Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Tack, talman!

    Nu går vi tillbaka till att vara eniga i utskottet angående det här lagförslaget som jag ska presentera betänkandet av. Landskapsregeringen föreslår innebär att landskapslagen om tillämpningen i landskapet Åland av lagen om utkomststödet ändras, så att möjligheten att erhålla utkomststöd när man äger sin egen bostad bibehålls, precis som det var innan 1 januari 2025.

    Ändringen behövs eftersom möjligheten att få utkomststöd när man bor i sin egen bostad oavsiktligt föll bort i samband med den senaste revideringen. Vi är ense inom utskottet om att denna möjlighet ska finnas kvar i den nuvarande justeringen av lagstiftningen. Det var helt enkelt en oavsiktlig förändring som ledde till att denna möjlighet försvann. Därför kan man betrakta det här lagförslaget som en teknisk justering, eftersom det inte var lagstiftarens syfte att ta bort denna möjlighet.

    Under behandlingen i utskottet har vi dock erfarit att kommunernas socialtjänst står inför ett ganska stort självstyrelsepolitiskt problem. Under 2024 har FPA slutat att uppdatera sina anvisningar för utkomststöd på svenska. Det är inte en helt okänd problematik att det saknas handlingar på svenska, men när det gäller anvisningar för utkomststöd är det särskilt problematiskt. Handläggarna för utkomststöd följer dessa anvisningar ganska noggrant, och de baseras på juridisk praxis, vilket är ett mycket viktigt verktyg i handläggningen av utkomststöd.

    Vi menar i utskottet, som det också står i betänkandet, att det är fel att behandla det svenska språket på detta sätt, det vill säga att inte ge anvisningar på svenska. Detta strider mot både grundlagen och självstyrelselagen. Det är fel ur ett grundlagsperspektiv, med hänsyn till likabehandlingsprincipen. Vi har två nationella språk i Finland, och Åland har en särskild roll i att bevara det svenska språket i vårt land. Ur ett självstyrelseperspektiv är det också viktigt, eftersom vi här på Åland är enspråkigt svenskt och alltid ska se till att anvisningar av detta slag finns tillgängliga på svenska.

    Därför uppmanar utskottet landskapsregeringen att säkerställa att denna typ av handlingar, som är helt centrala för handläggningen av utkomststöd, finns på svenska så snart som möjligt. Jag vet att självstyrelsen tidigare har gått in och betalat för översättningar från finska till svenska när det inte har skötts från finska sidan. Det finns exempel från sociallagstiftning från 2010-talet, bland annat. Jag vet inte hur landskapsregeringen avser att agera i denna fråga, men något behöver göras, för dessa handlingar är viktiga.

    Om vi inte har dessa handlingar på svenska, innebär det ett indirekt krav på den som handlägger utkomststöd att också behärska det finska språket. Hur ska man annars kunna följa anvisningarna? Ju längre tiden går, desto mer fluktuerar dessa anvisningar och förändras. Om detta inte justeras, måste man kunna finska för att på ett korrekt sätt kunna handlägga utkomststöd på Åland, vilket är mycket besvärligt ur ett självstyrelseperspektiv.

    Avslutningsvis vill vi också betona att det sker många lagändringar på den finska sidan när det gäller socialvårdsområdet, vilket är problematiskt för landskapet Åland ur ett resursperspektiv. Det tvingar oss att ständigt uppdatera lagstiftningen för att hänga med i alla de förändringar som sker på finska sidan, eftersom vi har blankettlagstiftning och kanske inte alltid vill följa samma väg som Finland väljer.

    Dessutom ska sägas att dessa konstanta förändringar som vi behandlar här i lagtinget blir svåra för den enskilda individen att förstå, och också svåra för den som vill veta hur lagstiftningen ser ut på Åland. Det blir mycket svårt att följa med i alla dessa ändringar, då de inte finns sammanfattade på ett tydligt och bra sätt. Vi behöver helt enkelt en mer sammanhållen socialvårdslagstiftning på Åland än vi har idag, och vi måste röra oss bort från det lappverk som vi har skapat i förhållande till utkomststödslagstiftningen, då det är svåröverskådligt och kräver stora arbetsinsatser.

    Personligen anser jag att det vore bra och en intressant väg att gå om vi skulle skapa en helt egen utkomststödslagstiftning här på Åland, så att vi kan utveckla vår egen socialpolitik. Detta är något vi inte kan göra idag, då vi är bundna till den finska lagstiftningen. Det är den här lagstiftningen jag ser fram emot, och jag hoppas på en förändring som möjliggör en egen socialpolitik på Åland, där vi kan avvika från de finska systemen betydligt mer än vad vi gör idag.

    Men jag kanske är ganska ensam om att tycka att det krävs förändringar i socialpolitiken i dag.


  • Talman! Tack, ledamot Wikström!

    Jag roade mig med att läsa remissdebatten i detta ärende på förmiddagen, och jag noterar med glädje att det fanns flera partier och politiker som förde fram frågeställningar kring arbetslinje, tillväxt och de ekonomiska konsekvenserna av det här lagförslaget. Därav är jag aningen förvånad när jag läser betänkandet för det är ganska fläckfritt, tekniskt och juridiskt. Men av det som sades i remissdebatten ser jag inte ett endaste spår. Det tycker jag är lite synd, för jag tycker att utskottet har kunnat ta lite generella svängar och haft den stora bilden framför sig, och inte bara snuttifierat just den här tekniska ändringen i det här lagförslaget.


  • Tack, talman!

    Jätteroligt att ledamoten betonar den här aspekten. Jag själv föreslog att vi i samband med en kommande revidering, om vi skulle överta det här socialvårds området och utkomststödslagstiftningen, överväga att tidsbegränsa hur länge man kan lyfta till exempel grundläggande utkomststöd när man faktiskt äger sin egen bostad. Det är aspekter som jag fortfarande står kvar vid och det bör vi göra. Men för att komma dit behöver vi först fatta beslut eller gå in för att ta över lagstiftningen. Att fortsätta göra avvikelser från den finska lagstiftningen med det lappverk som vi har idag blir helt enkelt problematiskt just ur det perspektivet som jag beskrev i mitt anförande. Just det att vi ska i framtiden ha en egen utkomststödslagstiftning som inte är blankettlagstiftning, det finns, vad jag vet ingen majoritet för det. Det är orsaken till att jag inte lyfter upp det här idag och inte i betänkandet heller.


  • Tack, talman!

    Det var en personlig reflektion som utskottsordförande Wikström gav. Jag tänker rent generellt så har vi väldigt svårt att diskutera tillväxt och se de här generella linjedragningarna. Jag tror att den här remissdebatten var väldigt, väldigt positiv i det avseendet. Därav är jag som sagt förvånad över att det inte syns några märkbara spår av det. Även fast det nu är en teknisk ändring här som är av godo för stunden, så tror jag att den offentliga ekonomin och samhällsutvecklingen skulle må bra av att ha lite bredare penseldrag. Speciellt här i lagtinget så kan man faktiskt vara lite visionär också. Man gör det tekniska och juridiska precis som man ska göra, men man kan också ha någon form av väg framåt. Här visar ledamoten Wikström lite prov på sin personliga touch. Jag tror det hänger ihop och jag tycker att remissdebatten är värd ett bättre öde.


  • Tack, herr talman!

    Arbetslösheten är högre än vad den har varit tidigare, och den verkar stabilisera sig på den här nivån som vi ser idag. Tidigare, för några år sedan tillbaka, var vi vana med en arbetslöshet på 3 %. Nu är den högre och vi behöver parera de här. Hur ska man säga, man behöver mota Olle i grind innan det blir högt som det kan bli i Finland till exempel. Det är bra att vi debatterar. Det är bra att ledamoten lyfter upp det. Jag känner väl kanske samtidigt att det inte fanns en majoritet som skulle stödja den här typen av förfarande. Med tanke på den senaste tidens kullerbyttor, eller vad vi ska kalla det här i lagtinget, så valde jag den här vägen.


  • Talman!

    Det som utskottsordförande Wikström lyfter fram angående det svenska språket och bristen på tolkning av anvisningar är verkligen oroande. Det är inte acceptabelt. Vi har också fått erfara att detta väcker stor oro, så jag anser att det är viktigt att vi framhäver våra synpunkter från utskottet.

    Det är avgörande att landskapsregeringen verkligen arbetar för att hitta lösningar på denna problematik. I det här fallet borde det egentligen inte ens vara ett problem. Finland har två nationella språk, och vi bör lyfta fram detta. Den finska delegation som besökte Nordiska rådet uttryckte samma sak: detta borde inte vara ett problem. Man talar två språk i Finland, men tyvärr ignoreras det ena språket. Därför måste vi, från Åland, se till att våra barn får rätt den information de behöver på svenska.


  • Tack, herr talman!

    Visst är det så. Vi pratar om över 100 sidor anvisningar. Ganska detaljerade anvisningar. Det är inte övergripande formuleringar och de är väldigt viktiga, de här anvisningarna som vi pratar om. Jag kan personligen tycka att det är lite tråkigt att inte ansvarig minister från landskapsregeringen är på plats och diskuterar de här frågorna tillsammans med oss, för att det här är en stor utmaning inom det sociala området på Åland. Men vi får hoppas att det på något sätt ändå kommer besked om hur man tänker bemöta det här. Eller om man tänker låta det vara bara och se vad som händer. Vi som parlamentariker och ledamoten är också aktiv i Nordiska rådet, så kan göra vårt för att påminna om just svenska språkets betydelse. Men det räcker bara så långt. Jag hoppas att vi också får landskapsregeringens stöd i det här arbetet.


  • Talman!

    Det här är också något som jag vet att man inom Folktinget, där vi har flera representanter här i salen, har lyft fram. Kanske inte just de här anvisningarna, men andra riktlinjer som finns inom den sociala sfären och inom hälso- och sjukvård. Det är väldigt komplicerat, och det är otroligt viktigt att det blir rätt. Jag menar inte att det inte är viktigt inom andra områden, men här handlar det om personer som faktiskt kan fara illa om de inte får de möjligheter som de har rätt till.

    Sen en passning till ledamot Holmberg och den debatt som vi hade tidigare under remissdebatten, så var vi från Moderat Samling införstådda med att plus 65 skulle på något sätt fredas, men inte under 65. Vi ville arbeta för arbetslinjen. Men som utskottsordförande var inne på, valde vi nu att försöka ha ett enigt betänkande och arbeta vidare utifrån det.


  • Tack, herr talman!

    Den här problematiken med svenskspråkiga anvisningar och dokument på svenska och finska för oss, för oss på svenska, så det är inget nytt problem. Men man måste alltid slå vakt om det. Hantera den här typen av brister när de dyker upp. När det gäller just utkomststöds området och sociala området överlag så tror jag att det bästa sättet vore att vi skulle gå in för en egen lagstiftning inom utkomststöds området. Då ska vi ha kontrollen över det här, i alla fall lagstiftningsarbetet. Vi skulle säkert måsta uppdatera anvisningar ändå. Vi kan inte låta den här bollen glida för långt, för då blir det svårt att ta sig tillbaka.


  • Tack, talman!

    Tack till utskottets ordförande för presentationen av betänkandet. Det var en bra presentation. Jag började också, precis som ledamoten Holmberg-Jansson, fastna lite på den här språkliga biten och tolkningen av anvisningarna. Jag tycker det är sorgligt att höra och erfara att inte allt finns på svenska på Åland idag, eftersom vi är ett tvåspråkigt land och jag tycker att utskottsordförande redogjorde bra för den här språkproblematiken. Jag tycker också, liksom ledamot Holmberg-Jansson, att Folktinget är ett bra sammanhang att kunna ta upp de här. Jag vill skicka en hälsning med också till våra ledamöter i Folktinget att titta vidare på och framföra i de sammanhang, jag tycker det passar att göra det där.


  • Tack, herr talman!

    Det är roligt att vi verkar ha en samstämmighet när det gäller den här frågan om det svenska språket, vilket vi ofta brukar ha här i lagtinget också, nästan alltid. Men det här är någonting som behöver tas tag i och ageras på så snabbt som möjligt. För varje månad som går så kommer det nya fall. De här anvisningarna uppdateras flera gånger per år. Så ju längre tiden går desto mer attraktivt blir det för KST att anställa människor som talar finska och har det som en, om inte uttalat så indirekt uttalat önskemål. Det tror jag, för det underlättar kontakten med finska myndigheter och om dessutom anvisningarna finns bara på finska, så blir det svårt att komma och hävda sig med bara svenska som språk. Så det är bra att vi pratar om det här och vi hade en bra diskussion i utskottet. Tack!


  • Talman,

    Vi har varit med om det förut, och kommer att vara med om det igen; rikslagar som ändrar vid flera tillfällen i ganska snabb takt, vilket gör att landskapsregeringen får en utmaning med att hänga med.
    Det här förslaget idag handlar ju om att återställa en rättighet som oavsiktligt försvann i samband med ändringar i rikets lagstiftning. Det är ju egentligen en teknisk korrigering, men en viktig sådan. Regeringens förslag innebär att vi återinför ett lagstöd som fanns tidigare, det rättsläge som fanns före 1 januari 2025 återupprättas.
    Social- och miljöutskottet har behandlat återinförandet av möjligheten att bevilja grundläggande utkomststöd för ägarbostäder. Och vi kan konstatera att det är ett tekniskt nödvändigt förslag, och ett förslag med stor betydelse några människor i vårt samhälle.

    I remissdebatten ifrågasattes om det är rimligt att även hushåll med ägarbostäder ska kunna få grundläggande utkomststöd. Den tvekan är nu borta, vilket är bra, följderna kunde blivit jobbiga -inte minst för ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

    I utskottets arbete har vi som vanligt haft förmånen att höra sakkunniga – och jag vill särskilt lyfta hur imponerande bredden och djupet av kunskap är bland de vi hört. Deras insikter i lagstiftningens praktiska tillämpning har varit ovärderliga för oss. Jag kan konstatera att vi har tillgång till mycket kompetenta och engagerade experter och tjänstemän inom det här området, vilket är en stor tillgång för oss lagstiftare och säkert också för våra medborgare. Utskottet har haft god nytta av deras synpunkter och kunskaper i vårt arbete.
    Som ni läst i betänkandet, (och som ordförande nämnde) men som är viktigt är att nämna är att FPA:s tolkningsanvisningar inte längre uppdateras på svenska. Den praktiska tillgången till information blir då begränsad. Det försvårar arbetet för våra socialarbetare och skapar osäkerhet för klienterna. Vi anser att landskapsregeringen aktivt ska verka för att anvisningarna åter blir tillgängliga på svenska.

    Det handlar ytterst om rättssäkerhet – men också om att värna de språkliga rättigheter som är grundläggande i ett självstyrt, svenskspråkigt samhälle. Mot den bakgrunden kan det finnas skäl för landskapsregeringen att överväga behovet av kompletterande vägledning i lagen på svenska, om FPA:s anvisningar fortsätter att utebli.

    Lagstiftningen om utkomststödet är splittrad, ofta föränderlig och ibland svårförståelig för både klienter och yrkesutövare. Utskottet vill understryka behovet av en mer samlad, tydlig och förutsägbar sociallagstiftning på Åland, så att vi kan skapa trygghet för dem som behöver samhällets stöd som mest.

    Precis som utskottet stöder att lagförslaget antas gör även den liberala lagtingsgruppen. Vi anser att arbetslinjen är viktig och att vi ska utgå från att människor vill arbeta. Det behövs en social trygghet som stödjer – inte stjälper. Att möjliggöra boende i en ägarbostad vid tillfälligt behov av stöd är en del av detta.
    Tack talman


  • Talman!

    Jag tycker att vicetalman lyfter några saker som jag också reagerade på i våra höranden. Det är behovet av att på ett ställe kunna hitta alla olika lagar som är kopplade till en lag. Alla pratar om stopplagar och det är väldigt svårt för dem som jobbar med det här. De har den finska lagstiftningen, den åländska lagstiftningen, de har stopplagar och paragrafer som gäller och inte gäller - de efterlyser egentligen att allting borde finnas på ett ställe. Så det skulle vara lätt för dem som är i behov av stöden att läsa det men också för dem som ska ge stöden. Det här blir bara mer och mer komplext. Så att jag tycker ändå att det var lite det som vicetalmannen försökte säga. Och jag tycker det var bra att det lyftes fram.


  • Tack, talman!

    Ja, som tidigare minister så är ledamot Holmberg-Jansson säkert väldigt insatt i den här problematiken och ser också det här behovet av en samlad lagstiftning och att man vet var man ska leta vad, Dessa tjänstemän och andra som vi har hört, de har ju en vana att leta och söka och vet ungefär var man kan hitta si eller så. Men för en person som undrar över sina rättigheter måste vara jättesvårt att hitta i en komplex lagstiftning vad det är man söker och veta vilka paragrafer man behöver.


  • Talman!

    Man brukar ju säga att man ska vara frisk för att orka kunna vara sjuk, för att klara av och ibland hitta den hjälp som man behöver. Om man här är i en sådan situation att man har det tungt ekonomiskt eller en tuff livssituation helt enkelt. Att sedan börja leta i den finska lagstiftningen och åländska lagstiftningen och så helt plötsligt, just det, det var en stopplag där också. Så den gäller efter 1.1.2023 så var det den som gäller istället för den här.
    Man hör ju själv att det nästan är omöjligt. Men sen också det som vår utskottsordförande var inne på. När det gäller de här anvisningarna så är det ju otroligt viktigt för de som ska fatta de här besluten, att de har tidigare beslut att luta sig emot. För ibland kan det ju vara även för de väldigt krångligt och kanske jobbigt att ta vissa beslut. Då är det viktigt att man har gamla beslut att hänga de besluten på.


  • Tack, talman!

    Ja, jag tycker att vi har diskuterat den här frågan inom flera andra områden också. Det här behovet av anvisningar. Vi antar lagar som inte är så hemskt exakta och precisa, utan lite ungefärliga ibland. Då behövs det tydliga anvisningar så att tjänstemän och de som hanterar lagen vet vad som gäller. Det behöver vara tydligt när det är åländsk behörighet och när det finsk behörighet. Det behöver också framkomma tydligt, speciellt i anvisningar för olika lagförslag. Tack!


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:22

    Talman!

    Jag ville ta tillfället i akt och uttrycka min starka tvekan till stopplagar som socialpolitiskt redskap. Det är den stora linjen i regeringens politik som vi är väldigt tveksamma till. Det verkar som att det finns en slags ryggmärgsreflex att stopplagar är det som gäller. Vi ska konservera allting från regeringen Marins tid i istället för att formulera någonting annat. Samtidigt som det pågår ett reformarbete på rikssidan som regeringen Orpo håller på med, som uttryckligen riktar sig mot detta område och uttryckligen för att stärka arbetslinjen i Finland. Vi skulle behöva mer av det jobbet också på Åland. Jag konstaterar att i remissdebatten för utskottsbehandlingen så var det ganska positiva repliker kring att ta tillvara regeringen Orpos arbete. Vi får väl hoppas att de tongångarna får råda i det fortsatta arbetet.


  • Talman!

    Först någon kommentar om regeringen Orpos reformarbete, jag försökte hitta information om hur långt det har kommit eller när vi kan veta mera, men jag hittar inte riktigt något bra källor på det. Men vad ska jag säga, vare sig ledamot Valve gillar det eller inte så kommer vi nog att få se flera stopplagar. Tyvärr. Det är inte så mycket vi kan göra någonting åt. Det här är nog inte den första och knappast den sista. Slutligen handlar det väl om hur mycket egna lagar vi ska och vill ha som avgör det. Hur mycket stopplagar vi har och behöver. Tack!


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:24

    Talman!

    Regeringen Orpo höll för ungefär en månad sedan en presskonferens där man presenterade huvudlinjerna till sin reform av detta politikområde. Tack för ordet!


  • Talman!

    Precis samma information hittar jag också, men jag vet inte riktigt om den är sjösatt eller inte, så därför valde jag att avstå från att säga någonting om det. Tack!


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 15:25

    Talman!

    Socialdemokraterna har också deltagit i höranden och behandlingen av det här lagförslaget, även om inte jag är antecknad som deltagare (detta kommer jag att behöva säga vid nästa varje anförande vi kommer att hålla)

    Jag vill uttrycka att Socialdemokraterna stöder det lagförslaget och betänkandet som nu ligger på vårt bord. Det handlar om att återställa en viktig rättighet – möjligheten för personer med ägarbostad att få grundläggande utkomststöd. När denna möjlighet oavsiktligt föll bort i samband med en lagändring på riksnivå, uppstod ett rättsläge som varken är rimligt eller hållbart – varken för individen eller för rättssäkerheten i vårt samhälle. Det har blivit väldigt orättvist för exempelvis äldre, personer med lägre inkomster och som äger sin bostad. Även människor som äger sin bostad och drabbas av sjukdomar eller inkomstbortfall av andra orsaker. Så jag tycker att det här är bra.

    Förslaget är tekniskt nödvändigt, men det är också principiellt viktigt. Vi måste säkerställa att alla människor, oavsett boendeform, har likvärdig tillgång till det grundläggande skyddsnät som utkomststödet utgör. Jag vill förtydliga att det är viktigt att man hålls inom de ekonomiska ramarna som berättigar till utkomststöd.
    Jag vill också särskilt lyfta utskottets kloka påpekanden – inte minst vikten av att tillgången till svenska anvisningar från FPA säkras. Det är en grundläggande fråga om likabehandling och rättssäkerhet på Åland. Det är orimligt att socialarbetare och klienter på Åland tvingas navigera ett redan komplext regelverk med anvisningar på ett språk som inte är deras eget.

    Samtidigt delar jag utskottets oro kring den minskande tillgången till offentliga hyresbostäder och de utmaningar som ekonomiskt utsatta hushåll nu möter på bostadsmarknaden. Att sänka stödnivån för boendeutgifter utan tydlig förankring i lagtexten riskerar att underminera förtroendet för både lagstiftningen och politiken. Därför är det bra att landskapsregeringen nu i kommande tilläggsbudget föreslår en ökning av räntestöd på bostadsbyggande .
    Vi anser därför att detta lagförslag är ett första, men avgörande steg – och att vi framöver måste arbeta för en mer sammanhållen, transparent och socialt rättvis lagstiftning. Socialdemokraterna stöder utskottets betänkande.
    Tack, talman.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 15:28

    Tack, talman!

    Jag vill lyfta en fundering kring vikten av att väva in näringspolitik och tillväxt i lagförslag, samt betydelsen av att se de långsiktiga konsekvenserna av ett lagförslag. Det är långsiktigheten som skapar samhällsmiljön och som i sin tur styr entreprenörskap, egenansvar och motivation. Utkomststöd för ägarbostad är definitivt en fråga som formar samhällsmiljön och synen på vad samhället förväntas ansvara för, och var individens eget ansvar tar vid.

    Jag anser att lagtinget har väldigt svårt att se parallellen mellan tillväxt och välfärd. Tillväxtpolitik genomsyrar allt, inte minst socialpolitik, men på Åland gör vi tillväxtfrågan till något monumentalt – ett brant och högt berg som ska bestigas. Klättringen behöver dock inte vara så lång och brant. Vi måste istället ta till vara alla de hundratals potentiella åtgärder som gömmer sig i de lagförslag vi hanterar i lagtinget, inte minst inom socialpolitiken. Tillväxtpolitik borde gå hand i hand med socialpolitik. De så viktiga orden, "en god näringspolitik är grunden till en god välfärd" eller "en god sysselsättning är grunden till en god socialpolitik", har kanske mer blivit klyschor än verkliga målsättningar.

    Hur små förändringar ett lagförslag än innehåller, bör den långsiktiga visionen alltid ligga som en rak kurs på sjökortet. Ålands offentliga ekonomi och resan mot ett överskottsmål har inte råd med lagförslag som inte tar hänsyn till ekonomiska konsekvenser, tillväxt eller deltagande på arbetsmarknaden. Det är summan av alla små detaljer som formar helheten, eller vardagen för ålänningarna.

    Jag läste igenom remissdebattens anföranden och repliker. Flera partier var inne på vikten av ekonomiska konsekvenser, arbetslinje och även tillväxt. Gott så, därför är jag lite förvånad över att inget resonemang kring detta syns i betänkandet. Det blir märkligt om remissdebatterna blir en arena av frågeställningar och åsikter som på intet sätt plockas upp av ett utskott. Varför har vi då en remissdebatt överhuvudtaget? Jag förstår att ett utskott inte kan plocka upp allt från en remissdebatt, men kring detta lagförslag fanns flera och breda frågeställningar som inte alls beaktats. Betänkandet är kliniskt och fullständigt korrekt i sin bedömning av lagförslagets direkta juridiska konsekvenser. Däremot saknas resonemang kring ekonomi, deltagande på arbetsmarknaden och en långsiktighet eller analys om hur vi formar välfärdssystemet. Precis som jag inledde med, får socialpolitiken aldrig bli befriad från behovet av en långsiktig arbetslinje och tillväxt.

    För att lyfta ytterligare ett ordspråk som suddats ut till en klyscha: välfärd måste skapas innan den fördelas. Jag tycker vi många gånger glömmer bort detta. I vår godhet och vilja att göra allt så bra som möjligt, glömmer vi bort det mest elementära. Hur ser vi till att välfärdskakan växer och räcker till? En sak råder det ingen tvekan om: den som får det tuffast när vår välfärdskaka blivit för liten är alla de som behöver välfärdstjänsterna allra mest – de svaga, äldre och marginaliserade. Med det sagt behöver även socialpolitiken innehålla frön som kan skapa tillväxt.

    Tack, talman.


  • Tack, herr talman!

    Jag håller med det som ledamoten säger om att det är viktigt att beakta de aspekterna. I det här fallet så behöver vi det som kommer först, för att vi ska ha möjlighet att göra den här typen av justeringar, som jag ser det i alla fall är att vi behöver ha en egen lagstiftning på området. Vi har ett sådant lapptäcke nu av olika åtgärder som skapar väldigt mycket merarbete för förvaltningen. I utskottsbetänkandet, så står det också att vi behöver ha en sammanhållen socialvårds lagstiftning på Åland. Jag håller med det som ledamoten säger, men det måste komma pusselbitar på plats så att vi inte rör till det ännu mera. Vi måste också ha en lagstiftning som går att förstå här på Åland. Men jag måste säga att även om jag håller med om det, så är jag samtidigt förvånad över det som ledamoten säger, att vi ska prata om socialpolitik och tillväxtpolitik för i debatten om sjukkostnadsavdraget så resonerade han nämligen precis tvärtom, att vi ska inte blanda ihop socialvårds politik och tillväxtpolitik. Då var det helt och hållet olika frågor. Men han verkar ha bytt åsikt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:33

    Tack, talman!

    Nej, jag har inte bytt åsikt. Jag tycker, precis som jag sa i anförande, att tillväxt och näringslivsfrågor ska alltid diskuteras. Men många gånger när vi här i lagtinget diskuterar så blandar vi in socialpolitiken. Vi har någon gång sagt att det blir någon form av rödgrönblå röra som man diskuterar så där explicita tillväxt- och näringspolitiken glöms bort. Däremot är det viktigt att när man diskuterar socialpolitik också fundera på varför? I det här fallet, varför behövs utkomststöd för ägarbostäder. Vilka är det som drabbas och varför? Är lösningen enbart att se till att man får bidrag? Eller finns det andra lösningar som långsiktigt kan förhindra att folk blir bidragsberoende? Eller att de som är bidrags beroende idag är det. Den generella strömningen som jag gärna sett en diskussion kring i det här utskottsbetänkandet.


  • Tack, herr talman!

    Jag håller i princip med det ledamoten säger. Men utkomststödet handlar ju om att, om man drar det här i förlängningen, vad det egentligen innebär. Ska man ha rätt till utkomststöd trots att man äger sin egen bostad? Om jag förstår det rätt, så ska man ha rätt till utkomststöd även om man äger sin bostad. Det är en filosofisk frågeställning som vi skulle kunna behandla mer ingående i utskottets betänkande.

    Här har vi kapital som man kan förverkliga för att försörja sig själv. Ska man då tvingas att göra det, trots att det är ens egen bostad? Jag anser att man bör göra det. Man kan bevilja utkomststöd under en begränsad tid, kanske ett år eller ett halvår. Men därefter måste man förverkliga sina egna tillgångar för att kunna försörja sig själv. Det är inte samhällets ansvar att försörja individen om denne har förmågan att göra det själv. Vad anser ledamoten om detta? Det är det som blir mest konkret när vi pratar om utkomststöd och ägarbostäder.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:35

    Tack, talman!

    Jag tror att det är väldigt få som önskar lyfta utkomststöd i det verkliga livet. Det är väldigt få sist och slutligen. Det jag menar är att hur ska vi lösa det, att så få som möjligt behöver lyfta utkomststöd? Nu diskuterar vi utkomststöd som om det är den stora lösningen. Det blir ofta så inom socialpolitiken att man löser de här bidragsformerna men man tittar inte på vad orsaken är. Ungefär som att man får ett recept medicin när man går till läkaren, när man kanske behöver ha ett träningsprogram eller kostråd eller något liknande.

    Varför behöver vi ha ett utkomststöd för ägarbostäder? Varför finns det människor som är i behov av det? Då tror jag att det gäller att titta på hur vi gör arbetsmarknaden mer tillgänglig, gör det ännu lättare att studera och jobba vid sidan av etcetera, etcetera. Då hittar vi också nycklarna till och lösningarna, till att minska bidragsberoende. Det måste ändå vara bättre för alla, speciellt för tillväxten och den offentliga ekonomin.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 15:37

    Tack, talman!

    Några korta ord om den finländska regeringens reformarbete, eftersom sådan information efterlystes i debatten. Det finns en nyhet på Svenska Yle från den 9 maj, där Social- och hälsovårdsministeriet håller en presskonferens och redovisar sin plan för att förenkla den så kallade "stöddjungeln" inom Folkpensionsanstalter. Planen syftar till att sammanföra olika former av stöd för att stärka sysselsättningen. Den som presenterade detta var Finlands minister för social trygghet, Sanni Grahn-Laasonen.

    Det centrala motivet för hela denna reform är att åtgärda Finlands höga arbetslöshet och uppmuntra till en ökad närvaro på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ska höja sysselsättningsgraden. När man nu tittar på Social- och hälsovårdsministeriet kan man konstatera att de har förlängt remisstiden. Den ursprungliga remissrundan för detta lagförslag var till den 19 juni. Förnyelsen avses tas i bruk från och med februari 2026. Den nya deadline för remissvar är den 27 juni innevarande år, alltså 2025. Förslaget heter, Totalreform av lagen om utkomststöd. Så det är bra om landskapsregeringen har en åsikt före den 27 juni.

    Huruvida den finländska arbetslinjen är bra eller inte, är förstås en fråga. Det är dock ännu bättre om landskapsregeringen har det politiska modet och framsyntheten att låta sig inspireras av det sakkunniga arbete som nu görs för att stärka sysselsättningen och matchningen på arbetsmarknaden.

    Avslutningsvis kan jag tillägga att det är rimligt att göra detta. Tack för ordet.


  • Tack, herr talman!

    Det är bra att ledamoten lyfter upp lite aktuell information här om vad som händer i riket. Det hade också varit bra om ansvarig minister hade varit på plats att kunna utveckla de här frågorna lite. När får vi besked om det här? Jag vet att det har utlovats flera gånger tidigare att vi ska få någon slags besked om hur man gör med utkomststödet, men ännu har vi inte sett det.
    Hur ställer sig ledamoten till den här frågan? Att vi på Åland ska ha en egen utkomststödslagstiftning och då inte vara kopplad till den finska via en blankettlagstiftning? Det vore intressant att höra.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:39

    Tack!

    Jo, jag noterade det inslaget i debatten och att ha en egen socialpolitik, alltså ett eget socialpolitiskt grepp. Det betraktar vi väl som en rimlig sak att göra. Sen är det nog också så att det blir väldigt svårt att forma denna egna socialpolitik, utan att ta avstamp i det reformarbete som regeringen Orpo gör just nu i praktiken. För det är ett betydande arbete. Man kan se är att hela spelplanen byts ut egentligen, och ett tag så kan man hålla på med stopplagar och konservera gammal lagstiftning. Men vi börjar närma oss gränsen för hur länge det är möjligt att göra det.


  • Tack, herr talman!

    Det är också min personliga uppfattning om läget, att med tanke på alla reformer som sker nu. Att vi ska hålla på att fortsätta med det här lapptäcket av olika stopplagar hit och dit, vi måste välja väg. Ska vi anamma stora delar av andemeningen med den finska rikslagstiftningen som man håller på med på utkomststöds området? Eller väljer vi vår egen väg? För det är det nuvarande lapptäcket som vi håller på med. Det kommer inte att finnas motsvarande lagstiftning på finska sidan inom kort om man fullföljer sina ambitioner så att säga. Jag håller med, det behöver komma någon slags vägval nu från landskapsregeringen inom kort. Vi får hoppas att det kommer till hösten, om inte innan. Tack!


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:41

    Talman!

    Vi lade ett förslag i remissdebatten som skulle handla om en differentiering av utkomststödet till den delen det berör ägarbostäder som baserar sig på att om du är plus 65 så kanske du har svårare att få ett jobb än om du är under 65. De som vi har diskuterat med som har varit drabbade, så har alla egentligen bekräftade att det skulle vara en god åldersgräns och då skulle man införa modell Orpo för de som är under 65 på Åland och för plus 65 låta det gamla regelverket kvarstå. Det är inte förbjudet att tänka själv och det tycker jag att vi borde göra mera. Tack!


  • Tack, talman!

    Det finns ganska många spår i den finska rikspolitiken idag från vad Sverige gjorde för 15-20 år sedan. Väldigt många spår, det här är ännu ett spår, den här Orpoutredningen som ledamot Valve för fram. Den är ju klok på alla sätt. Få ut folk i arbetslivet ökar tillväxten och det ena ger det andra. Så jag är förvånad över att landet Finland inte gör det här tidigare. Men vi ska nog vara lite bekymrade över vår egen arbetslöshet och vi har möjlighet att i god tid göra saker. För enligt mig är den här långsamt krypande stigande arbetslöshet det mest farliga. För oftast när det blir en abrupt ökning av arbetslösheten så beror det på något. Det kan vara Corona eller det kan vara konkurser etc.. Men den här som liksom kryper långsamt uppåt och den suger tag och stannar länge. Så det är bra att ledamot Valve lyfter upp det här men ledamot Valve och Moderaterna har haft alla möjligheter förra mandatperioden att göra saker som skulle göra Åland mer arbetsvänligt, mer tillgängligt och höja attraktionskraften. Så varför först nu?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:43

    Jag hör på ledamoten Holmbergs replik, att han till fullo förstår vad undertecknad säger. Det som vi har varnat för från Moderaterna är just det här slentrianmässiga förhållningssättet till det här politikområde, som i förlängningen leder till att vi skapar flera flitfällor.

    Och så vill jag passa på att ge erkänsla till utskottsordförande Holmberg, som i den här frågan, alltså frågan om hur man kan sänka arbetslösheten och stärka matchningen på den åländska arbetsmarknaden har varit en mycket pålitlig allierad.


  • Tack för det, talman och tack ledamot Valve.

    Som jag sade i mitt anförande för en stund sedan, så ofta när vi talar tillväxt så blir det ett stort och högt och brant berg som vi ska bestiga. När det i varenda lagförslag, egentligen i varenda ärende vi hanterar här i lagtinget så gömmer det sig tillväxtpotential av ett eller annat slag. För att inte tala om om arbetslinje. Ska vi få alla som idag står utanför arbetsmarknaden av olika orsaker, vi har en statisk gruppering på Åland som står rätt långt utanför arbetsmarknaden av olika orsaker. Skulle vi få in dem att de ska kunna få en personlig individuell tillväxt men samhället ska få ännu en tillväxt via det, så skulle vi vinna mycket. Och här vet jag att ledamot Valves kollega Karlström var på gång vid AMS förra perioden. Men det finns ett stort arbete att fortsätta med där, som jag hoppas att den här regeringen tar fasta vid. Att få ut alla långtidsarbetslösa och vara produktiva, både för sig men också för samhällets skull.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:44

    Det är lätt att instämma i det ledamoten Holmberg säger. Det rentav svårt att gå i polemik eftersom den bästa socialpolitiken är en lyckad näringspolitik med låg arbetslöshet. Många människor som känner att de styr sina öden, sina liv och därmed inte heller behöver behöver lyfta arbetslöshetsersättning, utkomststöd utan istället kan jobba. Så det bör rimligtvis vara målet för landskapsregeringens politik.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.