Enda behandling

Dånöbron MOT 1/2015-2016

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Remiss. 1

    1    Främjande av utbyggnaden av bredbandsnät

    Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2016-2017

    Första behandling. 10

    2    Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2016-2017

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017

    Föredras. 16

    3    Vårfågeljakt

    Ltl Axel Jonssons skriftliga fråga SF 10/2016-2017

    Enda behandling. 19

    4    Dånöbron

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2016-2017

    Vtm Veronica Thörnroos m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2015-2016

    Enda behandling. 24

    5    Vårdös status som skärgårdskommun

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2016-2017

    Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2016-2017

    Föredras. 34

    6    Beskattning av pensioner från utlandet

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 13/2016-2017

    För kännedom.. 36

    7    Godkännande av förordning om sättande i kraft av Minamatakonventionen om kvicksilver

    Landskapsregeringens yttrande RP 9/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 9/2016-2017

    8    Meddelande angående reform av kommunstrukturen

    Landskapsregeringens meddelande M 4/2016-2017

    9    Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

    Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017

    10  Ändrad tidpunkt för kommunernas socialtjänst

    Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2016-2017

    11  Offentlig upphandling

    Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2016-2017

    Plenum slutar 36

     

    Plenum börjar

    Upprop. 28 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Carina Aaltonen anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

    Antecknas.

    Plenum kommer att avbrytas idag kl. 16.00 på grund av att självstyrelsepolitiska nämnden kommer att sammanträda.

    Remiss

    1        Främjande av utbyggnaden av bredbandsnät

    Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Minister Mika Nordberg

    Tack, herr talman! Landskapslag angående utbyggnad av bredband har sin grund i ett EU-direktiv som vill främja bredbandsutbyggnaden och den kom 2014, EU-direktiv nr 61. Det brådskar hos landskapsregeringen och Åland att vi får EU-direktivet infört därav denna beredning i ärendet.

    När det gäller behörigheten för televerksamhet i stort så har riket en roll att spela. Men när det gäller placeringen av telekablar är det som det konstateras i allmänna motiveringens bakgrund, landskapets behörighet.

    Lagstiftningen går ut på att möjliggöra en samverkan mellan olika nätläggare. Det finns sådana som lägger t.ex. elnät, avloppsnät, vattennät infrastrukturella olika nät och för att påskynda bredbandsutbyggnaden ska man ha en samlad informationspunkt där olika grävningsprojekt och dragningar av lika leder kan informeras till den gemensamma informationspunkten.

    På det sättet bereds bredbandsföretag möjligheten att lägga ned sina bredbandskablar i dessa gemensamma infrastrukturprojekt. Landskapsregeringen avser att återkomma i en förordning när vi har plattformen klar för informationspunkten. Tanken är att det finns en viss tid för dem som ska göra olika infrastrukturella projekt att anmäla projekten hit att man kan ta del av varandras projekt.

    Det här kommer att i viss mån hjälpa upp situationen att gator inte blir uppgrävda fler gånger efter varandra. Det möjliggör också för att få en lägre kostnad för att anlägga dessa bredband.

    EU-direktivet nämner en tvistlösningsnämnd för att man ska kunna lösa olika tvister när det gäller att samverka om en nätdragning av fibrer. På Åland har vi förslagit att Ålands energimyndighet som är en liten myndighet men ändå ganska ny skulle vara tvistlösningsorganet. Det finns olika sätt att gå vidare med olika uppfattningar med detta och även ett vitesförfarande som gör att man ska kunna ta del av de olika uppfattningar som kan uppstå när det gäller kostnader och annat.

    Landskapsregeringen begär av lagtinget att få beslutet delegerat angående i kraftsättande när de nödvändiga funktionerna för den centrala informationspunkten är upprättade.

    Ytterligare finns det en sak i direktivet som nämns, möjligheter för gemensamma fastigheter, höghus och liknande att kunna få en ökad tillgång för de olika bredbandsföretagen för att öka konkurrensen för konsumenterna. Det här ska förhoppningsvis bidra till att kostnaderna för konsumenterna sänks.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Tack för redogörelsen ministern. Varför har man valt att göra en egen lag av detta då det faktiskt fanns en finländsk lag som bottnade i exakt samma EU-direktiv?

    Nu vill jag understryka att jag inte är en jättevarm vän av blankettlagstiftning men det här handlar om teknik och inte självstyrelse eller autonomi.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack, fru talman! Känner till att ltl Pettersson föredrar egna lagar framför blankettlagstiftning, det gör även undertecknad.

    Det konkreta i det här fallet är några olika frågor, det handlar bl.a. om dels informationspunkten som behöver finnas och vill vi med de språkliga erfarenheter vi har säkerställa att kommunikationen sker helt och enbart på svenska. Det är en av de punkter man har tittat på när man har valt vilket tillvägagångssätt man ska göra. Det andra är tvistlösningsnämnden. Det behöver finnas en sammankoppling mellan plattformen och tvistlösningsnämnden för att se om man i tillräckligt god tid har anmält till informationskanalerna. Det finns praktiska konsekvenser som har gjort att man valt såhär.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Språkfrågan är tung i detta sammanhang, det är ett argument som håller. När det gäller den andra finns det några oklarheter som jag lyfter fram senare i ett anförande.

    Det framkommer inte i förslaget i vilken mån som de privata aktörer som finns idag har hörts i det här arbetet. På vilket sätt har deras åsikter beaktats? Har de blivit ombedda att ge sin syn på det? Generellt sett ska vi försöka sträva till att bygga samhällen tillsammans.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Precis som ltl Pettersson känner till är det även aktörer inom eldistribution som har varit remissinstans i frågan och lämnat remissvar som jag tagit del av och läst. I remissvaren från de olika aktörer som finns stämmer det att det både har kommit förslag på att man skulle vända sig till blankettlagstiftning. Det har även förslag på att det är väldigt bra men även förslag att det inte är bra. Det finns alla olika nyanser och landskapsregeringen har försökt göra en avvägning från alla de olika remissvaren som har kommit in. Frågan har varit ute på remiss.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Tack talman! Vill man uttrycka det väldigt överskådligt är denna lag om utbyggnaden av bredbandsnätet ett bra exempel på hur ett direktiv från EU skruvats till av först Finland som i fjol lagstiftade om samma sak och nu av Ålands landskapsregering som i en egen lag gör ytterligare en tolkning på basen av det ursprungliga direktivet. Jag är egentligen inte för blankettlagar men i det här fallet undrar jag varför man valde att skriva en egen lag. Vi fick ett visst svar att det handlade om språkliga avväganden, vilket naturligtvis är lovvärt. Detta handlar om bredband och inte självstyrelse så kanske man kunde ha tänkt i att vara lite mer smidig.

    Jag ska inte trötta er med alla detaljer som framkommer i lagförslaget som ibland underliga i lagförslaget utan ställer min förhoppning till att finans- och näringsutskottet som i sitt arbete med förslaget nog borde höra de aktörer som berörs. Detta är Åland och vi borde inte göra lagstiftning som ökar avståndet mellan det offentliga Åland och det privata näringslivet.

    Det nämns till exempel att inget företag bedöms få ökade kostnader till följd av förslaget. Kan det faktiskt stämma? Det är ju inte så att de berörda företagen lägger ner rör som inte behövs. Det finns ett skäl för allt man gör.

    Man kan också fråga sig varför man i den åländska lagstiftningen använt begreppet bredbandsföretag medan man i Finland gått in för den bredare definitionen nätaktör som kanske händer i en framtid vi ännu inte känner till. Detta bäddar inte minst för missförstånd då många företag är verksamma både på Åland och i Finland och i övriga EU.

    Utskottet kunde titta närmare på förslagets tvistlösningsmekanism. Som det står är det den rätt nya Ålands energimyndighet som ska hantera situationer då aktörer inte är överens. Finns verkligen kompetensen i denna myndighet? Vart ska man vända sig om man av något skäl inte är nöjd med beslutet. Blir det per automatik Ålands förvaltningsdomstol som sköter överklaganden? I lagförslaget står: ”Ett företag är skyldigt att på skriftlig begäran av ett bredbandsföretag överlåta nyttjanderätten till sin fysiska infrastruktur på rättvisa och skäliga villkor.” Redan här byggs det in en grund för eventuella tvister. Hur tänker man sig förklara begreppet rättvisa och skäliga villkor?

    Det vore också viktigt att utskottet betraktar andemeningen i direktivet och den finländska lagen. Det är gott, vi vill ha mera bredband men vi måste också se till att det fungerar på ett rättvist sätt.

    Där framkommer att då nätföretag eller bredbandsföretag gräver ner rör har andra rätt att komma med på dessa rättvisa och skäliga villkor. I det åländska lagförslaget har man endast skrivit in denna rätt för bredbandsföretag. Varför är det så? Varför är det inte också andra vägen som man ska vara aktiv med informationen?

    När det sedan gäller den centrala informationspunkten står det i lagen att berörda företag ska anmäla då man gör grävningar så bredbandsbolag kan dra nytta av nedlagda rör. Däremot står inte, vilket det gör i den finländska lagstiftningen, att även bredbandsbolag ska anmäla sina grävningar för att andra ska kunna använda grävningarna. Det blev mycket rör och grävningar men det är svårt att undvika.

    Helst ska vi inte använda oss av blankettlagar men det finns skäl för utskottet att titta närmare på de synpunkter som olika berörda aktörer har.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack, fru talman! Det är korrekt och bottnar i viss mån i anförande från de remissvar som Mariehamns elnät har lämnat, jag har sympati för vissa av dem.

    Vad vi har gjort från landskapsregeringens sida är att vi har minimerat det vi absolut måste göra för att uppfylla EU-direktivet. Därför har vi avgränsat de aktörer som det berör. Direktiven är uttryckligen framtagna för att möjliggöra att bredbandet ska kunna få en utbredning. I Finland ska alla anmäla till detta både vatten, el och avlopp och då blir arbetet för Ålands elenergimyndighet mycket större för att samordna allas projekt, vi har avgränsat med de resurser vi har.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Varför valde man att ha Ålands energimyndighet som tvistlösningsinstas, är det verkligen rätt väg att gå? Om man inte är nöjd med det beslutet vart är tanken då att man ska gå, Ålands förvaltningsdomstol eller hur ska det gå till?

    Minister Mika Nordberg, replik

    Det behöver vara en form av myndighet och man behöver ha en viss kompetens. Jag hade den förmånen att få sitta i finans- och näringsutskottet när energimyndigheten kom på plats, den är rätt ny. De medlemmar som ingå i den myndigheten bör ha en viss kompetens. Utifrån det var det de mest ändamålsenliga istället för att igen skapa en ny myndighet på Åland för att uppfylla alla de olika EU-kraven som kommer. Man försöker se pragmatiskt på detta.

    Vill påpeka att vi ska komma ihåg att vi kan läsa i dagens media att 5G är på kommande. 5G är en trådlös teknik kanske den här tekniken inte blir så använd inom en snar framtid i och med att teknikutvecklingen går så fort framåt. Det är något som utskottet kan titta på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Det är ett intressant lagförslag vi har framför oss och de ledamöter som har satt sig in i problematiken inser nog att det är lösningar på problem som har uppkommit när digitaliseringen går så kraftigt framåt.

    Vi kan konstatera att man från landskapsregeringens sida önskar att det skulle minska kostnader och främja en utbyggnad av bredbandsnät. Man ser också att man kan samordna byggandet av infrastrukturer och konstruktioner med att man inser att det kommer att bli tvister och därmed har man en tvistlösningsmyndighet.

    Just nu har vi en situation där Mariehamn stad, som exempel har ett helt utbyggt fibernät i sina gator. Det finns ett färdigt och sedan har vi via bolag som svarar upp i och med att individen har behov av ett starkt internet, behov av att ta dator hemma och man vill han att snabba möjligheter att ladda ner tung data t.ex. bilder, filmer och spel. Vi ser en förändring i vårt beteendemönster hemma att vi inte sitter och ser på TV utan alla har sin egen Netflixkanal och följer med de program man själv är intresserad av. Det sätter krav på hur vi ska få in data i våra hem.

    I sammanhanget behöver vi diskuterar vad samhället har för ansvar vad gäller att upprätthålla infrastruktur. För oss är det en självklarhet att samhället ska ser till att vi har gator, vägar och cykelbanor och det ena och det andra. Men i och med det bli kravet digitaliseringen, på digital infrastruktur mer och mer intressant.

    Det här är ett sätt att stödja den diskussionen som har varit och man har insett problematik på i EU-plan därför har vi lagförslaget på bordet idag. Gatorna i Mariehamn river vi upp ganska många gånger för att enskilda bolag ska ha möjlighet att leverera t.ex. fiber åt sina kunder.

    Utskottet kunde diskutera, förutom infopunkt där man kan ta information när man öppnar gatorna och samordna projekt, vad samhället har för ansvar vad gäller fiber inom vår infrastruktur och om kan man ha ett öppet fibernät där alla företag fritt kan konkurrera om att sälja bredbandstjänster till kunden. Vi vet att 5G är på kommande och många säger att fibern kanske är ett fornminne blott. Socialdemokraterna hade en kongress i Sverige i helgen och då sade man att det fortfarande är det som behövs för att kunna ta in tung data. Börjar vi sända allt via luften märker vi ganska fort att våra maskiner hakar upp sig.

    I och med att utvecklingen går vidare och det kommer nya bolag så behöver också vi från kommunens sida men också från landskapet vara i framkant.

    Det skulle vara en intressant diskussion som ev. utskottet kunde redogöra mera kring.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack talman! Jag delar långt ltl Kemetters syn på samhällets ansvar när det gäller den digitala infrastrukturen. Vi talar ofta i plenisalen om hur viktigt det är med framtidens e-tjänster och det kräver någon form av infrastruktur för att kunna förverkligas.

    Det är intressant när ltl Kemetter pratar om staden och att man har ett välutvecklat fibernät där. Det är positivt ur regionalpolitisk synvikel. Det borgar för en mer utvecklad fiber också i glesbygd där det inte är lika attraktivt för entreprenörerna att göra satsningar och samgrävningar kan göra processen billigare.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack talman! Tack ltl Ingrid Johansson. Det jag upplever som ett problem i Mariehamns stad där det ligger ett färdigt nätverk så har vi företag som gräver upp våra gator och lägger egna nät bredvid och kopplar upp sig till privata bostäder. Om jag som privat hemmaägare och via ett bolag har ett nät som kommer in till mig och så vill jag kanske byta företag, vilket är min fria rätt i den fria marknaden, då äger jag inte fibernätet fast det är på min egen tomt utan då måste det nya bolaget komma och gräva en ny tråd. Det är oerhört mycket resursslöseri.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Jag har sagt det många gånger förut i talarstolen att infrastrukturfrågan är mycket bredare är vägar och skärgårdstrafik. Digitaliseringens utmaningar ställer nya krav på landskapsregeringen. Vi har en landskapsregering som ser till att skapa möjlighet för att utveckla tjänster men också tar ansvar för grundinfrastrukturen bl.a. genom implementeringen av direktivet.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Man pratar mycket om testområden och att Åland kunde vara ett. Här kunde man ha Mariehamn som testområde som har ett färdigt utbyggt fibernät som vi alla med våra skattepengar har bekostat. Varför inte möjliggöra för den öppna marknaden och för flera bolag att använda fibernätet och erbjuda sina tjänster till en billig summa eller till konkurrenskraftigt pris som de har till sina kunder, de enskilda hemmen, för att möjliggöra digitalisering för mariehamnare och ålänningar att lättare kunna sköta sin verksamhet på nätet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack talman! Anförandet som ltl Sara Kemetter höll var väldigt intressant. Vad är infrastruktur och borde inte bredband också vara infrastruktur?

    Börjar med en kort historisk tillbakablick. Det hände sig vid den tiden att nuvarande finansminister Mats Perämaa, då styrelseordförande i Kumlinge och jag Veronica Thörnroos, styrelseordförande i Brändö fann varandra i en gemensam fråga. Det gällde utbyggnad av fiber till skärgården. Vi insåg båda två, det var inte bara vi utan det fanns många andra med där också som tycket att fiber kunde vara en lösning för skärgården. Man kunde därigenom skapa möjligheter till tjänsteföretag som kan arbeta på distans.

    Vi gjorde faktiskt en Eriksgata tillsammans, tro det eller inte bästa ledamöter. Vi var till flera andra åländska kommuner och sade att vi har en vision om att kommunerna ska bygga och tillhandahålla ett fibernät därför att det är ingen som på affärsmässiga grunder kommer att göra det inom en överskådlig framtid till skärgården.

    Vi var till Saltvik och de var tveksamma, ska inte ta upp några namn här. Vi var till Mariehamns stad och de var också väldigt tveksamma. Men tillsammas Kumlinge och Brändö, med stöd av landskapsregeringen så byggde vi själva ett fibernät som gör att jag hemma på Lappo Brändö har betydligt snabbare uppkoppling än vad jag har på Nygatan i Mariehamn.

    Det som var komplicerat var att vi egentligen skulle ha velat dra fibern hela vägen till Mariehamn, det var vår målsättning så att vi skulle äga hela nätet. Precis i samma veva höll man på att lägga ned en vattenledning och då tänkte vi att vi har möjlighet att få ett rör med i samma dike. Det visade sig att lagstiftningen krävde ett skriftligt lov av alla markägare. Tidsmässigt visade det sig omöjligt för det var långt över 100 st. som måste säga ok till att lägga ned ett rör. Det visar också hur vi har slösat med samhällets resurser tidigare när vi inte har kunnat samverka på ett bättre sätt.

    Infrastrukturen i form av fibernät till Brändö Kumlinge har inte varit någon ekonomisk hit för någondera av kommunerna, men det har möjliggjort tjänsteföretag och det har även möjliggjort många affärsmöjligheter p.g.a. att vi har fibernätet.

    Jag är en mittenhögerpolitiker det vill jag vara tydlig med. När det gäller fibernätsutbyggnaden i framtiden är jag inne på den linjen som också Sara Kemetter företräder, att vi borde se till att samhället mera äger vägarna och sedan har alla möjlighet att köpa sig en plats och du som individ, ålänning har möjlighet att köpa och välja de tjänster som du vill ha.

    Det finns från tidigare det s.k. EU-direktivet som ni kanske känner till, jag har inte riktigt hunnit fördjupa mig i det så att jag ser diskrepansen, eller vad som stöder vad i EU:s sambyggnadsdirektiv. Det jag ser med sambyggnadsdirektivet är att det riktar sig framåt. Här bör vi i finans- och näringsutskottet fundera för vi har ett antal rör, ledningar och fiber redan nedgrävda där man kanske skulle kunna samutnyttja i större utsträckning än vad vi redan gör.

    Vill tacka för att ni har lyssnat och stöder det som centerns ordförande Jörgen Pettersson framförde i sitt anförande.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Veronica för en intressant historisk beskrivning om de lösningsmodeller och den problematik som uppstår.

    Fiberlösning för skärgården är det jag tror mest på, framförallt Kumlinge har haft en otrolig framgång med distansundervisning via Ålands musikinstitut. Man har också kunnat möjliggöra deltagande i konferenser, t.o.m. att streama livekonserter.

    Fibernätverket för Mariehamns stad har använts när musikinstitutet har haft stora gästkonserter på Alandica där man via nätverket möjliggjort kulturen till bl.a. Trobergshemmet för att människor ska ha möjlighet att delta i kulturevenemang som man annars kanske inte har fysisk möjlighet att delta i.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Det är helt korrekt det ltl Sara Kemetter säger och jag vill ännu förtydliga att jag ser mig själv som en mitten högerpolitiker, vill vara riktigt tydlig med det. Tillika som samhället äger vägarna så bör vi också fundera på infrastrukturen, vi kan även fundera på det ur ett kommunalt perspektiv. Hade Brändö och Kumlinge tillsammas engagerat sig och byggt ett eget fibernät i kommunal regi om vi hade tillhört en stor region kanske med tio av Ålands nuvarande kommuner, hade det funnits engagemanget, intresse, viljan hos politikerna i en större kommun? Nu var vi så pass små och intresserade så vi såg möjligheterna i det och hjälptes åt. Men i ett större kommunalt perspektiv hade vi aldrig haft fiber till Brändö Kumlinge.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! För mig är det inte en ideologisk fråga. Ledamoten säger att hon är mitten höger då kan jag säga att jag är mitten vänster. Det är snarare så att det handlar om att möjliggöra den fria marknaden. Möjliggöra för andra företag att komma in på marknaden och skapa god konkurrens. Vi har inte god konkurrens om det idag kostar mellan 1000 till 2000 euro att få fiber till sitt hus och så är du bunden till ett företag efter det. Det är knappast ens en högerfråga.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack! Hela framtidens digitalisering bygger på att det finns en infrastruktur för snabb överförbar information om det sedan är via fiber eller via luften. Vi har ett ansvar i Ålands lagting att möjliggöra det och speciellt viktigt för landsbygden och skärgården som har längre transportsträckor för att ta sig in till olika myndigheter.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Thörnroos för ett mycket bra anförande. Jag tänker spinna vidare på detta och se bredbandet i framtiden som en väg. Vi har kommunala vägar, landskapsvägar men det är samhället som bygger vägarna. Det är upp till den enskilda medborgare om de vill använda vägarna med en cykel, moped eller med den absolut snabbaste sportbilen som finns. Det är på det sättet vi ska se fiber och den här infrastruktursatsningen också.

    Vill man sitta på en gammal dator från 1985, en Ipad eller på den snabbaste datorn som finns är det upp till medborgaren, men infrastrukturen ska byggas av samhället.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack! Där har vi en samsyn att infrastruktur ska byggas av samhället. Den utmaning vi står inför här och nu är att det är privata näringslivet i mångt och mycket som har satsat miljonbelopp på dessa vägar som några av oss nu tycker att samhället borde äga. Det är också en fråga som man måste hantera och fundera kring.

    Det är inte meningen att det offentliga ska konkurrera ut det privata och inte heller meningen att det privata ska bekosta något åt samhället. Här finns en hel del att fundera på i så fall.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack! Det kan jag hålla med om, det stämmer mycket väl. I och med att samhället ställer så många krav på medborgarna vad gäller digitala tjänster måste vi också göra det möjligt för dem alla, även de som inte har råd med 2000 euro, att få fiber eller annat, för att få tillgång till de tjänster som vi kommer att kräva i framtiden för att få enklare och bättre kommuner.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Tony Wikström

    Tack, herr talman! I vanliga fall brukar jag vara skeptisk till kapitalismen och marknadskrafterna, men på det här området har det fungerat hyfsat bra de sista åren när vi fått några arga konkurrenter som dumpat priserna till gagn för oss konsumenter.

    På min gata hemma i norra stan kostade det för två år sedan 2000 euro att få fiber indraget, nu kostar nu kostar det några hundralappar och likadant ser det ut på stora delar av ön.

    I stan har man pratat länge om ett stadsnät och det var tråkigt att man inte gick inför det, i dagsläget får vi se vad som är det bästa. Men det tillhör absolut en grundläggande infrastruktur speciellt när vi får ett e-samhälle där olika bygglov och tjänster ska utföras på nätet. Man kanske också har videokontakt med äldre, äldrevården och hälsovården m.m.

    Det finns en stor anledning att se till att vi har en jämlikhet på området och att alla har tillgång till en snabb internetuppkoppling i framtiden. Det är inga lätta frågor. Skärgården t.ex. var en fantastiskt bra satsning att man fick snabbt internet, även om tekniken har hunnit fast oss på det området. Nu har vi basstationer upp till 6 GB som man kan dela upp på olika abonnenter och få hyfsat snabbt internet och området utvecklas hela tiden.

    Den aktuella lagen är välkommen, även om man jobbar på det sättet redan idag ofta av ekonomiska skäl, det är helt enkelt väldigt dyrt att gräva upp en gata två gånger. Nog ringer man till varandra och det är allt för väl det, även om man gör det med långa tänder ibland.

    Det är välkommet att man konkretiserar det och får en digitalpunkt att man ser vad som är på gång och att kan samordna sina grävinsatser.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Första behandling

    2        Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2016-2017

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017

    Först tillåts en diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Till grund för behandlingen ligger finans- och näringsutskottets betänkande. Eftersom utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas kan det väckas förslag om att lagförslaget i lagmotionen läggs till grund för behandlingen. Väcks inget sådant förslag, förklaras första behandlingen avslutad efter det att diskussionen i ärendet avslutats.

    Diskussion

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Finansutskottet har behandlat och lagmotion LM 1/2016-2017 gällande förslag om ändring av i landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk. Ändringsförslaget går ut på att det produktionsstöd för el inte ska utbetalas gällande vindkraftverk som är äldre än 25 år i stället för 20 år som anges i vederbörande nu gällande lagparagraf.

    Enligt uppgifter för år 2016 ökade den åländska elenergiinmatningen med 6,6 procent till 306 gWh. Samtidigt minskade vindkraftsproduktionen med 11,9 procent till 57 gWh.

    Av de här båda anledningarna minskade vindkraftens andel av elenergiinmatningen från 22,5 procent till 18,6 procent. Genomsnittet för de fem senaste åren uppgick till 20,3 procent av den totala elenergiinmatningen.

    Lagen om produktionsstöd för el ger möjlighet till visst ekonomiskt stöd från och med andra halvan av år 2016 fram t.o.m. slutet av år 2022, d.v.s. under 6 1/2 års tid. Detta under förutsättning att elpriset är tillräckligt lågt för att stöd enligt villkoren som har uppställts i lagen ska kunna utbetalas.

    De vindkraftverk som under stödperioden inte hinner bli 20 år gamla stod under 2016 för 78,2 procent av den totala vindkraftproduktionen, vilket motsvarar 14,3 procent av den totala åländska elenergiinmatningen.

    De lite äldre vindkraftverken som vid olika tillfällen under stödperioden kommer att uppnå maximal ålder för att komma ifråga för stöd stod för 22,9 procent av den producerade vindkraften. Det motsvarar 4,3 procent av den totala åländska elenergiinmatningen. Detta som bakgrund för att belysa de nuvarande vindkraftsverkens betydelse för elenergiinmatningen.

    Herr talman! Enligt den gällande lagen kommer stöd till de äldre vindkraftverken att upphöra successivt utgående från den tidpunkt då lagstadgad maximiåldern för vindkraftverken uppnås. Maximiålder enligt nu gällande lag uppnås för de aktuella vindkraftverken under åren 2017, 2018 och 2019. Det är alltså inte fråga om en omedelbar indragning av möjligheterna till stöd till dessa lite äldre vindkraftverk, utan den möjligheten förändras succesivt.

    Hur elpriset utvecklas fram till dess, eller kanske ännu viktigare vilken nivå elpriset har när stödet för respektive verk upphör att gälla kan vi bara spekulera om. Det är upp till ägarna av vindkraftverken att göra egna affärsmässiga bedömningar och utgående från dessa bedömningar besluta om de har intresse av att fortsätta verksamheten utgående från den prisnivå på el som gäller efter att det ekonomiska stödet har upphört.

    I lagmotionen anges som önskemål att man skulle ändra åldersbegränsningen från 20 år till 25 år och att man därmed skulle dra nytta av den situation som förnärvarande råder med något högre elpriser. Vilket kunde ge utrymme för ekonomiskt stöd även åt lite äldre vindkraftverk.

    Herr talman! Även ny lagstiftning eller nyligen ändrad lagstiftning måste man förstås överväga att ändra om det finns goda skäl för det. Finans- och näringsutskottet anser dock att det inte är rimligt att ändra en lag enbart utgående från att elpriset just i detta tidiga skede av stödperioden är aningen högre än det var då den senaste lagändringen genomfördes. Utskottet har av den anledningen gjort bedömningen, precis som landskapsregeringen att det inte finns skäl att ändra den nu gällande lagen.

    Skulle lagtinget trots utskottets motsatta mening ändå välja att göra en ändring från 20 till 25 år skulle det innebära att det beslutade maxstödbeloppet på 2,7 miljoner euro fördelat på de nästa sju stödåren borde höjas med i storleksordningen 600 000 euro för att ge utrymme för stöd för de fall att elpriserna förblir låga under den resterande delen av stödperioden, utgående för hur de nuvarande villkoren är utformade.

    Om man inte avser att höja det tänkta maximala stödbeloppet om 2,7 miljoner euro skulle en förlängning av åldersparagrafen innebära behov av omfördelning av det reserverade ekonomiska stöden till vindkraftverken. Detta skulle ändra den ekonomiska nyttan för de olika vindkraftbolagen i förhållande till vad man har kommit överens om och som vi har lagstiftat om. Det vore knappast förenligt med ambitionen att hålla givna löften till de vindkraftbolag som utlovats visst stöd. Om en omfördelning skulle medföra försämringar för en del av dessa bolag i jämförelse med utfästelserna i den nuvarande lagen.

    Därtill finns det oavsett detta inga garantier för att vindkraftbolagen ska fortsätta att driva alla de nuvarande vindkraftverken. Om elpriset skulle stiga till en stabilt högre nivå skulle vindkraftbolagen ha möjlighet att skapa lönsamhet utan att vara beroende av stöd, vilket samtidigt givetvis skulle betyda en lättnad för landskapets ekonomi, till den delen det gäller de aktuella stödutbetalningarna.

    Samtidigt kan man förmoda att vi som konsumenter är bara måttligt intresserade av prishöjningar trots att säkert många ändå kan tänka sig högre priser om det därigenom möjliggör ekonomiskt försvarbar vindkraft och därmed naturvänligare energi. Som konsumenter är vi ändå, dock indirekt ändå med och betalar ett lite högre elpris genom det lagstadgade produktionsstödet.

    Herr talman! Ambitionen hos motionärerna är att så mycket som möjligt av den åländska vindkraften ska hållas igång och producera energi så mycket och så länge som det bara är möjligt. Det är en bra ambition även om det förnärvarande är mycket svårt att bedöma vilken roll vindkraften kommer att ha totalt sett i framtiden, till stor del beroende på prisutvecklingen men därtill beroende på utvecklingen av andra icke naturförstörande energikällor. Därtill beroende på vilka nya energibesparande åtgärder som kommer att vidtas.

    Landskapsregeringen har med landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk förbättrat förutsättningarna, speciellt de nyare anläggningarna som produktionsmässigt betyder mest. När de gäller de äldre vindkraftverken som produktionsmässigt inte har samma betydelse är det förstås upp till vindkraftbolagen att dra nytta av stödet så länge som detta är möjligt och på rent affärsmässiga grunder avgöra i vilken utsträckning man ser möjligheter att fortsätta med verksamheten efter att stöden har upphört. Förstås också utgående hur man bedömer prisutvecklingen på el i framtiden.

    Herr talman! Utskotten anser för sin del att det inte finns tillräckliga skäl att ändra lagstiftningen som en följd av att energipriset i detta tidiga skede av stödperioden är ett annat än det var när lagen ändrades senast och föreslår att motionen förkastas.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Tack finans- och näringsutskottets ordförande för presentationen och tack för att utskottet har tagit min motion till behandling.

    Vill kort rekapitulera om att bakgrunden till motionen var att ge det samfällda lagtinget en möjlighet att faktiskt se på frågan om den åländska vindkraftens framtid, i ljuset av ett mycket kallt faktum att fullt fungerande kraftverk kommer att monteras ner utöver de som redan har tagits ner. Det är sorgligt och vi har ett ansvar att leva upp till den hållbarhetsagenda som nuvarande landskapsregering gärna lyfter fram. Här saknar man de konkreta åtgärderna.

    Bästa ltl Silander, varför har ni inte några ord om hållbarhetstanken och vad som komma skall efter att det nuvarande stödsystemet upphör.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Vi koncentrerade oss på frågan om att ändra lagstiftningen för att kunna ge stöd åt flera vindkraftverk lite längre. Det är självklart att frågan kvartstår och är öppen och om några veckor, om jag förstått det rätt kommer vi att få en presentation och därmed en diskussion om framtida nya möjligheter när det gäller energifrågan.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack! Det är synd att det är så hemligt att landskapsregeringen håller på med en ny form av stödsystem, eller tankar som de har som ska vidta efter 2021 när det nya systemet tar vid. I dagsläget kan vi bara gissa oss till om det finns någon hållbarhetspolitik som landskapsregeringen står för eller är det enbart vackra ord? Där saknar man de konkreta greppen vad vi kan göra för att förbättra miljön?

     I utskottets skrivning saknar jag att lite beröra hur mycket andra offentliga inrättningar går in och finansierar den här typen av hållbar vind och därmed energiproduktion, för att vi skulle ha haft en jämförande uppfattning om att det här är en kostnad som hållbara samhällen måste ta. Jag beklagar utskottets samlade synpunkt.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Jag utgår ifrån att de tankar som finns och som snart kommer att presenteras avser åtgärder som kommer att genomföras så snart det bara är möjligt å ena sidan.  Å andra sidan utesluter jag inte allas att det finns ett stöd till vindkraften efter att den här stödperioden har gått ut, men det har inte diskuterats färdigt ännu.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Jag har i egenskap av medlem i finans- och näringsutskottet fogat en reservation till finans- och näringsutskottets betänkande, eftersom jag inte stöder den linje som majoritetsblocket företräder.

    Bästa ledamöter! Det finns planer och det finns visioner och alla vi som sitter i Ålands lagting har olika agendor, planer och visioner. Det är rätt så ska det vara, vi tror alla på vårt Åland var och en ur olika synvinkel.

    Från det att en vision blir verklighet finns det alltid ett ganska långt steg och ett stort arbete som ska göras. Det som landskapsregeringen hittills har presenterat är visioner men det är väldigt lite konkret som har kommit fram när det gäller hållbarhet och hållbarhetstrategier.

    Om man lämnar det ekonomiska för ett litet tag och funderar vad det är vi vill förmedla? Vilken bild vill vi ge av landskapet Åland utåt? Vi har haft tillgång till en stor andel förnyelsebar energi på Åland, över 20 procent. Vi har vid otaliga tillfällen, jag inkluderar mig själv, påtalat hur mycket gått vindkraften har gjort för oss och hur stolta vi kan vara. Det finns dagar när vindkraftverken har producerat 100 procent av den energi vi har behövt. Det här är sommartid. Det är inget ovanligt och det har vi varit stolta över.

    Jag trodde och flera med mig att landskapsregeringen i sitt s.k. hållbarhetstänk också skulle ha med den visionen och det praktiska hela vägen. Det har man inte. Nu helt plötsligt är det helt okej, faktiskt nästan med beröm godkänt att 11 av 19 vindkraftverk ska monteras ned.

    Nu finns det ingen vision om att vi ska försöka öka andelen förnyelsebar energi utan nu är det helt okej att de plockas bort. Man hänvisar till ekonomin, man hänvisar inte till behovet av förnyelsebar energi det är något som nu har blivit sidsteppat.

    Man konstaterar att det här är svårt att göra, det är omöjligt att göra, det här är kvartalsekonomi, det här är inte hållbarhetstänk. Så resonerar inte jag och centergruppen. Det hade funnits en möjlighet, det vet vi genom hörande i finans- och näringsutskottet, utan att gå in på vad någon har sagt, vet vi att det fanns ett utrymme för dialog om landskapsregeringen hade velat.

    Jag sätter inte pengarna i fokus nu utan jag säger att det är tråkigt att den linje som vi har haft med en ökad förnyelsebar energi, nu spelar det plötsligt ingen roll att den bryts och att man inte kan komma in med något ersättande.

    Nästa vecka ska näringsministern och miljöministern presentera en vision, det är bra, det är fint om vi får en till vision eller ett program. Från det att ett program har presenterats och till det verkligen är fullt uppe så blir det ett hål, en tidsrymd där det inte finns någon förnyelsebar energi. Det är så att man faktiskt får dra ner skämshatten.

    Inledningsvis när man byggde vindkraftverken på Åland, man var pionjärer, trodde man alldeles på riktigt att man inte kunde räkna med längre avskrivningstid än 20 år. Man trodde att det var det maximala man kunde ha. Nu har det visat sig att tack vare god skötsel, gått underhåll och kanske andra faktorer också som man inte kände till inledningsvis så kommer vindkraftverken att hålla mycket längre än vad man först trodde. Man hade mycket väl kunnat ha en avskrivningstid på 25 år utan att det på något vis är ohemult. Det visste man inte då, det vet man nu.

    Man vet också att det finns ett ganska stort intresse hos det privata näringslivet att vara med och bidra till förnyelsebar energi. Man borde stöda dialogen med det privata och med andelsägarna som finns, det är i alla fall över 1000 andelsägare som har skrivit på och som äger andelar i vindkraftsbolagen, visserligen till en liten summa men det visar ändå riktningen som man vill gå i. Nu vill inte landskapsregeringen det heller.

    Jag behöver inte säga så mycket mer, mitt beklagande över landskapsregeringens agerande torde redan ha kommit alla till kännedom redan här och nu. Avslutningsvis föreslår jag att en lagmotion som ltl Harry Jansson presenterade här tidigare, att den ska ligga till grund för den fortsatta behandlingen.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Herr talman! Det gläder mig mycket att centern blir ett grönt parti på riktigt, så låter det i alla fall i det ena efter det andra uttalandet. Kanske dock inte om fiskodlingen, men i övrigt så låter det som man är inne på en grön linje och det behövs.  Regeringen är också inne för en grön omställning.

    Jag kan förstå att ltl Thörnroos inte i dagsläget kan veta vad regeringen har för planer, diskussioner och uppföljning av frågan. För oss som vet det är åtminstone jag väldigt trygg i att historien om vindkraften och den förnyelsebara energin den slutar inte på något sätt med Harry Janssons lagmotion. Tvärtom, nästa vecka presenterar landskapsregeringen sin klimat- och energistrategi som utgår ifrån vår hållbarhetsagenda. Hur vi klarar den omställningen är en hygienfaktor för hur vi klarar hela omställningspolitiken.

    Det är absolut ingen luddig vision utan det är ett mycket konkret dokument som visar på hur vi till 2030 ska kunna öka den förnyelsebara energin från 34 procent idag, till 50 eller 60 procent eller t.o.m. mera.

    Det som faktiskt är väldigt avgörande hur man bygger upp strategin och hur man når målen det är hur man ser på vindkraften. Åland har väldigt goda förutsättningar för vindkraft men det är också den mest stödkrävande formen av energi. Vi måste ha en balanserad politik i en omställning som ska göras, det är vi säkert alla överens om att den ska göras, frågan är hur den ska göras?

    Jag ser vindkraften som en viktig del i omställningen, men den är också den mest kostsamma och den sätter i så fall en stor summa i den offentliga budgeten. Vindkraften är ett vägval för Åland som vi medvetet och klarsynt måste gå in för som kommer att kräva stöd, helt klart ett betydande stöd för att kunna klara en förnuftig näringsverksamhet.

    Problemet på Åland är att vi har både elproducenter och konsumenter. De flesta av oss är elkonsumenter, vi måste också tänka på dem. Vad får de på sin elnota? Vi har redan diskussioner och påtryckningar från näringslivet som tycker att det är för höga elpriser på Åland, överföringskostnaderna blir ett bekymmer särskilt för energiintensiva verksamheter. Även andra avgifter blir betungande för näringslivet som helhet. Här har man en aspekt av den här frågan som man måste väga in.

    Det hoppas jag att centerpartiet i sin gröna iver förstår att det blir en balansgång som man måste beakta.

    Jag råder alla i den här salen att nästa vecka på torsdag komma till Arken, tror jag och ta del av en första presentation av energi- och klimatstrategin så som den ser ut. Efter det är tanken att vi kommer att ta ett stödsystem som går igång redan för 2018 till alla de delar som inte kräver notifiering. De delar som kräver notifiering tar tid att få på plats och efter det kan de också gå igång.

    Energi- och klimatstrategin kommer tillsammans med skogsprogrammet som ett meddelande till Ålands lagting för en särskild diskussion och då får alla diskutera helheten och även vara med och säga hur mycket av landskapets budget, av skattebetalarnas medel man tycker att ska gå till omställningen per kalenderår och totalt per 2030. Omställningen kommer att kosta, man är naiv om man tror att den inte skulle göra det. Jag är införstådd med att den kommer att kosta en del, men den kommer också att kosta av oss alla som privata konsumenter av olika slag. Den kommer att kosta för privata investerare. Skattebetalarnas plånbok räcker inte för att bekosta hela omställningen utan vi måste alla vara med och bidra för att det ska ske.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Tack minister Gunell för informationen om klimat- energistrategin. Ytterligare en strategi från landskapsregeringens sida. Vi hade tidigare en livsmedelsstrategi på ett ganska högt flygande plan, saknades konkreta förslag och det fanns ingen tidsram.

    När det gäller energistrategin finns där mätbara mål och finns det också en tidsaxel som man arbetar efter? I annat fall känner jag att trovärdigheten tryter. Förövrigt vill jag ge en positiv feedback på det att näringsministern stöder det privata näringslivet. Arbetar landskapsregeringen med överföringskostnaderna och hur vi kan få ner dem?

    Talmannen

    Talmannen vill påminna om att ärendet rör ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk. Naturligvis tillåter jag att vicelantrådet svarar på frågan men efter det ska vi återgå till ärendet det berör.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ltl Thörnroos sitter i finansutskottet och vet förstås att landskapet redan har överfört 800 000 euro till vårt kraftnätsbolag för att underlätta kostnaderna för överföring. Visst finns det konkreta åtgärder.

    Om ltl Thörnroos tycker att strategierna och dokumenten är för otydliga när det gäller livsmedelsstrategin går den kritiken i så fall mot producentförbundet och den är väldigt orättvis. Det arbetas väldigt bra med att få igång ett konkret arbete som involverar många. Svar ja, givetvis ska alla mål vara mätbara, konkreta och de måste kunna följas upp årligen, det ska strategin peka ut. All omställning måste börja med en plan, en plan som man sedan verkställer.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Vicelantrådet nämner att producentförbundet har gjort en plan. Landskapsregeringen måste våga stå för vad de man gör, det är landskapsregeringen som har lämnat meddelanden till Ålands lagting. Ålands producentförbund eller andra bolag diskuterar inte rakt utan det är landskapsregeringen som har det ansvaret.

    Jag är väldigt bekymrad över överföringskostnaderna för att de är så höga som de är. Vad gäller det framtida meddelandet om mätbara mål och konkreta resultat som vicelantrådet påtalar hoppas jag att det finns en tidsaxel i det meddelandet som ni avser att presentera.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Självklart, eftersom målen ska vara uppnådda till 2030. Det är tolv år till dess, d.v.s. det är en tolvårig stödperiod som nu går igång. Naturligtvis ska det vara konkret uppföljbart och mätbart.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Ber att få understöda vtm Thörnroos förslag om att lagmotion 1/2016-2017 läggs till grund för ärendets fortsatta behandling.

    Talmannen

    Under diskussionen har vtm Veronica Thörnroos understödd av ltl Harry Jansson föreslagit att lagmotionen ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling. Ärendets sakliga behandling avbryts därför, så att det kan fattas beslut med anledning av vtm Thörnroos förslag.  Finns det någon som vill uttala sig om det väckta förslaget från vtm Thörnroos sida?

    Omröstning kommer att verkställas. De som omfattar att finans- och näringsutskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen, röstar ja; den som röstar för att lagmotionen ska läggas till grund för behandlingen röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd!

    Ltl Harry Jansson

    Jag föreslår öppen omröstning.

    Ltl Mikael Lindholm

    Jag understöder ltl Janssons förslag om öppen omröstning.

    Talmannen

    Öppen omröstning är begärd och kommer att verkställas. Jag ber ltl Roger Nordlund och ltl Annette Holmberg-Jansson biträda vid omröstningen.

    Ja för finans- och näringsutskottets förslag. Nej för vtm Thörnroos förslag.

    Omröstningen har gett vid handen 15 ja-röster, 10 nej-röster och en ledamot har avstått från att rösta och 4 var frånvarande. Lagtinget har beslutat att betänkandet ligger till grund för ärendets fortsatta behandling.

    Diskussionen fortsätter.

    Diskussionen är avslutad. Talmannen konstaterar att ärendets första behandling är avslutad eftersom utskottet föreslagit att lagförslaget ska förkastas och att beslut om förkastande fattas först vid ärendets andra behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Talmannen kommer att föreslå en ändring i föredragningslistan.

    Föredras

    3        Vårfågeljakt

    Ltl Axel Jonssons skriftliga fråga SF 10/2016-2017

    Frågan läses upp av frågeställaren och efter det ger minister sitt svar utan tidsbegränsning. Frågeställaren och ministern får därefter hålla högst två anföranden som inte får överstiga tre minuter.

    Svaret ges av minister Camilla Gunell. Ordet ges först till ltl Axel Jonsson.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, herr talman! Mot bakgrund av att solen lyser som allra bäst utanför oss och att lagtingsordningen § 38 ger den här möjligheten ställer jag frågan till regeringen. Kommer landskapsregeringen att tillåta vårfågeljakt på guding även denna vår?  

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Tack för den frågan, den är synnerligen aktuell. Landskapsregeringen kommer i morgon torsdag att fatta beslut om vårfågeljakten.

    Några saker innan jag kommer till besked. Viltvården, predatorjakten är otroligt viktig för ejderstammen. Det har varit ett huvudargument i landskapsregeringens diskussioner med kommissionen under hela resan som har pågått i ganska många år. En mårdhund kan äta upp till tre till fyra ådor per säsong. Det betyder att de 5000 mårdhundar som jägarkåren fäller sparar naturen upp till 15 000 ådor varje år. Därtill fälls det 800 till 900 minkar vars föda till 32 procent består av sjöfågel och i huvudsak ejder.

    Vi menar att det är ett resonemang som är vettigt och som vi håller oss till också i framtiden. Det är på det sättet vi kan möta de argument för de som tycker att detta borde upphöra. Vi vet att vi har rätt i sak, sedan är frågan hur långt det argumentet håller politiskt och framförallt juridiskt.

    Vi vet att landskapsregeringen har ett motiverat yttrande i frågan från kommissionen. Det betyder att det är sista steget innan en domstolsbehandling och vi vet att landskapet har brutit mot fågeldirektivet genom att 2016 jaga en fågel som är rödlistad.

    Landskapsregeringen är mycket klar över riskerna med att tillåta jakt. Men vi uppfattar ändå att det är en klar uppfattning hos jägarkåren och också hos en politisk majoritet att man fortsätter att hålla fast vid argumentet att predatorjaktens värde är större och mera konstruktiv för ejderstammen än den jakt som tillåts och som då är den morot som man ger för att viltvården ska kunna fortgå.

    Det vi också gör i morgon när vi fattar beslut är att vi antar en åtgärdsplan för ejderbeståndet för Åland. Det betyder att vi intensifierar viltvårdsinsatserna tillsammans med jägarkåren och jägarföreningarna och inrättar viltvårdsområden över hela Åland där man har en viss övervakning och även en kontroll vad som sker i områdena. Att med viltvårdskameror försöker följa hur naturen fungerar och där man också kan hitta bildbevis på mårdhund som tar ådor som kan användas i eventuella fortsatta processer, vilka sannolikt kommer.

    Vi kommer imorgon att fatta ett beslut om att tillåta undantagsjakt på ejder från den 1.5 till den 14.5, en lite kortare period och vi kommer att tillåta jakt på 2000 hanar av ejder mot tidigare 3800. Det kommer att ske enligt tidigare modell med en övervakning och inrapportering. Vi menar att det här är en förnuftig användning av viltresurser

    Ltl Axel Jonsson

    Det låter som att landskapsregeringen har tagit sitt förnuft till fånga i frågan. Jag delar helt och hållet den bedömning man har gjort och som framgår alldeles klart och tydligt inför förra årets beslut om vårjakten där man redogjorde för siffrorna kring predatorjaktens positiva effekter på ejderstammen.

    I underlaget för beslutet förra året skrev man klart och tydligt att förvaltningsplanen som nu presenteras skulle vara antagen och i bruk senast den sista februari 2017 trots det kommer den först nu, vad beror det på att man inte har fått fram planen tidigare? Det var ändå en god ambition man hade för ett år sedan att få den på plats. Varför har det tagit sådan tid att utarbeta den?

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Åtgärdsplanen är en del av en helhet. En del av en hel förvaltningsplan, inom EU den enda jakt som tillåts på arter som är rödlistade så begås inom ramen för en förvaltningsplan, alltså måste vi på Åland ha en förvaltningsplan för ejder. Det här är det viktigaste steget i en förvaltningsplan den visar på vilka konkreta åtgärder landskapet, jägarkåren utför på Åland redan nu. Den kan vi visa och den har vi visat för kommissionen och den antas i morgon i samband med jaktbeslutet.

    Sedan kommer helheten, förvaltningsplan för ejderbeståndet på Åland, den kräver mera arbete. I den måste man vetenskapligt kunna bevisföra vad viltvårdsinsatserna har för effekt på ejderstammen. Vetenskaplighet kräver tid. Vi bedömer att det tar till 2019 innan vid har den på plats. Det tar hela det här året och nästa och hoppas att vi i slutet av 2018 kan anta det och sedan fortsätta hävda att vi har en jakt som bedrivs inom ramen för en förvaltningsplan.

    Jag vill att Axel Jonsson använder ord som ”att ta förnuft till fånga”, det är att verkligen inte ta situationen på sitt stora allvar och därför har jag begärt att få ett hörande idag i självstyrelsepolitiska nämnden. Jag vill säga det mycket klart och tydligt att det ä förknippat med en risk.

    Ltl Axel Jonsson

    Så är det förstås. Jag håller med ministern när hon säger att vi vet att vi har rätt i sak. Vi har tydliga goda argument för den här jakten, det är en mycket begränsad jakt vi har bedrivit hittills och en ännu mer begränsad jakt som man verkar gå in för från regeringens sida.

    Jag vill ändå ha ett svar på frågan varför man skrev för ett år sedan när man tog beslutet att vi skulle ha en förvaltningsplan på plats den sista februari 2017. Varför skrev man det när man tog beslutet förra året om man då inte hade för avsikt att verkställa det före 2019. Vore det inte ett sätt att minska riskerna att få planen på plats så snabbt som möjligt om EU kräver en förvaltningsplan på plats för att jaga rödlistade arter.

    Varför har man inte sett till att intensifiera det arbetet mera just för att minimera de risker ministern diskuterar i sitt anförande.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    De flesta frågor i den här riktningen visar på en okunskap i frågan, tyvärr hör jag den också från ltl Axel Jonsson. Skillnaden mellan en åtgärdsplan och en förvaltningsplan är stor. Åtgärsplanen beslöts i samband med beslutet för jakt 2016 att tas fram, den har vi här. Den är förankrad, diskuterad och omfattad av jägarkåren eftersom det är jägarkåren som ska utföra dessa insatser och det är den nu. Jag har personligen deltagit i två möten med jaktvårdsföreningarna.

    Helheten för planen tar tid, förvaltningsplan för ejder. Det är inget litet projekt och det kommer att kosta och det kommer att kräva vetenskapliga bevis. Ltl Axel Jonsson har själv inlett akademiska studier och då vet man också att det tar tid. Det tar tid över säsonger, det krävs räknande av fåglar. Det är inget man knäpper på fingrarna eller ber jaktenheten leverera, vi har redan kopplat in oberoende forskare. Du kan prata om viltvården i politiska termer men juridiskt ha det ingen betydelse alls om du inte har det i vetenskap bevisat.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    Enda behandling

    4        Dånöbron

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2016-2017

    Vtm Veronica Thörnroos m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2015-2016

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Finans- och näringsutskottet har behandlat åtgärdsmotion 1/2015-2016 gällande Dånöbron. Utskottet föreslår att åtgärdsmotionen ska förkastas. Jag vill ändå föra ett kort resonemang om en del av den problematik som finns i ärendet.

    Det är lätt att få uppfattningen att den kommun som finns i stråket mellan andra kommuner kan räkna med att landskapet ser till att det byggs och upprätthålls landskapsvägar genom kommunen för att därmed binda ihop olika delar av landskapet. Detta oavsett om det handlar om enbart vägar eller i förekommande fall såväl vägar som broar.

    En kommun som är belägen så att det inte finns någon genomfart till en annan kommun bortom den egna kommunen har därmed sannolikt inte samma goda naturliga förutsättningar. I det här fallet handlar det om att vägen enligt fastställd vägplan såväl före som efter Dånöbron är kommunal och så även bron. När det gäller bron är den av samma typ som landskapets flera andra broar och alla dessa broar är inom några år i tur att ersättas av nya broar med bättre kapacitet.

    Landskapet har här visat god vilja och har redan vid ett par tillfällen bistått med undersökningar av Dånöbrons skick. Om det i framtiden visar sig att vägen och bron uppfyller rimliga kriterier för landskapsväg och bro kan konsekvensen bli att landskapet inom sinom tid därefter avtalar om att överta vägansvaret. Eller möjligen enbart broansvaret för att därefter införliva byggandet av den nya bron i det egna brobyggnadsprogrammet. Några dylika planer är förnärvarande inte aktuella.

    Även om man inte gör någon ändring i vägen och brons status måste bron lika fullt i sinom tid sannolikt ersättas med en ny bro för att inte på sikt riskera tillvaron för bosättare, turistföretagare, jordbrukare, semesterfirare och andra i behov av goda och säkra kommunikationer.

    För ett år sedan avslog landskapsregeringen kommunens anhållan om en grundlig reparation eller nybyggnad av bron med hänvisning till att inga budgetmedel fanns upptagna för ändamålet. Man avslog även en anhållan om att Dånövägen inklusive bron, skulle få ändrad klassificering från kommunalväg till bygdeväg.

    För närvarande finns inga beslut tagna om lämplig finansieringslösning, vare sig i kommunen eller inom landskapsregeringen. När Dånöbron i tiden byggdes stod landskapet för finansieringen av orsaker som inte är helt klarlagda. När bron kommer att ersättas med en ny bro om ett antal år kan kommunen återigen överväga att anhålla om finansieringsstöd.

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att åtgärdsmotionen ska förkastas.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Vill inledningsvis tacka finans- och näringsutskottet och speciellt dess ordförande. Vet inte om man ska sätta det på hans humana konto eller vilket konto man ska sätta det på men praxis brukar vara att landskapsregeringen inte behandlar de åtgärdsmotioner som kommer från oppositionspartierna. Vår ordförande i finans- och näringsutskottet har en annan syn på saken och menar att allting som är klokt ska man behandla och fundera kring. Jag tacka för att utskottet har satt ner ganska mycket tid och haft många hörande kring Dånöbron.

    Däremot håller jag inte med det som ordförande sade i sitt anförande om att en bro som slutat någonstans, eller hur formuleringen var, kan landskapet inte stå som ägare. Jag är osäker på vem som äger Isaksöbron men tror att det är landskapets bro. I min hemkommun Brändö har vi ett antal broar som slutar vid en vändplan och det är fortsättningsvis landskapets broar, det finns egentligen ingen praxis varför en bro på 70-talet blev en kommunal bro eller varför den blev en landskapsbro. Vi har försökt att fördjupa oss i det och vi vet att den klassificerades som en kommunal bro 1994 men samtidigt byggdes bron 1972 så någon måste ha stått som ägare mellan 1972 fram till 90-talet.

    Dånöbron sett ur ett likabehandlingsperspektiv borde vara i landskapets ägo, tillika som 30 - 40 andra broar är. Frågan om varför Geta kommun ska stå som ansvarig för Dånöbron och när det ansvaret har kommit den frågan är fortsättningsvis obesvarad när det beslutet kan ha fattats. Precis som ordförande sade finns det ett antal broar som byggdes samtidigt men där landskapet står som ägare.

    Landskapet skulle ha kunnat visa sin generositet gentemot Geta och sagt att vi påtar oss det ansvaret eftersom det troligtvis kommer att landa där i alla fall. Nu ville inte utskottet ge den uppmaningen till landskap och det får jag respektera.

    Det som däremot är bra är att det finns en dialog mellan kommunen och landskapet och att landskapet har påtagit sig ansvaret att göra de tekniska undersökningar som behövs för att påvisa livslängden av bron. Däremot har vi inte fått klarlagt huruvida landskapet kan tänka sig att bygga en ny bro.

    Avslutningsvis vill jag ge ett tips till Geta kommun. Är det så att nu sittande landskapsregerings visioner om tvångssammanslagningar av kommuner blir verklighet, vilket jag naturligtvis inte hoppas, så skulle Geta kommun kunna tänka sig att donera bron som ett danaarv till landskapsregeringen.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack, herr talman! 2014 kom Geta kommun med en anhållan till landskapsregeringen, om jag kommer ihåg rätt var vtm Thörnroos infrastrukturminister under den här perioden. Inte finns det en skrivning vad jag känner till i budgeten 2015 där det finns budget upptaget för en åtgärd, likaledes finns det inte heller i grundbudgeten för 2016 några medel upptaget för åtgärder angående Dånöbron. Hur tänkte vtm Thörnroos i den frågan?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Det är brukligt inom landskapsregeringen att man har en process där tjänstemännen är inblandade och att man har kommit till klarhet vad man avser att göra innan man har budgetskrivningar. Arbetet i landskapsregeringen bygger på ett förtroende mellan tjänstemän och politiker, i det här fallet fanns inte beredningen klar således fanns inte möjlighet, som jag bedömer det, att sätta in något i budgeten.

    Om nu sittande landskapsregering vill göra det kommer jag naturligtvis att stöda det här i salen.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Om det inte fanns beredning då finns inte beredning idag heller. Landskapsregeringen gjorde en besiktning av bron 2013 med hjälp av infrastrukturavdelningens tjänstemän och likaledes har vi haft en uppföljning på våren 2016 för att följa med brons skick. Vi får återkomma i frågan. Generellt nämnde vtm Thörnroos övertagande av övriga broar, tycker vicetalman att landskapsregeringen ska överta samtliga broar inom landskapet Åland? Vi har även broar i Eckerö och broar av nyare karaktär t.ex. söder om Mariehamn till Slättholmen, som inte är många år gamla men som storleksmässigt är ungefär likadana, ska landskapsregeringen överta ägandeskapet av dem?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Vad gäller bron söder om Mariehamn som infrastrukturministern nämnde, bör man komma ihåg att det är ett privat initiativ att den skulle byggas. Landskapet behöver inte påta sig ansvar för privata initiativ. Vad gäller de andra tre broarna, en i Vårdö och två Eckerö, kunde det finnas en klokskap i det som ministern säger att man borde titta på dem och fundera om man ska införliva dem i landskapsregeringens program där allting annat finns. Det är ett bra förslag som ministern kommer med och det kan jag tänka mig att stöda i salen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack vtm Thörnroos. Jag har haft nöjet att få sitta med och behandla Dånöbron med vtm Thörnroos. Jag talar även för min kollega Ingrid Johansson gällande Dånöbron där vi såg på det som ett sätt att peka ut risken med att vi har så små kommuner. Geta kommun har idag en väldigt ansträngd budget, en liten investeringsbudget och det sätter saker på sin spets, det är inte hållbart att bedriva sunda och långsiktiga investeringar som t.ex. en bro som i det här fallet. Allting handlar om timing.

    I går offentliggjorde landskapsregeringen sitt meddelande kring en kommande kommunstruktur och idag behandlar vi betänkandet från finans- och näringsutskottet gällande Dånöbron och det sätter i många avseenden huvudet på spiken.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Man ska inte yppa vad som sägs i utskotten det är förstås inte allmänt gods. Det är klädsamt av ltl Holmberg att han håller linjen hela vägen. Vad gäller Dånöbron är det märkvärdigt att Geta kommun blev att stå som ägare till den och kopplar det inte bara till kommunens litenhet. Vad gäller landskapsandelssystemet kommer nu sittande landskapsregering i förslaget att minska andelarna ytterligare till Geta kommun. Mitt förslag om ett danaarv till landskapet ter sig allt mera klokt.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Man kan som utomstående försöka se positivt om man vill se med Geta kommuns glasögon på och tänka att avskrivningstiden för en ny bro är väldigt lång. Slår man ut investeringskostnaden på en lång avskrivningstid blir det inte lika betungande i resultaträkningen. Man kan se på det på olika synpunkter.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack! Viss kan man det men samtidigt kan man inte bara ensidigt se på avskrivningstiden för ett projekt, det måste också finnas möjligheter att finansiera det. I annat fall kan vi investera fast 300 miljoner i kortrutt om vi vill bara vi får tillräckligt lång avskrivningstid. Det är inte riktigt så enkelt som ledamoten lägger fram det. Däremot vill jag upprepa det som står i klämmen att likabehandlingsprincipen ska råda och att landskapet därmed ska påta sig det tekniska och ekonomiska ansvaret för Dånöbron.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tänkte först jäva mig eftersom jag är en del av Dånösläkten Holmberg och använder bron rätt ofta.

    När vtm Thörnroos lyfte upp Geta som en del av den nya nordvästra kommunen som kommer att komma så finns det de facto i sammanhanget att de som frivilligt går med i samarbetet kommer att ha betydliga morötter i form av ekonomiskt stöd. Det här stödet vida överstiger de kostnader som en eventuell bro skulle ha och det delas ut över flera år. Där hittar man ekonomi att bygga bron inom kommunens kassa om man nu snabbt och behändigt går med i samarbetet för den nya nordvästra kommunen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Vill påminna lagtingsledamöterna att vi diskuterar en åtgärdsmotion gällande Dånöbron.

    Ltl Lars Häggblom

    Herr talman! Jag har varit med och reserverat mig mot finans- och näringsutskottets betänkande gällande Dånöbron därför att jag anser att Dånöbron är en del av den åländska infrastrukturen och därför bör landskapet ta på sig hela ansvaret för bron. Det är helt orimligt att en liten kommun som Geta ska gå in och finansiera en infrastrukturbro.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Häggblom. Om ltl Häggblom tycker att det är orimligt att en liten kommun som Geta ska finansiera en bro, var anser ltl Häggblom att gränsen går vad en liten kommun ska ha råd att finansiera?

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Jag ser det som en samhällsstruktur, vägar och broar som alla ska tillgodogöra sig på bör vara en landskapsangelägenhet.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Inte äldrevård och skolomsorg och de mjuka värden, det gäller de hårda värdena?

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Det har jag inte sagt jag diskuterar broar nu.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack talman! Mina och centerns intentioner med varför vi vill att Dånöbrons ansvar ska ligga hos landskapsregeringen har varit ganska klart. Men med anledning av reservationen och den kläm som vi har att likabehandlingsprincipen ska råda och att landskapet därmed påtar sig det tekniska och ekonomiska ansvaret för Dånöbron vill jag föra det till omröstning.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Talman! Understöder vtm Thörnroos förslag.

    Talmannen

    Begärs ytterligare ordet? Förklarar diskussionen avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs betänkandets kläm för godkännande.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Med anledning av det tidigare anförda föreslår jag att reservationens kläm ska ligga till grund för behandlingen.

    Ltl Roger Nordlund

    Understöder ytterligare förslaget från vtm Thörnroos.

    Talmannen

    Under detaljbehandlingen har vtm Thörnroos, understödd av ltl Roger Nordlund, föreslagit att klämmen i reservationen ska vara lagtingets beslut. Är redogörelsen riktig? Riktig. Omröstning kommer därför att verkställas.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Jag föreslår öppen omröstning.

    Talmannen

    Vtm Thörnroos föreslår öppen omröstning.

    Ltl Harry Jansson

    Talman! Jag ber att få understöda vtm Thörnroos förslag.

    Talmannen

    Ltl Jansson understöder förslaget om öppen omröstning.

    Öppen omröstning är föreslagen och understödd och kommer därför att hållas.

    Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar vtm Thörnroos ändringsförslag, röstar nej. Omröstning sker enligt upprop.

    Omröstningen har utfallit så att 15 lagtingsledamöter har röstat ja, 12 nej och 3 har varit frånvarande. Lagtinget har därmed beslutat att godkänna utskottets förslag till kläm.

    Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Enda behandling

    5        Vårdös status som skärgårdskommun

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2016-2017

    Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Talmannen vill informera ledamöterna om att tillfällig debatt om den föreslagna kommunreformen ges vid plenum den 19 april varför diskussionen idag bör begränsa sig till frågan om Vårdös status som skärgårdskommun vilket ledamöterna ombeds respektera.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat åtgärdsmotion 1/2016-2017, gällande såsom motionärerna har angett ärendet Vårdös status som skärgårdskommun. Motionärerna förslår att landskapsregeringen i skyndsam ordning fattar beslut om att Vårdö fortfarande är en skärgårdskommun och därmed fortsättningsvis har samma status som de övriga skärgårdskommunerna i alla ärenden där det finns avvikande regler för skärgården och dess innevånare.

    Anledningen till åtgärdsmotionen är att landskapsregeringen har uppmärksammat Hummelviks status som ändhamn och med anledning av detta gjort anpassningar i bokningsreglerna vilket har påverkat möjligheterna att göra bokningar på samma sätt som tidigare.

    När man diskuterar vad som är skärgård och vad som är något annat finns det givetvis olika synsätt och tolkningar. En del anser att hela Åland är skärgård. En del anser att villkoret för att benämnas skärgård är att man måste använda båt eller färja för att ta sig dit eller därifrån. En del anser att bara ytterskärgården bör benämnas skärgård.

    Syftet med en bra skärgårdstrafik är att levnadsförutsättningarna ska vara så lika som det bara är möjligt när man jämför hur det är att leva, bo och verka på den stora Ålandsön. Därför bör skärgårdstrafiken ordnas så att den framförallt passar för de som bort längst bort så bra som möjligt. Då handlar det förstås i första hand om kommuner som t.ex. Kumlinge och Kökar.

    Vad är det skärgårdstrafiken ska fylla för behov? Svaret är förstås tillgänglighet och gärna så snabb och frekvent som möjligt. Man kan om man så vill benämna Vårdö kommun som en skärgårdskommun i alla sammanhang även i fortsättningen. Det är lätt att konstatera att tillgängligheten ligger på en helt annan och bättre nivå än för t.ex. kumlingeborna. Om man vill åka till Vårdö kan vi som bor i Mariehamn göra det på snabba och fina vägar ända fram med ett kort avbrott för ett kort passa med landsvägsfärja. Ett passa som visserligen förlänger resan med några minuter men det är också allt. Tillgängligheten är alltså mycket god.

    Vill man som vårdöbo åka till Sund för att spela golf i Kastelholm är det korta färjpasset bevisligen inget stort hinder. Inte heller om man som vårdöbo behöver åka till Mariehamn, Eckerö eller Långnäs i Lumparland för att åka vidare till Finland eller Sverige.

    De ändringar som landskapsregeringen nu har genomfört gällande framförallt bokningsreglerna är en anpassning till gällande gängse uppfattning om att Hummelvik är ändhamn på den norra skärgårdslinjen. I debatten har anförts kritik mot att landskapsregeringen i ärendet har agerat för snabbt och utan tillräcklig förankring.

    Herr talman. Varje gång som intressenter reagerar på det sättet är påståendet förvisso sant, för det är just så man uppfattar situationen. Jag är benägen att hålla med om kritiken till den delen. Jag hade med all säkerhet varit bättre att i lugn och ro diskutera igenom orsakerna till de föreslagna åtgärderna, konsekvenserna av det sedermera genomförda ändringarna och därtill möjligheten att vid behov införa övergångsbestämmelser eller åtgärder för att minska uppkomna olägenheter, åtminstone i inledningsskedet.

    Med tanke på att såväl privatpersoner, men framförallt företag ofta planerar sina kunders resor långt på förhand kan plötsliga ändringar i trafiksystemet eller bokningsreglerna förorsaka bekymmer. Av den anledningen bör om möjligt dylika ändringar aviseras långt på förhand.

    Det är alldeles givet att det kommer reaktioner när givna förmåner ändras speciellt om dessa förmåner är berättigade, men som även i det här fallet i enlighet med landskapsregeringens beslut kan anse att de är oberättigade. Som en följd av dessa reaktioner har veterligen diskussioner först med representanter för Vårdö kommun varefter vissa ändringar i nya bokningsreglerna har genomförts för att minska på olägenheterna.  En fördel med dessa ändringar, förutom för vårdöborna är att även sundsborna numera kan nyttja skärgårdstrafiken på precis samma sätt. Om man som sundsbo, eller förvisso mariehamnare vill åka skärgårdsvägen till Finland finns möjlighet till detta förutsatt att man har löst årskort och därtill är villig att betala ytterligare en liten avgift.

    Jag ber, fru talman, infrastrukturminister Mika Nordberg att vid behov i detalj redogöra för de nya åtgärder som har vidtagits för att underlätta de problem som har angetts.

    Fru talman. Vårdö kommun må fortsättningsvis kallas skärgårdskommun om man så önskar. Ärendet handlar i första hand om tillgänglighet där det är givet att Vårdö har helt andra möjligheter än befolkningen inom de kommuner som ligger längre ut i skärgårdshavet. I det avseendet är det enligt utskottets bedömning fullt rimligt att Hummelvik inte bara i teorin, utan även i praktiken betraktas som ändhamn i trafiksystemet.

    Fru talman. Finans- och näringsutskott förslår att åtgärdsmotionen förkastas.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Jag kommer i ett anförande att återkomma till min reservation. Det jag fäster mig vid nu är en ny parameter som finans- och näringsutskottets ordförande inför som tydligen i form av variabel i samband med att man lägger trafiken och det är tillgänglighet. Finans- och näringsutskottets ordförande Silander sade vid två tillfällen att eftersom tillgängligheten till Vårdö är så god med tanke på den linfärjtrafik som finns så behöver de inte längre vara en skärgårdskommun i trafiksystemet. Ordet tillgänglighet har aldrig mig veterligen tidigare används för att fastslå en skärgårdskommun eller något annat. Skulle gärna ta del i hur det resonemanget har kommit till, eller är det en efterhandskonstruktion från regeringen och finansutskottets ordförandes sida?

    Ltl Tage Silander, replik

    Fru talman! Det är förstås ingen efterhandskonstruktion för det är egentligen det här som frågan alltid gäller när man pratar skärgårdstrafik. Hur ska man binda ihop skärgårdsöarna med varandra? Det är tillgänglighet. Om ordet är nytt så kanske vi behöver använda det nu.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack. Jag var ansvarig för skärgårdstrafiken i sex år. Jag kan aldrig minnas att någon av de två landskapsregeringar som jag satt med i har haft ordet tillgänglighet som en parameter som man beaktar och räknar med när man tittar på skärgårdstrafiken och vilka förutsättningar respektive ö har. Det här är typiskt för landskapsregeringen att man hittar på och ändrar systemen godtyckligt och nu har tydligen finans- och näringsutskottet anammat den principen.

    Ltl Tage Silander, replik

    Fru talman! Det är givetvis inget godtycke det är bara en definition på vad skärgårdstrafiken handlar om, d.v.s. att kunna binda ihop alla öar där det bor människor så bra som möjligt och se till att tillgängligheten är god. Det är minsann inget nytt begrepp i den bemärkelsen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Tack för den redogörelsen som var betydligt fylligare än betänkandet. När det handlar om tillgänglighet så talar finans- och näringsutskottets ordförande om att den är god. Vilka parametrar är det som gäller där? Är den god också till Föglö eller vad är skillnaden? Hur många färjpass måste det vara för att den ska passa in i begreppet god? Hur ska färjorna se ut och hur ska trafiken ske? Finns det planer på att man även ska göra om Föglös status som inte är så mycket längre färjpass än från Vårdö beroende på var man lägger begreppet?

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, fru talman! Jag känner inte till att man har planer på att göra motsvarande förändringar gällande Föglötrafiken. För min egen del ser jag att det är en stor skillnad på föglötrafiken och vårdötrafiken. Vårdötrafiken handlar trots allt bara om några minuter vilket gör t.ex. att vänner till mig som bor på Vårdö med lätthet kan spela golf med mig i Kastelholm och åka hem igen till kvällen.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Det är glädjande att ltl Silander inte står utan golfsällskap tack vare färjetrafiken.

    Ordförande nämnde att man hade agerat för snabbt och utan tillräcklig förankring, det är enligt mig en rätt tung kritik mot sättet på vilket detta har hanterats. Är nyfiken på vad utskottets ordförande skulle vilja hälsa till de företagare som nu konkret har blivit drabbade av detta beslut som kom innan den här säsongen började. Något man inte kunde förbereda sig för, inte budgetera för, inte hade tagit med i beräkningar vid investeringar osv. Vad skulle ltl Silander vilja hälsa till dem, vad ska de göra?

    Ltl Tage Silander, replik

    Fru talman! Jag har ingen särskild hälsning till någon överhuvudtaget. Jag konstaterar att när man bereder, inför att man ska ta beslut behöver ärendena förankras tillräckligt vilket kan vara olika i olika fall. Speciellt om det är människor, företag som berörs ska man få komma till tals det kan hända att man inte får allt man begär men man ska åtminstone få en rejäl chans att berätta om sina levnadsförhållanden eller sina förhållanden för de företag man driver.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Jag ska presentera min reservation som jag har tillsammans med ledamöterna Lars Häggblom och Stephan Toivonen, de kommer troligtvis att tala för sig själva.

    Inledningen av vår reservation är ”landskapsregeringens agerande av omklassificeringen av Vårdö från skärgårdskommun till fast åländsk kommun är ett demokratiskt klavertramp av ej tidigare skådat slag”. Talman, jag hade fel vi har sett att landskapsregeringen har nått nya höjder vad gäller klavertramp.

    Vi har funderat mycket kring varför landskapsregeringen valde att ändra Vårdös status och dessutom med kort varsel, beslutet togs den 13 december. En del av synpunkterna finns i en dokumentation som har tillställts finans- och näringsutskottet i samband med ärendets beredning. Dokumentet är nu en offentlig handling eftersom det har tillställts oss därför kan jag citera rakt ur det. Ansvarig minister Mika Nordberg angav muntligen under sitt besök i Vårdö tisdagen den 14 februari 2017 att anledningen till att beslutet fattas ”att vissa brändöbor och kumlingebor var avundsjuka på Vårdös särstatus i skärgårdstrafikens avseende på att man tidigare kunde övernatta i Vårdö för att sedan åka vidare på billigaste taxa”. Detta var det bärande skälet till att beslutet fattades och inga konsekvensanalyser gjordes, ingen dialog fördes. Det lyfter vi fram och tar fasta på i vår reservation.

    Om ett beslut fattas den 13 december är det i efterhand svårt att inleda en dialog om ett beslut som ska träda i kraft två och en halv vecka senare. Där förstår vi att det brast. Där ska finans- och näringsutskottets ordförande ha en eloge för att han också konstaterar att tidsmarginalen var i kortaste laget.

    De två centrala frågor vi har ställt oss vid olika tillfällen i olika forum är vad som blev bättre av det här beslutet, vad blev billigare? För transportföretagarna i Brändö blev det definitivt inte bättre. Vi kan säga att de inte längre behöver idka någon transport till Vårdö, den delen i deras verksamhet är bortkopplad, samma sak gäller för Kumlinge.

    Blev det kanske mindre administration? Nej, det blev det inte. Under 2015 hade vårdöbor 72 st. lösta årskort och de hade inte på något vis ökat administrationsbördan fast de hade varit kvar. Däremot den som får en ökning av administration är de som begär om att få ha en transport till annat pris genom skärgården, d.v.s. privatföretagare. Summan för hanteringen av ett ärende är 104 euro. Man ska ha ganska höga taxor i sina uthyrningsstugor, eller vilken näringsverksamhet man bedriver om man ska kunna hantera en kostnad på 104 euro för varje enskilt beslut. Det är inte bra.

    Det man däremot gjorde med detta var att man ökade på administrationen hos Ålandstrafiken. Någon måste hantera det här som inte går att få in i systemet. I efterhand försökte minister Nordberg någon form av skadeverkningskontroll men hör man berörda och även med tjänstemän är man tveksam till vad man egentligen har beslutat om, det blev ett icke beslut i beslutet.

    Vårdö har varit, är i min och i hela centerpartiets värld en skärgårdskommun. Om Anni Blomqvist skulle ha levt och man skulle ha berättat för henne att hon inte längre bor i en skärgårdskommun vad gäller trafikavseendet, visserligen ska du först med två vajerfärjor för att komma till fasta Åland men i en skärgårdskommun bor du inte längre Anni, du har flyttat till fasta Åland.

    Frågorna vad som blev bättre av det här beslutet, vad som blev billigare och kanske ytterligare vem gynnas av det skulle vara fint om ansvarig minister kunde redogöra för idag. Eftersom näringslivet på Vårdö är tveksamma, det offentliga Vårdö ser inga fördelar i detta. Jag har inte hört när jag har försökt sniffa runt med brändöbor och kumlingebor vem som har aviserat en så stor avundsjuka. Tvärtom har företagarna på Brändö funderat på att göra en skrivelse där man skulle ge sitt stöd till Vårdö kommun för detta.

    Jag är den första att beklaga att landskapsregeringen har ställt till med ett beslut som man tagit hux flux ur luften. Med anledning av detta vill jag redan nu avisera ett ändringsförslag, d.v.s. att den kläm som finns med i reservationen ska ligga som grund för fortsatt behandling. Att lagtinget beslutar hemställa till landskapsregeringen att de omgående beslutar att Vårdö ska klassificeras som en skärgårdskommun i trafiksystemet.

    Ltl Mikael Lindholm

    Tack, fru talman! Vårdös status som skärgårdskommun har inte ändras säger landskapsregeringen i sitt svar med anledning av min åtgärdsmotion. Det är ett märkligt system då våra förutsättningar att nyttja skärgårdstrafiken har ändrats väsentligt, man kunde tro att det kan försvaras av minskade kostnader eller ökade intäkter för landskapsregeringen eller att andra skärgårdsbor skulle hindras i sitt resande men detta har inte kunnat påvisas överhuvudtaget.

    Ännu mer konfunderad blir man när man läser kommunindelningsförslaget, där säger landskapsregeringen att landskapsandelssystemet inte ska utjämna skillnader inom de nya kommunerna utan bara mellan kommunerna och att det är bra att skärgårdskommunerna är självständiga kommuner. Vart tog Vårdö vägen? Är det de facto så att ni anser att Vårdö inte behöver beaktas som skärgårdskommun? I sådana fall återkommer mina ursprungliga frågor. Vad händer med butiksstödet? Vad händer med stöden inom LBU-programmet? Vad händer med representationen i skärgårdsnämnden och föreningen Företagsam skärgård? Om vi lägger till den ogenomtänkta förslaget till turlista på Töftöfärjan som har över 400 000 passagerare och 218 000 fordon på årsbasis börjar allt fler fråga sig vad har vårdöborna gjort för att bli så styvmoderligt behandlade?

    Minister Mika Nordberg

    Tack, fru talman! Det här är en fråga som har stötts och blötts och varit mycket åsikter om, speciellt från centern har man reagerat kraftfullt och det finns säkert sin anledning i det. Det verkar som Vårdö haft en väldigt stark roll i de tidigare regeringarna när det gäller olika påverkningar.

    Det är ytterst anmärkningsvärt av vtm Thörnroos att i en reservation använda sig av citat som man fått i andrahandsinformation. Vad jag känner till var näringsminister Gunell och undertecknad och träffade representanter för Vårdö kommun den 14.2, mig veterligen var inte ledamoten Thörnroos närvarande, att då citera undertecknad i en reservation anser jag mycket anmärkningsvärt. Är det här den nya debattekniken och formalia vi ska använda oss av är det bäst att man som minister aldrig uttalar sig i någon fråga om man inte kan föra en debatt och kunna försvara sig mot det som skrivs ned som påstådda påståenden.

    Problematiken med Hummelvik som ändhamn så har det tidigare varit möjligt med de gamla reglerna 2016, för vårdöbor att köpa ett rött kort. Med det röda kortet har de kunnat göra genomfartsresa hela vägen till Finland. Det handlar inte om att ha ett kort som övriga skärgårdskommuner t.ex. Kumlinge och Brändö behöver ha för att ta sig till centralorten, sjukhuset eller till andra ändamål som man behöver ta sig till centralorten för. Har man varit till centralorten och behöver åka hem har man haft tillgänglighet till skärgårdsplatser som endast de med rött kort har haft möjlighet att få utnyttja. Man har kunnat säkerställa sig som skärgårdsbo att få komma hem efter att ha varit i centralorten.

    Med föregående system som tidigare landskapsregering och tidigare minister Thörnroos ansvarade för så kanske en vårdöbo som ville åka till Finland hade lagt beslag på en röd skärgårdsplats på färjorna. Man hindrade brändöbor och kumlingebor att komma hem efter ett oplanerat ärende i staden. Det var inte korrekt. Ytterligare är det en stor skillnad när det gäller hela skärgårdstrafiken, före 1993 betalade de facto Finland för hela skärgårdstrafiken. Så länge Finland betalade fanns det en allmän uppfattning att skärgårdstrafiken är skärgårdsbornas och ingen annan har så mycket åsikter om det. Idag har vi ett budgetmoment som bl.a. bekostar skärgårdstrafiken. Det budgetmomentet samsas med övriga budgetmoment som vi har i landskapet Åland. Vi ska ha sjukvård, utbildning, vi ska ha allt annat. Att då övriga ålänningar kan ha åsikter om hur skärgårdstrafiken är uppbyggd är absolut på sin plats.

    Den ändring som vi har gjort efter beslutet togs är att införa ett annorlunda system som fortfarande möjliggör för vårdöbor att utnyttja den extra kapacitet som representanter på mötet i Vårdö framförde. Färjorna är inte alltid fulla det finns alltid ströplatser, kan vi inte använda dem? Landskapsregeringen lyssnade till de argumenten och har nu infört ett nytt system som möjliggör sistaminutenplatser som samtliga ålänningar, inklusive vårdöborna har tillgång till för att kunna åka genomfartstrafik ända till Finland. Jag anser att det är ett bättre system än det tidigare systemet.

    Fru talman! Det spelar ingen roll vilka argumentationer och förklaringar vi från landskapsregeringen kommer med i ärendet för man har bestämt sig, från centerns sida att det inte spelar någon roll vad de säger eller vad de gör så är det fel. Vill beklaga att man inte vill se saken som den är utan vill föra fram det i många andra hänseenden. Att sedan ytterligare dra in tjänstemän från tidigare infrastrukturministerns sida det betackar jag mig för att kommentera.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack för anförandet ministern. Har fortfarande några frågeställningar som inte har besvarats. Jag upprepar dem, vad blev bättre av beslutet nu och vem är det som gynnas av det? Blev administrationen mindre eller har den ökat på sig ytterligare?

    De dokument som kommer in till olika utskott i lagtinget får offentlighetens ljus när ärendet är slutbehandlat. I det här fallet vill jag hänvisa till ett brev som är inlämnat från Vårdö kommun av deras kommundirektör, daterat 15 mars 2017. Rubriken är ”Sammanfattning av Vårdö kommuns synpunkter vid hörandet hos finans- och näringsutskottet”, i detta dokument nämns explicit Mika Nordberg och vad han har sagt vid mötet i Vårdö.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack, fru talman! Jag förde fram i mitt anförande att vårdöbor har använt skärgårdsplatser för genomfartstrafik till Finland och på det sättet har dessa platser inte varit tillgängliga för t.ex. kumlingebor och brändöbor. Detta är ett exempel på ett svar på den fråga som vtm Thörnroos tidigare ställde.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack! Jag hör att ministern glider här och inte riktigt vill svara. Vad var det som blev bättre och för vem blev det bättre? Vad händer med de ökade administrationskostnaderna som finns?

    Jag reser ganska mycket på den här linjen och kan inte erinra mig att jag skulle ha hört klagomål varken tidigare eller nu på att vårdöbor skulle uppta någon plats. För oss brändöbor är Vårdö fortsättningsvis en skärgårdskommun i alla avseenden och vi välkomnar dem att använda färjorna i den utsträckning det behövs. Vi ska komma ihåg att 2015 var det faktiskt bara 72 vårdöbor som valde att resa med skärgårdstrafiken på årskort. Det är inte direkt invasion av vårdöbor så de är välkomna ombord, det är centerns och min åsikt.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack, fru talman! Vad som har blivit bättre försökte jag också beskriva i mitt anförande, om man skulle ta sig tid att försöka lyssna.

    Det vi har införd i bokningsreglerna nr 92 är möjligheten för samtliga ålänningar och andra som har löst ett grönt årskort att utnyttja genomfartstrafiken från Hummelvik till Osnäs, i mån av platser.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Anser minister Nordberg att förfarandet inte behövde genomgå en dialog med kommunen om den förändring som stod för dörren? Har faktiskt vårdöborna hindrat kumlingebor och brändöbor att åka, har vi någon gång tagit sista platsen? Skulle vi fått en möjlighet till dialog skulle vi säkert ha kommit fram till en kompromiss. Jag kan erinra ministern om att på mötet framkom det att skärgårdsplatserna som man kan boka direkt till färjan har vi hela tiden varit villiga att avstå från.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack! Jag har tidigare i den här frågan svarat på den första frågeställningen. Ja, med facit i hand skulle man kunnat ha haft en bättre dialog mellan de berörda och med oss som beslutsfattare i den här punkten.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack! I den andra frågan har jag inte hört minister Nordberg svarat på om det finns statistik på hur många kumlingebor och brändöbor som blivit strandsatta för att vårdöbor har ockuperat deras skärgårdsplatser. Skulle gärna se en sådan statistik eller om ministern kan hänvisa till någon som kan påtala att de har blivit efter p.g.a. vårdöborna har tagit deras platser.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Under 2016 fanns det reserverade platser, beroende på om vi pratar norra eller södra linjen, men vi pratar om norra linjen, fanns det x antal platser reserverade för skärgårdsbor som inte är bokningsbara till Ålandstrafiken utan man bokar dem direkt till fartyget. Dessa platser är inte på något sätt markerade beroende på om det är en kumlingebo eller en vårdöbo som kommer, har du ett rött skärgårdskort i ditt fordon har du haft tillgång till en sådan plats. Om sedan vårdöbor, som ltl Lindholm säger har begärt att få avstå från dem är inget jag kan svara på och heller inget det finns statistik på men de har haft rätt och tillgänglighet till dessa platser.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, talman! Den 13 december 2016 fattades beslutet och de som var närvarande var ordförande Camilla Gunell, finansminister Mats Perämaa, infrastrukturminister Mika Nordberg och även kansliminister Nina Fellman. Vad man inte hade tänkt på före man fattade beslutet är att man inte hade hört kommunen, man borde förhålla sig till förvaltningslagen och höra dem som berörs, det har man kringgått.

    Enligt 26 § i förvaltningslagen har man en utredningsskyldighet vad det får för konsekvenser. Det intressanta i beslutet är att man har ändrat klassificeringen Hummelvik, Vårdö klassificeras som renodlad ändhamn och inte skärgårdskommun från 1.1.2017. Ni hade ingen rätt att ändra en klassificering av en kommun. Klassificeringsordet är mycket starkt och det finns lagstiftning på det. Att gå in och göra det i beslutet är totalt felaktigt eftersom ni använt det ordet. Det är inte värre än att ni rättar till beslutet. Finans- och näringsutskottets ordförande gav landskapsregeringen en rejäl situp i sitt anförande. Alla misstag kan rättas till om man inte är kirurg och gjort ett misstag som kan få ödestigna konsekvenser.

    Politiker har möjligheter att rätta sig, det här har fått konsekvenser för Vårdö kommun och företagare som man inte har tänkt. Enligt uppgift har innevånare och företagare flyttat från Vårdö. Det hindrar inte att man rättar till det och säger att vi inte tänkte på allt, vi utredde det inte ordentligt det är bara att gå vidare.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack, herr talman! Hummelvik hade en status i bokningssystemet som både mellanhamn och ändhamn. Avsikten med beslutet som landskapsregeringen tog var att Hummelvik ska vara renodlad ändhamn i trafiksystemet. När det gäller alla konsekvenser vill jag ändå påminna om att landskapsregeringen har haft ett antal möten med berörda näringsidkare, beslutsfattare i olika sammanhang som ändå omfattas av detta inom Vårdö kommun och där har olika saker framkommit som landskapsregeringen har haft en lyhördhet för som kan konstateras i tidigare replikväxlingar.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, talman! En viktig princip i vårt rättsamhälle är kommunikationsprincipen, det är landskapsregeringens skyldighet att beakta den enligt den förvaltningslag vi har. Det är alltid att man hör dem för då kan misstag undvikas. Landskapsregeringen har använt ordet klassificering och det är ett enormt hårt ord som finns i olika lagstiftningar där Vårdö kommun är klassificerad som skärgårdskommun. Det har inte att göra med biljetter. Skulle ni ha fattat ett annat beslut, men som ni har skrivit det är det felaktigt t.o.m. lagstridigt. På de grunderna kan ni inte genom ett beslut kringgå en lagstiftning.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Vill igen påminna om att vi har ett avgiftssystem som bygger på ett regelverk där vi försöker tillmötesgå ändamålet med hela skärgårdstrafiken och i det finns olika regler för olika hamnar, om det är mellanhamn eller ändhamn. Tanken med klassificeringen var att klassificera hamnen till en renodlad ändhamn.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, talman! Det är intressant att ministern säger så nu men det står att man klassificerar om Vårdö att inte längre vara en skärgårdskommun. Rätta besluten som ni har gjort och gör om det och gör rätt istället. Vi pratade om rött kort tidigare, i det här fallet så har ministern, landskapsregeringen fått rött kort beträffande detta beslut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen

    Herr talman! Ärande ledamöter. Det mesta har sagts i ärendet men som reservant kommer jag med ännu några tankar.

    Vi har som lagtingsledamöter i uppgift att övervaka landskapsregeringen. Man skulle kunna hoppas och önska att alla beslut tas på basen av väl förberedda undersökningar, fakta och analyser. På basen av det jag erfarit i utskottet verkar det snarare vara baserat på efterhandskonstruktioner, som diskuterats här tidigare. Många beslut har negativa effekter men avsikten är väl att de ska få mest fördelaktiga effekter. I detta beslut har vi konstaterat att det är väldigt svårt att hitta något positivt däremot har det funnits ett antal negativa effekter bl.a. att en handfull personer har flyttat från kommunen. Av den orsaken vill jag understöda åtgärdsmotionen och vill att landskapsregeringen ska återta sitt olyckliga beslut.

    Talmannen

    Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Jag föreslår att klämmen i reservationen godkänns.

    Ltl Harry Jansson

    Understöder vtm Thörnroos förslag.

    Talmannen

    Under detaljbehandlingen har vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Harry Jansson, föreslagit att lagtinget godkänner klämmen i vtm Thörnroos reservation.

    Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar vtm Thörnroos ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Jag föreslår öppen omröstning.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Ber att få understöda ledamotens förslag.

    Talmannen

    Öppen omröstning är föreslagen och kommer att genomföras.

    Jag ber ja-rösterna resa sig. Jag ber nej-rösterna resa sig. Lagtinget har alltså godkänt klämmen enligt utskottets förslag. Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras

    6        Beskattning av pensioner från utlandet

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 13/2016-2017

    Frågan läses upp av frågeställaren och efter det ger minister sitt svar utan tidsbegränsning. Frågeställaren och ministern får därefter hålla högst två anföranden som inte får överstiga tre minuter.

    Svaret ges av minister Mats Perämaa. Ordet ges först till lagtingsledamoten Stephan Toivonen.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, fru talman! Enligt uppgift finns det mer än 2000 personer som lyfter pensioner från utlandet. Dessa erlägger sina skatter i källstaten, exempelvis Sverige. Enligt gällande skatteavtal gör detta att Åland går miste om hela kommunalskatten. Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder har landskapsregeringen vidtagit för att kommunerna på Åland skulle kunna erhålla hela eller delar av denna kommunalskatt?

    Minister Mats Perämaa

    Fru talman! Det är bra att frågan kommer upp till diskussion med beaktande av att frågan har levt genom den politik som har förts i lagtinget och i landskapsregeringar åtminstone under det senaste årtiondet. Ibland väcks frågan igen och ibland faller den i dvala. Ska försöka redogöra för det som jag känner till med tidsfaktorn ett decennium tillbaka.

    Landskapsregeringen 2007 – 2011 under ledning av dåvarande lantrådet Viveka Eriksson, då jag själv hade säte som finansminister var frågan väldigt aktuell och debatterades livligt i lagtinget på ett korrekt och bra sätt. Det är en viktig fråga för det är stora penningströmmar, många människor som i kraft av nuvarande skatteavtal mellan länderna betalar sin pension vid ursprungslandet.

    Under den perioden gjordes en kraftansträngning för att få upp frågan till diskussion mellan de nordiska länderna. Pratar närmast om de nordiska länderna eftersom frågan mest i huvudsak berör människor som har bott i de här länderna och flyttat däremellan.

    Den dåvarande landskapsregeringen mellan 2007 – 2011 gjorde sitt yttersta i förhållande till finansministeriet och Finland för att försöka få frågan upp till diskussion. Det är via Finland diskussionen måste föras även med de andra länderna för att Finland är en avtalspart så även de andra nordiska länderna.

    Vi ställde stora krav på att vi borde ingå i det som då kallades för det Nordiska dubbelbeskattningsgruppen där man förhandlade om dessa frågor. Där fördes då och sannolikt förs i dessa dagar förhandlingar om eventuella ändringar i de dubbelbeskattningsavtal och skatteavtal som finns mellan länderna.

    Vi nådde dess värre inte då heller ända fram till målet att vi som egen part skulle ha kunnat vara delaktiga i de förhandlingarna. Det fanns helt enkelt inte viljan till det, tiden var inte mogen i förhållandet till Finland och finansministeriet. Finland ville då och vill kanske ännu förhandla självständigt som en stat också i dessa frågor.

    Det som kraftsamlingen ledde till var att vi kunde få till stånd ett regelbundet arbete mellan landskapsregeringen, finansavdelningen och finansministeriet i form av något som kallas kvartalsmöten om olika skattefrågor. Resultatet av våra ansträngningar manifesterades under ett besök av dåvarande finansminister Jyrki Katainen då vi kom överens om att arbetet ska fortgå på det sättet. Därefter har finansministeriet och finansavdelningen träffats under kvartalsmöten i skattefrågor i allmänhet. Finansministeriet har informerat om förestående beskattningsåtgärder som kan påverka självstyrelsen och vi för vår del har gett motsvarande information tillbaka.

    Det här är förstås inte svaret på frågan men det var så långt vi kom då. Nu har det gått några år och vi har haft en annan regering sedan dess. Finansavdelningen har annan personal på plats p.g.a. moderskapsledigheter så vid en ytlig granskning har jag inte kunnat se om det därefter har arbetats aktivt med frågan.

    Någon aktivitet kan man inte säga att har förekommit vid de första 18 månaderna av den här regeringens mandatperiod. Det finns ändå skäl att hålla frågan bakom örat, hålla den levande så att om och när de nordiska länderna i första hand återigen möjligen tar upp diskussionen om att justera i avtalen mellan länderna bör vi hålla vår fot framme och försöka få in den mellan dörren så att också den här frågan kunde ventileras.

    Jag vill ändå inte med detta överdriva möjligheten att vi når till resultat för vi får ändå komma ihåg att om vi ska komma till något som leder till att Åland får mer pengar blir det någon annan part som får mindre pengar. Det genereras inga nya pengar i avtalen. När det är fråga om sådant finns det alltid någon part som säkerligen tycker att det är fel. Modellerna, avtalen är etablerade och utnyttjade sedan lång tid tillbaka. Att ändra grundprincipen om att skatten inte skulle betalas i ursprungslandet för pensionärers del utan i flyttningslandet är inte särdeles lätt att komma till.

    På nästföljande kvartalsmöte mellan finansministeriet och finansavdelningen ska vi passa på att lyfta frågan för att säkerställa oss om att vi får information om och när denna fråga eventuellt kommer upp till förhandling mellan länderna för att vi då ska passa på att framföra våra synpunkter.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tackar för svaret, nu förstår jag situationen bättre. Tanken kring detta kom utgående från ett annat ärende vi diskuterade. Den gången tyckte jag att det skulle vara mera korrekt att man beskattar pensionerna där man bor då hade vi lite annan åsikt. Om jag förstår ministern rätt skulle det vara mera rättvist att åtminstone en del av pensionerna beskattas här?

    Minister Mats Perämaa

    Fru talman! Det är svårt att säga vilket som är mest rättvist. Det blir ändå så att vilket spår man ändå väljer att pensionärer ska beskattas i ursprungslandet eller i landet dit pensionären har flyttat det måste bli en grundprincip som tillämpas hela tiden för alla i alla sammanhang. Vi kanske tycker att det är mera rättvist om Åland skulle få mera pengar i den här situationen men man måste också se frågan ur individen och det viktiga är att alla behandlas på samma sätt.

    Avsikten är inte bara att det ska kanaliseras pengar till det ena eller andra landet utan en av huvudavsikterna med detta är att undvika att individen i fråga dubbelbeskattas, därav har vi avtalen. Frågan är så intressant att får vi en möjlighet så ska vi försöka få upp den till förhandling.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, fru talman! Blev tipsad av en vän i utlandet som har SINK-skatt att nu finns ett förslag i Sverige att den ska höjas från 20 % till 25 %. Förslaget har gått på remiss och man hoppas att det ska träda i kraft från 1.1.2018. Det gör att det finns en större möjlighet för Åland att få en del kommunalskatten nu när man höjer med fem procentenheter, det kanske kan hjälpa till i de förhandlingar som ni nämnde om.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    För kännedom

    7        Godkännande av förordning om sättande i kraft av Minamatakonventionen om kvicksilver

    Landskapsregeringens yttrande RP 9/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 9/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid nästa 19 april 2017.

    8        Meddelande angående reform av kommunstrukturen

    Landskapsregeringens meddelande M 4/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum 19 april 2017.

    9        Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

    Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum 19 april 2017.

    10      Ändrad tidpunkt för kommunernas socialtjänst

    Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum 19 april 2017.

    11      Offentlig upphandling

    Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum 19 april 2017.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls den 19 april 2017 klockan 13.00. Plenum är avslutat.