Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hen anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ledamöter, minister Perämaa, talman. En tredjedel av landskapets budget handlar om ÅHS. Tre plus två sidor i denna lunta handlar om ÅHS. Det besparingsförslag som vi har läst i pressen bygger på inkorrekt statistik som knappast skulle ge några verkliga besparingar. Det finns inga hållpunkter för hur minskade inläggningar skulle leda till besparingar.

Det allvarligaste är nu detta, man har aviserat att friställas nästan hälften av ÅHS sekreterare och detta under det år när VIS-projektet ska implementeras (… taltiden slut).

Herr talman! Arbetsfördelningen är sådan att lagtinget, via landskapsregeringens förslag sätter de ekonomiska ramarna för ledningen vid ÅHS och styrelsen att sedan förverkliga verksamheten efter. Ansvaret för de ekonomiska ramarna är från landskapsregeringens agerande givetvis och det är oss alla bekant.

Ledningen för ÅHS, vilket har presenterats som jag förstår det under ett utskottshörande som var öppet för övriga lagtingsledamöter jämte utskottsmedlemmarna där har man fört fram argument för det som man avser att göra. Givetvis har landskapsregeringen fått ta del av de planer som ÅHS ledning planerar, för att efterleva de ramar som lagtinget har satt och förmodligen kommer att sätta i samband med budgetbehandlingen denna vecka.

Jag har full tilltro till ÅHS ledning och styrelses förmåga att välja de åtgärder som, med beaktande av vårdbehovet, ändå gör så liten skada i verksamheten som möjligt. I begreppet läkarsekreterare finns det inbyggt ett visst mått av tanke om administration. Visst finns det en koppling till själva vården i det arbete som har utförts, men jag förlitar mig på och är övertygad om att de åtgärder som föreslås är de bästa under rådande omständigheter.

Tack minister Perämaa. I regeringsprogrammet anges att personalinflytandet ska utvecklas. Det finns inget personalinflytande när ÅHS budget görs upp internt. Jag har blivit kontaktad av ett stort antal anställda inom ÅHS som närmast har panik över hur detta ska gå.

Man har vikariestopp, och man ska dra ner nästan hälften av sekreterartjänsterna. Vad gör en sekreterare? Ingalunda skriver en sekreterare bara. De skickar ersättningskrav till försäkringsbolag, hämtar journaler och ordnar intyg av typ A, B och C de förbereder för våra konsulter.

Det kommer inte att fungera att ta bort av våra erfarna sekreterare. Det som har presenterats hittills ger ingen besparing, det är min absoluta åsikt.

Herr talman! Det är bra att vårdpersonalen har en stark talesperson i Mogens Lindén här i lagtinget, och deras synpunkter framförs med styrka, det är säkert bra för oss allihopa.

Det torde vara bekant för lagtingsledamot Lindén att den ekonomiska situationen i landskapet är bekymmersam, om vi ska använda ett försiktigt ord, åtgärder måste vidtas. Vi går inför en digitalisering av verksamheter inom vården, och det mycket omtalade VIS-projekt som sjösätts som ger möjligheter vad gäller administration och vårdutveckling inom ramen för det som man kan digitalisera.

Jag har fullt förtroende för att ledningen för ÅHS styrelsen vidtar de åtgärder som orsakar minst skada.

Tack minister Perämaa. Lyckas man inte implementera VIS-projektet kan resilienspengar på om jag minns rätt 4,7 eller 4,8 miljoner gå förlorade. Den sämsta möjliga tidpunkt 2025 att dra in sekreterartjänsterna som är fullkomligt avgörande för att implementeringen av VIS-projektet ska lyckas, det hoppas jag att alla är medvetna om.

Jag talar inte bara för vårdpersonal, utan även för läkarkollegor, sekreterarna som jag har blivit kontaktad av. Det här kommer inte att gå vägen.

Herr talman! Det kanske inte finns så mycket mer att tillägga än att vad gäller VIS-projektet, de rapporter vi har fått så här långt visar att implementeringen, vad gäller alla aktörer som ska medverka i projektet, har gått ganska bra. Det har utmålats farhågor om hur det ska gå med hela projektet bl.a. ledamoten Lindén har nogsamt uttalat farhågorna vid många tillfällen, men så här långt ser det ganska bra ut.

För min del hoppas jag och är rätt säker på att det projektet kommer att vara till gagn för vården på Åland.

Tack, talman! Den aktör som förutspådde att Sunnanvind skulle ge 588 nya arbetsplatser har i dag meddelat att man pausar alla satsningar på havsbaserad vindkraft och har sagt upp sin personal på Åland. Dessutom har man i Danmark inte fått in ett enda bud på landets största upphandling av havsbaserad vindkraft.

Liknande tecken ser vi på många platser i vårt närområde. Hur många varningsklockor ska landskapsregeringen behöva för att inse att vi kanske borde lugna ner oss och pausa det här innan vi lägger ytterligare miljoner på att förbereda den här utauktioneringen?

Herr talman! Förstås en intressant fråga. Det står oss alla bekant att energimarknaden just nu inte är i samma situation som den bedömdes för något år sedan. Vi kan bara konstatera fakta, och ingen kan idag säkert säga hur utvecklingen kommer att se ut framöver.

Jag tror att de politiska målsättningar som jag har sett ur ett europeiskt perspektiv, och energibehoven i Centraleuropa osv., även de politiska målsättningarna för Finlands regering finns kvar ännu. Men situationen är annorlunda än vad den bedömdes vara för några år sedan. Det här kommer landskapsregeringen att beakta i det pågående arbetet som snart ska slutföras gällande hur möjliga intäkter ska kunna fördelas mellan kommunerna och landskapet, arrenden, fastighetsskatt osv.

Det har nämnts tidigare att ett större mått av realism nu finns med i arbetet. Jag uppfattar inte att det är skäl nog att avbryta arbetet när vi är så nära att kunna testa och se vad våra vatten är värda i energimarknadens ögon. Att dra helt i bromsen är inte aktuellt, men realism är alltid bra även i detta sammanhang.

Tack, talman! Tack, minister Perämaa! Jag måste faktiskt säga att jag är riktigt nöjd med svaret. Det har framkommit mycket under den senaste tiden. För inte så länge sedan var det flera som trodde att den gröna omställningen skulle gå betydligt fortare än vad man tror idag. Det är glädjande att man nu ser på det på ett nyktert sätt.

Ministern nämnde att man gärna vill testa vad de här vattenområdena är värda. Är det rimligt att göra det testet nu och lägga 7,6 miljoner för att få fram den här utauktioneringen så fort som möjligt när det kanske är betydligt rimligare att först var utvecklingen med havsbaserad vindkraft tar vägen.

Herr talman! Huvuddelen av de medel som har förbrukats torde redan vara förbrukade. Utan att ha någon exakt fördelning av penningarna och i vilken takt de exakt går åt. Om det är så att en anbudsrunda inte kommer att generera intäkter, kanske det inte blir några anbud överhuvudtaget det kan vi inte veta på förhand, i så fall kommer ingenting att ske heller.

Testa kanske är fel ord. Men så länge som vi utgående från den bedömning som har gjorts, att vatten- och vindförhållandena norr på Åland är väldigt gynnsamma så vore det väl kanske snarare att kasta pengarna i sjön, om vi använder bildligt det ordet, om vi skulle ha satt ner ett antal miljoner utan att pröva marknaden överhuvudtaget.

Tack, talman! Ja, det där är ju naturligtvis en problematik som man ställs inför när det gäller sådana här projekt. Man har lagt ner mycket pengar och så måste man lägga lite till och lite till för att komma till skott någon gång.

Med tanke på att det ser helt annorlunda ut idag har man nu kommit fram till vad det är man har för minimikrav för att genomföra det här i form av ekonomisk avkastning. Jag har ställt den här frågan vid många tidigare tillfällen, men då har man inte haft det klart för sig. Har man det i dag och handlar det om arrendeintäkter till landskapet eller handlar om att man eventuellt vill ha en procent av såld el?

Herr talman! Frågan är lite för tidigt ställd, inte så att landskapsregeringen inte funderar på det via den projektgrupp som utreder frågan som bäst. Jag ska inte gå händelserna i förväg, eftersom det där diskuteras som bäst var minimikravet skulle vara. Så småningom, ett tag efter årsskiftet kommer rapporten och arbetsresultatet att offentliggöras.

Ministrar ska åka ut till de norra kommunerna för att diskutera landskapsregeringens tankar kring detta, och då kommer den här frågan att lyftas och dryftas samtidigt. Men det är för tidigt att ta upp det här nu, inom ramen för en frågestund med 14 sekunder kvar att svara att gå in på detta viktiga ämne.

Talman! Nyligen offentliggjordes utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland, statusrapport nummer sex. I rapport kan man notera att mål nummer fem om attraktionskraft ges väldigt lite utrymme och i princip enbart fokuserar på befolkningstillväxt. Inga resonemang förekommer om vardagliga problem som skattegränsen, kommunikationer och deras inverkan på attraktionskraften.

Med tanke på den krassa verklighet vi befinner oss i, vill jag fråga lantrådet om inte hållbarhetsarbetet borde fokusera mer på stärkt BNP, affärsmöjligheter och eventuellt också skatteundantagets direkta följder för Ålands attraktionskraft.

Talman! Att ett enda mål riktar sig till det och har en så svävande målsättning som stärkt attraktionskraft betyder ju ingalunda att man inte aktivt arbetar med dessa frågor, både i det åländska samhället som helhet och i allra högsta grad hos landskapsregeringen.

Attraktionskraft, då pratar vi om att Åland ska vara attraktivt för ålänningarna, för inflyttade, företagare och det sammanfattar väldigt många saker. När det gäller attraktionskraft specifikt och vad landskapsregeringen arbetar med, så har vi nyligen tagit fram en turismstrategi med ett åtgärdsprogram.

Vi vet att det under de senaste 10-15 åren aldrig har arbetats så aktivt med skattefrågor. Vi vet också att landskapet försöker balansera den offentliga ekonomin och att vi i allra högsta grad funderar kring tillväxt och företagsfrågor. Det faktum att det finns en enda rubrik betyder inte att den rubriken innehåller väldigt många saker.

Talman! För att vara specifik det efterfrågar en koppling uttryckligen till landskapsregeringens övriga arbete, beaktande den krassa verklighet vi befinner oss i.

Vi har också nåtts av beskedet att en vindkraftsaktör pausar sitt arbete med den havsbaserade vindkraften, vilket lär få betydande följder för tron på Ålands framtida affärsmöjligheter.

Beslutet som fattades år 2014 innehöll mål som att gynna utveckling och ekonomisk tillväxt på Åland. Faktiskt också en hållbar offentlig ekonomi ingick som mål i den första utvecklingsagendan som antogs 2014.

Värderade fru lantråd, är det månne hög tid att återgå till hållbarhetsagendans rötter?

Talman! Som jag nämnde tidigare, så arbetar vi väldigt aktivt med frågor som rör attraktionskraft, tillväxtfrågor och ett gynnsamt företagsklimat. Om vi tar de nyheterna som är dagsaktuella, vi vet att jordbrukssektorn har det svårt, vi har fått besked från ett vindkraftsbolag. Det betyder också, och kanske den viktigaste saken av allt att man som politiker ändå försöker höja blicken och ha blicken fäst på framtiden.

Om vi tar det med vindkraftsbolagen så vet vi alla, det var också i gårdagens public servicekanal att framtiden är grön och vi kommer att behöva ha väldigt mycket grön el. Man har elektrifierat allt från transporter till värmekällor.

Jag ser därför ingen anledning att vara orolig till den delen. Det gäller att ha blicken fäst på framtiden och arbeta för långsiktiga lösningar också för det åländska samhället och företagsamheten som helhet.

Talman! Att landskapsregeringen arbetar med en hållbar offentlig ekonomi är något positivt som gärna kunde nämnas i hållbarhetsrådets rapport. Det är otroligt viktigt att hållbarhetsrådet, landskapsregeringen och lagtinget har ungefär samma målsättningar. Man kan också erinra sig från finans- och näringsutskottets behandling av hållbarhetsagendan 2014 till 2017, då ett enhälligt finans- och näringsutskott uttryckligen efterfrågade ett ökat fokus på ekonomi.

Det behövs mer pengar på Åland för att genomföra den gröna omställningen, förnya flottan i skärgårdstrafiken, bygga ett nytt sjukhus, bygga upp demensvården, bekämpa fattigdomen och arbetslösheten, samt förbättra kommunernas och landskapsregeringens svaga ekonomi. Är framtiden grön, med detta dokument är den uppe i det blå.

Ursäkta, men menar ledamot Valve att statusrapport nummer sex är uppe i det blå? Är det det man kritiserar? Vi har inte haft en så konkret statusrapport som nummer sex. Den redogör mycket nogsamt kring de olika delmålen vi har. Det finns allt från tillit till delaktighet, till rent konkreta saker vi gör för att stabilisera ekonomin och vara attraktiva för företag. Den redogör också hur det ser ut med den biologiska mångfalden och vattenkvaliteten. Tvärtom, vad ledamot Valve säger tycker jag att vi har en väldigt konkret statusrapport nu.

Tack talman! Vicelantråd! Jag läser i det budgetförslag som är framlagt för 2025, att regeringen tänker inledningsvis ändra den subjektiva rätten till barnomsorg. Enligt finska grundlagsutskottets tolkning är viktiga grundläggande fri- och rättigheter som bör beaktas med tanke på småbarnspedagogik som i riket omfattar all verksamhet inom dagvård, bl.a. bestämmelserna om jämlikhet, rätt till likabehandling och förbud mot diskriminering, det här är §6 i grundlagen. Är det möjligt att det som man föreslår i budgeten är i oenighet med grundlagen?

Tack, talman! Tack för frågan. Landskapsregeringen som jag sade under budgetdebatten är att det är på tiden att vi följer upp lagens intentioner både barnomsorg och grundskolelagen. Såsom vi tolkar och som vi vill titta på är den subjektiva rätten, då handlar det om att inte ta bort någonting, alla barn ska ha rätt till den pedagogiska verksamheten.

Det handlar inte om att vi ska ta bort att barnen har rätt till tillgång till barnomsorg och den pedagogisk verksamhet. Det är inte regeringens avsikt. Augusti 2022 införde vi också en läroplan inom barnomsorgen, och det anser landskapsregeringen är viktigt att alla barn ska ha möjlighet till den pedagogiska verksamheten.

Om föräldrarna har behov av ytterligare barnomsorg på grund av arbete, det är en annan sak. Men alla barn ska ha rätt till den pedagogiska verksamheten det är landskapsregeringens avsikt i den här frågan.

Tack talman och tack minister Hambrudd! Min andra fråga gäller kulturutskottets betänkande 2021 - 2022, där man aviserar avsikten att utvärdera ändringarna tillsammans med kommunerna efter att lagen tillämpas i två år, alltså när man hade återinfört den subjektiva rätten till dagvård, och vid behov kommer landskapet att kompensera retroaktivt om merkostnader har uppstått.

Ska man läsa den här meningen som att om det behövs mer tilläggsresurser till barnomsorg i kommunerna är landskapsregeringen beredd att göra det?

Tack, talman! Landskapsregeringen kompenserar kommunerna via landskapsandelar. När lagen diskuterades i lagtinget och det underlag som landskapsregeringen hade fått, utifrån att riket hade infört den subjektiva rätten och den nya familjeledighetsreformen som gjorde att landskapsregeringen måste ändra den tidigare barnomsorgslagen, annars skulle det inte kunna vara flexibelt.

Utifrån de uppgifter som vi hade fått från riket var att det skulle vara kostnadsneutralt. Så som det är nu, ledamoten känner väl till den ekonomiska situationen och då behöver man också titta på hur vi kan använda dessa pengar så rättvist som möjligt. Av den anledningen avser landskapsregeringen att se över detta och anser att barnen ska ha rätt till den pedagogiska verksamheten.
Den pedagogiska verksamheten behöver inte bedrivas åtta timmar per dag, utan det kan (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack, vicelantrådet för svaret. Är det möjligt att man trots att det skulle gå emot grundlagen och minska möjligheterna för förebyggande åtgärder mot utanförskap samt främjande av integration, ändå skulle begränsa den här rätten?

Tack, talman! Tack för den vidare frågan. Att det skulle bryta mot de grundläggande rättigheterna är ledamotens uppfattning.

Den EU-sociala stadgan som fällde Finland var att man diskriminerade familjer som var helt arbetslösa, vilket innebar att de inte hade tillgång till barnomsorg överhuvudtaget. Det är inte den här landskapsregerings målsättning, utan alla barn ska ha rätt till den pedagogiska verksamheten. Jag upprepar, det är inte meningen att något barn inte ska tillgång till barnomsorg.

Talman! Jag tror mig veta att det finns en samsyn i den här salen när det gäller landskapets framtida offentliga ekonomi, att den inte är i bästa skick. Tittar man på budgetförslaget som ni står bakom finansministern, under rubriken "Reformer och större förändringar" så vill man sälja Michael Sars. Man vill ta bort sjukkostnadsavdraget, sänka servicenivån i skärgårdstrafiken och fortsätta planeringen av den framtida vården.

Det är säkert så att vissa av dessa förslag stöder jag inte själv men man får lägga fram de förslag man vill som regering. Men ett framtidsspan, bästa finansminister något annat behöver nog göras annars kommer ni att avsluta er tid som finansminister med en tom kassa och inga framtidsvisioner.
Ett framtidsspan. Tack!

Herr talman! Det är förstås en av de mest väsentliga frågorna, hur ska vi fortsätta med det stabiliseringsarbete av ekonomin som den här landskapsregeringen har inlett. Det skedde ett tydligt trendbrott i den budget som lades där kostnadsökningen som var ganska avsevärd under tidigare styre så bröts och det visar sifferunderlaget väldigt tydligt. Vad gäller årsverken, trots en viss ökning av årsverken är nu i hög grad finansierade med externa medel för det här året, eller för budgetförslaget nästa år. Det är också ett trendbrott mot tidigare expansiva politik utförd av den föregående landskapsregeringen.

Trendbrottet är tydligt, men sedan måste det till en fortsättning. Inbesparingskravet via de kostnadstak som lagtinget har fastställt för åren 2026–2027 finns det väldigt tydligt.

Det som landskapsregeringen och finansavdelningen kommer att göra genast efter årsskiftet, arbetet redan har inletts, är en ny bedömning av prognoserna för skatteintäkterna våra huvudsakliga intäktskällor för att se om vi bedömer om det kostnadstak som lagtinget har fastställt kommer att räcka till. Det återstår att se vad vi kommer fram till.

Det ser inte särskilt ljust ut på rikshåll heller det får man vara öppen och ärlig med. Inte alla signaler utifrån vårt eget samhälle är heller särskilt positiva. Det kommer att kräva eftertanke för att säkerställa att den plan vi har lagt ska hålla och hjälpa oss att nå de mål vi har satt via överskottsmålet så att vi får en ekonomi i balans senast om sex år.

Talman! Jag delar den synen att jag är tveksam till om vi kommer att få ökade skatteintäkter. Jag är också osäker på om de ramar som lagtinget har fastslagit verkligen ligger på rätt nivå eller om de helt enkelt borde sänkas ytterligare.

Låt oss konkretisera detta framtidsspan ytterligare. Vad tänker sig finansministern att man skulle kunna göra ytterligare? De förslag som finns nu räcker inte. Vi har ett antal verksamheter till exempel som inte är lagstadgade. Är det något sådant som finansministern skulle kunna tänka sig att avsluta? Eller handlar det om hela verksamheter som behöver stängas ner?

Jag kanske låter lite som en dysterkvist nu men det är den verklighet vi går emot. Det är bara att titta på hur det har gått på den finska sidan. Vi kommer att behöva ta i med hårdhandskarna.

Herr talman! Landskapsregeringen lägger sina förslag som en helhet, och i den mån det kommer att beröra personal, säkerligen kommer det att beröra personal annars blir det mest kosmetiska saker. Jag väljer nu att fokusera på de delar där det ännu inte finns överenskommelser, inte bara ge förhandsbudskap om det arbete som pågår.

Mina kolleger planerar på respektive avdelning åtgärder som kan effektivisera förvaltningen och leda till inbesparingar. Jag är helt övertygad om att landskapsregeringen, med sin egen förvaltning också måste bidra till den effektivisering som vi ser ÅHS genomför, det har nämnts i tidigare replikväxling. Arbete måste göras i balans på alla områden även i det här huset.

I nästa replik kommer jag att nämna ett exempel.

Talman! Ska man då tolka finansministern på det viset att det pågår ett större utredningsarbete och effektiviseringsarbete än vad vi från oppositionens sida kan utläsa ur budgeten? Det är egentligen en följdfråga.

Varför denna totala skräck från den här landskapsregeringen för att privatisera? Varför vågar man inte gå ut och försöka privatisera, t.ex. vägunderhåll och annat bara för att testa marknaden? Om vi kan spara några hundratusen där så handlar det om miljoner på årsbasis.

Jag skulle faktiskt rekommendera att Liberalerna som lär ska vara ett marknadsliberalt parti, faktiskt skulle ta till sig det och våga. Jag kommer att stöda det från min sida i alla fall.

Herr talman! Gällande privatiseringar avser landskapsregeringen att lagstifta om upphandlingar under EU:s gränsvärden. Där bl.a. frågan om utmanarrätter ska finnas med som en del av beredningen. Det är tänkt att det ska tas fram en lagberednings PM, det arbetet har redan påbörjats. Vi kommer säkert att återkomma till den legala grunden för det.

Vi ska inte prata om liberal politik som till många delar marknadsliberal, det tycker jag är bra. Jag vill ge ett exempel på hur vi kan effektivisera den egna verksamheten. Vid finansavdelningen finns en politisk överenskommelse och en diskussion med personalen gällande pensionshandläggning och en möjligheten att köpa ytterligare tjänster från Keva vilket skulle kunna göra en inbesparing på flera årsverken.

Talman! Värderade fru lantråd. Landskapsregeringen och lagtinget bör gemensamt i alla lägen bevaka Ålands intressen, det är en självklarhet och jag vet att lantrådet delar den uppfattningen. Det innebär även att i alla lägen stå upp för vårt svenska språk. Ålands officiella språk är svenska och alla regionala, kommunala och statliga myndigheter på Åland skall använda svenska som sitt ämbetsspråk.

Min första fråga till lantrådet är mycket enkel: Kan ålänningarna lita på att regeringen Sjögren utgör en garant för det svenska språket och kommer regeringen Sjögren att i alla lägen att värna om att svenska är det språk som skall användas i officiella sammanhang?

Talman! Självklart är grundbulten i vår självstyrelse det svenska språket. Där slår landskapsregeringen liksom tidigare landskapsregeringar, väldigt hårt vakt om det svenska språket och upprepar de krav vi har på handlingar på svenska när vi har kontakt med riksmyndigheter.

Det som jag antar att ledamot Kanborg vill referera till är det underlagsmaterial som finns angående vindkraften, vilket är på engelska. Vi håller för närvarande på med en utredning i förvaltningen där vi tittar på just den här frågan. Samtidigt som Åland de facto är en del av världen, vare sig man gillar det eller inte. För att kunna göra affärer med europeiska företag behöver vi ha material som inte enbart är på svenska.

Men som sagt, vi tittar på den här frågan och ska ta fram principer för det.

Talman! Fru lantråd. Språk är en rikedom och språkkunskap är inte tungt att bära med sig. Språk är nyckeln för att öppna många dörrar.

Som lantrådet konstaterar är det projekt Sunnanvinds beställning av en rapport från ett finländskt företag som publiceras på engelska med motiveringen att ge en bredare publik information.

Högt skall det klinga vårt svenska språk, fru lantråd. Man säger att man ställer krav på handlingar på svenska men agerar på ett annat sätt när man själv publicerar information.

Tycker lantrådet att det är i enlighet med den åsikt hon själv framförde i sitt första svar?

Talman! Som jag var inne på tidigare i mitt svar anser jag att landskapsregeringen absolut ska sätta krav på svenska språket. Det är ett lite speciellt ärende eftersom vi har de ambitionerna.

Jag fick just en fråga om Ålands BNP och vår förmåga att växa när det gäller företagsamhet. Jag tror inte på den politiken ledamot Kanborg att stänga in sig, stoppa inflödet av företag, Åland är litet vi är en del av världen, vi är beroende av inflyttning, företag och investeringar. Jag tror inte på den politiken överhuvudtaget.

Fru lantråd. Ni blandar äpplen och päron. Jag har överhuvudtaget inte nämnt att stoppa inflödet av något. Det är ett märkligt resonemang som lantrådet och landskapsregeringen för. I ena stunden kritiserar man när det från ett håll kommer handlingar på ett främmande språk, men i andra stunden publicerar man själv handlingar på ett främmande språk.

Jag ber att landskapsregeringen är konsekvent och alltid sätter vårt svenska språk i första rummet. Vi kan inte göra skillnad på tillfällen och vi kan inte göra skillnad på olika främmande språk.

Jag vill meddela lantrådet att Obunden Samling har för avsikt att översätta den rapport som landskapsregeringen har beställt. Det kommer vi att göra kostnadsfritt och delge den till allmänheten så att alla ålänningar kan ta del av rapporten och då behöver inte heller landskapet fundera på översättningskostnader.

Slutligen, tror lantrådet att det gynnar den åländska kampen att få kommunikationen att fungera på svenska från Finland när man i sitt eget agerande ruckar på språkprincipen?

Talman! Vem tror ledamot Kanborg är mottagare av rapporten? Det är internationella företag. Jag skulle tro, det kan vara ett antagande såvida inte ledamot Kanborg betalar översättningen med sina egna pengar, jag antar att man betalar för Obunden Samlings partipengar. Det är också skattemedel.

Är det inte så att Obunden Samling brukar vara väldigt ivriga på att spara? Jag ser det som en glasklar möjlighet för Åland och för det åländska samhället att vi vänder oss internationellt, att vi funderar på investeringar på Åland och då behöver vi ha rapporten på engelska.

Vi har inte fått ett enda klagomål eller en åsikt från det åländska näringslivet om att rapporten kring vindkraften måste vara på svenska. Får vi det ska vi ta oss en ny funderare.

Åland ska vara en del av framtiden, en del av Europa en del av världen och det inbegriper investeringar på Åland, ny företagsamhet, nya människor oberoende.

Talman! Den 22 december 2023 kunde vi i en artikel i Ålandstidningen läsa om ministrarnas bindningar.
Finansministern Perämaa lämnar nio styrelser, stod det att läsa. I samma artikel framgick det att ägandet i ett av bolagen Ax Ekonomi Ab är 50 %.

Enligt uppgifter från Patent- och registerstyrelsen finns det ett bokslut som är undertecknat den 15 februari 2024 av Mats Perämaa. I går den 10 december, tog jag ut ett handelsregisterutdrag och där är fortfarande Mats Perämaa kvar i bolaget som ordförande.

Hur ska vi se på detta? Är ministern fortfarande kvar i bolaget som ordförande? Är ministern fortfarande med i andra bolag som han inte har lämnat ännu?

Vi behöver kunna lita på de uppgifter som landsregeringen har lämnat, därför blir jag lite frågande när de här uppgifterna dyker upp på mitt bord.

Herr talman! Det bolag som jag har sagt att jag ska lämna, kommer jag att lämna. Om det finns något som är ogjort att det inte har registrerats ska jag se till att det blir gjort. Jag är helt övertygad om att vad det gäller de stora bolag där det eventuellt kunde finnas bindningar, vilket är det som avses med den reglering till de delarna är jag säker på att det har skötts. Jag ska kontrollera och se till att det blir gjort.

Vad gäller det aktuella bolaget har jag helt och hållet lämnat den operativa verksamheten, jag tillsammans med en annan delägare utförde jobb åt bolaget men nu sköts det av helt annan personal. Det finns ingen operativ verksamhet kvar för min del.

Det är ett synnerligen litet bolag med två delägare som har utfört specifikt ett visst uppdrag, där har jag inte varit med men jag ska kontrollera upp det.

Talman! Tack det låter bra. Inom politiken är det problematiskt med att sitta på flera stolar, det har jag själv fått erfara. Landskapsregeringen har själv konstaterat i samband med offentliggörandet av ministrarnas bindningar att det här är viktigt.

Minister Perämaa ansvarar för ägarstyrningen av Långnäs Hamn Ab t.ex. ett konkret exempel på hur problematiskt det kan vara är att det pågår som bäst ett treårigt näringslivsprojekt med tre åländska kommuner där bolaget Ax Ekonomi Ab agerar projektledare.

Då blir jag att fundera, vi kanske behöver ställa oss frågan i det fallet i vilken båt sitter minister Perämaa och hur ser han på att utveckla Långnäs Hamn Ab framöver, man blir indirekt att sitta på två positioner.

Herr talman! Ledamoten Holmberg, naturligtvis är det här en trevlig sak att lyfta upp när man är oppositionsledamot och vill sprida någon sorts bilder av någonting. Men just det projektet torde vara det här lilla bolagets enda projekt, och till den delen har jag fullständigt lämnat den operativa verksamheten.

Jag har ingen uppfattning om hur projektet framskrider så tillvida. Det finns inget uppdrag mellan det bolaget och Långnäs hamn, det finns det inte. Men jag ska kontrollera och se till att om det eventuellt finns roller kvar i styrelserna att de korrigeras i sin helhet.

Samtidigt vill jag säga att jag har lämnat många ganska betydande bolag där det var helt uppenbart att det fanns bindningar. Det har jag gjort för att kunna utföra det här politiska arbetet (… taltiden slut).

Talman! Tack för det svaret. Det är precis som du säger vi har en roll som oppositionspolitiker att följa upp det, vi måste kunna lita på de uppgifterna som regeringen har lämnat in när man har gått ut med det. Det är viktigt för allmänheten att man känner en trovärdighet.

Vi kommer nu i början av 2025 att behandla demokratistrategi, där kommer vi att gå in på intressekonflikter som kanske urholkar förtroendet för det allmänna Åland. Vi kanske får anledning att återkomma att följa upp detta för det är jätteviktigt att det är up to date när man har gått ut och sagt det.

Nu har ledamoten Holmberg lyckats sprida en liten bild av det hela och jag vill upprepa att jag har lämnat flera betydande åländska bolagsstyrelser som har en väldigt, väldigt stor omsättning. Det gjorde jag för att ha möjligheten att bedriva det politiska uppdrag jag nu bedriver i samhällets tjänst.

Förutom att jag har lämnat den operativa verksamheten helt och hållet i ett litet litet, betydelselöst bolag som jag haft tillsammans med en kollega med några få tusenlappar i omsättning. Om det är så att mitt namn formellt finns med i styrelsen via Patent- och registerstyrelsen så tror jag att det blir väldigt svårt att ge den bilden av att detta skulle skapa någon politisk bindning.

Tack, herr talman! Landskapsregeringen har höjt skatten för alla sjuka ålänningar som tidigare hade rätt att göra avdrag i skatten via sjukdomskostnadsavdraget. I samband med behandlingen av detta ärende utlovades från representanter från landskapsregeringen att i det här årets budget skulle vi få se kompensatoriska åtgärder som skulle motverka skattehöjningar för de sjuka människorna som har nyttjat det här på Åland.

Behandlingen av budgeten närmar sig nu sitt slut och vi har alla sett finans- och näringsutskottets betänkande, inklusive lantrådets. Varför finns inte de utlovade åtgärderna med i budgeten som man lovade från början. När kan vi förvänta oss att se dem, och vad kommer de att vara?

Talman! Dessvärre har jag inte något nytt att komma med utan det som har återupprepats åtskilliga gånger nu. Vi ska veta att det är fullt tillåtet att göra avdragen i 2024 års deklaration, vilket kommer att fullföljas under år 2025.

Det som landskapsregeringen har gjort är rejäla skattesänkningar. Vi minns alla att effekten av sjukdomskostnadsavdragets effekt var ungefär 1 miljon euro, medan skattesänkningarnas effekt är ungefär 4,5 miljoner euro. Det är en mycket viktig del av den här landskapsregeringens politik att ålänningarna får mer pengar i börsen. Vi ser också att inflationen mattas av och att räntorna sänks.

Dessutom har landskapsregeringen sagt att vi gör en översyn av ÅHS-avgifterna. Vi tittar på högkostnadstaket och på absurda avgifter som vi har haft som egentligen kostat lika mycket som de smakar, vi ser på hjälpmedel och på hela faktureringssystemet.

Vi har också i planerna under kommande år att rikta stöd till dem som har bäst behov, oftast kvinnliga pensionärer med enbart folkpension. Där ska vi lagstadga att de ska få mer pengar i börsen, från 250 euro som de får kvar per månad till 300 euro. Det är en väsentlig skillnad för dem, företrädesvis för kvinnliga pensionärer att få mer i börsen.

Vi vet också att det görs en del åtgärder på rikssidan genom Folkpensionsanstalten. Det finns ett batteri av åtgärder. Det krävs lagstiftning för det och det räknar vi med att leverera under kommande år.

Tack, herr talman! Jo, det skulle man ju gärna vilja tro på. Landskapsregeringen har redan utlovat till budgeten som skulle komma, kompensatoriska åtgärder och det ser vi ju faktiskt inte något bevis för.

Skattesänkningarna som lantrådet talar om och hur de slår vet ingen här i salen på grund av att det genomförts så många olika typer av skatteåtgärder de senaste åren. Vi har haft offentliga debatter om just den här frågan, där i princip alla är eniga om att vi vet inte riktigt hur det här slår.

Framför allt kanske när det gäller pensionärerna som var de huvudsakliga mottagarna av sjukdomskostnadsavdraget, 50 % av summan gick till pensionärer. Det är märkbart lite åtgärder för just den gruppen, alltså de som i huvudsak var drabbade.

Lantrådet har svarat förstås men jag ber lantrådet att också ha med pensionärerna i beaktande när man tar fram de här åtgärderna som vi hoppas att vi får se.

Talman! Självklart är det en viktig kategori de äldre i vårt samhälle. Jag uppfattar att det pågår många åtgärder kring äldrepolitiken inte minst hos kommunerna som planerar olika former av boenden och stödfunktioner för de äldre.

Det här blir en form av att märka ord. Vi presenterar i budgeten precis vad vi tänker göra. Allt är inte färdigt ännu eftersom det kräver lagstiftningsåtgärder och dessa kommer vi att presentera precis som vi har lovat.

Ledamot Wikström, det ligger i sakens natur och det är helt naturligt att ledamot Wikström inte tror på majoriteten och landskapsregeringen. Därför vänder jag mig till ålänningarna och säger att det vi har sagt att vi ska göra och fullfölja det kommer vi göra.

Tack, herr talman! I just den här frågan är det faktiskt så att landskapet har sagt att man ska göra någonting och sedan de facto inte gjort det som man lovat. Därför är det helt väsentligt att lyfta upp frågan.

Lantrådet pratar om att kommunerna ska åtgärda en del av de frågor som rör pensionärerna, men landskapet skär samtidigt ner på den kommunala sektorn. Det är svårt att förstå hur det riktigt ska gå ihop.

Två viktiga punkter som lantrådet inte nämnt ett ord om och som är helt centrala punkter när det gäller sjukdomskostnadsavdraget det är tandvård, framför allt för de äldre och läkemedelskostnaderna som har blivit mycket högre i samband med att den finska regeringen höjde skatterna.

Jag ber återigen lantrådet och landskapsregeringen att tänka på pensionärerna som var de som drabbades hårdast av detta avskaffande och inte tappa bort sig på olika avgifter och diffusa åtgärder som kommunerna ska genomföra.

Talman! När de gäller de äldre tycker jag inte alls att det är diffusa åtgärder det som kommunerna gör. Kommunerna har en mycket viktig pusselbit när det gäller äldrepolitiken och service till den äldre delen av befolkningen.

Det är viktigt att komma ihåg att skattesänkningar gör att man får mer i plånboken direkt. Man behöver inte gå den krångliga vägen kring att göra deklarationer och vänta ett år. För de som lever på marginalen och har det svårt är det bättre att få pengarna direkt i plånboken.

Tittar man på det underlag som fanns när det gäller sjukdomskostnadsavdraget, jag vet exakt den diskussionen och den har varit mycket svår. Men det visade sig att de med de lägsta inkomsterna där sökte man inte avdraget, det mattades av och de var de med de högre inkomstklasserna som mer och mer sökte sjukdomskostnadsavdraget.

Det har varit den här landskapsregeringens politik att försöka rikta de medel som finns till de som behöver dem mest.

Lantrådet, talman, ledamöter. I regeringsprogrammet framgår det att man vill stärka patient- och personalinflytande. Det står även i budgeten, större delaktighet och inflytandet för både patienter och personal.

Nu pågår en otroligt viktig utredning för hela det åländska folket, nämligen sjukvårdens utveckling fram till 2040. I den tjänstemannagrupp som arbetar med det här ingår landskapsläkare, chefsöverläkare, förvaltningsöverläkare hälso- och sjukvårdsdirektören, ingen representant från patientorganisationer och ingen representant från kärnverksamheten på golvet. Det kanske kommer senare, men i det här skedet finns det inget inflytande från dem som möter patienterna och inte heller från patienterna själva. Hur är det tänkt det här?

Talman! Min uppfattning utan att kunna detaljer så är att just nu så gör man en faktainsamling. Man sammanställer statistik för att det ska finnas ett gediget underlag att ta ställning till.
Jag delar ledamot Lindéns uppfattning till den delen att när de materialet är färdigt så måste det ut brett.

Jag tycker att man ska ha tillfällen på ÅHS där personalen kan komma och titta på den fakta och statistik som finns, så att man kan diskutera den och att man gemensamt kan föra diskussionen kring framtidens vård.

Det är minsann utmaningar när det gäller Åland och rekrytering, att vi ska kunna ha en fullödig sjukhusvård på Åland. Det är mycket viktigt att personalen blir involverad och också att det blir en samhällsdiskussion så att ålänningarna vet vad som är i görningen.

Tack! I tjänstemannautredningen så har man en parlamentarisk referensgrupp och inbjudit även oppositionen, dock med undantag av tre lagtingsgrupper. Är det så att vi idag har lagtingsledamöter som man kan dela in i ett A och ett B-lag?

Talman! Jag tycker absolut inte att man har det. Det blir ju en utmaning för systemet om jag säger så, att det finns väldigt många som bryter sig ut. Jag vet att man har tittat på hur man gör på andra ställen i andra riksdagar, där har det varit så att de partier som går in i en valrörelse som ett parti också räknas framöver som ett parti.

Jag är helt säker på att ledamot Lindén kan få den information han önskar även när det gäller framtagandet av vårdstrategin. Som jag nämnde tidigare är det väldigt viktigt att personalen är informerad, ålänningarna informerade, också om att ledamot Lindén är informerad.

Tack, talman! Jag beklagar min okunskap i rutinerna fast jag har fått dem skriftligen av lagtingsdirektören.

Inblick är en sak och möjlighet att påverka en annan sak. Jag kan konstatera att dessa tre lagtingsgrupper saknar möjlighet att påverka.

Det är väldigt synd och ser ingen nackdel i att det skulle vara en lite bredare grupp. Det är en referensgrupp och många av dem som sitter i de här lagtingsgrupperna har också en avsevärd praktisk kunskap. Jag tycker att det är beklagligt, jag känner mig degraderad som lagtingsledamot.

Talman! Det ska inte ledamot Lindén göra. Det är ju kärnan i hela konceptet att det finns en minoritet och det finns en majoritet. De som inte hör till majoriteten har ett mycket viktigt uppdrag man ska kritisera makten och komma med alternativ.

Jag tror att ledamot Lindén förminskar sin betydelse. Ledamot Lindén påverkar i allra högsta grad sammanhang, skriver insändare och pratar med folk. Ledamot Lindén gör en helt felaktig självanalys.