Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när an anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Talman!

Minister Zekaj, ingen har kunnat undgå situationen vid ÅHS gällande transkriberingstjänsterna. Den upphandlade tjänsteleverantören har inte uppfyllt de krav som har ställts, det är alarmerande och en angelägen situation ur många perspektiv. Vi vet vidare att ÅHS har tagit in egna resurser för att avhjälpa situationen just nu.

Min fråga är krasst ekonomisk. Vem står slutligen för kostnaden? Kommer ministern att bidra till att verka för att hans ansvarsområde ÅHS kräver in kostnaden för de nu tillsatta sekreterartjänsterna från den upphandlade leverantören?

Tack, talman!

Jag vill börja med att säga att jag håller med ledamotens slutsats att det är alarmerande, och jag tror att de allra flesta här instämmer. Det har varit mycket bekymmersamt med just den här leveransen.

Det som har kommit till min kännedom, utifrån den genomgång som vi har fått av ledningen och framförallt styrelsen inom ÅHS, är att det arbetas på att lösa den här situationen tillsammans med leverantören. Man har också gjort en förstärkning tills dess att man väljer en väg och att detta ska leda till en lösning. Någon väg behöver man välja.

Det är två avtalsparter som har ansvarsförhållanden som är reglerade i ett avtal. Det är här som även ansvarsfrågorna behöver lösas. Från regeringens sida har vi varit angelägna om att höra hur arbetsledningen inom ÅHS ser på den uppkomna situationen.

Än så länge är vi nöjda med den beskrivning och det arbete som görs för att lösa detta.

Tack, talman!

I det här fallet anser jag att den ansvariga ministern måste peka med hela handen. Det är också angeläget att det finns ett uppdrag. ÅHS och dess styrelse måste se till att den upphandlade leverantören står för de tilläggskostnader som nu orsakas ÅHS. Det är fullkomligt orimligt att skattebetalarna ska drabbas för att en upphandlad tjänst inte uppfyller de krav som ställs. Det är jätteviktigt.

Det är dessutom ministerns partikollega som är styrelseordförande för ÅHS, så han torde ha ganska enkel tillgång.

Jag upprepar därför frågan. Kommer landskapsregeringen, via sina representanter i ÅHS styrelse, att kräva att den upphandlade tjänsteleverantören står för de merkostnader som nu uppstår för ÅHS?

Tack, talman!

Jag tror knappast att det kommer att behövas att vi pekar med varken halva eller hela handen. Det här är ju ett arbete som redan pågår, man tittar på hur ansvarsfördelningen ser ut. Det finns en beställare och en leverantör, och däremellan finns det ett juridiskt bindande avtal där båda parter har villkor att leva upp till.

Jag tror att vi måste vara väldigt försiktiga med att säga att en minister ska visa med hela handen hur en avtalsfråga, som är juridiskt bindande och upphandlad, ska lösas. Det blir nog väldigt svårt. Det finns ju ett begrepp som ibland förekommer i den här församlingen, det talas om ministerstyre, och det är nog dit man kan komma.

Däremot har vi en kontinuerlig genomgång här. Vi håller koll på det här, men vi måste också hitta rätt balans.

Talman, minister!

Minister Zekaj, vi avslutar kort. Anser ministern personligen att avtalet med diktamen, med tanke på den situation vi har, borde sägas upp?

Om ministern själv skulle ha ett företag som upphandlar en tjänst som verkar fungera så bristfälligt, skulle han då vara villig att stå för hela kostnaden som avtalet orsakar?

Tack, talman!

Jag tror att den politiska dimensionen i detta, att jag som politiker ska bedöma ett avtal och hur det efterlevs, det är inte i den världen vi befinner oss i. Vi har kompetenta människor som sköter detta.

Om den leverantör vi har inte levererar så är ansvarsfrågan reglerad. Finns det ett ansvarsförhållande där leverantören ska återbetala om de inte har levererat en tjänst? Ja, då är det så. Det är det detta man ska driva. Men jag kan inte bedöma detta, eftersom jag inte ens har tittat på hur avtalet ser ut. Jag tror inte att det är det vi ska syssla med inom politiken heller.

Tack, talman!

Jag vill lyfta frågan om producentansvar. Några av våra företagare upplever just nu att de obefogat behandlas som brottslingar. Flera har fått brev med påföljdsavgifter, och en del av dessa avgifter ligger på storleksordningen 100 000 euro, tillsammans med ett hotfullt brev på grund av påstådd icke-anslutning till FFP.

Nu kanske en vän av ordning invänder att man ju bara kan ansluta sig till FFP, vilket är gratis och så är det klart. Men pudelns kärna är att flera av de drabbade företagarna - en del har vittnat offentligt i tidningen - har följt reglerna och rentav anslutit sig till FFP rent av flera gånger. Trots detta har de slungats in i denna byråkratiska mardröm.

Så min fråga till landskapsregeringen är: Är ni tillfreds med hur producentansvaret verkställs gentemot åländska företagare?

Tack, talman!

Det finns mycket att önska kring den här frågan, och därför vill jag ge en kort bakgrund.

Producentansvaret är ett EU-krav som implementeras här på Åland via en blankettlag. Det skedde en uppdatering av denna lag i lagtinget under förra mandatperioden, och den antogs 2023. Detta ledde till att den dåvarande producentsammanslutningen Mise-Proans lades ner, då den konstaterades vara olagligt. Så producentansvar är egentligen inget nytt.

När den här regeringen tillträdde, och producentsammanslutningen FFP började titta på hur man skulle genomföra detta i praktiken, upptäckte man en del brister i lagstiftningen. Under förra året gjorde vi vissa förenklingar på förordningsnivå, vilket faktiskt besparade näringslivet avgifter på flera hundratusen.

Nu, under 2025, börjar allt falla på plats, och det är då företagen ska ansluta sig till producentsammanslutningar. Hittills har ungefär 250 företag anslutit sig.

Allt detta styrs, som sagt, genom en lag som antogs 2023, med EU-kravet i bakgrunden. Den process vi nu ser, landskapets roll som tillsynsmyndighet, försummelseavgifter och ordningen med påminnelser och liknande så finns stipulerad i lagen. Tjänstemännen gör egentligen sitt jobb genom att följa lagen i det här fallet.

Samtidigt har jag stor sympati för de företag som erläggs ner med både byråkratikostnader och den ovisshet som de står inför.

Talman!

Det har gått ut ett nyhetsbrev idag, den 12 november, med en hälsning till företagarna. De som inte ansluter sig åker snålskjuts på de företag som tar sitt producentansvar.

Pudelns kärna är egentligen att vi har företagare som tar sitt producentansvar och som har anmält sig till FFP. I dagens tidning kunde vi läsa om en av företagarna som flera gånger har anmält sig till FFP, och trots detta får hotfulla brev med påföljdsavgifter.

Min fråga är kanske mer av principiell karaktär: Om man inte vet exakt vilka företagare som ska få ett hotfullt brev med skäll och påföljdsavgift, kan det möjligen finnas skäl att tillämpa principen "hellre fria än fälla", eller möjligen göra arbetet mer grundligt?

Poängen är: Är minister Josefsson nöjd med den process som han beskrev i sitt första svar?

Om det är så att företag har anslutit sig, men trots det får påminnelser så är det felaktigt. Jag håller givetvis med om det.

Jag känner inte till detaljerna eller vad felet beror på. En anledning kan vara att det inledningsvis såg ut som om vi hade två sammanslutningar på Åland. Nu har vi dock bara en. Om det har uppstått missförstånd så är jag inte insatt på den detaljnivån.

Det är FFP som ansvarar, medan landskapsregeringen får uppgifter om vilka företag som borde ansluta sig och det handlar om ungefär 300 företag.

Landskapsregeringen får också samtal direkt från företagen. Om det finns oklarheter uppmanar jag att man alltid kan ringa för att få hjälp.

Talman!

En av företagarna framträder i Ålandstidningen idag och säger: "Vi anmälde oss för länge sedan via Sumi och vi sedan fick avslag. I september i år anmälde vi oss igen till FFP och vi har ett undertecknat avtal med dem."

Gällande informationen på SFF:s sidor så lämnar den en del att önska för den företagare som vill följa reglerna och ansluta sig till producentansvaret. Detta kan möjligen bli föremål för en annan fråga vid ett annat tillfälle.

Jag inleder med att säga att det finns mycket att önska kring den här frågan.

I år är året då alla företag ansluter sig till sammanslutningen. Det är helt nytt. Jag misstänker också att i FFS:s fall, så hinner man kanske inte med att behandla alla.
Men det finns mycket att önska, och jag önskar att det skulle gå smidigare. Det är i år som det är krångligt. Framöver kommer det att vara mycket smidigare, enklare och tydligare. Det är en stor ovisshet nu. Vad är det för kostnader? Som sagt, jag har stor sympati för företagen som sätts i den här sitsen.

Det här är ännu ett exempel där EU-krav slår snett på vårt lilla samhälle.

Tack, talman!

Minister Gunilla, jag har en kort fråga kring avgifterna inom skärgårdstrafiken för 2026. Kommer landskapsregeringen att fatta ett nytt beslut, och kommer det i så fall att skilja sig från fjolårets? Har man tänkt sig någon form av revidering eller utveckling?

Tack för frågan, och tack också till ledamot Juslin som aviserade sin fråga i förväg.

Det blir inga höjningar av avgifterna för skärgårdstrafiken under 2026. Vi gjorde ett ganska stort arbete i fjol när det gällde avgifterna. Det visar sig att digitaliseringen gör att vi också kan öka intäkterna. Vi kan alltså få in de avgifter som är tilltänkta på ett bättre sätt. Vi har också budgeterat för nästa år med något högre inkomster. Det är egentligen inga stora förändringar på gång.

Det kommer dock att ske några förändringar, bland annat när det gäller den rabatt vi har haft när man bokar på webben. Där gör vi ändringar för att följa konsumentombudsmannens råd.

Turistkorten fortsätter, vilket var en åtgärd som vidtogs ganska sent på våren, huvudsakligen för kunderna på Föglölinjen. Totalt såldes 158 stycken av dessa turistkort, och kunderna har varit nöjda med dem. Många har tyckt att turistkortet varit mycket förmånligt. Så det är egentligen inga större förändringar.

Tack, talman!

Tack minister Gunell för ett klart och tydligt svar.

Jag måste ställa en direkt fråga: Om man följer konsumentlagstiftningen, kommer biljetterna i skärgården då att gå ner i pris till 32 euro, istället för att den här 20-procentiga rabatten är permanent framöver? Det är en intressant detalj i frågan. Eller kommer man att hålla sig till det högre beloppet?

Jag tänker också på att vi sannolikt har två år kvar i drift av den skärgårdstrafik vi har nu för tillfället. För mig skulle det nog vara viktigt att revidera bokningsvillkoren, för de är verkligen en djungel. Som privatperson kan man inte ens printa ut biljetterna, för det går år ett halvt ris direkt. "Keep it simple" är inte en ledstjärna för Ålandstrafiken.

Det som sker är att det blir ett webbpris eller en webbrabatt på priset, som då blir 32 euro. Så då borde man ha löst den saken.

Jag tycker nog ändå att förenklingar har gjorts systematiskt. Ett stort förenklingsarbete har genomförts. Efter det här året är ju det stora digitaliseringsklivet som vi har tagit implementerat i sin helhet. Jag tycker att vi måste fullfölja det fullt ut och sedan utvärdera.

Tack, talman!

Tack minister Gunell. Jag skulle vilja efterlysa smidighet och praktisk tillämpning av de här bokningsreglerna.

Vi har en skärgårdsbo som betalar 190 euro för sitt årskort och vill åka under lågsäsong, från Osnäs till Hummelvik eller tvärtom. Om man inte stannar ett dygn till exempel på Brändö så tvingas man betala ytterligare 103 euro för den biljetten, trots att det kanske bara finns tre personbilar och en lastbil på Ådan och det finns gott om rum på däck. Den här skärgårdsbon ska ändå vänta ett dygn för att få åka vidare, för 190 euro som tidigare betalats.

Jag tycker att det finns en mängd sådana här fallgropar i bokningsreglerna som man borde se över ganska snart.

Om jag förstår ledamot Juslin - jag tror att jag är bekant med fallet som ledamoten anför - så handlar det om de röda årskorten. I skärgården skrivna personer har rätt att köpa de röda årskorten och därmed inte betala mer för genomfartstrafik.

Däremot handlar det här om att tillåta de gröna årskortsinnehavarna samma rättigheter under lågsäsong. Det är det som är förslaget. Jag tycker att det är något man behöver titta på, särskilt om det, som ledamoten säger, faktiskt finns plats ombord.

Orsaken till att man från landskapet genom tiderna har varit väldigt försiktig med att tillåta kostnadsfria resor ändå till Finland är för att man inte har velat konkurrera med de privata rederierna kring dessa resor. Men till alla delar är det ju (… taltiden slut).

Talman!

Jag tänkte förhålla mig till frågor kring seniormottagningen, då jag ibland blir kontaktad av seniorer som inte riktigt får den hjälp som de uppfattar att mottagningen ska ge.

Läser man i beslutet från den 16 december 2022 från ÅHS styrelsemöte så står: "Mottagningen ska trygga äldre personers tillgång till individuellt anpassade hälso- och sjukvårdstjänster som ges i rätt tid, med fokus på funktionsförmåga, förmågan att klara sig själv och patientens självbestämmanderätt. Syftet med detta är att cirka 40 % av alla besök på ÅHS görs idag av personer äldre än 65 år, och att antalet besökare förväntas öka med uppåt 30 % till 2040. Seniormottagningen ska fånga upp de äldre."

Så vad kan ministern berätta? Hur löper arbetet inom seniormottagningen, och hur ser ni på frågan framöver?

Tack, talman!

Tack för frågan ledamot Holmberg-Jansson. Jag måste ärligt säga att jag inte har någon indikation på att det är något som inte fungerar med just den här mottagningen. Jag är inte tillräckligt informerad om mottagningsverksamheten eller om det skulle finnas några brister.

Jag tar gärna emot den här informationen och kommer att stämma av med ledningen för att se om det finns substans i det här och hur man tänker gå tillväga för att lösa eventuella bekymmer. Men just nu har jag inte tillräcklig detaljkunskap för att kunna besvara den frågan.

Tack, talman!

Tack för svaret och att ministern tar till sig detta. Tidigare fanns det skrivningar i budgeten för 2024, men det verkar inte finnas lika mycket i budgeten för 2025, och inte heller i den som vi ska diskutera på fredag.

Det handlar om seniormottagningens uppdrag och att det ska utvecklas. Med tanke på att vi blir så många fler äldre, har regeringen några tankar kring hur man ska fånga upp och hjälpa alla dessa äldre, så att de kan hålla sig friska så länge som möjligt och få den hjälp de behöver? Många av dem behöver ibland ett mer anpassat bemötande.

Det har varit väldigt positivt att man har kunnat ringa till mottagningen utan att hamna i en telefonkö där man måste trycka på olika knappar.

Tack, talman!

Jag är välbekant med mottagningens syfte. Jag stöder verksamhetsinnehållet och tanken med att ha en sådan här mottagning som hanterar detta mer strukturerat.

Det jag vet är att ÅHS ställer om flera tjänster för att möta den demografiska utvecklingen vi har. Det innebär att hela primärvårdsdelen behöver utvecklas.

Hur just den här seniormottagningen kopplar till primärvården är något jag behöver titta närmare på. Om jag får möjlighet att återkomma till ledamoten lite längre fram, efter att jag har undersökt de frågeställningar som har tagits upp här idag, så är jag tacksam.

Tack, talman!

Tack till ministern. De som kontaktar mig och andra i vårt parti så uppger att det är svårt att komma fram, det är långa väntetider och man känner sig inte riktigt sedd. Hela tanken med seniormottagningen var att slippa känna oro och att verkligen bli sedd. Tanken var att möta samma personer varje gång i telefonen, för då får man ett lugn och kanske till och med känner att man inte behöver gå till sjukvården bara det är någon som lyssnar.

Jag ser fram emot att få en återkoppling. Jag vet annars inte hur vi ska kunna hjälpa den här stora gruppen äldre om inte seniormottagningen får den funktion som den borde ha. Det ska vara en plats dit våra äldre kan vända sig för att få en första hjälp.

Jag är helt enig i att det finns ett jättefint mål med den här verksamheten.

När det gäller att ålänningar har kontaktat partiet i någon mån, så har jag personligen inte blivit kontaktad. Jag hoppas dock kunna få fram de svar som efterfrågas här.

Jag instämmer helt i att varje patientkontakt med ÅHS ska vara på en nivå där man känner sig sedd, bekräftad och lyssnad på.

Tack, talman!

De senaste veckorna har det hållits ett par seminarier med fokus på folkhälsa. Dels har vi haft Folkhälsodagen, och vi har också fått presenterat en rapport om ungdomars träningsvanor.

Som helhet kan man konstatera att den åländska befolkningen, inklusive våra barn och unga, blir allt fetare och att vi rör oss allt mindre. Att lära våra unga ålänningar hälsosamma levnadsvanor är oerhört viktigt för att undvika en framtida folkhälsokatastrof.

Min fråga är därför: Vilka åtgärder överväger landskapsregeringen för att stoppa denna oroande utveckling?

Tack, talman!

Tack till ledamoten för den här viktiga frågan. Det är precis som ledamoten säger, tyvärr ökar vi i vikt, och barn och unga, liksom vuxna, rör sig allt mindre.

Om vi tar grundskolan som exempel så handlar det om rörelseaktiviteter även under lektionerna, och där har det skett betydande utvecklingar.

Ett annat exempel är ÅL-IN projektet. Vi försöker hjälpa barn och unga i grundskolan att hitta lämpliga aktiviteter direkt efter skolan. Dessa aktiviteter ska både handla om motion och idrott, men också om kultur.

Vi har också arbetet kring folkhälsostrategin, där det kommer att bli ett uppdaterat åtgärdsprogram för att se över vilka konkreta insatser som behövs. Tack!

Tack, herr talman!

Jag vill börja med att säga att jag finner resultaten från den här träningsundersökningen mycket intressanta. Det visar sig att vi på Åland rör oss markant mindre, och att ungdomar i synnerhet har en betydligt lägre fysisk aktivitetsnivå jämfört med sina jämnåriga i övriga riket, särskilt när det gäller att ta sig till och från skolan.

Därför är de åtgärder som vidtas säkert nödvändiga på många sätt. Jag anser dock att vi bör fokusera mer på just denna aspekt.

En tilläggsfråga som jag skulle vilja ställa är om de åtgärder som landskapsregeringen för närvarande implementerar är tillräckliga. När vi kan förvänta oss en utvärdering av dessa insatser?

Jag kan väl säga att utifrån folkhälsostrategin pågår det en uppföljning av åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att ta hänsyn till de undersökningar som ledamoten hänvisar till, eftersom de ger oss fakta svart på vitt.

ÅL-IN var först ett försöksprojekt där kommuner och grundskolor visade lite olika intressen. Nu är tanken att det ska finnas en reserverad summa för alla kommuner för att uppmuntra dem att hitta olika alternativ i anslutning till skolan.

Ålands Idrott gör också ett aktivt arbete med "fler längre" särskilt när det gäller avhoppet i högstadieåldern men även senare i livet. Det handlar om att hitta andra funktioner som gör att ungdomar faktiskt kan vara kvar och aktivt delta i idrottsrörelsen.

Tack, herr talman!

Det är bra att vi kan ha den här diskussionen. Jag tror att många undrar över detta.

Idrott är sin sak och det är väldigt viktigt att ha idrott efter skolan och vara fysiskt aktiv på det viset. Det är bra att man försöker få människor att fortsätta med någon typ av fritidsaktivitet när man börjar gymnasiet, vilket det egentligen handlar om här.

Men jag undrar ändå över alla de åtgärder som föreslås. På något sätt försöker vi uppmuntra människor, även vuxna, att röra på sig mer. Skulle det vara en anledning att börja fundera på förändringar i läroplanen, så att vi mer fokuserar på att etablera hälsosamma matvanor och levnadsvanor överlag?

Vi har ju självstyrelse av en orsak, och vi kunde använda vår självstyrelse till för att förbättra folkhälsan som helhet. Tack!

Tack, ledamoten!

Det jag nämnde i mitt första svar är att skolorna arbetar ganska mycket med detta. Vi från landskapsregeringen försöker också hjälpa till och stöda hur man i undervisningen kan integrera rörelse.

Det handlar också om folkhälsostrategin, särskilt när det gäller hälsosamma matvanor. Jag vill gärna lyfta fram vikten av att äta Axganskt, närproducerat, vilket är mycket viktigt.

Vidare handlar det också om spontanidrott. Vi ser att det finns en utveckling där vissa äldre ungdomar kanske inte deltar i föreningslivet, vilket vi behöver acceptera. Men det är viktigt att det finns möjligheter för spontanidrott. Discgolf är till exempel väldigt populärt. Det är också viktigt att vara ute, röra på sig och få frisk luft.

Talman!

Jag hade inte tänkt ställa någon fråga, men producentansvar är nog ett rätt problematiskt och intressant ämne för många företagare där ute. Det finns därför några fler frågor som jag tycker att vi behöver ställa. Vi tar vid där ministern och ledamot Valve avslutade.

När det gäller försummelseavgifterna som nu meddelas så är de problematiska. I kommunikationen framgår att det är ganska många tjänstemän involverade i detta, eftersom flera namn i förvaltningen förekommer.

Känner ministern till hur många tjänstemän som arbetar med att utreda detta just nu? Hur mycket arbete läggs ner på att hantera dessa försummelseavgifter? Hade man kunnat hitta någon annan väg framåt i den här frågan?

Tack, talman!

Det är två tjänstemän som arbetar med det här, inte på heltid för de har även andra uppgifter också. Det är en jurist och en sakkunnig som jobbar med avfallsfrågor i stort.

Den här frågan tar mycket tid just nu eftersom allt ska implementeras i praktiken. Det stora arbetet utförs av FFP. De tar delvis betalt för det också.

Hela producentansvaret ligger, som det står i lagen, på producenterna att ordna. I det här fallet görs det via FFP.

Det finns möjlighet att ha en annan sammanslutning, men lilla Åland kanske inte har utrymme för fler just nu så alternativet är bara en just nu.

Försummelseavgifterna som jag nämnde tidigare, så allt är stipulerat i lag; hela processen, vilken ordning, påminnelser, hörande och försummelseavgifter och hur stora dessa avgifter ska vara och så vidare.

Anledningen till att avgiften för vissa företag är så pass stor är att den baseras på en procentsats av omsättningen. För vissa av de stora företagen kan den fasta avgiften på 500 euro, om jag minns rätt, upplevas som liten. Därför används en procentsats.

Som sagt, detta styrs enligt den lag som antogs 2023, och tjänstemännen arbetar utifrån den.

Talman!

Ett problem bland företagarna är att det saknas en prislista, vilket gör att många undrar vad det här kommer att kosta. Detta skapar osäkerhet för företagare när de ger sig in i det här, särskilt när det gäller att teckna avtal. Visserligen kostar det ingenting initialt, men sedan kommer kostnaderna.

Nu möts företagare av informationen att en prislista kommer att publiceras i början av år 2026. Anser ministern att detta är bra? Företagarna lever nu i ovisshet. De sitter i budgetprocessen och måste planera hur mycket pengar de ska arbeta med nästa år. Ännu idag, i november, vet de inte vad det kommer att kosta, vilket känns jobbigt för många företagare.

Så är det. Jag håller helt med. Det är en konstig sits som företagen sätts i.

Man kan bara titta på tidigare kostnader för producentansvaret, som har varit bristfälligt under många år. Det är en unik situation eftersom lagen inte ens innehåller en situation där producentansvaret inte är på plats.

Det blev ett abrupt mellanår när man antog den här lagen. Det konstaterades att producentsammanslutningen som fanns var olaglig. Detta ledde till att samarbetet upphörde, sedan var det ett mellanår 2024 och därför kan man inte säga vilka kostnader det handlar om.

Man kan dock titta på tidigare kostnader och utgå ifrån det. Men därför kan inte FFP ge en prislista, eftersom man inte vet hur mycket material som finns. Det håller på att kartläggas i hela den processen.

Talman!

Det är precis så det är när man ger sig in i något nytt. Jag tror att många företagare också förstår det. Min upplevelse, när jag pratar med många företagare och frågar om detta, så handlar det om kommunikation och ovisshet. Det är svårt att få kontakt och få information om det här.

Då kommer jag till den sista frågan, nämligen språkfrågan. På vissa sidor länkas företagarna till suomenpakkaustuottajat.fi och en hel del finsk information, vilket är ett problem. Det är lite knepigt att hitta till den åländska fliken. När du väl har kommit in på den åländska fliken då finns det mycket information där. Du har också möjlighet att få support, men tyvärr är svenskan bristfällig.

Hur ser landskapsregeringen på detta? Känner man sig bekväm med situationen, eller är det något man skulle kunna förbättra? Kanske man kunde ha länkar direkt till de svenska sidorna på de olika sidorna som Ålands Näringsliv och kanske på landskapets sida och så vidare. Språk är viktigt för att vi ska förstå.

Det sistnämnda håller jag definitivt med om. Här var vi noga förstås, som med alla åländska organisationer och företag, att man kan erbjuda service på svenska.

Om företagarna upplever att detta är bristfälligt, blir det en fråga om att gå in och peta i detaljer. Sammanslutningen är ju inte ägd av företagen, men om man arbetar för företagen tycker jag att man ska påpeka detta direkt, istället för att landskapsregeringen ska bli en mellanhand.

Det handlar inte om att de bryter mot något språkkrav. Däremot om man vill överklaga, så är det finska språket som gäller, och det har vi lyft fram från förvaltningschefsnivå. Vi har påpekat den delen. Flikar och information på hemsidor är en annan aspekt. De erbjuder service på svenska, men hur kundservicevänlig den är, det vågar jag inte uttala mig om.