utkomstsformen den rätta formen för att hjälpa den typen av människor. Pratar vi specifikt om äldre kvinnor och vi tänker i en värld där vi har vår egen sociallagstiftning, så tror jag absolut att vi kan hitta lagstiftningsutrymme för att hjälpa den gruppen människor. Men jag tror inte att utkomststödslagstiftningen i förlängningen den platsen vi ska göra det på.

Talman!

Jag instämmer principiellt i slutet av Wikströms resonemang. Det som man gjort så här långt på rikssidan är egentligen bara småpotatis, ändringen av § 7a. Nu ska man stöpa om hela utkomststödsystemet presentera en proposition i juni. Förenkla systemet. Det här är också en möjlighet för Åland, om vi vill ta ett helhets Ålands grepp om utkomststödet. Är det här rätt ögonblick att göra det. Här har vi en otrolig möjlighet till att skapa ett begripligt system.

Tack, talman!

Jag tror att det är väldigt viktigt för oss här på Åland att när vi konstaterar att vi behöver ta till förändringar som genomförs i riket, så måste vi också vara medvetna om hur läget ser ut i riket i relation till det som är Åland. På Åland har vi inte riktigt den mängd utkomststödstagare som finns i riket. Jag förstår att problematiken är helt annan i riket än vad den är här hos oss. Jag skulle nog också säga att vi har i den här regeringen valt en helt annan socialpolitisk väg än den som riksregeringen valde. Det finns nog mycket annat än bara guldkorn i det programmet. Det vi ser är att det också får konsekvenser i vardagen för många ålänningar. Bland annat de KST placerade som ledamoten nämnde.

Talman!

Två iakttagelser. Det första är att vi bedömer att det här är rätt ögonblick att lyfta detta. Om det finns någon som helst ambition i regeringen Sjögren att tänka i de här banorna, att ta tillvara det arbete som regeringen Orpo nu satsar väldigt mycket resurser på. Vi vill uppmana regeringen Sjögren till att göra det. Åland börjar rent faktiskt likna riket mera och mera sett till de centrala indikatorerna för hur arbetsmarknaden mår, verkligheten närmar sig. Utkomststödstagarna, det väcker frågan, om det är som ministern säger, att vi har jättefå utkomststödstagare på Åland. Ska vi ha ett jättekrångligt regelverk för detta fåtal som de som handlägger knappt själva begriper? Vad betyder det för rättssäkerheten för utkomststödstagarna? Det är viktiga frågor för utskottet att fördjupa sig i.

Tack, talman!
Det är nog otroligt viktigt i diskussionen att konstatera från regeringens sida att vi följer det som sker i riket. Vi följer de här förändringarna och vad som händer när det gäller just utkomststödslagar men även andra förändringar i våra trygghetssystem. Att vi är helt medvetna om att vi kommer behöva göra ett vägval här. Och vi kommer inte heller kunna vänta särskilt länge eftersom vi som sagt, om vi inte ska bli ett framtida välfärdsområde eller liknande. Då kommer vi att behöva aktivt välja en annan väg. Med det sagt så tror jag att just när det gäller den här lilla gruppen, ägobostäder, så kommer vi inte lösa Ålands ekonomi genom att på något sätt strypa åt stödet för de som har ägobostäder.

Talman!
Det var ett bra besked att ni följer det som sker i riket. Det har väldigt stor betydelse för Åland på det här området. Jag vänder mig lite emot det här resonemanget med att den lilla gruppen ägarbostäder inte har någon betydelse. Det är klart att det har betydelse. Alla bäckar små har en betydelse. Har regeringen en övergripande ambition om att få ekonomin i balans borde det här prägla alla verksamhetsområden. Det är inte minister Perämaas uppgift att få ekonomin i balans och så kan de andra göra vad de vill. Så kan vi inte ha det.

Talman!
Jag tycker det är bra att ledamoten lyfter upp Orpos reformarbete som sker på rikssidan. Även fast vissa reformer svider en del för oss här på Åland också, så vet vi alla att landets ekonomi inte är i sådant skick att vi kan fortsätta så som vi har gjort förr. Och ekonomin är också någonting som nu har lyfts av fyra partier. Först Liberalerna, Centern, Moderaterna och mitt eget parti Pro Åland. Att vi helt enkelt undrar vad är de faktiska kostnaderna vi talar om här? Är det värt att göra det här rent inbesparingsmässigt eller bör man låta det fortgå såsom som regeringen nu tycker att man ska göra? Minister Zekaj sade i ett annat replikskifte att det rör sig om en liten grupp, och i ytterligare ett annat replikskifte talar han om att det kan röra sig om ett trettiotal personer. Då tycker jag det är lite märkligt att ekonomin resonemanget i lagförslaget så svagt.

Talman!
Jag noterade också den motstridighet som ledamot Thörnroos lyfter upp, men framför allt om jag ska försöka ha ett positivt fokus. Det är en sällsynt möjlighet som Åland har under 2025. Det är oerhört mycket resurser, experter, utlåtanden för och emot som regeringen Orpo lägger på det här ambitiösa förslaget som går ut på att halvera utkomststöd nivåerna. För oberoende av vad vi tycker om det slutliga resultatet som vi får ta del av i sommar, så är det mycket värdefullt material att ta tillvara på i en åländsk kontext.

Talman!
Jag delar den åsikten att det är ett värdefullt material som vi självklart ska ta del av. Men vi har ju också vår självstyrelse just för att vi ska kunna forma vår vardag, den offentliga sektorn i vår närhet på ett så smart sätt som möjligt. Därför tycker jag det var fräscht när ledamoten lyfte fram att om man kunde se på möjligheten att separera 65 plus 65 minus när det gäller den här stöd delen. För övrigt så vill jag säga att det är många gånger svårt för mig åtminstone att följa inbesparingarna som landskapsregeringen gör. Jag förstår inte alltid hur de resonerar, och ett nytt uttryck som jag faktiskt hörde här på stan är att fem poliser är mer än elva sekreterare. Hur prioriterar man då?

Talman!
Först ledamoten Thörnroos, tack för berömmet. Vi funderar mycket på vårt gruppmöte kring detta. Som jag var inne på i föregående replik. Det finns mycket intressant att hämta ur regeringen Orpos arbete. Sedan kan det vara så att regeringen inte vill göra det. Man vill inte ta i regeringen Orpos arbete med tång eller så vill man bara plocka några få valda delar. Vad gör vi då? Vad har vi då för förslag? Det var då vi kom fram till att tänk om vi skulle dra en likadan åldersgräns på plus 65, med tanke på att grupperna har så pass olika behov. Och det här är också någonting som vi välkomnar att utskottet fördjupar sig i, i det här tankespår.

Tack, fru talman!

Mycket intressant i ledamoten Valves anförande. Det här är en remissdebatt som handlar i sak om någonting som är en teknisk förändring, som inte är så mycket att orda om egentligen. I stort vek ledamoten Valve ut resonemanget ganska mycket till framtiden till kommande lagstiftning eventuellt, det är man ju fri att göra så klart.

Det som jag kan hålla med om är att arbetslinjen är viktig. Man ska utgå från att folk vill försörja sig och att folk vill ta makt över sitt liv och att ha en sysselsättning. Där är det viktigt även med de andra åtgärderna. Vi pratar inte bara om utkomststöd. Utkomststöd har det gått ganska långt, om man tar. De flesta av befolkningen vill ju vill försörja sig och ha möjlighet att göra det.

Ledamot sade också den bästa socialpolitiken är en lyckad näringspolitik. Det håller jag med om.

De här intressanta resonemanget kring de olika samhällsgrupper i vårt samhälle och av vilken anledning man har utkomststöd och för vilket behov man har det, det är intressant.

Tack, ledamoten Påvals!
Förvisso kan man se det här som en teknisk förändring, den juridiska grunden. Vi vill understryka att det här är en länk i en väldigt lång händelsekedja som har startat före den här remissdebatten och som kommer att fortsätta ända fram till sommaren 2025, då regeringen Orpo presenterar sin total reform av utkomststödet. Jag är glad över att ledamoten understryker att arbetslinjen är viktig. Det hade vi gärna hört utvecklat i ett liberalt anförande, kryddat med lite framtida linjeval.

Tack, fru talman!
Vi ansåg inte att det var nödvändigt i och med att det är en remissdebatt. Man skickar iväg ett budskap till utskottet, och det tycker jag verkligen att oppositionen har gjort bra. I det här som gäller nu, så ser vi inte att det har varit så mycket att orda om. Men man kan absolut utveckla sitt resonemang och det är man fri att göra. Jag kan tycka att den här remissdebatten, att man ger den här vägkosten till utskottet, är väldigt viktigt att man har det med sig också i diskussionen, om man nu vill utveckla resonemang i utskottet. Sen tycker jag att det kastas lite väl mycket träck i kring när det handlar om att man pratar om att regeringen inte är intresserad av att ta i Orpos politik med tång, det tycker jag att är lite onödigt. Det finns ingen som säger det, ingen som inte säger det heller, utan det handlar ju om att man måste observera vad som sker i Finland och följa den utvecklingen. Nog gör vi det såklart, inte är vi blinda och döva och det handlar ju om att göra det som är bäst för Åland. Jag tycker att resonemanget kring åldersgrupperna och samhällsgrupperna var intressant, och det är något vi tar med oss.

Då vill jag säga, med glimten i ögat, att det är ett glädjande besked att regeringen vill ta i regeringen Orpos politik med tång. Det som vi framför allt önskar i det fortsatta utskottsarbetet är att utskottet har modet att koppla ihop den här reformen med trenderna på den åländska arbetsmarknaden. Att också ha möjligheterna att balansera budget. Är det så att det är mikroskopiska möjligheter att balansera budget, så skriv det då. Men det är jätteviktigt att utskottet har tagit ställning till den frågan och de möjligheterna som det skulle ge, att tänka lite annorlunda kring utkomststödet.

Tack, talman!

Ledamoten Valve med flera har en dröm om arbetslinjen. Jag tycker också om arbetslinjen, men i min värld ser den lite annorlunda ut. Kortfattat ska de som kan få möjlighet att arbeta på ett mycket mer flexibelt sätt än vad de har möjlighet till idag. Men det verkar som om ledamoten glömmer bort de som inte kan ta sig in i arbetslivet. Hur tänkte ledamoten Valve säkra deras möjligheter till ett värdigt liv och arbete?

Talman! Det jag lyfte i mitt anförande det handlar om att konsekvenserna av den här reformen är att vi får ett, möjligen lite väl rundhänt utkomststöd för ägarbostäder för att vi lägger till möjligheter på Åland som inte finns på annat håll. Jag ville lägga det i arbetsmarknadsperspektivet. Vad betyder det för åldersgruppen 25 till 54 år, där vi just nu ser en ökning av arbetslösheten? På finska sidan har man bedömt att det har viss betydelse för att öka intresset för att söka jobb. Jag respekterar om ledamoten Löthman har en annan åsikt än regeringen Orpos på underlag. Det är helt naturligt.

Tack, talman och tack för det förtydligandet, ledamot Valve.
Jag tyckte också att det var intressant den här åldersgränsen. Det tyckte jag var mycket bra. Kanske en möjlig väg att nå just den här gruppen som jag tror att vi alla, eller jag hoppas, att alla i den här salen är enade om att det är viktigt att de får den hjälp och stöd de behöver.

Talman!
Jag har också personliga erfarenheter. Under min politiska bana så har jag några gånger kontaktats. Det handlar om människor som har ägarbostäder och vars ekonomiska möjligheter har varit uttömda. Det har uteslutande handlat om personer i kategorin 65 plus.

Talman!
Jag är lite häpen över hur den här debatten har utvecklats. Jag hade utgått ifrån att den här tekniska förändringen av rådande praxis inte skulle orsaka särskilt mycket debatt, eftersom det dessutom handlar om ett stöd som vi har haft under en lång tid och som riktas mot den grupp som alla i salen och alla i lagtinget har sagt sig värna om. I huvudsak är det de äldre som har nytta av det här stödet.

Så mycket kort. Socialdemokraterna stöder naturligtvis det här förslaget. Denna simpla korrigering av ett sakförhållande som föll emellan tidsmässigt. Det är oroande att det här är en allt vanligare företeelse, att vår lagstiftning går i otakt med finländsk lagstiftning och att vi springer med andan i halsen för att rätta till antingen förslag som vi inte vill genomföra, eller lagstiftning som hänvisar till någonting som vi inte har eller annat krångel. Det är inte tillfredsställande att ha det så som vi har det nu.

För att nu säga det riktigt tydligt vad det egentligen handlar om. Det här lagförslaget. Genom det här förtydligandet så håller vi kvar möjligheten att människor som äger sin bostad, men har riktigt låga inkomster kan få utkomststöd, inte tvingas gå från hus och hem. Och i de fall där det är realistiskt och önskvärt från samhällets sida att tvinga människor att sälja sin bostad för att försörja sig. Jag tycker att utskottet ska titta på siffrorna. Konsekvenserna av det? Vem är det som drabbas om vi inte skulle genomföra den här lagändringen.

Den väg som den här diskussionen har tagit, att vi på Åland inte skulle utnyttja den möjlighet som självstyrelsen ger att göra bättre för ålänningarna än vad man i Finland har valt att göra. När man har gått in för en oerhört hård sparpolitik som i första hand drabbar de med de lägsta inkomsterna. Det finns redan jättemycket siffror, jättemycket statistik på vem det är som betalar de här inbesparingarna och det kommer knappast som en överraskning. Det är inte de högavlönade som betalar, utan det är de som lever på marginalen, som har behov av samhällets stöd på något sätt.

Arbetslinjen i all ära, men vår välfärd, vårt samhälle som vi har byggt upp under långa tider. Den handlar om att både se till att människor arbetar och att ta hand om dem som på något sätt behöver vår hjälp. För oss finns det inte på kartan att vi inte skulle använda självstyrelsen för att göra det så bra som möjligt för de ålänningar som behöver det stödet. Att vi ska få vår ekonomi i skick är självklart. Men den här frågan kommer inte att lösa de problemen. Jag vill igen, jag tror att jag har sagt det varje gång vi har pratat om socialpolitik. Jag vill igen säga, det finns inget rundhänt utkomststöd. Försök gärna någon som tycker det. Leva på ett utkomststöd och se om det känns övermaga.

Tack, talman!

Tack, ledamot Fellman, för ditt anförande. Jag känner mig nästan tvungen att ställa mig här och ge lite perspektiv vad vi pratar. Totalt när vi pratar om ägobostäder, vi tenderar att prata om ganska mycket annat än de med ägobostäder just nu. Det är totalt 63 hushåll, varav 13 studerande och 18 arbetande, sju hushåll arbetslösa. Sen har vi ganska många i arbetsmarknadsåtgärder, pensionärer med mera. Så ska vi plocka ut personer som enligt den här lagstiftningen kommer beröras så är det kanske så här. Det är en handfull, så det är. Ta inte i för mycket nu, för det här rör ett väldigt litet antal personer som inte kan klara sig utan det stödet.

Tack, talman!
Det är väl just det som är problemet, att den här diskussionen blir väldigt snabbt ideologisk på det sättet att man slänger ur sig påståenden som saknar täckning och låter förstå att det finns ett gigantiskt problem där det faktiskt inte existerar. Om det skulle finnas ett jättestort problem med människor som lever flott på utkomststöd samtidigt som de äger fina villor, då borde vi naturligtvis göra någonting åt det. Men det är inte verkligheten.

Tack, fru talman!
När det gäller utkomststödet, den senaste debatten som vi hade då resonerar jag om det här, vad kan det vara för summor? Utskottet har också gjort besök till KST för att bekräfta de här uppgifterna och bekanta sig med den här lagstiftningen. Saken är ju den att på Åland, så har vi gjort många avsteg från rikets lagstiftning, där vi har gjort det bättre att söka stöd på Åland än vad man har gjort i Finland. Till slut så kommer det där ifatt. Till slut så kommer det ifatt så att för en ökande andel av människorna så lönar det sig inte rent ekonomiskt att arbeta. Om man pratar arbete kontra stöd. Jag tror att orsaken till att vi inte har flera som faktiskt går på stöd. Det är på grund av ålänningarnas goda arbetsmoral, att de faktiskt vill göra rätt för sig. Det tror jag är en av de huvudsakliga anledningen till att vi har det så. Men det är fortfarande någonting som man alltid behöver ta i beaktande när man ökar stöden.

Är inte det som ledamoten Wikström nu säger, ett argument för att vi har gjort rätt? Trots att vi på vissa områden har lite, lite mera generösa villkor för dem som till exempel lyfter utkomststöd, så har vi inte en stor grupp människor som väljer att leva på de här bidragen, snarare än att arbeta. Det är inte så att det här är ett stort problem på Åland, och det är fortfarande så att de stödformer som vi har, man lever inte kungligt på de.

Tack, fru talman!

En annan talare var inne på att vi börjar se liknande utmaningar, inte lika allvarliga utmaningar som övriga landet. Men arbetslösheten har ökat och varje gång man behandlar de här ärendena så börjar man fundera på arbetslinjen. Vad är det lägst betalda arbetet? Erbjuder vi stöd från samhället som är högre än ett heltidsarbete när det gäller lägst betalda arbete? Då måste vi göra någonting åt det. Det är inte den här lagstiftningen som fäller alltihopa som ledamoten är inne på. Men klumpar man ihop allting som vi gör så blir det ett problem. Det vi kanske kan vara eniga om i alla fall, att den här stora reformen som man gör på finska sidan, förhoppningsvis så borde det också leda till ett arbete här på Åland. När det gäller socialpolitiken, så att vi kan göra vår egen socialpolitik som inte bara är ett lapptäcke som det börjar bli nu. Jag hoppas att vi får se den typen av initiativ från landskapsregeringen.

Jag kan avsluta med att kort säga ja, på den punkten är jag helt överens.

Talman!
Inledningsvis så kanske det här kan ses som en liten lagteknisk ändring, men det är ju en lagtekniskt förändring som öppnar upp för en betydligt större politisk diskussion, både vad gäller självstyrelsepolitik och vad gäller socialpolitik.

Jag kommer att stödja det här lagförslaget. Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen har noterat problematiken med blankettlagstiftning den här gången, man har väl inte hunnit med, så som jag ser det, att täppa till alla hål. Så att jag kommer att ge mitt stöd där.

Jag tycker det är bra att vi använder självstyrelselagen när det gäller våra offentliga tjänster, nära ålänningarna, på ett sådant sätt som vi tror är bäst. Samtidigt ska man inte heller sticka under stol med att det resonemang som förs, både från Obunden Samlings sida och från Moderaternas sida, är någonting som man behöver ha med sig.

Obunden Samling lyfter till exempel i sitt anförande problematiken med transfereringarna mellan landskapet och kommunerna. Ser man till den offentliga sektorn totalt så är det viktigt att kostnaderna går ner. Det hjälper ju inte att skyffla över kostnaderna för landskapet på kommunerna. Det är inte riktigt rättvist heller om jag ska säga vad jag tycker.

Moderat Samling har vid flera tillfällen nu också uppmanat att man behöver fundera och ta del av det projekt som regeringen Orpo håller på att göra. Det ska vi naturligtvis göra. Både regeringen hoppas jag och vi i opposition. Sen ska vi anpassa det så att det passar våra åländska förhållanden och den åländska ekonomin.

Men det som det som gör mig bekymrad alldeles på riktigt och som jag dessvärre måste säga att jag inte tror att kommer att fungera i praktiken. Det är en beskrivning som finns på sidan sex under punkten nuläge och där skriver landskapsregeringen; "Landskapsregeringen har med stöd av första paragrafen i landskapslagen om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland, gett en anvisning till KST, enligt vilken förebyggande eller kompletterande utkomststöd bör beviljas även för utgifter för ägarbostad.

Jag är inte jurist, men med den erfarenhet jag har från den här salen och från regeringssalen så finner jag det högst osannolikt, högst osannolikt, att man via en anvisning kan få en kommunal myndighet att göra vissa utbetalningar där det inte finns ett lagstöd. Det skulle vara verkligt intressant om någon från regeringsbänken kunde vidga diskussionen kring hur man har resonerat och vem som från landskapsregeringens sida har tittat på det. För om, bästa ledamöter, om man med en anvisning kan besluta att en kommunal myndighet ska göra en utbetalning. Då borde ju också landskapsregeringen kunna besluta, via en anvisning, att de ålänningar som har mist sin folkpension och som vårdas i Sverige. Borde kunna få någon form av stöd, om man bara citat; genom en anvisning kan göra så.

Jag skulle vilja uppmuntra social och miljöutskottet. Det är väl dit
det remitteras, till social och miljöutskottet. Att man tittar noggrant på den här frågan och även kanske också tar ett utlåtande från lag- och kulturutskottet alternativ finans- och näringsutskottet. För jag tror nog att man är ute på sju famnars djup nu. Det må vara lägligt det som landskapsregeringen gör, men jag tror inte att det är lagligt.

Tack, talman!
När det gäller juridiken och anvisningar så är ju landskapsregeringens bedömning att det är fullt möjligt att ge en sådan här anvisning. Som förvisso inte på något sätt ska uppfattas som ett direktiv. Det här är ju en anvisning hur myndigheten kan hantera just den här stödformen som rör en handfull personer. Det är ett ytterst litet antal. När det gäller just det här med att man också skulle kunna ge en anvisning för andra målgrupper, nu pratar vi verkligen om päron och äpplen. Jag gissar att jag kommer att behöva återkomma till den debatten när det ärendet kommer upp här i salen.

Talman!
Jag försökte egentligen bara exemplifiera det omöjliga i det som landskapsregeringen har gjort. Det vill säga att man via en anvisning påför en kommunal myndighet att göra en viss sak. För om, det var det som var exemplet, om man kan göra så, då borde man ju också kunna uppmuntra samma myndighet att betala ett visst stöd till de ålänningar som har blivit av med sin folkpension och som vårdas i Sverige.

Tack, talman!
Ja, nu återigen varför Jag sa att det här handlar om att vi blandar ihop päron och äpplen för att det i utkomststödslagen finns en uttrycklig bestämmelse, att man inte får göra en viss sak. Det står klart och tydligt. Så man ska inte blanda ihop olika lagstiftningar. Det kan vi inte göra.

Talman!
Jag var uppenbarligen otydlig. Jag försökte bara via mitt exempel med KST och de vårdbehövande i Sverige som har blivit av med sin pension, visa på det orimliga i hanteringssättet från landskapsregeringens sida. Det som bekymrar mig är att när det här lagförslaget går från Ålands lagting, så är det Ålands lagting som står som avsändare. Det är inte landskapsregeringen och därför är det verkligen av största vikt att man fördjupar sig i om det här lagtekniskt är möjligt att göra.

Tack, fru talman och tack för anförandet.
Kom till minnes här när vi pratade om anvisningar och önskemål från landskapsregeringens sida. När vi under coronapandemin gav en budget för förebyggande utkomststöd till kommunerna om 1,5 miljoner, om jag inte missminner mig. Det var ett önskemål att jämföra med den här anvisningen som man pratar om nu, och de pengarna användes inte till förebyggande utkomststöd. Så jag tycker att ledamoten resonerar helt rätt, att man kan ge anvisningar om allt möjligt och troligtvis också för de här folkpensionärerna. När vi pratar om utkomststöd och förebyggande utkomststöd, det är någonting som man ger för att en person inte ska hamna i den situationen. Att man behöver lyfta utkomststöd kan man göra till barnfamiljer till exempel, fast man inte är berättigad till just grundläggande utkomststöd. Så på det viset så borde det inte finnas något hinder, även om det är aningen oortodoxt att ge förebyggande utkomststöd också för de här klienterna som har lidit på grund av folkpensionen. Som ledamoten är inne på.

Talman!

Plötsligt får jag en känsla av att jag kanske borde ha tagit något annat exempel än just det, men de är ändå ganska lika. Jag hör att ledamoten Fellman ropar nej i salen, men jag förbehåller mig rätten till min taltur nu. Det som ändå är detsamma är att det är en kommunal myndighet som landskapsregeringen nu via lag ålägger att göra någonting. Där man ålägger en kommunal myndighet att göra någonting där man de facto saknar lagstöd. Det är därför som den här lagen också har kommit. Man hade kanske kunnat tänka sig att man skulle ha lagt den tillsammans med en tilläggsbudget som ändå är på kommande, för att spara tidsmässigt lite tid, men landskapsregeringen har nu valt den här hanteringen som man nu har gjort.

Ja, det är ju alltid intressant med den här typen av förslag. Jag har inte själv tänkt i de här banorna som ledamoten pratade om, men man kan läsa på FPAs hemsida vad förebyggande utkomststöd är avsett för. Det är så här; "förebyggande utkomststöd är avsett att främja en person eller en familj, social trygghet och förmåga att klara sig på egen hand samt att förebygga social utslagning och beroende av utkomststöd". Så man kan göra det, även om det är lite i tassemarkerna, som ledamoten brukar säga.

Talman!
Jag är lite osäker på den här replikgången, men om jag förstår ledamoten Wikström rätt så indikerade ledamoten att man kanske kunde använda förebyggande utkomststöd i syfte för att säkerställa att de ålänningar som via rikets lagstiftning har blivit av med sin pension och sin möjlighet kanske att bo kvar och få vård i Sverige. Är det så att den möjligheten inte är utredd, så hoppas jag i så fall att landskapsregeringen eller någon annan som lyssnar och tar den bollen vidare för har man inte tittat på den möjligheten så är det ju all anledning att göra det.

Talman!

Tack, ledamoten Thörnroos, för ett viktigt anförande. Jag hade en gång i livet förmånen att studera offentlig rätt. Jag minns ett mantra som återkom hela tiden, och det var att grunderna för enskilt tillkommande fördel, rättighet eller nackdel ska regleras i lag och att detta är en lagbundenhetsprincip som bottnar i likabehandling, överklagbarhet etc. Nu har vi alltså förmåner som beviljas utan lagstöd, men i stöd av en anvisning. Det är bra om utskottet tar ställning i den enkla frågan, kan man göra så här?

Talman!
Vi har en samsyn där, också med beaktande av det som jag sade i mitt anförande, att det är Ålands lagting som står som s avsändare, så måste vi försöka göra allt vi kan för att de lagförslag som går härifrån verkligen uppfyller alla de skakrav som finns.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.