Enda behandling

Ärendet bordlades vid plenum den 18 september 2023. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, herr talman! Några korta ordalag om meddelandet kring folkhälsostrategin. Det har varit ett gediget och bra arbete, vad det verkar, kring den här strategin. Jag kommer att beröra lite grann det som gäller ANDTS-frågorna. Jag har själv suttit med i kommittén för just ANDTS-programmet för Åland för 2022-2024. Det nämns en hel del i folkhälsostrategin kring just ANDTS-programmet och dess åtgärdsprogram. Just kring skrivningarna som finns i meddelandet om ungdomars ANDTS-bruk, barn och ungas bruk av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel så är det bra skrivningar hur vi ska arbeta för att minska tobaks- och alkoholbruket hos unga personer.

Det är en väldigt viktig sak för framtiden och det är alltså ingen lång framtid vi pratar om. Det handlar om att vi har 13-14-åringar som om fyra-fem är vuxna människor. Under den här tiden, tonårstiden, de få år som det ändå är, så finns det stor risk för att man fastnar i ett långvarigt, kanske livslångt, beroende om man hanterar främst tobak och alkohol. Det är också så att unga kroppar och hjärnor tar oerhört mycket mer skada än vuxna av de här sakerna och även av narkotika så klart och doping. Men för ungas bruk och som riskgrupp så är det fortfarande alkohol och tobak som är den största risken. Det är det som man i främsta hand kommer i kontakt med som ung idag, tyvärr, och det är ofta en inkörsport till annat.

Jag tycker att det är viktigt att man faktiskt poängterar och lägger fokus på målsättningen att man så långt det går ska begränsa ungas bruk av tobak och alkohol. Det är alltså en riskfaktor för beroende i framtiden. All forskning visar på att ju längre man skjuter upp en eventuell debut av bruk av alkohol och tobak hos unga, desto mindre risk finns det för ett långvarigt beroende och skadlig användning i framtiden.

Jag ska nämna några ord kring ANDTS-programmet. Det står så här: "Övergripande mål är att förebygga och begränsa de negativa fysiska, psykiska och sociala effekterna av dessa ANDTS-bruk som hindrar människor från att leva ett hälsosamt, tryggt och meningsfullt liv." Under målsättningar så räknas det upp sex stycken olika målsättningar. Jag kommer inte att beröra allihop, men jag berör de som just speciellt berör barn och unga. "Målsättning nr 1) Antalet personer som utvecklar skadligt bruk eller beroende av alkohol, tobak eller spel ska minska och antalet personer som börjar använda narkotika eller dopingpreparat ska minska.

Målsättning nr 2) Debutåldern för alkohol, tobak och spel om pengar ska successivt höjas. Ingen under 18 år ska bruka ANDT eller spela om pengar.

Speciellt den sista målsättningen, skadeverkningarna relaterade till alkohol, tobak, narkotika, dopingpreparat och spel ska minska. Barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av andras eller eget bruk av alkohol, narkotika, doping, tobak eller spel."

Det är alltså målsättningarna ur det politiska ANDTS-programmet som vi tog för år 2022-2024. Detta har arbetsgrupperna för folkhälsostrategin tagit bra fasta på. Det är mycket bra skrivningar. Vi får till och med se på sidan 108 en punktlista kring tobak som vidgar åtgärdsförslagen kring hur man ska kunna göra utöver det som redan planeras i ANDTS-åtgärdsprogrammet. Där finns det bland annat två punkter som jag tycker att är jättebra. En av dem är neutrala förpackningar och ett skärpt exponeringsförbud i detaljhandeln för tobak. Neutrala förpackningar, det som kallas för plain packaging, är att man helt enkelt tar bort märkningarna. Det blir en grå vägg av de cigarettpaketen och man har skärpt exponeringsförbud. Den här exponeringen har större makt än man tror. Det är större kraft än man kan tro att se och höra just om tobak och alkohol.

Jag vill påminna om en motion som jag lade år 2020 eller 2021 om elektronisk ID-granskning vid köp av tobak och att man skulle ta ut tobaken från en automat. Vi skulle behöver utreda huruvida vi kunde applicera det i framtiden i den åländska handeln. Att vi helt enkelt skulle få bort tobaken helt och hållet från hyllorna. Ska du köpa tobak så identifierar du dig elektroniskt med ett körkort eller en ID-handling och sedan så hämtas det i en automat. Detta är något som forskning har visat att har betydelse om man ser tobaken eller inte, om den finns runt om en och den normaliseras helt enkelt i vardagen hos barn och unga speciellt.

Den andra saken i punktlistan som jag också tycker att är jättebra är höjd åldersgräns från 16 till 18 år för försäljning av tobak. Det här går ihop med en reservation som vi liberaler lade i samband med social- och miljöutskottets betänkande om tobakslagen. När vi en gång sätter en åldersgräns så tyckte vi att vi lika bra kan sätta den till 18 år. Den går alltså efter devisen, om du inte får använda det så ska du heller inte sälja det. Det här är något som jag tycker att är viktigt.

Det gäller även alkohol och samma diskussion förekom när vi behandlade alkohollagen. Man menade då att ungdomar som är under 18 skulle få sälja alkohol och skulle få hantera alkohol men inte dricka alkohol. Då diskuterades det också från vårt håll ett möjligt undantag för hotell- och restaurangutbildningar där man är i en kontrollerad miljö och där man är i ett lärande. Men just i samhället så borde det här vara en väldigt viktig signal från beslutsfattare och från hela vuxenvärlden att tillsammans säga; är du inte 18 år så ska du inte köpa tobak och alkohol, du ska inte hantera tobak och alkohol, du ska inte sälja tobak och alkohol och du ska absolut inte använda det. Det borde vara en utgångspunkt som vi i dagens läge kunde enas bakom.

Vidare så tycker jag att lagförslagen kring tobak och alkohol ska utvärderas och att en konsekvensbedömning ska göras med utgång från barnperspektivet.

Vidare sen om alkohol. Det är också bra att man i strategin lyfter upp kring alkohol under rubriken Tillgänglighet på sidan 118. Jag citerar från folkhälsostrategin: "Föräldrars förhållningssätt till minderårigas alkoholbruk har ett signifikant samband med samtliga ANDTS-vanor." Vidare citat: "På Åland förefaller föräldrar till minderåriga gymnasieelever ha en tillåtande attityd gällande alkohol, medan 86 % av högstadieeleverna angav att föräldrarna inte tillät alkoholbruk så var motsvarande siffran 71 % bland minderåriga elever vid Ålands lyceum och 55 % i yrkesgymnasiet.

Jag har lyckats få tag i färska siffror från 2023 idag, de presenteras idag och jag har fått lov att nämna dem här från stolen. Idag är motsvarande siffror så att föräldrar som inte tillåter alkoholbruk på högstadiet är 84 % det var 86 % förra året. I Lusse så är det 71 %, samma som förra året. Yrkesgymnasiet däremot har alltså fått en ökning av föräldrar som säger nej. Det var 55 % 2022 till och nu 64 % och vi kan också se ett möjligt samband hur viktigt det är att föräldrar har styrkan att säga emot och säga; är du under 18 år så dricker du inte alkohol. Det finns ett möjligt samband att de som aldrig har druckit bland studerandena i yrkesgymnasiet går från 25 % 2022 till 34 % 2023. Det kan vara ett möjligt samband, det kräver så klart flera studier för att säkerställa det. Men det går helt och hållet ihop med de trenderna som jag och mina kollegor såg på fältet. De som hade föräldrar som satte stopp från första början och sade; det finns inga alternativ till att du inte ska dricka alkohol. Du dricker inte alkohol under 18, så de tenderade att ha en senare debut, jämfört med dem som inte hade det här restriktiva förhållningssättet.

Föräldrar och andra vuxna i minderårigas omgivning måste ha en tydlig förväntan på att barn och ungdomar inte ska använda alkohol och tobak. Det är det främsta budskapet som jag tycker att vi beslutsfattare även ska framhålla. Vuxna behöver stöd av varandra i att ha ett sådant förhållningssätt. Vi beslutsfattare måste ge signaler i lagstiftning och åtgärder för att stöda föräldrar på olika sätt; via forum, infomaterial och det ska genomsyra alla instanser som har kontakt med barn, ungdomar och föräldrar. Man ska också se till att man har uppdaterade alkohol-och drogpolicys i föreningar och alla instanser som har att göra med barn. Det ska även vara fortbildning av personal som träffar både föräldrar och ungdomar.

Talmannen: Jag vill uppmärksamma att den rekommenderad taltiden har överskridits.

Ja, tack så mycket! Slutligen så vill jag nämna några ord kring spel. Något som är unikt i ANDTS-programmet och som nämns ganska mycket i strategin är att även problematiskt digitalt spelande tas upp i ANDTS-programmet för första gången. På socialvårdsbyrån så har man tagit bollen och sett till att man i lagstiftning uppmärksammar det här. Det finns ett väldigt nära samband mellan problematiskt digitalt spelande och hemmasittare och barn som får för lite rörelse i sin vardag. Det här är någonting som man också lyfter upp i folkhälsostrategin, åtgärder för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor som den här bilagan heter. Det är viktigt att man tänker var insatsen ska göras. Insatsen ska göras i samverkan och kommunerna och KST har en väldigt viktig roll här.

Vi från Liberalerna har uppmärksammat kommunernas förebyggande arbete, det är kommunerna som har det på sitt bord. Det är landskapet som ska tillsyna att det funkar. I bilagan som heter "Åtgärder för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor" så står det att man ska fokusera på samverkan med kommunerna och med andra aktörer för att det här ska funka. Jag hoppas att landskapet och kommunerna säkerställer att de ekonomiska och förvaltningsrättsliga strukturerna i kommunerna på Åland finns för att man ska kunna genomföra samarbete på lika villkor.

En liknande sak tog jag även upp med minister Hambrudd när jag hade en skriftlig fråga angående ungdomars rörelser och fritidsaktiviteter i samband med skolan.

Det är väldigt viktigt att man säkerställer att vi faktiskt kan genomföra det som vi har skrivit och att det inte bara blir fina papper som får vila i lådan tills nästa programperiod ska komma upp. Vi ska ta det här på allvar. Det är noga att ungdomar får rörelse. Det är noga att ungdomar inte fastnar i beroende oavsett om det handlar om tobak, alkohol, spel om pengar, digitalt spelande, narkotika eller vad det nu är. Det är vårt ansvar som vuxna att se till att de inte gör det. Tack, herr talman!

Tack, talman! Tack ledamot Påvals. I början av Påvals långa anförande tog ledamot upp skiljelinjerna att man tänker mera på ekonomi och kanske inte på det viktiga förebyggande arbetet gällande tobakslagstiftningen och att ungdomar som inte själva får bruka produkter ska kunna sälja dem. Jag vet att vi hade ganska hätska debatter i lagtinget och vi socialdemokrater stödde också förslaget om att är det så att man inte får använda produkterna lagligt så ska man heller inte hantera eller sälja dem. För ju ge mera exponering man får för olika produkter så ju mera normaliserat är det. Vi stöder också att en utvärdering av det här när inte pandemin ligger över oss, det kanske inte är särskilt extraordinära omständigheter.

Tack, herr talman! Tack ledamot Jessy Eckerman för den kommentaren.

Man kan att argumentera för att barnkonsekvensanalys är ett högst ekonomiskt verktyg. Vi pratar om att mota Olle i grind för att se till att de kostnader vi inte har nu inte behöver tas mångfalt i framtiden. Det handlar ju om att göra en investering i barn och ungdomar och se till att vi har friska människor som växer upp till hederliga medborgare som klarar sig på egen hand. De ska inte behöva vara fast i skadliga beroenden. Ett skadligt beroende och ett utanförskap, det har vi hört många gånger här i salen att är en mycket kostsam nota för samhället. Så det är ett lika mycket ett ekonomiskt verktyg som det är ett verktyg för att säkerställa att våra medborgare mår bra och att vi har en rättvis socialpolitik.

Det håller jag helt med om. Men man kan ju också titta i plenarprotokollen vilka som talat om de här sakerna gång efter gång, efter gång, efter gång. Men det händer så väldigt lite. Jag hoppas att kommande lagting börjar se på saker på ett annat sätt. Det är inte alltid den nuvarande ekonomin och det som är det viktigaste, med tanke på hur vi ska göra. Vi måste kunna tänka mera långsiktigt. Vad är det vi sparar in i framtiden på kommande generationer genom att ha ett bra förebyggande arbete? Vi ska se till att folk faktiskt inte hamnar i det här utanförskapet eller missbruket.

Tack, herr talman! Jag ifrågasätter också vilken roll det har faktiskt i nuvarande ekonomi. För jag minns att inget av de hörandena som vi hade i utskottet, varken om tobakslagen eller om alkohollagen, visade att det fanns något behov av att ha minderåriga att sälja tobak och alkohol. Det framkom ganska tydligt att det var ingen som ens hade tänkt tanken, för man tog det som självklart att man inte fick sälja alkohol när man inte var myndig.

Samma gällde för mig personligen. Det kanske är anekdotiskt men själv personligen när jag jobbade i Vårdö närbutik som tonåring så fanns det inte en suck att man skulle sätta en minderårig i kassan och sälja tobak och alkohol. Man gjorde det bara inte. Men i lagen var det okej.

Sen när vi satt en åldersgräns och tog ett sådant som ställningstagande så skulle vi Liberaler gärna hade sett att man tog det fullt ut. Att vuxna tog ansvaret och skickade en tydlig signal att man säljer inte tobak och alkohol som minderårig, för man får inte ens använda det.

Tack, talman! Tack ledamot Påvals! Jag tycker att det var bra sagt gällande nolltoleransen för alkohol och att det kan vara svårt för föräldrar att säga nej. Det är ju faktiskt så att drickandet bland minderåriga är så pass vedertaget att man i vissa fall inte ens är välkommen på fester om man är en sådan ungdom som inte dricker. Då är det kanske inte så lätt för en förälder alla gånger att säga nej när barnet till och med blir ensamt för att man inte dricker.

Tack, herr talman! Tusen tack ledamot Egeland, jättebra point! Föräldrarollen är jättesvår idag och den har varit svår i tider. Men vi ser verkligen dessa otroligt svåra övervägningar som föräldrar måste göra för att säkerställa att ens ungdom också har ett socialt liv, att man inte förbjuder dem att träffa kompisar. Men det är där som man försöker se till att föräldrar också pratar med varandra, att det finns gemensamma riktlinjer. Vi har riskåldrar. Jag ska se om jag lyckas få till det här på en halv minut. Riskålder är när man börjar högstadiet, när man börjar gymnasiet och när man ska fylla 18. I dessa åldrar, när övergångarna sker, det är då som föräldrarna behöver lära känna de andra föräldrarna som har ungdomar i samma klass, samma fotbollsgäng eller vad man har och att man har gemensamma riktlinjer och kan stöda varandra. Där tror jag att vi från samhället kan göra någonting faktiskt för att hjälpa till med dessa forum. Tredje sektorn har också en jätteviktig roll här.

Herr talman! Det här är ett ärende som har varit upp flera gånger. Jag tror att det är tredje gången som det är uppe nu, så jag har förståelse för att regeringsbänken är tom. Jag tycker att det är lite synd. Vi hade från Ålands Framtids sida flera frågor som vi ville ställa om det här programmet. Jag skrev åt någon av ministrarna om de hade möjlighet att komma. Men jag förstår att det kan vara mycket annat.

Det här var ju någonting som stod i regeringsprogrammet klart och tydligt att man skulle ta fram en sådan här strategi. Den kom sent, får man lov att säga. Men jag har full respekt för att man från regeringens sida drunknade i pandemi och corona och det ena med det andra.

Det hade varit bra om ett så här omfattande arbete skulle få en utskottsbehandling. Det förtjänar det. Jag hoppas att det nya lagtinget kan ta tag i det här med en gång och föra det till en utskottsbehandling, för då får man en ganska stark start när det gäller de här frågorna.

Det sägs på sidan 39 så här i programmet: "Ålands hälsosituation mätt som medellivslängd och sammantagen sjuklighet baserad på sjukvårdsstatistik är betydligt bättre än Finland i genomsnitt och skillnaderna har ökat över tid." Det är någonting som vi förstås ska glädjas över. Det är ju faktiskt så att åländska kvinnor har den högsta förväntade medellivslängden i Norden. Om man har det i Norden så är man antagligen i topp i världen också, dvs. 86,3 år. Det är ganska fascinerande när man tänker att det faktiskt är medellivslängden som vi pratar om. Gubbarna sliter alltid på lite mera och dör lite tidigare. Men statistiken visar också att herrarna är på väg att komma fast.

Folkhälsostrategin är bra. Man säger att man ska förbättra befolkningens kost och motionsvanor och det är viktigt. Jag hade inte möjlighet att ta del i remissdebatten tidigare. Det som har framkommit att man till exempel ska ha en fritidspeng för unga motsvarande friskvårdskuponger är bra.

Ledamoten Jesper Josefsson sade att det är viktigt att det finns ett brett utbud. Jag vet ju själv att jag hörde inte till dem som älskade att springa efter en boll. Jag fattade aldrig - så mycket pengar som det satsades på idrott - varför inte alla kunde få varsin boll? Så det är bra om det finns möjligheter att välja, det håller jag absolut med om. Det är viktigt att rörelseaktiviteter görs i samband med skoldagen. Jag ska återkomma till fetman senare. Men det är viktigt.

Jag noterade att ledamoten Zetterman pratade om kulturens inverkan. Jag tror att många vet att är man riktigt, riktigt utarbetad, riktigt slut och får gå på en kulturupplevelse som man själv går igång på så är det en otroligt bra injektion.

Men det här är ju ett väldigt vitt område och vi ligger bra till och det ska vi glädjas över. Det är bra att det finns en strategi. Men man kan ju inte göra allt, utan man måste börja prioritera och det var där som jag tänkte vända mig till regeringen. Det sägs så här: "Det mesta av det hälsofrämjande arbetet görs utanför hälso- och sjukvården." I nästa mening så sägs: "Även hälso- och sjukvården har förstås en mycket viktig roll i det förebyggande arbetet." Det finns vissa stycken som talar emot varandra. Det är inte alldeles lätt att hänga med alla gånger.

Prioriteringarna så tycker jag att saknas. Därför tittar jag på punkten 1.5 Avgränsningar och det är samma med punkten 2.2 Prioriteringar. Där sägs det så här: "Trenden gällande matvanor och fysisk aktivitet är tydligt negativ på Åland" men det framgår inte, tydligt negativ till vadå? Det skulle ha varit intressant att få reda på det.

När det gäller obesitas - ett svårt ord, jag måste googla - det vill säga fetma, så är det klart att det är stillasittandet och skärmberoendet som gör att fetman ökar, det förstår jag. Därför är det så viktigt med de förslag som har kommit fram att man får ungdomar att aktivera sig i tidig ålder och att man får välja aktiviteter som faller en på läppen.

När det gäller psykisk ohälsa står det så här: "Psykisk ohälsa orsakar flest sjukpenningsperioder och sjukpensioneringar samt föranleder flest rehabiliteringsinsatser och näst flest antal i primärvården." Vi reagerar alla, jag tror att Ålands Framtid kanske rentav var det första partiet som lyfte den här frågan med den psykiska ohälsan hos barn och unga. Men nog måste vi ändå ställa oss frågan, hur kan så många må så dåligt när vi har det så bra?

Vi hade ungdomar från Ukraina hemma hos oss. En fjortonårig flicka frågade mig, hur kan mina skolskolungdomar må sämre än vad vi gör i Ukraina? Så nog är det också viktigt att vi börjar fundera vad som riktigt är orsaken till det här. Säkert har sociala medier en stor roll. Alla kan ju inte vara influencer. Alla är ju inte så förbaskat lyckliga och det måste man få folk att förstå. Det finns sådana som det går bra för och det finns sådana som det går dåligt för. Och sedan föräldrarollen, som nämndes här i tidigare anförande av ledamoten Påvals, den är också viktig.

Med tanke på den korta tid som återstår 40 sekunder, så när det gäller primär och sekundär preventivt arbete inom ÅHS så läs det stycket. Läs all statistik, läs alla utredningar och läs allt som man vill få fram!

Vi tog förhoppningsvis alla del av ekonomiprofessor Edvard Johanssons förtjänstfulla inlägg i Ålandstidningen. Allt kan inte växa hela tiden. Tittar man på utredningar, uppföljningar och statistik inom ÅHS så är det enormt mycket arbete som läggs ner. Jag ser att ledamöter från det parti som är ansvariga för hälso- och sjukvården bara blåser och pustar. Men nog måste man faktiskt på allvar börja titta på det här. Det kan inte få dra iväg hur långt som helst. Vi har det bra. Vi ska se till att vi har det bra i fortsättningen. Men vi måste också börja göra rätt saker och prioritera.

Ursäkta de 13 sekunderna som gick över.

Tack, talman! Tack för ett bra anförande ledamot Eriksson. Jag kan inte svara för regeringen, men jag kan svara ur min synvinkel gällande prioriteringar och ÅHS som ledamoten lyfte

Gällande prioriteringar så ser jag att grunden till hela strategin är att funka lite och vara som underlag för varje regering att göra rätt prioriteringar, att veta och kunna följa upp att det man gör har någon effekt. Åtgärdspaketet som är framtaget ska funka lite som en verktygsbox. Man kanske inte kan göra allt av ekonomiska skäl men någonting. Den regering som har makten kan välja vad de tror mest på och sedan följer man upp de med nyckeltalen som man har tagit fram.

Så kan det säkert vara. Det har ju varit en parlamentarisk grupp, om jag inte missminner mig, i grunden som har jobbat med det här. Detta är ju en tomtelista, ett smörgåsbord och man har ju allt med. Men det jag försökte avrunda med var att säga att läs det här stycket som jag hänvisade till! Det far för långt om jag ska återge allt. Det var statistik på den ena självklarheten efter den andra. Vi har en sådan situation att många åländska sjuksköterskor som har jobbat inom ÅHS söker sig faktiskt till Sverige. Där är mindre byråkrati, mindre uppföljning och mindre statistik. Man får jobba med det man vill, det vill säga vård. Så det finns nog en hel del att göra inom det här området. Det är en bra tomtelista. Men jag ville höja ett varningens finger, vi kan inte tro att allt ska växa i evinnerlighet, utan vi måste börja prioritera.

Så är det. Gällande ÅHS så tror jag att de har en stor potential att just utvecklas gällande det förebyggande arbete. Det betyder inte nödvändigtvis att det ska bli så mycket merarbete eller mer resurser. Om man ser på hur man t.ex. i Sverige jobbar med rekommendationer kring levnadsvanor som fysisk aktivitet på recept, så i vissa fall kan det till och med leda till mindre arbete, för patienterna blir i mindre behov av vård helt enkelt. Man skulle behöva bygga upp en struktur för hur man jobbar med det. För jag vet att inom vissa avdelningar och i vissa roller så gör man det och vissa inte. Det finns inget helhetsgrepp. Jag tror att ÅHS skulle tjäna på att ha en genomlysning av administrationen för den känns ganska tung om man ska vara ärlig.

Bra av avrundning ledamoten Josefsson. Vi ska alla vara ärliga. Jag tror nog att alla inser att ÅHS måste man börja ta i på allvar. Det har skjutits framför, man ökar med 3 % år efter år efter år rutinmässigt utan att det ställs frågor och prioriteringar. Det här riktar jag inte till ledamot Josefsson.

Jag håller helt och hållet med honom om det förebyggande arbetet. Det är så synd att regeringsbänken är tom, för i ena meningen säger man att ÅHS har ingen roll när det gäller det förebyggande arbetet och i nästa mening så säger man att ÅHS har en väldigt viktig roll. Kanske det är som Josefsson sade att den ena avdelningen jobbar med det och andra gör det inte. Men det gäller ju liksom att alla drar åt samma håll.

Tack, herr talman! Det var en väldigt viktig sak som ledamoten Eriksson poängterade här, att vi har en relativt frisk befolkning just nu. Vi har en åldersgrupp som blir gammal och som mår bra. Vi har ju friska äldre just nu på Åland om man jämför med tidigare generationer och det är väldigt bra. Det är nästan så att man kan prata om att vi är nära att kunna börja klassas som en blå zon. Vi lever längst i Finland och är friskast. Jag är ju rädd att den här trenden kommer att svänga. Man blir orolig när man läser i folkhälsostrategin att 59 % av de åländska barnen i årskurs 1 uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet och enbart 9 % av de äldre årskurserna uppfyller det. Hur kommer det att se ut i framtiden med hälsan?

Det är absolut en befogad fråga. Vi som har barn eller till och med barnbarn i närheten så ser att inte är det ju det första de gör att de vill ha föräldrarna eller morfar med ut och spela fotboll och sätta fart på saker och ting. De fastnar gärna vid sina skärmar, oavsett vilken art det är. Där tror jag väl också att vi finner mycket av orsaken till det psykiska illamåendet, tyvärr.

Om jag kommenterar det som Påvals nämnde först, så jag tror inte att vi lever bara längst i Finland när det gäller medellivslängd, utan kanske rentav i hela världen. Det skulle vara förvånande om inte vi är i topp här i Norden. Vi är i topp i Norden och i Finland så jag tror att vi ligger jättebra till, men varningsklockan som Påvals höjde är befogad.

Tack, herr talman! Ja, det skulle vara en bra om vi på Åland kunde sträva mot att identifiera vad det är som stoppar oss för att kunna klassas som en blå zon. För de som inte vet vad en blå zon är så är det alltså ett område i världen där människor lever märkbart längre. Man har ett hälsosammare liv. Man har även en högre andel personer som är 100 plus. Vi har Okinawa, Sardinien och Icaria i Grekland som exempel.

De äldre idag som är över 70 år så är ändå uppväxta i en tid där man faktiskt arbetade med kroppen och där man behöver jobba mer med kroppen för att det fanns inte så mycket alternativ. Det fanns inga datorer att sitta hemma och slappa vid och ingen telefoner och drömma sig bort i. Kombinationen att vara uppväxt med ett fysiskt arbete och att röra på sig och sen också ha levt ett friskt liv som dagens moderna samhälle erbjuder så har varit en bra kombination. Men varningsklockan ringer för framtiden.

Så kan det vara. Sen behöver man nog inte vara 70 för att man har arbetat med kroppen. Man kan faktiskt vara yngre.

När det gäller blå zon, ja, jag vet ju att det har förts på tal att Åland borde sträva till det och det är folk utifrån som har föreslagit att Åland borde bli det. Vi lyckades komma med i UNESCO. Det var en jättebra sak. Jag hoppas att ledamoten Påvals, som säkert kommer att fortsätta i nästa lagting, tar tag i den här blåa zon bollen och ser till att han får rullning på den.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.