Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Ärade lagting. I föreliggande ärende tänkte jag först hålla mig till lite formalia, sedan ta lite historik och avsluta med att titta lite framåt på den period som det aktuella lagförslaget rör. Med föreliggande lagförslag upprepas den procedur som inleddes 2016 och som resulterade i en lagtingslag i början av 2017. Med ett likalydande namn som dagens förslag med exakt samma syfte att skapa dels en laga grund utgående från de krav som EU-rätten ställer på förvaltning av de nationella programmen på de områden som de aktuella fonderna berör. Det vill säga allt från asyl, migration, integration till inre säkerhet och så kallad viseringspolitik. Dels i syfte att säkerställa att hugade åländska aktörer även under innevarande programperiod alltså tiden fram till 2027 kan söka stöd ur de tre fonderna på exakt samma villkor och förutsättningar som övriga aktörer i Finland.

Denna så kallade programfondslag är i grunden en blankettlag. Valet av lagstiftningsteknik var förmodligen 2016 det faktum att de berörda rättsområdena än en gång är av så kallad blandad natur och en liten uppräkning av det jag just gjorde till överhängande del är Finlands behörighetskatalog. Såsom redan framgår i lagförslagets inledning ska handläggning av stöden enligt landskapslagen, alltså förslaget, skötas av landskapsregeringen men avsikten är att än en gång så fort programfondslagen blir tillämplig på Åland tillse att skötseln av förvaltningsuppgifterna - på motsvarande sätt som är fallet idag - eller har varit ska vi säga, handhas av berört ministerium med stöd av en överenskommelseförordning. Så det är väl den normala formella grunden för hela lagförslaget.

Tittar vi då, talman, tillbaka på den förra perioden 14/20 när det gäller åländska intressenter runt dessa fonder har det varit ganska magert om vi säger så. Det är ett enda projekt, projektet "En säker hamn" som vi haft på åländsk botten. Grundtanken med det projektet har varit att samordna resurser, skapa nätverk, utveckla gott samarbete, höja kunskapen och stöda individer som kommit till Åland. Varken någon annan avdelning eller myndighet vid landskapsregeringen eller någon annan åländsk aktör sökte alltså stöd från det som var dåvarande möjliga fonder de så kallade AMIF- eller ISF-fonden under förra perioden.

Det finns inget krav på att stöden söks enbart från landskapsregeringen, begränsningen är dock att privatpersoner inte får söka. Jag vet inte i vilken mån lagtinget och övriga är intresserade av det som har varit. Vi kan konstatera att det var ett projekt, "En säker hamn", som omspann en budget på totalt drygt 382 000 euro under tre år. Sjuttiofem procent finansierades av EU och här var landskapsregeringen, ÅHS och andra kommuner med som så kallade samarbetspartners. Projektet var lyckat. Det är väl den bedömning som våra tjänstemän har gjort. Det har gett ett mervärde, så det ger ju ett mervärde för vårt samhälle om vi kan förbättra det genom olika samarbetsprojekt och vad är väl bättre än att kunna få extern finansiering i hög grad.

När vi tittar framåt så är ju löftet som framgår av lagförslaget att byråkratin skall bli mindre runt de här och det är ju som alltid när det gäller EU-projekt det är det som skrämmer många när de bekantar sig med de regelverk som styr de här fonderna. Det som framgår av förslaget är att det är tre fonder som kommer att vara aktuella - eller är aktuella eftersom programperioden redan inletts - men det är ofrånkomligen så att när vi tittar på två av dem - ISF och BMVI - så är det ju sådant som enbart till ringa del har åländsk bärighet med tanke på behörigheter.

Så förhoppningarna från vår sida är att det ska finnas ett intresse från åländsk sida att titta på möjligheterna och så får vi väl tillsammans försöka hjälpas åt d v s även från landskapsregeringen när det gäller oron för byråkratin. Totalt handlar det för Finlands del och därmed också för Åland om cirka 183 miljoner under den här perioden. Och det kommer t o m att finnas möjligheter till tilläggsfinansiering om man från finländskt håll är tillräckligt aktiv så pengarna torde väl inte vara ett problem. Däremot regelverket som sagt var när man tittar på förordningarna som styr de här tre fonderna står det klart att den som inte är insatt i EU-byråkrati kan ju rygga tillbaka och tänka att det här blir för övermäktigt. Men som vanligt om man är fler så kan man hjälpas åt.

Tack, talman! "En säker hamn" var ju de facto ett sätt att samla kompetensen och kunskapen eftersom det var flera aktörer där landskapsregering var den som ledde processen så blev det av. De flesta åländska aktörer är för små och har för lite tid för den administration som ett sådant projekt kräver och därför blev det en samlad aktion med landskapsregeringen som som huvudman. Och det blev väldigt lyckat. Jag undrar om vice lantrådet avser att landskapsregeringen ska ha en aktiv roll i frågan också i den kommande programperioden.

Tack, talman! Det är en bra frågeställning ledamot Fellman lyfter och vi avser att - så fort lagtinget förhoppningsvis har godkänt det här lagförslaget - hitta den tid som behövs för att göra den analys som ledamoten förutsätter att behöver göras. Men under mellanliggande tid så är väl avsikten att vi ska informera, inte minst det kommunala fältet om möjligheterna till att hitta hitta projekt som man kan samla sig runt. Men ledamoten har rätt. Det är byråkratin och ansvariga för de här projekten kommer att vara ett problem.

Just det faktum att det på den kommunala nivån finns - kanske inte en ovilja - men en osäkerhet om man vågar ta på sig ett så här stort projekt samtidigt som det faktiskt var, när det gäller "En säker hamn" kommunerna som kanske vann mest rent ekonomiskt av det. Därför att kunskapen om vilka pengar man kunde söka för olika delar av integrations- och flyktingmottagningsprocessen var väldigt dåliga i kommunerna före det. Kommunerna behöver de här projekten men kanske inte har musklerna själv så jag skulle uppmana landskapsregeringen att gå samma väg som man gjorde förra gången.

Tack, talman! Ledamoten kan vara lugn, vi har en mycket duktig integrationssamordnare som på alla sätt följer med den här processen och också har varit aktiv för att få det här på plats så fort som möjligt med tanke på den korta tid som förflutit sedan presidenten fastställde den finska lagstiftningen på området, alltså grunden för den här blankettlagen.

Men jag delar helt uppfattningen om "En säker hamn". Möjligheterna som det gav var fina och de utnyttjades. Det var ett projekt som som ledde till utbildning av kommunala sektorn. Det gav möjlighet till förbättrade rutiner, handböcker, checklistor för kommuner och ÅHS osv. En hel del av det här har sedan kunnat integreras i den löpande verksamheten. Det var ett positivt projekt och hoppas att andra ska kunna inspireras av det under nuvarande programperiod.

Tack, talman! Och tack vice lantrådet för omtanken. Vi har på bordet ett väldigt tekniskt men betydelsefullt lagförslag. Genom att anta programfondslagen ger vi aktörer som landskapsregeringen, kommunerna och tredje sektorn bättre förutsättningar att hitta finansiering för att samordna och utveckla såväl flyktingmottagande som integrationsarbete på Åland och annat. Aktörerna ska fortsättningsvis kunna söka EU-fondmedel för åtgärder som rör bl a asyl, migration och integration. Stöden kan sökas fram till och med 2027.

Europeiska unionens fonder för inrikes frågor är uppdelade på tre områden som vi fick höra; asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), fonden för inre säkerhet (ISF) och finansieringsinstrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI).

Särskilt relevant är AMIF. Med de åtgärder som stöds av AMIF strävar man efter att stärka och utveckla en gemensam strategi för asylförfarande och invandring samt efter att säkerställa integration och inkludering av tredjelandsmedborgare. Integration betyder att vara delaktig, att ha rätt till hälsa, utbildning, arbete, utkomst, bostad och sociala relationer. Målet med integrationen är att den inflyttade ska uppleva sig som en fullvärdig medborgare. En lyckad integration och känslan att vara delaktig motverkar marginalisering samt minskar skillnaderna i välbefinnande och hälsa. Att alla ska ha möjligheter att delta och påverka ärenden som rör dem själva och samhällsutvecklingen, det är någonting så viktigt att vi på Åland ägnat strategiska utvecklingsmål för detta arbete.

Talman, år 2018 fanns det över 70 miljoner människor i världen som hade tvingats lämna sina hem. Av dem är 25,9 miljoner flyktingar i ett annat land, 41 miljoner är så kallade internflyktingar - det vill säga flyktingar inom sitt eget land - och 3,5 miljoner är asylsökande. Över hälften av alla flyktingar är barn. Det beräknas att 44 400 människor varje dag tvingas fly sina hem på grund av konflikter och förföljelse. Vi bör vara medvetna om att allt fler människor i världen blir tvungna att lämna sina hem på grund av krig, våld eller förföljelse. Allt fler måste också flytta på grund av att levnadsförhållandena i deras hemtrakter till följd av klimatkrisen helt enkelt har blivit omöjliga.

Klimatkrisen är på flera sätt kopplat till migration. Ändrade väderförhållanden har gjort vissa områden på jorden mycket svåra att bo på med naturresurser som sinar. Allt längre perioder av torka, stormar, översvämningar och orkaner påverkar människors liv mer och mer. Långvarig torka försvårar jordbruket och den mat som produceras räcker inte alltid till. Konkurrensen om de platser som är bra att leva på underblåser vidare konflikter mellan människor. Krig, väpnade konflikter och otrygghet är fortfarande de främsta orsakerna till att människor måste förflytta sig. Klimatkrisen bidrar också till att glaciärer smälter och havsnivån stiger. I synnerhet låglänta öriken lider risk att hamna under vatten och många stora städer ligger vid kusten och är därmed särskilt hotade. Internationella avtal erkänner emellertid inte ännu klimatförändringar som grund för människor att få flyktingstatus och internationellt skydd.

Talman, ”Vi välkomnar fler!” Det framhåller vår regering i ”Fem fokusområden för nystarten av Åland. Vårt samhälle har utvecklats via ett livligt kulturellt utbyte såväl västerut som österut under århundraden vilket har bidragit till samhällets bärkraft ända fram till idag. Vi ska fortsatt vara öppna och välkomnande till inflyttade och vi måste ta emot våra nya medborgare på bästa sätt för lyckad integration. Intresse finns att flytta till Åland. Det vet vi av den märkbara nettoinflyttning som skedde under pandemiåret 2020 och även mot beaktande av de tendenser till utflyttning från storstadsområden som faktiskt finns. Att rycka upp sina bopålar, vare sig det är tvunget eller självvalt, och åter plantera ner dem i en ny miljö, i en ny kultur, det är alltid en stor livsförändring.

Vi ålänningar vill gärna tro om oss själva som öppna, toleranta, inkluderande och välkomnande. Det är vi inte alltid. Vi är som människor är världen över. Det är bara att erkänna. Som inflyttad möts man inte alltid av rosor.
Men vi politiker har ett särskilt ansvar att markera tydligt mot de negativa tendenser mot inflyttning som finns fastän de kanske inte alltid syns eller ens erkänns att finns. Integrationsprocessen inkluderar oss alla och den processen kan komma att pågå en livstid.

Det treåriga AMIF-projektet "En säker hamn" avslutades förra året. Projektet var mycket lyckat i att samordna integrationsinsatser hos kommuner, myndigheter och tredje sektorn. Man hittade system för kommunernas ekonomiska ersättning för kvotflyktingar, tog fram manualer och anvisningar, intensifierade samhällskommunikationen till olika typer av språkgrupper och bedrev utbildningsverksamhet. I sin slutrapport lyfter projektet en rad olika rekommendationer. Av dem att döma kan vi förstå att det integrationsfrämjande arbetet som ju kommunerna har ansvar för enligt lag brister.

Särskilt utmanande görs frågan då Kommunernas Socialtjänst, KST, kommit med på banan. Det finns kommuner som nu anser att integrationen har lyfts bort från dem. Men integration är långt mycket mer än socialvård. Det är ett sektorsövergripande arbete. AMIF handlar just om att samordna insatser mellan olika aktörer. Det här lagförslaget kommer att göra det möjligt för ytterligare projekt såsom "En säker hamn". Vi behöver göra allt för att alla kan känna sig som en del av det åländska samhället på lika villkor. Det ger ett blomstrande samhälle.

Tack! Intressant anförande som vanligt av ledamoten Holmström och jag håller med om att vi har haft fortsättningsvis - trots pandemin - en bra inflyttning till Åland. Pratar man med större hyresvärdar så förefaller det som en stor del av inflyttningen är från Sverige och det är barnfamiljer från Sverige som inte upplever Sverige tryggt mera för sina barn. Det är ju på grund av att integrationen inte har lyckats i Sverige så jag håller helt och hållet med det som Holmström säger. Det gäller att vi är vakna och ser till att alla som flyttar in blir integrerade också i det åländska samhället. Att vi inte får klickar av utanförskap för då kan vi ha stora bekymmer vi också. Så jag vill bara understryka att integrationen är enormt viktig.

Herr talman! Det här lagförslaget är ju ett ganska tekniskt lagförslag, men ack så viktigt, precis som ledamot Holmström påpekade. Det är en lag om programfond som behövs för att åländska aktörer ska kunna söka EU-medel för asyl, migration och integration från EU:s fond, liksom övriga Finland har möjlighet till. Åland ska givetvis ha samma förutsättningar att söka medel som Finland och därför är det viktigt att den här lagstiftningen kommer på plats.

Jag har mest erfarenhet kring jordbruksfonderna och de är också väldigt byråkratiska vilket påpekades att även den här inom AMIF är. Och jag tror att det är en anledning till att det inte blir så många projekt på Åland, även fast det här är väldigt viktigt. Så byråkratin är någonting som vi måste titta på vad det gäller EU:s fonder.

Ändå är det ju väldigt viktigt att Åland får ta del av de här pengarna. "En säker hamn" lyftes här som ett mycket lyckat projekt och det vill jag också understödja att det var ett bra projekt och jag hoppas att integrationssamordnaren och kommunerna kan jobba tillsammans för att få fler sådana typer av projekt i det åländska samhället. Det här illustrerar ju varför det är så viktigt att den här lagstiftningen nu kommer på plats.

Jag tänker inte orda så jättelänge om det här lagförslaget, men jag tycker det är mycket pengar, det är viktigt att de kommer till Åland. Det är sjuttiofem till nittio procent finansiering, så det är mycket finansiering. Jobbar man inom tredje sektorn så vet jag också att det tar rätt mycket tid för t ex en verksamhetsledare så därför är också samarbetet med landskapsregeringen viktigt. Men jag tror att vi har möjlighet att få hem mera pengar så att säga till Åland. Så det vill jag belysa.

Med de korta orden vill jag säga att Centerns lagtingsgrupp anser att det här lagförslaget kan behandlas i utskottet i skyndsam ordning. Man kanske kan titta lite på vilka typer av projekt man kan göra framledes, men att det är av största vikt för kommuner och organisationer inom tredje sektorn att ge lika förutsättningar som övriga Finland. Att hitta finansiering för att samordna och utveckla arbete för asyl, migration och integration på Åland och precis som ledamot Holmström sade i sitt gruppordförande för Hållbart initiativ; alla ska känna sig som en del av det åländska samhället. Det är otroligt viktigt.

Talman! Bästa lagting och åhörare. Förvaltning på Åland av fonder inom området för inrikesfrågor under programperioden 2021-2027 är givetvis något som Åland ska ta del av. Självklart ska vi fortsätta vara en säker hamn. Vi ges möjligheter att på ett enkelt sätt bli en del av något större, visa att våra ögon, hjärnor och humanitet sträcker sig längre än den åländska myllan. Och det fönstret ska vi öppna på vid gavel. Att det sedan finns ekonomiska möjligheter för åländska aktörer att söka, i syfte att förbättra och utveckla det åländska samhället, blir en dubbelvinst i sig.

Åland har som sagt varit med tidigare, där projektet "En säker hamn" har gjort stor skillnad och vi har erfarenhet att falla tillbaka på och dessutom skapar den nya lagen förenklade understödsformer och kommer att kunna tillämpas bredare.

Det finns några saker som skulle vara bra att ta med sig när Åland förhoppningsvis nu går in i programperioden. Alla projekt har en början och ett slut. Många gånger kan projekt bli aningen rumphuggna. Det finns ingen plan på hur kunskapen som projektet bidragit till ska leva vidare. Implementeringen av kunskapen till lämpliga organisationer eller personer kanske aldrig når fram. Detta innebär att effekten av ett projekt inte blir så mycket längre än projekttiden i sig. För det är viktigt att alla nya projekt styrs upp så det blir en slutprodukt.

Idrotten men också kulturen är två varma famnar som är bra på att ta emot nya ålänningar. Det är viktigt att dessa två sektorer involveras och tas tillvara och representeras när programperioden inleds på Åland.

Är dagens modeller att lära sig svenska som nyinflyttad till Åland de bästa och effektivaste? Att inte lära sig språket blir en stor tröskel till allt annat som skapar trygghet och en plats i samhället. Här får förhoppningsvis nya projekt möjligheter att bidra till utveckling så att alla nya ålänningar som behöver verkligen lär sig språket snabbt.

Det finns exempel på människor som kommit till Åland men som av olika orsaker inte på långa vägar arbetar med sysslor som skulle motsvara deras utbildningsnivåer och erfarenheter. Är vi tillräckligt bra på att matcha nyinflyttades kompetenser optimalt. Även här kommer förhoppningsvis nya projekt att bidra till utveckling.

Det finns ännu diken att fylla för att alla nya ålänningar ska få en perfekt start och vi får hoppas att kommande programperiod bidrar en hel del. Det är viktigt att alla kommuner tar del av detta och att inte allt hamnar i famnen hos landskapsregeringen.

Liberalerna ser fram emot att programperioden startar även på Åland, det är ett mycket bra initiativ.

Talman! Många har redan redogjort för grunderna för den här lagstiftningen som egentligen bara är ett redskap. Det är ett sätt att organisera och administrera och se till att det är möjligt för Åland att söka de här pengarna.

Jag skulle vilja säga några ord om visionerna och viljan att använda pengarna. För det här är liksom bara en utgångspunkt. Som flera redan har påpekat användes AMIF-pengarna i förra omgången till "En säker hamn" och det blev en lyckad samordning av olika sektorer på Åland som egentligen inte hade pratat med varandra om integrations- och flyktingmottagningsfrågor och där mycket gick att lära.

Förhoppningsvis så finns det planer inom landskapsregeringen för att snabbt få fram en ansökan som kan bidra till bättre integration. Men det har ju inte sagts någonting egentligen här om vad det finns för visioner eller vilja att göra någonting. Det finns väldigt många möjligheter och väldigt många behov på det här området. Själv tycker jag att man borde diskutera det som har tagits upp tidigare också; "En dörr in"-policy eller ett hus, en mottagning, en samlande plats för flyktingmottagning och integration på Åland där både kommunerna, hälso- och sjukvården, KST och tredje sektorn kunde samlas och se till att de funktioner som man behöver hitta när man flyttar till Åland är lättillgängliga. Det skulle också vara ett sätt att kombinera både näringspolitik och inflyttningspolitik på ett ställe och använda de här möjligheterna.

En annan fråga som inte alls har lyfts i diskussionen hittills är ISF-fonden. Den som jobbar mot människohandel, narkotikahandel och för ett gränsöverskridande samarbete. Här kunde till exempel polisen, eller landskapsregeringen tillsammans med polisen, jobba för att få fram ett projekt. Och här finns faktiskt möjligheter från den fonden till hundra procents finansiering för en sådan verksamhet. Så det jag efterlyser är visionerna och viljan att använda pengarna inte bara den tekniska lösningen för hur vi kan komma i åtnjutande av dem.

Som också tidigare har lyfts så har ju kommunerna ett ansvar för integration som går långt utöver det som Kommunernas socialtjänst har ålagts att ta hand om. Och de flesta av våra kommuner har överhuvudtaget ingen aning eller ens tänker på hur man ska förverkliga de lagenliga åtaganden som kommunerna har. Jag vill slutligen påpeka att i den här processen med med AMIF-fonden och det tidigare projektet så har det varit ett väldigt aktivt och väldigt mycket utsträckta händer från finländskt håll. Man har velat ha Åland med i det här projektet och man har velat att Åland ska söka de här pengarna och det tror jag också är en bra förutsättning för att det ska bli ett lyckat arbete framöver.

Så jag ser fram emot landskapsregeringens kommande förslag och visioner och har också en förhoppning om att vi snart ska se ett nytt integrationspolitiskt program som stakar ut framtiden.

Tack, talman! Det var ett viktigt påpekande att det här ju faktiskt är en plattform eller en grogrund för andra åtgärder. Om jag för egen del skulle försöka bidra till de visioner som ledamoten Fellman efterfrågade så drömmer jag om mera flexibilitet på den åländska arbetsmarknaden och att vi skulle komma bort ifrån alla situationerna där inflyttade tvingas välja mellan att lära sig svenska eller att jobba. Och i vissa fall till och med förbjudna att söka jobb i praktiken innan man har fullgott en viss språkkurs som ordnas en viss tid. Här skulle finnas väldigt mycket att göra för att förbättra flexibiliteten och underlätta integrationen. Så tack för det anförandet.

Tack! Det här har ju diskuteras många gånger förut, men det är ju absolut så att arbetsförmedlingen är en sådan instans, en sådan myndighet, som borde inkluderas i ett kommande projekt. För att just som vi har konstaterat många gånger förut så finns det två saker som är helt grundläggande för en god integration. Och det är språk och arbete. Som vi har det upplagt just nu så är det nästan så att det ena exkluderar det andra och det är ju helt tokigt. Det borde förstås utarbetas system för att kunna lära språk i arbete men det har vi inte ännu och kanske kan ett sådant projekt vara till hjälp.

Tack! Sedan kan jag inte undgå att notera att i debatten har vi en tendens att överskatta det offentligas betydelsen. Mycket av integrationen handlar också om vanlig medmänsklig anständighet. Att möta människor som människor. Visst är det ett viktigt program och visst kan vi göra förändring men också på individnivå kan vi göra väldigt mycket.

Absolut, så är det. Problemet är ju att vi i regel i vår del av världen är ganska blyga och ganska inbundna och ganska svårflörtade och det finns få arenor där vi kan mötas utan att vi blir generade. Det är också där som ett sådant här projekt skulle kunna hjälpa till att skapa de mötesplatserna, eller stärka de mötesplatserna, där människor på ett otvunget och okomplicerat sätt kan lära känna varann. För det är vi ganska dåliga på.

Tack, talman! Som jag sade i själva remissanförandet så har landskapsregeringen i det här skedet koncentrerat sig på att få den formella grunden för att överhuvudtaget kunna ha en aktivitet gentemot de tre nu aktuella fonderna. Vi utesluter absolut ingenting av det som som ledamoten här visionerar om, tvärtom. Men det är oerhört viktigt att den här typen av projekt faktiskt ger ett mervärde för vi är ju inte betjänta av projekt som enbart "leder till sysselsättning på kort sikt för att man finner det intressant". Det gäller ju att faktiskt skapa ett mervärde. Ålands polismyndighet är intresserad av bl a den fond som ledamoten nämner. Men vi måste komma ihåg att de har våldsamma utmaningar, dels att reda upp härvan med Ålarm, dels det nya polishuset, dels den infrastruktur inom digitaliseringen som är en stor utmaning.

Tack! Ja men, absolut är det så, alla är alltid fullt upptagna, men det här är en möjlighet att både få finansiering och ha idéer för framtiden. Och det är därför jag lyfter den här frågan för att om man inte vill någonting så då blir det heller ingenting. Och det är väl kanske det som är den politiska nivåns uppdrag att se till att det finns resurser och visioner att jobba framåt. När det gäller just det här området så har vi ett väldigt gott track record. Vi har ett projekt där man lyckades få till både en ekonomisk vinst, man lyckades förbättra integrationsmöjligheterna och man lyckades samla flera aktörer i ett projekt som de enskilda delarna inte hade haft muskler eller pengar att åstadkomma. Så här finns alla möjligheter att bara man tar dem.

Jo, tack, vad gäller det sistnämnda så vill jag faktiskt bolla tillbaks hela den här frågan vad gäller just integrationen också till ledamoten i egenskap av kommunalpolitiskt aktiv. Det gäller nog att kommunerna tillsammans sätter sig ner över alla gränser och funderar på hur man kan samverka och faktiskt skapa ett projekt. Sedan har landskapsregeringen ingenting emot att vara huvudman för den här typen av åtaganden, om vi säger som så, med tanke på byråkratin, men kommunerna måste känna att det ger ett mervärde.

Till sist Ålands polismyndighet har sagt att man vill gärna titta österut om man kan hitta samverkans projekt med de finska polisdistrikten. Och då vet vi en sak, språket kommer emot. Så hur hitta ett projekt där det går att verka på svenska i ett polis-Finland, där svenska språket inte längre existerar?

Som politiker i Mariehamn kan jag försäkra att Mariehamn tar sitt ansvar och kommer att jobba aktivt för att medverka i projekt. Det gjorde Mariehamn också när det gällde "En säker hamn". När det gäller polisen tycker jag att vice lantrådet överdriver verkligheten något. Det finns ju poliser som pratar svenska och polisdistrikt där man pratar svenska som det går att samarbeta med. Finlandssvenskarna är inte helt utplånade ännu och finns det en vilja att jobba vidare med de här frågorna så kan man t ex vända blickarna mot Österbotten där man har haft en ganska svår problematik med utnyttjande av människor som flyttar in till växthusodlingarna i Närpes osv. Kanske det finns lärdomar att dra där.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet
omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.