För kännedom

Avbytarlagstiftning LF 14/2018-2019

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Andra behandling. 1

    1    Godkännande och sättande i kraft av den multilaterala konventionen för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2018-2019

    Landskapsregeringens svar RP 6/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 6/2018-2019

    Andra behandling. 2

    2    Införandet av ITS-direktivet

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2018-2019

    Andra behandling. 2

    3    Utvidgad skyddsjakt

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2018-2019

    Andra behandling. 2

    4    Ändrade sekretesstider inom hälso- och sjukvården samt socialvården

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2018-2019

    Debatt 3

    5    Debatt enligt bestämmelserna i 38 § lagtingsordningen

    Debatt DEB 1/2018-2019

    För kännedom.. 64

    6    Avbytarlagstiftning

    Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2018-2019

    7    Medborgarinitiativ – En hållbar skärgårdstrafik

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2018-2019

    Medborgarinitiativ MI 1/2017-2018

    8    Nya hot mot åländsk handel

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 1/2018-2019

    Plenum slutar 65

     

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering.

    Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av BSPC-uppdrag.

    25 ledamöter är närvarande.

    Antecknas.

    Andra behandling

    1        Godkännande och sättande i kraft av den multilaterala konventionen för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2018-2019

    Landskapsregeringens svar RP 6/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 6/2018-2019

    Först tillåts diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget  i presidentens framställning  föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    2        Införandet av ITS-direktivet

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2018-2019

    I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget till landskapslag om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    3        Utvidgad skyddsjakt

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2018-2019

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget till landskapslag om ändring av jaktlagen för landskapet Åland föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    4        Ändrade sekretesstider inom hälso- och sjukvården samt socialvården

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2018-2019

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 9 och 17 §§ landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Debatt

    5        Debatt enligt bestämmelserna i 38 § lagtingsordningen

    Debatt DEB 1/2018-2019

    Talmanskonferensen har enligt bestämmelserna i 38 § lagtingsordningen beslutat att lagtinget idag ska hålla en debatt ska hållas om näringspolitiken.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Bästa lagtingskollegor. När regeringen Sjögren tillträdde så beslöt man att man skulle ha en gemensam portfölj för frågorna närings- och miljöpolitik. Det här var ett besked från regeringen om att göra sitt yttersta för att försöka förena intressena om den traditionella näringspolitiken med miljöns och klimatets intressen.

    Hållbarhetsagendan för Åland ska förverkligas med företagen på Åland, inte mot dem. Också investerare, banker, aktiemarknaden och penningplacerare måste ställa om så att pengarna världen över arbetar i en grön riktning och inte tvärtom.

    För många företag står det klart att hållbara affärer är en nödvändighet, som säljargument – kunder och köpare föredrar hållbara företag – och för rekrytering – dagens unga vill jobba i företag som tar hänsyn till människor och miljö.

    Hållbarhet och miljö som tidigare ansågs vara ett add value, tilläggsvärde till ett företag eller en produkt är idag ett core value, ett kärnvärde. Inte är alla med på kärran än, långt ifrån, men fler och fler för varje dag.

    Det vi har gjort och fortfarande gör är alltså att vrida om den traditionella näringspolitiken till det jag har kallat lönsamhet på miljöns och klimatets villkor – miljönsamhet.

    Det som klimatförändringen medför är en ny marknad med nya utmaningar och nya värderingar, vilket näringarna måste förhålla sig till. Stormar och torka och andra naturfenomen som kommer att drabba oss skadar privat egendom och påverkar kapital på olika sätt.

    Uppvärmningen av jorden skapar nya villkor och förutsättningar för havet, Östersjön, för jordbruk, skogsbruk, turismen och allt som har med våra livsförutsättningar att göra och vår attraktionskraft som samhälle.

    Fast det är tungt och svårt och många här i salen vill hellre kanske tala om näringspolitik såsom vi brukar, om BNP och samfundsskatter, så måste vi tala om dessa saker med det här som bakgrund och ta avspark i den diskussionen.

    På litteraturdagarna här i helgen diskuterade också klimatsituationen och författaren Mats Söderlund konstaterade:

    1. Läget är mycket värre än de flesta förstår, dvs. klimatfrågan.

    2. Vi vet vad vi behöver göra.

    3. Det görs redan mycket mer än vad vi allmänt känner till.

    Också på Åland görs det mycket mer än vad många känner till: Banker som skapar internationellt giltiga index för kreditkort för att mäta koldioxidutsläpp i konsumtionen, industrier som investerar för att minska sin vatten- och energiåtgång, nya företag som skapats för att utveckla smarta elnät och innovationer på energiområdet, solpanelsföretag, vindkraftssatsning av stor skala i startgroparna, sjöfart som ser över sina omställningsmöjligheter och teknikutvecklingen, nya förnyelsebara bränslen tas i bruk, klimatanpassningar för gårdar och lantbruk, nya fokusområden inom LBU-program, gästhamnar som bygger till och anpassar, Green Key-certifieringar på allt fler restauranger och hotell.

    Omställningen pågår, miljönsamhetsprojektet pågår i det åländska samhället, om vi öppnar ögonen och ser det.

    Det betyder också att Åland befinner sig i ett näringspolitiskt brytnings-skede. Förhoppningsvis ska det kunna innebära något nytt och bra. Vi ska också tala om lönsamhet, tillväxt, skatteintäkter, BNP och andra mätbara mått på ekonomisk, samhällelig och resursmässigt växande och vad ett gott företagsklimat innebär eller borde innebära. Men min poäng är att det måste göras i en kontext av att uppvärmningen påverkar oss redan nu och kommer att göra det i allt högre grad. Det är mot den bakgrunden som våra strategier nu måste göras och där är näringspolitiken ett viktigt redskap.

    De senaste decennierna har framgångsrika små och stora företag växt fram på Åland. Nu är det dags att ta vara på den historien och att med kraft odla en kultur som är attraktiv för kreativa och handlingskraftiga entreprenörer. Detta självklart inom sektorer med framtidspotential och hållbara produktionsmetoder, bland annat kreativa näringar och IT.

    Vi kan inte längre dela in oss gruppen om de som talar om hållbarhet och klimat och de som talar om affärsutveckling. Dessa går nu hand i hand. Det är svårt, men det är det rätta att göra.

    Samverkan mellan privat sektor och offentlig sektor när det gäller näringspolitik går ännu att utveckla mycket. Det är ett partnerskap som måste ha en kontinuerlig, aktiv dialog och som måste byggas på kunskap om varandras olika utgångspunkter och förutsättningar.

    Vi har olika roller, vi politiker och de som verkar i vinstdrivande företag på en marknad. Samhället ska vi vara med och skapa förutsättningar, företagen ska kunskap om sin bransch och dess utvecklingspotential. Därför är det oerhört viktigt att tala om vår rollfördelning. Samhället ska vara med och uppmuntra i startup faser, erbjuda olika investeringsstöd och garantier för krediter kan hjälpa. Vi ska bidra med relevant utbildning och fortbildning. Vi ska knuffa på för ökad export och minska byråkratiska hinder, vi ska också vara goda samhällsplanerare som erbjuder mark för etableringar. Vi ska visa på möjligheter inom nätverk av affärsänglar, crowdfunding. Det ska finnas riskkapital och kontakter till investerare och mentorer. Vi ska ha Business Lab och entreprenörsutbildning.

    Samhället ska se till att det finns en palett av olika tjänster för de som vill bli företagare. Vi ska ge dem styrkan och modet att flyga, men också tala om, vilket jag har gjort under mina snart fyra år i den här rollen, att skaffa sig en sådan flyghöjd att de kan göra sig så oberoende av bidrag från skattebetalarna och politiska beslut.

    Vi ska också se till att det finns infrastruktur som fungerar, transporter och digitalisering. Vi ska vara med och investera med offentliga medel i den offentliga sektorns verksamheter och därmed hålla farten uppe i byggbranschen.

    Storföretagsgruppen, dvs. de 15 största företagen, jobbar nu tillsammans med landskapet inom ramen för hållbarhetsagendan för attraktionskraft och rekrytering. Tillgången på personal och kompetens är också ett gemensamt åtagande mellan privat och offentlig sektor och helt avgörande för en tillväxt i ekonomin. Det är tufft att få tag i folk och vi behöver ett ännu mer fördjupat samarbete mellan det offentliga och det privata för att locka kompetens till Åland.

    Ett förslag är att i form av en tankesmedja än en gång sätta oss ner tillsammans och diskutera framtidens näringsliv på Åland. Vilka förväntningar som idag finns inom näringslivet på oss politiker, vad vi ytterligare kan göra för att främja både stora och små företags verksamhetsförutsättningar och skapa en framgångsrik miljönsam framtid.

    Landskapsregeringen föreslår att en sådan skulle starta i september, som inledning på en ny mandatperiod och ett nytt regeringsprogram. Nyckeln till framgång här att det finns en handlingskraftig genomförandeorganisation, där överenskommelser mellan politik och näringsliv realiseras och förverkligas och inte bara stannar vid goda idéer och kreativa samtal.

    Vi har ändå ett läge på Åland där vi kan vara tacksamma över mycket. Vi har närmast full sysselsättning och goda förutsättningar, men vi har också utmaningar i form av nya tullbestämmelser och dyra avgifter.

    Som underlag för dagens debatt har landskapsregeringen försett ledamöterna med en rad dokument alltifrån statistik, program, konkurrenskraftsutredning, fysisk strukturutveckling med mera. Allt finns där att ta avstamp i och för att höja blicken och som kanske kan leda till att vi tänker bra tillsammans.

    Jag hoppas att vi kan ta fasta på varandras bästa argument och lyssna på varandras idéer och förslag. Vi har utmaningar som heter duga och som kräver en kraftsamling av oss alla. Tack, fru talman. Ursäkta att jag drog över tiden.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack till vicelantrådet för presentationen.

    Ett av de underlagsmaterial som har tillställts oss här i lagtinget skulle jag nästan vilja ge epitetet ”gott och blandat”. Det tas upp små saker och det tas upp stor saker, alltifrån att avgifterna för köttbesiktningen har lyfts av till att chipsen i Haraldsby har räddats.

    Vilka åtgärder har landskapsregeringen vidtagit eller avser att vidta när det gäller att sänka kostnadstrycket och därigenom få en ökad konkurrenskraft? Jag tänker närmast på el, vatten och avlopp.

    Sedan gärna också svar på de fyra stora frågorna som landskapsregeringen har samlat sig bakom och som man verkligen vill driva nu för att ge våra åländska företag bättre möjligheter att verka på den globala marknaden.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack för det. Kanske vi har missförstått någonting här i dialogen mellan lagtinget och regeringen? Det här är ju en debatt som Ålands lagting själv har initierat och vi från landskapsregeringen tycker att det är väldigt bra att vi håller den debatten.

    Det material som landskapsregeringen har levererat är brett och innehåller mycket. Det har inte funnits några beställningar från Ålands lagting om man önskar ”gott och blandat” eller ”smått och stort”.

    Näringspolitik på Åland är faktiskt alltifrån smått till stort och åtgärder av mindre karaktär och av den större magnituden, så har det alltid varit och kommer säkert att förbli.

    Vad gäller frågan om avgifterna inom el, vatten och avlopp så kan man väl säga att slutsatserna… Jag får återkomma i nästa replik.

     Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Från åländsk centers sida har beställningen varit glasklar. Vi ville ha ett meddelande som skulle ligga till grund här i Ålands lagting och som vi sedermera kunde processa i finans- och näringsutskottet. Det är den beställning som har gått in.

    Är det så nu att det inte finns någon enhetlig linje i landskapsregeringen? Är det därför som ni levererar det material som har kommit? Det är ett väldigt, väldigt gott material, man ska inte klaga på det.

    Men det känns faktiskt som att den här landskapsregeringen inte har en enhetlig näringspolitisk linje och det tycker jag att är tråkigt.

    Vidare skulle jag gärna önska svar på det här med minskad byråkrati. Vad har man gjort och vad avser man att göra?

    Hur avser man att komma emot för att sänka kostnadstrycket vad gäller främst el, avlopp och vatten?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det finns absolut en gemensam näringspolitisk uppfattning. Jag tycker att jag har beskrivit den. Den blev klar från första ingångsdagen för den här regeringen och i den riktningen har vi arbetat.

    Jag kan förstå, eftersom vi inte har talat om näringspolitik på det traditionella sättet, att man kanske inte riktigt har hängt med till alla delar att vi håller på att vrida om diskussionen till nya omständigheter. Men det hoppas jag att den här dagen och den här diskussionen också ska kunna klargöra.

    Vad gäller vatten och avlopp och de frågorna så är de ju väldigt komplexa, behörigheten är delad och ligger på kommunerna till stor del. Men jag tycker att vi kan konstatera att det handlar om två saker; ett aktivare ägarskap från landskapet när det gäller våra egna bolag och från kommunerna när det gäller sina bolag. Sedan handlar det också om (… taltiden slut).

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Det var riktigt som fru vicelantrådet sade att den här debatten delvis har initierats från lagtinget. Grunden var egentligen att vi i budgetdebatten kom fram till att BNP hade minskat under några år. Jag hade förväntat mig då att det skulle vara mera fokus på det.

    Jag noterade att under ert långa fina anförande så nämnde ni tillväxt en enda gång och det var då när ni sade att man kan nämna tillväxt. Ska jag tolka det här som att vicelantrådet inte alls stöder en tillväxt på Åland utan stöder de saker som hon nu gick igenom?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Naturligtvis stöder jag en tillväxt, eftersom vår ekonomi på Åland liksom så många av våra välfärdsländer är buren av tillväxt. Det som jag upprepade gånger har försökt säga är att vi måste diskutera på vilket sätt den tillväxten kan komma till vårt samhälle och vad som är nästa skede i tillväxttänkandet.

    Jag menar vi har kört in i jordklotet i en återvändsgränd, det går inte att fortsätta på den vägen och vi måste hitta en ny väg. Därför måste vi tala om tillväxt och hur Åland ska växa i befolkning, i ekonomisk tillväxt och i andra termer med nya förutsättningar och utifrån nya utgångspunkter.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Tack för svaret. Det var en sak som jag tyckte lät väldigt intressant, det var tankesmedjan som ni nämnde om. Har ni tänkt någonting mera på vilka som ska vara med och vilket mandat de ska ha osv.?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det är inte helt klart hur det ska gå till. Vi tycker att det här vore en bra uppstart också på en kommande valrörelse. Det finns ett intresse från näringslivet att fortsätta och fördjupa den här dialogen.

    Vi vet alla att vi är 30 000, vi kan inte dela de åländska intressena på företag och offentlig sektor. Vi sitter i samma båt och därifrån måste vi ha utgångspunkten.

    Vi får återkomma till detaljerna. Vi tycker att det är en bra idé att åtminstone sätta igång det.

    För att bli framgångsrik så måste man också ha en genomförandeorganisation dvs. någon som bär idéer till förverkligandet. Det har vi glömt, tycker jag, när vi har haft tankesmedjor förr.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Ja, vi är ju annorlunda på Åland. Vi är en liten befolkning och vi lever i ett ö-samhället, vilket ställer särskilda krav och också en särskild näringspolitik eftersom konjunkturerna inträffar annorlunda i synnerhet när det gäller förhållandet mellan Finland och Åland.

    Därför är det väldigt viktigt att regeringen har en aktiv näringspolitik och att man också har visioner, mål och delmål. Allt detta för att näringspolitiken ska drivas framåt och för att Åland ska bli starkare och starkare.

    Jag saknar ändå liksom tidigare talare här – vi har fått ett material- att man ur det här materialet skulle dra någon slags slutsats och presentera sina visioner och sina delmål för framtiden för Åland. Kanske vicelantrådet kan göra det nu istället? (… taltiden slut).

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Visst kan vi göra det. Vi kan tala om både mål och delmål. Men jag trodde att det var det som var lagtingets vilja idag att också ge uttryck för sina mål och delmål, att det var hela debatten essens att vi skulle utröna dem tillsammans.

    I det material som ligger till underlag idag så har landskapsregeringen ändå listat alla de många åtgärder och saker som har gjorts under mandatperioden. De fortsätter ju. Det jag har lärt mig under de här åren är att tiden aldrig stannar. En regering avlöser den andra, oftast tar man vid där den tidigare har slutat och så antagligen även på det näringspolitiska området.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Visst finns det listat åtgärder och beslut som har fattats. Men jag tänker mera på att vi pratar mycket om hållbarhet, hur ser Åland ut 2030? Vilka mått och steg behöver tas? Vilka åtgärder behövs för att man ska kunna öka exporten som vicelantrådet talade om? Vad behöver man göra för att få mer kvinnligt företagande? Vad bör man göra för att få arbetsplatser så att de som kanske inte har så mycket utbildning också har lättare att få bra arbete i dagens samhälle? Det finns massor som behövs i en näringspolitik för att den ska vara hållbar både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Jag tycker att det här saknas i det här underlaget. Det är ju regeringen varje dags uppgift att hela tiden förse lagtinget med underlag. Regeringen ska ge underlag till oss så att vi ska kunna ta ställning, inspireras vidare och kanske komma med motförslag.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, och därför finns ju allt detta material som lagtinget har till grund för den här diskussionen. Det är ingenting man drar ihop på en kafferast, utan det åratal av arbete kring program, strategier och dokument. Det går att dela upp det här i hur många ämnesområden som helst. Ska vi tala om hållbarhetsagendan och dess målsättningar så finns detta i statusrapporter som kommer varje år, även där finns näringspolitik och näringspolitiska mål. Det finns en klimat- och energistrategi och det finns massor med underlag för den här diskussionen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! I det väldigt digra material som har inkluderats inför den här debatten så framkommer en rapport ifrån ÅSUB som handlar om tillväxt. Man har satt in Åland i ett internationellt perspektiv och det är kanske inte alltid rättvist, men siffrorna är faktiskt ganska förskräckande. Man tar avstamp i år 2000 och jämför det med läget år 2016 och där ser man att alla våra omkringliggande regioner har ökat mycket kraftigt liksom övriga EU, OECD-länderna och Kina, som möjligen inte är så lätt att jämföra sig med. Men Åland har väldigt tydligt halkat efter när det gäller tillväxten. Jag undrar vad näringsministerns och vicelantrådets analys av detta är?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag tycker att man kan säga att Sverige har en väldigt stark tillväxt. Finland har fortfarande, efter finanskrisen 2008, inte riktigt kommit ikapp. Regeringen Sipilä har med olika åtgärder, bra eller dåliga, försökt att få fart på landet. I länder där man har svag tillväxt handlar mycket om att man har väldigt stor arbetslöshet. Det har inte vi på Åland. Vi har närmast full sysselsättning och brist på kompetenser, vilket jag har lyft som en otroligt viktig näringspolitisk målsättning, dvs. ökad rekrytering. Det finns länder i världen som inte har haft tillväxt på 20 år och som ändå på något vis hittar sina vägar, även om inte det är en bra sak att sträva efter.

    Jag tror att det är svårt att väldigt effektivt och kortfattat (… taltiden slut).

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Jag tror att det är det som lite är essensen. Man kan inte svara kortfattat på det här. Mot bakgrund av det komplexa i jämförelser och mot bakgrund av att faktiskt hela världen ägnar sig åt en omställning - det är absolut inte bara Åland - så vore det kanske viktigt att man skulle vara lite tydligare med vilken väg man ska gå.

    Min andra fråga är egentligen; mot bakgrund av komplexiteten, hade det inte varit skäl att formulera ett meddelande från landskapsregeringens sida? Jag undrar vad orsaken är till att man har valt den här vägen? Jag förstod inte riktigt den förklaringen.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Dels därför att vi inte har uppfattat att det har varit ett önskemål från Ålands lagting att det explicit ska handla om ett meddelande. Det ska handla om en debatt, om näringspolitik, till vilken landskapsregeringen ska förse lagtinget med underlag, vilket vi har gjort.

    Det som vi dessutom har gjort, och som gör den här tidpunkten intressant, är att vi precis har satt igång en större tillväxtundersökning som ÅSUB precis börjar göra och vi har också infogat synpunkter på vad den undersökningen ska ta reda på. Undersökningen tittar på tillväxten på Åland ur både makroperspektiv och mikroperspektiv. Vad är det som händer runt omkring i världen, vilka trender påverkar tillväxten på Åland och också runt omkring oss? Hur ska vi orientera oss i det här nya?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Tack för anförandet vicelantrådet. Det finns många orsaker till varför vi har den här debatten här i lagtinget. Egentligen borde debatten ha varit det första halvåret under den här valperioden, inte sista halvåret. Den här valperioden är ju nästan slut, efter några månader. En av orsakerna är framförallt att finansministern under två år, när han har presenterat budgeten, själv har efterlyst mera näringspolitiska åtgärder från landskapsregeringens sida.

    Vi har sett att vi är på det sluttande planet, vår ekonomi går tyvärr neråt.

    Vi hade förväntat oss nu under den här debatten att landskapsregeringen skulle komma med någon sorts framtidsvision. Det som presenteras här är miljönsamheten och att vi ska anpassa till den, men det är inte bara vi som de facto gör det, för det gör alla moderna samhällen idag.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag uppfattade inte att det fanns någon fråga där. Visst, vi kanske betonar saker och ting olika från regeringens ministrar, men målsättningarna är desamma.

    Med ett nytt ekonomiskt system, med självstyrelselagen och med fallande siffror när det gäller samfundsskatten så ser vi symtom på att vi inte har ett näringsliv som går som tidigare. Det finns många slutsatser att dra varför det är som det är. En del har med oss att göra som politiker som beslutar om hur samhället ska organiseras, andra har med företagen att göra och vilka beslut som fattas i styrelserummen och det är lite svårt för oss som ledamöter att påverka det.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det här är absolut inte någon lätt fråga att diskutera. Vårt problem idag är att vi eventuellt står inför, som vicelantrådet själv sade, att vi ska ett nytt ekonomiskt system ikraft från 2022. Vi kommer att vara mera beroende av våra skatteintäkter här på Åland och vår egen en välfärd kommer att vara beroende av det.

    Samtidigt ser vi det sluttande planet, vi sackar efter jämfört med andra regioner t.o.m. jämfört med Finland och det är vi inte vana med. Det är tyvärr lättare idag att måla upp hotbilder för det åländska näringslivet än att måla upp positiva framtidsbilder. Det är därför som det skulle ha varit så viktigt att landskapsregeringen skulle ge någon sorts bild av vad som är den goda framtidsbilden för Åland, någonting starkt. Vi lever i ett ö-samhälle. Vi vet att vi har haft sjöfarten, taxfreen och skatteundantaget. Vad är nästa?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, det är ju ingen nyhet att det är så, eller hur, ltl Nordlund? Vi har känt till detta i många år. Vi på Åland har i många år levt på gamla pengar. Men vad är vår roll och vad är näringslivets roll att säga vad som är det nya? Var finns den nya lönsamheten eller miljönsamheten?

    Det oroar mig lite att man ändå fortfarande från den här salen vill dela in oss i de som talar om hållbarhet och affärsutveckling och de som talar om det som är ren tillväxt byggd på det gamla konceptet.

    Jag menar, och det var det som mitt anförande gick ut på, att jag hoppas att vi idag kan ta utgångspunkt att det är en ny värld och det är till den vi ska sy nya kläder i form av en ny näringspolitik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack vicelantrådet för anförandet. Jag tänker på omställningen som alla företag - inte bara på Åland utan runt om oss också, stora som små - är tvungna att göra i rätt rask takt. Det påverkar förstås verksamheterna. Hur ser vicelantrådet på Ålands näringslivs konkurrensmöjligheter i den nya miljönsamhetsvärlden? Är det risk att vi halkar ännu mer efter? Eller tror vicelantrådet att vi är så pass framåt för jag vet att alla våra åländska företag verkligen går in för utvecklingen av miljönsamhetsarbetet. Är det risk att vi halkar ännu mer efter eller tror vicelantrådet att det här gör att vi kanske kan öka upp tempot, tagga upp oss och hänga med lite bättre?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag tror precis så, att det är där som vi har vår nya möjlighet och det är jag glad för. Jag tycker att man ser en väldig kraft i det åländska näringslivet, man anpassar sin export och sin verksamhet så att man bygger vidare på hållbara värderingar. Det är inte jag som säger att företagen på Åland har hållbarheten som ett kärnvärde, det säger de själva. Inte alla, vi har inte nått fullt i mål. Det finns många som kanske inte sysslar med de tankarna i sin verksamhet dagligen, men det finns väldigt många nya affärsområden att utveckla inom det här segmentet.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Det har hänt oerhört mycket inom det här området under de senaste åren. Tittar vi runt om oss så har det kanske hänt lika mycket i våra närregioner och globalt. Har vicelantrådet några tankar på vad vi ska göra för att skapa spetsen för våra företag? Vi hade ju upp vindkraften förra veckan som är en stor sak för miljönsamheten. Finns det någonting annat? Jag är annars rädd för att vi hamnar i någon form av status quo där vi står och stampar i samma låga tillväxt i och med att våra närregioner jobbar minst lika bra som oss när det gäller miljöarbete.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, det är ju där som vi måste fundera på rollfördelningen igen. Vad gör vi? Det är inte vi som skapar index för mätande av koldioxidavtryck på kreditkort, det gör banksektorn. Det är inte vi som utvecklar solpanelsföretag, det gör solpanelsföretagen. Det är inte vi som ligger i segmenten och arbetar inom de särskilda branscherna. Vår roll och vår uppgift är att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för dem att göra den här omställningen. Därför jobbar vi mycket med att de ska ha grön el när de konsumerar el. Vi tittar över våra strukturer. Vi har ett högt kostnadsläge idag på grund av mycket gamla synder. Vi har inte planerat det åländska samhället så att det är tillräckligt effektivt och det betalar företagen för idag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Ingrid Zetterman

    Tack, talman! Vi liberaler har höjt våra röster för tillväxten och näringslivet flera gånger under mandatperioden. Det underlag som vi fått till oss visar på behovet av att diskutera näringspolitiken, att stärka BNP och den ekonomiska basen.

    Jag vill inleda med att konstatera följande centrala delar för liberal näringspolitik.  Ett aktivt näringsliv på hela Åland är den bästa regionalpolitiken, om det kommer Mikael Staffas att ytterligare betona och resonera.

    Tillväxt och hållbarhet kan inte längre separeras, det hänger ihop och framtidens företag är hållbara.

    Kommunreformen är central för att skapa smidiga processer och effektiv infrastruktur.

    Ett starkt näringsliv är den bästa garanten för god skola, vård och omsorg.

    Kostnader för el, vatten och avlopp, och avfall måste hållas nere för att skapa god konkurrenskraft.

    Den liberala gruppen vill arbeta med framförallt tre delar av näringspolitiken, tre områden där vi ser att det finns mycket goda möjligheter för att stärka Åland. Det tre områdena är: inflyttning, ökad export och moderniserad närings- och jordförvärvsrätt.

    När det gäller inflyttningen så ser vi flera orsaker till att öka antalet ålänningar. Vi behöver få in mer kompetens, vi behöver bli fler som delar på kostnader för infrastruktur, sjukvård och andra dyra investeringar. Det nya ekonomiska systemet, som föreslås i självstyrelselagen, ger stora fördelar om vi lyckas öka befolkningsmängden.

     Liberalerna presenterade förra veckan en åtgärd för att öka inflyttningen, nämligen en kraftfull satsning på att marknadsföra Åland som bostadsort. Allt för många svenskar tror att man inte får köpa bostad på Åland. Det är till och med vanligt att man får höra att man som svensk inte ens får flytta till Åland. Det här behöver vi ändra på.

    För att lyckas öka inflyttningen behövs god kvalitet på vård, skola och omsorg. För allt hänger ihop, vi måste lyfta och stärka samhället som helhet för att bli konkurrenskraftiga. Och just skolan ser vi som en stark konkurrensfördel, vi tror att vi kan locka till oss nya ålänningar genom att marknadsföra vår goda skola. Vi ser också stor potential i utvecklingen av Högskolan på Åland. God utbildning är centralt för ett gott samhälle och vi jobbar för att göra en bra utbildning bättre på alla olika stadier.

    Talman! När det gäller export kan vi konstatera att sjöfarten är av största betydelse för att Åland som land håller upp bytesbalansen. Sjöfarten är också viktig för turismen. Gång efter gång har särskilt kollegan John Holmberg diskuterat hur vi kan stärka den landbaserade turismen och han kommer att presentera ytterligare liberala tankar turismen.

    Men det finns också andra viktiga bitar inom exporten och där vill vi särskilt nämna matÅland. Underlaget inför dagen visar att hotell- och restaurangbranschen växer, det är en viktig bransch när det gäller sysselsättning för såväl hög- som lågutbildade, även om förädlingsvärdet i sig kanske inte är så stort. Vi har också flera stora exportbolag inom det matklustret; chipsfabriken, fiskodlingarna, specialgrödor och mjölkprodukter. Det behöver fortsätta och stärkas. Undersökningar har genomförts och mathantverkarna utvecklar sina nischer. MatÅland är en stark bransch som måste fortsätta att stärkas.

    Under nästa mandatperiod ska ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram tas fram. Det kan konstateras att matproduktionen måste öka i världen för att försörja framtida generationer. Nästa programperiod fokuserar i stor utsträckning på hållbarhet och under denna mandatperiod har en livsmedelsstrategi tagits fram. Den behöver realiseras för att få fram ännu flera konkurrenskraftiga produkter.

    Ett helt annat kluster som inte får glömmas i exportsammanhanget är de teknikintensiva företagen. Också i det sammanhanget är utbildningen och inflyttning ytterst centralt. Vi behöver ett dynamiskt samhälle som kan locka till sig teknisk kompetens från hela världen. Alla företag behöver idag någon form av teknisk kompetens. Tillgång till god digital kunskap är avgörande för företagandet.

    Slutligen, talman, så är det sedan länge känt att liberalerna är villiga att modernisera och liberalisera bestämmelserna om jordförvärv och näringsrätt. Mer om det hör ni av kollegan Roger Eriksson. Tack, talman.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Ltl Zetterman lyfte hållbarhet, kommunreform, ett starkt näringsliv, att kostnaderna måste hållas nere och lite andra saker på ett rätt teoretiskt plan. Min fråga till ledamoten är: Hur ska detta gå till? Vilka åtgärder avser landskapsregeringen, som den liberala gruppen leder, vidta? Vad ska man göra för att hålla kostnaderna nere? Är man villig att sätta ett större kapitaltillskott för att minska effekterna av t.ex. Finlandskabeln? Är man villig att gå in tungt och investera i en bioenergipanna? Vad vill man göra?

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Kapitaltillskott har getts under den här mandatperioden för att sänka elkostnaderna. Det torde vara känt för lagtinget. Landskapsregeringen har också titta på förstudier till en biogasanläggning där man skulle kunna minska avfallskostnaderna. Det görs väldigt mycket men det här behöver förstås hänga ihop med det som företag och kommuner gör inom deras ansvarsområden.

    Viktigt i sammanhanget är också att lyfta planeringen. Det är inte särskilt resurseffektivt såsom vi jobbar idag. Planeringen tar slut vid en gräns och en annan ska tas vid. Jag är helt säker på att man kunde göra stora inbesparingar i vatten- och avloppsstammarna ifall man kunde få större helheter där man kunde titta på saker gemensamt och prioritera investeringarna.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Mot bakgrund av det här så kan det vara bra att minnas att allt handlar om prioriteringar. Vi har en kassa som ska användas så klokt som möjligt. Man har gett ett kapitaltillskott till Finlandskabeln, man måste ställa sig frågan; var det tillräckligt? Eftersom det också handlar om prioriteringar så är min följande fråga: Vore det inte av vikt att man skulle ha presterat ett meddelande? Ett meddelande som ganska tydligt skulle ha visat vad landskapsregeringen avser att prioritera för att nå dessa mål som ledamoten mycket förtjänstfullt nämnde; hållbarhet, starkt näringsliv och kostnaderna som måste behållas nere. Det är ju öppet mål för ett meddelande om man faktiskt vet hur man vill ha det.

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! När det gäller det sista så kan jag konstatera att lagtinget har begärt den här debatten. Jag hade faktiskt förväntat mig av centerns repliker att få höra andra förslag och egna förslag på hur man vill utveckla det åländska näringslivet. Nu har det mest varit nedsablandet kring att vi inte har ett meddelande här på bordet och det tycker jag varken är konstruktivt eller särskilt givande.

    Som jag har förstått så har landskapsregeringen varit i kontakt med lagtinget och frågat på vilket sätt man ville ha materialet. I centerns grupp så har vtm Thörnroos svarat. Man får helt enkelt gå till den egna gruppen och fråga hur det har resonerats.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Liberalernas gruppledare Ingrid Zetterman sade att liberalerna under perioden ett flertal gånger har lyft tillväxten och näringspolitiken här i debatten, och sedan kom det ett fint anförande om en massa olika saker. Det lät faktiskt som om vi alldeles nyss hörde ett anförande från ett oppositionsparti, och inte från det parti som de facto innehar lantrådsposten, finansministerposten och utbildningsministerposten i den nu sittande regeringen. Detta förvånar mig och en del av oss här i oppositionen tror jag. Varför har man inte genomfört de förslag som man har? Man har haft alla möjligheter, man kan inte få starkare position politiskt än vad liberalerna haft och har hittills. Det har gjort oss lite bekymrade. Hur kommer det sig att finansministern i två budgetar i rad står och efterlyser mera näringspolitiska åtgärder när ni själva behärskar hela budgeten?

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Det verkar som om Roger Nordlund vill leta upp problem som inte finns. Mitt syfte i debatten var att jag ville tillföra lite fräscha idéer och inte bara grotta ner i det som har varit.

    Men om jag då ska gå in på försvarstal för regeringsblocket, vilket Roger Nordlund verkar vilja att den här debatten ska handla om, så kan jag konstatera att vi pratar om goda skolor. Vi jobbar med grundskolelagen, vi har jobbat med bolagisering av högskolan och det är två viktiga steg för ett konkurrenskraftigt Åland.

    När det gäller turismen så under ledning av minister Asumaa så har man gjort stora satsningar i Kastelholm, Bomarsund, Pommern, fotbollsanläggningar och det finns många, många stora investeringar som är viktiga för den åländska turismen och som bär framåt.

    När det gäller matÅland så har man tagit fram en livsmedelsstrategi, och man har tagit fram lösningar för chipsfabriken (… taltiden slut).

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag vill inte krångla till det mer än nödvändigt, men liberalerna hade en gång i tiden en slogan som ungefär lät ”att man ska vara ärlig i politiken”.  Jag tillhör också dem som tycker att man ska ta ansvar för det man gör och har ansvar för.

    Jag tycker också som ltl Zetterman att vi ska titta framåt. Alla de förslag som har lagts fram här, både från näringsministern och också här, så är goda förslag. Men jag ser ingenting som egentligen gör att vi har någon komparativ fördel, för det är det som vi måste hitta här på Åland. Vad är det som vi kan göra bättre än någon annan för att få den framgång som det åländska samhället behöver och den skattekraft i framtiden som vi de facto behöver om vi ska kunna upprätthålla den välfärd som vi har vant oss vid här på Åland?

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Kanske Roger Nordlund och jag har olika sätt att se på det.

    Vi har lyft fram skolorna som en stark konkurrensfördel. Vi har ett bättre förhållande än vad vi har i vår omvärld.

    Livsmiljön på Åland är fantastisk, den har vi definitivt en stor konkurrensfördel i. Vi har ett spännande och dynamiskt samhälle ifall man jämför med andra små orter, dit vi kan dra in - precis som jag också lyfte i anförandet - folk från hela världen när det gäller tekniktunga tjänster.

    Vi har ett matÅland som är specialiserat på små specialnischer som t.ex. högkvalitativa mjölkprodukter, men också specialgrödor i form av äppel- och annan fruktodling.

    Jag tycker att jag lyfte fram många saker av det som är bra med Åland och där vi har möjligheter till konkurrensfördelar. Jag tycker att ltl Nordlund är onödigt negativ.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    I många av de frågor som ltl Zetterman lyfte fram sitt anförande så finns det en samsyn även med centern. Jag tänker på att hållbarhet och tillväxt är någonting som går hand i hand. Inflyttning är viktigt för att Åland ska kunna utvecklas. Alla ska ha möjlighet till en god utbildning. Jordbruket, som är grunden för matÅland och också för exporten, är viktig. Där har vi en samsyn.

    Sedan känner jag att det går kalla kårar på mina armar när jag hör att jordförvärvsrätten och näringsrätten tydligen ska luckras upp nu ordentligt. Det skulle tydligen komma ett annat anförande.

    Det som jag mest undrar över är: Hur, på vilket vis, ska en tvångsreform av de åländska kommunerna kunna gynna näringslivet?

    Låt mig påpeka tre saker. När bageriet byggdes i Kökar så gick det så här (fingerknäpp) snabbt, lagligt och lägligt att verkställa det. Samma sak när det gällde Saltvik och klobben. Det går inte riktigt så snabbt i den största kommunen som vi har.

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Finns det någonting som jag tycker att är oerhört sorgligt så är det när ledamöter i Ålands lagting tar sig friheten att sabla ner en kommun på Åland, gång efter annan. Att ständigt kritisera stan, det är inte liksom snyggt av en vicetalman. Jag ber om ursäkt vicetalman Thörnroos, men bättre än så där kan du!

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Det jag försökte lyfta fram i mitt anförande, när det gäller Mariehamns stad kontra Kökar och Saltvik, var att det finns ingen automatik i att en större organisation på något vis skulle vara snabbare, bättre eller mer flexibel. Då tog jag upp det här som ett exempel. Om sedan ltl Zetterman känner sig trampad på tårna så det får jag väl be om ursäkt för. Men vad jag försökte säga är att ett småskaligt samhälle kräver småskaliga lösningar. Det finns ingen som har blivit nekad varken näringsrätt eller jordförvärvsrätt eller har fått sin ansökan på byggnadslov förlängd eller försvårad i processen på grund av att det är en liten kommun. Så skippa det snacket, ltl Zetterman!

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Jag ser i min framtidsvision framför mig ett Åland där vi alla jobbar för helheten Åland på bästa sätt. Jag ser inte framför mig ett Åland där var och en ser till sina egna små delar. Jag ser framför mig ett Åland där människan och företagande står i centrum, där det inte handlar om de administrativa gränserna som ska vara i fokus.

    Man kan samordna infrastruktursektorn för att ge bättre möjligheter för driftsprivatiseringar. Man kan samla det gemensamma Åland för gemensam planering av avlopp och vatten och spara pengar på sådant som faktiskt inte berör människan i vardagen, men som i hög utsträckning berör våra företag. Det är mitt Åland! Jag vet att jag inte delar centers vision i det sammanhanget.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Det är storartat att lagtinget diskuterar det åländska näringslivet på bred front och vår konkurrenskraft gentemot omvärlden. Ändå måste det sägas att debatten ter sig en aning underlig. I samband med de två senaste behandlingarna av budgeterna har finansminister Mats Perämaa efterlyst en debatt om vårt näringsliv i samband med remisserna och utskottsbetänkandena. En sådan debatt har, enligt vår uppfattning, också hållits vid flera tillfällen.  Skälet till detta har antagligen varit att budgeterna i sig inte innehållit särskilt mycket näringspolitik. Det hade t.ex. varit hälsosamt med tydliga prioriteringar.

    Nu har lagtinget tagit initiativ till denna diskussion och från näringsavdelningen försetts med ett dokument rubricerat ”underlag”. Vår uppfattning är att det hade varit tydligare med ett meddelande från landskapsregeringen där linjerna för näringspolitiken hade tydliggjorts. Detta underlag ger snarare en vink om att landskapsregeringen tycks ha kapitulerat i sitt arbete med att skapa förutsättningar för det åländska näringslivet. Det är utomordentligt synd. De övergripande siffrorna visar att vårt näringsliv stampat på stället de senaste tre-fyra åren. I klartext betyder nuläget att Åland och dess näringsliv gått bakåt, inte framåt, under ledning av denna regering.

    Eftersom vi saknar ett meddelande som grund i debatten så finns risken att detta blir ganska brett, men förhoppningsvis ska det också vara konstruktivt.

    Den samlade åländska produktionen mätt i euro ligger idag på knappt 1 300 miljoner. Det är mindre än åren 2007 och 2009 vilket är uppskakande. Något har alltså hänt de senaste fyra åren. Från botten 2011 gick det ganska brant uppåt fram till 2015 då tillväxten planade ut. De senaste tre åren är tillväxten närmast obefintlig vilket är tankeväckande på väldigt många sätt.

    Våra kringliggande grannländer, och övriga världen till stora delar, visar tvärtom goda tillväxtsiffror. Det är särskilt underligt eftersom antalet ålänningar fortsatt öka under de aktuella åren. Vi borde alltså vara fler som är här och arbetar.

    Det är en imponerande samling fakta som näringsavdelningen och kringliggande myndigheter presenterat och skickat ut inför denna debatt. I 15 olika bilagor, visioner, strategier, indikatorer, grafer och mycket mer får vi en bild av ett samhälle som befolkningsmässigt växer på alla plan och snart når 30 000 invånare. Vi har fler företag än någonsin och arbetslösheten är antagligen historiskt låg. Våra 2 600 företag består av människor som ägnar dagar och nätter åt att grunna på var nästa kund finns och hur debet och kredit ska gå ihop när månaden är slut. Dessa tusentals företag är till nästan nittio procent mycket små, med fyra eller färre anställda, och ägnar sig huvudsakligen åt att leverera tjänster. I hela Ålands intresse borde ligga att uppmuntra dessa företag att ta nästa steg för att öka lönsamhet och omsättning och för det krävs nog en offensiv näringspolitik.

    Det hade alltså varit upplyftande med någon slags fingervisning över hur regeringspartierna vill sätta ytterligare fart på det åländska näringslivet. Turism är en viktig framtidsbransch och något vi på alla plan borde uppmuntra. Detta gäller också intellektuella tjänster och vikten av att inkludera finansiering av till exempel nystartade IT-bolag som växer som svampar efter ett sommarregn.

    Hur kan vi ännu högre grad förädla jordbruket och fiskodlingen? Hur kan vi göra det mera hållbart? Både jordbruk och fiske är, enligt vår uppfattning, starka framtidsbranscher för folk behöver alltid äta i tider av rekreation och annat. Hur ska vi göra Åland till ett paradis för odling, både i marken och i havet? Eller ska vi be andra sköta om den sortens näringar? Men det passar inte in i centerns syn.

    Det finns andra frågor som borde förses med utropstecken istället för frågetecken. Borde vi i ännu högre grad växla om traditionella investeringsbidrag till tydligare riskkapital? Vad kan vi göra för att dra nytta av den nya Finlandskabeln som idag utgör en ekonomisk konkurrensnackdel för vårt näringsliv? Hur vänder vi dessa utmaningar till våra fördelar? Svar på de här frågorna vore näringspolitik och framtidstro i högre grad än ”underlag för en debatt”.

    Vad kan vi t.ex. göra för att med ytterligare kapitaltillskott från den allmänna kassan minimera verkningarna från Finlandskabeln med målet att stärka konkurrenskraften hos våra industrier? Vi vet att konstanterna för dem är höga.

    Hur kan vi använda självstyrelsen för att stärka företagens ställning på omkringliggande marknader? Till exempel skulle en biogasanläggning mycket troligt i ett slag förbättra läget för våra matföretag och hjälpa dem förädla sina produkter. Varför har detta inte synts i verkligheten?

    Vi har också under många år talat för ökat byggande av trä men i verkligheten gör vi som förut i ganska stor utsträckning.

    Åland är en liten plätt i en stor värld och vi måste se till att skapa förutsättningar för att morgondagens exportörer väljer att bosätta sig här eller flytta tillbaka hit. För att detta ska lyckas är det till exempel direkt avgörande att redan idag ha de främsta kommunikationslösningarna som står att finna. Är man liten så måste man ibland försöka vara bäst. Hur har landskapsregeringen tänkt arbeta med detta? Vi vet att omvärlden ropar efter ingenjörer, elektriker, sjukskötare, spelkonstruktörer och många fler. Varför finns ingen tydligare koppling till utbildningsväsendet när det gäller att bygga tillväxt?

    Från centerns sida applåderar vi beslutet att bolagisera Högskolan på Åland, men vi undrar varför det arbetet inte syns tydligare inom näringspolitiken?

    Varför lyfts inte vikten av exportintäkter ännu mer? Nästan all tillväxt bottnar i att skapa efterfrågan hos kunder som själva inte bor på Åland. Vi må vara ett starkt samhälle men vi är det bara tack vare vår exporterande industri. Av våra tio största arbetsgivare tjänar alla merparten av sina pengar på andra ställen än på Åland. Här menar vi att det officiella Åland borde hjälpa till och stärka närvaron i våra grannländer hellre än försvaga den, vilket tyvärr skett under den här mandatperioden.

    Vi skulle också gärna se att självstyrelsen i den mån det är möjligt skulle användas som ett varumärke som borgar för smak, kvalitet och pålitlighet och säkert mycket mer.

    Som ett litet samhälle gäller det att testa alla vägar. Här vill jag dra en parallell till den lilla ön Guernsey i Engelska kanalen där det bor 60 000 människor som bestämt sig för att använda sin självstyrelse på ett väldigt tydligt sätt. Det är förbjudet att importera mjölk till ön. All mjölk som konsumeras på ön måste vara producerad på ort och ställe.  Skälet är enkelt, utan lagstiftning skulle primärnäringen inte klara sig.

    Detta är måhända utmanande mot bakgrund av vårt EU-medlemskap, men det är ändå ett sätt att tänka annorlunda och utmana verkligheten. Det finns mer landskapsregeringen och lagtinget kan göra för att med självstyrelsen som stöd göra Åland mer attraktivt.

    Vi menar också att landskapsregeringen måste hårdbevaka den finländska tullen som inte direkt anstränger sig för att göra skattegränsen osynlig. Under den senaste tiden har mycket oroväckande signaler nått åländska företag som ägnar sig åt import och export och därför på daglig bas står i kontakt med tullmyndigheterna. Här spelar landskapsregeringen en direkt avgörande roll i att bevaka och försvara det beslut som skapade skattegränsen och som de facto berett vägen för hela Finlands och Sveriges industriella framgångar. Tack vare taxfree-undantaget kan varor från de båda länderna exporteras och importeras till förmånligare priser och på mer regelbundna tider än vad som annars varit fallet.

    Sjöfarten och färjorna står för den absoluta lejonparten av det gods som skapar tillväxt i Sverige och Finland och även Estland. Från centerns sida förutsätter vi att landskapsregeringen varit medvetna om den hårdare linjen från tullmyndigheterna och även agerat och agerar för att förklara och försvara den gräns som inte syns men som i högsta grad finns.

    Näringslivets kostnader, där skattegränsen framträder tydligast av alla, borde minimeras överallt i det offentliga Åland och det borde stå överst i vartenda regeringsprogram. För utan ett konkurrenskraftigt näringsliv har Åland ingen lysande framtid att se fram mot.

    Vi vill i sammanhanget också understryka vikten av att taxfree-undantaget tillkom i samband med EU-inträdet 1995. Det var näringspolitik på riktigt. Tack vare det undantaget har trafiken till och från Åland kunnat expandera och fortgå och därför kan vilken ålänning som helst välja mellan i runda slängar 24 avgångar per dygn till Finland, Sverige eller Estland. Mig veterligen finns det inte en ö av motsvarande storlek som kan erbjuda något motsvarande.

    Ett annat område som sannolikt hör till våra framtidsbranscher är IT-industrin där privata och offentliga initiativ skapat bank- och bokningssystem av världsklass samt en spelindustri som hittills utklassat många av sina konkurrenter och på ett hållbart och sympatiskt sätt utmanat hela branschen med skärpta regler kring storspelare och förluster.

    Dagens sjöfart är summan av hundratals, kanske tusentals, småföretag som ibland kämpat mot varandra, men när läget blev skarpt bildat en gemensam front gentemot omvärlden. Det är så som vi borde utnyttja kraften i självstyrelsen och den åländska identiteten.

    Talman! Avslutningsvis. Vi hoppas alla kan betrakta denna debatt som äger rum idag som början till något nytt och inte en fortsättning på det som varit. Kan vi efter idag ta till oss det som sagts och förbättra där vi kan så har vi nått långt.

    Hur ska vi göra för att Åland ska fortsätta att vara attraktivt och locka turister och inköpare? Hur ska vi skapa berättelser som lockar till besök och till affärer?

    Vi kommer från centerns sida att göra näringspolitiken till en betydligt viktigare fråga än kommunreformen under nästa valperiod och kanske är det där som det råder en skillnad i prioriteringar just nu. Tack, talman.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag väljer att ta fasta på avslutningen. Det kan vara så att det är kommunstrukturfrågan som åtminstone för oppositionen har överspeglat det andra. Oppositionen har valt att med emfas prata för en mer omfattande offentlig administration än vad landskapsregeringen har gjort.

    Landskapsregeringen går in för att systematiskt åstadkomma en effektiv offentlig administration för att ge näringslivet mera utrymme i vårt samhälle och därigenom mera tillväxt också.

    Jag tycker för min del att den här debatten inte har börjat så särdeles väl, för den börjar ungefär precis som vanligt som jag ser det. Oppositionen väljer att kritisera landskapsregeringen. Förutom det breda underlag som vi har gett så vill man bara höra om landskapsregeringens politik utan att de själva egentligen kan presentera några konkreta förslag. Jag hade hoppats på att vi gemensamt skulle prata om nya förslag.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Det var avsikten att lyfta fram nya förslag.

    Däremot så är det svårt att göra det som ett oppositionsparti av den anledningen att man är inte riktigt säker på vilken riktning som regeringen föreslår. I oppositionsrollen ingår att man ska syna den förda politiken. När det gäller näringspolitik så är den inte alldeles tydlig och jag ville gärna att den skulle vara lite tydligare.

    Vi hade gärna sett ett sådant meddelande just för att man skulle ha någonting att förhålla sig till. Det blir lätt yvigt annars.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det blir allt mera klart att centern i oppositionsrollen inte klarar av att diskutera näringspolitik utan att ha en regering som leder diskussionen åt centern. Det fick vi höra igen här i den replik som nu fördes fram och åsikten som fördes fram.

    Landskapsregeringen har, såsom det syns i underlaget, vidtagit en mängd åtgärder för att förbättra tillväxten som är dalande på Åland. Vi har beredskap att föra fram ytterligare nya förslag. Vicelantrådet berättade om flera sådana. Jag vet att infrastrukturministern så småningom kommer att prata om ett transportpolitiskt förslag som kommer att bidra till tillväxten. Vi för fram konkreta åtgärder hela tiden. Som exempel ska jag igen nämna det skatteavdrag för tillväxt som landskapsregeringen förde fram. Det valde centern, tillsammans med den övriga oppositionen, att göra till ett socialt politiskt ämne. Jag tycker att det exemplet beskriver väl hur vi har fört (… taltiden slut).

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Tack för de exemplen som mycket väl faktiskt hade kunnat stå alldeles formellt på riktigt i ett meddelande som ett utskott hade kunnat förhålla sig till. Nu väljer man att inte göra det och det måste man respektera, alla gör ju på sitt eget sätt.

    Men det som faktiskt är skälet till att det råder en viss oro hos oss i vårt parti är de övergripande siffrorna som visar att vår tillväxt faktiskt har stannat av under de senaste tre åren. Det är en rätt allvarlig utveckling enligt vår mening.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Ltl Pettersson undrade i sitt anförande vad det är för näringspolitik som har drivits. Det har blivit en hel del brandsläckning som jag ser det. Näringsavdelningen räddande bl.a. ett stort antal arbetsplatser på norra Åland som hotades av nedläggning. Man gjorde ett fantastiskt arbete och det krävde mycket av näringsavdelningens resurser.

    Det har gjorts en översyn av avbrytarsystemet, hur det ska göras. Det har varit flera olika kraftsamlingar där man har gått in med stöd till lantbruket. Det har varit mycket regn, torka och Rysslands embargo, så det har blivit en hel del. En liten avdelning har nog jobbat en hel del. Det kanske tas lite då ifrån utvecklingsarbetet när man springer runt och släcker bränder. För jag anser att näringsavdelningen har hamnat i sådant arbete under den här mandatperioden.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Det där är mycket riktiga påpekanden av ltl Winé. Dock så menar vi från vår sida att räddningen av arbetsplatser på norra Åland skedde nog till största delen genom insatser från det privata näringslivet. Det var det privata näringslivet som ställde allt på sin spets genom att säga att om ni tar bort fabriken så startar vi en ny. Till sist så är det väldigt mycket pengarna som styr här i världen. Det var ett gott samarbete, det ska ingen ifrågasätta och näringsavdelningen gjorde ett storartat arbete. Men det var nog det privata näringslivet som jag menar att fällde avgörandet i just den frågan.

    Det där tror jag vi ska lära oss av. Landskapsregeringen på Åland ska nog ganska mycket ägna sig åt även operativa åtgärder för att verkligen skapa konkurrenskraft.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag kan hålla med ltl Pettersson att näringslivet och det offentliga behöver gå tillsammans lite och hjälpas åt när det kommer sådana här hot som det gjorde där.

    Sedan kanske jag inte håller med ltl Pettersson när han anser att landskapsregeringen ska ner i det operativa och gå in med insatser där. Där tror jag man behöver se vem som har ledarskap och vem som ska leda politiken.

    Jag ser framemot arbetet som landskapsregeringen nu gör med till exempel Flexens. Vad händer med det? Hur kommer det att bidra till vårt näringsliv?

    Eller, som det står i kraftsamlingen, arbetet med de 15-20 stora företagen som nu jobbar tillsammans för att få in specialkompetens. Alltså, det är näringslivet som skapar förutsättningar och jobbar. Däremot är det politiken som tillsammans ska stöda så att de sedan kan jobba. Det är näringslivet och företagen som får jobba med bra förutsättningar och det är vi politiker som ska skapa de förutsättningarna.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Jag ska ta tillfället i akt att lite vidareutveckla det där som jag nämnde, att man också ska vara lite operativ. Jag menar kanske inte att man ska ställa sig och sälja saker rätt upp och ner. Men min erfarenhet från ganska många liknande områden och konstitutioner som Åland är att man blir väldigt pragmatisk och att man faktiskt försöker ordna för sina företag. Av det skälet så nämnde jag den här lilla ön Guernsey som är dubbelt större än vi. Där har man bestämt sig för att man inte får importera mjölk för att man vill skapa förutsättningar för sitt eget näringsliv. Jag vet att där kommer invändningen; ”det går inte, det är omöjligt”. Men det är väldigt mycket saker här i världen som har varit omöjliga och som ändå har gått att genomföra om man har den rätta viljan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag lyssnade med stor förväntan på ltl Pettersons och centerns gruppordförande eftersom jag trodde att han skulle komma med svar.

    Men ltl Pettersson ställde tusen frågor. Det är kanske bra om vi alla kan närma oss de frågorna med ett öppet sinne och faktiskt diskutera dem. Jag tyckte att om svaren på de frågorna ska vara att vi ska titta på de gamla lagrar vi har, stora tider som vi har haft förr och att vi ska ha protektionism med minskad import utifrån, så tycker inte jag riktigt att det här är rätt väg framåt. Nog kan man väl föreslå lite mera framåtsyftande åtgärder för tillväxten i det åländska samhället.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Det här med förväntan så tror jag att vi kanske har på alla möjliga håll. Man har alltid förväntan på lite mer. Jag hade också en förväntan på ett lite tydligare meddelande när det gäller näringspolitik.

    Vicelantrådet har absolut rätt. Vi behöver nog se på allting på ett nytt sätt.

    Jag är nog en väldigt stor vän av frihandel. Men det finns också skäl till att man ibland behöver betrakta frihandeln på ett annat sätt än vad man kanske har gjort hittills.

    Den nya världen lyfter vicelantrådet fram väldigt ofta, förtjänstfullt, för den finns därute. Dilemmat är att när alla samtidigt anpassar sig till en ny värld så betyder det att den världen inte längre är ny. Den är samma för alla. Det där ställer krav på våra företag att förhålla sig till. Det räcker inte längre med att vara ny. Man måste vara extra ny.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson för anförandet. Det fanns delar i det som jag kan skriva under på, i alla fall några delar.

    Jag tycker vi ska vara glada över att vi har företag förtjänar pengar utanför Åland. Det är på något sätt grundbulten i att vi har en välfärd.

    Jag tror inte heller på att ett protektionistiskt förhållningssätt gentemot omvärlden och stänga av mjölkgränsen till exempel är rätt väg att vandra. Jag tror att det är en ganska smal och krokig väg.

    Åland, enligt mig, ska vara öppet, tolerant och öppet för nya impulser och det gör man inte genom att stänga gränser på något sätt.

    Gällande kommunreformen så ser jag att den går hand i handsken med ett aktivt näringsliv och utvecklandet av näringslivet. Får vi den offentliga sektorn att bli ännu mer kostnadseffektiv än idag så kan vi sätta de pengarna på att utveckla tillväxt och näringsliv i bättre omfattning.

    Jag är lite förvånad och kanske delvis besviken också över centerns gruppanförande. För jag såg framför mig att detta var avstampen för valåret 2019. Det var väldigt många frågetecken i centerns och Jörgen Petterssons (… taltiden slut).

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Jag ska nog förtydliga mig en gång till när det gäller protektionismen. Jag är ingen vän av protektionism. Jag vill ha frihandel. Men det jag ville lyfta fram, eftersom den här debatten öppnar för ett väldigt brett anslag, så är sätt som andra hanterar denna fråga på, och hur andra gör så kan man faktiskt ta rätt stor inspiration av. För hur det än är, så är vi inte så väldigt unika här i världen. Åland har att förhålla sig till en omvärld och det finns olika sätt att hantera en sådan.

    Genom att göra en slags benchmarking med liknande ö-samhällen - som det finns en väldig mängd av i världen som har löst olika saker på olika sätt ofta väldigt pragmatiskt och ö-likt - så tror jag att man kan skapa framgång för hela samhället.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Det skulle vara aningen befriande att från oppositionen, i det här fallet centern, efterhöra lite tydlighet, lite konkreta åtgärder. Det är så lätt att man fastnar i att ”vi ska öka attraktionskraften, vi ska öka tillväxten, vi ska bli fler ålänningar och Åland ska bli attraktiva”. Men hur? Det är så väldigt lätt att tycka till och säga ”nej, så ska vi inte göra”. Men hur ska vi göra? Kan jag få fyra konkreta exempel av centern och gruppordförande Pettersson på hur vi ökar tillväxten på Åland?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Det blir nog antagligen många fler än fyra, och det tror jag faktiskt att jag listade i anförandet.

    När det kommer till jordbruk så skulle man genom att bygga en bioenergipanna skapa bättre förutsättningar för dem. Det skulle man göra.

    Skulle man sätta till ett ännu större kapitaltillskott till Finlandskabeln, och det bolag som sköter den, så skulle man sänka energikostnaderna för de åländska företagen.

    Skulle man på riktigt och på allvar gå in för att skapa förutsättningar för till exempel fiskodlingen så kunde det bli vårt nya chips, om man skulle hitta de rätta platserna där man kunde bedriva en hållbar odling. Då har man möjlighet att sälja fisk precis hur mycket som helst. Det råder ett ständig ständigt underskott i inhemsk fisk i Finland.

    Det finns massvis med exempel som jag tycker att det är bra att vi diskuterar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Lika som kollegan John Holmberg så reagerade jag ganska kraftigt på centerns förslag att man ser ett mjölkförbud och importstopp i en annan region som en föregångare. Jag uppfattade i och för sig att ltl Pettersson gjorde avkall på det. Men tycker verkligen centergruppen att protektionism, handelshinder är vägen framåt? Jag tyckte också nämligen att jag i Jörgen Pettersson anförande hörde en viss klagan över att de åländska företagen säljer mycket utanför Åland och inte här inom Åland.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Nu blir jag förvirrad. För det första så var det inte ett förslag att nämna hur man gör på andra ställen. Det var ett konstaterande att så gör man på andra ställen och vad som vi kan lära av sådant. Det är en väldigt stor skillnad på ett förslag och någonting som händer. Man behöver inte göra som alla andra, men man kan titta på det.

    Att jag ens skulle ha antytt att åländska företag inte ska exportera, det måste ju vara taget ur rymden. Jag nämnde i anförandet att våra tio största företag lever på export. Hela Åland är en exportprodukt. Vi är och andas export. Det är någonting som vi i stort sett måste ägna alla dagar åt.

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Bra så! Jag tyckte att jag i anförandet hörde en ton av att det inte var så bra att det inte sålde så bra på Åland, utan bara utanför Åland. Det var bra att få det klargjort i så fall.

    Men jag tycker ändå det är anmärkningsvärt att man lyfter upp handelshinder som ett positivt exempel på det här sättet. Centern har tagit många steg ut mot en mer konservativ politik under den här mandatperioden. Jag trodde att Jörgen Pettersson var en av dem som stod upp för en mer progressiv och liberal politik. Det gläder mig att det i alla fall inte är lagt som ett förslag här i lagtinget.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Centern har över tid varit fört en väldigt progressiv näringspolitik. Centern kämpade benhårt för att skatteundantaget skulle bli verklighet när EU-förhandlingarna ägde rum.

    Centern kämpade benhårt för ett ekonomiskt system som fixade vår klumpsumma och som har skapat grogrund för det här samhället.

    Centern har absolut gjort fel, men centern har gjort mera rätt än fel över tid.

    Vi har framförallt alltid haft en vision att man ska skapa underlag för tillväxt. Vi tycker att tillväxt är viktigt. Idag så sker tillväxt hållbart och det är inga motsatsförhållanden. Tillväxt och hållbarhet är samma sak enligt vår uppfattning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Jag lyssnade intresserat till ltl Petterssons anförande. Jag noterade också till min besvikelse att en av de mest konkreta åtgärderna som ledamoten förde fram så tog han tillbaka nu i replikskiftet. Jag syftar då på denna protektionism, att vi ska sluta importera vissa varor. Hade ledamoten, när han skrev ner det här, tänkt efter hur omvärlden kommer omvärlden att reagera? Om vi säger; ”nej, nu drar vi en gräns här” så då har vi har ett bra exempel när det gäller spelindustrin som verkar här på Åland kontra Finland. Vi har ett protektionistiskt tänkande ifrån andra sidan. Det vill vi ha bort, men vi vill skapa vårt eget för att det skulle kunna gynna oss. Hade inte ledamoten kunnat tänka lite mera i de banorna innan han förde fram någonting som han sist och slutligen ändå tog tillbaka?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Jag noterar nu att jag har gjort tre eller fyra i regeringsblocket besvikna med mitt anförande. Jag får väl konstaterade att någonting måste ha varit ganska bra i det. Vi ska nämligen inte ha likadana synpunkter på allt.

    Protektionism och handelshinder är ett dubbeleggat svärd som faktiskt inte är så väldigt enkelt att alltid diskutera. Man ska komma ihåg att vårt spelföretag har monopol på Åland. Ingen annan får komma in och sätta spelautomater på till exempel åländska fartyg.

    Samma sak är det i Finland. När det gäller internetspel så är det annorlunda. Men det råder protektionism inom en mängd olika branscher. Olika länder har bestämt sig för olika åtgärder för att bevara sitt eget näringsliv. Frågan är inte enkel, men den tål att diskuteras.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Jag ska gå vidare. Jag vill ta upp den tråden som ledamoten förde fram och det var fiskodling, vilket jag stöder i princip med samma argument som ledamoten gör.

    När det gäller fiskodling så om man tittar på de företagen som utvecklas bäst på Åland så är det de som omfattas av fiskodling, alltså de som har mellan 10 och 50 anställda. Där är fiskodlingen väl representerad. Så det borde ju finnas ännu mera insatser att göra där. Jag stöder tanken på att man ska se över de områdena där man kan ge fiskodlingar bättre förutsättningar att kunna växa och tillföra nya arbetsplatser till Åland och den åländska skärgården.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Nu börjar det arta sig för nu börjar vi ha samsyn mellan regering och opposition, det är antingen bra eller dåligt, lite oklart vilket.

    När det gäller just fiskodling så är det ett utmärkt exempel på där man kan bedriva en väldigt aktiv näringspolitik.

    Idag har det faktiskt nog skett så att det är branschen som har utvecklat sig själv och föreslagit platser där man kan bedriva odling, och det har inte alltid fallet omgivningen på läppen.

    Genom en aktiv näringspolitik så kunde man identifiera ett antal platser, runtom på åländskt territorialvatten, där det vore lämpligt eller lämpligare med fiskodlingar Genom att göra det så skulle man visa vägen för fiskodlingar som är en industri där taket faktiskt är långt ifrån nått. Sedan har fiskodlingarna utmaningar i sig, det ska man inte sticka under stol med. Men man kunde börja genom att från landskapet visa ledarskap där.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Som vanligt i anförandena så brukar många fästa sig vid vissa specifika delar. Jag fäste mig också vid att ledamoten lyfte Guernsey som ett exempel.

    Inledningsvis vill jag säga att jag tycker att det är väldigt positivt att man försöker lyfta diskussionen och se nya möjligheter.

    Det skulle vara intressant att höra på vilket sätt som ltl Petterson ser på just detta med att förbjuda mjölkimport, på vilket sätt skulle vi omvandla det till ett åländskt exempel? Vi har ju också hört i den fortsatta replikväxlingen att det inte var ett förslag, utan att dra någon slags paralleller till vad man har gjort på Guernsey och sedan dra det vidare till att tänka nytt på Åland. Vad ser ltl Pettersson att man kunde dra för slutsats av vad Guernsey har gjort och kunna gå vidare med det här på Åland?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Det där blir nästan en existentiell och filosofisk fråga. Det som jag tror att vi kan lära därifrån är en tydligare näringspolitik. Vilka åtgärder man sedan går in för så är nog svåra på väldigt många sätt.

    På Guernsey har man bestämt sig för - med sin närhet till Frankrike men sin tillhörighet till Storbritannien - att utnyttja de fördelar som man faktiskt kan göra när det gäller t.ex. lagstiftning.

    När det gäller mjölken så är det kanske den tydligaste av dem alla, men det finns också väldigt många.

    Jag tror att vi från åländsk sida skulle ha ganska mycket att vinna på att bli lite inspirerade av hur andra löser olika självstyrelsepolitiska och näringspolitiska utmaningar.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Att faktiskt dra nytta av den position man har och framförallt att man har en självstyrelse, det tror jag också är viktigt och det är därför vi sitter här och diskuterar de här frågorna idag.

    Att däremot använda sig av lagstiftningen för att i högre utsträckning lagstifta kring näringslivsområdet, så det är jag för egen del rätt kritisk till. Min grundläggande inställning är att det som är bäst för näringslivet, i de allra flesta fall - jag vet att när det gäller frågan om protektionism så är det, som ltl Pettersson var inne på, ett tvåeggat svärd - så i de allra flesta fall när man skapar så fria möjligheter som möjligt för företagande som kommer det att vara det bästa för en långsiktigt hållbar ekonomi. Det är väl det som jag tror att vi har ganska mycket att lära av, vad jag känner av, det som finns i kanalerna i stort, dvs. att man har vågat se på möjligheterna att ge friheten till företagandet.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Då tror jag att ltl Ehn i varje fall har förstått vitsen med att nämna lite exempel från andra håll.

    Frihandeln är det som får världen att snurra. Frihandeln har byggt vår sjöfart. Frihandeln är sådant som faktiskt gör att vi kan tjäna pengar.

    Men monopol är inte så tokigt det heller alla gånger. Det finns väldigt många goda exempel på där monopol fungerar. Ett av dem är t.ex. våra elbolag på Åland som har ett slags monopol på elledningar och elkablar och sådan infrastruktur. Det skulle nog bli väldigt mörkt ifall det inte skulle finnas lagstiftning kring det.

    Samma sak gäller till viss del också spel där monopol har gjort väldigt stor nytta för det åländska samhället.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson

    Fru talman! Vi är här idag för att diskutera näringspolitik, vad kul!

    Jag hoppas att vi idag förutsättningslöst ska kunna diskutera hur vi kan lyfta vårt näringsliv på Åland och lägga bort oppositions- och regeringsrollerna om det så är för en dag.

    För oss inom moderat samling så har det varit något som vi månar om kanske lite extra för att vi vet att om vi inte skapar en miljö för företagare där de kan verka och växa, som betalar skatter och anställer människor som i sin tur betalar skatter, så innebär det mindre pengar till vår välfärd.

    Danne Sundman brukade säga till mig ”Annette, hårda värden behöver inte vara en nackdel. Hårda värden finansierar de mjuka som vård, skola och omsorg”.

    Vi behöver alltid verka för att vårt näringsliv ska må bra och få rätt förutsättningar att verka. Vi måste få vårt näringsliv att blomstra. I alla beslut vi tar så är vi övertygade från moderat samling om att Åland behöver en TKB - en tillväxtkonsekvensbedömning i alla beslut som tas som påverkar förutsättningarna för tillväxt inom ekonomin och näringslivet. Vi är vana att tänka på hur beslut vi tar här i lagtinget som påverkar jämställdheten, miljön och barn.

    Ett konkret exempel på en näringspolitisk åtgärd efter en TKB av byggreglerna på Åland kunde vara att lagtinget ändrar plan- och bygglagen för landskapet Åland så att Eriksson Capital får lov att riva telegrafbyggnaden och bebygga hela Magazintomten. Detta gynnar även Ömsens projekt på Torggatan. Detta resulterar i 100 miljoner i ökade bygginvesteringar i centrum vilket innebär ökad sysselsättning i byggbranschen och för underleverantörer till byggbranschen. Det blir fler bostäder som kan tillgänglighets anpassas och moderna affärslokaler som är anpassade till dagens kunder så att Mariehamn på riktigt kan bli konkurrenskraftigt igen. Varje samhälle behöver en stark stadskärna.

    På landskaps nivå är det ett problem att tätorten inte växer och därmed inte tar ansvar för den åländska tillväxten. Vill vi attrahera inflyttare och turister måste stadskärnan vara livligare.

    I vårt gruppanförande under budgetdebatten så lyfte vi att vi nu måste börja bry oss om hur beslut vi tar påverkar förutsättningarna för näringslivet. Vi nås av rapporter om att näringslivet pressas av el, vatten och avloppspriser. Här behöver nog vi och kommande regeringar lyssna noga. Det här är inte ett nytt problem och om någon visste exakt hur detta skulle lösas så hade det redan blivit löst.

    Det är lätt ge exempel på hur beslut som tas av oss politiker och av tjänstemän kan sätta käppar i hjulet för företagare som vill utveckla och satsa i vårt samhälle.

    Vi behöver avbyråkratisera många delar av vårt överbyråkratiserade samhälle som vi lever i. Hela vårt näringsliv, ja vårt samhälle skulle må bra av i fall vi kunde tänka på de beslut vi tar, om de är kontraproduktivt för företagets möjligheter att växa, bygga ut, få nya kunder, göra mera vinst och rekrytera mera personal.

    Det är bra att landskapsregeringen under denna mandatperiod till exempel påbörjat arbetet med att avbyråkratisera ÅMHM-taxorna. Det leder för företagarna till färre antal fakturor, som årligen träder ikraft vid varje årsskifte, och det har varit ett uttryckligt önskemål från näringsidkarnas sida.

    Vi blir fler ålänningar. Uppskattningsvis så borde vi passera 30 000 invånare redan detta år. Det är ett bevis på att det åländska samhället är attraktivt, välkomnande och fantastiskt. Varför skulle annars människor från hela världen välja att flytta hit till vår ö? Visst vore en kul sak om landskapsregeringen kunde uppmärksamma invånare 30 000 på något sätt. Jag förstår om det är omöjligt att rent generellt veta vem det exakt är, men vore det inte en trevlig sak att göra?

    Vi inom moderat samling tror att vi behöver bli många fler ålänningar än vad vi är idag. Det påverkar den lokala konsumtionen och utgör en arbetskraftsresurs för de åländska företagen och jag har hört flera som tror att 40 000-50 000 vore en bra siffra.

    Hur får vi då folk att flytta hit? Det är ändå så att det viktigaste för att få folk att flytta till en ö är att det finns jobb. Givetvis är tillgången på bostäder och områden där du kan bygga ditt hus också väsentliga och mycket viktiga. Här har alla som är aktiva i kommunerna en uppgift att underlätta för de familjer och personer som vill bygga ett hus. Majoriteten av de som väljer att flytta hit är under 30 år och i arbetsför ålder.

     Talman! Vi har en arbetskraftsinvandring, något som andra områden och regioner längtar efter. Vi har en låg arbetslöshet, vilket i och för sig är bra, men det finns ändå relativt få jobb för våra potentiella invånare att söka sig till. Då är det bra att vi har en näringspolitik som har enkla regelverk för de som väljer att starta egna företag och att det är så enkelt som möjligt och så inbjudande som det bara går.

    Att landskapsregeringen nu väljer att bolagisera Högskolan på Åland gör att den blir en samarbetspartner med näringslivet på ett helt annat sätt än tidigare, något som näringslivet efterfrågat och nu händer det äntligen.

    Vi vill se ett större antal utexaminerade från IT-programmet på högskolan. Vi borde kanske ha en mer internationell inriktning, säkerställa att vi får in studerande utifrån och krav på It-linjen att examinera ut elever. Idag tappar de en stor del av de studerande redan under första året. Vi vet att IT-sektorn behöver mer resurser i form av utvecklare. De företag som jobbar med detta på Åland idag importerar alla de hittar, men de behöver hjälp av högskolan i större utsträckning för att även få nyutexaminerade att lära upp. Bara för att ge ett konkret exempel på var vi tror att den väg vi nu går genom att bolagisera högskolan, det gör att det blir enklare att specialanpassa för vårt näringsliv, vilket vi inom moderat samling anser att är rätt.

    Vi vet också att om vi kan utöka antalet studerande som söker sig för att utbilda sig på Högskolan på Åland. Vi vet att man ofta stannar kvar.

    På Åland har vi många småföretag och mångsysslare, något som är typiskt på öar. Du måste ha många ben att stå på för att klara dig. De klarar ofta lågkonjunkturer bättre än andra. De jobbar lite längre dagar, lite hårdare och tar ett extra jobb för att kunna betala lönerna till de anställda de har, om de vågat anställa någon. Vi har fortfarande här en utmaning. Hur gör vi det lättare för företag att anställa? Hur får vi det lilla företaget med en person att våga anställa en person till? Jag vet personligen hur tufft det är att våga anställa någon och veta att du numera är ansvarig för den här personens inkomst, det är upp till dig att se till att personen får en lön under månaden för att kunna försörja sig själv eller sin familj. Är du entreprenör sätter du företaget och din personal före din egen inkomst, så är det bara. Utan dessa hjältar skulle vårt samhälle vara så mycket fattigare. Hur kan vi då hjälpa till? Vi kan ju bland annat välja att handla mera lokalt och hålla hjulen i rullning. Vi får en hållbarare ekonomi om vi låter pengarna jobba här!

    Men sedan har vi ju arbetsrätten som inte är vår behörighet. Om en familj väljer att skaffa barn, borde inte då alla kostnader som företaget har i och med graviditeten delas lika på båda föräldrarnas arbetsgivare? Idag kan det slå väldigt hårt på de företagare som har många kvinnor anställda. Är då så det ska vara 2019?

    Om en arbetstagare blir sjuk så är det nog det som slår hårdast mot en företagare. Du kan inte ta alla arbetspassen själv och jobba dubbelt mera. Det blir stora kostnader för dig och ditt företag om någon blir sjuk. Det är klart att man måste få vara sjuk, det är inte det jag försöker belysa men det slår hårt mot det lilla företaget.

    Vi kan inte ändra karensdagar, övertidsersättningar eller semesteråterkomstpremier. Men jag hoppas att det blir en av fokusfrågorna under nu kommande riksdagsval, att småföretagarnas förutsättningar att våga anställa ska bli bättre, utan dem stannar vårt samhälle.

    Vi har inom moderaterna lyft entreprenörskapets betydelse inom skolan och vet att det idag finns med i skolan, men vi tror att det skulle behöva lyftas mycket mera. Sommarlovsentreprenörerna, som kom till på initiativ av ltl Jonsson och som JCI började med, är ett fantastiskt exempel på hur vi kan få våra ungdomar att våga prova på att vara egen företagare.

    Business Lab är ett annat bra initiativ som lotsar nya företagare på vägen.

    Det traditionella sättet att stimulera näringslivet och sysselsättningen är via offentliga investeringar. Här behöver vi bli bättre på att synka stora investeringar och byggprojekt så att våra företag under tuffa tider inte behöver permittera, och att vi sedan under högkonjunkturer väljer att bygga mycket och istället betalar överpriser för att branschen har för mycket att göra och inte tillräckligt med personal. Det är inte så enkelt, det förstår jag, men det vore bra om det fanns en pott med pengar som kunde användas för att snabbt kunna ta sådana beslut.

    Vi vet att något hus eller anläggning borde bytas inom 10 år, inte idag men inom perioden, vore det inte bra om vi kunde ha en pott som det sittande lagtinget landskapsregeringen kunde använda sig av? Det här är min högst personliga åsikt.

    Det finns såklart inte en enstaka åtgärd som kommer att skapa ett företagsklimat i världsklass. Det gäller att vi tänker på det i alla beslut vi tar, om vi så sitter i regering, kommun eller i olika myndigheter.

    För att få ett företagsklimat som är välfungerande år 2019 så måste vi nog fråga oss själva om de insatser vi gör inom digitalisering av Åland räcker. Vi har en stor digitaliseringsskuld som man systematiskt försöker förbättra, men ännu idag så är det papperslappar du fyller i om du så skall göra något på ÅMHM. Att blanketter finns i PDF är inte att digitalisera tillräckligt. De borde gå att fylla i elektroniskt.

    På ÅHS kan du ännu idag ännu inte boka eller avboka ditt besök på nätet, jo, till någon enstaka klinik men det går för långsamt.

    Det här är ju inte unikt för just ÅMHM och ÅHS, så här ser det ut i nästan alla kommuner och inom alla myndigheter idag. Behövs det mera resurser? Ja, kanske för att komma i fas med vår omgivning. Det kan bli en avgörande faktor om en ung läkarstuderande eller sjuksköterska ska välja att stanna eller inte på Åland om samhället är i fas med det årtionde som vi har. Vi måste våga mera!

    Vi bor på en fantastisk plats där våra kossor och får håller vårt landskap öppet och vackert. Vi är övertygade inom moderat samling att lantbruket är en framtidsnäring om vi fortsätter att fokusera på kvalitetsprodukter framom kvantitet som vi alltid gjort här på Åland.

    Vi kommer alltid att behöva äta, branschen kommer alltid att bestå. Det är vad och hur vi äter som kommer att ändra. Det kommer störningar som branschen fått tackla ny nyligen med torka och stormar. Men vi är duktiga på Åland att hjälpa varandra i kris och tillsammans; politiker, odlare, producentförbund och livsmedelskluster tillsammans med ålänningen, kan vi fixa det mesta, det är Orkla bl.a. ett lysande exempel på.

    Precis som med självstyrelsen borde vi ha en näringspolitik 4,0 för Åland. Att skapa ett företagsklimat i världsklass kan inte skapas på en natt. Det gäller att vi rider ut stormar som kommer, att vi ser Åland som en helhet och en enhet.

    Det är bara att kavla upp armarna, jobba lite hårdare och mer så som en företagare gör när det krävs, de är våra näringsidkare värda. Tack.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack ltl Holmberg-Jansson för att engagerat anförande. Jag håller med om en del saker bl.a. högskolan som näringspolitisk motor etc.

    Det som jag lite funderar över när det gäller ledamotens åsikt och kanske moderaternas är det här påståendet att en enkel ändring i plan- och bygglagen ska göras i syfte att få riva byggnader i Mariehamn enkelt och lätt och bereda plats för nya. Med tanke på att människor ännu idag sörjer t.ex. Socis och Miramar, finns det någonting som ltl Holmberg-Jansson och moderaterna tycker att är skyddsvärt och som man ska slå vakt om i planläggningen. Vem är det som ska bestämma det?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Vad vill vi i moderat samling förändra i plan- och bygglagen? Vi vill ha en mer företagsvänlig balans mellan bevarande av gamla byggnader och tomtägares rätt att bygga och utveckla fastigheten. Kort sagt, vi vill stärka den privata äganderätten, minska byråkratin och krånglet i plan- och bygglagen.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, jag håller med om det där. Jag har stor respekt för den här frågan för jag vet hur komplex den är och hur svårt det är. Därför tycker att det låter lite snabbt och enkelt i ltl Holmberg-Janssons anförande, att nu gör vi bara något i plan- och bygglagen och sedan får man riva. Vad har man för politik i det här sammanhanget? Vem är det som ska ha beslutanderätten om vad som är skyddsvärt och vad som inte är det? Är det de byggnader som ltl Holmberg-Jansson anser eller de byggnader som jag anser? Hur ska man respektera dem som är utbildade inom byggnadsskydd och kulturarv, ska de ha någonting att säga i saken? Det lämnar lite frågor för det låter så galant, snabbt och lätt och jag vet att det inte är det på riktigt.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Om vicelantrådet lyssnade lite extra så sade jag att ett konkret exempel kunde vara att man använder sig av en TKB och gör på det här sättet. Jag gav ett exempel på vad en TKB kunde vara. Genom att man gör en tillväxtkonsekvensbedömning i varje beslut man göt så kunde detta vara en väg att se på det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Ltl Holmberg-Jansson lyfte upp småföretagens betydelse för Åland. Vi har inte många småföretag som bidrar lite grann till den stora kakan och tillsammans bidrar de med ganska mycket. Men fortfarande skulle man önska att något av de här företagen skulle blomma ut och bli det nästa stora starka företaget; nya Crosskey, nya Chipsfabriken, nya Ålandsbanken eller nya Viking Line. Har moderat samling några tankar kring hur man ska få småföretagen att blomma ut och bli de nya storföretagen?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Frågan är väldigt komplex. Skulle vi ha vetat det så tror jag att vi skulle ha berättat det redan.

    Det största är just att våga anställa en person. När Fredrik Karlström var näringsminister så lyfte han ofta frågan om hur vi ska få småföretagen att våga anställa en till. Det är inte enkelt, men det gäller att fortsätta det arbetet som landskapsregeringen har gjort nu genom att avbyråkratisera där det går att avbyråkratisera och göra det enklare.

    Personligen tror jag väldigt mycket på digitaliseringen. Digitaliseringen gör att det blir så mycket enklare för småföretag ute i skärgården, t.ex. måste man inte ta sig in till ÅMHM eller liknande.

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Visst är frågan komplex, det finns inte några enkla svar. Det hör också till kontot ”skulle man veta hur man gjorde så skulle det vara gjort”.

    Digitaliseringen är en viktig process.

    Vi kommer också att lyfta upp näringsrätten i det sammanhanget. Vill man bygga ett nytt företag på den globala marknaden så kan det vara rätt komplicerat i många fall. Det finns krav på att styrelsen ska bestå av ålänningar till 2/3, och man kanske behöver kompetens från Japan eller USA in i sitt bolag. Detta kommer vi att lyfta mera. Jag undrar därför hur moderaterna ser på frågan kring näringsrättens inverkan på att skapa storföretag av dagens småföretag?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Fru talman! Jag tror att jag inte nämnde näringsrätten någonstans i mitt anförande så jag behöver inte svara på den frågan idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Tack, fru talman! Att fylla 50 år är tydligen en ordentlig energikick för det här var det bästa anförande som jag har hört hittills under den här perioden från moderaternas ordförande. Äntligen kändes det som om man fick lite moderat politik. Jag för min del och jag tror faktiskt att hela centergruppen kan skriva under på nästan allt som sades. Man fick en känsla av att det är en person som står i talarstolen som vet att det är faktiskt det som står på sista raden, när bokslutet görs, som avgör om man överlever eller inte som företag och om man kan fortsätta att verka. Den stora obalansen i vårt samhälle idag är att det är alltför få människor som upplevt och haft den känslan och vet hur det känns. Det är alltför många som de facto har sin byråkratiska lön utan att behöva kämpade dag och natt.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Ja, om det är någon i det här samhället som ska ha en eloge, förutom de som jobbar dag och natt och tar hand om våra äldre och sjuka, så är det småföretagarna. De sliter! De sliter som tokar vissa perioder. Är du turistföretagare och det är en dålig sommar, den regnar bort så är det skillnaden mellan succé eller katastrof. Det finns oftast ingen mellanmjölk, utan det är lättmjölk eller så är det fet mjölk. Det är väldigt svårt att leva vidare på fettfri mjölk. Då har du inget annat val än att ta ett extra jobb. Så är det.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är sant. Och det är såsom ålänningarna gör de facto. Vi har väldigt många företag på Åland, väldigt många småföretag och vi har svag lönsamhet i alltför många företag. Det är därför som vi får de här dåliga ekonomiska siffrorna som vi har sett nu under ett antal år. Då måste man ställa sig frågan; hur kan vi få dessa företag att växa?

    Det som ledamoten lyfte fram här är de facto en av kärnfrågorna för nästa period. Vi pratar mycket om regionalpolitik och det kommer vi att fortsätta att göra från centerns sida för vi vill att hela Åland ska leva. Men faktum är att vi måste också börja tala om en centralortspolitik och hur vi ska kunna få Mariehamn att fortsätta att växa och bli den starka dragare som ledamoten nämnde här.

    Jag tror att en av de konkreta åtgärder, vilket sades här, är just att man måste se över plan- och bygglagstiftningen så att företagare som vill investera faktiskt kan göra det. Nog är det ett märkligt samhälle där vi har råd att säga nej (… taltiden slut).

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Ja, precis som jag lyfte i mitt anförande så är vi övertygade från moderat samling att vi behöver göra en TKB i alla fall i alla stora beslut vi tar här i lagtinget.

    Det är en tuff marknad. Jobbar du inom handel idag så har du hela världen som din konkurrent. Det är inte Jomala som är det stora problemet för butikerna, eller att Mariehamn är det stora problemet för butikerna i Jomala, utan det är världen. Visst, vi har det lite krångligare än alla andra på grund av vår skattegräns, men det är fortfarande så att väldigt många handlar ute på nätet.

    När man tittar på ritningarna som Ömsen har gjort, med stora fönster, och när man tittar hur det ser ut i andra stadskärnor så är det ju så som dagens ålänning eller stadsbo vill att det ska se ut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Lika som Roger Nordlund nämnde så är det mycket i ledamotens anförande som jag kan stå bakom.

    Ledamoten nämnde avbyråkratiseringen, men vad det sedan innebär gav hon inte direkt några exempel på. Hon nämnde att ÅMHMs fakturering har blivit enklare. Men det är ju inte det som är problemet. Det är ju avgifternas storlek som är problemet för företagen, vilket Ålands näringsliv påpekade tydligt i presentationen till alla lagtingspartier. Tycker moderaterna och ledamoten att avgiftsnivåerna ligger på rätt nivå? Eller finns det orsak att kämpa för att få ner dem? Det är ju avgifternas storlek som är bekymret.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Ja, avgifterna från ÅMHM är höga, om jag sätter på mig den hatten som företagare och man får flera räkningar hem i pappersformat. Jag tycker ändå att man börjar se på avgifterna på ett annat sätt. Nu i samband med torkan så avskaffade man tillsynsavgifter för köttbesiktning och det är på något sätt en TKB. Man ser att nu har det hänt någonting här, vi måste göra någonting för det här blir väldigt tufft för dem som har köttdjur och hur kan vi göra för att underlätta för dem. Det är en sak.

    Men visst, jag är absolut för att man behöver titta på avgifterna mycket mera, för ibland förefaller de nog vara väldigt höga.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Den här debatten ska ju handla om Ålands näringsliv eller vad vi kan göra för näringslivet för att göra det enklare, bättre och billigare. En del av dessa avgifter som vi har på vatten, avlopp och el så kan vi inte göra så mycket åt för det är kommunala beslut. Det är ett andelslag som distribuerar elen och det är i princip monopol så man kan inte göra så mycket där heller.

    När det gäller sådana avgifter som ÅMHM och andra avgifter som företagarna har så alla avgifter - kanske inte så stora summor - för ett nystartat företag är i varje fall en kostnad. Och det finns en byråkratisering som kanske komplicerar det. Är moderaterna benägna att titta på de här avgifterna och göra dem enklare och billigare? På vilket sätt kan man (… taltiden slut).

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det har nu införts att man premierar företagare med lågriskverksamhet - företagare som sköter sig, och företagare som inte sköter sig belastas. Ju bättre du sköter dig ju mindre tillsyn får du, och varje tillsynsbesök kostar ju. Att man har färre tillsynsintervaller tycker jag att är helt rätt väg.

    Absolut, vi är helt klart beredda att sätta oss ned och titta på om det finns något vi kan göra tillsammans med näringslivet. Vad det är kan jag inte säga i det här läget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Ltl Holmberg-Jansson tog upp Magazintomten och plan- och bygglagen som ett exempel. Det är bra för det är ett av få ärenden som faktiskt har gått hela vägen till högsta instans vad gäller k-märkning och möjligheten att lyfta den för att få möjlighet att flytta eller riva en byggnad. Jag var med som ordförande i stadsstyrelsen och tog de besluten i ärendet. Det har förts fram ganska mycket felaktigheter i debatten tidigare, att det skulle ha varit helt stridigt mot lagen att kunna avlyfta. Men de facto sade den högsta instansen att det inte fanns tillräckliga motiveringar för att göra det. Det fanns inte tillräckligt med motiveringar och då kan man fråga sig om det var tillräckligt berett.

    Jag ansåg att det fanns tillräckligt med motiveringar, men det gjorde inte domstolen. Då är frågan, vad står det i lagen? Vi kanske behöver förtydliga vad som är tillräckliga motiv i lagen. Det är ett bra förslag att fundera om man kan göra något med plan- och bygglagen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg-Jansson för ett väldigt bra anförande. Det var mycket konkreta tankar som jag kan skriva under.

    Den röda tråden idag är ju ändå tillväxt. För mig har kommunreformen varit en tillväxtsatsning. Tittar man på de intressanta områden som kunde skapas om vi får färre kommuner t.ex. Mariehamn-Jomala-Finström så är speciellt den linjen verkligen gjord för tillväxt. Hur ser moderaterna och ltl Annette Holmberg-Jansson just på kommunreformens utveckling och hur man kunde skapa tillväxtområden som gynnar hela Åland?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! För mig är det så att alla gränser som går att riva för att få ett bättre näringsliv är till gagn för hela Åland. Om man vågar samarbeta över gränserna så kanske det öppnar möjligheter för privata initiativ inom vård och omsorg. Man kan samarbeta på ett helt annat sätt över kommungränserna. Vi vet idag att det är tvärnej om du kommer till gränsen. Man kan tänka sig en ungdomsverksamhet där man på ett helt annat sätt kan skapa förutsättningar. För det lilla företaget så kanske det inte räcker med den lilla kommunens barn och ungdomar, men om du har hela norra Ålands ungdomar så då kanske det finns en förutsättning för dig.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Göte Winé

    Tack talman! Näringsliv och den offentliga sektorn behöver varandra. Det åländska företagandet är den åländska ekonomins puls.

    Vi behöver företagandet, företag som skapar arbetsplatser. På Åland har vi dryga 8 500 personer i privat anställning enligt ÅSUB:s siffror. Det blir en del skattebetalare till våra kommuner.

    Tänk nyligen, vilka konsekvenser en stängning av Orkla skulle blivit för de åländska de norråländska kommunerna. Men här kom Ålands landskapsregering, Saltviks kommun, företagare och potatisodlare emot med åtgärder och lyckades behålla dessa arbetsplatser.

    Samtidigt så är våra åländska företagare beroende av den offentliga sektorn. De är beroende av bl.a. den åländska utbildningen som ger en bra utbildning och unga friska ungdomar kommer ut på arbetsplatserna.

    Här stiftar vi lagar som behöver vara i samklang för vårt näringsliv. Men samtidigt så är vi styrda av regler t.ex. från EU som inte alltid är anpassat för vårt näringsliv som vi har på Åland med vår litenhet.

    Den åländska samhällskroppen behöver alla organ. Näringslivet och den offentliga sektorn behöver leva i symbios där man drar nytta av varandra.

    Talman! Den åländska näringspolitiken ska ge förutsättningar till ett gott näringsliv. Men vad är ett gott näringsliv?

    Det blir lätt att man pratar om näringsstöd, subventioner och hur man ska ge förutsättningar för en näring att blomstra eller hålla sig flytande.

    För oss socialdemokrater så är en full sysselsättning en viktig sak och med det så behöver vi en positiv tillväxt så att företagen vågar anställa. Vi har många småföretag och de behöver man se hur man kan stöda. Men är det detta som bidrar till tillväxten tillräckligt?

    Ser vi på den statistiska årsboken för 2018 så om man räknar ihop land- och sjöturism för 2018 så ligger den på 19,8 %, men landturismen då på endast 4,6 % av BNP. Det är inte bra. Här måste vi se hur vi kan göra och vad vi kan göra.

    Vilka ben ska Åland stå på? Eller rättare sagt, hur många ben behöver man lägga in för att hjälpa Åland att stå upp? Vilka förutsättningar har vi på Åland?

    Ålands geografiska placering, en ö med snart 30 000 invånare, är både för- och nackdel.

    Man borde egentligen göra en SWOT-analys. Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot finns det på Åland för det åländska näringslivet? Vilken politik bör Åland stöd för att få ett starkt näringsliv med stor sysselsättning? Är det småföretagen som vi måste hjälpa att hålla sig flytande? Eller är det de större företagen som sysselsätter fler? Kan vi hitta en kombination av detta? Hur ska vår framtida turism se ut? Vilka ska vi satsa på att få hit? Är det fler hotellbäddar eller är det investeringsstöd till att få fler stugor med högre standard? Är det en turismpolitik som ska satsa på landsbygd och lugnet eller vill man ha turisterna i Mariehamn?

    Nu gör landskapsregeringen turismsatsningar på landsbygden som kan göra landturismen attraktivare. Men räcker det eller vart ska vi gå?

    Ser vi på Åland och primärnäringarna så 2015 var de 2,1 % av vår BNP och vad bör vi satsa på där? Även till nästa landsbygdsutvecklingsprogram bör man se på det.

    Jag tror att detta LBU-program räcker till 2020. Om jag minns rätt så stödde vi där mera mot ekoodlingar och pengarna räckte inte riktigt till, har jag för mig. Så även där tror jag man behöver se på vilka stöd vi ger och vart man riktar dem.

    Åland, med den geografin som är idag, kan knappast konkurrera med de stora jordbrukarna i t.ex. södra Sverige om vi pratar om lönsamhet på kvantitet. Då kanske vi behöver hitta vår specialitet och stöda mera specialodlingar, där vi kan lyfta upp för kvalitet. Vi ålänningar är duktiga och stolta entreprenörer, det är en styrka.

    Apropå specialitet, det som är speciellt med Åland är vår litenhet, men vi kan vända det till styrka för vi kan jobba gemensamt mot mål.

    Vi kan forma utbildningen om det visar att småföretagandet och entreprenörsandan är vår styrka. Kanske vi kan få in mer om entreprenörskap i den åländska gymnasieutbildningen.

    Jag läste nyligen om den åländsk politiker som ondgjorde sig över att större företag kommer till Åland och etablerar sig. Men ingen ser hur många arbetsplatser de skapar för Åland och då får vi i sysselsättning och fler skattebetalare. Större företagsverksamhet så ökar matchningsmöjligheter och då får fler sysselsättning. Men trots det, talman, så har vi en arbetsbrist inom vissa områden och behöver se hur vi löser dem. Där har vi en utmaning.

    Talman! Vi vet att näringslivet är viktigt och att vi ser en högre tillväxt som ett måste, men vägen dit kan vara flera.

    Däremot så behöver vi verkligen veta vilka näringar och dess stöd som är närande eller tärande för den åländska ekonomin. Vi bör se långsiktigt hållbara beslut och våga ta långsiktiga beslut.

    Ser vi på primärnäringarna så är det inte så hög BNP men med förädlingen och transporter så skapas flera arbetsplatser. Men hur ska vi gå in och stöda dessa arbetsplatser? Är det rätt prioritet som det är idag?

    En annan fråga som man har börjat diskutera är om näringsrätten, som den är idag, spelat ut sin roll? Man behöver titta hur den ser ut.

    Det finns mycket frågor. Jag har inte svaren, vi har inte svaren. Däremot måste vi börja ha en större dialog med näringslivet. Frågorna är många och man behöver verkligen se på detta. Kanske vi behöver någon utifrån som verkligen gör en SWOT-analys om förutsättningarna för det åländska näringslivets möjligheter. Det är också näringslivets ansvar att vara med i samhällsbygget.

    Vicelantrådet nämnde i sitt anförande en tankesmedja som skulle ta en kraftsamling från september. Kanske det är starten till ett nytt framåtseende?

    Men även i SWOT-analysen ska hoten vara med, hoten om den åländska tillväxten och vad den får kosta. Då tänker vi på miljön, är vi beredda att blunda för miljön och dess konsekvenser för en hög ekonomisk tillväxt?

    Satsar på vi näringslivet som är miljöbelastande för vårt vatten, är vi då beredda att gå in för det? Och vilka konsekvenser får det för turismen?

    Ekonomisk tillväxt, ja, men inte på miljöns bekostnad. Tillväxt och miljö behöver gå hand i hand.

    Efter den informationen när man har gjort SWOT-analysen och går vidare då behöver vi komma in med politiken och göra våra prioriteringar.

    För övrigt tror jag personligen inte att det är någon här från Åland som ska göra SWOT-analysen, för här är vi oftast rädda att trampa någon bekant på tårna och man vill inte vara obekväm.

    Talman! Avslutningsvis, ålänningarna är ett viligt folk. Nu behöver vi titta tillsammas, tänka rätt och satsa rätt. Vi har samma målsättningar för ett hållbart Åland, nämligen att alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle. Tack.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Fru talman! Jag understöder varmt ltl Winés filosofiska tankar om tusen nya hotellrum i Mariehamn eller på hela Åland, om det är det som behövs. Visst vore det häftigt om flera av dem som kryssar till Åland skulle stiga iland, låt säga 500 per dag eller någonting sådant. Hela vårt näringsliv skulle blomstra, hela samhället skulle må bra av det.

    Vi på Åland behöver nog fundera lite grann på varför våra turismsiffror ligger på samma nivå hela tiden, medan man runt om i hela världen ser siffror som stiger med raketfart. Är det så att det är tusen hotellrum som saknas för att vi ska få fart på vår turism?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Tack Annette Holmberg-Jansson för den repliken. Jag tror aldrig att jag sade tusen nya bäddar, jag tror att det är en annan tidigare minister som har nämnt antalet. Jag frågade om det behövs nya bäddplatser på hotell eller satsningar på landsbygden.

    Igår hade jag en intressant diskussion med en bekant som inte bor på Åland men ofta är här. Han sade om Mariehamn verkligen försöker konkurrera med alla andra städer så då måste vi se vad vi kan erbjuda; näringsliv, kulturen och allting tillsammans och då bör man gå tillsammans där. Hans förslag var att vi skulle titta på landsbygden, det finns mer att göra där.

    Landskapsregeringen satsar nu på norra Åland. Då måste man också stöda t.ex. grundrenoveringar av stugbyar och sådant. Det är kanske det som är vår framtid.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Ja vi behöver ett levande centrum. Jag understöder också tanken på att på något sätt hitta hur vi kan stöda olika stugbyar, ute på hela Åland, som kanske behöver uppdateras till 2019. Ltl Eklund har varit inne flera gånger på att den branschen står inför ett generationsskifte.

    Jag tycker att det är intressanta tankar och jag understöder väldigt mycket av det som ltl Winé förde fram.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag håller med ltl Winé mycket när det gäller jordbruket. Problemet på Åland är att vi har jätte småskaliga jordbruk och man måste nischa sig så mycket som möjligt för att kanske kunna ta ut ett högre pris för en godare och renare mat.

    En gång i tiden, för ett antal perioder sedan, så var socialdemokraternas vision att hela Åland skulle vara ekologiskt inom jordbruket. Det skulle vara intressant att veta om man har ändrat sig i den frågan. Har man fortfarande den visionen kvar? På vilket sätt har man kommit det närmare under den här perioden?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Just nu tar det lite stopp. Det är mycket beroende på att pengarna är slut, som jag har förstått, när det gäller LBU-medel och möjligheten att konvertera om från konventionellt till eko-odling. Man har uppfyllt kvoten som vi fick i samband med LBU-programmet. Det är detta som jag har uppfattat.

    Vi har fortfarande vår vision, vår målsättning och vi behöver få med flera på tåget. Det här är någonting som man behöver titta på. Jag är helt övertygad om att det är kvalitetsprodukter som man behöver jobba med.

    Nyligen stötte jag på en kock från Sverige som sade; ”hur klarar ni på Åland av att alltid ha så bra råvaror?” Vi har alltid bra råvaror för vi använder ofta våra egna. Det pratas mycket i Sverige om att vi använder våra egna råvaror och därför håller vi en hög kvalitet på restauranger.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Enligt det svaret kan man konstatera att det inte har hänt så mycket. Det är lite märkligt när socialdemokraterna både har närings- och miljöministerposter, de har egentligen precis de verktyg som man behöver ha och de har inte gjort någonting. Det är förunderligt. Inte tror jag heller att hela Åland kan vara ekologiskt, men man kanske borde gå mera i den riktningen såsom äppelodlarna har gjort. De har en form av integrerad produktion där man minimerar besprutningen, på det viset får det ett namn om sig och på det sättet kan de ta ett högre pris. Det har varit en succéhistoria. Vi skulle lite mera anamma det. Fullt ut kan man säkert inte göra detta, det måste i så fall ske under lång, lång tid. Men lite mera åt det hållet borde man i alla fall ha kunnat åstadkomma eftersom man har suttit på den här posten i regeringen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack för stödet Runar Karlsson. Jag ser att Runar Karlsson i framtiden jobbar vidare för eko-odling.

    Som jag sade, när vi satt tillsammans i regeringen så tog vi ett LBU-program och där hade vi ett visst stöd till eko-odling. Som jag försökte säga i mitt förra replikskifte, jag kanske inte var tillräckligt tydlig, så är att de pengarna nu är slut. Därför kan man inte ge mera, då är det inte intressant och det är det som blir det speciella som vi verkligen behöver titta på. När stöden är slut så då finns det heller inte möjlighet att konvertera om. Här behöver vi titta på varför det är så att allting ska handla om stöden. Har mycket stöd kan vi ge, det är stöden som styr. Här måste vi istället se till att det är efterfrågan som styr. Vi behöver titta på hur man kan göra tillsammans, ltl Karlsson.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Tack ltl Göte Winé för ett resonerande och bra anförande.

    Ledamoten ställde frågan, vilken typ av turism ska vi satsa på? För några veckor sedan var finans- och näringsutskottet till Stockholm och då besökte vi Visit Sweden och Visit Stockholm. Vi ställde frågan vilken som var den starkaste trenden när det gäller turismen globalt och i Europa. Det entydiga svaret var att det är naturturism som är den absolut starkaste trenden både globalt och på europeisk nivå.

    Där har vi alla förutsättningar för vi har naturliga förutsättningar och vi har Europas vackraste skärgård bara vi tillgängliggör den på ett klokt och ansvarsfullt sätt.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Tack ltl Nordlund. Det var lite det som jag var rädd för, att jag skulle nämna turismen och få tillbaka att jag inte var med på finans- och näringsutskottet resa till Stockholm. Den kom i sista repliken, jag klarade mig långt. Nej, skämt åsido!

    Igår när jag satt och skrev det här anförandet så tänkte jag på skärgården som vi har och vilka förutsättningar den kunde ge. Det måste finnas någon som vill göra någonting. Sedan måste vi se hur man kan stöda det. Jag håller med om att det är just naturen som lockar, vilket också en bekant som jag diskuterade turismen i helgen sade. Personen sade: ”Göte, det är få som har den natur som ni har på Åland. Det är få som har det lugnet. Ni har otroliga möjligheter att verkligen få in naturen och lugnet.”

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Så är det. Det andra som var väldigt tydligt när vi besökte Stockholm så var att det var den tyskspråkiga marknaden och USA som var de stora övernattarna i vårt närmaste grannland Sverige och t.o.m. i Stockholm som bara ligger ett stenkast bort härifrån. Vi ser inte så där jättemycket av de gästerna här på Åland.

    En annan aha-upplevelse som jag har fått, när jag har rört mig lite i turistiska sammanhang de senaste åren nu, det är den enorma utvecklingen som har varit från Asien. Finland har lyckats fantastiskt bra här. Gott samarbete mellan Finnair och finska staten har gjort att Lappland inte exploderat, men det är nästan en för stark utveckling där. Det är ett gott exempel på där samhället och privata företag kan göra en vinn-vinn situation.

    Vi har nog en hel del att fundera på här både när det gäller inriktning på turism och vilka marknader vi ska rikta oss till i förlängningen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Än en gång håller jag med ltl Nordlund. Personen som var till mig i helgen kommer från Österbotten. Han berättade hur Jakobstad har lyckats få folk från Asien att börja resa dit. Det är intressant att finans- och näringsutskottet fick höra om det här med USA och vi pratade om det i helgen. Hur mycket marknadsför ni er ditåt, undrade den personen. Man får höra att många från USA kommer till Sverige. Men hur ska de veta var Åland är egentligen? Vi är antagligen precis samma sak för dem, vi är kanske samma sak som Gotland - alltså en ö på sidan om - och de vet inte ens vart vi hör. Här borde vi se på nya marknadsföringsområden och då pratar vi också säsongsförlängning. Det är kanske inte så intressant för dem att komma i juli.  Lyckas vi bredda säsongsturismen så det är också viktigt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Det efterfrågas lite kontinuerligt i den här debatten konkreta förslag. Vi ska försöka bidra med några sådana från Åland Framtid och inte kommentera och recensera övriga talare så mycket. Det hinner vi säkert göra ändå.

    Vi vill fokusera på infrastruktur, på kompetensförsörjning och på att minska byråkratin som tre huvudsakliga områden.

    Fru talman! Tittar vi på infrastrukturen så verkar vi vara ganska överens om att vi vill sänka kostnaderna för el, avlopp och förbättra avfallshanteringen här på Åland. Gott så.

    Det har andats i debatten ett ökat behov av att få ner överföringskostnaderna genom att stöda Kraftnät Åland i större utsträckning. Det är ett förslag som vi vill ställa oss bakom från Ålands Framtid. Det är inte rimligt att vi ska ha ett elpris som är 30-40 procent högre än de kringliggande regionerna.

    Men samtidigt så löser vi inte bara problemet genom att skicka in mera pengar. Vi behöver också se till att hålla kostnaderna nere i den här typen av verksamheter. Vi behöver ha en tydligare ägarstyrning. Man borde ha en målsättning att kunna minska kostnaderna med några procent per år, så att vi på lång sikt kan se till att ha ett konkurrenskraftigt elpris.

    Vi ser på de stora byggena som elbolagen gör idag för att bygga ut sina kontor osv. Det är frågan om det verkligen är det som de åländska elkonsumenterna efterfrågar i det här sammanhanget. Här har vi alla möjligheter att styra utvecklingen genom vårt helägda offentliga bolag Kraftnät Åland, om vi vill det och det verkar som att vi vill.

    Vi behöver också skynda på de planer och ambitioner som finns om att få en biogasanläggning på Åland. De planerna ställer vi oss bakom allra kraftigast. Vi uppmanar landskapsregeringen att arbeta hårt med den här frågan.

    Tittar vi sedan på kompetensförsörjningen, som också har diskuterats delvis under debatten här idag, så tror vi att det är ett mycket viktigt område. Vi borde vara betydligt mera offensiva på det här området än vad vi är idag. Det är inte rimligt att våra åländska företag ska behöva nyanställa i Stockholm eller Helsingfors därför att det är omöjligt att få tag i kompetens här hemma på Åland. Det är klart att här går vi miste om viktiga skattebetalare och viktiga möjligheter att dra in kompetens och skapa kringeffekter i det åländska näringslivet. Så här följer några förslag som vi tycker att man borde diskutera i den framtida näringslivspolitiken.

    Det första förslaget som vi borde utvärdera är om vi inte på allvar skulle utmana Finland och slopa den kommunala delen av bolagsskatten. Ungefär 6 procentenheter av 20 procentenheter totalt går till de åländska kommunerna i dagsläget och vi har egen behörighet på det här området. Här kunde vi göra det mycket attraktivt för företag att flytta till Åland genom att sänka bolagsskatten till 14 procent ungefär. Det är någonting som vi också borde använda sedan vidare i marknadsföringen av Åland och visa att vi har låga skatter, vi har en hög välfärdsnivå och vi är en attraktiv plats att etablera företag på. Här borde vi våga vara lite modigare och utvärdera det här förslaget. Det är ett förslag som skulle kosta en hel del. Men man borde göra en seriös utvärdering och se - om vi utnyttjar det här instrumentet rätt, med rätt marknadsföring - på vilket sätt som vi kunde se till att skapa en plusaffär ur det längre perspektivet.

    Det är en allmän trend som pågår att bolagsskatterna sänks. Vi har sett det här redan i Finland och i Sverige under den senaste tioårsperioden att man går den här vägen. Här kunde Åland driva utvecklingen ytterligare i rätt riktning. Det skulle vara ett förslag som skulle ge ganska stora kringeffekter och mycket uppmärksamhet för Åland.

    Vi vill också kombinera det här med det som har lyfts fram från liberalt håll bl.a. en marknadsföringsoffensiv mot Mälardalen.

    När vi ser nu att finska tullen försöker göra det svårt för oss att importera varor från Finland så är det klart att vi ska försöka göra allt för att stoppa det. Men samtidigt kanske det bästa vi kan göra är att se till att öppna möjligheterna västerut, att vi inte blir så beroende av den finska ogina politiken gentemot Åland. Vi ska se till att använda det som en möjlighet samtidigt. En marknadsföringsoffensiv mot Mälardalen visar att det går att bo på Åland, det går att driva företag, bedriva näringsverksamhet och ha ett gott liv i en nordisk välfärdsstat. Det borde vi verkligen satsa på.

    Vi vill också lyfta fram motion nr 2 2017/2018 där vi från Ålands Framtid föreslår skattelättnader för inflyttare. Man kunde exempelvis få ett kommunalt skattefritt första år på Åland, om man inte tidigare har varit skatteskriven på Åland eller i Finland, som en morot och incitament att välja att bo på Åland.

    Vi vill också att man upprättar ett register över åländska studeranden där man frivilligt kunde anmäla sig och bli ihopkopplad med potentiella arbetsgivare framöver inom det området man har utbildat sig inom. Det här något som vi har drivit år efter år i Ålands lagting. Motionen ligger i finans- och näringsutskottet och vi hoppas att man kan ta den till behandling omedelbart så att vi får den behandlad före den här mandatperioden är slut.

    Fru talman! När man tittar på byråkratin och arbetet med att minska byråkratin så gick vi från Ålands Framtid till val på det som vi kallar för byråkratikampen och radade upp en hel del konkreta förslag på vad vi ville göra. Jag ska sammanfatta dem lite kort och utveckla dem lite vidare.

    Ett förslag som har efterfrågats ända sedan man utredde frågan handlar om näringsrätten och jordförvärvsrätten. Idag har vi ett system som bygger på lite oklar praxis på direktiv och beslut från landskapsregeringen. Men det här borde ju självklart vara regler som regleras i lag för rättssäkerhetens skull men också för tydlighetens skull. Det här är ett område som vi vet att kantas av svåra problem att förstå och sätta sig in i. Det är snårigt. Därför borde vi omedelbart förtydliga det här i lagstiftning så att vi får ett transparent och enkelt system och befästa den praxis som vi har utvecklat hittills. Det har vi haft politisk enighet om på Åland ända sedan 2009 i Gun Carlsson kommittén som utredde det här. Vi har fortfarande inte skridit till verket och det är beklagligt, för näringsrätten och jordförvärvsrätten är centrala delar i den åländska självstyrelse- och näringspolitiken.

    Vi vill också att man på allvar tar tag i den problematik som lyftes fram tidigare i debatten om ÅMHM och avgiftspolitiken. Vi vill att man funderar på varför vi inte slopar avgifterna helt och hållet på ÅMHM, i varje fall i den mån som EU-lagstiftningen erbjuder den möjligheten. Skulle vi minska kostnaderna i övrigt på ÅMHM med 17 procent så skulle en sådan satsning vara självfinansierad. Det här kunde man göra genom att minska på kraven t.ex. tillsynsintervall, att byta till sig en enkel anmälan och istället följa upp de problem som uppstår. Vi kanske inte behöver ha den omfattande tillsyn vi har i dagens läge, utan många gånger skulle det räcka med en anmälan. Vi har redan en ganska stark social kontroll på Åland och social tillsyn som fungerar utan myndigheterna, och den borde vi utnyttja i större mån och inte alltid automatiskt kopiera de mer omfattande system som finns runt omkring oss.

    Det här skulle ju vara en viktig signal gentemot näringslivet, att vi inte vill uppta några avgifter. De avgifter som EU eventuellt tvingar oss att ta, de tar vi och sätter det på en miniminivå. Men inom övriga områden avbyråkratiserar vi. Det minskar också hanteringen av fakturor och andra verksamheter som också kostar pengar att upprätthålla. Det här borde man utvärdera från landskapsregeringens sida. Ta bort de avgifter som finns idag i den mån det går och effektivisera myndigheten i övrigt!

    Vi föreslår även återigen att man borde införa utmanarrätter. Jag kommer inte att gå in på det desto mera, för kollegan Eklund kommer att fördjupa sig i det. Men det här är ett förslag som vi har drivit gång på gång och som till och med finns med i regeringsprogrammet, om jag inte minns fel.

    Avslutningsvis, fru talman, vi menar att vi borde överta arbetsrätten och socialförsäkringarna som vi har möjlighet till enligt självstyrelselagens B-lista. Det kunde medföra att vi kunde minska socialförsäkringskostnaderna för våra åländska företagare, eftersom Åland är flitiga nettobetalare till socialförsäkringssystemet i dagsläget. Det är ju en slags skatt, kan man säga, för att finansiera socialförsäkringarna, och också den skatten kunde vi minska och göra Åland mer konkurrenskraftigt om vi gick in för en mer offensiv politik på det området.

    Sammanfattningsvis, fru talman, prioritera att få ner infrastrukturkostnaderna, satsa på kompetensförsörjning genom lite modig skattepolitik och avbyråkratisera så långt det är möjligt. Tack.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det var ett alldeles utmärkt anförande. Det var ungefär så här som jag hade hoppats att regeringen skulle föra fram, någon form av linjetal om hur man vill ha en näringspolitiken och förstås hur den har bedrivits under de här fyra åren.

    Det fanns mycket här att kommentera, men tiden räcker inte till.

    En sak som man måste ta fasta är just kapitaltillskottet till Kraftnät. Man har sagt att elen är för dyr på Åland, avloppsreningen är för dyr och vattnet är för dyrt. Skulle man ge kapitaltillskott till Kraftnät, som har en skuld idag på 70 miljoner, så skulle man ju sänka elpriset. På köpet skulle man också få sänkta vattenkostnader och sänkta avloppsavgifter i och med att de branscherna är jätte energiintensiva. Så då kan man klara den baletten med ett åtagande, visserligen 70 miljoner men vi vet att kortrutten ligger på (… taltiden slut).  

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Visst är det så. Man ser ju ofta i debatten att det används som ett argument att Åland är en ö och vi har lite speciella förutsättningar vad gäller energiförsörjningen i det här fallet till exempel. Men varför ska det tas ut på konsumenten? Det är typiskt en sådan roll som skulle vara en uppgift för oss som offentliga bolagsägare, i det här fallet av Kraftnät Åland, att se till att ta den kostnaden i större utsträckning. Det är trots allt vi som har fattat beslut om en Finlandskabel på 125 miljoner, eller inte vi inom Ålands Framtid för vi var ju emot det beslutet, och det kan man mera och mera funderar på om det inte var rätt beslut från vår sida med tanke på hur lite den används.

    Men jag delar den synen att det är klart att vi borde ta ett större offentligt ansvar för att se till att vi har en konkurrenskraftig infrastruktur. Ett kapitaltillskott kan säkert vara ett sätt.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ett kapitaltillskott ska ligga i storleksordningen någonstans kanske upp mot 70 miljoner om då är Kraftnät skuldfria. Det får vi också göra. Man inte får göra något som stör den europeiska inre marknaden, men i och med att vi ändå kommer att ligga högre än i Europa så är det inga problem att få tillstånd till det då. Framförallt med tanke på att det inte är så länge innan vi måste ha en ny kabel till Sverige och den ska också betalas av konsumenterna.

    Man måste nog mota Olle i grind här och visa näringslivet att man inte ska påföra dem ännu kostnader den dagen Sverigekabeln kommer. Det är klart att inte satsar näringslivet en massa pengar i byggnader osv. om de vet att de kanske stiger ännu mera. Just elavgifterna är nog en liten ödesfråga för hela näringslivet som sedan fortplantar sig på mycket annat i näringslivets kostnader.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack ltl Jonsson. Det är alltid roligt att lyssna på ett anförande som är konkret. Det var väldigt konkret. Tack för det!

    Jag håller fullständigt med om att all stimulans som går mot sänkta skatter eller sänkt skattetryck både för företagare och privatpersoner på Åland är jag med på, i alla fall att titta på det.

    Lugna miljöer och vacker natur i all ära, men kan vi också öka attraktionskraften genom att ha ett lågt skattetryck rent allmänt på Åland så är det ett plus i kanten för både inflyttning och företagande.

    Jag håller också med när det gäller elen, jag tycker att man ska titta stort när det gäller infrastrukturen. Jag tycker att det finns mycket samordningspotential, se hur man för hela Åland kan samordna vatten, el,  avlopp och avfall. Så varför begränsa sig till just elen? För vårt företagande krävs alla komponenter och jag tycker man ska ta det stora steget.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Ja, självklart. Just på elsidan så har vi väldigt stora möjligheter att påverka direkt och konkret genom att vi har Kraftnät Åland som är helägt kontrollerat av oss från den här salen. Det gör ju att vi snabbt kan få till enkla effektiva åtgärder. Därför tycker jag att det ska vara ett prioriterat område. Ingenting hindrar att man för diskussioner också med andra aktörer och intressenter, det är jag absolut inte emot.

    Men fokusera på det som vi snabbt och enkelt kan göra skillnad då blir det också konkreta resultat istället för långa utdragna utredningar och diskussioner.

    Ltl John Holmberg, replik

    Fru talman! Jag vet att jag alltid brukar få små gliringar och små leenden från bänken när jag nämner ordet kommunreform, men jag har faktiskt brunnit hela den här perioden för en kommunreform. Jag har sett möjligheten till samordningsvinster och det ökar vår konkurrenskraft.

    Det är synd att vi nu går mot ett val där vi fortfarande inte kan vara överens om att färre kommuner betyder också, per automatik, bättre samordning och lägre skatter, precis det som ltl Jonsson var ute efter i sitt anförande.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Problemet är att det inte finns någon automatik. Däremot finns det möjligtvis en möjlighet, men de besluten ska sist och slutligen fattas av nya politiker framöver som ska bestämma sig för att gå in för det här.

    Många av de möjligheterna har vi redan idag med dagens kommunstruktur om man tar Kraftnät Åland som ett exempel här i debatten. Vi har ju möjligheten att göra det. Det handlar inte om att vi ska ändra strukturerna så mycket, utan vi måste gå in för den konkreta politiken. Därför är det bättre och effektivare att använda den struktur vi har i dagens läge om vi vill ha till verkliga förändringar på lång sikt.

    Debatten om kommunreformen under den här mandatperioden och under den förra mandatperioden, som jag fick ta del av, så visar att det ju bara har blivit diskussioner och debatt. Det har ju inte blivit en enda kommunreformen sedan jag gick med i det här politiska umgänget. Det är ett väldigt symptomatiskt exempel på när man tar en för stor bit på en gång och det leder till att (… taltiden slut).

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson för ett bra anförande. Det finns en hel del där som jag kan säga check på direkt och som jag köper direkt.

    En sak som jag vet att flera här i salen också har lyft är just marknadsföring mot Mälardalen. Jag anser att vi verkligen borde göra det nu. Vi har så mycket vi kan marknadsföra oss med.

    När man diskuterar med vänner och bekanta på svenska sidan så är de är lite sugna på att flytta till Åland, men de är väldigt dåligt informerade om vilka förutsättningar de har att göra det.

    När man lyfter våra fantastiska skolor och dagis och vår läkarvård som är bra på Åland och resvägar och allt sådant så har vi ganska mycket som vi kan marknadsföra oss med. Det finns även relativt billiga bostäder om man jämför med Stockholmsregionen, så jag tycker att det är en suverän idé.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag delar den uppfattningen. Men även om vi har mycket att erbjuda så finns det många föreställningar om Åland om att det inte går att flytta hit, kopplat till jordförvärs- och näringsrättsregler till exempel. Det området lyfte jag fram i mitt anförande. Vi måste få ett tydligt regelverk i lagstiftningen och inte som idag ha gamla principbeslut från landskapsregeringen från 90-talet som vi stöder de här besluten på i dagsläget. Vi måste få ett klart och tydligt regelverk och visa att det faktiskt går att flytta till Åland och kombinera det med skattesatsningar och andra incitament för att göra det, då tror jag att vi kan få till stånd en ganska häftig utveckling här på Åland framöver.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Jonsson diskuterade ett skattefritt år för nya inflyttare. Har ni tittar mera på det? Hur har ni tänkt att det skulle gå till? Vad tror ni att skulle kosta?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är ju svårt för ett litet oppositionsparti att göra en omfattande kartläggning av ett så pass komplext förslag. Därför har vi föreslagit att man ska utreda saken och återkomma till lagtinget och titta på det här från  landskapsregeringens sida.

    Motionen är redan två år gammal och ligger i finans- och näringsutskottet. Det är bara att ta upp den till behandling och fördjupa sig i ämnet om man tycker att frågan är intressant.

    Eftersom vi nu diskuterar kompetensförsörjningen och näringspolitiken i dagsläget så passar det alldeles ypperligt om man vill ta till vara de förslag som läggs här i lagtinget. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet kan ta den passningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, talman! Det är glädjande att höra hur ett litet parti lyckas åstadkomma flera konkreta förslag i den här debatten på hur man kan göra. Det tycker jag att andra partier borde ta lärdom av det, åtminstone de som har flera anföranden på kommande.

    Jag undrar lite grann i angående eldistributionen och liknande, finns det ett mervärde i att vi har en säker eldistribution? Ålands Framtid har tidigare och även nu ifrågasatt den Finlandskabel som vi har. Men är det inte så att det också finns ett värde i att verkligen veta att det finns ström i våra uttag när vi verkligen behöver det? Och det är väl det som den här reservkabeln ska vara en garant för. Den möjliggör också distributionen av den kommande vindelen när vi har överlopps av den.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Om det finns ett värde i att vi har reservkraft? Om det är det som är frågan - det tror jag att är självklart. Den synen har vi givetvis. Men om den tryggheten är värd 15 procent högre elpris, som vi gick in för då när man satsade på Finlandskabeln, det har vi från Ålands Framtid varit mera skeptiska till. Vi anser att det är en ganska dyr försäkring i sammanhanget. Därför föreslog vi då att man mera ordentligt skulle ha utvärderat ett alternativ med ytterligare en kabel till Sverige som man kunde ha fått för kanske en tredjedel av det pris som man gick in för.

    Men det är en gammal debatt och nu har vi kabeln där den ligger. Men det är ett viktigt exempel på att vi måste tänka till, när vi gör den typen av satsningar, på vilka långsiktiga konsekvenser det också får för t.ex. elpriset i det här fallet och därför valde jag att lyfta upp det i sammanhanget.

    Men jag tror också att det går att kompensera just genom att ha ett fokus på att hålla låga kostnader i elbolagen, men också ta ett större samhälleligt ansvar för då kan vi minska på den negativa effekt vi har.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, talman! Gott så. En annan sak som jag reagerade på och kanske ledamoten kan hjälpa mig att förstå. Bolagsskatten är 20 procent, ja och en del av den räknar ledamoten som en kommunal beskattning. Men det går ju inte att hugga upp bolagsskatten och säga att vi kan sänka den med 6 procentenheter. Det kan ju inte fungera.

    Vad vi riskerar om vi börjar föra ett sådant resonemang, är att ge vatten på kvarnen till dem som är rädda för att Åland ska bli ett skatteparadis. Är det någonting som ledamoten vill föra oss in i? Att vi ska bli ett skatteparadis i ett EU - som jag vet att ledamoten kanske inte strävar efter att vara kvar i - men EU vill harmonisera den här bolagsskatten för att undvika den här situationen som ledamoten försöker föra fram nu.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Sedan millennieskiftet har bolagsskatterna i EU gått ner med 11 procentenheter ungefär i genomsnitt. Så det här är en allmän utveckling som pågår. Jag menar att vi inte ska vara rädda för att använda de instrument vi har. Om vi själva vill så kan vi ju upphäva de kommunala delarna av samfundsskatten i dagsläget. Det är vår behörighet. Det innebär att samfundsskatten, den statliga delen, skulle fortsätta att betalas till Finland och den kommunala delen skulle vi inte uppbära här på Åland. Det skulle ju leda till en samfundsskattesats som är ungefär 6 procentenheter lägre än i dagsläget. Vi ska inte vara rädda för den diskussion att detta skulle göra oss till ett skatteparadis, för det räcker att titta lite längre bort i östersjön och se på Lettland och Litauen som har en samfundsskattesats som ligger just på den här nivån. Vi ska inte alltid bara sträva efter att ha det exakt som i Finland, utan vi måste våga tänka (… taltiden slut).

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Tack för ett bra anförande som vanligt ltl Axel Jonsson. Det var sakligt och innehållsrikt.

    Det var en sak som jag tog fasta på och som liberalerna förde fram som en av sina valfrågor, nämligen att satsa en halv miljon euro för att få mera inflyttning framförallt från Mälarregionen. Jag förstod att det också fick ltl Axel Jonssons stöd nu. Moderaterna har också uttryckt sitt stöd för det. Jag vill också uttrycka stöd. Det är en bra sak. Jag hoppas därför verkligen att det kommer redan i den budget som görs upp nu inför år 2020. Den signalen kommer tydligt från Ålands lagting, att det här vill vi faktiskt göra. Samtidigt kan man kombinera det med en turistisk satsning. Det är en vinn-vinn situation. Ju mera vi marknadsför oss i den här regionen att få inflyttning hit så ju mer ger det synlighet och det kan ge goda effekter på andra områden också.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag delar den synen. Samtidigt så har jag själv funderat på frågan om vi har en proportionerlig och genomtänkt avvägning mellan de medel vi satsar på turistmarknadsföring och t.ex. på kompetensförsörjningen i dagsläget.

    Vi ger över en miljon till Visit Åland uttryckligen för turismen, medan vi lägger ganska lite medel på att faktiskt marknadsföra oss som ett ställe att bo och arbeta på. Jag tror att man borde kombinera de här i större utsträckning, precis som ltl Nordlund sade i det här sammanhanget.

    Jag tror verkligen att om vi bara informerar om att den finska skolan är känd för att vara av hög kvalitet och våra skolor är bättre än de finska, men hur många svenskar vet det i Mälardalen? Samt att vi har ett ganska lågt skattetryck, att vi har en hög kvalitet på sjukvården och välfärd i övrigt. Jag tror att kunskapen om det är väldigt låg, och framförallt att det går att flytta till Åland. Det vore väl en stor informationsvinst om vi kunde få ut det budskapet.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Absolut. Det görs ju försök, det har gjorts 2018 och 2019, i Travel Magazin som görs på privat basis, att kombinera de två sakerna. Men det kan ju utvecklas väldigt mycket, man kan få en stark vinn-vinn situation för Åland.

    Jag vill lyfta skatteundantaget som vi fick för att upprätthålla en livskraftig ekonomi här på Åland. Framförallt så har det medfört att vi har kunnat ha den trafik vi har till och från Åland ända sedan vårt EU-medlemskap, att vi kunde fortsätta och till och med får den utvecklad.

    Ledamoten är ju en av få jurister här i församlingen. Skulle det finnas ett intresse att på något sätt ta tag i tråden; hur skulle vi kunna materialisera skatteundantaget så att också det landbaserade näringslivet skulle få mera nytta av det? Jag tycker att vi har kommit till den fasen nu att vi faktiskt måste börja syna de korten också här på Åland.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är förstås en ganska komplex fråga. Skatteundantaget gäller ju mervärdesskatter i första hand. Mervärdesskatten är ju en exklusiv behörighet för unionen, för EU, att hantera. Det gör att skatteundantaget regleras framförallt i det direktivet och i vårt åländska undantag. Vi är egentligen inte så beroende av den finska lagstiftningen och möjligheterna där är ganska små att justera det. Det är ingenting som vi kan justera med den åländska lagstiftningen i det här sammanhanget. Svaret på den frågan är ju att om vi ska göra någonting ytterligare inom ramen för skatteuttaget så krävs det först att vi här i lagtinget tar över behörigheten över mervärdesskattelagstiftningen.

    Det kan eventuellt hända att man kan göra någonting redan inom ramen för dagens lagstiftning, men det har jag ingen kännedom om. Jag har inte tagit del av några sådana diskussioner så jag uttalar mig ogärna om det. 

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

     Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! Beträffande elpriserna som ltl Axel Jonsson tog upp så bör man beakta att Sveriges regering kommer att tvinga elbolagen att sänka sina avgifter med 20 procent. Det är deras målsättning det kommande året. Det är kanske också något som man bör titta på landskapet. Det var en bra artikel i tidningen Åland där man se vilka ekonomiska resurser elbolagen har. Jag tror att varken andelsägare eller andra har ställt krav på företagen att det bör sänka sina priser.

    Ålands Framtid var ju förnuftiga och ville inte ha reservkabeln till Finland som gör att det är stora kostnader idag. Man kanske glömde bort att räkna på att 10 000 abonnenter kunde ha eget reservkraft till sina hem. Ett reservkraftverk kostar bara 4 000 och då kopplar man bara om så har man elen med en gång. Det skulle ha kostat 40 miljoner om landskapet hade betalat dessa istället för att ni politiker betalade 125 miljoner. Tänk på det ni!

    Näringspolitik. För första så är det inte Ålands lagting eller landskapsregeringen som påverkar det så mycket. År 2016 hade den privata sektorn 10 423 anställa. Offentlig sektor hade 5 362 anställda. Det är en tredjedel.

    Politiker ska skapa förutsättningar för att inte krångla till det för företagare. Vi bör titta på vad vi kan göra. Vi behöver se på ett framtidsperspektiv. Vad ska våra ungdomar jobba med om 30 år? Det är det perspektivet som vi ska ha. Vad kan landskapet göra där?

    Vi kommer att få en grundskolelag i lagtinget före vi avslutar den här sessionen. Man bör ta in ett ämne som entreprenörskap redan i grundskolan. Det har jag efterlyst i många år. Jag har efterlyst att man ska införa det i skolorna. Jag hoppas nu att landskapsregeringen tar in det ämnet i grundskolelagen. Entreprenörskap har varit grunden för vårt Åland.

    Det som också är grunden för våra många 2 600 företag idag är näringsrätten och hembygdsrätten. Detta har skapat förutsättningar för ett rikt Åland samt att vi har en sådan kommunstruktur som vi har. Det har varit grunden för ett rikt Åland.

    Många efterlyser att näringsrätten ska skrotas, men de tänker sig inte riktigt för. Vi har standstill-klausulen, ändrar vi den så kan vi aldrig gå tillbaka. Det är den som har byggt upp vårt samhälle och som har gjort att åländska företag har varit på Åland.

    Nykarleby, en stad på 6 000, de har en R-kiosk och ett konditori. Det är allt som finns. Titta på vår stad, vi har mycket!

    Många har efterlyst de kedjor som har kommit hit och tycker att det är jättebra, men då har ni inte gjort hemanalysen. För det är inte samma som när de åländska företagarna har byggt upp sina företag. De har haft ordinarie anställda som har haft årslöner. Kedjorna har snabba snuttjobb under korta tider. Det är inte samma trygghet längre i de kedjor som finns. Det är någonting som man också ska beakta. Vill vi ha trygga jobb på Åland så ska vi nog slå vakt om vårt eget näringsliv och se till att det är ålänningar som sköter det. Det är det som har byggt vårt åländska samhälle. Det är därför som vi har försäkringsbolag på Åland, det är därför som vi har bank på Åland och också tidigare pensionsbolag som nu tyvärr såldes bort. Det var jag negativ till, landskapet förde över stora pengar till det bolaget som nu har gått bort. Stora pengar investerades här, det byggdes bostäder till dem som jobbade. Vi behöver kanske titta på det och där kan vi göra någonting politiskt. Det är sådana situationer som vi ska titta på. Vad kan vi göra där?

    Skattelagstiftningen var också en annan sak som har byggt upp våra stugbyar. Tidigare kunde man göra privat avdrag i enskilda inkomster om man gjorde investeringar, t.ex. om man byggde stugbyar och sådant. Den möjligheten togs bort för 25-30 år sedan. Det var det som byggde upp allt. Nu har vi gamla stugbyar som skulle behövas rustas upp och vi har generationsväxlingar. Här borde samhället komma in med extra speciella lån för generationsväxling och ge möjligheter till att ungdomar kan få startpengar och börja. Det är enda möjligheten.

    Turismen är en framtidsnäring, vilket har kommit fram här tidigare i debatten. Vi ska satsa mera där än vad vi ha gjort hittills.

    Det var någon som efterlyste turister från USA och Tyskland, men då måste vi nog bygga om hotellen för vår hotellstandard och motsvarar inte vad man från USA kräver idag. De som har sett hotellen i USA så vet att vi inte har något sådant hotell på Åland.

    Man kanske ska koncentrera sig på de närmarknaderna, där finns möjligheterna och den finns naturturismen som kan byggas ut.

    Landskapet har en möjlighet med Utvecklings Ab. Nu är det ett bolag som är utan pengar idag. Man borde stoppa in lite pengar så att de har möjlighet att köpa företag, kanske från Sverige. Om vi tänker på Optinova och sådana företag så kom de från Sverige. Det var svenska företag som ville etablera sig på Åland. Här har vi en trygg arbetsmarknad. De anställda i företagen blir också långvarigt anställda. Det förekommer inte några strejker inom våra företag. Man går till chefer och begär kortare ledigt och man är effektivare.

    Landskapet skulle kunna köpa upp på utvecklingsbolag i Sverige, små företag med generationsväxling, som har möjligheter och som man kan ta över till Åland. Det är sådant som Utvecklings Ab borde jobba med.

    Hur ska vi ha vårt jordbruk i framtiden? Nu har vi inte någon skola för jordbruket och primärnäringarna.

    När grundskolelagen ändras, det kommer inte att göras nu men vi borde titta på hur vi vill ha våra högstadier. Jag anser att högstadierna borde få olika inriktningar. Det betyder i så fall att det är landskapet som kanske borde ta över dem på ett eller annat sätt. Skolorna skulle ha olika inriktningar beroende på hur man vill ha det, precis som man har i Sverige. En skola kunde vara inriktad på primärnäringar, en annan skola på idrott och en tredje skola på företag. Det är sådant som man bör fundera på. Hur ska vi ha vårt framtida Åland? Det är det som vi politiker ska fundera på.

    Jag hoppas att flera företagare ställer upp i höstens val och kommer in i lagtinget. Vi är alltför få företagare som tänker på företag.

    Tidigare hade vi chefer för Ålandsbanken som satt i Ålands lagting. Det var bra, det var ett utbyte som var bra för hela samhället. Idag tillåter inte de företagen att folk ställer upp. Jag tycker att företagen borde tillåta det mycket mera. Då skulle vi också ha en bättre kunskap och då behöver man inte ha någon tankesmedja överhuvudtaget, för då är tankesmedjan här. Varför ska vi bygga upp någonting som inte behöver byggas upp? Då kanske alla skulle förstå varandra mycket bättre.

    Det finns nog en hel del att göra. Tack, fru talman.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Jag gläds återigen åt ett anförande som i alla fall kommer med konstruktiva idéer. Sedan bör man inte omfatta idéerna, men det är i alla fall trots allt idéer som leder till någon typ av diskussion.

    Jag lyssnade på efterfrågan att man i grundskolan skulle inför ett ämne, entreprenörskap. Vi behöver fler entreprenörer. Som gammal företagare - eller tidigare företagare, jag är inte gammal - så vet jag värdet av att de ska finnas överallt. Däremot är jag lite frågande till hur tiden för en sådan utbildning ytterligare ska räcka till på skolschemat. Önskar ledamoten önskar ta bort andra ämnen från grundskolan, ska vi förkorta sommarlovet eller ska vi gå längre i skolan? Hur har ledamoten tänkt att det här ska fungera?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag anser att det finns utrymme inom den skola som vi har. Det finns nog möjligheter att få in i det i utbildningen. Jag ser inga svårigheter. Man sätter upp svårigheter som inte finns. Om det är någonstans som vi måste börja så är det också i skolorna, där man kommer in på det.

    Vu har ett spelföretag idag på Åland som kanske borde bredda sin verksamhet och ha spelföretag för de som är datakunniga och ha den spelbranschen. Vi har inte det. Det var meningen att bygga ut den förut, men av någon anledning så har det av landskapet ägda spelbolaget lagt ner den delen, som inte bara brydde sig om pengar utan också annat spel.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Det är ju så att kön av nya ämnen i skolan är ju lite längre än bara entreprenörskap. Jag vet att man har pratat om att man behöver införa programmering väldigt tidigt i skolan eftersom framtidsyrken kommer att bygga på den kunskapen. Men nog om det.

    Jag uppfattade budskapet från obunden samling och av ltl Häggblom att vi inte behöver fundera på det här med fossilfria energikällor. Vi ska skapa våra egna energikällor genom att ha ett eget kraftverk, diesel- eller bensinkraftverk, på gården. Vi ska alltså lägga ner tankarna på att vi ska påverka miljön och klimatet genom att skaffa egna små kraftverk stående på gården eller källaren och strunta i att grannen är utan ström. Vi tar inget sådant ansvar. Är det budskapet från obunden samling?  

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tog bara upp exempel på vad man kunde ha gjort istället för ett bygga reservkabeln. Jag tror kanske att den investeringen skulle vara det bättre. Då hade man haft lite mera pengar kvar i landskapet i så fall och kanske inte de höga elpriserna som vi har idag.

    Runt om i världen har man faktiskt egna reservkraft. Jag tror att envar som bor på landet kanske ska fundera på det, oberoende fast vi har en kabel till Finland och då behöver man inte drabbas på det sättet som man drabbades av Alfrida.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Det finns en tydlig stor ideologisk skillnad mellan ltl Bert Häggblom och mig och den kommer till sin spets i princip varje gång ltl Häggblom står i talarstolen.

    Ska samhället nu alltså via skattemedel finansiera uppköp av privata bolag från Sverige? Det är en fråga.

    Den andra frågan är att det finns kanske en orsak till att Ålands Utvecklings Ab har en ganska tom kassakista just idag.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Om Utvecklings Ab ska ha någon potential och någon betydelse så ska det finnas kapital så att de kan gå in i företag och se till att de utvecklas. Sedan när de har utvecklats till en viss nivå, att de bär sig själva, så ska aktierna säljas. Rätta mig om är fel, men det är väl det som har varit idén.

    Vill man utveckla Åland så ta befintliga företag, det finns många småföretagare i Sverige där det finns generationsväxling så då får vi hit miljömässigt bra bolag som producerar. Man ju ta in det som är miljömässigt bäst för Åland. Jag tycker man ska vara öppen för det. Om man är som Holmberg och inte vill ha det, så då är man väl negativ till det. Man måste väl acceptera att man har den politiken. Jag trodde inte att det var liberal politik, men okej.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Nej jag är absolut inte negativ. Däremot så tror jag på marknaden och jag tror också på entreprenörskapet, precis det som ltl Häggblom nämnde, vikten av att vi ska fortsätta ha företag på Åland. Så där tror jag inte på en melodi där man satsar skattemedel för att köpa upp svenska bolag.

    När det gäller generationsväxling så är jag helt övertygad om att det finns ingen plats på jordklotet som har så många företag till salu på grund av generationsväxling per capita som på Åland just nu. Så vi behöver nog inte gå över ån efter vatten av den orsaken.

    Det är synd att allt hela tiden ska handla om att tillföra mera skattemedel. Det skulle vara uppfriskande att någon gång höra hur man med befintliga resurser kan få saker och ting att fungera ännu bättre.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag sade att jag såg näringspolitiken på 30 års sikt. Vad ska våra ungdomar jobba med i framtiden? Det är där man ska fundera.

    Precis som ltl Holmberg sade så har vi många företag idag i landskapet som står inför generationsväxling. Men hur ska vi möjliggöra för att företagare vill ta över och att unga människor idag vill ta över ett företag, jobba enormt länge och långa dagar? Vi måste skapa ekonomiska förutsättningar för det.

    Skattepengar i Utvecklings Ab är ju en möjlighet för det bolaget också att utvecklas och se till att man utvecklar näringslivet på Åland. De pengarna ska väl komma tillbaka när företagen går bra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Jag är lite förvånad och ändå glad över den här tiraden mot de stora kedjorna och arbetarnas väl och välmående, att man ska undvika snuttjobb och att det ska vara schysta villkor. Det skriver jag helt under på.

    Men anser ändå inte ltl Bert Häggblom att trots att dessa stora kedjor betalar väldigt låg skatt så har det inneburit en hel del nya jobb och en flexibilitet som inte riktigt har funnits här på Åland tidigare? Det finns ju trots allt en hel del ungdomar som gärna vill jobba extra och som kanske inte har som dröm och slutmål att sälja kuddar eller ändra ostpriser, utan man har det som ett extrajobb eller ett steg på vägen mot andra utmaningar och mål i livet.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Skulle jag ha sagt detta som ltl Wikström nu sade så hade jag blivit angripen av socialdemokraterna. Hur kan du komma med sådana korttidsjobb, snuttjobb? För det är någonting som socialdemokratin alltid har varit emot. Man vill ha stadiga jobb, man vill ha trygghet för arbetstagarna, det är det som har varit grunden och där har jag tyckt lika tidigare, men nu tycks vi ha olika åsikter.

    Jag vill slå vakt om att den åländska arbetstagaren ska ha ett tryggt jobb. Familjerna ska ha trygghet, kunna låna pengar och bygga hus osv. Där ser jag en fara med de här kedjorna. Se bara vilka småföretagare inom klädbranschen som har försvunnit från Mariehamns centrum! Gå titta på alla tomma butikslokaler som finns idag!

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Det var just därför som jag sade att jag blev glad över det här anförandet också. Det tillhör socialdemokratin att man är tillåtande, men man har hängsel och regler så att de här företagen sköter sig och betalar vettiga löner så att folk kan leva på sin lön också.

    Däremot reagerade jag också lite grann angående hotellstandarden i USA, jag har rört mig en hel del där också. Jag vet inte om ledamoten bor på Mar-a-Lago i Florida, men standarden för Hostel och olika Holiday Inn så når vi absolut här i vår stad också. Däremot så saknar jag faktiskt de lite billigare alternativen, t.ex. ett Hostel på Åland sommartid skulle fungera väldigt bra tror jag.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Där tror jag att vi ska rikta in oss på den turism som finns ganska nära oss. När det gäller Tyskland så kan man inte marknadsföra sig på hela Tyskland, utan då ska man gå in på en delstat eller en stat för att få turister till Åland. Det går inte att skjuta brett om vitt, precis som när det gäller USA utan man ska gå in på en viss kundgrupp i så fall och inte se så stort.

    Angående att hotellstandard är uppfylld, men när man pratar om hotell så inte uppfyller de åländska hotellen den standarden man vill ha i fall man vill ha lyxstandard eller bättre standard, femstjärnigt. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag gillar ltl Hägglunds tanke och idéer att se utanför boxen om det så handlar om Finlandskabeln eller elaggregat hos privatpersoner. Jag förstår att det bara var en bild som du försökte visa, att man ska våga tänka utanför boxen också och inte alltid göra så som alla andra gör. Det gillar jag.

    När det gäller uppdatering av stugor så tror jag också att en tanke kunde vara företagsvänliga lån.

    Vi är från moderat samling har varmt stött att man ska lyfta in entreprenörskap i skolan. Det var faktisk en av våra valfrågor som vi drev år 2015. Det är en viktig sak för oss.

    Jag tycker att tanken med olika riktningar redan på högstadienivå är spännande. Kan du utveckla den tanken lite mera?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att de olika högstadierna bör inrikta sig på vad eleverna vill i deras framtid. Redan då har de en uppfattning om vad de vill göra och då borde man rikta in sig speciellt. En del vill ju inrikta sig på idrott och då skulle man ha ett idrottshögstadium.

    Ett högstadium kunde vara för dem som vill inrikta sig primärnäringar, hästskötsel, jordbruk och annat.

    De som vill vara inom datasektorn skulle kunna jobba inom den branschen. Många ungdomar idag är ju experter på datorer och där har vi en potential. Det är miljömässigt rent, det passar åländskt näringsliv perfekt. Det är sådant som vi bör rikta in oss på. Vi måste vara lite framåt, tänka 30 år framåt och inte vara bakåtsträvare.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker det låter intressant. Själv har jag gått på friidrottsgymnasium i Sverige. Jag såg nyttan av att få göra det jag själv tyckte var kul och roligt. Det blir liksom lite roligare att gå till skolan då.

    Men precis som någon annan ledamot tog upp här så är det ganska lång kö på saker som man kanske borde ta in i skolan idag, t.ex. programmering.

    Men framtidens skolor måste förändras. Min 7-åring hemma pratar redan ganska bra engelska tack vare att han sitter med sin Ipad och datorer och sådant. Jag tror nog att det blir en ny utmaning. Det här kanske kan vara en väg, jag säger inte alls att det en dålig idé.

    Jag tänker också på det som ledamoten var inne på när det gäller klädbutikernas generationsskiften som har skett i Mariehamn. Där har det också faktiskt varit generationsskiften som har inneburit att (… taltiden slut). 

     

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att det är positivt att det finns sådana som kan ta till sig förändringar i skolvärlden. Skolvärlden är en ganska konservativ värld. Vi måste därför vara på framkanten av vågen, om vi vill göra det och landskapsregeringen har den möjligheten nu här man kommer med lagen. Kanske vi inte får se lagen den här perioden, men kanske kommande perioder.

    Beträffande Mariehamns centrum som kom ju ltl Jansson, från moderat håll, med förslag på hur man kanske kan ändra byggnadslagen. Det är kanske något som bör göras om vi vill utveckla staden. Det är en politisk bedömning. Hur vill vi utveckla vår stad?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack så mycket. Det har varit intressant att höra den här diskussionen. Det jag hittills har räknat så kostar den här debatten med alla förslag närmare 70-80 miljoner. Det är ju bra, den som lever få se. Med sådant utrymme i budgeten har nog inte landskapet haft förut; alltifrån överföringar till Kraftnät och annat.

    Men det som ledamoten nämnde konkret är ju generationsväxlingarna och hur vi kan hjälpa till där. Det här instrumentet har tagits i bruk redan, bankerna kan genom Europeiska investeringsfonden få en 50 procentig garanti för företagare som inte har ett eget kapital just för generationsväxlingen. Tycker inte ltl Häggblom att det är ett tillräckligt instrument för tryggandet av finansiella tillgångar?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det har inte varit tillräckligt, rätta mig om jag har fel. I gamla produktionsanläggningar så har det varit svårt att få pengar, om vi tar stugbyar till exempel där man vill ta över en stugby och få lån och bidrag för det. Inte behöver det kosta så mycket pengar om vi tar speciellt det.

    Vad landskapet ska gå in med är ju garantier. Bankväsendet har hur mycket pengar som helst att låna ut. Det enda banken behöver är garantier. Jag anser att man bör utveckla det och där bör landskapet kunna gå in.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Fru talman! Ja, det var det jag sade. Banken får garantier eller entreprenören får garantier till 50 procent av lånekapitalet från Europeiska investeringsfonden. Det är ett system som nu fungerar mellan bank och fonden utan att landskapet ens behöver ha med det att göra. Så direkt från kreditgivaren så kommer den här möjligheten eftersom vi har tillsett att det har blivit så. Vi tycker att det är en bra väg att gå och jag har också salufört det som ett bra sätt för att få de här garantierna.

    Min undring var om ltl Häggblom tycker att det är ett dåligt system?

    Sedan en annan sak. Jag tycker att det är bra att ltl Häggblom nämnde Utvecklings Ab, för han har helt rätt. Idag lever de på ingenting. Vi har kommit till vägs ände. Vi behöver verkligen överväga en kapitalöverföring till Utvecklings Ab för att de ska ha någonting att jobba med.

     Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Tack ltl Häggblom för anförandet. Det var en hel som jag kunde hålla med om faktiskt.

    Det som ledamoten nämnde om Utvecklings Ab kan jag skriva under på, tycker jag. Däremot har jag inte kollat med gruppen eftersom jag hade gruppanförande så valde jag att inte nämna det.

    Men jag tror på innovationer där man vågar tänka nytt och se nytt så det är någonting som jag håller med om.

    Jag begärde egentligen replik för att jag håller mycket med om detta med högstadieskolorna. Konstigt nog så var det ungdomspolitik där. Ser vi på Godby högstadium idag så har de tre profiler; språk, idrott och kreativa profiler. De får välja då redan och det blir roligare att gå till skolan. Detta är intressant.

    Däremot ser jag lite oroat på att skoldistrikten ska kunna samarbeta över ännu mera. Hur ska kommunerna göra där? Då skulle vi nog behöva ett skoldistrikt i så fall är jag rädd för.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag sade att jag såg 30 år framåt i tiden och det är ju det som vi bör göra, se hur vi vill ha det. Det är ingenting som man kan bygga upp på några år, för då blir motståndet för stort. Men man måste ha en klar målsättning på hur vi vill ha det i framtiden.

    Det är bra om vi kan ha olika högstadium. Men jag vet själv, när jag var ordförande för norra Ålands högstadiedistrikt, hur svårt det var att få in företagandet. Jag vill att ungdomar också ska gå ut till de företag som finns där de bor och se hur de fungerar. Kanske landskapet också bör stötta skolorna mera eller ställa krav på skolorna, för då får ungdomarna en kunskap om sitt eget samhälle där de bor och lever.

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag tror också att om man har inriktning på skolorna så är det lättare att också få in annat. När man har matematik så går det att få in den profilen liksom i det här, man kan jobba på ett helt annat sätt och göra det intressantare för eleverna.

    Framförallt när det gäller elever som är svårmotiverade så tror jag att det här skulle göra att vi skulle få en höjning av nedre delen av studerande, de som är svåra att få till skolan och de som är svårmotiverade. Det här är faktiskt en åtgärd som skulle göra att det blir intressantare att gå till skolan och göra skolarbetet, för det är någonting som man är intresserad av. Det är en otrolig stor skillnad när man får vara med och välja sin egen linje.

    Det här är faktiskt en idé som jag köper. Det är inte så ofta som jag tar replik och håller med ltl Häggblom. Men här är två saker i anförandet som jag faktiskt tycker att är intressant och att man bör se långsiktigt på det här. Det är intressant, tycker jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman. Tack ltl Häggblom. Jag tänkte börja med att prata om det ni sade om de höga elavgifterna. Om man läser dagens tidning så säger ju cheferna att de står inför stora kostnader efter Alfrida. Vill man t.ex. gräva ner hela kabelverket på Åland så kostar det långt över 200 miljoner, så de behöver nog sina pengar ett tag till.

    Sedan blev jag lite förvånad över utspelet att vi inte skulle ha skaffat Finlandskabeln utan istället köpt kraftverk till alla ålänningar för 40 miljoner. Hur är detta något annat än ren socialism? Jag undrar i mitt stilla sinne om ”fria generatorer åt alla” blir ett obundet vallöfte snart?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det är 140 år sedan en orkan av Alfridas styrka kom. Det är kanske 140 år till nästa gång.

    Jag tog bara upp ett exempel på vad det skulle ha kostat om man hade haft elkraftverk åt 10 000, det skulle ha kostat 40 miljoner. Men istället byggde man en kabel till Finland för 125 miljoner. Jag tror att orsaken till det var väl att man hade en förhoppning att få sälja vindkraft till Finland. Jag var inte med i lagtinget då, men jag skulle ha sällat mig till Ålands Framtids åsikt och varit emot det i så fall i det skedet. Jag ville bara exemplifiera så att alla och envar vet hur mycket pengar egentligen som har gått. Vicelantrådet sade i debatten här idag att det kostade 70 miljoner och hon hade haft pengar till det om vi inte hade byggt Finlandskabeln.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Möjligheten att sälja vindkraft till fastlandet finns ju fortfarande.

    Jag tänkte ta upp det som sades om högstadiernas inriktning. Jag tror att det är lite för tidigt att börja med skarpa inriktningar i högstadierna så tidigt. De exempel som togs upp från Sverige gäller ju gymnasiet, det vill säga andra stadiet.

    Till sist ska jag ge ledamoten lite beröm. Jag håller fullständigt med ltl Häggbloms kritik om snuttjobben och bristen på fasta arbeten, speciellt för ungdomar. Mer om detta tar jag upp i mitt eget anförande senare.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Fru talman! Bästa lagting. Då har vi kommit till ett mycket viktigt och intressant ämne nämligen näringspolitiken. Vi har fått ett ganska digert material också, som ltl Petterson även nämnde tidigare. Jag har inte har hunnit läsa igenom allting, men jag har bekantat mig med en del och det inspirerade snabbt till några anföranden.

    Fru talman! Om jag minns rätt så var upprinnelsen till denna debatt den debatt som vi hade i samband med budgeten för 2019. Bland annat det faktum att tillväxten i den åländska ekonomin, mätt genom den reala tillväxten i bruttonationalprodukten, var svag. Vi skrev t o m i betänkandet från finans- och näringsutskottet ”Utskottet har erfarit att BNP-tillväxten per capita preliminärt var -0,5 procent år 2017 och förväntas vara oförändrad år 2018.” Vi skrev även ”Räknat per capita och köpkraftsjusterat hade den åländska ekonomin 2015 dock ännu inte nått tillbaka till den nivå, som rådde innan nedgången 2008.”

    Med anledning av dessa orosmoln så hade jag faktiskt förväntat mig att landskapsregeringen i sitt underlag för denna debatt hade tagit fram eller kommenterat de färskaste siffror som finns i detta ärende.

    Men landskapsregeringen skriver i sitt underlag: ”För Ålands del är det mer relevanta låg arbetslöshet, hög sysselsättning, positiv befolkningsutveckling och ökning av den ekonomiska tillväxten i absoluta termer och per person.”

     Men, bästa lagting, detta stämmer inte! I underlaget för näringspolitik har vi tabeller över den positiva befolkningsökningen och där hänvisas till ÅSUB:s ”Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi” från februari 2019. Ni har säkert tittat på den. Där kan vi på första uppslaget se en utveckling över BNP i fasta priser. Det har stampat på stället under fyra år, men i vårt underlag så kan vi se att befolkningen har ökat fyra år i rad. Detta innebär att BNP/capita har varit negativt fyra år i rad. Inte en ökning av den ekonomiska tillväxten i absoluta termer och per person som landskapsregeringen hävdar i underlaget till denna debatt.

    Om vi ytterligare studerar ÅSUBs graf så kan vi se att BNP var störst år 2006. Enligt ÅSUB så har befolkningen ökat med 9,6 % under samma tid. Det betyder att BNP/capita på Åland har minskat med cirka 10 % på 12 år, trots en befolkningsökning. Vi har alltså haft en minskning av BNP/capita de senaste fyra åren. Detta är väldigt allvarligt.

    Tittar vi vidare på sidan 2 - jag tror att ltl Pettersson tog upp ökningen av BNP per capita - så ser det ut som den skulle ha ökat rejält mellan år 2000 och 2016, men notera att detta är i löpande priser och därför vilseledande. Med fasta priser, vilket vi har på den föregående sidan, så hade Åland förmodligen blivit den enda regionen med sjunkande BNP under den här tiden.

    Fru talman! Jag hade därför personligen hoppats att detta underlag i debatten om vår näringspolitik skulle innehålla några nya, gärna revolutionerande idéer om näringspolitiken. Tyvärr hittar jag inga sådana. Det är visserligen ett fint underlag men samma redogörelse kunde ha getts i november, för de flesta är tagna från i fjol. Jag trodde att vi skulle få nya saker.

    Det har framförts att vi från oppositionen borde ha kommit med idéerna. Vi ska kritisera det vi får, men vi har inte den möjligheten.

    Fru talman! Det där var första halva stycket. Jag bläddrar vidare i samma stycke och där hittade jag en intressant beskrivning, fortfarande på sidan 1. Det står: ”I jämförelse med omkringliggande länder är tillverkningsindustrin liten men den är ändå i gengäld mycket exportinriktad”. Det låter väldigt bra. Några sifferuppgifter som stödde detta kunde jag inte hitta i materialet.

    Så jag bestämde mig för att titta vad ÅSUBs kunde tänkas ha för uppgifter. De har självfallet både uppgifter om export och import av både varor och tjänster. Men jag valde, lite traditionellt, att fördjupa mig i importen och importen av varor. Det var ju nämligen just tillverkningsindustrin som landskapsregeringen tog fasta på.

    Jag konstaterade att år 2017 importerades varor till Åland för ett värde av cirka 500 miljoner euro. Vi exporterade endast för 300 miljoner euro, dvs. underskottet var 200 miljoner euro. Detta är kända siffror. Åland har alltid ett underskott när det gäller varor och detta balanseras delvis genom export av tjänster.

    Vi kan ytterligare se att underskottet mot Finland var 79 miljoner och 128 miljoner mot Sverige. Jag vet att alla inte är lika intresserade av siffror som jag. Jag började bläddra i de här olika rapporterna, det kom ju en varje år. Jag kunde konstatera att vi har haft ett underskott under många år. Jag vet tyvärr inte om vi är väldigt exportorienterade eller inte.

    Jag noterade två saker när jag tittade på de här siffrorna 20 år bakåt.

    För det första utvecklingen av exporten. År 2003 exporterade vi för 118 miljoner, år 2010 hade det ökat till 150 miljoner och år 2012 var det 300 miljoner, men efter det har ingenting hänt. År 2017 var det fortfarande 304 miljoner. Varför stiger inte exporten överhuvudtaget? Vi har ingen tillväxt på exportsidan.

    En annan sak som jag noterade var att år 2003 så var underskottet 55 miljoner mot Sverige och 138 miljoner mot Finland, men senaste år var det helt omvända siffror. Underskottet till Finland hade halverats medan underskottet mot Sverige var nästan tre gånger större.

    Fru talman! Fortfarande vet jag inte om Åland är speciellt exportinriktat. Jag noterar att exportflödena har förändrats mycket dramatiskt under de här åren och att exporten har stått stilla. Här kanske vi har en orsak till Ålands krympande BNP/capita.

    Jag försökte faktiskt redan tidigare få någon slags uppgifter om den här utvecklingen. Jag konstaterade att någon sådan faktiskt inte finns och det skulle t.ex. ha varit en bra grund för den här debatten att ha en analys av exportens utveckling till Sverige och Finland och kanske också kostnaderna för exporthanteringen.

    Jag tittade lite på vad som fanns och inte fanns i vicelantrådets anförande. Hon nämnde tillväxt en enda gång, ordet skattegräns nämns överhuvudtaget inte i det här underlaget och BNP nämns en enda gång.

    Jag tycker att det skulle vara väldigt viktigt att vi skulle få grunduppgifterna som jag trodde att vi skulle ha här, men som vi inte har.

    Jag har idag lämnat in en åtgärdsmotion i denna fråga så att vi förhoppningsvis kan få de här siffrorna så småningom. Tack för ordet, fru talman.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Ltl Toivonen, tidigare anföranden från både obunden samling och Ålands Framtid har varit framåtsträvande och de har kommit med idéer, men här saknar jag helt idéer.

    Ledamoten riktar in sig på att attackera regeringen för att de inte kommer fram med något förslag, men regeringens förslag kommer ju i budgeten. Det här tillfället är ju till för att vi ska debattera. Vi ska komma med förslag som vi internt kan debattera i lagtinget. Att rabbla upp siffror, kritisera och vara revisor över materialet leder ju inte till någon debatt. Det är bara att söka problem, det leder inte framåt för det åländska näringslivet.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Det som vi har som underlag för vår debatt är just det material vi har fått. Debatten initierades när finans- och näringsutskottet noterade att vi hade en negativ utveckling av BNP under ett års tid. Jag trodde att man här skulle titta lite djupare på det och se hur det ser ut. Istället så skriver man här att vi har haft en ökning av ekonomisk tillväxt i absoluta termer och per person, vilket överhuvudtaget inte stämmer. BNP har minskat med 10 procent under 15 år och minskat per capita fyra år i rad. Det borde väl vara en väckarklocka om någonting så att regeringen skulle komma med en ny näringspolitik och inte plocka fram de papper som man skrev redan för ett halvt år sedan.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Ledamoten fortsätter. Det kommer inte något förslag på hur vi ska förändra det här, utan det kommer anmärkningar på vad som är fel, vad som borde räknas på ett annat sätt och det ena med det andra. Vad vi efterfrågar för att föra en debatt är ju att man kommer med konstruktiva förslag på hur vi kan förändra förutsättningar för vårt näringsliv så att vi får flera arbetsplatser.

    Ledamoten pratade om att vi har en ökad befolkning, men om vi tittar på vilken del av befolkningen som har ökat så är det inte den produktiva delen av befolkningen som ökat, tyvärr, och det är lite av vårt problem. Människor i förvärvslivet får vi inte att öka i den takt som vi behöver och det är där som vi måste sätta in insatserna för att få flera i arbete, exempelvis.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Personligen tycker jag att det är väldigt viktigt att vi först har en lägessituation så att vi vet hur läget är. Regeringen säger att vi har tillväxt och haft det i många år och siffrorna som man har delat ut säger att vi har haft en krympande BNP med 10 procent. Vi måste ju veta hur läget är.

    Däremot så har jag faktiskt i mitt andra, tredje och fjärde anförande tänkt komma med lite förslag. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg

    Fru talman! Bästa lagting. Turism är export. Det är viktigt att komma ihåg då vi idag debatterar näringsliv, tillväxt och attraktionskraft. Det finns ingen bransch med samma tillväxtspotential som är lika personalintensiv, som skapar lika diversifierade arbetsplatser med allt från krav på ingen erfarenhet/skolning till masterutbildningar. Ingen bransch fyller lika bra behovet av integrering och ett första jobb. Branschen skapar en attraktionskraft som gynnar såväl lokalbefolkning, besökare och potentiella nya ålänningar.

    Enligt mig är turismen, sett till Ålands naturliga förutsättningar och infrastruktur, den i särklass största underutnyttjade näringslivs-, tillväxt- och arbetsmarknadsfrämjande branschen Åland kan uppbringa.

    Det bästa av allt är att den offentliga ekonomiska insatsen, om saker och ting sköts på rätt sätt, inte behöver vara förknippad med omåttliga ekonomiska insatser.

    Sverige går som tåget när det gäller turismen, precis som de flesta destinationer i denna globala bransch. Målet för Sveriges turismpolitik är att ”ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet”.

    Turism och resande bidrar till att skapa förståelse och bygger broar mellan människor från olika platser och kulturer samtidigt som turismen är handelsskapande och välståndsbyggande.

    Med en hållbar turismutveckling skapas ett långsiktigt breddat utbud av besöksmål, aktiviteter, hotell, restauranger och butiker och därmed attraktivare miljöer inte bara för besökare, utan även för boende och företag som vill etablera sig, precis vad vi är ute efter.

    Turism och resande ger inkomster och skapar arbetstillfällen. Turismen ger samhället skatteintäkter och bidrar till att utveckla en bättre och mer attraktiv infrastruktur.

    Även destinationsutveckling kräver samordning. Besöksnäringen är starkt beroende av samspelet mellan privat och offentligt, eftersom besökarnas upplevelser i hög grad byggs kring platser och tjänster som utvecklas och tillhandahålls av det offentliga, såsom transporter och infrastruktur, stads- och kulturmiljöer, rekreationsområden och lokal offentlig service. Ofta är det en offentlig aktör som har samordningsansvar för destinationsutveckling, regionalt eller lokalt. För att utvecklingsarbetet ska nå framgång måste besöksnäringens behov integreras i de offentliga planprocesser som drivs med långsiktiga perspektiv.

    Ett annat sätt att beskriva nödvändigheten av samspel mellan privat och offentlig sektor är utifrån termerna konkurrenskraft respektive attraktionskraft. Den gängse bilden av konkurrenskraft - som något som i första hand skapas i företag – måste, när det gäller turismen, kompletteras med en annan komponent, nämligen platsens eller aktivitetens attraktionskraft. I samspel mellan det offentliga och företag är det den avgörande faktorn för framgång; det räcker inte med företagets egna insatser utan det krävs ett utvecklat samarbete mellan många olika aktörer för att skapa konkurrenskraft för en plats eller en destination.

    En åländsk turismdebatt landar ofta i en hönan eller ägget konklusion.

    Vi behöver högre standard på våra stugor och övrigt boende, visst. Men hur kreditvärdig är den kalkylen? Vi behöver en längre säsong, visst. Men är det inte först bättre att skapa en rejäl högsäsong? Det är allt för många som aldrig kliver av färjan då de passerar Åland, visst. Men vår dragningskraft är kanske för låg?

    Vi måste satsa större resurser på marknadsföringen, visst. Men sett till vår omgivning och storlek är det inte småsmulor som vi redan idag kanaliserar in för att bedriva marknadsföring och stärkande av Ålandsbild.

    Lågprisflyget gör det omöjligt att konkurrera med kontinenten, visst. Men det är väl lika för alla och ändå har de allra flesta destinationer en positiv turismtillväxt.

    Vi behöver bli bättre på att paketera våra produkter, visst. Andelen s.k. exportmogna produkter är förhållandevis låg inom turismen i en tid då jordklotet aldrig varit mindre och mer tillgängligt.

    Alla projekt med turistiska syften är positiva; matÅland, varumärkesbyggande, gästhamnsprojekt osv. Så även alla stora investeringar som kontinuerligt gjorts av denna regering och tidigare; Pommerndockan, Kastelholms golfbana, Bomarsund, konstgräs, m.m. Allt detta skapar en reseorsak till Åland.

    Vi har överlag väldigt få stora företag på Åland och inom turismen än färre. Skulle Ålands turismtillväxt vara större kom även satsningarna från det privata. Givetvis skulle det vara intressant att ur ett externt perspektiv investera i Turist-Åland. Det saknas idag och det är unikt, men på fel sätt.

    Jag skrev för cirka 15 år sedan en debattartikel - vilken följdes av flera inom samma ämne- om att Åland borde se hur Göteborgsområdet bygger upp sin turism, Göteborg & Co.

    Vi har motsvarande möjligheter i form av hårdvara och mjukvara. Ett Åland & Co. De viktigaste hörnpelarna där är samarbetet mellan det offentliga, näringsliv och bransch. 1+1=3. Det låter enkelt och är enkelt, inte alls speciellt svårt.

    Utmaningen ligger i att alla oberoende avdelning, organisation eller instans använder de turistiska glasögonen. Det gör vi inte alltid idag, tycker jag, långtifrån. Vid varje beslut och åtgärd ska turistglasögonen vara på. Då skapas på riktigt en turistisk stark kedja och synergier. Just detta kostar absolut ingenting extra, tvärtom.

    Vi har vårt ÅSUB, högskola, gymnasium, Ålands näringsliv, landskapsregeringens alla avdelningar, Visit Åland och en hel del ytterligare. Alla kan samverka till en mer attraktiv turistprodukt. Det handlar om samordning och målsättningar.

    I all ära, att förnya turiststrategier, skapa nya projekt och genomföra marknadsenkäter är nog så viktigt, men inget som kommer att vända utvecklingen så mycket som vi önskar. För det krävs ett helt nytt sätt att fronta utmaningen med att bli en turistdestination att räkna med. Tack, fru talman.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg. Det här är en fråga som både du och jag brinner för. Jag känner mig väldigt bekväm i det sättet du lägger upp problematiken och lösningsfokuseringen.

    Jag undrar en sak. Ledamoten lyfte upp marknadsföringen av Åland och att vi kanske behöver se på saker och ting på ett nytt sätt. Behöver vi idag lägga ett större fokus på vår landturism än vad vi har gjort tidigare?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg-Jansson. Det som jag försökte avsluta mitt anförande med, och som jag har sagt många gånger, var att det finns väldigt mycket samordningsvinster att göra ännu. Vi kan samla våra resurser och använda turistglasögonen.

    De destinationer, och de är många, som verkligen satsar på sin turism gör det inte bara genom att visa pengarna. De gör det via ett genuint arbete. De har verkligen har sett nyttan av att det kommer turister och besökare till deras region och destination, som sedan lokalbefolkningen kan dra nytta av. Där har vi en väldigt förmånlig och väldigt billig sak att göra för det behöver egentligen inte kosta någonting för att utveckla turismen. Turistglasögonen saknas idag.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Precis som jag var inne på i mitt anförande så saknas det en tillväxtkonsekvensbedömning. Man kanske kunde lägga en liten turistisk tvist på den tillväxtkonsekvensbedömningen och få det också till en turistkonsekvensbedömning och det tror jag att vi behöver. Vi är en turistdestination som haltar lite och vi borde få bättre styrsel.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Absolut. Jag tror att turismen rent allmänt blir lite misshandlad i statistiken, kanske speciellt när vi pratar BNP. Det finns väldigt många positiva ringeffekter som aldrig kommer fram från turistföretag, och som kommer turismbranschen till godo när det gäller BNP. Det kan t.ex. vara en stugby som byter ut sina uthyrningsbåtar och snurror eller TV-apparater och kylskåp och det gagnar inte BNP för turismsektorn.

    Finans- och näringsutskottet var på studiebesök till Stockholm för ett par veckor sedan. Det var intressant att se att de bara på ett par år har vänt sin syn på turismen. Tidigare inom Stockholms stad arbetade man verkligen för stockholmarnas bästa. Idag är det minst lika mycket för turismens bästa, för man har kommit underfund med - precis som i västra Sverige - att det som är bra för turismen är bra för lokalbefolkningen och vice versa. Där har vi på Åland också en bit kvar idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag uppskattar ltl Holmbergs engagemang för turismfrågorna. Jag tycker att det var ett bra anförande.

    Jag hakade lite upp mig på när ledamoten kom med påståendet, som jag uppfattade det, att det finns störst chans till tillväxt i turismbranschen, att den är framtidsmelodin för att få tillväxt i ekonomin på Åland.

    Åtminstone jag har den uppfattningen att för att få tillväxt i ekonomin så är ett bra sätt öka sysselsättningen i högproduktiva branscher dvs. där förädlingsvärde per arbetad timme är högst. När man tittar på nationalräkenskaperna i uppgifterna hos ÅSUB så ser man att det faktiskt är inom branscherna IT, finans och fastigheter -förutom sjöfarten - som förädlingsvärdet per arbetad timme är högst. Har inte ltl Holmberg även den uppfattningen att det också skulle vara ett bra sätt att öka tillväxten, kanske det bästa sättet?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Carlsson. Jag håller med, men jag valde att se på branschen från en annan synvinkel och det gäller våra möjligheter, vår potential.

    Vi har pratat här i eftermiddag om alla avgångar, vi har ungefär 24 avgångar per dygn både öster- och västerut.

    Vi har enorm potential när det gäller vår natur. Vi vet att naturturismen är kanske den gren inom turismen som är allra populäraste idag och växer allra mest.

    Turismen skapar lätt arbete och den är väldigt personalintensiv. Som jag sade i mitt anförande, man behöver inte har masterutbildning, det kan räcka med att man kommer direkt ut från grundskolan, outbildad och man kanske ändå har ett jobb som väntar.

    Visst, när det gäller att omsätta pengar, att förvalta pengar så på det sättet så håller jag med ltl Carlsson. Men ser vi vad som kan skapa en bred arbetsmarknad i framtiden så där tror jag nog att turismen går i bräschen.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Ja, vi är nog överens till de allra flesta delar i den här frågan. Det som väckte min nyfikenhet var påståendet om det bästa sättet att få tillväxt i ekonomi och jag är inte säker på att det är det bästa sättet, med tanke på att de mest högproduktiva branscherna och högst förädlingsvärde per arbetad timme finns i branscher som finans, IT och fastigheter och sjöfarten förstås.

    Det finns andra värden och därför uppskattade jag också att ltl Holmberg lyfte turismen som en viktig satsning när det gäller näringspolitik. Men specifikt när det gäller tillväxten så tror jag att det finns andra branscher där vi får mest värde för pengarna. Det betyder inte att man ska utesluta turismen, men det finns branscher som sticker ut faktiskt när man tittar i nationalräkenskaperna och det är också värt att ta till sig tycker jag.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag håller delvis med. Men som sagt, vi ser på saken ur olika synvinklar.

    Det som är väldigt positivt är att ju större turism man har så desto mer glädje och desto mer attraktionskraft får också destinationen för lokalbefolkningen. Skulle vi inte ha någon turismen att tala om alls på Åland så skulle vi knappast ha det restaurangutbud som vi har idag.

    När vi pratar BNP och sjöfart så en stor del av den åländska sjöfarten idag är uppbyggd av turismen. Där också finns det en gränslinje som är ganska skev och en nackdel ur turismbranschens synvinkel när man tittar på BNP-siffrorna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Tack för ett intressant och engagerat anförande. Det var väl ingen högoddsare att skulle bli om turismen.

    Jag håller helt med i många av de argument som ni lade fram, och ni har ju lagt fram de här tidigare.

    Det som jag var inne på här tidigare är att det som vi har fått till underlag är gamla rapporter, inom turismen några år gammal.

    Problemet är att övernattningarna på Åland har halverats ungefär på 20 års tid. I Portugal har övernattningarna dubblerat under tio års tid.

    Tittar man på den senaste rapporten så sägs att under den kommande tioårsperioden så vill man dubblera den turistiska omsättningen. Planerna motsvarar ju inte den utveckling det har varit. Borde man inte sätta sig ner och göra en ordentlig omvärdering av marknadsföringsplaner för turister för att nå de mål och de visioner som ni hade?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Jag håller med om att vi måste bli ännu bättre på hur vi mäter speciellt turismen. Det är många övernattningar som går under radarn. Det fanns ett system på 90-talet och ett system idag, man räknar stugövernattningar på ett annat sätt. Man kategoriserar stugorna på ett annat sätt idag än vad man gjorde tidigare så det ger fel vinkling av statistiken. Det privata boendet, Airbnb osv. kommer inte heller med i statistiken. Att mäta turismen och dess effekter kan vi bli mycket bättre på.

    Jag vet hur man jobbar i Sverige med Visit Sweden och Visit Stockholm, hur noggrant man mäter och hur ofta man mäter. Det är också kring detta som man bygger all sin marknadsföring och sina kampanjer på.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Till en del kan det säkert ligga någonting i det.

    Nu har vi en ny rapport, den har redan gjorts och ska presenteras så småningom. Då får vi se den privata övernattningen och om den har någon betydelse eller hur stor betydelse den privata övernattningen har på Åland.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag försökte i mitt anförande verkligen få fram en tanke som jag haft i många, många år och som jag vet att också finns hos andra och det är samordningen. Vi har outvecklad potential om vi kan hitta synergier med alla våra organisationer där man tillsammans kan lyfta turistdestinationen Åland.

    Som jag nämnde i mitt anförande, strategier och projekt i all ära, men det har inte vänt destinationsattraktionskraften för Åland hittills och jag har svårt att tro att det ska ändras så många grader om man inte gör något positivt drastiskt.

    Väldigt ekonomiskt försvarbart skulle vara att hitta Åland & Co. Det tror jag minst lika mycket på idag som jag gjorde för 15 år sedan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Diskussionen avbryts och återupptas på onsdag den 27 mars.

    De som finns upptagna på talarlistan står kvar. Debatten inleds då av ltl Tony Wikström. Eftersom det är så pass många på talarlistan så ber talmannen ledamöterna att ha beredskap att hålla ett lite längre plenum vid behov. Vi avslutar åtminstone debatten på onsdag. Talmannen ber er att ha möjlighet att stanna kvar efter klockan 17.00.

    För kännedom

    6        Avbytarlagstiftning

    Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2018-2019

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 27 mars 2019.

    7        Medborgarinitiativ – En hållbar skärgårdstrafik

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2018-2019

    Medborgarinitiativ MI 1/2017-2018

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 1 april 2019.

    8        Nya hot mot åländsk handel

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 1/2018-2019

    En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls onsdagen den 27 mars 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.