Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Talman! Ärade lagtingsledamöter! Vi står inför en period av förändring i den nationella lagstiftningen som givetvis påverkar det allmänna bostadsbidraget.

De viktiga förändringar som vi måste hantera inkluderar slopandet av förvärvsinkomstavdraget, sänkningen av ersättningsprocenten, höjningen av självrisk andelen och indragningen av bostadsbidraget för ägarbostäder.

Även om intentionerna bakom dessa nationella besparingar är att balansera statsfinanserna, kan vi inte bortse från de negativa konsekvenserna dessa åtgärder skulle ha för ålänningarna. Det är här vår unika ställning som ett självstyrt landskap ger oss möjlighet att anpassa dessa ändringar så att de bättre representerar Ålands värderingar och ambitioner. Därför står vi idag inför ett förslag som syftar till att mildra de konsekvenser som de nationella inbesparingarna för bostadsbidraget skulle medföra för våra invånare.

Hanteringen av bostadsbidrag administreras genom nationella IT-system. När Åland väljer att avvika från den nationella bostadsbidragslagstiftningen, krävs det att FPA utvecklar särskilda åtgärder för att hantera bostadsbidragen på Åland. Dessa avvikelser måste bedömas med avseende på huruvida de är praktiskt hanterbara utan att orsaka omfattande problem för FPAs administration. Landskapsregeringen har haft samtal med FPA för att identifiera vilka avvikelser som är möjliga att genomföra utan att störa den övergripande hanteringen av bidragen alltför mycket.

FPA har bekräftat att det är möjligt att genomföra avvikelser rörande sänkningen av bidragsprocenten från 80 till 70 procent av skillnaden mellan maximalt godkända boendekostnader och basrisksjälvandelen. Dessutom kan ändringar i hur basrisksjälvandelen beräknas också genomföras. För andra delar av bostadsbidragslagstiftningen har FPA tydligt markerat indikerat att avvikelser skulle vara svåra att implementera.

Förslaget som presenteras idag syftar till att mildra de effekter som dessa nationella inbesparingar skulle ha på Åland. Genom att föreslå en ändring som bibehåller bostadsbidragets ersättningsnivå till 80 procent av de godtagbara boendeutgifterna, istället för den föreslagna sänkningen till 70 procent, så visar vi vårt engagemang för att upprätthålla en grundläggande välfärdsnivå för alla ålänningar. Detta är särskilt viktigt för våra mest sårbara grupper, inklusive barnfamiljer och låginkomsttagare, vars välfärd direkt påverkas av dessa bidrag.

I den nationella regleringen är det så att 42 procent av de inkomster som överstiger basrisksjälvandelen beaktas i beräkningen av bostadsbidraget. Det föreslagna lagändringsförslaget, den s.k. frysningen som vi idag diskuterar, innebär dock en justering så att 50 procent av inkomster som överstiger denna gräns i stället kommer att beaktas. Även denna förändring är av stor betydelse, eftersom den påverkar hur stor del av hushållets inkomster som anses överstiga grundbehovet för boende och därmed inte bidrar till bidragsberäkningen.

Förslaget innebär också ett tillägg till blankettlagen som säkerställer att framtida indexjusteringar av bostadsbidraget som genomförs på nationell nivå automatiskt blir tillämpliga på Åland. Detta syftar till att förenkla administrationen och säkerställa att Ålands invånare behandlas likvärdigt i förhållande till förändringar i systemet.

Ärade ledamöter, det är viktigt att betona att vår självstyrelse inte är utan begränsningar. Medan vi har utrymme att göra anpassningar, är vi också bundna till förordningar och avtal med FPA. Dessa ramar ställer krav på oss att navigera inom specifika juridiska och administrativa gränser. Vårt förslag till ändringar har utformats med full medvetenhet om dessa begränsningar och i nära dialog med FPA för att säkerställa att de föreslagna ändringarna är genomförbara och inte stör hanteringen av bostadsbidrag på Åland.

Vårt ansvar är att balansera dessa begränsningar med vårt engagemang för att skydda och främja välfärden för Ålands invånare. Genom att godkänna dessa lagändringar visar vi vårt engagemang för att upprätthålla en grundnivå av socialt skydd för våra medborgare, samtidigt som vi anpassar oss till de ramar som vår relation med FPA och nationella lagar kräver. Tack!

Tack, fru talman! Tack ministern för presentationen. Hållbart Initiativ stöder naturligtvis den här åtgärden. Det är bra åtgärder för att säkra de som har det ekonomiskt dåligt ställt i deras vardag.

Ministern nämnde ju inledningsvis att det här är en åtgärd som landskapsregeringen vidtar till följd av åtgärder som riksregeringen vidtar.

Min fråga kommer kanske naturligt. Vet ministern redan nu om vi kommer att få se flera sådana här anpassningar som vi gör inom självstyrelsen för att hantera det som sker på rikssidan?

Tack för frågan ledamot Röblom. Vi i regeringen har tillsatt en ministergrupp och en arbetsgrupp för att bevaka alla förändringar som sker i riket. Vi analyserar samtliga förändringar. Vi får löpande information och bevakar det här. Varje förändring kommer att behöva analyseras noggrant. Men vi tittar också på samtliga förmåner och bidrag som vi har här i landskapet för att få en bra helhet mellan dessa. Vi kommer att göra en sambandsanalys mellan dessa förmåner så att när förändringar i riket sker att vi också kan ta ställning till hur det påverkar helheten på Åland när det gäller förmåner.

Tack, fru talman! Det låter bra att det här analysarbetet görs inom landskapsregeringen. Jag tänker mig att det kanske inte skulle vara så dåligt att tillställa den här analysen till lagtinget vid tillfälle om ni har fått en helhetsbild. Det kan ju vara så att vi här på Åland har vår helhetsbild av vilka förmåner och stöd som finns till för våra invånare. Men här på Åland så är det ju inte exakt samma som det är i Finland och då är det ju viktigt att ha den här bilden klar för sig. Hur blir det sen i verkligheten, i vardagen för de människor det berör? Vi kanske har ha högre bidrag och stöd på ena sidan och lägre på andra. Det är väldigt bra om landskapsregeringen håller lagtinget informerat om den analys som görs när det gäller den här helhetsbilden.

Jag kan försäkra ledamot Röblom om att vi kommer att hålla lagtinget informerade. Vi kommer att få ett första utkast här inom kort från respektive avdelning. Den politiska viljan kommer givetvis också att återspeglas i det. Men vi kommer att hålla lagtinget informerade, det kan jag försäkra ledamoten.

Tack, fru talman! Jag hörde inte ministern tala om remissinstanser. Det talas mycket om FPA. Är det FPA som är den enskilda remissinstansen? Vart har det här lagförslaget gått på remiss? Jag uppfattade inte det.

Om jag nämner tidsschemat här så har det varit en extrem tidspress att vidta lagstiftningsåtgärder för den här lagen. De här ändringarna träder i kraft den 1 april. Vi har den lagstiftningsprocess här på Åland som vi har, den tar sin tid. Däremot så har vi fört diskussionen primärt med FPA för vi har insett att det är där som begränsningarna kommer att aktualiseras. Givetvis har vi behandlat den här i regeringen några gånger, men tidspressen har begränsat oss från att skicka ut den mer brett.

Tack, fru talman! Det var precis det jag befarade, att den här inte hade gått på remiss, om jag förstod ministern rätt. Det här är ytterst komplicerat, ett väldigt komplicerat system som omfattar flera stödsystem. Det är väldigt beklagligt att se att den inte har gått på remiss. Jag tror faktiskt att kommunerna skulle haft en hel del att säga om just den här helhetsreformen som genomförs på finska sidan, och också förstås någonting om de åländska avvikelserna. Men jag kommer att återkomma till det i mitt anförande.

Jag är beredd att hålla med ledamot Wikström om den slutsatsen. Min vilja hade gärna varit att skicka ut den även till bland annat kommuner. Tidspressen har gjort att vi har prioriterat på det här sättet, för att vi vill frysa den här fortast möjligt.

Tack till ministern för anförandet. Jag har egentligen bara en fråga. När vi avviker från myndigheter - ett bra är exempelvis skattemyndigheten när vi har egna regler så att säga - så är det oftast förknippat med en kostnad. Hur är det i det här fallet när vi skiljer oss gentemot riket? Är det förknippat med kostnader enligt engångsnatur eller årligen?

För att ge svar på den frågan så önskar jag få återkomma under utskottsarbetet. Jag har fått ett belopp, det var inom ramarna för det som anses vara godtagbart och jag har inte lagt det på minnet.

Talman! Vi har ett lagförslag som är en mix av bostadspolitik, socialpolitik, men även självstyrelsepolitik, arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik, lite familjepolitik och inte minst har det här förslaget ett nödvändigt fokus på ekonomin. Och då både för landskapsregeringens ekonomi, men även de mest utsattas ekonomi. Regeringen behöver ha flera bollar i luften samtidigt. Man kan också välja att bara se det som den stopplag det är, med några avvikelser som är möjliga.

Bostadsbidraget består av många pusselbitar när flera faktorer påverkar uträkningen av själva bostadsbidragets belopp. Som ni vet och som ministern nämnde så sköter FPA hanteringen av bostadsbidraget även för ålänningar med stöd av avtal och överenskommelseförordningar. Det här kräver då olika anpassningar och de här specifika lösningarna som FPA gör för Åland och ålänningarna har också en prislapp att ta i beaktande.

Lagförslaget föreslås nu remitteras till social- och miljöutskottet som behöver titta på och försäkra sig om att lagförslaget inte leder till ökad byråkrati eller merarbete som ju är risken ifall ansökningar om utkomststöd ökar. Det gäller att hitta en balans där åtgärderna riktas så att de svagaste och barnen i samhället skyddas.

För bostadsbidraget är ett bidrag där man når hushåll med svag ekonomi och t.ex. ekonomiskt utsatta barnfamiljer där vi nu avviker där det är möjligt. Vi vet att beroendet av det allmänna bostadsbidraget har ökat och ändringar i bidraget kan ha stora effekter i vissa hushåll, i synnerhet för ensamboende och ensamförsörjare. För även om utkomststödet är underutnyttjat här på Åland vet vi också att sambandet mellan arbetslöshet och bostadsbidrag är starkt. Därför behöver utskottet noggrant titta på konsekvenserna och effekterna av de förändringar som planeras och som behöver baseras på grundliga beräkningar för att kunna uppskatta följderna som uppstår för ekonomiskt utsatta hushåll.

Det här lagförslaget syftar till att frångå två bestämmelser i bostadsbidragslagen och på så sätt mildra effekterna av den större reformen av bostadsbidraget som görs i riket. Därför föreslår landskapsregeringen att de ändringar av rikslagen som innebär att ersättningsprocenten sänks och höjningen av självriskandelen inte antas på Åland.

Enligt rikslagen ändras de koefficienter för vuxna och barn som inverkar på bassjälvriskandelen så att barnfamiljernas självriskandel blir något mindre och familjen får då ett något större bidrag. Genom det här förslaget lindras konsekvenserna av propositionens övriga ändringar för barnfamiljer.

Men att få bostadsbidrag för ägarbostäder kommer inte längre att vara möjligt. En avvikelse från detta är inte möjlig att göra här på Åland. Det här kan säkert påverka barn och barnfamiljer. Men vi kan konstatera att åländska studeranden som får sitt bostadsbidrag från AMS inte påverkas av det här lagförslaget.

För personer med funktionsnedsättningar har förslaget också betydelse speciellt avseende på frågor som gäller sysselsättning och försörjning för den här gruppen. Jag hade gärna sett ett resonemang kring detta i lagförslaget.

Talman! När lagen är godkänd och sjösatt så behövs information om dessa ändringar så att ingen, eller i alla fall så få som möjligt, blir återbetalningsskyldiga för ett bostadsbidrag de redan fått, men som saknar grund. Och framförallt att de som drabbas av de här förändringarna kan anpassa sig till situationen i tid.

Inte är det så många sidor lagförslag, men regeringen behöver verkligen ha örat mot marken och analysera effekterna som uppstår eftersom det här är en viktig stödform för de med riktigt låga inkomster. Det är därför viktigt att regeringen har en bra arbetsmarknads- och eller sysselsättningsfokus och politik samtidigt som lagförslagets konsekvenser kontinuerligt behöver följas. Tack, talman!

Talman! Ledamoten lyfte upp de skillnader som finns mellan riket Finland och Åland. Men jag blev inte riktigt klok om ledamoten ändå tyckte att det var rätt av den finska regeringen att försöka ta itu med den här bidragspolitiken i Finland som helhet? Är det rätt eller fel, det som ligger till grund för hela den här frysningen som sådan?

Ja, rätt eller fel? Man kan säkert ha olika åsikter om olika delar i den här bostadsbidragsreformen. Men vad jag tycker eller vad vi tycker spelar ju ändå mindre roll. Det är ju via vår riksdagsledamot som vi kan påverka rikspolitiken om och när vi vill. Det här är ju en förändring som man har varit ense om där, så det är inte så mycket som vi har att säga om det.
Om bidragspolitik kan man ju tycka mycket. Jag försökte också fokusera på att sambandet mellan arbetslöshet och bostadsbidrag är stort och att man behöver ha ett fokus där.

Talman! Jag följer i viss mån med den debatt som har skett i Finland angående den här lagstiftningen. I grund och botten så måste jag ändå ideologiskt hålla med om att den finska regeringen tänker rätt när man försöker titta på bidragspolitiken. Är det en familj som tidigare har haft behov av en större lägenhet, sedan flyttar barnen ut och så har de behållit den stora lägenheten, istället för att kanske flytta till en mindre lägenhet eftersom omständigheterna har ändrat. Då tycker jag också att det är ideologiskt rätt att man kanske tittar på det och ser över de bidragsutgifter som de facto ändå finns i Finland. För vi ska också komma ihåg att statsskulden i Finland är ju ändå något som indirekt påverkar oss. Därför tycker jag att det ändå är bra att den finska regeringen har gjort det här. Nu väljer vi inte att gå hela vägen och göra likadant på Åland. Det är någonting som utskottet får titta närmare på, om det sedan är rätt eller fel. Men jag tycker ändå att det finns skäl för arbetet.

Tack, talman! Om man kan komma med någon kritik så är det att jag tycker att det här kommer ganska hastigt. Om man är i den situationen att man behöver söka sig en ny bostad, kanske sälja sin bostad för att man inte kan bo kvar så då tycker jag att de här förändringarna kommer ganska snabbt. Vi här ligger också ännu lite efter på bollen, men det sade jag också i mitt anförande.

Tack, fru talman! Inbesparingsförslaget från Finland är något lindrigare på Åland om detta förslag går igenom här i lagtinget.

Enligt förslaget är en frysning av bassjälvrisken till 80 % istället för 70 % en avgörande del för att de med lägre inkomster ska ha möjlighet att i fortsättningen också erhålla bostadsbidrag.

Då de med allra lägst inkomster i många fall även söker utkomststöd från KST, och således belastar kommunernas budget, kan de ekonomiska konsekvenserna av förslaget troligtvis vara ännu mindre än uppskattningarna i lagförslaget när man betraktar offentliga sektor på Åland som en helhet, istället för två separata delar som man gör nu.

Förslaget handlar mera om att landskapet står för boendeutgifter istället för att KST gör det via utkomststödet. Till stora delar är det på det här viset i alla fall.

Det är således positivt att landskapsregeringen går in för detta förslag, den lilla förändringen som man gör här, då vi alla känner till den ekonomiska situation som KST befinner sig i.

Överlag påverkar de övriga förändringarna som genomförs i Finland även Åland i form av nedskärningar. Dessa ändringar som tillämpas från rikets hållet saknar konsekvensbedömningar för de åländska kommunerna i lagförslaget, då en betydande del av dessa kostnader kommer att falla under kommunernas ansvar via utkomststödet.

Överlag så kan sägas att dessa förändringar balanserar statskassan, eller i vårt fall landskapskassan, på bekostnad av kommunernas ekonomi. Det är förvisso inte konstigt att det inte finns så mycket konsekvensbedömningar för kommunerna eller att man inte ens har hört KST med tanke på de nu sittande regeringspartierna. Jag är lite förvånad ändå att Centern, som vanligtvis brukar beakta och försvara kommunernas ställning och ekonomiska förmåga att bära sig, inte har anmärkt på det här och inte har uttryckt sig ännu i alla fall.

Det borde ha funnits med någon slags konsekvensbedömning över hur de övergripande förändringarna påverkar kommunernas ekonomi. Jag pratar inte bara om de enskilda förändringarna som nu föreslås i det här lagförslaget, utan överlag de reformer som genomförs på finska sidan.

Övervägs någon form av kompensation till kommunerna eller KST då dessa förändringar påverkar deras ekonomi negativt som helhet? Man undrar, övervägs det överhuvudtaget någon slags kompensation till kommunerna eller KST för de här förändringarna som kommer att träda i kraft?

Jag ska gå in lite mera på djupet. Det som vi inte har diskuterat här i dag så mycket, men som egentligen är den största delen av det här, handlar om frysningen av indexjusteringen av bostadsbidraget.

Det är viktigt att begränsa indexjusteringarna i våra stödsystem som helhet i tider av hög inflation. Det är ett bra steg som finska regeringen har gått in för när de begränsar indexjusteringarna i bostadsbidraget.

Löneutvecklingen i landskapet hänger inte alls med i samma takt som indexjusteringarna genomförs i våra stödsystem. Indexjusteringar sker på basis av inflationen. Nu justerade man i januari med dryga 4 % vilket betyder att indexjusteringen är motsvarande. Fjolåret var dryga 10 %. Om man jämför med hur mycket stöden har förändrats med löneutvecklingen till exempel för landskapets tjänstemän så är det nästan 10 % på tre år.

Det betyder helt enkelt att förhållandevis blir i stöden mer gynnsamma kontra arbete. Stödinkomsterna ökar betydligt snabbare än arbetsinkomsterna. Det är ett väldigt stort problem. För skillnaden mellan stöd och arbete blir alltså mindre om vi inte klarar av att agera för att hålla den här utvecklingen på samma nivå. Det är en väldigt skadlig utveckling för samhället som helhet när vi går åt det här hållet. Det är bra att frysa index helt enkelt och vi borde göra det i andra stöd också.

Kanske det stöd som är viktigast att tänka på när man pratar om att frysa index så är just utkomststödet, på grund av relationen som bostadsbidraget har till utkomststödet. Jag vet att utkomststödslagen ska behandlas här under våren. Jag hoppas att man då tänker igenom det här från regeringens sida, att det inte blir så att vi fryser index för bostadsbidraget men inte för utkomststödet. För det enda som händer om vi agerar på det viset är att vi flyttar kostnaderna från landskapet till kommunerna och belastar KST:s budget ännu mer än idag.

För alla som lyfter utkomststöd lyfter också bostadsbidrag. Det är ett krav från de sociala myndigheterna när man ska söka utkomststöd. Det saknas helt resonemang om detta i lagförslaget, vilket är mycket bristfälligt.

Vi får helt enkelt vänta och se vad som komma skall. Men detta är en fråga som vi behöver titta närmare på i utskottet. Om man inte har hört KST när man hållit på med beredningen så är det definitivt någonting vi måste göra när vi behandlar det här lagförslaget, på grund av de här orsakerna som jag nämnde.

Vi måste alltid vara på vår vakt mot att stödsystemen blir för gynnsamma i förhållande till arbete. Indexjusteringarna är helt och hållet i hjärtat på den här problematiken. Det är helt enkelt någonting som vi behöver betrakta mycket mer än vad vi gör idag. Det ska alltid löna sig att arbeta.

Det här lagförslaget utan en förändring i utkomststödslagstiftningen är ett steg åt motsatt håll, mot motsatt riktning. Det var det som jag ville säga. Det ska bli intressant att ta det här i utskottet. Tack!

Tack, talman! Jag skulle vilja fråga ledamoten Wikström om han verkligen tror att människor som lever i ekonomisk utsatthet och ska klara sig på bostadsbidrag och utkomststöd, att de har det så fett ställt att det här är en orimlig sak att göra? Att detta är en orimlig åtgärd för att skydda dem som vi också i regeringsprogrammet har sagt att vi ska skydda, de som har det sämst ställt i samhället. Nu pratade ledamoten Wikström bara om pengar. Men hur menar han att det ska påverka de människor som de facto lever på väldigt lite pengar?

Tack, herr talman! Det är så att vi behöver hålla en balans mellan utvecklingen av arbetsinkomster inom det privata framförallt, men också inom det offentliga och stödsystemen. Annars gör vi det hela tiden mer attraktivt för människor att använda stöd. Det är det huvudsakliga argumentet. Om de utvecklingarna hålls i balans så betyder det att leva på stöd är lika enkelt eller svårt - vad man nu använder för uttryck - genomgående.

Sen vad gäller just förslaget om bostadsbidrag så majoriteten av dem som söker bostadsbidrag får också utkomststöd, men jag kan inte svära på det. Det ska bli intressant att se i utskottet i samband med hörandena, om det är på det viset. Men jag är nästan säker på att det är så. De inkomsterna får man ändå, bara att man får dem från kommunerna i stället för från landskapet.

Tack, talman! Med beaktande av att vi har en väldigt låg arbetslöshet på Åland så de flesta som på något sätt kan arbeta, de arbetar. Jag kan inte se att våra stödsystem, när man ser på vilka summor folk förväntas leva på, är så attraktiva som levnadsform att det skulle förhindra människor att gå ut i arbetslivet om de kan det.

Bidragsberoende, ja utkomststödet är en sista utväg och det är det sista man tar till. Flyttar man stödformen från bostadsbidraget, som ändå kan vara ett sätt för människor att klara sig utan utkomststöd, så då utsätter man utsatta människor inte bara för ännu mera bidragssökande, utan man ökar också på byråkratin för att det är flera instanser som ska hantera de här människornas ansökningar.

Tack, herr talman! Ja, det är inte förvånande att höra Socialdemokraterna tala om bidrag och mera bidrag. Jag menar att det här förhållandet ändå är så pass viktigt att vi måste beakta det. Vi kan inte ignorera det. Det är som en sluttande backe. Man börjar malla på de här och inte tänka på dem. Så nästa gång, nästa år så fortsätter det och så fortsätter det och så fortsätter det. Och till slut så är man där och framförallt låglöneyrken blir inte längre attraktiva när man jämför med stödsystemen och detta är något som man alltid måste ta med sig.

Det var väl egentligen det. Det är viktigt att vi gör det och tänker på det.

Talman! Ett av Socialdemokraternas krav i denna regeringsbildning, en viktig fråga för oss och också på ett sätt en självstyrelsepolitisk fråga, som vi har lyft flera gånger under förra mandatperioden när vi satt i opposition, är att om regeringen i riket kommer med försämringsförslag till Åland och vi kan använda vår självstyrelse för att göra saken bättre, då är det bäst att vi visar att Åland kan bättre. Vi ska vända på alla stenar vi hittar och använda varje verktyg vi har i vår självstyrelsepolitiska lagstiftningslåda för att förhindra där vi kan. För Åland kan vara bättre om vi vill det tillsammans.

Vi måste ständigt vara på alerten, analysera hur vi kan använda de här stenarna och verktygen vi har för att minska effekterna av den nu sittande regeringen i rikets sparpolitik som till synes verkar drabba de svagaste i samhället och människor som redan kämpar sig fram ekonomiskt. Vi måste kunna stoppa där vi kan. Det är ganska snabba kast som kommer nu som vi har hört i tidigare anföranden och replikskiften.

Vi förstår vikten av det förebyggande arbetet för att minska och eliminera långvariga konsekvenser för människor i ekonomisk utsatthet. Man förstår också att det är viktigt att dämpa den ekonomiska stressen, oron och förebygga den psykiska ohälsan så att folk mår bra. Det är oftast den ekonomiska stressen som gör att folk börjar må dåligt.

Trots allt detta så finns det ju så många studier och statistiskt material. Flera av oss som var på Stadsbiblioteket under förra veckan hörde en presentation från Finland och också en från ÅSUB om olika bidrag, olika stödformer och vilka människor som är på vilka gränser för fattigdom, barnfattigdom och sådant. Det är viktigt. Man behöver ha med sig i bakgrunden, när man pratar om sådana frågor, att det lönar sig inte i längden att spara i de första leden.

Jag pratar om att Åland har egna verktyg och egna stenar och sådant som vi ska använda för att kunna göra det bättre här. Alla gånger så har vi tyvärr inte det. Vi är ju bundna till lagstiftningar, behörigheter, förordningar, juridiska och administrativa gränser.

Man kan konstatera att den finländska sittande regeringens sparpaket kommer med stor sannolikhet att innebära ytterligare en ekonomisk börda också för ålänningar som redan kämpar med högre levnadskostnader på Åland. Vi har höga hyror, vi har höga matkostnader och vi har höga transportkostnader. Vi har det ganska dyrt på Åland.

Det är ju också så att man ökar också på boendekostnaderna för hushållen samtidigt som man kommer att påverka hushållens ekonomi och högst antagligen medför det att blir dyrare i andra ändan, i andra stöd och bidragsformer.

De andra sparpaket från riket som man har aviserat verkar också ge sig på dem som kämpar i samhället. Motiveringen verkar alltid vara det klassiska mantrat, att människor som behöver samhällets stöd bara inte försöker eller kämpar tillräckligt mycket.

Jag vill påminna och lyfta forskning att nedskärningar inom olika stödformer skuffar familjer vidare till sista hands alternativet; utkomststödet. Detta leder till att de sociala problemen oftast fördjupas, alltså kostnaderna förs över till en annan budget och blir ofta långsiktiga och de ekonomiska problemen börjar gå i arv istället för att man får ett lättare förebyggande stöd i början.

Talman! Ålands landskapsregering har nu inför lagtinget presenterat ett förslag till ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om ett allmänt bostadsbidrag. Målet med förslaget är att man ska mildra de inbesparingar som annars automatiskt skulle ha inträtt på Åland.

Landskapsregeringens förslag som vi behandlar i dag är bra. Genom att man föreslår avvikelser och vissa ändringar i bostadsbidraget på Åland strävar regeringen efter att minimera påverkan på hushållen med svag ekonomi genom att göra avvikelser i den föreslagna sänkningen av bidragsprocenten från 80 till 70 % genom att behålla den 80-procentiga ersättningsnivån för de godtagbara boendeutgifterna.

Det här låter ju som världens svåraste mening och världens svåraste att förstå. Jag förstår att folk som lyssnar på det här kanske sitter hemma och har lite panik och förstår inte alls vad vi menar och vad det betyder. Men jag hoppas att den sammanfattande debatten med allas inlägg kan klargöra frågan på ett bättre sätt så att det blir tydligt och att folk i tid vet vad det här innebär.

Man visar också nu från landskapsregeringen att man i brådskande takt och med de hjälpmedel och de saker man har vill visa att man upprätthåller välfärdsnivån för alla ålänningar. Det här är bra. Tack så jättemycket landskapsregeringen för att man försöker sitt allra bästa!

Men det finns ändå en frustration hos mig i alla fall. Är det här tillräckligt? Det gnager lite någonstans. Det ska bli intressant att se siffror och statistik över hur de här förslagen i framtiden kommer att drabba hushållen. Hur många kommer att puttas över gränsen från att klara sig helt okej ekonomiskt till att bli utkomststödstagare i stället för att ha erhållit sitt bostadsbidrag?

Det här är, som jag nämnt tidigare, ingenting som Ålands landskapsregering rår på i dagsläget. Men jag uppmärksammar ändå regeringen att alltid försöka använda självstyrelsen för att lindra de från riket hårda bandagen. Och att alltid minnas att när vi bor på en sådan här liten ort så behöver det inte vara så många som far illa för att det ska märkas och bli omfattande hål i ekonomin. Vi är ändå så små och vi vet alla säkert om folk som har farit väldigt, väldigt illa och som kunde ha fått hjälp i början.

Kom också ihåg i utskottet att det finns en enorm massa med hushåll som kämpar med inflation, höga räntor och höjda hyror osv.
Klyftorna i samhället riskerar att öka. Man ser runt om i världen att rika blir rikare och många riskerar istället att puffas över gränsen till fattigdom.

Vi från Socialdemokraterna stöder det här förslaget som det är nu och det blir bra att man diskuterar och försöker ta reda på mera information och fakta i utskottet. Tack!

Tack, talman! Ser ledamot Eckerman något behov av att minska statsskulden såsom man försöker göra i riket? Kan ledamoten ha någon form av förståelse för den finska regeringens inbesparingar? Landskapsregeringen, som ju har ledamotens stöd, har ju själv flaggat för stora inbesparingar. Hur ska man lyckas genomföra någon av dessa inbesparingar utan att ledamoten flaggar för de ökade klyftorna i samhället? Var är det någonstans som man ska spara utan att man ska få höra att det drabbar de svagaste i samhället hela tiden?

Tack, talman! Tack ledamoten Egeland för frågorna. Det var många frågor, jag vill svara på den första. Nej, jag tycker inte att det förebyggande arbetet är en sådan kostnad som man ska spara in på, för det kommer att kosta väldigt mycket mera i framtiden och i längden. Om man någorlunda insatt i hur det har sett ut i olika generationer, olika kriser och olika infiltrationer och efter krig och sådant, så finns det bra forskning som är världsomspännande också. Det finns finsk forskning och det finns svensk forskning. Det är lätt att säga att vi sparar här och här, för det är konkreta siffror. Men jag är helt klar över att de här kostnaderna istället kommer att skjutas på framtiden och det blir ännu dyrare. Så jag tycker inte att det är ett bra sätt som de gör just nu i riket.

Tack, talman! Jag betvivlar inte för ett ögonblick att det säkerligen finns forskning som visar att man mår bättre av att få mer pengar av att göra mindre. Men jag ser ändå inte ett bostadsbidrag som ett förebyggande arbete.

Då tar jag den frågan som jag inte fick besvarad. Vad kan man tänka sig för inbesparingar om det som den finska regeringen nu gör är helt fel? Vad ska man tänka sig för inbesparingar här på Åland som kunde tänkas få stöd av ledamoten Eckerman?

Jag tänker så här att ett bostadsbidrag och en bostad är väl ändå ganska viktigt för en persons existens och välfärd, att man har tak över huvudet och någonstans att bo. Om man känner lite till strukturerna på Åland så finns det inte en uppsjö av billiga hyreslägenheter. Det finns inte ens i alla kommuner någonstans dit man kan se till att folk som har en risk att hamna i hemlöshet t.ex. har någonstans att ta vägen. Det är inte en garanti på Åland. Jag tror att man måste försöka se på det här på ett större helhetssätt. Börjar vi få en sådan situation på Åland att folk och familjer blir hemlösa eller att de sociala problemen ökar, så då kommer det att bli enormt mycket dyrare än att man satsar förebyggande och försöker eliminera sådana här problem, med vetenskapen i ryggen.

Tack, herr talman! Det här pratet om att utkomststödet, att det är helt förkastligt att hamna i utkomststödet. Min erfarenhet är just att de klienter som hamnar i utkomststöd så där är socialarbetarens uppgift att försöka handleda de människorna ut från ett utanförskap som de befinner sig i. Jag tror att ledamoten och jag inte riktigt delar bilden av vad det här innebär. Men det är som det är.

Det är också konstigt tycker jag, för Socialdemokraterna ofta säger att det ska vara samma som i Finland, men nu när det blir lite sämre i Finland då ska vi göra avsteg. I övrigt är det alltid samma som i Finland, samma som i Finland. Det är väldigt besynnerligt för Socialdemokraterna brukar vanligtvis säga att de ska hålla linjen, men här så svajar det lite.

Tack ledamoten Wikström. Jag har inte sagt att det är fel att ha utkomststöd.

Men skulle ledamoten Wikström ha varit med på presentationen på biblioteket som handlade om barnfattigdom så visste han att det finns det ett spann inom Åland med människor som borde söka utkomststöd men inte gör det. Det finns en problematik med detta. Det är en ganska stor grupp. Och varför söker man inte? Man kanske klarar sig på de andra bidragen. Så det var ingenting som jag drog från hatten.

Sedan säger Socialdemokraterna att vi ska ha det minst lika bra som i riket eller bättre. Det beror lite på vad det gäller. Vi har aldrig sagt det som ledamoten försökte få fram att vi har sagt.

Det är klassisk vänsterpolitik, bidrag och kommunerna får betala. Det leder ju förstås i förlängningen till att kommunerna behöver få inkomster på något sätt och hamnar att höja skatten. Det är detta som det leder till i förlängningen när man drar det här till sin spets. Men det verkar som att man vill betrakta det här bostadsbidraget som en bubbla som inte påverkar allt annat. Jag kan inte förstå hur vi kan diskutera den här frågan utan att diskutera hur detta påverkar följande? Hur påverkar det följande? Vad händer sedan och vad händer sedan? Var landar kostnaderna sist och slutligen? För som det ser ut nu så landar det på kommunerna.

Inte för att vara otrevlig, men jag tycker att det blev lite snurrigt. Skulle ledamoten ha lyssnat på mitt anförande så sade jag att bostadsbidragskostnaderna kommer att hamna på till exempel utkomststödet. Det är väl klart att de sociala kostnaderna kommer att flytta sig någon annanstans. Man kan inte spara pengar och försöka tro att man kan spara på människors psykisk ohälsa, arbetslöshet och sådant i en budget. Det är ju andra åtgärder som man måste göra för att styra upp samhället och se till att människor klarar sig själva och bättre med de genvägar man har. Så det där kan jag inte svara på. Jag tycker att det var ett konstigt påstående.

Tack, herr talman! Jag håller ju förstås med i resonemanget om den ekonomiska stressen som familjer som har det dåligt ställt lever i och vad det sedan kan leda till, försämrade skolresultat och andra problem i hemmet som sedan leder till andra kostnader längre fram på linjen. Därför är det väldigt viktigt att vi ser till att säkra välfärden i grunden.

Jag vill till ledamot Eckerman lite lyfta samma som jag var inne på till ministern. Det är viktigt när vi diskuterar stöd att vi hela tiden försöker hålla en så klar bild av vad som är möjligt. Vad finns det? Hur ser stöden ut och vad finns det för möjligheter för dem som har det kärvt ställt här på Åland? Hur är det med barnbidrag och hur är det med andra bidrag och stöd? Därför vill jag ge det som hälsning till ledamoten, som är en del av majoriteten, att det är jättebra om vi kan få en sådan kartläggning klarlagd för oss här.

Generellt om man börjar peta och fixa i olika stöd så slår det alltid ut på ett annat stöd, för de flesta stöden är ju inkomstbaserade och detta känner ju de flesta till. Det är en väldigt svår byråkratisk djungel att göra sådana här saker. Det finns väl några bidrag som man kan justera och göra saker i som till exempel barnbidraget. Det kanske är ett av de enklaste sätten. Det är klart att det är kostsamt, men det är ändå en sådan grej.

Jag ser fram emot att vi får en sådan här utredning som faktiskt visar och hjälper. Jag sade också i mitt anförande att Åland är så himla litet så effekterna och skadorna av att någon far illa blir så enorma och ohanterliga. Så vi ska göra allt vad vi kan.

Tack, talman! När man läser sådana här förslag och fokuserar på en del i något så vill man bredvid sig också ha en förteckning, en kartläggning och en tydlig bild av hur det passar in i helheten. Jag tror att där kan vi skapa bättre förutsättningar för oss själva här i salen.

Kopplat till detta så vill jag ta fasta på en sak som ledamoten sade lite i parentes. Det är en hälsning till medborgare som försöker följa vilka ärenden vi hanterar här i salen. Det är också en hälsning till landskapsregeringen. Man kan alltid bli bättre på att kort sammanfatta vad de här lagförslagen handlar om och var de passar in i det stora hela, så att det kan vara lätt för folk också utanför den här salen att ta till sig vad ett lagförslag egentligen handlar om och hur det kan påverka den egna vardagen.

Jag håller helt med ledamot Röblom om den saken. Skulle man använda sig av den här lagstiftningstexten och gå ut och läsa upp den på stan så tror jag inte att någon skulle förstå överhuvudtaget vad det handlar om. Det är väldigt viktigt att man på ett klart och tydligt sätt redogör i tid för människor som blir drabbade av den finska regeringens sparåtgärder, så att man vet om det. Och även vilka undantag som nu kommer att finnas på Åland så att vi är klara och tydliga och att folk har tid att försöka anpassa sig till det här som är oundvikligt nu, tyvärr.

Tack, herr talman! Tack för en bra diskussion och värdefulla reflektioner. Jag skulle önska att vi hade haft lite mera tid på oss så att vi kunde haft en regelrätt remissrunda, men det var tidspress. Det var väldigt svårt att orientera sig i de här frågorna vad som händer på rikssidan och vad vi har för möjligheter att analysera och eventuellt vidta åtgärder. Det blev väldigt prioriterat när vi analyserade vad som var i görningen. För mig personligen var den största drivkraften just barnfamiljerna och barnen som har det tufft i samhället.

Vi har en alldeles ny rapport från ÅSUB som handlar om ekonomisk utsatthet. Den visar tydligt och klart att vi på Åland, om man jämför med snittet, lyfter väldigt lite utkomststöd och väldigt lite bostadsbidrag. Vi har en låg arbetslöshet och en hög sysselsättningsgrad. Det betyder inte att det inte finns familjer och personer på Åland som lever i ekonomisk utsatthet. Absolut inte.

Den analysen som gjordes i landskapsregeringen,under minister Zekajs inflytande och av tjänstemännen på social- och miljöavdelningen, konstaterade att bostadsbidraget är en av de viktigaste sakerna när det gäller barn och barnfattigdom helt enkelt. Så därför har det här varit en ytterst prioriterad fråga för landskapsregeringen och för mig personligen.

Man kan se i den här undersökningen som ÅSUB har tagit fram att vi faktiskt har något fler procent som lever under fattigdomsgränsen än vad man har i Finland. Det var också en nyhet för mig och det behöver vi ta i beaktande.

För mig också så handlar det om att fullfölja det som står i regeringsprogrammet. Barn och unga som har det ekonomiskt tufft ska man försöka skydda i så stor utsträckning som möjligt. Vi har i dagsläget en barnrättsminister och därför är det här också väldigt, väldigt viktigt.

Det betyder inte att inte landskapsregeringen är införstådd med de svårigheter som finns i landet som helhet när det gäller samhällsekonomin, men också som finns i landskapet hos kommunerna.

Under frågestunden så handlade det ju också om de stora samhällskakorna som utgörs av hälso- och sjukvården, socialvården och utbildningen. Det kommer också att krävas resultatförbättring inom de områdena.

Men summa summarum, att bibehålla det vi kan när det gäller bostadsbidraget är väldigt bra för barnfamiljer som har det kärvt och för ensamförsörjare. Så därför den här snabba och prioriterade rundan med den här lagstiftningen.

Sen kommer det att komma lagstiftning där vi inte har behörighet och som kanske slår mot skärgården och landsbygden. Man slutar ge bostadsbidrag för eget boende, om man äger ett litet hus. Man kommer inte längre att kunna få bostadsbidrag efter 1.1.2025 tror jag. Det kan vi inte göra någonting åt. Vi vet hur hyresmarknaden ser ut på landsbygden och i skärgården, så det kommer antagligen att drabba landsbygdsbor och skärgårdsbor. Tack!

Tack, talman! Visst, jag förstår att det är bråttom, men nog kunde man väl åtminstone ha hört KST som ändå måste sägas vara den aktören som drabbas i första ledet av de här förändringarna som sker i riket. Eller man kanske har gjort det, jag vet inte? Jag fick inte riktigt svar på det. Har man hört KST när man har behandlat de här frågorna?

Talman! Jag kan inte säga om tjänstemännen har varit i kontakt med KST.

Men när det gäller bostadsbidraget så är det ju precis som det har påpekats här, bostadsbidraget är en fråga för landskapsregeringen och FPA. Skulle vi ha valt den finska vägen så där skriver man klart och tydligt ut att det kommer att öka trycket något enormt på utkomststödet, det skulle drabba KST och det skulle drabba kommunerna med stora utökade kostnader för kommunerna. Det är den analysen som man gör på rikssidan.

Tack, fru talman! Det är precis det som händer här också eftersom nästan alla förändringar genomförs här. Jag var inne på det i mitt anförande. Indexjusteringarna är kanske den största delen av det här som sker smygande år efter år. Jag tycker att hade varit klädsamt om den här lagstiftningen skulle ha kommit i samband med lagstiftningen om utkomststöd, som man flaggar för senare i år, eftersom de här frågorna hör ihop med varandra. De är intimt förknippade med varandra. Men jag hoppas att man tar detta i beaktande, den här debatten och den efterföljande debatten som kommer att komma av utskottets betänkande när man arbetar vidare, för de sitter ihop med varandra.

Talman! Det gör de, och då gjorde landskapsregeringen den bedömningen, eftersom det också ändå blir ett hack i systemet, att vi prioriterar det här. Det handlade om att göra olika avväganden. Vi prioriterade och gjorde den politiska bedömningen att det här var helt relevant att göra med tanke på dem som har det tuffast.

Tack, talman! Jag vill fråga lantrådet. Lantrådet var på samma presentationstillfälle som jag var på i stadsbiblioteket. Har lantrådet någon uppfattning om varför det är så många åländska familjer som ligger på gränsen till att räknas med att vara i fattigdomsgränsen, men ändå inte är det? Kommer detta att slå på dem ganska hårt? Min uppfattning är att det är ditåt som det kommer att glida. Jag är lite ledsen över det. Det är förstås ingenting som ni i landskapsregeringen på Åland kan göra någonting åt. Ni står inför fullbordat faktum. Men jag skulle vilja höra lantrådets resonemang i frågan.

Det finns väldigt mycket att läsa på när det gäller ÅSUB:s undersökningar kring ekonomisk utsatthet. Man har gjort specialundersökning på hur man använder utkomststödet på Åland och också kring barnfattigdom. Den här senaste utredningen som ÅSUB har gjort så tror jag att siffrorna var från 2021. Det handlade ju också om att vi befann oss mitt i pandemin. Det är jätteviktigt att man gör de här regelmässiga uppföljningarna kring hur det ser ut på Åland.

Men det är saker som inte hänger ihop och som inte vi riktigt har koll på. Vi har en något högre procent som befinner sig under fattigdomsgränsen på Åland samtidigt som folk inte söker utkomststöd och inte bostadsbidrag. Vi har nästan ingen arbetslöshet eller väldigt marginell arbetslöshet i alla fall och en jättehög sysselsättning. Det kanske har att göra med vårt småskaliga samhälle. Man kanske har ett potatisland eller, som man fann i den undersökningen kring utkomststödet, att det är jättesvårt att söka bidrag. Det finns liksom en tröskel att söka hjälp. Det är inte helt lätta frågor att svara på. Därför är socialpolitik jätteviktigt.

Jo, det är jätteviktigt med socialpolitik. Det visar ju också att bostadspolitik, alltså stöd, bidrag, hjälp och allt möjligt hänger ihop så himla mycket. Antingen krokar de arm med varandra och för samhället framåt, eller om man gör en justering så kan det kasta allting tillbaka långt bak i tiden.

Jag tackar för den här analysen. Jag hoppas också att det här materialet som togs fram från ÅSUB kan vara en stöttepelare också i regeringens och i utskottets framtida behandling av liknande frågor. Det finns ju ändå ganska mycket material att titta på angående hur det ser ut på Åland. Man får väl ta det fast det är lite gammalt, men också lägga till en pandemi, inflation och kanske plussa på några siffror i det här antalet som presenterades.

Talman! Det ska man göra. Alla bidrag och stöd är något av en djungel. Det är inte helt lätt att följa med i de här olika kedjorna och vad som händer om man gör si och om man gör så.

Samtidigt så är jag av den absoluta åsikten också att det inte ska få förekomma några flitfällor. Det ska alltid löna sig att arbeta. De allra flesta strävar ju efter att få sysselsättning och få arbete. Därför tog ju förra landskapsregeringen fram en gedigen rapport: "Sysselsättning för alla" och den behöver vi också följa upp.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.