Första behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Meddelande. 2

    Första behandling efter bordläggning. 2

    1    Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

    Enda behandling efter bordläggning. 2

    2    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2017

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 24/2016-2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2016-2017

    Budgetmotion BM 55/2016-2017

    Första behandling. 4

    3    Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 18/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 12/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

    Första behandling. 5

    4    Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 19/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 13/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

    Första behandling. 6

    5    Ett nytt landskapsandelssystem

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2016-2017

    Första behandling. 35

    6    Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 20/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

    Första behandling. 41

    7    Ändring av marknadskontrollagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 20/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 31/2016-2017

    Plenum slutar 42

     

    Plenum börjar

    Upprop. 24 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Bert Häggblom anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

    Lagtingsledamoten Tony Wikström anmäler om ledighet från plenum 18-19 september 2017 på grund av möten i Nordiska rådet.

    Antecknas.

    Meddelande

    Talmannen aviserar en ändring i dagens föredragningslista så att ärende 7 om marknadskontrollagstiftningen behandlas före ärende 5.

    Plenum fortgår idag vid behov till cirka klockan 17.00. En lunchpaus hålls cirka 12.00–13.00.

    Antecknas.

    Första behandling efter bordläggning

    1        Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

    Enda behandling efter bordläggning

    2        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2017

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 24/2016-2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2016-2017

    Budgetmotion BM 55/2016-2017

    Ärendena bordlades vid plenum den 13 september 2017 då lagtinget omfattade talmannen förslag att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom.

    Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion. Ingen diskussion. Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen av lagförslaget börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Så över till detaljbehandlingen av budgetförslaget. I detaljbehandlingen föreläggs först avsnitten enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock avsnitten eller avdelningarna i deras helhet.

    Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Först föreläggs avsnittet VERKSAMHET i dess helhet. Godkänt.

    Föreläggs nu avsnittet ÖVERFÖRINGAR enligt avdelning och kapitel.

    Föreläggs avdelning 4 SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE kapitel för kapitel.

    Föreläggs kapitel 410 Övriga sociala uppgifter. Godkänt.

    Föreläggs kapitel 460 Avfallshantering. Begärs ordet?

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Jag föreslår att budgetmotion nr 55/216-2017 ska godkännas.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Jag stöder vtm Thörnroos förslag.

    Talmannen

    Vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Runar Karlsson, har föreslagit att budgetmotion nr 55/2016-2017 ska godkännas. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

    Omröstning kommer att verkställas.

    Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar vtm Thörnroos förslag ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas?

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Jag ber att få understöda förslaget om öppen omröstning.

    Talmannen

    Eftersom ltl Runar Karlsson, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har föreslagit öppen omröstning så kommer den att verkställas.

    Jag ber ledamöterna Sara Kemetter och Mikael Lindholm att biträda vid omröstningen.

    Upprop.

    Omröstningsresultatet har gett 15 ja-röster, 9 nej-röster, 1 avstod och 5 var frånvarande.

    Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

    Föreläggs avdelningen SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER i dess helhet. Godkänt.

    Därmed var sifferstaten behandlad.

    Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.

    Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.

    Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.

    Klämmarna är därmed behandlade.

    Föreläggs nu betänkandets motiveringar. Talmannen föreslår att betänkandets motivering föredras i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs betänkandets motivering. Begärs ordet?

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Jag förslår att under rubriken Fullmakt att avyttra fastigheter, fogas följande stycke: ”Landskapets fastighetsverk beviljas inte fullmakt att avyttra en tomt om ca 6 000 m2 jämte bygganden, benämnd rektorsbostaden, vid Ålands Folkhögskola i Finström.”

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Jag ber att få understöda vtm Thörnroos förslag.

    Talmannen

    Vicetalman Veronica Thörnroos, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har föreslagit att det till betänkandet, under rubriken Fullmakt att avyttra fastigheter, fogas följande stycke: ”Landskapets fastighetsverk beviljas inte fullmakt att avyttra en tomt om ca 6 000 m2 jämte bygganden, benämnd rektorsbostaden, vid Ålands Folkhögskola i Finström.”

    Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas.

    Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl vtm Thörnroos ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Ltl Britt Lundberg

    Jag förslår öppen omröstning.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Jag stöder öppen omröstning.

    Talmannen

    Eftersom ltl Britt Lundberg, understödd av vtm Veronica Thörnroos, har föreslagit öppen omröstning så kommer den att verkställas.

    Jag ber ledamöterna Pernilla Söderlund och Axel Jonsson att biträda vid omröstningen.

    Upprop.

    Omröstningsresultatet har gett 17 ja-röster, 8 nej-röster och 5 var frånvarande.

    Lagtinget har godkänt utskottets förslag.

    Begärs ytterligare ordet? Ingen begär ordet.

    Motiveringen är därmed behandlad.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling

    3        Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 18/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 12/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, talman! God morgon kolleger! Lag- och kulturutskottet har handlagt två liknande ärenden gällande internationella avtal från Europeiska unionens nivå som berör oss.

    Vad gäller det första ärendet som handlar om republiken Kuba kan vi allmänt konstatera att det är glädjande att utvecklingen år 2017 är sådan att vi kan hantera den här formen av överenskommelser med Kuba.

    Här känns det betydligt mer angeläget än i det senare ärendet att konstatera att man inleder en politisk dialog som förhoppningsvis främjar utvecklingen inom republiken Kuba.

    Det här är ett blandavtal som berör såväl EU:s egen interna rätt och också den nationella bestämmanderätten, så därför ett s.k. blandavtal.

    Utskottet har i vanlig ordning, på basen av landskapsregeringens yttrande, konstaterat att självstyrelsens intressen är tryggande genom att man under resans gång har sett till Ålandsprotokollet och dess bestämmelser beaktas om det uppstår den typen av handelsmässiga förbindelser framöver.

    Det är i synnerhet näringsrätten som bevakas inom ramen för Ålandsprotokollet, även om det kanske känns att det inte är en fråga som kommer att bli aktuell.

    Utskottet har huvudsakligen konstaterat att man har sett till att säkerställa Ålands intressen i sammanhanget.

    Utskottet förslår att lagtinget ger sitt samtycke till lagen om ikraftträdandet.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    4        Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 19/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 13/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, talman! Lag- och kulturutskottet har handlagt även denna fråga om utvecklat politiskt samarbete mellan EU och Nya Zeeland. Det kanske förvånar flera, inklusive mig, att det behövs ett sådant med Nya Zeeland med tanke på dess uråldriga demokratiska tradition.

    Men likaså är det nu bra att man utvecklar en ny, mer stabilrättslig, grund för olika former av samarbeten även med Nya Zeeland, även om vi inte där behöver oroa oss för den demokratiska utvecklingen.

    Det är ett avtal som också här berör Åland på många sätt. Utskottet har intresserat sig främst för att säkerställa att Ålandsprotokollet finns med i de händelserna att de uppstår den typen av förbindelser, mera utbyten mellan Nya Zeeland och Åland, att det är beaktat fullt ut i förhandlingarna.

    Talman! Rent allmänt kan vi konstatera att det verkar som man inom utrikesfrågorna har hittat en bra form för dialog mellan utrikesministeriet och landskapsregeringen och det är att gratulera att man har utvecklat att vi alltid finns med i de internationella processerna. Tack.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    5        Ett nytt landskapsandelssystem

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Förslag om förkastande väcks i samband med ärendets andra behandling. Detsamma gäller klämförslag.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag om ett nytt landskapsandelssystem.

    Herr talman! Efter att en utvärdering av det nuvarande landskapsandelssystemet presenterades i början av år 2015 beslöt den dåvarande landskapsregeringen att ta fram ett förslag på ett nytt landskapsandelssystem.

    Härefter har en parlamentarisk referensgrupp i två steg bestämt fyra effektmål. En tillsatt styrgrupp har lett arbetet med att ta fram ett nytt system som uppfyller effektmålen, medan det praktiska arbetet har utförts av en projektledare tillsammans med en projektgrupp. Samtliga kommuner har varit representerade i styrgruppen, dels Mariehamn stad, dels samtliga övriga kommuner representerade av Ålands kommunförbund.

     De målsättningar som formulerades var för det första att genom inkomst- och kostnadsutjämning ge kommunerna möjlighet att tillhandahålla lagstadgad basservice. För det andra skulle systemet vara enkelt och förutsägbart genom att modellen skulle vara steglös och försedd med endast ett fåtal parametrar. Därtill skulle systemet gynna hållbar tillväxt och främja samarbete och samgång.

    Herr talman! När vi nu har landskapsregeringens slutgiltiga förslag framför oss att ta ställning till är det viktigt att vi förmår att bedöma systemet som sådant utan att förledas av den föreslagna minskningen av de totala landskapsandelarna om totalt cirka fyra miljoner euro som föreslås. Blandar man ihop begreppen och sätter betyg på det nya systemet, utgående från den minskade tilldelning av landskapsandelar med fyra miljoner euro som föreslås, är det inte helt onaturligt att man kan bli negativt inställd till det nya systemet. Det skulle därför sannolikt ha varit mycket enklare, tydligare och mera pedagogiskt att först förändra systemet och först därefter förändra det totala tilldelade landskapsandelsbeloppet.

     I behandlingen av lagförslaget har utskottet tagit del av ett antal höranden och vi har även fått oss tilldelade remissutlåtanden. Informationen har varit mycket saklig och intressant. Den visar också på det faktum att olika intressenter stundtals har olika syn på samma fråga och att det i vissa fall för styrgruppen och andra inblandade helt enkelt har handlat om att slutligen kunna bestämma sig för lämpliga variabler.

    En viss svårighet i utvärderingsprocessen har varit att i varje läge och situation få klart för sig varifrån det grundläggande siffermaterialet kommer och hur detta hänger samman med slutprodukten. Här har - för att öka förståelsen - egna upplägg producerats av såväl Ålands kommunförbund som av enskilda kommuner. Jag tänker här speciellt på Kumlinge kommun och dess kommundirektör, men även andra förmodligen.

    För egen del har jag som ordförande i finans- och näringsutskottet utfört motsvarande uträkningskalkyler för att tillräckligt väl kunna bedöma om systemet fungerar i praktiken och för att kunna avläsa effekter av förändrade förhållanden. Den processen har varit möjlig tack vare direktkontakt med projektledaren under sommaren.

    Herr talman! När man gör ett försök att bedöma själva systemupplägget är det viktigaste att kunna kontrollera att upplägget och uträkningarna fungerar, mindre viktigt är att det grundläggande siffermaterialet i just det läget är helt uppdaterat. Det här betyder att de sifferuppgifter som anges i beskrivningen av lagförslaget nu behöver uppdateras för att kunna ge en verklig och korrekt bild av situationen gällande landskapsandelarna för år 2018.

    Landskapsregeringens ambition har förstås varit att göra ett så enkelt och smidigt system som möjligt, samtidigt som det förväntas vara så rättvist och utjämnande som möjligt, eller åtminstone skäligt. Om man utgår ifrån att landskapsregeringen har lyckats i det avseendet, kan det vara direkt felaktigt och orättvist att rakt av jämföra med utfallet av det föregående, eller rättare sagt, det nuvarande systemet som förstås har sina brister. Men det är en helt naturlig reaktion att ändå göra dessa jämförelser för att för att få klart vilka effekterna blir för den egna kommunen i och med det nya systemet.

    Om tilldelningen skulle visa sig vara sämre än tidigare behöver det med andra ord inte betyda att det nya systemet är fel uppbyggt.

    Herr talman! I arbetet med att konstruera ett nytt system som detta är det naturligt att det finns en del frågeställningar som man må kunna ha olika uppfattningar om och som man i något skede måste ta ställning till på nytt, för att därefter om man så tycker göra vederbörliga justeringar.

    I beskrivningen av systemet kan man t.ex. se att uppräkningsfaktorn i skatteutjämningen ska sänkas till en nivå där den kommun som uppvisar högsta kompletteringstalet inte längre får någon tilldelning. Det här betyder att även fast utjämningen är helt korrekt så utjämnar man därmed ett lägre totalbelopp. Den omständigheten kan man behöva se närmare på.

    I svaren från remissinstanserna finns ytterligare frågeställningar. Dessa har analyserats och i vissa fall har de också lett till justeringar. Det finns bl.a. en skrift benämnd ”Analys och slutsatser av remissvaren på förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018” där frågeställningarna problematiseras och ges svar.

    Herr talman! Utskottet hade för sin del att, efter diskussioner, höranden och analyser, ta ställning till om ändringar skulle föreslås eller om utskottet skulle föreslå att lagförslaget skulle antas oförändrat.

    Utskottet valde det senare alternativet och föreslår att systemet införs så som har planerats, men att landskapsregeringen är observant och följer med utvecklingen noggrant i syfte att göra ändringar om så anses nödvändigt.

     Härtill konstaterar utskottet att förslaget till det nya landskapsandelssystemet genom den föreslagna lagstiftningen baserar sig på nuvarande kommunstruktur, varför utskottet utgår ifrån att lagen ses över om kommunstrukturen förändras.

     Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslaget om landskapsandelar till kommunerna antas oförändrat med smärre tekniska och språkliga ändringar, vilka framgår ur betänkandet. Tack, herr talman.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! När man lyssnar på finans- och näringsutskottets ordförande så får man kanske en känsla av att det är ett gediget arbete som finans- och näringsutskottet har gjort, att vi har varit noggranna och verkligen har satt oss in i ärendet. Inget kunde vara mera fel! Den här lagframställningen har helt enkelt hastats igenom i finans- och näringsutskottet efter det att regeringspartierna noterade att det var väldigt ont om tid.

    Vad har då majoriteten gjort? De har gjort två språkliga ändringar, tre tekniska ändringar, man har bytt ett ord och så har man strukit några rader.

    Jag tycker att vi ska vara ärliga när vi står här i parlamentet och säga som det är. Vi har ett gott arbetsklimatet i finans- och näringsutskottet, men de facto är det arbetet som har lagts ner på detta oerhört viktiga lagförslag väldigt, väldigt litet.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Var och en må tala för sin uppfattning förstås. Jag har ju en helt motsatt uppfattning i det avseendet. För egen del, och jag tror att det gäller för övriga, åtminstone de flesta medlemmarna i utskottet, har det varit ett mycket idogt jobb att ta ställning till det nya systemet.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag kan förstå att det har varit ett idogt jobb för många i finans- och näringsutskottet att ta ställning till. När landskapsregeringen lägger fram ett lagförslag som är omvänd Robin Hood, dvs. att man tar från de fattigaste och ger till den rikaste, i det här fallet Mariehamn, så förstår jag att det kräver eftertanke hos utskottets medlemmar, speciellt om Mariehamn råkar vara hemkommunen.

    Ltl Tage Silander, replik

    Det var lite det här jag varnade för i mitt anförande, dvs. att man jämför med hur situationen har varit i det nuvarande systemet och utgående ifrån det bedömer om det nya systemet är bra eller dålig, sämre eller bättre. Den risken finns och jag ser att det var väl skäl att varna för den. Jag har inte samma grunduppfattning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Pengar är pengar och måste på något vis hanteras när de minskar.

    De kommuner som får en minskad landskapsandel nu, halva Ålands befolkning, har man erfarit på vilket sätt de kommer att finansiera minskningarna på 4,25 miljoner? Mariehamn och Finström får ju mera landskapsandelar, de andra 14 kommunerna får ju en minskande andel på 4,25 miljoner. Har man erfarit i hörandet på vilket sätt dessa kommuner kommer att finansiera bortfallet av 4,25 miljoner?

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! För det första ska man vara lite grann försiktig med de här siffrorna, vem som har fått vad och vem som har fått mindre tilldelning. Man måste ha de slutliga siffrorna innan man gör en slutlig bedömning.

    Men den fråga som ltl Runar Karlsson ställde här är viktig. När man framställer ett sådant här lagförslag så skulle det verkligen vara bra med en form av konsekvensbedömning. För när man har räknat ut siffrorna, även fast de är preliminära, så ser man ju vart de lutar för de olika kommunerna. Där håller jag med, det skulle vara skäl att ha en diskussion med de olika kommunerna hur man hanterar situationen om det här lagförslaget tas. Jag vet inte vilken mån detta har gjorts, det kanske har gjorts.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Ja, det är ganska svårt att räkna ut siffrorna exakt och hur de slår. Jag har siffrorna framför mig och de har gjorts av den som kan det bäst på hela Åland, vill jag påstå. De siffrorna visar vad de visar. I stort så visar de rätt, och sedan förändrar sig parametrarna efterhand förstås beroende på antalet elever och åldringar osv. Jag tror att det skulle vara enkelt om man hade gjort den utredningen genom att diskutera med Ålands kommunförbund och Mariehamns stad som var och en för sig är två stora organisationer under kommunernas paraply. Då hade man lätt kunna konstatera någonting, om det betyder sämre service, högre skatt eller en kombination av detta.

    Ltl Tage Silander, replik

    Det är alldeles korrekt. Jag ska därför inte upprepa det som jag sade i mitt förra svar. Det som är viktigt att ta ställning till här är om systemet känns bra och riktigt, konsekvenserna måste man hantera. Är det så att någon kommun hamnar riktigt illa ut och säkerheten för våra medborgare riskeras så måste vi ta hand om den problematiken, det har vi gjort förr.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Utskottsordförande Silander inledde med att man ska skilja på systemet och siffrorna för annars riskerar man att få en skev bild. Jag är nyfiken på att höra mer om det där. Ja, i teorin är det nog kanske skillnad på system och siffror. Men siffror betalar löner till skillnad från system. Till sist måste man på något sätt ändå följa pengarna.

    I det här förslaget ska man dra ner 4 miljoner från kommunerna. Då återstår att man antingen ska höja skatterna eller minska personalen, några andra alternativ finns nog egentligen inte.

    Jag är nyfiken, på vilket sätt resonerar ordförande Silander? Kan han vidareutveckla resonemanget kring att man inte kan jämföra gårdagen med morgondagen, för 4 miljoner euro ska bort?

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Det som jag försökte åskådliggöra var; för att verkligen se det nya systemets effekter så borde man inte ha den stora neddragningen med överhuvudtaget, då först ser man hur systemet fungerar. Om man samtidigt drar ner tilldelningen med 4 miljoner så kan man dra fel slutsatser av hur systemet fungerar. Det vad det som jag försökte förklara.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Det där blir ett teoretiserande som är ganska svårt att begripa. Faktum är att 4 miljoner ska bort, 13 kommunerna kommer att få en minskad andel och tre kommuner ska få en ökad andel. Detta är fakta av att effekterna från denna systemförändring i och med att man samtidigt drar ner pengarna. Tycker faktiskt utskottsordförande Silander att det verkar rimligt att en stad som Mariehamn, den största, går på plus efter denna systemförändring medan de mer perifera kommunerna och majoriteten av dem faktiskt går på minus? Hur än systemet är uppbyggt, känns det riktigt rättvist?

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! I det fallet handlar det inte om frågan om det är rättvist eller inte i det nya systemet och förändringen till det nya systemet, utan där måste man också titta på det gamla systemet. Har det varit rättvist? Det kan ju hända att kommuner som får neddragningar nu har fått förhållandevis större tilldelning tidigare.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, talman! Jag ska presentera den reservation som finns bifogad i finans- och näringsutskottets betänkande. Den lyder som följer:

    ”En revidering av landskapsandelssystemet inleddes i början av 2015. Det fanns en stark parlamentarisk samsyn kring flera faktorer såsom att systemet skall vara enkelt och förutsägbart samt att målet nås genom en steglös modell med ett fåtal parametrar. Vidare skall landskapsandelssystemet ge kommunerna möjlighet att tillhandahålla lagstadgad basservice.

    Under processens gång, det vill säga efter regeringsskiftet för cirka 2 år sedan, har dock väsentliga målförskjutningar gjorts. De föreslagna lagförslaget utjämnar inte ekonomiska skillnader mellan kommunerna och skapar därmed inte förutsättningar för produktion av likvärdig service.

    Som förslaget nu är utformat ökar till exempel Mariehamns landskapsandelar medan Föglö, Geta och Sottunga tillsammans med 10 andra skärgårds- och landsortskommuner står som förlorare.

    En sådan fördelningspolitik kan jag inte omfatta. Därtill är den aviserade inbesparingen om 4 miljoner inte möjlig att genomföra utan att kraftigt höja skatten alternativt försämra den kommunala närservicen såsom barnomsorg, äldreomsorg och grundskola.

     Med anledning av det ovanstående förslår jag att lagtinget förkastar lagförslag nr 28/2016-2017 samt att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning inkomma med ett nytt lagförslag där de regionalpolitiska särdragen beaktas så att den lagstadgade basservicen tryggas på hela Åland.”

    Jag vill här och nu avisera att det här är ett förslag som har tagits upp tidigare. Samtidigt vill jag passa på att begära bordläggning av ärendet.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Först måste jag ställa en fråga, kopplat till reservationen. Reservanten menar att väsentliga målförskjutningar har gjorts i systemet sedan den dagen arbetet sattes igång och leddes av dåvarande centerfinansministern. Vilka är de väsentliga målförskjutningarna som har gjorts?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Centerns målsättning med arbetet i den parlamentariska kommittén var att skapa förutsättningar för samtliga kommuner på Åland att producera en likvärdig basservice, jag tänker främst inom socialvården och inom skolan. Som systemet nu har formats ut, med den inbesparing på 4 miljoner som finansministern också har föreslagit, så är det tre kommuner som får mera pengar per invånare än vad man tidigare har fått; det är Mariehamn, Finström och Kökar. Vi tror inte, när vi ser siffrorna, att det är möjligt att skapa en likvärdig basservice runtom när de kommuner som är fattiga, t.ex. Geta och Sund, nu ska betala mera pengar för att Mariehamns stad ska kunna få det ännu bättre än vad de redan har.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Vicetalmannen går i krok för frågan och jag förstår det mycket väl eftersom reservationen inte alls blir lika bra om man går omkring den frågan och bara hävdar att det har skett målförskjutningar. Faktum är att den målförskjutningen som i viss mån har gjorts under arbetets gång är att skattekompletteringsdelen ligger lite högre just nu till nackdel för centralorten i förhållande till de andra. Det är den förändringen som egentligen har skett. Allt det andra var redan som system upplagt tidigare under det centerledda arbetet.

    Visst, den här landskapsregeringen har ytterligare lagt på ett sparbeting och det står vi för. Men själva systemet har inte förskjutits sedan centern hade hand om det.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag vågar säga att systemet inte var färdigt utformat och klart för sjösättning när finansminister Mats Perämaa tog över. En av anledningarna till detta var att den parlamentariska referensgruppen inte var färdig med sitt arbete.

    Ltl Runar Karlsson, en kollega till mig i centern, och jag lade en reservation den 7 april 2017, i april detta år, där vi påtalade att såsom systemet nu verkar vara utformat så kan vi inte stöda det.

    Däremot finns det saker, som finns i min reservation, som vi också stöder; den steglösa övergången och att systemet blir mer transparant. Men själva slutprodukten - där 13 kommunerna förlorar pengar och tre kommuner får mera - det kan vi inte omfatta. Vi tror och vill fortsättningsvis att hela Åland faktiskt ska kunna leva.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Herr talman! Centerns strategi fortsätter här med att späda på hatet mot Mariehamn. Det är otroligt olyckligt och jag hoppas att man slutar med det omedelbart. Det är felaktigt att påstå att det enbart är Mariehamn som är vinnare. Tittar man på siffrorna så finns det andra kommuner på landsbygden som får mycket i förhållande till vad andra kommuner får. Men varken vtm Veronica Thörnroos eller någon annan från centern nämner aldrig de kommunerna. Hur kommer det sig? Varför nämner man inte dem? Varför pekar man enbart ut staden?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag vill vara riktigt tydlig; det finns inget hat från centerns sida gentemot staden. Vi inom centerpartiet är mycket medvetna om att vi behöver en stark tätort som är loket för Åland. Men vi behöver också en levande landsbygd och en levande skärgård.

    Om ltl Petri Carlsson var uppmärksam när jag presenterade min reservation så sade jag att 13 åländska kommuner är förlorare. De andra som vinner på detta är Kökar, som enligt uträkningarna får 6,3 euro mera och Finström som får 64,9 euro mera. Enligt den förteckning som vi har fått oss tillställda i finans- och näringsutskottet så förlorar de andra kommunerna, t.ex. Geta förlorar 673 euro och Föglö 703 euro.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Nu när vtm Thörnroos pressades så nämnde vicetalmannen också andra kommuner som enligt henne är vinnare. Vicetalmannen namngav inte någon annan kommun i sitt anförande och har inte gjort det tidigare heller.

    Om man är förlorare eller vinnare men då ska vi komma ihåg att det enda som man kan titta på nu är fakta. Fakta bakåt visar på att staden har haft minst landskapsandelar per invånare genom alla tider. Vi vet att staden med största sannolikhet kommer att har minst landskapsandelar per invånare framåt i tiden också, att kalla staden för vinnare har jag logiskt svårt att förstå. Det enda som vi bygger vinnare och förlorare på är antaganden om framtiden. Vi har sett att samfundsskatten har rasat i stan och höjts. Det här är bara antaganden och siffror baserade på några enstaka år. Hur det blir vet vi inte, det får vi se.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag vill vara tydlig med att jag inte på något vis har försökt dölja att det är 13 kommuner som förlorar pengar och 3 som vinner. Jag citerar ur min reservation här tidigare: ”Som förslaget nu är utformat ökar till exempel Mariehamns landskapsandelar medan Föglö, Geta och Sottunga tillsammans med 10 andra skärgårds- och landsortskommuner står som förlorare.”

    Vad gäller att Mariehamn har fått mindre landskapsandelar än t.ex. skärgårdskommunerna och landsbygden, det har ju varit en politisk bedömning som man har gjort, därför att tidigare landskapsregeringar har velat att man via landskapsandelssystemet ska möjliggöra att bo och leva även på landsbygden och i skärgården. Det är ju därför som landskapsandelssystemet har varit utformat såsom det har varit.

    Talmannen

    Vtm Thörnroos föreslog bordläggning men inte någon bordläggningstid.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till måndagen den 18 september.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Ingrid Johansson

    Talman! Landskapsregeringen har återigen visat på såväl handlingskraft som mod. Det är ingen lätt sak att driva ett sådant här projekt i hamn. Det är ett system som påverkar alla ålänningar, nu ska vi förändra och folk generellt ogillar förändringar.

    Jag vill därför inleda med ett varmt till landskapsregeringen som helhet och ett särskilt tack till finansminister Perämaa för att denna skuta nu är seglad in i en trygg hamn. 

    Så vilka är de stora förändringarna? Den viktigaste är att man frångått en trappstegsmodell där man efter ett visst befolkningsantal fallit ner till en lägre nivå av landskapsandelar. Tillväxt har alltså missgynnat kommunerna.

    En annan viktig ändring är att det i nya systemet är större fokus på skattekomplettering, alltså mer pengar till de kommuner som har ett svagare skatteunderlag per invånare.

    Ytterligare en förändring är att kommunerna nu får större självbestämmanderätt, landskapsregeringen kommer inte på något sätt att styra hur andelarna används ute i kommunerna. De tre nämnda förändringarna ser den liberala gruppen att fungerar mycket väl in i vår politik och vi stöder dem varmt. 

    Talman! Hela Åland ska leva är ett valspråk som liberalerna ständigt arbetar efter, så också i denna fråga. Därför är det klokt med extra stöd till skärgården och ytterligare stöd till ytterskärgården.

    Liberalerna tar som parti starkt avstånd från polemiserande och påhejande av konflikten mellan stad och landsbygd. När vi säger att hela Åland ska leva så menar vi hela Åland. Vid första anblicken av förändringstabellerna i lagstiftningen kan det te sig märkligt att Mariehamn får i princip samma pengar som tidigare medan stödet minskar till vissa andra. Men att påstå att landsbygd och skärgård finansierar Mariehamn är inget annat än ohederlig populism. Tvärtom, skattekompletteringsparagraferna omöjliggör för den starkaste kommunen, i praktiken staden, att ta del av pengarna och får således enbart basdelarna.

    Låt mig ge några exempel; Mariehamn kommer enligt prognoserna att erhålla cirka 550 euro/invånare, den näst starkaste kommunen, Jomala, får 850 euro per invånare, Brändö 2300 euro per invånare och Geta kommun cirka 3000 euro per invånare. Jag har svårt att se hur man med den här tabellen kan säga att staden är den stora vinnaren på bekostnad av de andra kommunerna. Vi ska också i det sammanhanget komma ihåg att förändringen för staden gäller 3 euro per invånare, någonting som snabbt kan justeras till minus 3 euro per invånare för staden.

    Inbesparingen, talman, är kanske den mest kritiserade delen av det nya landskapsandelssystemet. Jag och den liberala gruppen är välmedvetna om de ständigt ökande kostnaderna för kommunerna. För de kommuner som dessutom varit nära att falla ner till ett lägre trappsteg i det nu gällande systemet blir effekten än större. Att utfallet ter sig en aning orättvist i vissa fall kan alltså förklaras med systemförändringen i sig, givetvis i olika grad per kommun.

    Lika som utskottsordförande Silander påpekade konstaterar jag att ta bort trappstegsmodellen är en förändring som så gott som alla partier arbetat för och stött. 

    Vi liberaler ser däremot inte att fortsatt inskjutande av pengar är den bästa lösningen, även om vi inser att det förstås är det lättaste spåret att gå på. Istället bör vi se på andra frågor. Kommunreformen är förstås den viktigaste och största förändringen, en fråga som landskapsregeringen håller ett stadigt tag i. En annan fråga är skoltransporterna, vars kostnader stigit rejält – här kunde landskapsregeringen ta tag i avreglering av marknaden för att få ner priserna och öka konkurrensen.

    En sista fråga som liberalerna vill att landskapsregeringen ser över är avgifterna för skärgårdstrafiken, särskilt då det gäller näringslivets transporter – man ska kunna bo och verka på hela Åland. 

    Så som helhet, vilket systemet verkligen ska ses som – inte som separata delar - så stöder den liberala gruppen den nya lagen om landskapsandelar men uppmanar landskapsregeringen att arbeta aktivt med tillväxt och konkurrens på hela Åland.  Tack, talman.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag börjar där vi har en samsyn och det gäller näringslivsbefrämjande åtgärder inte bara i skärgården utan även på fasta Åland. Där har det varit ett ”aber”, rent ut sagt, med de åtta kommunstrukturgrupperna. Det utföll inte på ett sådant sätt som grundtanken var. Vi är helt överens där att det är bra att det justeras.

    Däremot vill jag fortsättningsvis hävda att Mariehamns stad är vinnare i detta. Tittar man också på ett stort antal remissutlåtanden och samtliga höranden så har jag svårt, om jag går till remissutlåtandena, att erinra mig någon annan kommun än Mariehamns stad som är riktigt positiv inställd och då talar jag inte hörande i finans- och näringsutskottet utan det som finns i skriftligt format. Hur ser liberalerna på att alla skärgårdskommuner och landsortskommunerna är rädda för vad som ska hända medan city lever starkt?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Liberalerna ser att Åland behöver en stad, landsbygd och skärgård där alla ska kunna fungera.

    Som jag sade i mitt anförande så kan inte svåra ekonomiska situationer ständigt lösas med att landskapsregeringen ska skjuta in mera pengar. Man behöver titta på tillväxt- och konkurrensfrågor, så ser liberalerna på saken.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Från centerns sida har vi inte heller hävdat att det ska skjutas till mera pengar. Det stämmer inte! Däremot har vi sagt, redan i samband med referensgruppens arbete under detta år i april, att vår bedömning är att en inbesparing på 4 miljoner inom områdena grundskola och socialvård; alltså barndagvård och äldre, är för kraftig och för stor för att kommunerna ska kunna hantera den på ett bra sätt. Det är detta som vi har sagt. Vi sade att vi är beredda att gå med på en inbesparing på 2 miljoner. Vi är inte beredda att arbeta för att höja skattetrycket i kommunerna, som detta de facto gör, och slå undan benen främst för de kvinnor som arbetar inom den sociala sektorn och inom grundskolan.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Jag måste haka på den sista slängen. Jämställdhetspolitiken som centern för behöver nog uppdaterats till anno 2017. Att behålla kvinnor i offentlig sektor och att tycka att det är okej att man fortsätter med deltidsarbete osv. det skapar inte jämställdhet i samhället. Det som skapar jämställdhet är tillgång till heltidstjänster, egna pengar i plånboken och rätten till den egna kroppen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Ltl Johansson räknade upp olika stora siffror på hur mycket stöd kommunerna får i samband med nuvarande system. Jag blev lite osäker här. Jag betraktar hela landskapsandelssystemet som regionalpolitik. Jag blev lite osäker på om ltl Johansson vill förändra det systemet. Ska vi ändra på den regionalpolitiska fördelningen? Jag fick den uppfattningen att hon tycker att Mariehamn får för lite.

    Ledamoten nämnde också avregleringen av taximarknaden för att få billigare körningar. Vad menar ltl Johansson med det?

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Jag är glad att ltl Eklund tog den här repliken. I fall det kan uppfattas som att jag och liberalerna vill sluta att för en aktiv regionalpolitik så är det ett fullständigt missförstånd. Med min sifferstat ville jag peka på att det ingalunda är så att Mariehamn, i det här fallet som jag diskuterade i mitt anförande, får mera pengar än någon annan. Till exempel Geta kommun får nästan sex gånger mera och det tycker vi att är bra, rätt och riktigt.

    När det gäller avreglering av taxi- och transporttjänster så kan jag konstatera att när då sittande kansliminister tog bort taket för rutterna 2009, tror jag, så skrevs i det beslutet att om det visar sig att det blir en svag konkurrens och stigande priser så behöver man se på att t.ex. ge ut flera taxitillstånd i landskapet.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack för det förtydligandet. I och med det har varit en regionalpolitisk fördelning som bygger på skattekraft i kommunerna, nuvarande landskapsandelssystem, och börjar man förändra mycket i det så skapar man ju ännu sämre förutsättningar för de svaga kommunerna. Jag hoppas att man vidhåller den tanken.

    Jag tror jag får återkomma i framtiden när det gäller avregleringen av taximarknaden. Det är en lång diskussion för det råder inte fullständig enighet inom taximarknaden när det gäller hur man vill ha det. Men jag kan säga som ett exempel att Mariehamns taxi lägger bud på körningar i Eckerö idag och kör skolbarn. På något vis är det ju en öppen marknad i varje fall och de konkurrerar, detta gäller även i Hammarland. Jag tror inte att man får så mycket billigare körningar med en avreglering.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Som liberal så ser jag förstås gärna avregleringar, men det är klart att saken måste undersökas noggrant.

    Jag ska återigen understryka att liberalerna vill fortsatt föra en aktiv regionalpolitik. Vi vill också att de svagare kommunerna ska kunna leva, men vi ser att vi inte bara kan göra det med pengar från landskapsregeringen. Vi behöver fortsätta att arbeta med kommunreformen och vi behöver skapa tillväxt och konkurrens i hela landskapet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Herr talman! Jag vill tacka ltl Ingrid Johansson för ett mycket pedagogiskt anförande där hon analyserade det här systemet på ett väldigt lättförståeligt sätt.

    Det här har ändå varit ett parlamentariskt arbete. Eftersom ledamoten har god kunskap och förmåga att analysera, efter nämndens arbete, så undrar jag hur man ser på det här nya systemet i kombination med den nya kommunstrukturreformen? Den här debatten har ändå visat att ju större och starkare kommuner vi har så påverkas ju systemet, alltså mindre pengar per invånare. Hurdan analys gör ledamoten?

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Analysen från min sida är väldigt enkel. Även landskapsandelssystemet visar på att en kommunreform behövs och att färre kommuner är bättre för Åland. Större och starkare kommuner är grundbulten för att vi ska kunna ha en hållbar ekonomi också framledes.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Det har ju varit mycket analyser kring koefficienter i den ursprungliga lagstiftningen. Små förändringar i koefficienterna påverkar ju systemet ganska dramatiskt.

    Om man tänker på en ny kommun t.ex. Norra Åland, som landskapsregeringen har lagt fram tidigare här i sitt meddelande, så då får man ändå en stor stark kraftig enhet, på vilket sätt skulle det kunna påverka? Blir det mindre pengar eller mera med de här koefficienterna?

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Som jag ser det så är slutmålet att man inte ska behöva öka landskapsandelarna i samma takt. Man ska kunna sänka kostnadshöjningarna ute i kommunerna. Vi har sett att de offentliga kostnaderna stiger överallt på Åland oavsett ifall det är i staden eller på landsbygden.

    Vad gäller koefficienten så är det en historia för sig. Jag tycker att det här arbetet har varit oerhört intressant och givande. Det är t.o.m. varit så att jag har drömt om koefficienten, 1,17 på nätterna och den tanken kräver en längre föredragning.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Det finns väl skäl att ge en liten kort historisk tillbakablick på varför Åland är ett väldigt framgångsrikt samhälle idag. Det beror på en regionalpolitik och på en fördelningspolitik som har gått ut på att de kommuner som har starkare skattekraft ska hjälpa dem som har svagare skattekraft. Det är en slags solidaritet skulle man också kunna säga.

    Denna solidaritet har grundat sig på ett landskapsandelssystem som inte har varit alldeles enkelt att begripa, det ska nog sägas. Själva systemet, som man nu lägger fram, har sina fördelar; det är mer transparent än det tidigare och det är förhoppningsvis lättare att begripa över tid. Den trappstegsmodell som har gjort att kommuner ibland inte har velat ha befolkningstillväxt är naturligtvis direkt kontraproduktiv, det är rättvist att säga.

    Jag tror nog att problemet kokar ner till att inbesparingarna upplevs som för stora. Att dra bort 4 miljoner från ett system, är i runda slängar 100 arbetsplatser beroende på om man väljer att bara dra ner eller om man väljer att höja skatterna, det är upp till kommunerna att hantera.

    Min uppfattning överlag är att kommunalskatterna idag inte ska höjas. Det är nog bättre om pengarna stannar hos människorna hellre än i administration.

    Systemet har många fördelar men neddragningarna är för stora. Det är väl därför som kommunerna i dagens läge protesterar. Det är faktiskt inte konstigt för siffrorna talar nog sitt tydliga språk. Om 13 kommuner förlorar och 3 vinner så har man en pedagogisk utmaning att förklara varför det ser ut så.

    Tonen från landskapsregeringen med det här förslaget blir ”söndra och härska”. Man ställer centralorter som Mariehamn och Finström mot övriga. Om det där är sant, om det är som utskottsordförande Tage Silander sade, att man inte ska bry sig om siffrorna eftersom verkligheten kommer att te sig annorlunda när det väl är i kraft, ja kanske, men det utgångsmaterial som vi har just nu tyder på att orättvisorna faktiskt inte bara består utan de blir dessutom större.

    Kommuner som till exempel Föglö, som drabbas av rätt kraftiga nerskärningar, kommer att få problem med att upprätthålla den kommunala servicen som de har idag och det kan man bara inte bortse ifrån.

    I det här arbetet kan man inte heller bara isolera att det handlar om landskapsandelssystemet. Vi har också kommunreformen, som har kommunicerats väldigt tydligt från landskapsregeringen, att 16 kommuner ska bli 5, 4 eller 7 eller ett medeltal av alltihopa. Det är lite oklart just nu hur det ligger till.

    Idag ska landskapsregeringen dessutom presentera ett förslag till ytterligare en slags kommunindelning som man väldigt tydligt har sagt att man ska driva igenom även om kommunerna motsätter sig den. Det är en intressant teoretisk fråga eftersom den faktiskt strider mot den så kallade Rule of Law, där rättssamhället förutsätter att man ska hålla sig till gamla avtal. Vi har en kommunal självstyrelse som har visat sig att inte vara tandlös, tvärtom, den gör skillnad. Detta har Högsta domstolen vid några tillfällen redan slagit fast.

    Vi i centern är inte emot reformer men vi vill att det ska ske med respekt mot självstyrelsen och med respekt mot den regionalpolitik som hittills har skapat Åland. Därför har vi varit tydliga med att 4 miljoner är för mycket att ta bort, det kommer att skaka om samhället på ett sätt som inte gynnar vår konkurrenskraft gentemot vår omvärld.

    Jag återkommer till det som utskottsordförande Silander menade, att man bara ska se på systemet och inte bara på siffrorna. Ja, så kanske man kan tänka men siffrorna finns där. Det är ett pinsamt faktum att 4 miljoner ska bort ur systemet och istället stanna i landskapsregeringen. Det är sådant som äventyrar den kommunala närservicen. Alldeles bortsett från alla förklaringar så kvarstår faktiskt fakta att 13 kommuner får betala och centralorterna Mariehamn och Finström vinner, och det gör också Kökar i det teoretiska men det kanske inte hör till det allra viktigaste i detta.

    Sammantaget betyder den här neddragningen att man centraliserar Åland. Det tyder på att man centraliserar eftersom centralorterna är vinnare och de mer perifera områdena är förlorare. Om någonting tyder på en centralisering så kan det mycket väl vara så att det är en centralisering. Det kommer igen och igen i debatten att stora och starka kommuner är bättre än små och snabba. Jag tror inte att det där stämmer. Jag tror att små kommuner som snabbt kan anpassa sig till omvärldens förändringar har en starkare framtid än vad stora kommuner har. Vi har faktiskt ganska många exempel på där vår kommunala självstyrelse har sett till att saker och ting har hänt som inte skulle ha skett i större sammanhang.

    Mariehamn är en fantastisk stad, jag bor själv där och jag njuter av den vardag som finns. Mariehamn är en av världens rikaste städer på väldigt många sätt. Här finns en otrolig skola, här finns en väl omfattande och väl utbyggt socialvård och en äldreomsorg som är otrolig. Men många av systemen som styr Mariehamns stad är faktiskt väldigt komplexa och väldigt knoppiga jämfört med den lättrörlighet som präglar många av de mindre kommunerna.

    Sammantaget, vi ser fördelar med det nya systemet. Vi anser att 4 miljoner är för mycket. Vi kan tänka oss att gå halva vägen för att därmed få en början och vi tror att det vore klokare än att skaka om systemet på det sättet som man nu avser.

    Mot den här bakgrunden så ber jag att få understöda vtm Thörnroos förslag om bordläggning.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Till den delen är jag åtminstone överens med centerordförande. Vi ska inte höja skatterna på Åland, vi ska snarare reducera administrationen. Jag uppfattade att det målet fanns där också och det är ju alldeles utmärkt. Det kommunstrukturarbete som pågår just nu siktar just på detta.

    Det är oerhört intressant att centerordförande står i talarstolen och pratar emot den reservation som centerns vicetalman Veronica Thörnroos har lagt. I reservationen står det att systemet är fel, det måste komma ett nytt system som är mera regionalpolitiskt anpassat. Det är uttryckligen det som står i reservationen. Centerordförande sade här, precis som kommunförbundet har sagt i offentligheten, att det nya systemet är bättre än det gamla, men inbesparingen är möjligen för stor. Jag uppfattar det som så att centerordförande inte kommer att rösta för reservationen.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Finansminister Perämaa håller sin linje att tolka utifrån sin egen övertygelse. Jag sade inte att systemet var perfekt. Jag sade att det finns vissa ljusglimtar i det och det är faktiskt en rätt viktig nyansskillnad. Trots att det finns vissa delar som är bra så betyder det inte att hela förslaget är bra. Kanske man skulle försöka ta till sig någonting som är lite positivt hellre än att svänga allt mot den andra, men kanske det inte är så som finansminister Perämaa arbetar.

    När det gäller att reducera administrationen så sade jag faktiskt inte heller det. Jag sade att det kanske inte är den bästa vägen att höja skatterna, men det är inte samma sak som att reducera administrationen. Det vore klädsamt om finansministern lyssnade på det som sades istället för att tolka in så hemskt mycket egna översättningar.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag lyssnade mycket noga eftersom det inte fanns någonting annat att lyssna på just då.

    Vad gäller systemet, kommunförbundet har uttalat i offentligheten att det nya systemet är bättre än det gamla. Flera här har nämnt fördelar med det nya systemet jämfört med det gamla. Det gamla systemet utreddes av dåvarande landskapsregering när centern satt på maktpositionen. Man kom fram till att det gamla systemet är dåligt, det fördelar orättvist.

    Det som centern föreslår i reservationen är att man säger att det ska bli ett bättre system och det ska man möjligen skapa genom att nu stå kvar vid det gamla systemet så det här håller inte ihop. Jag kan förstå att man tycker att inbesparingen är för stor, det må man tycka. Men att blanda ihop detta med systemet, så som görs, och försöka misstänkliggöra systemet när ändå så många har konstaterat att det finns så stora fördelar med det nya jämfört med det gamla systemet så det håller inte ihop.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Ja, det håller ihop. Låt mig uttrycka det ganska rakt: Finansminister Perämaa fick ett skelett till ett nytt system i sin famn med förhoppningen att man skulle bearbeta det och komma med det till lagtinget. Det har finansminister Perämaa försökt göra men inte lyckats tillräckligt fullt ut. Han har lyckats med några saker som till exempel trappstegsmodellen, ja, det är bra att den försvinner. Men det finns säkert också andra ljusglimtar, men helhetsmässigt så har finansminister Perämaa inte riktigt gjort sitt jobb. Det är klart att det kanske gnager nu då när man får kritik mot själva systemet. Men det betyder inte att allt är dåligt, men helheten är inte tillräckligt bra och där finns en nyansskillnad som är ganska viktig. Hade finansminister Perämaa tagit sitt jobb på större allvar, genomfört en remissrunda på riktigt, lyssnat på de synpunkter som kom så hade kanske läget varit annorlunda.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Jag vill tacka ltl Jörgen Pettersson för insikt i att det tidigare systemet var mindre transparent och mycket mera svårare att förstå.

    Under tidigare centerledda landskapsregeringar har man tagit fram det gamla systemet. Nu har vi ett system som åtminstone är lite mera transparent och enklare. Det är viktigt att framhålla och det är bra att ltl Jörgen Pettersson också gör det.

    Det har varit så att man i sista stund har gjort politiska överväganden. Man har vridit till parametrar och nycklar så att systemet i sig bara har skyfflat iväg pengar till enstaka kommuner, kanske baserat på var man har haft sin hemort, jag vet inte. Det här är tidigare historia som vi nu lägger bakom oss, det tycker jag att är viktigt.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Jag är inte riktigt helt säker på meningen med repliken. Men ja, när man förändrar någonting så gör man det faktiskt med avsikten att förbättra.

    Jag vill påminna om att det faktiskt var den tidigare centerledda regeringen som kom med grundförslaget till nytt landskapsandelssystem. Vi hade förstås nog förhoppningar om att det skulle förädlas ytterligare. Till viss del har det infriats, men inte så långt som vi hade hoppats och av det skälet så vill vi lyfta frågan.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Tack för det påpekandet. Det var viktigt att beskriva att hela grunden lades under den förra mandatperioden under ledning av centern och centerns minister. Jag har suttit med i både den förra parlamentariska referensgruppen i förra landskapsregeringen och i den nuvarande. Jag har suttit med hela vägen under två landskapsregeringar. Det är helt riktigt att det var centern som lade grunden till det som nu ligger framför oss. Centern har inte haft några invändningar mot det här systemet, mer än att man också vill kapa ner landskapsandelarna, visserligen med någon miljon mindre. Men centern vill också sänka landskapsandelarna, det är viktigt att vara tydlig med det. Det är en skillnad.

    Den andra skillnaden är att man har påpekat betydelsen av samfundsskatteintäkterna, den saken har man lyft. Men annars har centern till 99 procent stött systemet och varit med och tagit fram det. Jag förstår inte riktigt denna massiva kritik mot systemet och att man tycker att systemet skulle vara helt fel nu. Det är mycket märkligt.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Vi stöder inte systemet till 99 procent. Vi stöder det nog betydligt mindre än så. Vi tycker att det finns svagheter som man borde ha tagit fram på ett tydligare sätt. Vi ser att det finns fördelar, men vi anser att besparingen blir för mycket. Man måste också slå fast att när man har gjort en förändring så måste man också se på konsekvenserna av den. Konsekvenserna, såsom de framkommer enligt de siffror som har kommunicerats, så är faktiskt väldigt konstiga. Det är väldigt konstigt att en stad som Mariehamn - som i allt väsentligt är Ålands rikaste kommun - går som vinnare ur denna reform jämfört med andra. Det är ett faktum som faktiskt inte är alldeles enkelt att förklara.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Först en liten korrigering. Jag pratade om systemet och jag pratade om tilldelningen. Pengarna är jätteviktiga men det som jag menade var att för att kunna bedöma borde man inte samtidigt ha dragit ner tilldelningen. Det var det som jag menade.

    Jag vill framhålla en sak och fråga. Hur tänker man när man säger att Mariehamn och några kommuner till får ökad tilldelning? Det stämmer ju inte. Det stämmer ju inte på en punkt! Ser man på Mariehamn så är minskningen i det här systemet 7,3 procent, under de här två åren som vi pratar om. Det är 458 000 euro. Total neddragningen är 10,8, vilket betyder att man drar ner lite mindre i stan, men nog är stan med och betalar.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Jag blev förvirrad av utskottsordförande Silander. I grafen som jag har framför mig står det: ”Kalkylerat utfall i medeltal för 2016-2017 för nya systemet jämfört med nuvarande system”, alltså en direkt jämförelse. Jämförelserna är inklusive besparingarna, den slutliga volymen utgår från en besparing på cirka 4 miljoner euro.

    Då går jag ner på medborgarnivå, de som på något sätt får pengarna i sista ändan, och där framkommer att Mariehamn får 541 euro mera per invånare. Det är väldigt ostridigt, det är ett plus framför. Förlåt, jag såg på fel rad. Det är plus 3,7, men det är ett plus framför, det är också ett plus framför Finström 66 euro per invånare och även ett plus för Kökar. Övriga får minus. Föglö får ett minus på 700 euro. Det är inte enkelt att förklara.

    Ltl Tage Silander, replik

    Herr talman! Jag begärde faktiskt anförande för att förklara det här. Jag tänkte stryka mig men nu inser jag att det kanske behövs i alla fall.

    Det räcker med att titta på sidan 20 i lagframställning så ser man att Mariehamn får 7,3 mindre i tilldelning. Det är mycket enkelt.

    Sedan när man kommer till nästa sida, vilket jag tror att inte alla har förstått, så är det bara en teknisk utredning där man försöker se hur övergångstilldelningen eller avdraget ska se ut. Där har man jämfört tilldelningen i det gamla systemet med det nya systemet. Man kan konstatera att Mariehamns stad nu får ungefär 19 procent istället för 17 procent och därför får man en fördel i hela systemet som sedan ska dras av under tre års tid. När man gör det avdraget så konstaterar man att för de här två åren så är det egentligen elva komma något för stan.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Det hjälps inte, men jag får känslan av att det dunkelt sagda faktiskt är det dunkelt tänkta. Här är det så många plus och minus så att det nog är obegripligt för någon att hänga med riktigt i svängarna.

    Det finns möjligen en poäng i att det här systemet först borde ha tillämpats och sedan borde man ha genomfört sänkningarna. Det är en form av pedagogik som faktiskt politiken behöver. Det är ju inte så att kommunerna gör det här för att ställa till något. De ser ju till sitt eget bästa, de läser siffrorna och de ser att det här drabbar oss på ett sätt som vi inte kommer att kunna hantera. Är det då så konstigt att oron uppstår?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Pettersson. I tennis får man ett nytt försök om man missar sin serve, missar man även den servern så blir det ett dubbelfel och man förlorar poängen. Jag tycker att den liknelsen går att applicera i denna debatt gällande ett nytt landskapsandelssystem. I det nuvarande landskapsandelssystemet finns fel och genom att förändra dessa undviker man just ett dubbelfel.

    Ltl Pettersson säger att det nya systemet är till för att centralisera. Enligt mig kan inget vara mera fel. Tittar vi på siffrorna, hur det slår per invånare, så ser vi att Finströms invånare får ungefär 66 euro mera, men Jomala, som jag uppfattar som en centralort, får mindre och Lemland får mycket mindre. Hur faller det resonemanget i ltl Petterssons argumentation om att det här systemet är till för att centralisera?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Den första insikten är att Mariehamn är centralorten på Åland. Övriga orter når nog inte riktigt upp till den kalibern. Mariehamn har huvudkontoren, Mariehamn har regeringen och Mariehamn har lagstiftningen. Mariehamn har i stort allt och därför finns det bara en centralort på Åland av mått.

    Man kan dock säga att Finström och Godby är den naturliga centralorten på norra Åland, vilket man inte riktigt kan säga om vare sig Jomala eller Lemland. Jomala har lyckats bedriva en bättre näringspolitik än vad man har lyckats med i Mariehamn och därmed uppstår köpenskapet som en slags ny centralort i Jomala.

    Svaret är att centraliseringen utgår nästan alltid från Mariehamn.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Jag finner viss problematik i att följa ltl Petterssons resonemang. I sitt anförande tog ltl Pettersson fasta på att det nya föreslagna systemet är till för att centralisera och ltl Pettersson tog upp på kommunen Finström som ett exempel.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Ja, som jag nyss sade så är nog Godby en rätt naturlig centralort för norra Åland. Där finns än så länge en hälsocentral, där finns viss myndighetsutövning och där finns mycket annat som gör Godby till ett slags nav. Men jämfört med Mariehamn så kanske man nog inte riktigt kan nämna dem på samma dag, för det är olika kaliber på dem.

    Jag ser att den politik som förs går ut på att det som är större är lite bättre och det går emot min syn på saker. Jag tror att decentralisering är någonting som vi alla vinner på i det långa loppet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Det är sannerligen ett komplext system som vi har framför oss. I finans- och näringsutskottet har vi borrat oss ner djupt i frågan. Utskottsordförandes Silander har också lagt ner stor energi på lagparagraferna.

    Jag blev lite fundersam när ltl Pettersson sade ungefär; ju mer perifert en kommun ligger desto större förlorare är man. Menen av kommunerna som går plus på den här affären är Kökar. Brändö är en av de kommuner som förlorar minst landskapsandelar. Lemlands andel minskar i högre grad än Lumparlands. Varför jag ville lyfta det här exemplet beror på att det här landskapsandelssystemet inte är så enkelt. Jag tycker inte heller att ambitionen ska vara det. Ett sådant här system måste få vara allomfattande och komplext.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Så kan det nog vara, att det inte är ett särskilt enkelt system. Det handlar ändå om regionalpolitik och sådant är svårt.

    Faktum kvarstår faktiskt att när det gäller till exempel Föglö så hör de till de allra största förlorarna. Det kommer att bli svårare att bedriva den kommunala vardagen i Föglö och det kommer det också att bli i Geta. Eftersom man drar ner så här mycket så omöjliggör man på många sätt att det ska fortsätta som hittills. Man kan höja skatter eller man kan stänga skolor, det är ungefär de sakerna som finns att göra.

    Ltl Johansson nämnde att utskottet har borrat sig väldigt djupt ner i siffrorna och analyserat allting väldigt noga. Det måste ha varit ett väldigt bra förslag då som kom från första början eftersom man knappt ändrade ett kommatecken i förslaget.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Ja, det var ett bra förslag. Jag tyckte att det var väl genomarbetat. Processen har ju pågått i landskapsregeringen under flera år, även den tidigare landskapsregeringen arbetade med det här. Vi fick bra svar från tjänstemännen och hade ett gediget siffermaterial att ta del av. Absolut, det gick enkelt och snabbt att borra sig ner djupt för det var så pass pedagogiskt upplagt.

    Regionalpolitik behöver inte alltid vara komplext. När det gäller att skapa balanser mellan olika delar inom socialvård och skola då kommer det komplexa in.

    Geta, som ltl Pettersson nämnde, är fortfarande en kommun som får högst andel per person. Vad gäller Föglö kommun så förlorar de väldigt mycket skatteandelar, men det har att göra med skattkompletteringen och deras höga andel samfundsskatter som de traditionsenligt har haft under långa tider.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Ja, Föglö kommer att få det rätt så kämpigt, lika som Geta, Saltvik och Sottunga. Sottunga kommer nog faktiskt att tvingas inse att de kanske inte kan fortsätta som en självständig kommun om man gör det på det här viset och drar ner så mycket som krävs.

    Sammantaget, politik utgår ofta ifrån ens egen vardag, ”all politics is local”, brukar man säga. Majoriteten av utskottet består av folk som de facto bor i Mariehamn och därmed kanske saknar den bild av hela Åland som alltid borde finnas med i arbetet. Om utskottet har borrat sig djupt ner i siffrorna så tror jag att det är enklare att se det som passar ens egen vardag än det som passar för hela Åland.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom vtm Thörnroos, understödd av ltl Pettersson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum måndagen den 18 september.

    Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

    Ltl Sara Kemetter

    Jag föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum.

    Vtm Viveka Eriksson

    Talman! Jag ber att få understöda ltl Kemetters förslag om bordläggningstid.

    Talmannen

    Ltl Sara Kemetter, understödd vtm Viveka Eriksson, har föreslagit bordläggningstid till nästa plenum.

    Omröstning kommer därför att verkställas mellan de bägge förslagen som nu har framställts.

    Den som röstar för vtm Thörnroos förslag, dvs. bordläggning till måndagen den 18 september, röstar ja. Den som röstar för ltl Kemetters förslag, dvs. bordläggning till nästa plenum, röstar nej.

    Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar nej. Jag ber nej-rösterna resa sig.

    Majoritet för nej. Lagtinget har sålunda beslutat att bordlägga ärendet till nästa plenum.

    På talarlistan finns ännu lagtingsledamöterna Göte Winé, Axel Jonsson, Stephan Toivonen, minister Mats Perämaa samt ltl Tage Silander. Dessa ledamöter får tillfälle att yttra sig.

    Ltl Göte Winé

    Tack, talman! Först vill jag lite bemöta vtm Thörnroos när hon kritiserade utskottsarbetet och att vi hastade igenom det. Det var inte ”florr” utan det var hasta denna gång.

    Jag vill istället tacka utskottsordförande Silander för ett pedagogiskt och bra arbete, det har i alla fall hjälpt mig med kunskaper och jag har fått det att klarna bättre.

    Talman! Senast man såg över lagen om landskapsandelarna grundligt med en större reform var 2008, en lag jag tyckte var bra. Det var en lag som stod för att kommunerna skulle ha råd att bedriva en bra välfärdsservice. Lagen om anläggningskostnader försvann var väl den största förändring då.

    Man höjde landskapsandelarna för driftkostnader och inom vissa delar av socialvårdsområden så infördes särskilda landskapsandelar. Syftet var då att man i kommunerna skulle spara för eventuella investeringar. Man skulle också satsa mera på den sociala servicen. Hur detta har gått kan man diskutera.

    Man hade många åsikter om det gamla systemet och man ville se en förändring. Redan under förra mandatperioden inleddes detta reformarbete av landskapsandelarna under dåvarande finansminister Roger Nordlunds ledning.

    Under hörande i det arbetet så var det många åsikter och tittar jag i mina papper var det största önskemål om att få bort de s.k. trappstegen samt förändring av fördelningen av landskapsandelarna för utbildning.

    Det tycker jag man bemöter i denna lag. 

    Som jag såg det så var det tidigare styrt mer sektorvis och kostnader per sektor. Landskapsandelssystemet byter inriktning från att ha varit ett kostnadsutjämnande system till ett kombinerat intäkts- och kostnadsutjämnande system. Med det så får man nu en helhet i landskapsandelarna och kommunerna skall kunna prioritera mer själv – kanske det är så att det gynnar de större kommunerna gentemot de mindre. I många kommuner med dagens kommunstruktur så har det varit tryggare med kostnadsutjämning.

    Med våra olika förutsättningar för våra kommuner idag så kommer det vara omöjligt att hitta ett helt rättvist system, så vill vi hitta vinnare och förlorare så kommer det alltid att bli så.

    Se idag hur våra kommuner är beroende av landskapsandelar. Vissa kommuner ligger på ganska låg procent med landskapsandelar av sina intäkter. Jag tittade på det förut och såg att flera av de mindre kommunerna låg på närmare 40 procent av intäkterna och det var landskapsandelar. Så det är klart att det märks när man gör en inbesparing på dem.

    Ser man nu när inbesparing görs så blir det mindre sårbart för de större kommunerna. Men det är ju för att de kommunerna har starkare skattekraft i kommunerna.

    I reservationen så nämns det om att Mariehamn och Finström är vinnare och vissa kommuner förlorare. När förra landskapsandelsystemet ändrades 2008 så ändrade vi i systemet och kommunerna skulle spara i kassorna. Men där var det två stora förlorare och det var Mariehamn och Finström som förlorade ekonomiskt på den reformen. Det var nog rätt så hårda ord då också, men kanske lite mer balanserade än idag.

    Men ser man på euron per invånare så är det så att de mindre kommunerna får mer per invånare än vad de större kommunerna får.  

    Men inte är allt vara bra med denna lag heller utan visst kan man ha åsikter. Skulle man gjort lagen mer rättvis för själva lagen så borde kanske ordningen varit annorlunda, precis som ltl Silander sade. Visst skulle debatten här varit mer sansad om man tagit lagen utan inbesparing och sedan inbesparing följande år, då skulle denna debatt handla mer om lagen och mindre om inbesparingarna.

    Sedan måste vi erkänna att det är andra ekonomiska tider nu än när förra reformen togs. 

    Man har också försökt göra förändringar för t.ex. skärgården och då ytterskärgårdstillägg. Det är bra.

    Visst ser jag hemåt och då skulle jag gärna se större beaktande av randkommunerna men då är vi tillbaka till ruta ett. Vi har bostadsstrukturgrupper, då kommer trappstegen och då är vi tillbaka.

    Det är svårt att begära förändringar, talman, om man ändå vill ha fördelarna kvar.

     Talman! Det har efterfrågats en förändring och det alla varit eniga om så är att man vill ha bort den s.k. trappstegsmodellen, ett jämnare system. Nu är det ett nytt system som är utjämnat och säkert också rättvisare med att man inte tappar andel om du kommer in i ny bosättningsstrukturgrupp. 

    Detta, talman, är en lag som är rätt riktning och man kan ha åsikter om en justering av t.ex. koefficienten och vad det får för konsekvenser för kommunerna. Jag är själv lite orolig för det.

    Men att gå in här nu i utskottet och göra ändringar då vet man inte vad det får för förändringar på annat.

    I utskottsarbetet har det inte heller kommit något ändringsförslag som skulle medföra att det skulle förändras fördelningsmässigt.

    I ett tidigare replikskifte sägs att det här måste ha varit ett bra lagförslag när man inte hade ändringar, men det är inte så lätt att bara göra de förändringarna. Detta har nog jobbats med och man har försökt titta på det.

    Avslutningsvis, talman, den socialdemokratiska gruppen stöder denna lag, men ber finansministern beakta finans- och näringsutskottets skrivning om att se över lagen om kommunstrukturgruppen förändras och se då vilka konsekvenser det får för kommunen och dess helhet. Tack.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det finns en samsyn kring att trappstegsmodellen inte var den bästa, därför revideras den och det är också någonting som vi har stött hela tiden.

    Jag funderar lite på vad ltl Göte Winé egentligen tycker. Jag tittade på utlåtandet från Sunds kommun. Styrelseordförande Winé skriver: ”Den minskade finansieringen av landskapsandelar för Sund med cirka 250 000 kan inte godkännas.” Och vidare: ”Utslaget som syns då landskapsandelarna minskar med 4 miljoner är att tätorterna i det närmaste går opåverkade medan landsortskommunerna och skärgårdskommunerna finansierar minskningen. Vad är det nu som gör att ltl Göte Winé är beredd att sänka sin egen hemkommun?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Hur kunde jag gissa att det där skulle komma?

    Det är så här, från och med att det här har varit ute på remiss så har det gjorts förändringar kostnadsfördelsmässigt. Jag har inte fått allt. Men bästa vtm Thörnroos, när ledamoten var minister så fick jag inte heller allt av den ministern. Det gäller att ge och ta. Jag har varit med och jag har hela tiden sagt att en inbesparing behöver göras och därigenom så stöder jag att man behöver göra något.

    Jag vet att min kommun är en av förlorarna, om man ska säga så. Vi får det tufft. Det gäller ibland att vi måste se på helheten vtm Thörnroos. Det är jättelätt och säkert roligt nu att vara i opposition och slå hit och slå dit, men man vill inte ta ansvar nu.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag ser att enligt de uträkningarna som vi fick oss tillställa till finans- och näringsutskottet så är minskningen per invånare i Sund 225 euro. Det är ganska mycket pengar med tanke på att Sund har haft det lite kärvt tidigare. Jag skulle gärna se att ltl Winé utvecklar hur han tror nu att det här kommer att gynna den region där bl.a. Sund finns när man gör en sådan här inbesparing. Vad det som kommer att bli bättre nu, är det tillväxtkraften eller vad är det som kommer att förändras? 

    Ltl Göte Winé, replik

    Framförallt, vtm Thörnroos, så hoppas jag att landskapsregeringen fortsättningsvis har råd att satsa på en bra sjukvård, att vi har råd att satsa på psykiatrin och utveckla den och utbildningen. Vi har länge haft problem med Sunds kommuns ekonomi och vi jobbar med den på andra områden. Vi kan inte stå och vänta på hur mycket vi får i landskapsandelar. Därför har vi tidigare gjort en utredning på kommunsammanslagningar med vissa kommuner. Centern vill inte det i vår kommun, för där ska man stå på egna ben. Men, det är svårt att stå på egna ben när man hela tiden inte räcker till, därför måste vi se på andra förslag och inte hela tiden vara beroende av landskapsandelar. Vi måste se vad vi kan göra för att stärka oss själva.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Ltl Göte Winé har varit med under den här resan och utvecklat det nya systemet. Jag tycker själv att systemet har stora fördelar jämfört med det tidigare systemet, men det finns också brister i systemet som förhoppningsvis kan arbetas bort efterhand. Alla landskapsandelssystem är mycket komplexa och ganska svårgripbara. I varje fall så är det här ett steg i rätt riktning, dock inte färdigt.

    Det stora problemet med det här systemet, som jag tycker att har blivit större nu och som jag ska förklara, är att systemet drabbas av den stora nedskärningen på 4 miljoner. Systemet får kritik, ibland lite onödig kritik på grund av detta. Det som gör det här ännu tydligare är när man läser dagens radiorubriker” Miljonregn över landskapet”. Landskapets inkomster ökar ganska dramatiskt de facto medan landskapsregeringen fortsättningsvis står fast vid att 4 miljoner ska minskas i den åländska kommunsektorn.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Det är lite svårt att bemöta den här repliken eftersom jag inte diskuterade inbesparingar i mitt anförande.

    Jag valde avsiktligt att inte nämna inbesparingar. Då blir det vem som är den onda och vem som är den goda och så glömmer man bort det här systemet som ltl Roger Nordlund var med och lade fram.

    Jag tycker att det här lagförslaget är bra när man ser på skatteutjämningen och när vi tittar på remissvaren och får beröm.

    Det blir lätt så att man skriver ”Miljonregn över landskapet”. ÅSUB skriver att för år 2016 så slutade kommunernas verksamhetsintäkter på 34,4 miljoner, vilket är 2 miljoner högre än år 2015. Då säger man; ”jaha, okej och då ska kommunerna få ännu mera pengar” Det blir jättesvårt. Hur får man dessa 34,4 miljoner? Inte är det så att Sund har fått alla miljoner för då skulle vi bra kunna bjuda till, men det slår ojämnt. 

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Orsaken till min replik är att jag tycker alltid det är viktigt att man har balans i politiken, att man försöker vara så rättvis som möjligt i alla skeenden och att man är medveten om att vi lever i en föränderlig värld vilket vi också gör här i landskapet Åland.

    Som de ekonomiska prognoserna såg ut för två år sedan, när man gick in för inbesparingen på 4 miljoner på kommunerna dvs. de facto en skattehöjning för kommuninvånarna på Åland, så såg det betydligt mer annorlunda ut än vad det ser ut idag. Vore det inte då skäl att man balanserar upp det här på ett sådant sätt så att vi har fortsatt solidaritet och fortsatt balans mellan landskapet och kommunerna? Nu är det faktiskt så att det är landskapet som tar hem intäkterna, drar nytta av alla kostnadssänkningar och man drar ner ytterligare 4 miljoner i landskapsandelar på kommunerna. Jag tycker att det skapar en obalans som det inte borde vara i det åländska samhället.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Ja, det är lite som ltl Nordlund sade; balans i politiken. Jag brukar alltid respektera ledamoten för det.

    Jag håller med om att det är en föränderlig värld och det har ändrats mycket. Men nu pratar vi hela tiden mera om inbesparingen än om lagförslaget. Jag vill gärna att vi håller oss till lagförslaget i den här debatten. Vi ska kunna diskutera lagförslaget som jag tycker att har bra fördelar, men vi måste se sedan hur det blir regionalt.

    Jag tycker att vi sparar inbesparingarna till budgetdebatten och diskutera dem där.

    Men bara kort, när den förra landskapsandelsreformen år 2008 togs, då var det jättestor skillnad för då hade landskapet otroligt bra ekonomi och kommunerna stod på stupkanten kommer jag ihåg att man diskuterade. Nu är det lite annorlunda, det är mera jämt. Men visst kan man titta på det, men innan man är klar med det arbetet så kommer ett nytt landskapsandelssystem och förändringar.

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Om ltl Göte Winé själv skulle välja, skulle han då prioritera att det här systemet skulle vara oförändrat vad det gäller den totala summan, alltså plus 4 miljoner utgående från förslaget?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Om jag själv skulle få välja? Kanske vi t.o.m. skulle kunna plussa lite. Vi skulle säkert också kanske höja lite inom sjukvården. Vi skulle kanske också höja lite inom utbildningen. Frågan är; var skulle vi dra in mera? Det inte så lätt. Var ska man dra ner på kostnaderna? Regeringen har nu en massa olika viljor och de försöker få det här till ett sammanhang.

    Om jag ser mig som kommunalpolitiker, vem vill ge ifrån sig pengar? Däremot har jag sagt klart och tydligt till finansminister Perämaa; jag prioriterar sjukvård och utbildning inom gymnasialstadiet jättehögt och där vill jag inte skära ner. Detta måste vi prioritera. Vad kan vi då göra? Det är finansminister Perämaa som har ansvaret att göra en budget som jag kan hantera med bra blodtryck.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ja, man kan konstatera att socialdemokraterna och Göte Winé ännu en gång har fått ge vika från sin vilja att behålla de mjuka värdena. Tidigare tog man bort 2 miljoner från sjukvården och nu tar man bort 4 miljoner från äldreomsorgen, barnomsorgen och skolorna. Det är den socialdemokratiska politiken som nu har fått ge vika i den här regeringen. Så är det förstås, man ska kompromissa. Men gång efter gång hör jag; ”skulle vi ha fått bestämma så skulle vi inte gjort så här”. Jag tycker att man borde fundera på att kanske höja rösten. För det är lite beklagligt att man tar bort 6 miljoner från de mjuka värdena och istället har man planer på att göra mycket stora satsningar på annat håll som handlar om hundratals miljoner. Socialdemokraterna gör en konstig prioritering i dagens värld.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Det är alltid intressant att höra hur centern tolkar socialdemokraternas politik. Det jag hör nu av centern och Runar Karlsson är att när inbesparingar ska göras i Saltvik så kommer man att skära ner på äldreomsorgen, skolan och barnomsorgen. I Sund, om jag får som jag vill, så är det sådana prioriteringsområden som jag kommer att försöka undvika. Jag kommer att se vad annat vi kan göra. Vi jobbar med att ändra strukturer och eventuellt jobba med en annan kommun för att höja skattekraften. Vi försöker jobba på olika sätt för att se hur vi kan göra utan att gå in på de mjuka värdena. Men varje gång vi pratar om inbesparingar så säger Runar Karlsson att då ska vi spara på äldreomsorgen, skolan och barnomsorgen. Men det får Runar Karlsson stå för, det är kommunernas ansvar och Runar Karlsson är kommunstyrelsens ordförande i sin kommun. Vi hörde nu vad han kommer att spara in på.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack så mycket, fru talman! Ålands Framtid är emot förslaget. Jag kommer att motivera det med framförallt tre orsaker.

    Vi är väldigt övertygad om att det här kommer att leda till skattehöjningar för ålänningarna. Det är klart att man kan diskutera hur kommunerna kommer att hantera en sådan här förändring. Tittar vi på erfarenheterna av den här typen av förändringar av sänkta landskapsandelar så ser vi mycket tydligt att konsekvenserna ofta är att man tar bort pengar för kommunerna och minskar deras rörelseutrymmen och det leder till en ökning av skatterna.

    Vi behöver egentligen inte gå längre tillbaka än till förra mandatperioden, där gjorde man en motsvarande sänkning av landskapsandelarna. År 2012-2013 minskade kommunernas rörelseutrymme totalt med ungefär 2,7 miljoner och inför 2013 såg vi att kommunerna hade höjt sina skatter med motsvarande 2,8 miljoner euro. Man såg att det fanns ett ganska direkt samband. Det är klart att kommunerna i viss mån också kan anpassa sig och göra inbesparingar osv. inom olika verksamheter, men det är naivt att stå i den här salen och tro att hela den här förändringen kommer att finansieras genom inbesparingar och effektiviseringar ute i kommunerna. Det kommer att leda till skattehöjningar på sikt, de kanske inte kommer direkt men de kommer med något års eftersläpning, åtminstone gjorde det så år 2012-2013.

    Vi från Ålands Framtid tycker inte att Åland i nuläget ska finansiera våra underskott, vare sig de är i landskapet eller i kommunerna, genom skattehöjningar. Det spelar ingen roll om vi skyfflar över ansvaret till kommunerna istället för att hitta finansiering här på annat håll för det leder till samma konsekvens. Vi tycker inte att de konsekvenserna är rätt väg att gå framöver för att lappa den åländska ekonomin. Fokus måste ligga på att minska kostnaderna, inte att höja intäkterna.

    Den andra orsaken är att landskapsandelssystemet i grund och botten är ett regionalpolitiskt system som handlar om att föra över pengar från de starkare kommunerna till de svagare kommunerna. Detta för att se till att man har möjlighet att också ha glesbygdskommuner som har svårare förutsättningar och som behöver mera stöd för att kunna ha en motsvarande verksamhet, en likvärdig service som ofta nämns i den här salen. Om man håller sig till att det ändå är grundstenen i landskapsandelssystemet, både i det gamla och i det nya, så ger inte det här systemet i tillräcklig grad de regionalpolitiska effekterna. Det är onekligen så att de starkare kommunerna som Mariehamn blir vinnare med det här systemet.

    Jag håller med om att man ska försöka separera de här diskussionerna om strukturen och systemet med den inbesparing som föreslås på 4 miljoner euro. Det är klart att man måste försöka hålla dem i sär. Men samtidigt måste vi också se på de enskilda kommunerna. Hur ska kommunerna hantera detta? Vad blir nettoeffekten? De jämförelser som finns i underlaget kanske är lite bristfälliga. Jag tog mig friheten att istället jämföra den minskade landskapsandel som det här innebär 2019.

    Om man bortser från den här övergångsperioden så finns det en tabell över hur detta skulle slå strukturellt sett mot kommunerna år 2019. Om man jämför det beloppet som kommunerna, kommunvis, är ålagda att få mindre landskapsandelar och jämför det med de totala intäkterna som kommunerna har, alltså vi slår ihop verksamhetsintäkter med skatteintäkter och landskapsandelar, så ser man att Mariehamn får en inbesparing eller minskade landskapsandelar som motsvarar ungefär 0,75 procent av Mariehamns totala intäkter, medan Geta får den största procentuella utmaningen som ligger runt 5,6 procent. Geta ska så minska sina utgifter med 5,6 procent för att slippa höja skatten framöver. Det gör att utmaningarna för de här kommunerna blir betydligt svårare när man sitter i fullmäktige salen och ska försöka hantera den här förändringen framöver. Jag tycker åtminstone att denna siffra är den mest relevanta att titta på. Hur stor andel av Getas utgifter i det här sammanhanget måste man minska för att slippa skattehöjning och fortfarande ha samma resultat framöver?

    Jag tycker att systemet missar målet delvis, om man också väger ihop inbesparingen och ser på nettoeffekterna för de enskilda kommunerna.

    Den kommun som får den minsta förändringen är Finström som kommer etta och Mariehamn kommer som god tvåa. Finström har mindre än 0,2 procents förändring sett till de totala intäkterna. Så det är klart att Mariehamn och Finström är vinnarna i den förändring som föreslås och som ligger på bordet, medan Geta är den stora förloraren.

    I den bästa av världar borde systemet ha gett det utfall där de kommuner som är starka skulle vara med och stöda de små kommunerna i större utsträckning, det menar åtminstone vi från Ålands Framtid. Då hade man bevarat det regionalpolitiska grundfundamentet i landskapsandelssystemet istället för att urholka det som man lite gör i nuläget.

    Man kan förstås ha olika politiska åsikter om detta. Ska landskapsandelssystemet ha större inslag av regionalpolitik eller är landskapsandelssystemet egentligen ett sätt att premiera kommuner med starkare skattekraft? Vi från Ålands Framtid menar att det är ett bakvänt tänkande för då skulle vi inte ge några landskapsandelar alls till Mariehamn. Då borde vi ha ett system där Mariehamn får noll och man överför lite till en svagare kommunerna. I dagsläget har vi inte något sådant system, det är en blandning av de båda.

    Vi menar sammantaget att genom att sätta press på kommunerna att höja skatterna eftersom man förfördelar de små och svagare kommunerna så är detta ett led i landskapsregeringens politik att tvinga fram kommunsammanslagningar. Det är inte en politik som vi ifrån Ålands Framtid kan stöda.

    Systemet borde ha haft större inslag av regionalpolitik. Man borde ha sett till att lägga de här inbesparingarna på en sådan nivå att de inte leder till skattehöjningar för det är mycket, mycket sannolikt att det kommer att ske. Tack, fru talman.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag är den sista som önskar skattehöjningar. Jag menar att Ålands Framtids resonemang blir motsägelsefullt. Man motsäger sig en ny organisering inom den offentliga sektorn genom kommunstrukturarbetet. Jag är övertygad om att en rationalisering av offentlig sektor, en noga genomlysning av hur man administrerar den och att man kommer till effektivare förvaltning är den säkraste metoden att kunna hålla nere skattetrycket på Åland på sikt. Att inte göra det arbetet leder absolut säkert till höger skatter.

    Det här förslaget innehåller en inbesparing på 3 miljoner euro första året, 4 miljoner andra året plus en övergångstid på tre år. Samtidigt pågår det ett arbete där åtta kommuner är involverade i ett frivilligt kommunsammanslagningsarbete. Landskapsregeringen kommer att komplettera det här. Det görs mycket för att hålla ner skatterna den vägen.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Nog är det väl ändå lite märkligt, om man går tillbaka till den förra mandatperioden så stod både finansministern och jag i samma talarstol och kritiserade landskapsregeringen när de kom med sänkta landskapsandelar, vi sade att det här leder till skattehöjningar. Då kunde liberalerna föra ett sådant resonemang, med idag säger liberalerna; ”nej, det är precis tvärtom, vi motverka skattehöjningar med den här politiken”. Nog är det ju märkligt hur man kan byta strategi så fort man kommer till regeringen. Vi måste ändå vara så pass ärliga och inse att om vi plockar bort 4 miljoner från kommunerna, 5,6 procent av Getas totala utgifter så kommer de att få utmaningar att finansiera sin verksamhet framöver. Delar inte finansministern den uppfattningen?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Risken för skattehöjningar måste ändå vägas med den ekonomiska situationen i kommunsektorn som helhet. Man kan inte alltid utgå från den ena, den svagaste, utan man måste ändå försöka ha en helhetsbild.

    Jag har undvikit att använda det förut men resultatet från 2016 genererade kraftigt överskott i den kommunala sektorn som vida överstiger den här inbesparingen. Jag ser inte någon automatik i att det här måste leda till skattehöjningar, möjligen säkert i någon enstaka kommun. Det nuvarande systemet har också lett till skattehöjningar i vissa kommuner. Till den delen kanske situationen inte rakt av går att jämföra med 2013.

    Det viktigaste är att jag, i den här positionen, nu driver på en process mot effektivare offentlig administration parallellt med att vi gör den här minskningen, vilket ska motarbeta skattehöjningar. Det gjordes inte under den förra mandatperioden.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Samtidigt har regeringen sagt, när det gäller effektiviseringsarbetet eller kommunsammanslagningar, att det är upp till kommunerna själva att säga hur den framtida servicen ska organiseras. Vi vet, om vi ska vara riktigt ärliga, att det är det som är absolut avgörande om vi ska kunna sänka de totala kommunala utgifterna framöver.

    Om inte landskapsregeringen bistår i högre grad i arbetet att se till att servicen också blir effektivare så kommer också det arbetet att vara bortkastat.

    Tittar vi på grundfrågan så är det klart att finansministern och jag inser att inbesparingen på 4 miljoner euro - även om kommunerna har resultatförbättringar och ökade skatteintäkter idag - kommer att göra det svårare att fortsätta att sänka skatterna som man har gjort i dagsläget. Det kommer inte att göra det enklare att hålla skattetrycket nere med den här förändringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen

    Fru talman! Bästa ledamöter, vi har framför oss ett av de viktigaste lagförslagen under denna mandatperiod. Det är en lag som ska vara i kraft under många mandatperioder.

    Jag tänkte ändå fatta mig relativt kort. Jag var med i den parlamentariska referensgruppen för denna lag. Vi som var i opposition kom med små och stora förändringsförslag, men mig veterligen beaktades inget av dessa.

    Jag bevistade även några informationstillfällen, men svaren var mest undanflykter av olika slag. Vid nästa möte skulle vi få informationen.

    Även remissinstanserna har kommit med massiv kritik som inte beaktats på något annat sätt än som det står: ”Utskottet föreslår att lagförslaget antas oförändrat med smärre och språkliga ändringar”.

    Så lagen är, som jag ser, helt och hållet regeringens ansvar. Alla de effekter, som lagen innebär är frukten av regeringens arbete och åsikter.

    Det enda som jag har kunnat göra i det här ärendet var att i den avgörande omröstningen i finansutskottet rösta mot hela lagen.  Beslutet tillkom ändå med rösterna 4-2, även om jag nu ser att det i protokollet inte ens framkommer vem, som röstade emot. Nå, jag får granska protokollet noggrannare nästa gång. Tack för ordet, fru talman. 

    Ltl Tage Silander

    Tack, fru talman! I de remissutlåtanden som har avgivits så har man faktiskt nog tagit till sig en del av dem när man sedan har kommit med det slutliga förslaget. Det är oomtvistligt.

    Eckerö kommun föreslog t.ex. att man skulle höja faktorn 90-95 i skatteutjämningen och det tog man till sig som ett exempel som jag kommer på just nu.

    Nu tänker jag bara för tydlighetens skull, jag känner att det finns ett behov av det, informera ytterligare.

    Om man tittar på sidan 20 i framställningen så kan man konstatera att det nuvarande systemet 2018, som de facto är en uppräkning av index av 2017 års siffror för att få en jämförelse, ger 36,8 miljoner.

    Det nya systemet, ett år senare, där man gör majoriteten av neddragningen ungefär 3 miljoner, skulle ge 33,8 miljoner i tilldelning. År 2019, där man tar den sista miljon, skulle en tilldelning på 32,8 miljoner. Detta är fakta som vi har att förhålla oss till.

    Om vi tar den totala minskningen, inte 2018 och 2019 för sig utan tillsammans, så kan man konstatera att den totala neddragningen på 3 970 000 euro i jämförelse blir en neddragning med 10,8 procent.

    För Mariehamn innebär det en neddragning på 7,3 procent. Sedan finns alla variationer, det finns de som har mycket större procent neddragning än så och det finns de som har mindre. Detta måste vi ha klart för oss. Att säga att Mariehamn inte tar del av det här på något sätt känns väldigt mycket missvisande.

    Om man tittar på följande sida så kolumn två, som man kan kalla en prognos för 2008 - nytt system uppräknat står det där - den har ingenting med verkligheten att göra om hur mycket man ska betala ut till de olika kommunerna. Den har bara till funktion att justera under tre år framåt förändringen, dvs. om Mariehamn, som jag tar som exempel, skulle ha en tilldelning av hela landskapsandelssumman 17,1 och efter att man gjort de här ändringarna; nya systemet och neddragningarna, så har man 18,4 procent enligt de här siffrorna. Då vill man alltså att den fördel som Mariehamn har fått på 1,3 procentenheter ska jämnas ut under tre år. Det är det som sedan visas på sidan 21.

    Men när man bedömer hur detta ska se ut på sikt så kan man ju glömma de här tre första åren och bara se hur siffrorna ser ut 2019 med neddragning eller när man har tagit både 2018 och 2019. Då kan man se att med dragningarna för Mariehamn är 457 000 euro vilket är de 7,3 procent som jag pratade om.

    Men, eftersom det finns ett övergångsstadgande så kommer Mariehamns stad inte att få de siffrorna - eftersom man anser att Mariehamn är vinnare med 1,3 procent – utan man kommer att få en mindre tilldelning de tre följande åren. Det är ju bara en övergångsperiod för att jämna ut det här.

    När vi pratar om Mariehamn så reagerade jag på att Mariehamn är den stora vinnaren. Ja nå, Mariehamn har större andel av den totala landskapsandelstilldelningen. Det är sant. Tack, fru talman.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Det stämmer det som finansutskotts ordförande sade, men han väljer aktivt att inte beakta att Mariehamn ändå har över 1/3 av Ålands befolkning.

    Ser vi till landskapsandelssystemet så handlar det om att föra över pengar till de kommuner som har en glesare befolkning. Man ska föra pengar från dem som har en tätare befolkning till dem som har en glesare befolkning.

    Tittar vi på Mariehamn som helhet så ser vi att år 2016 hade de intäkter på 76 miljoner euro. Om man då ska göra en inbesparing på 1/2 miljon så procentuellt sett så är det inte alls lika stor inbesparing som t.ex. Saltvik ska göra som får en inbesparing på motsvarande ungefär men har totala intäkter på 11 miljoner. Nog är det ändå en relevant faktor att ta in när man analyserar ett landskapsandelssystem som handlar om regionalpolitik. Eller?

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, fru talman! Ja landskapsandelssystemet är ju, som ltl Jonsson vet, uppdelat med en viss procentandel av kostnaderna som ska ersättas för t.ex. utbildning och det sociala området, om vi tar de två stora områdena.

    När det gäller skattekompletteringen så där får storstan Mariehamn ingenting, allt annat går på de andra kommunerna. Sedan kan man se vilka effekter det får.

    Jag vill ge ltl Axel Jonsson absolut rätt i det konstaterande att en kommun med mycket större andel bidrag i resultaträkning förstås drabbas på ett annat sätt än den som inte har.

    Tar man t.ex. Geta och slår ihop skatterna för 2016 och de bidrag vi nu pratar om för 2018 och lägger ihop dem så får vi inkomster på ungefär 2,7 miljoner för Geta och av det är 58 procent bidrag så jag förstår problemet.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det visar och illustrerar på ett mycket tydligt sätt vad landskapsandelssystemet faktiskt är. Det handlar om att se till att man kan ha kvar kommuner som Geta, att de har förutsättningar att bedriva verksamhet på åtminstone en likvärdig nivå som Mariehamn.

    När man tar mera från kommuner som Geta, procentuellt sett om man ser till kommunernas hela ekonomi, så gör det också att Geta får svårare att överleva.

    Det är klart att när man har en landskapsregering som driver på kommunsammanslagningar så väljer de också att lägga fram ett sådant här förslag för det pressar de små kommunernas existens, tvingar dem till skattehöjningar alternativt söka samgående med andra kommuner.

    Logiken är självklar, men politiken stöder vi inte från Ålands Framtid, det ska tydligt sägas.

    Ltl Tage Silander, replik

    Jag håller med hela resonemanget faktiskt. Sedan finns det en frågeställning som man kan ställa sig; hur små enheter kan vi ha och ändå förse de små enheterna med tillräckligt antal medel?

    Ser man på förhållandet efter neddragningen 2019 så kan man konstatera att mariehamnarna får 503 euro per person, medan man i en del kommuner - utan att nämna någon – är uppe i 3 400 euro per person. Det är väl det som vi har kommit överens om att är helt okej nu, enligt det här förslaget. Men någonstans finns det ett förhållande som kan uppfattas oskäligt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Ärendet bordläggs till nästa plenum.

    Plenum avbryts nu för en lunchpaus. Vi samlas igen klockan 13.00.

    Talmannen

    Plenum fortsätter.

    Första behandling

    6        Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 20/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Carina Aaltonen

    Herr talman! I det här lagförslaget föreslår landskapsregeringen att nya bestämmelser införs med syfte av förkorta tiden på sjukhus för utskrivningsklara patienter som behöver insatser från kommunernas sociala service. Man kan säga att det här lagförslaget bidrar till att ålänningarna ska få rätt vård och omsorg på rätt nivå.

    Enligt lagförslaget ska Ålands hälso- och sjukvård så snart det är möjligt underrätta en patients hemkommun om patienten, som har skrivits in vid Ålands hälso- och sjukvård, kommer att behöva insatser från kommunens socialservice efter det att patienten har skrivits ut. 

    Informationen ska skickas till kommunen på en av landskapsregeringen fastställd blankett. Utskottet har erfarit att Ålands hälso- och sjukvård tänker revidera de anvisningar som beskriver hur förfarandet ska gå till i praktiken. Utskottet utgår ifrån att utskrivningsmeddelanden inte skickas rutinmässigt utan föregående planering och dialog med socialvården. Och det är ju det som är det viktiga; dialog och planering, i så god tid som det bara är möjligt.

    Under behandlingen i utskottet har vi fått ta del av exempel på kliniker där ÅHS tar kontakt med och informerar kommunen i mycket god tid, upp till en månad innan utskrivning, och att kommunikationen fungerar alldeles utmärkt, medan det från andra kliniker finns förbättringspotential. Å andra sidan är processerna inom de olika klinikerna olika, beroende på sjukdomens och behandlingarnas art. 

    För kommunerna kan det också finnas rent praktiska problem som gör att till och med två veckor är en för kort tid att till exempel handikappanpassa och låta bygga om klientens hem eller lägenhet. Det kan också finnas andra praktiska problem. Idag har Oasens boende- och vårdcenter helt fullt, alla 67 platser är fullbelagda. Men ingen kommer att bli utkastad från sjukhuset när tidsfristen har gått ut och kommunen inte har kunnat ordna en lämplig plats för den färdigbehandlade patienten.

    Utskottet vill påminna om 19 § i lagen om Ålands hälso- och sjukvård som säger att ”Ålands hälso- och sjukvård ska samarbeta med socialvården i sin verksamhet på ett sådant sätt att uppgifterna kan skötas på ett behörigt sätt och så som patientens behov av social-, hälso- och sjukvårdstjänster förutsätter”. Syftet med denna paragraf är att möjliggöra både en ekonomisk, effektiv och ändamålsenlig resursanvändning. Samarbetet ska ske utgående från patientens bästa och med beaktande av patientens behov av dels hälso- och sjukvårdstjänster och dels socialvårdstjänster. Man ska alltså alltid ha patienten eller klientens bästa i åtanke hela tiden.

    Det handlar också om patientsäkerhet. Det är helt enkelt inte bra att vara inlagd på sjukhus längre tid än nödvändigt bland annat på grund av infektionsrisken. Vi har fått erfara att risken att drabbas av en infektionssjukdom ökar med 1,37 procent för varje dag som man är inskriven på sjukhus. 

    Av lagförslagets 18a § 4 mom. framgår att kommunens betalningsansvar inträder tre eller fyra vardagar efter det att en underrättelse skickats till kommunen, dvs. den formella blanketten. Naturligtvis föregås en utskrivning av en diskussion med berörd kommun innan detta sker.

    Kommunens betalningsansvar för klinikfärdiga patienter gäller däremot inte om anledningen till att en patient inte kan skrivas ut beror på omständigheter som ligger utanför kommunens ansvarsområde. Här vill utskottet förtydliga att bestämmelsen innebär att kommunernas betalningsansvar inte inträder i de fall de insatser som Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för ute i kommunerna och inte kan utföras pga. av att man har för låg bemanningsgrad på de hälso- och sjukvårdsmottagningar som finns i de flesta åländska kommuner och som tillhandahåller bland annat sjukvård och hemsjukvård eller om det är transportproblem utanför kommunens kontroll. 

    Herr talman, utskottet föreslår att lagförslaget antas med en mindre språklig ändring.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! I samband med remissen här i lagtinget så ställdes en mängd frågor. Jag noterar i utskottets betänkande att det inte ges något svar på dem.

    Före jag kommer till mitt anförande så ska jag ställa en fråga som rör 18a §. Jag vet att jag också ställde den frågan tidigare. Vem är det som avgör huruvida kommunens betalningsansvar ska träda till eller inte? Jag tänker på situationer där primärvården inom ÅHS inte har möjlighet att svara mot de krav som specialsjukvården har. Vem är det som avgör det ärendet?

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! Det kan jag tyvärr inte svara på, vem som avgör detta. Jag förstår att det måste ske i en dialog mellan kommunen och ÅHS så att man kommer till en överenskommelse.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Men vi kan ju inte ha en lagstiftning där man vid ett tvistemål ska föra en diskussion och sedan ska man efter det fundera vem som har rätt. Jag vet att jag explicit i samband med remissen ställde den här frågan. Vilken instans är det som ska avgöra om det finns en diskrepans mellan primärvården och specialsjukvården?

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Ja, det finns ju många sådana frågor som sedan sist och slutligen avgörs i domstol, det har skett tidigare och det kommer säkert att ske framöver. Men i det här fallet så måste ju utgångsläget vara att man har en bra diskussion. Klarar man inte av att lösa en sådan konflikt så måste den sedan avgöras i domstol.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Från landskapsregeringens sida vill vi tacka social- och miljöutskottet för ett väl genomfört betänkande och ett gott arbete där man har belyst frågan ur flera olika synvinklar. Tack!

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson

    Talman! Under behandlingen av lagförslaget i utskottet så kändes det som att alla är överens om att detta lagförslag behövs, att det är samhällsekonomiskt ett steg i rätt riktning. Patienter ska vårdas på rätt vårdnivå.

    Vi fick under våra höranden lära oss hur viktigt det för patienten att inte ligga längre än nödvändigt på sjukhus. Under vår tidigare behandling här i lagtinget lyfte flera upp risken för infektioner, att det är bättre för en patient att vara hemma när man är färdigbehandlad.

    Det som vi fick höra i utskottet var hur det påverkar patienten att vara på sjukhus en längre tid. Det var entydigt; det är inte ett bra ställe att bo på ett sjukhus. Det kan vara farligt att vistas på sjukhus för länge. Vi fick höra att varje överflödig tid en patient vistas på sjukhus gör att risken för att patienten ska få en sjukhusrelaterad infektion ökar med 1,37 procent per dag, precis som utskottets ordförande var inne på. Om en patient får en sjukhusrelaterad infektion så ökar vårdtiden med 9,32 dagar i genomsnitt.

    Vi har fått reda på att kontakterna sker mycket tidigare än de 3-4 dagar som denna lag nu instiftar. Det vi fick höra under våra höranden var att det fungerar exemplariskt mellan geriatriska kliniken och kommunerna. Kontakterna där emellan ofta ske redan en månad före utskrivning, under tidens gång görs det uppföljningar och att det nästan alltid görs utförliga vårdplaneringar.

    Det är ju så att ofta skrivs man ut från kirurgiska och medicin för att sedan vårdas och rehabiliteras på geriatriska. Därför har man en större insikt och får oftast en längre startsträcka.

    De framkom viss kritik att kommunikationen från de andra avdelningarna, t.ex. kirurg och medicin, kan ske med kortare varsel, men de personerna har ofta en vårdplats någonannastans och då blir det inte ett så stort problem för kommunerna.

    Vi har fått vetskap om att ÅHS kommer att se över sina interna anvisningar i och med detta lagförslag och tydliggöra behovet av en tidig kommunikation mellan kommunerna. De ska se över alla rutiner så att det här ska fungera bra.

    Det som vi också har fått ta del av är att det upplevs som att det ofta är svårt att få till vårdplanering mellan ÅHS och kommunerna, men att det faktiskt inte finns något krav på att detta måste ske. På den blankett som skickas till kommunerna specificerar ÅHS vilket stöd som behövs. ÅHS har ibland velat berätta vad patienten behöver för stöd och styra kommunerna lite för mycket, men det är nog så att kommunerna har rätt att planera och bestämma mycket själva till stor del och hur de planerar vården ute i kommunen.

    När det gäller psykiatrin så sker det oftast en vårdplanering och även här vill ÅHS ofta styra lite för mycket ibland hur vården ska skötas ute i kommunerna.

    En annan synpunkt som kom fram var att det är viktigt att hemsjukvårdens resurser inte påverkas av det här beslutet och att hemsjukvården måste ha tillräckliga resurser. ÅHS ska ansvara för den medicinska vården och kommunerna för den sociala vården. Det hörande vi hade sade att det inte får hända. Det står ju uttryckligen i lagförslaget 18a § att det kommunala betalningsansvaret inte ska träda in ifall att de insatser som ÅHS ansvarar för ute i kommunerna inte kan utföras.

    För mig är det viktigaste att kommunikationen fungerar, att rutinerna nu kommer på plats och att kommunikationerna är säker.

    Efter den utredning och belysning som jag nu har fått i utskottet så känner jag att det kommer att vara på plats. Tack.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack Annette Holmberg-Jansson för redogörelsen.

    Jag har blivit kontaktad av tjänstemän från Mariehamn och även av anhöriga som påtalade det specifika problemet när det gäller psykiatrisk tungvårdade patienter som skrivs ut. Det är svårt, även inom Mariehamns stad med tanke på den omfattning som finns, att placera dem.

    Har utskottet alls diskuterat att man borde ta speciell hänsyn till de psykiatriska tunga patienterna? Eller är detta en diskussion som inte har förts?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Nej, i utskottet har vi inte diskuterat specifika patientgrupper. Vi har diskuterat på att ett allmänt plan.

    När det gäller psykiatriska patienter så håller jag absolut med vtm Thörnroos om att det finns ett glapp på Åland. Det finns inte rätt vårdmöjligheter för många med tunga psykiska problem. Men det är dock inte rätt plats att vårda dem på sjukhuset. Vi behöver hitta andra möjligheter och andra alternativ för dessa personer att vårdas på.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack! Jag delar helt ltl Annette Holmberg-Janssons uppfattning om att psykiatriska tunga patienter kanske inte hör hemma på sjukhuset. Men å andra sidan hör de ännu mindre hemma i öppen hemvård och öppen hemsjukvård då deras psykiska status är sådan att det är svårt för kommunen att komma emot med de vårdbehov som finns.

    Jag stöder det arbete som jag hoppas att ledamoten kan göra i egenskap av ordförande i ÅHS och att man funderar vidare kring det här glappet, som ledamoten själv nämnde, och hur man kan hantera det. Tack.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag tror verkligen inte att det bara är ÅHS sak att se till att de här olika vårdalternativen finns. Jag tror att det här är en kommunikation som måste ske i allt större grad mellan kommunerna och ÅHS eftersom det är bådas ansvar att ta hand om dessa klienter.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Pernilla Söderlund

    Tack, talman! Tack till utskottsordförande Carina Aaltonen för en riktigt grundlig och bra genomgång av utskottets betänkande.

    Det finns kanske inte så mycket att tillägga, men jag vill ändå säga att liberala lagtingsgruppen stöder lagförslaget av flera orsaker.

    För det första har man här satt patienten och patientens bästa i fokus. Och lagen gäller – lika för alla; unga, gamla, fysiskt och psykiskt sjuka. Ingen ska behöva ligga på sjukhus längre tid än vad som är nödvändigt på grund av medicinska skäl. Vårdplatser ska användas för dem som behöver medicinsk vård.

    Sedan är det ju så att för att vårdkedjor ska fungera friktionsfritt så behövs dialog. Med patientens samtycke finns det inga hinder alls att kommunicera i ett så tidigt skede som möjligt av sjukhusvistelsen. Det är bra att den här lagen förtydligar det och det är en välkommen förbättring.

    Genom att det nu införs en mera strukturerad rutin för klinikfärdiga patienter så att gränsen mellan sjukvård och social service förtydligas så gör att det här lagförslaget är riktig bra. Det var allt. Tack, talman!

    Minister Wille Valve

    Tack! Några korta punkter med anledningen av diskussionen så här långt.

    Är patienten färdigt behandlad eller inte? Det beslutet fattas av en legitimerad läkare. Jag tror på allvar att vi inte vill ha ett samhälle där det är någon annan än en legitimerad läkare som fattar det beslutet, eller där vi inför ett mått av medbestämmande från kommunens sida; ”nja den här patienten kanske kan ligga några dagar till och nog kan vi ändra det”. Nej! Tidpunkten bör bestämmas av en legitimerad läkare. Det är varken ändamålsenligt eller vettigt att landskapet eller kommunerna försöker påverka detta.

    Från den fastställda tidpunkten får det sedan gå tre eller fyra dagar tills kommunens betalningsansvar inträder. Det är beroende, precis som specificeras i lagen, om det är före eller efter klockan tolv.

    Det finns inga hinder i lagen för framtidens fyra kommuner att komma överens med ÅHS om närmare bestämmelser och förfaranden om hur detta förverkligas, vilket jag också har konstaterat tidigare från denna talarstol. Tack.

    Ltl Mikael Lindholm

    Tack, herr talman! Jag är med i social- och miljöutskottet, men av olika anledningar så var jag tyvärr inte med och behandlade det här lagförslaget och därför vill jag säga några ord.

    Jag reagerade på att social- och miljöutskottets betänkande inte alls tar hänsyn till alla de remissutlåtanden som kom in. Många kommuner är tveksamma till om tidsrymden på tre dagar räcker till. Flera kommuner ansåg att en vecka skulle vara mera lämpligt.

    Jag vill också understöda vtm Thörnroos oro för att primärvården inte har tillräckliga resurser och vem som avgör det? Är det kommunens ansvar eller är det ÅHS ansvar när det gäller betalningen för patienterna? Det skulle gärna ha fått lyftas fram lite bättre anser jag.

    Jag håller med om lagens anda och mening, att vi inte ska vårda på för hög nivå och att ingen mår bra av att vara längre än nödvändigt på sjukhus.

    Jag ser ändå visar dubier med att stressa hem patienter. Man kan inte utesluta - med dagens besparingskrav inom vården - att det finns en risk att det pressas på så att personer kanske skrivs ut tidigare än vad som är lämpligt. Tack, herr talman.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Jag blev lite fundersam. Ltl Mikael Lindholm nämnde att utskottet gärna hade fått utreda frågan om ansvaret när man skriver ut osv. Men är inte ledamoten själv medlem i utskottet och hade all möjlighet att påverka den utvecklingen?

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, herr talman! Jag får be om ursäkt om jag var otydlig i mitt anförande. Av olika anledningar så kunde jag tyvärr inte delta när utskottet behandlade det här lagförslaget och därav följer att jag gärna ville lyfta fram att jag gärna skulle ha sett att ansvaret hade framkommit. Om det har diskuterats vågar jag inte svara på eftersom jag tyvärr inte var närvarande. Men det skulle gärna ha fått framkomma även i betänkandet enligt mitt sätt att se det.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, då står det mig mycket klarare. Tack för den förklaringen!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    7        Ändring av marknadskontrollagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 20/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 31/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, talman! Ärade kolleger, under remissen så uttryckte undertecknad en viss oro över att Högsta domstolen föreslog, och presidenten mycket riktigt följde, att man skulle fälla den del i den ursprungliga lagstiftningen som gav Sverige en särskild roll - som vanligt frestas jag att säga - när det gäller Åland och behörighet i utbildning etc.

    Utskottet har konstaterat under hörande av sakkunniga att den här typen av lagstiftning finns inom Ålands lagsamling, dvs. att Sverige har den här rollen. I de händelser det finns den typen av lagstiftning så har den inte varit föremål för kontroll av lagen inom ramen för Högsta domstolens handläggning.

    Utskottet förslår här - för att markera självstyrelsepolitiskt - att Finland kommer att behandlas som en del av Europeiska unionen, dvs. som en av staterna inom EU. Därför föreslår utskottet att begreppet ”riket” utgår i lagtexten och att vi därmed i hela lagpaketet har en likställighet mellan samtliga nuvarande 28 länder inom EU. Det kommer snart att bli 27 enligt senaste omröstning i London.

    Utskottet hoppas att det här är en markering, en liten ny praxis, som hela lagtinget kan omfatta. Frågan kanske inte är så stor, men likväl är det av intresse att hela tiden bevaka självstyrelsepolitiska frågor.

    Avslutningsvis, rent allmänt, så är väl frågan om vilka följder HD:s markering och nya linjer kommer att få för lagstiftningen som kommer. Därför skulle det vara intressant att se om detta är en form av lagstiftning som kommer att vara hållbar framöver. Tack.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om marknadskontrollen av vissa produkter för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 4 och 5 §§ landskapslagen tillämpning på Åland av rikets hissäkerhetslag för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Plenum slutar

    I morgon fredag 15 september 2017 klockan 09.30 hålls en frågestund. Nästa plenum hålls i morgon klockan 10.30. Plenum är avslutat.