Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Annika Hambrudd. Ordet ges först till lagtingsledamoten Rainer Juslin.

Tack, talman! Minister Hambrudd, med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till minister Hambrudd vid landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder avser landskapsregeringen vidta för att förbättra förutsättningarna för hemundervisade barns rätt till likvärdig undervisning och för att stöda kommunerna i tillsynsansvaret för dessa barn?

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Juslin. Jag börjar med, hur ser den konkreta rollfördelningen ut mellan kommunen och landskapsregeringen? Tillsynsansvaret över barn som uppfyller läroplikten genom hemundervisning hör enligt barnomsorgs- och grundskolelagen till kommunerna. Kommunen ska planera, utveckla, genomföra, samordna, uppfölja och utvärdera utbildningsverksamheten i kommunen och kommunen ansvarar för att lagen följs.

Landskapsregeringen har ett övergripande ansvar för utvecklingen av grundskolan och enligt barnomsorgs- och grundskolelagen är det landskapsregeringen som är tillsynsmyndighet för den kommunala grundskolan och därmed agerar inom de ramar som anges i lagen gällande tillsyn och eventuella påföljder.

Talman! Antalet barn på Åland som får läroplikten uppfylld genom hemundervisning har ökat markant de senaste åren. År 2012 fanns det på Åland 8 barn som hade hemundervisning och 2021 99 barn, siffror enligt ÅSUB. Idag har vi över 100 barn och de hemundervisade utgör cirka 3 % av alla läropliktiga barn på Åland. I riket utgör de hemundervisade barnen cirka 0,1 % av de läropliktiga.

Talman! Såväl grundskolorna i våra kommuner som de hemundervisande familjerna har önskat tydligare föreskrifter och riktlinjer för hemundervisning. Landskapsregeringen har haft en arbetsgrupp, precis som ledamoten sade, med uppdraget att utreda behovet av förtydliganden och stöd gällande hemundervisningen på Åland. Syfte var att kartlägga vilka utmaningar som finns i dagsläget gällande hemundervisningen och utreda vilka åtgärder som kunde förbättra förutsättningarna för hemundervisades barns rätt till likvärdig undervisning samt att stöda kommunen i tillsynsansvaret över hemundervisade barnen. Arbetsgruppen har lämnat en slutrapport med förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att hemundervisningen på Åland ska vara likvärdig och barns rätt till utbildning garanteras. Representanter från Ålands hemundervisarförening var representerade i arbetsgruppen.

Arbetsgruppen lämnande förlag på åtgärder som kan verkställas utan lagändring, förslag på åtgärder som kräver lagändring i barnomsorgs- och grundskolelagen samt områden som behöver utredas vidare. Arbetsgruppen kunde enas om de förslag till åtgärder som kan verkställas utan lagändring och representanterna i Ålands hemundervisarförening lämnade in en reservation mot slutrapporten.

Talman! Landskapsregeringen har därefter påbörjat arbetet med de förslag till åtgärder som kan verkställas utan lagändring. Under 2023 har landskapsregeringen avsikt att arbeta fram styrdokument för hemundervisning för att uppnå en ökad likvärdighet i kommunerna för de hemundervisade barnen, vilket var ett av förslagen av arbetsgruppen. Det vill säga bland annat att fastställa mallar, mall för den övergripande planen och en mall för redovisning inför periodens arbete som vårdnadshavarens ska lämna in, samt en mall för kommunens redogörelse över barnets framsteg och kunnande. Förslaget från arbetsgruppen var även att hålla regelbundna informationsträffar för tillsynande lärare, vilket ett första har hållits och var väldigt uppskattat. Tack!

Tack minister Hambrudd. Ja, jag känner mycket väl till den här rapporten. Det är ju så klart så att grundskolan är en kommunal angelägenhet. Visst finns det ju ett ansvar för kommunerna att vidta åtgärder.

Men arbetsgruppen, som består av sakkunniga på det här området, har föreslagit ett antal punkter som faktiskt kräver lagändringar. Det är väl den biten som jag tänker att intresserar lagtinget som bäst. Det är ju förstås så att en del av det här informationsmaterialet och så vidare kan man ta fram på egen hand. Det finns också 13 punkter. Man nämner vilka segment i hemundervisningen som behöver lyftas för att informera föräldrarna om vilket ansvar man har som hemundervisande.

Men jag tänker på de här åtgärderna som behöver vidtas genom att öppna lagen. En av de åtgärderna är ju en följd av att lagen är lite inkonsekvent och ologisk.

Om du ska starta en ersättande skola på Åland, Montessoripedagogik, Steiner eller vad det nu må vara, natur och miljö, så ska du ha landskapsregeringens tillstånd. Du ska ansöka om det, du ska visa på en läroplan och så ska landskapsregeringen ta ställning till det och endera förkasta eller godkänna den eller kräva kompletteringar.

Men om du ska idka hemundervisning så behövs inget tillstånd. Det räcker att man anmäler att jag ska undervisa mitt barn hemma. Du kan säga helt öppet att vi ska följa Ålands läroplan för grundskolan, men det finns ingen prövningsrätt så att säga. Den biten tycker jag att man borde lyfta i lagen, dvs. att det finns en möjlighet att konstatera att förutsättningarna för att uppfylla villkoren för adekvat hemundervisning inte kan uppfyllas. Och då borde man redan i det skedet kunna avstyra det och hänvisa exempelvis till en ersättningsskola eller till den kommunala grundskolan. Det här efterlyser också den här arbetsgruppen. Dessa fyra punkter som man lyfter kräver lagändringar. Det här är den ena. Jag kommer att återkomma till nästa. Jag tycker att landskapsregeringen borde öppna den här lagen på de här två punkterna som de sakkunniga på det här området har lyft. Tack!

Tack, talman! Ja, det var sakkunniga men det var också representanter från Ålands hemundervisarförening som var med i den här rapporten. Landskapsregeringen har som avsikt att nu gå vidare först och främst kring de förslag som inte behöver verkställas med lagändring.

Sen stämmer det mycket väl att ett förslag var om man skulle göra ett ansökningsförfarande för att bli beviljad. Idag är det ju så att barnen som har hemundervisning behöver följa den åländska läroplanen. Man behöver lämna in en övergripande plan på hur de kommer att följa läroplanen. Ett av de här förslagen kring att inte behöva göra lagändring, det är ju att göra ett tydligt informationsmaterial till dem som tänker lämna in en anmälan om hemundervisning. Att det är tydligt vilka förväntningar det finns. Var hittar man läroplanen? Vad är det för mål man ska uppfylla i den åländska läroplanen? De här barnen behöver följa den åländska läroplanen. Det finns ingen annan läroplan.

Tack minister Hambrudd. I arbetsgruppen efterlyser man förtydliganden i 29 § i tredje delen i lagen. Där finns ett ord "kan" som arbetsgruppen tycker att man ska byta ut till "ska". Det handlar just om de tillfällen där man upplever att hemundervisningen inte har fungerat. Det står så här: "Om läroplikten inte fullgörs genom hemundervisningen och att vårdnadshavare inte uppfyller sin skyldighet att ansvara för att barnet fullgör sin läroplikt kan kommunen fatta ett beslut om att avbryta hemundervisningen och kräva att barnet uppfyller läroplikten i grundskolan eller i en ersättande skola." Här föreslår man alltså att man ska ändra ordet "kan" till "ska". Det är en mycket liten och enkel åtgärd som jag tycker att landskapsregeringen kunde vidta redan nu och inkomma med ett lagförslag till lagtinget.

Den andra punkten var den övergripande planen, som ni nämnde. Här efterlyser de sakkunniga att den övergripande planen kan bli för vidlyftig. Man skulle vilja snäva den till att omfatta tre år. Det kunde också vara en åtgärd som landskapsregeringen mycket enkelt kunde vidta.

Då det gäller ansökningsförfarandet så efterlyser jag nog ett arbete från landskapsregeringens sida där man går in för den här prövningsrätten, det vill säga att om en familj inte kan påvisa att man har förutsättningarna för att bedriva hemundervisning så ska man inte heller kunna göra det med tanke på barnets bästa. Jag vill inte utveckla den punkten desto mer. Men det är en väldigt känslig del i den här delen, dvs. att prövningsrätten måste kunna införas.

Vi har som sagt läroplikt. Vi har inte skolplikt. Men läroplikten förutsätter ändå att hemundervisaren ska kunna uppfylla elementära krav för att kunna fullfölja undervisningen gällande den åländska läroplanen. Tack!

Tack, talman! Det ska vara tydligt precis som ledamoten lyfte 29 § i lagen när det gäller "kan" och "ska". Här behövs, vilket har varit nu med information till lärarna, att alla kommuner gör enhetligt på samma sätt. Det är ju väsentligt. Är det så att man som förälder märker, när man gör varje termins avstämningar med barnen, att barnet inte når själva målen så behöver man ju också se till att man ska avbryta. Vi måste ju se till att varje barns grundläggande rättigheter enligt FN:s barnkonvention faktiskt uppfylls så att ett barn får en likvärdig skolgång i grundskolan eller i hemundervisning. Det är det väsentliga.

När det gäller själva anmälningsförfarandet så behövs det nog betydligt djupare utredning vidare innan man kan gå in och ändra. Vad innebär det konkret? Vi har också väldigt många föräldrar med barn som flyttar i från Sverige. Man kan ju bara ansöka om man är skriven i kommunen. Vi behöver faktiskt titta lite närmare på det här innan man faktiskt går in och gör dessa lagändringar. Tack!

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.