För kännedom
Utdrag ur protokollet
1 Godkännande av överenskommelsen med Republiken Korea om social trygghet
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 12/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 12/2015-2016
2 Ändrad tidpunkt för landskapets årsredovisning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2015-2016
3 Ny blankettlag om anmälda organ
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2016-2017
4 Ändringar i skattelagstiftningen 2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2016-2017
5 Ändrade avgiftsgrunder i vården
Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2016-2017
6 Ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 5/2015-2016
7 En åländsk gymnasieexamination
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 4/2015-2016
8 Grundläggande privatekonomi i skolan
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 5/2015-2016
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 6/2015-2016
10 Bristande säkerhet på linfärjor
Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 1/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 1/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 1/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 2/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 2/2016-2017
13 Godkännande av Parisavtalet
Landskapsregeringens yttrande RP 4/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 4/2016-2017
Plenum börjar
Upprop. 27 ledamöter närvarande.
Talman Johan Ehn anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.
Andra behandling
1 Godkännande av överenskommelsen med Republiken Korea om social trygghet
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 12/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 12/2015-2016
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till lagförslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall. Talmannen påminner om att lagtingets beslut ska fattas med majoritet om minst av 2/3 avgivna rösterna.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
2 Ändrad tidpunkt för landskapets årsredovisning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2015-2016
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 19 § landskapslagen om landskapets finansförvaltning för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 12 § landskapslagen om landskapets fastighetsverk för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
3 Ny blankettlag om anmälda organ
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2016-2017
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om anmälda organ för vissa produktgrupper antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion.
Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Remiss
4 Ändringar i skattelagstiftningen 2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2016-2017
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Minister Mats Perämaa
Fru talman! Ändringar i skattelagstiftningen 2017, så lyder rubriken för det som landskapsregeringen förelägger för lagtinget att behandla och fatta beslut om.
Detta är en väsentlig del i det konkurrenskraftsarbete som regeringen Sipilä i Finland gick in för efter tillträdet för ett och ett halvt år sedan. Diskussionen gick via lagstiftning som skulle öka konkurrenskraften för att sedermera landa bra nog i ett paket där arbetsmarknadsparterna enades genom avtal på rikshåll om vissa lönereduceringar för arbetstagare, för att sedan istället komma i åtnjutande av skattereduceringar där skatterna sänktes för att bibehålla köpkraften. Lönerna minskar något men skatterna minskar också så att köpkraften bibehålls. Landskapsregeringen har ända sedan kunskapen kom om planerna för att höja konkurrenskraften på finsk sida sagt att det är skäl att vi på landskapet inför samma eller motsvarande åtgärder och det har vi gett till svar både i skrift och muntligen till riksregeringen.
Arbetet med avtal om vissa lönereduceringar pågår som bäst mellan arbetsmarknadsparterna i enlighet med de rutiner och procedurer man följer när man ska avtalar om frågor.
Landskapsregeringen vill genom förslaget komma emot med den andra delen av konkurrenskraftspaketet dvs. föreslå skattesänkningar också på Åland för ålänningar. Den som läst förslaget kan notera att det krävs till vissa delar att lagtinget går in i landskapslagstiftningen och ändra avdragen för att vi ska uppnå det, till vissa delar träder riksåtgärderna i kraft per den behörighetsfördelning vi har och på de sätt vi satt rikslagar i kraft på Åland.
För skattebetalaren betyder det att det kommer att bli förändringar i avdragsförmånerna på följande punkter. De första blir direkt ett resultat av, om lagtinget så beslutar, att i ändrar i den lagstiftning som vi har gällande kommunalskatteavdrag. Det föreslås ett ökat avdrag för inkomstens förvärvande, i Sverige använder man begreppet jobbskatteavdrag, för den som har inkomster som kommer från arbete får ett lite ökat avdrag, lite mer pengar kvar i plånboken. Om förslaget antas, införs ett pensionsinkomstavdrag. Den som har pensionsinkomster kommer på ett motsvarande sätt få ett lite högre avdrag, vilket förbättrar situationen något för pensionärer. Grundavdraget höjs vilket är en åtgärd för att stärka situationen för låginkomsttagare. Människor med lägre inkomster gynnas mera av de avdraget än höginkomsttagare.
Ytterligare förbättringar för den enskilde ålänningen till följd av rikets åtgärder som en följd av de beslut som har fattats i riksdagen, är att ett småföretagaravdrag införs vars mål är att småföretagare som inte bedriver sin verksamhet i form a aktiebolag ska få en motsvarande skattenytta som samfunden fick tidigare då riksdagen gick in för att sänka samfundsskatten. Nu får småföretagare samma nytta.
Det blir vissa förbättringar i hushållsavdraget så att människor som anlitar entreprenörer för t.ex. reparationsarbeten i sina hem får ett lite högre avdrag, för att få igång hjulen på det här området också.
Det sker en förändring i vem som betalar vissa pensionsavgifter, arbetsgivaravgifter. Förut har arbetsgivaren betalat avgifterna nu förs de över på arbetstagaren men arbetstagarens skatter sjunker genom att avgiften dras av från det beskattningsbara lönebeloppet.
Sammantaget av åtgärderna får vi en effekt som har beskrivits i det budgetförslag som lagtinget remitterade till utskottet, i förhållande till kommunerna så att skatteintäkterna för kommunerna sjunker med 3,7 miljoner euro för att ändå lönereduceringsåtgärderna minskar lönekostnaderna för kommunerna som arbetsgivare med 2,4 miljoner euro. Ni minns alla att landskapsregeringen beskrev att det blev ett netto minus för kommunerna på 1,3 miljoner euro som landskapsregeringen gick in för att i princip kompensera genom att inte genomföra de minskningar i landskapsandelarna med 1,5 miljoner som tidigare hade aviserats.
Hörande till det här ärendet kan vi alla konstatera att kommunerna har satt sina skattesatser för 2017 och de farhågor om att kommunerna skulle höja skatterna inte har blivit så utan tvärtom bibehåller kommunerna skattesatserna ungefär som tidigare och sänker dem totalt sett lite grann. De små skattesänkningar som kommunerna genomför kan läggas till dessa åtgärder som påverkar den enskilde skattebetalaren i en positiv riktning.
Ltl Axel Jonsson, replik
Konkurresraftsavalet strävar till att sänka skattetrycket något för att få fart på tillväxten i Finland och vi har haft samma ambition på Åland.
Vill problematisera det som finansministern var inne på att det finns en risk när man inte kompenserar kommunerna med det inkomstbortfall som det innebär, att kommunerna på lång sikt blir tvingade till att höja kommunalskatten. Därför är det viktigt att man granskar den kalkyl landskapsregeringen har gjort där man bl.a. menar att kommunerna skulle få in 300 000 extra i samfundsskatter, vad baserar man kalkylen på? Att vi inte ytterligare ser att kommunernas samfundsskatter kanske inte stiger med 300 000 och att vi ytterligare tvingar dem till kommunalskattehöjningar framöver.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Vi får öppet och ärligt säga att kalkylerna baseras på de underlag som legat till grund för beräkningarna på rikshåll när man tog fram konkurrenskraftspaketet. Vi har försökt att göra bedömningar och applicera det på åländska förhållanden, vi levererar material till finans- och näringsutskottet som behandlar frågorna via budgeten, egentligen samma frågor så de kommer att få ta del av finansavdelningens kalkyler.
Man måste berömma att det ger en effekt. Det är oerhört svårt att på förhand veta exakt hur mycket mera vinster företaget kommer att generera och den vägen betala mera samfundsskatt. Det finns givetvis en osäkerhet.
Ltl Axel Jonsson, replik
Från kommunernas sida har man varit tveksamma till kalkylerna, kan man faktiskt lita på att de faller ut på det sättet. Det vi vet med säkerhet är att 1,3 miljoner kommer man att bli av med men det kan eventuellt bli mera beroende på hur möjligheterna att minska personalkostnaderna och eventuellt ökade samfundsskatter faller ut. Det är viktigt att man har det bakom örat för att man inte ska uppnå den effekt som vi under förra mandatperioden var ganska eniga om med finansministern, att vi inte ska sänka landskapsandelarna och få en höjd kommunalskatt som effekt och höja skattetrycket på Åland, då blir konkurrenskraftsavtalets implementering på Åland direkt kontraproduktivt.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Sant, men man måste komma ihåg att hela grunden för förslaget är att få hjulen i rullning både i Finland och på Åland. Det betyder att företagen ska kunna expandera, anställa mera människor, skattekakan ska bli större. Vi måste våga tro på att skattepolitik ger effekter, det är vi eniga om och den diskussionen har vi fört tidigare. Avdrag kan ge positiva effekter, det ska skapa mera arbetsplatser i Finland och förhoppningen är att det också skapas mera arbetsplatser på Åland.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Minister Perämaa vet att förhandlingar om den kommunala sektorns arbetsmarknadsavtal, Akta huvuddelen av de anställda, pågår som bäst och då är detta skrivet mer som att man ska ta för givet att vi kommer att få en exakt modell av det finska avtalet. Det är ett antagande som landskapsregeringen har gjort men som ministerns sade är det svårt att uppskatta effekterna i övrigt för att se vad som kommer.
När landskapsregeringen framställer sänkningen av landskapsandelarna och den uteblivna kompensationen för den faktiska nettominskningen som drabbar den lokala kassan som om det skulle ha skett i samråd, är det inte trots kommunernas invändningar som kanske borde vara det rätta.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! En sådan formulering är helt korrekt. Kommunerna har säkerligen som utgångspunkt att man skulle kompensera skatteavdragen fullt ut och inte sänka landskapsandelarna, bibehålla dem på tidigare nivå. Men å andra sidan har landskapsregeringen sagt att kommunerna får vara med och ta en del av bördan för de inbesparingar som ska genomföras. Formuleringen ”i samråd” har kommit till för att landskapsregeringen har samrått med kommunerna och gett beskedet via två samråd där vi först hade ett annat förslag, hörde på kommunerna och kom fram till detta förslag och nu genomförs det. Samråd har skett men det vore fel att säga att kommunerna tycker att det här är det allra bästa men vi lade ändå ett bättre förslag än det ursprungliga enligt kommunerna.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack för förtydligandet. Ordvändningen kunde vara annorlunda med tanke på kommunernas grundinställning att saker och ting borde kompenseras. I det kommunala livet representerar jag en kommun som har andra finansiella förutsättningar än de flesta men trots det är det helheten som ska räknas.
Vill ta upp företagaravdraget, låt mig påstå att det är med ett slag i luften för den betydelse som aviseras bl.a. i remissdebatten om budgeten för nästa år är ett slag som inte kommer att ge effekt. Den typen av företagare, bolag som skulle uppvisa förvärvsinkomster att det skulle ha någon egentlig betydelse, tillåt mig tvivla att det har någon effekt. Där kunde landskapsregeringen ha tagit ett större grepp om saken.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Beroende hur det går med SOTE-diskussionen och vilka avdragsmöjligheter vi har i framtiden, kan inte gå in på den i en replikväxling. I grunden är ett småföretagaravdrag en god sak och vi borde vara mera framåtsyftande i den egna lagstiftningen och möjligen i framtiden vara lite mera aktiva. Det är inte fråga om så mycket pengar för de enskilda småföretagen men hela paketet har ändå, bedömer vi en psykologisk effekt på hela ekonomiska näringslivssituationen i Finland och förhoppningsvis också på Åland. Som paket måste det betraktas som något positivt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande. Det som slår mig när jag läser förslaget är att man hela tiden skriver att det är på samma sätt som i riket, ni var inte tvungna att skriva det exakt så. I riket har vi en regering som består av samlingspartiet, centern och sannfinländarna, betyder det nu plötsligt att idag tycker ni om sannfinländarnas politik?
Talmannen
Talmannen påpekar igen att replikskiftet bör rikta sig till huvudanförandets substantiella innehåll.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Blir tvungen att komma in på det som anfördes. Så länge sannfinländarna för en politik som höjer konkurrenskraften i landet och vi kan föra en motsvarande politik på Åland där man sänker skatten för innevånarna istället för att införa en båtskatt kan jag faktiskt fördra även en sannfinländsk politik.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Varför har ni exakt citerat eurobeloppen, procenten, avdragsbeloppet osv. i detalj kopierat oberoende vem som lagt fram?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det är en oerhört intressant diskussion och vi borde föra mera skattepolitiska diskussioner här. Skulle gärna ha sett att kommunalskatteavdrag kunde ha genomförts tidigare på det här området. Just i detta specifika fall har vi sagt att vi ska genomföra samma eller motsvarande åtgärder på rikshåll. Det har vi sagt åt arbetsmarknadsparterna, det är ingången i de avtalsförhandlingar som pågår nu och då blir det mera logiskt och förståeligt om vi från vår sida går in för det vi har sagt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl John Holmberg
Tack, fru talman! Ändringar i skattelagstiftningen 2017 är givetvis mycket positivt för hela samhället. Syftet mot en ökad tillväxt är självklart. Pensionärer, låginkomsttagare, företagare många kommer att dra nytta av detta. Köpkraften ökar när det blir mer pengar i plånboken och hjulen börjar snurra ännu lite fortare, vilket snabbt kommer att smitta av sig och skapa en positiv trend i sig. Huvudsyftet att öka konkurrenskraften, vilket på sikt kommer att generera fler direkta arbetsplatser och större skatteintäkter. I Finlands går det just nu att hitta flera positiva signaler från den finska ekonomin och en förbättring av konkurrenskraften kommer att förbättra vardagen ytterligare. Givetvis är det ytterst viktigt att Åland inte hamnar i en negativ konkurrenssituation gentemot Finland.
Idag har vi nåtts av den fantastiska nyheten att Viking Line beställer nytt tonnage. Givetvis är ett företag som t.ex. Viking Line helt beroende av att köpkraften är god. Hela åtgärdens syfte är att öka den totala skattekakan, genom att förbättra efterfrågan, företagandet och antalet arbetsplatser.
Ltl Göte Winé
Tack, fru talman! Det diskuteras ofta att köpkraften bli starkare. Det är förbättringar för den enskilde ålänningen, även att hjulen kommer att snurra. Reagerade när man pratar om att arbetstagaren ska ta över ansvaret för den kostnad som tidigare har varit på arbetsgivaren, istället kompenseras arbetstagaren med minskade skatter och avdrag, vilket innebär mindre skatt för kommunerna. När man lyssnar på politiker tycker de att avdrag är bra, det får hjulen att rulla, det stärker näringslivet. Glöm inte att det minskar kommunernas skattekraft och därmed service till invånarna.
Jag har själv sagt att kommunerna ska ta ett större ekonomiskt ansvar, de ska inte vara beroende av landskapsregeringen. Vi har pratat om landskapsandelarna och arbetet med reformen och under våren kom ändringar genom att man märkte att SOTE-reformen tagit fart och vad det får för innebörd för våra åländska kommuner.
Avdraget för småföretagarna är bra men däremot har vi en del att se på hur man kan hjälpa dem framförallt vad det finns för andra skattelagar. Mycket av de ändringar man har gjort i skattelagstiftningen i riket är för stora företagare, våra småföretagare kommer i kläm genom den rapportering som krävs. En hälsning till finansministern, här måste man våga se på hur man stöttar det. All rapportering som ska göras, det har blivit betydligt mer administrativt i dagens läge.
Ser vi på lagförslaget så har ekonomiskt svaga kommuner en utmaning idag att klara ekonomin och den service som följer med den. Här tar man en lag men vi vet inte vad det blir för konsekvens i respektive kommun. Vi får en summa vad det sparar in för kommunerna. I min kommun har vi minskade utgifter på semesterersättning på 40 000 euro men vi vet inte vad avdraget blir för oss och har inte heller möjlighet att titta och räkna på vad det blir. Är det hållbart att vi idag har kommuner som är så känsliga för förändringar att vi inte vet om vi klarar av detta?
Med dessa ändringar som är bra för den enskilda individen men vi har inte tillräckligt starka kommuner för att klara av det. Vi ser kommuner idag som sänker skatten trots den osäkerhet vi har för framtiden, det är bara att gratulera invånarna och politikerna i kommunerna. Sedan har vi kommuner som funderar om de klarar av de lagstadgade detta år eller måste vi höja skatten.
Med all respekt till regeringen när vi går vidare med lagförslaget och man pratar om ett ökat ekonomiskt ansvar så måste en kommunreform komma. Visst är det bra med kamp och tävling mellan kommunerna som man gärna pratar om. Med denna lagändring befarar jag att det kan bli en större skillnad, nu skiljer det tre skatteprocent mellan kommunerna på Åland och det anser jag att inte är ett likvärdigt Åland vi har idag. Det börjar bli för stora skillnader och det är något som drabbar den enskilde kommuninnevånaren.
Har hela tiden sagt att kommunerna ska ta ett större ekonomiskt ansvar och det gör man genom att man inte blir kompenserade för minskningen, men då måste vi också se vad vi gör i kommunreformsfrågan. Det är de mindre kommunerna som tar allt mera stryk. Finansministern sade att kommunförbundet har sagt att detta förslag är bättre än det ursprungliga. Jag kommer att ta det vidare för i så fall gör inte kommunförbundet sitt jobb genom att prata för alla kommuners möjlighet, då följer man de stora elefanterna och ser vad de vill och glömmer de mindre kommunerna.
Minister Mats Perämaa, replik
Tack, fru talman! Vill återigen säga att hela avsikten med förändringarna som helhet där man ska öka konkurrenskraften i Finland och samma behov har vi på Åland, ska leda till att skattekakan växer och flera personer kommer i arbete. Ett kortsiktigt bortfall i skatteintäkter ska leda till ökade skatteintäkter på sikt vilket är grundmålsättningen med paketet.
Ltl Winé nämnde helt korrekt och riktigt att SOTE, landskapsandelsreformen skapar en osäkerhet i kommunerna för det är t.o.m. svårt för landskapsregeringen att hålla reda på alla reformer och hur de bitarna ska passa in i varandra. Har återigen kallat kommunerna till samråd för att informera dem om SOTE-diskussionerna med Finlands regering.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Det är bra att man diskuterar och informerar kommunerna. De mindre kommunerna har inte samma möjlighet som större kommuner att ta reda på vad som händer och sker. Ser vi på de små kommunerna är jag tvivelaktig på om vi kommer att ta del av det eller blir det de större kommunerna som får fler skattebetalare, vem gynnar det? På Åland har vi en låg arbetslöshet. Vi måste titta på hur vi får ut de arbetslösa i sysselsättning mer än att vi minskar på skatten och därigenom tror att det kommer flera arbetsplatser. Det här är ett stort konkurrenskraftspaket och vi har bara sett steg ett ännu, men steg ett kan bli kostsamt för de mindre kommunerna.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Mycket som ltl Winé säger är klokt och det finns farhågor hur kommunerna kan tackla förändringarna som föreslås beroende på hur stor kommunen är. Vill tydligt säga att den här lagframställningen och konkurrenskraftspaketet inte är ett inlägg i kommunstrukturdiskussionen från landskapsregeringens sida utan ett paket som ska höja konkurrenskraften för Åland som helhet.
Några ord om småföretagare och administrationen, byråkratin det är ett viktigt ämne för landskapsregeringen som tur är har vi en synnerligen duktig näringsminister som ansvarar för småföretagarfrågorna och jag vet att arbetet pågår. Det är en intressant fråga för landskapsregeringen att minska byråkratin också för småföretagare.
Ltl Göte Winé, replik
Fru talman! Håller med om att vi har en duktig näringsminister. Däremot har jag förstått när jag pratat med småföretagare att den ökade byråkratin är genom skattelagar och skatteförändringar. Har inte heller menat att det är något medel för en kommunreform. Som ledamot i en kommun på Åland vill jag att ska vi gå vidare och öka det ekonomiska ansvarstagandet. Ska kommunerna ta ett större ansvar måste det komma en kommunreform. Nu ser vi att de starka, större kommunerna har råd och möjlighet att titta på skattesänkning medan vi andra funderar hur vi ska klara av det vi gör idag utan att höja skatten, vi har redan högst på Åland. Det är inte längre likvärdigt på Åland genom att vi har så stor skillnad mellan våra kommuner. Vi måste få ekonomiskt starkare kommuner.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Ltl Winé tar varje chans att diskutera kommunstrukturen och den här gången blev det malplacerat men dock tvungen att kommentera ledamotens konklusioner. Ledamoten vet att det normala är att detta parlament besluter om avdrag som drabbar kommunerna i och med att vi urholkar kommunernas skattebas. Därmed har det alltid varit en modell för detta lagting att kompensera kommunerna för skattebortfallet. Det är något som har hänt i den förda regeringspolitiken när den uteblivna kompensationen föreslås ånyo. Ltl Winé ni stöder en landskapsregering som för den här typen av politik som i första hand drabbar de små kommunerna.
Ltl Göte Winé, replik
Tack. Ltl Jansson säger att det är malplacerat, det är det inte, kommunerna måste ta ett större ekonomiskt ansvar för vi ser idag var landskapets budget är och vi måste göra något. Den här regeringen kompenserar inte avdrag, jag har suttit med i tidigare regeringskonstellationer där man beslutat att inte ersätta avdrag, där håller jag inte riktigt med. Att jag skulle ta varje chans att debattera en kommunreform stämmer inte. När man gör så här och man ser vart politiken i Finland går då måste vi också göra något åt våra kommuner för det här är inte hållbart.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Ledamoten talar med dubbel tunga. Å ena sidan klagar han på att vi straffar kommunerna för hårt, å andra sidan borde kommunerna ta större ekonomiskt ansvar. Faktum är att detta lagting genom alla tider har sett till att kommunernas faktiska, relativa skattesats är oerhört låg för invånarna. Den ligger någonstans mellan 10-12 procent beroende på var på Åland man bor och beroende på hur kommuninvånarens vardag ser ut med resekostnads- och sjukkostnadsavdrag osv. Kommunerna tar sannerligen redan ett stort ansvar genom att vi har en skattepolitik som ska gynna den enskilde, vilket är bra regionalpolitiskt. Att sedan begära att våra småkommuner ska ta ett ytterligare ansvar på det sätt som föreslås nu, sammantaget med Ålandsbudgeten och förslaget tycker centern är fel, det drabbar just den typen av kommun som ltl Winé representerar.
Ltl Göte Winé, replik
Tack talman! Det drabbar den kommunen jag representerar. Det kommer det att göra vart eviga beslut vi tar så länge vi inte våga se ändringar i strukturen. Man säger att det gynnar den enskilde invånaren vilket jag inte håller med om, kommunstruktur idag gynnar inte våra invånare. Det gynnar mer kommunerna och de förtroendevalda för att vi ska ha mer makt istället för att verkligen se vad vi erbjuder för service idag. Ltl Jansson säger själv att det är bra för vi har en låg skattekraft för den enskilde individen. Har vi en bra service i våra kommuner och tillräcklig skattekraft, den frågan måste vi också ställa.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen
Tack, fru talman! Ärade ledamöter, bästa regering. Har inget förberett tal, hade förväntat mig att få höra en massa intressanta tal kring fördelningspolitik när vi har skattelagar på gång.
Minister Perämaa sade att ni hade lovat att införa motsvarande förändringar, ingenstans står det att det ska vara exakt samma förändringar. I varje punkt som vi läser när det gäller avdrag för inkomstens förvärvande, pensionsinkomstavdrag osv. står det samma ändring föreslås av regeringen i riket. När ni andra säger att ni vill överta beskattningen, det är bara jag som är tveksam till att överta beskattningen, varför är det ingen debatt i den här frågan?
Regeringen som inte är ett till ett med regeringen i Finland har tagit exakt enligt nästan kommatecken, sedan finns det ingen som diskuterar det. Är mycket förvånad, varför ska man då försöka få över ännu mera beskattning? Som konkret exempel kan vi ta pensionsinkomstavdraget där det står att det höjs från 1,39 till 1,393 en väldigt stor förändring.
Det talas också om minskningsprocenten som går från 54 till 51. Minskningsprocenten gör att man får en ganska hög marginalskatt, där föreslår jag att minskningsprocenten ska minskas rejält så att vi inte får den höga marginalskatten. Ärendet kommer till finansutskottet och det ska bli intressant se om vi kan få en debatt.
Tydligen var kommunsammanslagningarna den viktiga frågan och inte skattesänkningarna. Det står att det är negativa effekter för kommunerna och där blir det intressant i utskottet att få höra hur kommunerna uppfattar det, om de faktiskt har de här fördelarna. Det är komplicerade saker. Som vi hörde får vi reda på landskapsregeringens kalkyler för inbesparingarna för att se om de passar ihop. Oerhört förvånad att det inte blev någon större debatt kring detta.
Ltl Bert Häggblom
Tack talman! Det är intressant det som ltl Göte Winé tog upp. Rättvisa mellan kommunerna kan aldrig nås före vi går in och gör en reform av samfundsskatten om man ser hur de flyter in till kommunerna, därför har vi så stor skillnad mellan uttaget på kommunalskatten. Statistiken som finns per november, tar Sund som exempel, kommunalskatteintäkterna för personer har ökat med 0,4 % medan det för samfundsskatten har ökat med 70 %, det hörs ju jättebra. Vet ni hur mycket Sund har fått in på hela året i samfundsskatt, 45 000 euro.
Går vi till grannkommunen Saltvik där har personskatterna ökat med 1,7 % men där har man ökat samfundsskatten med 95 %, får 1,1 miljoner euro. Det ska jämföras med Sund som har 45 000 euro. Det är klart att det inte blir rättvisa när man har denna fördelning i landskapet. I Jomala har personskatteintäkterna ökat med 2,8 % och samfundsskatten med 59,7 %, där får man 1,6 miljoner euro i samfundsskatt. I Finström har personskatterna minskat t.o.m. november med 0,8 %. Samfundsskatten hörs bra den har ökat med 43 %, 721 000 euro.
Har alltid haft en käpphäst att vi ska fördela det lika mellan alla invånare på Åland. Saltviks invånarantal har varit 6,5 % och man har fått samfundsskatten utgående från det. Skulle man göra en omfördelning av det skulle det bli en rättvisa på hela Åland, den som drabbas är Mariehamn som alltid haft de största samfundsskatterna. Det har också göra med den fördelningspolitik man har på landskapsandelarna som man då måste titta på. Hur ska man göra det för det drabbar där också?
Här är problemen om detta parlament vill ha rättvisa. Socialdemokraterna, dit Göte Winé hör, har suttit länge i regeringen och har man gjort något åt det? Nej, ingen annan heller har gjort något åt det. Om man vill ha rättvisa och ser till att kommunerna jobbar på samma villkor ska man göra det. Sundsborna är inte sämre företagare men man har inte företagen på rätt sida om gränsen. Chipsfabriken ligger på gränsen till Sund men det är Saltvik som får intäkterna. Det är tur för Saltvik och otur för Sund. Vill påstå att banker, försäkringsbolag och rederier i Mariehamn är uppbyggda av alla ålänningar, inte är det Mariehamn som har byggt upp det. Om man vill införa en rättvisa måste man titta på samfundsskattereformen. Det kanske är sista året vi diskuterar skattepolitik eftersom Finland håller på vittra sönder hela vår självstyrelse med hälso- och sjukvårdsreformen. Sedan kanske vi diskuterar en - två procent kommunalskattesatser, hela självstyrelsen är i gungning.
Vill ha en debatt om samfundsskatten, vad anser ni? Titta över er egen kommun och titta på rättvisa över hela Åland då skulle vi kanske komma ner i skatteprocenten och inte diskutera sammanslagningar för att få det att gå ihop, här ligger problemet.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Ltl Bert Häggblom har helt rätt i att samfundsskatterna ska fördelas mera jämt över hela Åland i framtiden. Det finns duktiga företagare i precis alla kommuner men sedan är det en slump var större företag har etablerat sig. Det har jobbats hårt för att de ska etablera sig på en viss ort men ändå finns det ett visst mått av slump.
I frågan om chipsfabriken jobbade hela Åland för att vi skulle ha kvar en chipsfabrik just i Saltvik. Som tur är ligger landskapsregeringen steget före. Det nya landskapsandelssystemet som varit på remiss där kommer samfundsskatten att utgöra en del av intäktsbalanseringen för kommunerna så rättvisan kommer att ske fr.o.m. 1.1 2018.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack talman! Där ser jag diskrepansen att försöka göra det med landskapsandelarna. Det slår snett för det beror på om ett företag går bra eller dåligt då kan det slå ut en kommun och då blir landskapsandelarna fel. Skulle man ha samma nyckel hela tiden för samfundsskatten för Åland skulle man aldrig få instabiliteten i systemet.
Näringspolitik har många motiverat med att samfundsskatten ska vara per kommun. I ärlighetens namn är det landskapsregeringen och tidigare landskapsstyrelsen som har fört näringspolitiken och gett ut lån och bidrag, inte är det enskilda kommuner som har gjort det. Man har gjort vissa industriområden men det är också med stöd av landskapet. Skulle helst se att man skulle se på samfundsskattereformen, om det finns stöd för det, vet inte ens om det finns stöd i detta parlament.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Att se på samfundsskattenyckeln är sin sak, men den motsvarande effekten kommer vi att få i och med det nya landskapsandelssystemet, det kommer att vara utformat så att intäkterna ska utjämnas. Gällande samfundsskatten betyder det att om någon kommun får väldigt höga samfundskatter kommer det att påverka på landskapsandelarna så att de kommer till godo för det kommuner, Sund som nämnts här där det finns väldigt duktiga människor men samfundsskatten är lite lägre. De här mekanismerna finns inbyggd i det nya landskapsandelssystemet och därför är det oerhört viktigt att vi får det i hamn.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack talman! Det är bra att man tittar på det. Det är instabilitet i landskapsandelarna för de är per år. Går det dåligt för företaget som har gjort samfundsintäkter till den kommunen så kommer den kommunen att drabbas enormt hårt. Låt oss säga att ett bolag som haft mycket skatteintäkter flyttar från kommunen, eller ett rederi som gör en fartygsbeställning och får massor med avdrag då faller också samfundsskatterna bort. Det blir en instabilitet i landskapsandelssystemet i förhållande till om man skulle slå ut det över hela landskapet, en samfundsskattenyckel.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack! Tur för Saltvik, otur för Sund det var det första min salige far lärde mig, men då rörde det sig om derby på Rangsby stadium och inte vår samfundsskattepolitik.
Ltl Häggblom frågade vad har socialdemokraterna gjort för att förändra skattepolitiken kring samfundsskatten? Under förra regeringen när Roger Nordlund var finansminister var jag den som pratade ganska hårt kring att man behövde få in skattekraften när man räknar landskapsandelarna. Vad har kommunerna för skattekraft, även diskuterade en mer solidarisk tanke kring landskapsandelarna och det vill jag tacka den tidigare finansministern för. Han lyssnade och tog in det i tänket för att man såg att det är den vägen man vill vandra. Vi har nog varit med, men vi har suttit i regeringen så vi har jobbat inom regeringen för att försöka förändra.
Ltl Bert Häggblom, replik
Talman! Jag fick inget svar på om ltl Winé är villig att ändra samfundsskattenyckeln eller har man sett systemet med landskapsandelar till fyllest?
Ltl Göte Winé, replik
Tack talman! Jag är beredd att se över det om landskapsregeringen bereder det. Det är en hel del vi kan se över med samfundsskatten som inte stämmer idag. En företagare i Sund frågade vart han egentligen betalar min samfundsskatt, genom att man ser var arbetsplatserna är. De tog som exempel ett byggföretag, hur mycket blir kvar i den egna kommunen och var är det? Personen var till skattebyrån och fick inget bra svar, då måste man börja titta hur vi ska göra och hur vi ska förbättra. Om det blir en landskapsandelsförändring kommer man att få ett mera solidariskt tänk mellan kommunerna och då kanske man inte behöver se över nyckeln.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack talman! Uppfattar att jag fick ett visst stöd att titta över det. Man ska också veta att varje kommun behöver titta över att man verkligen får samfundsskatten. Saltvik blev av med sin under många år för att man hade postnumret i Godby fast man bor i Saltvik, där har det betalats till fel kommun. Samma sak med Lemland och Mariehamn, vissa har gått till Mariehamn fast de ska gå till Lemland. Det har varit ett fel i systemet eftersom vi har samma postnummer fast i olika kommuner.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Nordlund
Tack, fru talman! Stöder det som ltl Bert Häggblom framförde när det gällde samfundsskatten. Systemet har varit bra om man tittar på det historiskt. I och med att de övriga delarna av landskapsandelssystemet har urvattnats nu och även tidigare har det uppstått en obalans i systemet där de som har tillgång till samfundsskatterna har kommit i en bättre position än de övriga kommunerna i landskapet. Samtidigt är det som minister Perämaa sade att det kommer att balanseras upp om det kommer ett nytt system från 2018.
Det som skulle vara skäligt i diskussionen är att landskapsregeringen och finansminister Perämaa anger motiven varför man lägger fram en sådan helhetslösning som de facto får den effekten som ltl Göte Winé, Harry Jansson och flera andra har sagt att de små och svaga kommunerna får det jobbigare än tidigare. Systemet som läggs fram, helhetslösningen är till fördel för de starka kommunerna på Åland. Det finnas skäl för landskapsregeringen och minister Perämaa att ange vad motiven är och varför man gör det? De facto är det landskapsregeringen som sitter på alla redskap och kan se till att man balanserar om man har den politiska viljan. Det skulle vara en renlighetsfråga att man anger varför man gör på detta sätt.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det viktigaste i hela processen i frågan om finansiering av kommunal verksamhet är den landskapsandelsreform som inleddes under ltl Nordlunds ministerperiod och senaste regeringsperiod. Den reformen ska råda bot på orättvisor gällande samfundsskatten. Den reformen kommer till om drygt ett år och det som sker fram till dess så kommer på sikt inte att ha den avgörande betydelsen på något sätt. Alla kommuner har varit väl involverade i den diskussionen, alla siktar nog mot det målet. Sedan blir det förstås diskussion om hur mycket man laddar in i det systemet men huvudmålet ligger där.
Ltl Roger Nordlund, replik
Tack! Det är bra att det kommer från 1.1 2018. Samtidigt vet minister Perämaa, jag och alla andra här att vi lever i en väldigt osäker tid. SOTE-reformen och alla dess konsekvenser vi inte kan överblicka så är frågan om man ska komma med ett nytt landskapsandelssystem ett år och nästa år ska vi gå ner till två procent skatt på Åland eller likande om det värsta scenariot förverkligas. Det finns orsak att ha en övergripande strategisk diskussion om vad som är klokast att göra framöver men det får vi ta i ett annat sammanhang.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Den frågan är för stor att ta här idag men ska absolut tas.
Nog kvittar en kompensation med en inbesparing i landskapsandelar, det slår olika på olika kommuner det är ett faktum. Det kom vi fram till efter två samråd med kommunerna där man ändå uppfattade denna variant bättre än det första förslaget som skulle ha slagit mot andra kommuner på annat sätt. Detta förslag uppfattades som bättre och det är klart att landskapsregeringen går in i samråd för att lyssna på kommunerna, det betyder väldigt mycket. Grunden med förslaget är ändå att skattekakan ska växa, det ska ske tillväxt och skatteintäkterna ska öka, det är det centrala som behöver diskuteras.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Vi är alla överens om att det viktigaste för Åland är att den totala skattekraften ökar så att vi kan upprätthålla välfärden. Det är fel av landskapsregeringen att säga att kommunerna har varit med och valt detta. Har haft förmånen att sitta med och lyssna på kommunförbundet i frågan och det var verkligen ingen vacker beskrivning vi fick över hur processen har varit. Man skulle kunna säga en hel del men det väntar jag med till ett annat sammanhang. Kommunerna är väldigt kritiska till att det egentligen inte har varit något samråd i dess rätta mening i sammanhangen och man har hamnat att välja mellan pest och kolera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson
Tack talman! Ltl Häggbloms tankar om samfundsskatten är något vi måste återkomma till i ett större sammanhang. Det är självklart att man tittar över systemet på alla sätt hur vi ska fördela de samlade intäkterna för Åland. Vi måste komma ihåg att styrkan i det åländska samhället har varit att kommunerna faktiskt har velat vara aktiva för att dra till sig företag. Sänker man den egna potten, d.v.s. det som man kan få som ett ekonomiskt utfall av nya företag då tar man också bort initiativkraften, urholkar den för att verkligen se till att företagen har det maximalt bra.
Skulle inte Jomala ha agerat för något decennium sedan på ett exceptionellt snabbt sätt så hade Åland tappat ett av våra viktigare företag inom högteknologibranschen. Det visar att det behöver finnas kommunala enheter som har kraften och styrkan att snabbt agera på omvärldsförändringar.
Det jag saknar i skatteförslaget är en större analys av följderna av det vi gör. Företagaravdraget har en mycket ringa effekt på både skattegivare och skattetagare. Det skulle ändå vara intressant att veta vad vi pratar om för antal företag som har maximalt 10 000 euro i omsättning kommer att få uppskattningsvis 150 euro som positiv nettoeffekt. Hur många har vi som har upp till 100 000 euro där man faktiskt kan prata om någon tusenlapp beroende på hur man har delat upp det mellan kapitalinkomst och förvärvsinkomst ägarna emellan. Det skulle vara bra att ha lite större material att utgå ifrån när vi gör våra beslut i lagtinget.
När det gäller helheten vill jag återkomma till att landskapsandelarna är ingenting annat än ren och skär regionalpolitik. Bästa vänner, det blir inte roligt att finansiera glesbygden på något annat sätt än via landskapsandelar i framtiden. Då kommer man naturligtvis att blottlägga på vilket sätt vi hittills har valt på Åland att se till att glesbygden har en välfärdsstruktur som vi kan vara glada och stolta över. Det är regionalpolitik när vi bestämmer hur mycket vi ska fördela ut över Åland.
Ltl Göte Winé, replik
Tack talman! Ltl Jansson frågade i sitt anförande vad jag har gjort för att få ändring på detta. Under hela mandatperioden har jag sagt att vi måste få kommunerna att ta ett större ansvar. Vi måste se hur skattekraftiga våra kommuner är. Skatteprocenten skiljer ganska mycket mellan kommunerna. Ska jag komma till finansministern med ett förslag så behöver jag veta vad jag vill dra ner på. Är det att minska inom gymnasialstadiet, inom ÅHS eller vill jag se förändringar inom våra kommunreformer så att vi klarar av detta?
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Rekommenderar ltl Winé att påverka systemet för landskapsandelar. Vi har märkt hur det går att vara flexibla på olika sätt, att då se till att andelarna för 2017 skulle ha varit uppdelade på ett sådant sätt att inte de mindre kommunerna får bära en oskälig börda. Det hade varit lätt åtgärdat att förverkliga.
Med större ansvar för kommunerna, återigen har vi via skattepolitiken där vi urholkar kommunala skattebasen valt att förändra deras möjlighet att agera, det måste ledamoten medge. Ledamoten anser även i ett tidigare replikskifte att den enskilde får det för bra tack vare vår politik, kommunen drabbas för mycket, då kunde ledamoten sagt att vi skulle dra bort vissa avdrag.
Ltl Göte Winé, replik
Har jag sagt att den enskilde medborgaren får det för bra? Det jag sagt är att vi genom avdraget höjer köpkraften för en viss grupp? Jag vill tacka ltl Jansson för det förtroende han har för mig som person. Att jag skulle kunna gå in och säga att nu vill jag att för vi den här skattepolitiken, då får jag nog ändra min status hos regeringen. Däremot vet de att jag har mycket kunskap och erfarenhet men det hör inte till det finansiella och skattepolitiken. Jag har åsikter och har haft det länge och vissa lyssnar, vissa lyssnar mindre men jag jobbar vidare med frågan. Jag vill säga vad lagen får för konsekvenser och har jag lyft upp olika saker som en diskussion och sagt att vi måste ta det men vi behöver också gå vidare.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Ledamoten har valt att ställa sig bakom den förda regeringspolitiken. Vi som representerar oppositionen måste få peka på svagheterna både i framställningen och i ledamotens egen politik, där ledamoten var kritisk till hur det slår mot kommunerna. Då kan inte vi göra annat än att erinra ledamoten om att detta är följderna av den förda politiken. I övrigt vill jag ge ledamoten rätt, ni besitter stor kunskap och kan bara önska er lycka till i det fortsatta regerandet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Harry Jansson sade att man bör kompensera landsbygden för skattesänkningarna, det är regionalpolitik i högsta grad. Ställer mig frågan om ledamot Harry Jansson anser att den kommun som har haft möjlighet att sänka skatten, ledamotens egen kommun, att han skulle arbeta för att landskapsandelarna minskar för den kommunen och höjs för andra landsbygdskommuner. Är det så jag ska tolka ledamot Harry Janssons tankar?
Ltl Harry Jansson, replik
När man är stor och stark gäller det att vara snäll och ödmjuk. För Jomalas del, även om vi inte ska prata kommunalpolitik här, är det självklart att Jomala tillhör de kommuner som kan ta ett större finansiellt ansvar i vardagen än vad vi gör idag. Svaret är indirekt på ltl Carlssons fråga, ja. Vi som har det finansiellt bra bör vara med och tänka på helheten. Vi har något som heter solidaritet även på våra ålandsöar och då ska det även märkas i den kommunala politiken. Ser inget konstigt med det. Den ursprungliga KST-modellen bygger på en solidarisk finansiering och slutar den med ett kommunalförbund innebär det en mer utgift för Jomala på 500 000 euro. Det visar i alla fall att den tidigare regeringen, senaste mandatperiod har haft solidariskt tänkande som utgångspunkt.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Det är ett välkommet besked att centern ser att landsbygdskommunerna kan kompensera varandra, att det för en regionalpolitisk lösning när det kommer till landskapsandelarna. Ltl Jansson är inne för att omfördela inom landsbygden, att det finns möjlighet till att bedriva starkare regionalpolitik.
Huvudfrågan att gå in och kompensera kommunerna för ändringar i skattelagstiftningen, har centern ändrat politisk linje i frågan? Tillsammans med oss i förra regeringen var ltl Harry Jansson med och inte kompenserade kommunerna när det gällde sjukkostnadsavdraget, det är också skattepolitik. Har man ändrat sig nu när man sitter i opposition eller är det en ny politisk linjedragning vi ser från centern?
Ltl Harry Jansson, replik
Ltl Carlsson kan mycket väl kan erinra sig att sjukkostnadsavdraget under förra mandatperioden och dess konsekvenser var en isolerad helhet, det gick att bedöma den i relation till de andra justeringarna som gjordes mellan landskapet och kommunerna. Här har vi ett mycket större paket där konkurrensskattekraftspaketets följder på Åland vet vi inte ännu idag. Vi vet på basen av landskapsregeringens tro att kommunerna drabbas med minus 1,3 miljoner 2017. Därmed har vi ytterligare urholkat skattekraften på det sätt ltl Winé har sagt får följder för de små kommunerna.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Mats Perämaa
Fru talman! Det har målats upp en bild där det hävdas att statsmakten i sin välvilja nog kompenserar kommunerna fullt ut för effekterna av konkurrenskraftsavtalet medan landskapsregeringen inte gör detsamma.
Vi har efter samråd valt modellen att inte minska i landskapsandelarna utan kvittar det mot nettoeffekterna av konkurrenskraftsavtalet på det sätt som har beskrivits här hur många gånger som helst. Staten kompenserar sina kommuner för konkurrenskraftsavtalet och skatteförlusterna. Därtill har staten lämnat en palett av åtgärder i statsandelarna som ger ett minus i sista ändan som vid en ytlig bedömning som gjorts vid finansavdelningen, ger ungefär motsvarande effekt i negativ riktning för kommunerna som genomförs här. Den goda fen som målas upp här, staten, har också för sin del gått in för att kommunerna får bära en viss del av bördan för att balansera ekonomin. Det är något vi kan redovisa för utskottet och har redan i viss mån berättat om det i samband med budgetdiskussionerna.
Kommunerna, pest eller kolera? Jag har fått höra de diskussioner som uppenbarligen har förts i finans- och näringsutskottet som torgfördes av förra finansministern, visst har jag full kunskap om att kommunerna inte är nöjda med det som landskapsregeringen föreslår. Det vore konstigt annars. Det blir ett nettominus för kommunerna och en viss osäkerhet i hur skatteutfallet blir och kommunerna skulle ha varit nöjda med full kompensation där vi ännu skulle ha tagit riskerna för eventuella avvikelser i utfallet och inte gjort inbesparingar på landskapsandelarna. Kommunerna är förstås inte nöjda med att vi aviserar att vi ska minska landskapsandelarna i och med den nya reformen. Kommunerna är inte nöjda med finansministern.
Det här torde den förra finansministern Roger Nordlund väl känna till, som finansminister får man ofta ta den här rollen. Minns så väl under förra perioden när kommunerna hävdade att en basbeloppsjustering som skulle göras enligt lag som drabbade kommunerna negativt med mellan 2-3 miljoner euro. Den dåvarande finansministern gjorde inte den justeringen och som jag minns hur det målades upp av kommunförbundet var inte finansminister Roger Nordlund vatten värd i den situationen. Det hör till politiken att den som genomför sådana åtgärder får ta del av kritiken. Jag och landskapsregeringen står rakryggad och gör vårt arbete för att skapa en hållbar ekonomi på sikt.
Landskapsregeringen hade ett samråd med kommunförbundet där jag som finansminisiter uttryckligen sade att det är ett förslag som finansministern har gett. Kommunerna var mycket missnöjda med hur vi skulle minska landskapsandelarna. Landskapsregeringen tog det till sig och diskuterade ett alternativ som också dök upp i samband med att vi fick ta del av de totala effekterna i kommunalbeskattningen för kommunernas del beträffande konkurrenskraftsavtalet. Vi hade ett informationstillfälle där vi sade att vi har beredskap att föreslå den andra varianten med en kvittning av den negativa effekten i konkurrenskraftsavtalet kontra landskapsandelarna. Fel att säga att kommunerna tyckte att det var jättebra. Vi hade ytterligare ett samråd och det uttalades att även om det må vara pest eller kolera så var det som nu föreläggs för lagtinget bättre än det första, om det nu var koleran eller pesten.
Man kan vara missnöjd med att landskapsregeringen inte har lyssnat fullt ut, med att man haft för få samråd när vi hade två samt ett informationstillfälle. De facto måste landskapsregeringar till slut gå vidare och föreslå saker och ting för lagtinget och nu ligger förslaget så här.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Börjar med budgetdebatten vi hade tidigare när finansminister Mats Perämaa sade att konkurrensavtalet inte kan beaktas när det gäller inbesparingar i budgeten för 2017 eftersom det inte finns avtal undertecknat och det vore att föregripa processen om man räknade in den inbesparingen. Samtidigt pekar samma finansminister på föreliggande att kommunerna ska räkna med att konkurrenskraftsavtalet verkligen träder i kraft när de gör upp sina budgetar medan landskapsregeringen å andra sidan inte gör det. Varför så olika budskap om det gäller landskapet eller kommunerna?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Landskapsregeringen har makt över budgetförslaget för lagtinget och där har vi tydligt sagt att vi budgeterar minskningar i lönekostnader den dagen vi har ett avtal. Vi kan inte styra över hur kommunerna lägger sina budgetar men vi har noterat att ett antal kommuner räknar med de här sakerna vilket vi har nåtts av det i den offentliga debatten. För att överhuvudtaget trovärdigt mena att kommunen ska budgetera för lönekostnadsminskningar måste landskapsregeringen lägga ett förslag om den andra delen i konkurrenskraftspaketet d.v.s. skattesänkningarna. Därav blir det fullständigt logiskt vi gör det vi har sagt och kommunerna får förhoppningsvis ta del av ett helt paket i sista ändan.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Vissa svårigheter att följa det resonemanget. Vad det gäller konkurrensavtalet och de förhandlingar som ska göras här på Åland står det i förslaget att man inte kan föregripa den processen. Det har också sagts när det gäller landskapets egen årsbudget att man inte kan föregripa den processen. Samtidigt pekar man på att kommunerna kommer att få minskningar på 1,3 miljoner. Slutsumman av detta betyder egentligen att man talar med kluven tunga från finansministerns sida. Om man å ena sidan inte kan räkna med konkurrenskraftsavtalet för att det inte är i kraft, hur kan man då räkna med det å andra sidan?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Som jag betraktar det är det närmast struntprat. Det är självklart att det ligger i avtal också på den kommunala sektorn. Att man nu förhandlar för att ta den delen av konkurrenskraftspaketet, de avtalsförhandlingarna sköts självständigt av kommunerna och då måste givetvis landskapsregeringen lägga det förslag som är den andra biten d.v.s. skattesänkningarna för kommuninvånarna i förlängningen. När det läggs ett paket som innehåller både löner och skatter kan man inte beskriva det utan att beskriva båda delarna. Hur skulle det ha sett ut om vi kommer med ett skattesänkningspaket, positivt i sig, när vi inte överhuvudtaget berör den centrala delen i konkurrenskraftsavtalet, d.v.s. lönereduceringarna också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Tack, fru talman! En landskapsregering måste försöka vara rättvis. Landskapsandelssystemet är kanske det mest viktiga i det sammanhanget när vi försöker skapa rättvisa runtomkring i vårt samhälle och lika förutsättningar för de lagstadgade verksamheterna som ligger människorna väldigt nära.
Vi har fortfarande inte fått något svar på varför regeringen och finansminister Perämaa lägger ett förslag som de facto är mer fördelaktigt för de stora och starka kommunerna Mariehamn, Jomala osv. medan de små kommunerna Sund och skärgårdskommunerna drabbas mera i en tid som är tuff för alla kommuner med speciellt för de små. Landskapsregeringen behärskar alla komponenter i hela landskapsandelssystemet och kan justera dem om man vill. Varför har man inte velat göra det i det här förslaget?
Minister Mats Perämaa, replik
Vi belyser en avgörande skillnad på hur landskapsregeringen bedriver politik och hur centern fastnar i ett enskilt år, ett enskilt förslag hur det påverkar det lilla enskilda året inför att saker och ting ska reformeras. Landskapsregeringen ser kraften i att vi utökar konkurrenskraften här på Åland. Vi vidtar åtgärder på många håll för att bibehålla arbetsplatserna vi har gjort det via chipsfabriken på Orkla och nu vidtar vi den här åtgärden för att utöka skattekakan för att på sikt kunna åstadkomma att kommunerna blir mindre beroende av landskapsandelar. Det förvånar mig att centern är så fast bara i landskapsandelar och överhuvudtaget inte medverkar i den tillväxtpolitiska debatten som ändå andra för.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det var ett märkligt svar med tanke på det förslag vi behandlar är de facto för 2017, det gäller för regeringen och det gäller för centern. Minister Perämaa har själv sagt att från 2018 ska det vara ett helt nytt. Jag förstår inte argumentationen. Vi talar nu om hur vi ska få ett så bra och rättvist system som möjligt för 2017 och där besitter landskapsregeringen alla de komponenter som behövs för att kunna skapa den balansen.
När man också är medveten om att landskapsregeringen har lagt fram ett eget budgetförslag som har ett överskott på 5,8 miljoner om man ska vara ärlig vilket vi bör vara, ärliga och transparenta. När man ser hur de små kommunerna ändå kämpar som vi fått bevis på från talarstolen. Jag tillåter mig fortfarande att fråga varför regeringen lägger fram ett så obalanserat förslag som är till stark fördel för de stora kommunerna som de facto kanske ändå har bättre möjlighet att klara sig själva med egen skattekraft.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Landskapsregeringen har haft samråd med kommunerna två gången, haft informationsmöten därutöver, lagt fram ett annat förslag som skulle fördelat bördorna på ett annat sätt. Även om det var pest och kolera så valde både Mariehamns stad och Ålands kommunförbund att föredra det förslag de inte var nöjda med. Den här landskapsregeringen lyssnar på kommunerna i samrådet, de är till för det också. Skillnaden är intressant mellan landskapsregeringen och de övriga majoritetspartierna i förhållande till oppositionen att det bara är landskapsandelarna som är det viktiga, d.v.s. bidragsdelen där den skattepolitiska tillväxtdiskussionen är den som borde genomsyra diskussionen här idag men den finns inte.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Nordlund
Fru talman! Ursäkta att jag förlänger debatten men kan inte låta bli när finansminister Perämaa säger att den här landskapsregeringen lyssnar på kommunerna. Jag behöver inte hänvisa till gårdagens hörande i finans- och näringsutskottet, det är bara att hänvisa till offentliga uppgifter i media så har nog alla sett hur mycket landskapsregeringen lyssnar på kommunerna. De har från deras sida varit väldigt tydliga med att ingenting har fungerat det här året när det gäller den biten. Det har varit en ensidig information till kommunerna och sedan har man fått välja mellan två alternativ. Det är tråkigt för landskapsregeringen skulle de facto ha haft utrymme för att kunna föra en mer solidarisk och bättre politik för kommunerna.
Säger från mitt eget hjärta att det skulle ha varit skäl speciellt det här året 2017 att göra det eftersom den här regeringen har som sin stora fråga kommunstrukturreformen. Det kan inte hjälpas men man får en väldigt stark känsla av att man lägger förslaget därför att ytterligare förstärka en bild av att kommunstrukturreformen behövs. Därför ger man mindre till de redan små och svaga kommunerna och mera till de starka. Det är den enda slutsatsen man kan dra när man försöker se på det objektivt.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det är intressant med debatt. Landskapsregeringen lade fram ett förslag till kommunerna, Mariehamns stad och kommunförbundet som uttryckligen inte var slutligen taget. Vi lyssnade på kommunerna och vid ett informationstillfälle förde vi fram ett annat alternativ och hade ett samråd. Representanterna från alla 16 kommuner föredrog förslaget som nu läggs fram istället för det ursprungliga även om det kanske är pest eller kolera man tycker inte om det. Kom inte och säg att landskapsregeringen inte har lyssnat på kommunerna, det är precis vad vi har gjort. Säger det igen, under förra mandatperioden när finansminister Roger Nordlund inte basbeloppsjusterade landskapsandelarna vilket blev en förlust för nästan tre miljoner euro för kommunerna, då sade också kommunerna enhälligt, inte med de här orden men med den meningen att finansministern inte är vatten värd.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Vi får var och en ta ansvar för vår egen tid. Nu ansvarar minister Perämaa för den här tiden och framförallt för det förslag som läggs för 2017. Har fortfarande inte fått höra ett enda argument varför det skulle vara bra att ge de större och starka kommunerna en ännu bättre ställning än vad de små och svagare kommunerna har. Får jag ett bra argument ska jag ta det till mig och lyssna på det men det har jag ännu hört något sådant. Jag har bara hört en massa kringelikrokar om mina egna dåliga saker som jag har gjort i mitt tidigare liv. Kom med ett bra argument för det här förslaget. När det gäller att vi ska ha skattekraft i samhället är vi alla hundra procent överens, så det behöver inte finansminister Perämaa lyfta upp igen.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Olika förslag slår olika för de olika kommunerna. Det finns alltid metoder att hitta förslag som gynnar den ena kommunen, den mindre eller den större på ett bättre eller sämre sätt. För att man ska kunna komma framåt i politiken bör man, vad gäller den kommunala sektorn också lyssna på kommunerna själva. Av två, som uppfattades som dåliga förslag valde man ut det ena. Även representanter för de små kommunerna föredrog det här alternativet. För att kunna komma framåt bör man lyssna till det.
Jag tar ansvar för det som jag gör och har inga problem med det och ledamoten tog ansvar för sitt. Nu gäller det att komma framåt och tillväxtpotentialen är ändå det mest centrala i den här frågan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
5 Ändrade avgiftsgrunder i vården
Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2016-2017
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Minister Wille Valve
Talman! Det här är ett viktigt förslag som vi redan har ventilerat både i budget- och spörsmålsdebatten och även bitvis i media. Det handlar förstås om ändrade avgiftsgrunder i vården. De mål vi uppnår här är att vi ökar självfinansieringsgraden i organisationen ÅHS. Ett väldigt viktigt delmål i det arbete som vi stakade ut i denna regerings första tilläggsbudget. Förstås är det en del av effektivering. Det är viktigt att komma ihåg att det vi gör är att vi stärker upp de grupper som identifierats som utsatta i det här fallet ensamförsörjare, barn, barnfamiljer, barn och ungdomar.
Det kan vara på sin plats att minnas att det nu är 25 år sedan FN:s generalförsamling antog barnkonventionen. Det känns bra att här på Åland är inte texten bara tomma ord utan vi har verkligen gett effekt åt ex. artikel 24 om rätten till sjukvård.
I övrigt finns vissa nyheter i form av ett uppdelat högkostnadsskydd som är inkomstbaserat. Vi gör även några små justeringar som har påkallats tidigare det handlar bl.a. om den viktiga principen om att organdonation ska vara avgiftsfri. Den logiska frågan är förstås vad händer sedan? Avgiftssystemet avses vara i kraft i ett år varefter det kommer att utvärderas.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Det var en väldigt kort presentation av förslaget. Jag skulle gärna ha hört mer om det resonemang som landskapsregeringen har fört t.ex. när man har förändrat åldersstrukturen, att man har höjt från tidigare 65 till 74 år. Vad är det för undersökningar och analyser som ligger bakom när man har gjort den förändringen? Hur mycket har man tittat på hur det kommer att påverka äldre kvinnor och speciellt på landsbygden som har en väldigt låg pension ur jämställdshetsperspektiv? De analyserna skulle jag gärna ta del av. Även ett djupare resonemang varför siffrorna har blivit exakt så som de har blivit? Varför har det blivit 475 varför har det inte blivit 525 eller 600 euro?
Minister Wille Valve, replik
Tack, ltl Thörnroos. I beredningsarbetet har frågan utförligt analyserats och det har lett till att högkostnadsskyddet fick ett mellantak eftersom det bedömdes vara en ganska stor skillnad mellan det föreslagna högkostnadsskyddet för över 75-åringar och det allmänna högkostnadsskyddet på 475 euro. Därför infördes mellantaket som är 250 euro. När man resonerat kring jämställdhetskonsekvenser så har man landat i den slutsatsen att det generösa ur högkostnadsskyddet som omfattar hela den äldre delen av vår befolkning kommer att stärka upp äldre kvinnor både på landsbygden och i staden i och med att i den delen av populationen är kvinnorna överrepresenterad, kvinnorna lever längre.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack! I den allmänna motiveringen finns ett helt stycke om undersökning och vård av levande organdonatorer väldigt utförligt beskrivet och även med en omvärldsanalys. När det t.ex. rör sig om åldersförändringen för personer som är 65 och flyttas upp till 74 så finns ingen analys eller resonemang i den allmänna motiveringen. Det är något jag saknar och det är väl meningen med den allmänna motiveringen att ge förtydligande och föra ett resonemang hur man har tänkt. Min fråga igen, varför 475 varför inte 600 euro?
Minister Wille Valve, replik
Det kan ligga något i det som vtm Thörnroos säger, här kunde man ha haft en fylligare beskrivning. I korthet är svaret att i beredningen har landskapsregeringen gjort den bedömningen att här finns en grupp 65 – 74-åringar som har möjlighet att betala mera. Den betalningsförmågan är, den låter logisk när man säger den, direkt knuten till vilken inkomst man har. Därför föreslås åtgärder som skyddar de grupper som har en låg inkomst.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack talman! Från centern har vi under många års tid fört ett resonemang om inte barn och ungdomar under 18 år borde ha en kostnadsfri möjlighet att besöka hälso- och sjukvården. Vi har också resonerat kring specialsjukvården och tyckt att den väl kunde inberäknas i den. Vi är glada att landskapsregeringen följer den linje som centern länge har förespråkat och går in för en förändring så att alla som har barn och ungdomar aldrig ska behöva fundera om man har möjlighet och råd att gå till hälsocentralen eller till en sjukvårdsmottagning för att få en mindre åtgärd konstaterad. Det är bra och där stöder vi landskapsregeringen i det arbetet.
Vi noterar också att landskapsregeringen har valt att höja gränsen till 21 år och vi ifrågasätter inte det heller, det finns säkert en klokskap i det även fast det inte framkommer ur allmänna motiveringen hur resonemanget har gått när man har valt att föra det så passa högt upp.
Det vi saknar är ett utförligare resonemang dels kring jämställdhetssynpunkterna på lagförslaget och förhöjningen av gränsen från 65 till 74 år där jag i tidigare replikskifte hörde att svaret var att landskapsregeringen anser. Det är bra att landskapsregeringen anser, men det är också fint om landskapsregeringen har gjort en undersökning, har någon form av fakta att basera sitt ställningstagande på.
Centern har sagt att i de ekonomiska tider som råder så är det klart att vi som är hyggligt friska och arbetar måste ta ett större ansvar och därför förstår vi också att avgifterna överlag behöver höjas. Det vi har frågetecken kring är den diskrepans som finns mellan landskapsregeringens regeringsprogram och det föreliggande budgetförslag för 2017. I regeringsprogrammet skriver man att avgiftstäckningen bör vara tio procent. I budgetförslaget, som processas i finans- och näringsutskottet, finns det en skrivning att procentsatsen är åtta komma något, minns inte exakt, från att tidigare har varit sju. Då vore det intressant att få veta om avgifterna ytterligare kommer att stiga och i så fall när kommer de att stiga? Med tanke på att det är en lag som har tagits fram hade det varit på sin plats om man avser att höja nästa år också att man skulle ha gjort det redan här och nu. Vi förstår och vi stöder i princip det som landskapsregeringen har kommit fram till.
Vad avser den rent juridiska biten så är vi medvetna om att det är en budgetlag dvs. den träder i kraft från årets början innan den genomgått laggranskningskontrollen i Helsingfors. Där har vi ett frågetecken kring § 4 där landskapsregeringen skriver ”följande avgifter i högkostnadsskyddet om inte landskapsregeringen beslutar annat”. Dylika formuleringar brukar undvikas i lagparagrafer eftersom det kan råda en viss oklarhet om det kommer att gälla eller inte och att det är landskapsregeringen som kommer att kunna besluta det. Vi vet att individens rättigheter och skyldigheter enligt grundlag ska finnas i lag, det ska inte vara upp till landskapsregeringens tyckande att göra si eller så.
Förslaget från talmanssidan är att lagförslaget ska remitteras till finans- och näringsutskottet. Med beaktande av att finans- och näringsutskottet har väldigt mycket för tillfället så är det möjligt att vi kommer att efterhöra om något annat utskott kan processa detta. Jag aviserar att på finans- och näringsutskottets möte begära att lag- och kulturutskottet tar ställning till § 4 och de skrivningar som finns där. Det är inte för att krångla utan för att säkerställa att de ålänningar som berörs av detta med säkerhet ska veta att detta är korrekt.
Det finns tvivel kring det med tanke på att det är en budgetlag. Ni förstår själva processen i det om lagstiftningen faller i en senare kontroll då blir det väldigt stora problem för den enskilda ålänningen. Med beaktande av det kommer jag att föreslå att det som beaktas som de lagklokas utskott i lagtinget, lag och kulturutskottet ska titta på lagstiftningen kring § 4.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Vtm Thörnroos resonerar kring jämställdhetsfrågan. Konstaterar att låginkomsttagare gynnas av det nya systemet. Är man folkpensionär som många av de fattiga kvinnliga pensionärerna är erhåller man et lägre högkostnadsskydd i det här systemet. Alla individer oavsett ålder med låga inkomster får ett lägre höginkomstskydd. Där hittar man bl.a. deltidsarbetande kvinnor, kvinnor som lever på hemvårdsstöd och andra ekonomiskt svaga grupper.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson
Tack, fru talman! När vi tillträdde i styrelsen för ÅHS visste vi att vi rätt omgående behövde tillsätta en arbetsgrupp som tittade över avgifterna inom ÅHS samt regleringar för högkostnadsskyddet, det som vi nu har framför oss i lagförslaget idag.
Ett övergripande mål för hälso- och sjukvården är att garantera en god tillgänglighet samt främja det förebyggande arbetet och stärka folkhälsan. Det var det mottot vi alla tog med oss i vårt arbete i arbetsgruppen.
Vi hade hela tiden för våra ögon att se till och tänka på de mest utsatt i samhället och till barn och ungdomars tillgång till god vård. Att söka hjälp ska aldrig vägas mot att man inte har råd. Vårt arbete i arbetsgruppen underlättades en hel del då arbetsgruppen före oss hade lagt ner en hel del arbete på att hitta och söka nya avgiftsgränser. För arbetsgruppen var det självklart att inte kasta allt detta arbete i papperskorgen för att påbörja samma arbetsprocess på nytt så vi utgick mycket från deras grundläggande arbete.
Vi konstaterade rätt snart, som tidigare arbetsgrupp, att genom att höja avgifterna allena klarade vi inte av att höja självfinansieringen speciellt mycket. Vi riktade in oss på att titta vidare på deras påbörjade förslag angående högkostnadstaket. Vi tittade givetvis på vad högkostnadsskydden ligger på i våra närregioner och försökte få en bild hur åldersstrukturen ser ut som nyttjar högkostnadsskyddet mest som det är idag.
En del av arbetsgruppens förslag och resultat ser ni här i detta lagförslag. Det som är nytt från arbetsgruppens förlag är införande av två gränser för ett lägre högkostnadsskydd. För att ingen av ekonomiska skäl ska behöva avstå från vård införs ett inkomstbaserat högkostnadsskydd för de som vid senaste fastställda beskattning hade den sammanlagda beskattningsbara kapital- och förvärvsinkomsten i statsbeskattningen som understeg 14 000 euro. Den andra gränsen är om man har en statsbeskattning mellan 14 - 16 000 euro, det ger rätten till en 250 euros högkostnadsskydd. För alla andra mellan 20 och 75 år är förslaget på högkostnadsskyddsgränsen 475 euro.
Inom primärvården införs en avgiftsfrihet för barn- och ungdomar upp till 20 år och för dessa höjs åldersgruppen då att gälla även för 20-åringar. Högkostnadsskyddet sänks för barn och ungdomar till 100 euro.
I arbetsgruppen diskuterade vi mycket om de familjer som kan drabbas extra hårt p.g.a. multisjuka eller handikappade barn. De familjerna är lyckligtvis rätt få men de belastas mycket och med mycket extra kostnader. De kan ofta inte jobba heltid utan väljer att jobba delvis eller inte alls för att kunna ta hand om sina barn. Därför kan nu ett familjetak eventuellt övervägas när avgiftsförändringarna utvärderas under denna mandatperiod, vilket är bra.
Med detta lagförslag når vi målen, vi ökar självfinansieringsgraden genom att öka intäkterna. Vi stärker barnfamiljerna och ensamförsörjarna, vi värnar om dem i samhället som har lägsta inkomster och pensioner. Detta högkostnadsskydd med trappsteg är viktigt för den sociala hållbarheten.
Ltl Carina Aaltonen
Fru talman! För socialdemokraterna är det viktigt att den offentligt finansierade vården ska hålla låga avgifter. Det är för oss en ideologisk fråga. Vi är övertygade om att det är bättre med låga avgifter så att alla har råd att ta del av den samhällsservice som erbjuds, både i landskapet och i kommunerna. Den här regeringen, men även den förra, har insett att något måste göras för att minska landskapets kostnader och öka intäkterna för att kunna ha kvar den höga nivån på välfärd och hälso- och sjukvårdstjänster som vi är vana vid på Åland.
ÅHS budget är idag närmare 44 procent av landskapets budget. Kostnadsutvecklingen måste hejdas annars hotas inte bara sjukvården utan också hela den åländska välfärden, därför är syftet med lagförslaget gott.
Tanken är att både stärka Ålands hälso- och sjukvårds ekonomi men samtidigt också införa ett förmånligare högkostnadsskydd för de patientgrupper där det ingår barn och ungdomar, barnfamiljer och ensamförsörjare. Det blir fler tak och förändrade gränser beroende på ålder om man är under 21 år, över 75 år och beroende av inkomst om man är mellan 21 och 75 år.
Vi hoppas att det ska gå att administrera på ett smidigt och behändigt sätt både för patienter och inom ÅHS.
Socialdemokraterna välkomnar i synnerhet sänkningen av högkostnadsskyddet för barn och unga under 21 år. Vi tror också att införandet av ett högkostnadsskydd baserat på inkomst kan gynna barnfamiljer. Det som inte finns med i lagförslaget, men som vi ser fram emot är ett familjetak där alla barn i familjen skulle ha ett gemensamt högkostnadsskydd. Det har man i vissa landsting i Sverige och det borde vi utan några större administrativa bekymmer även kunna införa på Åland inom förhoppningsvis den här mandatperioden. Det skulle vara bra för de familjer som har fler barn med kroniska sjukdomar och som redan har det ekonomiskt tufft.
Socialdemokraterna stöder även att man får lagstöd för det som varit praxis nämligen att undersökning och vård ska vara avgiftsfri för de som vill donera organ.
Vi är däremot inte lika positiva till att landskapsregeringen tar bort den psykiatriska öppenvården från listan över avgiftsfria tjänster. Även om regeringen säger att man inte avser att införa avgifter för den här klientgruppen i dagsläget. Vi inser förstås att det inte går att stanna kvar i det som alltid har varit men man måste tänka sig noga för innan man inför avgifter för den här patientgruppen. Det är den svagaste gruppen i samhället. Även om psykisk ohälsa inte är lika stigmatiserat som det var tidigare så ökar andelen personer som har behöv av psykiatritjänster, det ökar lavinartat. Den psykiska ohälsan är den riktigt stora folksjukdomen i samhället idag. Den största orsaken till sjukpension för båda kön är psykiska sjukdomar. Ungefär 40 procent för kvinnor och lite lägre för män. Psykisk hälsa för alla det ska vara ett uttalat folkhälsomål, det säger vi i regeringsprogrammet. Här skulle jag se att regeringen tillsammans med ÅHS får igång ett arbete för att människor på Åland ska må bra både psykisk och fysiskt. Att införa avgifter bör komma långt ner på prioriteringslistan.
Vtm Thörnroos tog upp frågan om jämställdheten och man säger att det inte är möjligt att ge några exakta svar på hur lagförslaget påverkar jämställdheten. Man säger generellt att eftersom kvinnor lever längre, besöker läkare oftare än vad män gör och har en lägre genomsnittlig inkomst än vad män har så torde lagförslaget påverka kvinnors ekonomiska situation positivt i större utsträckning än mäns. Det är trevligt och bra på alla sätt men konsekvenserna av det här är att män besöker läkare mer sällan än kvinnor, att de dör tidigare och utsätts för fler olyckor och kranskärlssjukdomar osv. det är ett allvarligt jämställdhetsproblem. Vi känner till att det redan idag är svårt att få personer i vissa riskgrupper att gå till läkare i förebyggande syfte för att sänka sitt blodtryck, kontrollera sina blodfetter eller sluta röka och det i synnerhet män. Om antalet personer som vänder sig till den förebyggande vården minska kan det här förväntas ge upphov till flera fall av allvarliga sjukdomar som är mycket resurskrävande att behandla och rehabilitera. Slaganfall, hjärtinfarkt, diabetes typ-2 osv. många gånger livslånga sjukdomar.
Det är en av de styrande faktorer där avgifterna är viktiga. Att styra in personer till primärvården för förebyggande besök är viktigt för att spara lidande för den enskilde, deras familjer och arbetsgivare samt spara kostnader för hälso- och sjukvården speciellt för specialsjukvården.
Socialdemokraterna stöder lagförslaget som vi anser att stämmer överens med regeringsprogrammets målsättningar och vi anser att även hänsyn har tagits till de ekonomiskt mest utsatta patientgrupperna och till att man ökar barn och ungdomars tillgänglighet till vård. Sjukvårdskostnaderna ska aldrig få vara avgörande om man söker vård eller inte.
Ltl Ingrid Johansson
Talman! Landskapsregeringen har lyft ett av våra viktiga verktyg för att kunna garantera välfärd åt alla, högskostnadsskyddet. Högkostnadsskyddets syfte är att skapa ett kostnadstak för medborgarna. Sjukkostnader ska helt enkelt inte bli övermäktiga. Nu föreslås ett helt nytt system för högkostnadsskyddet. Ett system som har tagits fram i dialog med personal efter hörande med intressenter och med en enhällig styrelse bestående av både regerings-och oppositionspartier som har godkänt. Genom systemväxlingen anpassar landskapsregeringen vårdavgifterna till verkligheten.
Vill kort kommentera de unga för att sedan tala mer om pensionärerna. Idag studerar de flesta minst tre år efter gymnasiet, därför är det klokt att justera upp åldersgränsen från 18 till 20 år när det gäller det låga högkostnadsskyddet för barn och unga. Liberalerna har alltid varit positiva till ett familjetak så det gläder oss att ministern i tidigare diskussioner uttalat sig att införa ett sådant när tekniken möjliggör det.
När det gäller de äldre. Tidigare har pensionärer varit en homogen grupp som i hög grad består av sjuka och ekonomiskt utsatta. Idag är de yngre pensionärerna blandad grupp där många är friska och har en relativt god ekonomi. Därför är det är bra att vi ser mindre på ålder och mer individernas betalningsförmåga. Det som föreslås är att man inte får ett lägre högkostnadsskydd då man fyller 65 år, det träder i kraft först när man fyller 75 år. Istället införs lågt högkostnadsskydd för de med allra lägst inkomster.
Vill ta tillfället i akt och poängtera eftersom det råder vissa oklarheter om det att även pensionärer med låga inkomster kommer att ha möjlighet att ta del av det låga högkostnadsskyddet för låginkomsttagare. Det betyder de facto att fattiga pensionärer får så gott som samma högkostnadsskydd som idag.
De viktigaste av alla ändringar är att de ekonomiskt svaga i arbetsför ålder får ett lägre högkostnadsskydd. Det har varit orimligt att långtidsarbetslösa, deltidsarbetande och lågavlönade ska ha samma högkostnadsskydd som medel- eller höginkomsttagare särskilt med tanke på att hälsa och privatekonomi faktiskt hänger ihop.
I sin helhet betyder förslaget att vi minskar risken för att ålänningar inte har råd att besöka vården oavsett ålder, det är bra och vi stöder förslaget i sin helhet.
Minister Wille Valve
Några klargöranden med anledning av frågor som har uppkommit i debatten. Flera av frågorna besvarades av ltl Johansson bl.a. varför just 65 -74 år. För den som önskar fördjupning finns en rapport vars länk jag kan sända till frågeställare, den tog jag på enskild föredragning den 19 oktober och där framgår mera fylligare motivering.
Självfinansieringsgraden har vi satt som mål att ska öka under mandatperioden precis som vtm Thörnroos nämnde. Det är inte meningen att vi når upp till detta mål just nu, det är ett fortgående mandat hos ÅHS styrelse precis som jag poängterade i mitt inledningsanförande uppnår vi nu ett delmål. Styrelsen har fortsättningsvis mandat att se över den kategori av avgifter som kallas övriga avgifter.
Det mest anmärkningsvärda som har framkommit är resonemanget kring § 4, om centern vill förstöra så mycket som möjligt av sin egen politik bör man förfara precis som vtm Thörnroos föreslog att man begraver det i lag- och kulturutskottet.
Från landskapsregeringen har vi analyserat frågan. Tittar man i lagförslaget ser man att en förordningsfullmakt redan finns idag i den befintliga lagstiftningen, det ser man tydligt i parallelltexterna. Förordningsfullmakten gäller enbart de sju numrerade som nämns i lagen. Det är ingenting nytt det har tidigare funnits. Vi kan notera att om vi tänker logiskt så finns det inte ens teoretisk möjlighet att § 4 förordningsfullmakt skulle kunna leda till en negativ särbehandling. Den kan i alla lägen enbart leda till en positiv särbehandling dvs. om vi tar in tandvårdskostnader in i högkostnadsskyddet och godkänner de som en del av det innebär det alltid en positiv särbehandling av individen.
Förstås kan man ha politiska invändningar mot detta om inte formella, man kan fråga varför man har det överhuvudtaget? SOTE-reformen som vi har nämnt flera gånger här idag, delvis ger ett svar på det varför vi vill ha det så. Om SOTE-reformen förvekligas som det har föreslagits av den finländska regeringen innebär det att alla våra avdrag inklusive sjukkostnadsavdraget blir obrukbara om det faktiskt kommer en sådan proposition till riksdagen. Sedan har vi en stor faktor x som handlar om del två av SOTE den s.k. flerkanalsfinansieringen, allting som sker via Folkpensionsanstaltens socialförsäkring.
Åland behöver ha redskap för att kunna skydda vissa grupper, exempelvis de som idag får tandvård. Några av dessa redskap försvinner möjligen i och med SOTE. Då är det bra att det finns en förordningsfullmakt som gör att landskapsregeringen med relativt kort varsel kan föra in exempelvis tandvårdsavgifterna i högkostnadsskyddsandelen ifall landskapsregeringen skulle bedöma att så behövs. Därför är förordningsfullmakterna numrerade i § 4 och de är väldigt viktiga att de finns där. Det har funnits förordningsfullmakter också tidigare i det här slaget. Det är beklagligt om det här är centerns linje att vi ska försöka fördröja, begrava det, utreda till döds med tanke på att det här, precis som vtm Thörnroos var inne på, ursprungligen är centerpolitik. Centern har i högsta grad varit drivande och intresserad av att genomföra de förändringar som landskapsregeringen nu lägger fram.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Ålands Framtid har alltid hävdat att man inte får vara främmande på att titta på inbesparingar och inkomstmöjligheter oberoende vilken organisation det är. Förslaget till avgifter och avgiftshöjningar är bra ur förslaget som ligger. Jag har i olika sammanhang besökt sjukhuset ett antal gånger och de två sista gångerna när jag skulle betala för de tjänster jag skulle få hade jag nått högkostnadstaket så det kostar inget. För mig är det främmande att man inte behöver betala någonting. Man är alltid beredd att betala 20 euro för ett besök på sjukhuset. Det motsvarar överhuvudtaget inte de verkliga kostnaderna. En höjning av högkostnadsskyddet med 100 euro är åtminstone inte för mig mycket.
De som är i arbetsför ålder och de som har höga arbetspensioner har absolut möjlighet att under ett år betala 475 euro. Slår man ut det på 12 månader är det ringa summor som det kostar. Det är bara att fundera på vad man använder pengar till, mycket onödigt annat och kanske inte alla gånger tänker på vad det kostar då. Men när det gäller sjukhus och den vård som är, som är underbar här på Åland, så borde man vara beredd om man har råd att betala ett högkostnadsskydd på 475 euro.
Ltl Aaltonen berörde psykiatrins tjänster att de enligt socialdemokraterna borde vara avgiftsfria. Där håller jag inte med. Det finns också personer som söker psykiatrin idag som inte har dåliga inkomster. Det är inte bara dåligt bemedlade som går dit och då måste man kunna falla under samma normer och gränsdragningar som andra besök när det gäller sjukvård. Inte är det roligt för en som har drabbats av cancer att betala för sig, men går man till psykiatrin och får hjälp för sin livssituation och har råd så borde man också kunna betala för sig.
Vi stöder förslaget. Avgifterna man har lagt behöver följas upp, tittas över och göras en bedömning efter ett år och se ur det har fallit ut och vad ålänningarna säger om det. För oss är det ett välkommet lagförslag för att öka intäktssidan.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Precis som ltl Eklund var inne på när vi hörde de olika pensionärsföreningarna runt om på Åland så hade de samma inställning. Det är självklart att vi ska betala för oss, vi förstår att ni behöver spara bara ni ser till dem som har en lägre pension att de inte blir drabbade, att de inte har råd att söka hjälp. I arbetsgrupperna försökte vi se till det. Landskapsregeringen har följt det. Har man en pension på 22 700 euro som var ett exempel har du en beskattningsbar inkomst på 15 077 euro. Det betyder att pensionen är på 1 892 euro i månaden. Högkostnadsskydd är då på 250 euro/år.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Vi är inte oense i tankegången. Det är egentligen hur man själv värderar vad man använder pengarna till. Slår man ut 475 euro på 12 månader har alla råd att betala ett högkostnadsskydd även om har en tillgänglig inkomst på 15 000 euro.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Blir inte förvånad, men det är talande att som vanligt när vi diskuterar generella högkostnadsskydd och generella skydd för människor som har dåliga inkomster får man från borgerligt håll alltid höra att jag har så bra inkomst att jag kan nog betala. Det är inte vad det handlar om. Det handlar om en generell välfärd som ska hjälpa alla i samhället. Då måste man se till dem som kanske har betydligt högre sjukdomskostnader, mycket mediciner, extra utgifter för att ta sig dit med taxi och liknande. Det här är något som ska hjälpa alla inte bara de som har råd.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Vet inte vart ltl Holmberg vill komma för jag har inte sagt emot lagförslaget. Vad jag förstår står socialdemokraterna bakom det också. Finner ingen oenighet mellan ltl Holmberg och mig. Vet inte vad ltl Holmberg menar med sitt inlägg.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag tog fasta på det enkla faktum att man kan betala 20 euro varje gång man går, det spelar ingen roll det ska aldrig vara helt gratis. Det är jättebra om det faktiskt är gratis att man inte drar sig de sista gångerna för att gå och söka den vård man har rätt till i vårt samhälle.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Exemplet på 20 euro drog jag för min personliga del, tog inte generellt exempel för alla. Jag värdesätter den sjukvård vi har idag och 20 euro är inte mycket om man måste gå till läkare och få vård. Det är inget förslag utan min egen åsikt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Socialdemokraterna sade att vi inte är lika positiva till att landskapsregeringen tar bort den psykiatriska öppenvården från listan på avgiftsfria tjänster, men vi motsätter oss inte det. Det finns en problematik. Det finns en lag i Finland från 2011 som säger att man har rätt till rehabiliterande psykoterapi om man är mellan 16 och 67 år. De här tjänsterna har i sin helhet betalats av FPA. Vi har inte haft några privata psykoterapeuter på Åland och då har man gått till ÅHS för att kunna få hjälp och komma tillbaka till arbetslivet eller fortsätta sin utbildning. Det här gäller framförallt unga flickor som mår psykiskt illa för att få hjälp och stöd. När vi inte har haft tjänsterna kan man inte heller införa avgifter för den här verksamheten inom ÅHS.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag känner inte till vad psykiatrin erbjuder för tjänster och utgår generellt att den tjänsten ltl Aaltonen nämner har varit tillgänglig. Rent generellt menar jag att personer som har god inkomst som går till psykiatrin borde ha råd att betala för sig, det borde inte vara gratis. Jag fick den uppfattningen av ltl Aaltonen att psykiatrin inte borde vara avgiftsbelagd överhuvudtaget om socialdemokraterna fick bestämma.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Det är så vitt skilt beroende på vad man har för inkomster. Det kan hända att ÅHS styrelse måste titta noggrannare på det i framtiden. Jag sade i mitt anförande att man noga ska tänka sig för innan man inför avgift för den här patientgruppen. ÅHS styrelse och landskapsregeringen har gett förslag på att man också ska sänka avgifterna till öppenvården inom psykiatrin, vilket socialdemokraterna välkomnar.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Finner inte så mycket att tillföra. Ltl Aaltonen har sagt socialdemokraternas åsikt och den framkommer inte i förslaget, jag diskuterar landskapsregeringens förslag.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Tack, fru talman! Bästa ledamöter, bästa regering. Det gläder mig att ministern är på plats och att han svarar på frågor. Det gläder mig att ltl Johansson hade en bra redogörelse över era motiv så att man förstod dem ännu bättre varför ni har de gränser ni hade.
Den psykiatriska öppenvården skriver ni att ni möjliggör avgifter där och flera personer har tagit kontakt med mig och tycker att det låter märkligt att man ska börja ta avgifter i den gruppen. Senare skriver ni att ni ännu inte ska ta avgifterna men det har inte uppmärksammats för allmänheten. Varför har ni den skrivningen för det ger å ena sidan en signal men å andra sidan har ni ändå inte tänkt införa det?
Eftersom ni vill höja självfinansieringsgraden vilket är helt rimligt. Sedan kommer högkostnadstaket hur man ska behandla det. Där har det varit diskussion kring åldersstrukturen, håller med ert förslag att ni mera tittar på inkomsterna, inte på åldern. Mellan 60 och 75 kan det vara stora variationer i inkomsterna och då är det inkomsterna som ska avgöra om man ska nå taket, inte åldern.
De som har sjukpension som har ett högre högkostnadsskydd, 16 000 istället för 14 000 euro, har man sjukpension är det rimligt att man har högre sjukkostnader och då kanske man kunde ha den lägre summan på 14 0000 som gräns för sjukpensionärer. För personerna finns också ett sjukvårdsavdrag som råkar halveras kring 15 000, det betyder att går de över 14 000 höjs högkostnadsskyddet samtidigt som det blir 15 000 minskar avdragen för sjukkostnader så att det blir 16 000 och då blir det ett högre högkostnadsskydd. Har ni beaktat den och kan tänka er att sänka gränsen för sjukpensionärer?
Minister Wille Valve
Flera frågor lyftes av ltl Toivonen och jag ska försöka svara på dem. Vad gäller frågan kring psykiatriska öppenvården, ja det kan synas märkligt. Som utskottet kommer att märka, när man synar det närmare att vi redan idag uppbär vissa avgifter i psykiatrisk vård. Här finns vissa frågetecken kring om det verkligen finns en stabil laglig grund för det. Landskapsregeringens avsikt är att tydligt möjliggöra detta att det finns en stabil laglig grund. Det finns också förändringar i hur både den psykiatriska sluten- och öppenvården fungerar idag, vi ser idag att det finns andra behov. Synar man avgiftspolitiken noggrant i sömmarna så som den har fastställts i avgiftshandboken kommer man att se att där finns en medveten politik, vi vill sänka tröskeln för öppenvårdsåtgärder för att vi ser att det ger nytta för samhället och för den som behöver öppenvårdsåtgärder. Det möjliggör att man har kvar en fot i samhället att man inte blir helt avskärmad ifrån det. Där finns en viss linje.
Befolkningsstrukturen, där ska man bena ut frågorna varför det är 21 år? Det beror på att vi ser en förändring i befolkningsstrukturen på Åland. Vi ser att unga studerar längre än vad de gjorde tidigare och därmed ser vi också att det finns en förlängd försvagad betalningsförmåga. I den andra ändan av 65 till 74 år ser vi motsatt tendens. Där finns fortfarande vissa grupper som vi har identifierat som behöver stärkas upp, i den mån de behöver stärkas upp så är det direkt avhänget av inkomstgränserna och därför föreslås den här strukturen.
Ltl Toivonen frågade kring sjukpensionärerna, där är gränsen 250 euro för högkostnadsskyddet om inte inkomsten är under 14 000. Om sjukpensionären har en inkomst som är under 14 000 är högkostnadsskyddet 125 euro. Frågan om vi bedömer det som ett tillräckligt skydd, ja det gör vi med det underlag som vi har tillgängligt nu och som finans- och näringsutskottet kommer att kunna fördjupa sig i om man vill.
Vi har varit väldigt tydliga med att vi vill utvärdera detta. Vi vill förslagsvis utvärdera efter att ett år har uppfyllts med den nya reformerade avgiftsstrukturen och specifikt ställa frågan att uppnåddes de målen som landskapsregeringen satte? Det är en viktig process som kommer att behöva göras.
Ltl Tony Wikström
Tack, fru talman! Lagförslaget underlättar för många åländska familjer, det kommer att vara gratis upp till 21 år att gå till hälsocentralen och för specialsjukvården träder högkostnadstaket in och sänkts till 100 euro upp till 20 år. Dessutom kan nämnas att barns självrisk för FPA subventionerade mediciner är noll euro. Jag berättar detta eftersom många familjer på Åland, fler än i Finland och Sverige har försäkringar. Det är inget fel med det, de kostar ungefär 90 euro för en basförsäkring för barn och unga idag. Med framtidens e-recept och e-kvitton blir det ganska enkelt att sköta sina sjuk- och medicinärenden elektroniskt. Dessa pengar kan om man så väljer läggas på en ny vinterjacka eller sparande till barnet. Det är helt frivilligt och jag hoppas att informationen går ut till åländska familjer så att de kan ta sitt eget val. Det är ett viktigt steg mot ett socialt skyddsnät och en välfärd på Åland.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Att ta en sjukförsäkring är en av de godaste tjänster man kan göra för samhället i stort och i smått. Dels får du en större valmöjlighet som privatperson och dels gynnar du det privata näringslivet både när det gäller privata sjukhus och försäkringsbolag och dessutom minskar du kostnaderna på den offentliga vården. Det är en strålande metod som är helt frivillig.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack talman! Pratar absolut inte emot försäkringsbolagen, de har väldigt fina tjänster och bra priser. Uppfattar att lagförslagets intention är att skapa en större trygghet för barnfamiljer och inte öka försäljningen för försäkringsbolagens vinster. Vill understryka att det förstås är helt frivilligt och många ser att det finns ett stort mervärde att ha en privat försäkring också.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Själva utformandet av avgiftssystemet har förstås inget att göra med försäkringsbolagens vinster eller icke vinster utan det har att göra med barnfamiljernas trygghet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé
Kunde inte låta bli att engagera mig i den föregående repliken. Håller med föregående anförande om att kunna ta en privat sjukförsäkring är bra. Vi får inte glömma bort att det finns en grupp som har svårt att få en sjukförsäkring. Det finns också en grupp som inte anser sig ha råd att teckna sjukförsäkring. Här är det jätteviktigt att sjukvården ska vara tillgänglig för alla. För barnen måste vi se att den allmänna sjukvården har låga avgifter och är lättillgänglig.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack talman! Nu förstår jag nästan ingenting, var någonstans i denna lagframställning skulle man måsta stänga en dörr för att ha en privat sjukförsäkring? Förstår det som ltl Winé säger att man nu värnar om de som har det tufft i samhället. Det är precis de som den här lagstiftningen gör. Om man då vill välja att har en privat sjukförsäkring för säkerhets skull ifall man vill söka ett alternativ i ett annat land eller kunna söka sig till den privata sjukvården det förstår jag inte problematiken i. Är det ett ställningstagande från socialdemokraterna att inte teckna privata sjukförsäkringar i försäkringsbolagen?
Ltl Göte Winé, replik
Tack talman! Det var inte vad jag sade. Jag sade att det är jättebra att teckna en sjukförsäkring för dem som har råd. Det är viktigt med inslaget som kommer i denna lag att det är avgiftsfritt för barn, det lyfter jag på hatten för. Det är bra med privat sjukvårdsförsäkring men vi får inte glömma att det finns en grupp som inte har varken råd eller möjlighet att ta en försäkring och det är dem jag vill prata för att man också ser till deras behov vilket avgiftsstadgan gör genom att vi har gratis primärvård för barn under 20 år.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Det stämmer att det är avgiftsfritt, ingenting är gratis, för barn och ungdomar inom primärvården. Vi har hört av vtm Thörnroos att det är något som centern alltid har stöttat till hundra procent. Vi i arbetsgruppen från regeringspartierna var också rörande eniga om att det här är rätt väg att gå. Som det står i vårt regeringsprogram att stötta de som är svaga och behöver hjälp i samhället.
Ltl Göte Winé, replik
Tack talman! Vill tacka ltl Holmberg-Jansson som varit ordförande i arbetsgruppen, det är ett bra förslag som man kommer med. Familjetaket hoppas jag att kommer längre, med en hälsning till ministern. Man jobbar vidare från förra regeringen där man också diskuterade familjen och barnen i fokus, även detta lagförslag går vidare på det vilket jag varmt stöder.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Tage Silander
Fru talman! Min uppfattning är att det är ett bra och väl genomarbetat förslag som vi har att ta ställning till och som vi kommer att diskutera mera ingående i finas- och näringsutskottet. När jag har lyssnat på er andra och samtidigt satt och läste förslaget ytterligare en gång så riktar jag frågan till minister Wille Valve. Det anges här att för barn och ungdomar till och med de kalenderår som de fyller 20 år är kostnadsskyddet si och så. Vad är orsaken till att man särskiljer vem som ska få det här om man just har fyllt 20 eller nästan fyller 21, varför har man inte födelsedatumen som en gräns? Fyller man 1 januari så har man en viss situation, fyller man 31 december har man en annan situation. Man får alltså mera högkostnadsskyddsnytta i det ena fallet än i det andra fallet. Tack.
Ltl Bert Häggblom
Talman! Ltl Winé tog upp en intressant fråga, hur höga avgiftsgrunderna ska vara, sjukförsäkringarna eftersom landskapet tillåter att försäkringsbolag får komma och informera om sina försäkringar. Man bör vara objektiv och se det att det inte bryts när man fyller 16, 17, 18 år. Det finns försäkringar som bryts då och de sjukdomar de lider av då får inte gälla resten av livet, medan andra försäkringar är livslånga. Det viktigt är att den som tecknar försäkring tecknar rätt försäkring och när det offentliga står för den informationen bör man kontrollera upp det. De kostnaderna drabbar sjukvården.
De som får t.ex. cancervård och far till Åbo har det att göra med avgifter, FPA och deras svårigheter att man måste fara varje dag. Vill man bo på hotell får man inte ersättningen från FPA, far man varje dag med flyg så ersätter FPA. Det är ett absurt system bara för att man inte tillåter det. Nu har Cancerföreningen en lokal i Åbo men såhär är systemet för de som ska ha vård varje dag. Det är något man borde titta på från landskapsregeringens sida.
Minister Wille Valve
Tack för många intressanta anföranden. Ltl Häggblom nämnde dels försäkringarna. ÅHS styrelse, även om det inte direkt har att göra med det som ltl Häggblom nämnde specifikt, ser man över förhållandet mellan försäkringsbolag och organisationen ÅHS i kraft av det mandat jag tidigare nämnde.
Ltl Häggblom lyfte också upp cancervården hur det fungerar med ersättningar för FPA. En av de positiva sakerna med att befinna sig i en era med mycket reformer, vilket vi gör just nu nämnde SOTE-reformen och det pågår även andra, är att vi får en möjlighet att stöpa om de sätt på vilket vi hanterar socialförsäkringar idag i landskapet. Det är fullt möjligt med förändringar på det området inom de närmaste åren.
Ltl Silander nämnde frågan när man fyller år. Ska försöka besvara frågan men får återkomma med en fylligare redogörelse vid ett senare skede. Det finns motsvarande effekt i lagen nu och det här innebär enbart en tydligare reglering, det är något fler som omfattas av förändringen. Idag gäller högkostnadsskyddet kalendermånaden efter att man har fyllt 18 år, så som regleringen ser ut idag.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
6 Ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 5/2015-2016
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Bert Häggblom
Tack talman! Den här ändringen i plan- och bygglagen gäller att man skulle ha samma regler som i Sverige dvs. att man skulle tillåta att få uppföra 25 kvadratmeter utan att ha byggnadslov, det som i Sverige kallas Attefallshus.
Här är det begränsat till 15 kvadratmeter, det här skulle vara en viktig förändring som är efterfrågad i landskapet. Det finns andra lagtekniska förslag som utskottet bör titta på som brister idag och är godtycke i lagstiftningen som egentligen strider mot den rättssäkerhet som vi ska ha så som den är utformad, t.ex. texter för att tillvarata grannars intresse eller allmänna intresse. Det minsta man kan säga om den här bestämmelsen är att den är anmärkningsvärd för den ger utrymmer för ett godtycke från byggnadsnämndens sida och sådant ska inte finnas i lagstiftning.
Hoppas att lagtinget kan godkänna det här och att man inte ska se på opposition och regeringsblock, det här skulle vara en injektionsspruta dels för byggbranschen men även för folk så att man kan bygga till s.k. Attefallsstugor.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag ser med intresse fram emot behandlingen av lagmotionen. Det här ligger helt i riktning med moderat politik att förenkla byråkratin för våra medborgare. Ser fram emot vad finans- och näringsutskottet kommer fram till.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack för understödet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Som undertecknare av motionen stöder vi från Ålands Framtid motionen. Som nämndes i ett replikskifte om förenklade regelverk och göra det enklare för att fatta beslut i byggnadsnämnder och andra instanser sådant ska man förivra.
Det finns också andra aspekter i detta och det kopplar jag ihop med min motion angående stimulansåtgärder för byggbranschen, det här är ett typexempel på hur man kan agera snabbt om man antar lagförslaget. Byggbranschen och alla dess näringsidkare som berörs av byggbranschen lågkonjunktur har det tufft just nu och kommer att få det ännu tuffare över vintern. Då är detta en möjlighet för Ålands lagting att visa att vi försöker göra något.
Jag gav några förslag i samband med att jag presenterade min motion om stimulansåtgärder om att landskapet skulle fundera på borgensgarantier, ökade hushållsavdrag eller avdrag för att bygga. Det viktigaste vore nu att man kommer till skott ganska snabbt och den här lagmotionen som är lagd är ett bra förslag.
Även borgensgarantier borde vara intressant för landskapsregeringen. Bekymret idag är när unga familjer ska bygga är att det blir ett glapp mellan vad en ung familj får låna på ett nytt hus och eget kapital. EU-direktiv har reglerat att det egna kapitalet ska vara högre än vad det normalt har varit gör att många unga inte har möjlighet att bygga. Det finns efterfrågan och intresse att bygga men sedan när man går till banken och försöker verkställa får de nej och tack, ni måste ha större eget kapital. Det är inte alla som har föräldrar eller andra som kan stå som borgen för eget kapital och då borde det finnas en möjlighet från landskapets sida. Sist och slutligen är det väldigt små pengar som borgenförbindelsen rör sig. Det kan göra mycket åt branschen om man är i en kris och den krisen har redan påbörjats.
Jag stöder lagmotionen och hoppas att övriga i lagtinget också kan göra det och påskynda det.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
7 En åländsk gymnasieexamination
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 4/2015-2016
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! En åländsk gymnasieexamination, vi är åtta lagtingsledamöter som har lämnat in förslaget och varför bör vi titta på frågan? Jag ska ge fyra goda motiv.
Det första är som vi alla känner till att studentexamensproven i Finland under flera år har lidit av ganska återkommande översättningsbrister vilket har gjort att man kan ifrågasätta om studentexamensproven på lång sikt har förutsättningar att vara rättvisa för ålänningar och svenskspråkiga i Finland. Vi klagar ofta över detta och skickar brev men frågan är om vi inte på sikt borde fundera om vi kan lösa problemet själva med en egen examination.
Merparten av de åländska studerande söker sig till Sverige för vidare studier. Det gör att vi måste ställa oss frågan om vi har vi en examination, en utbildning som fungerar bra utifrån den verklighet som vi faktiskt ser att man av språkskäl eller andra skäl söker sig till Sverige. Vi ska förstås inte styra våra ungdomar och säga vad som är bättre utan de ska ha full frihet att söka sig vart de vill. Vi måste samtidigt se på realiteten att merparten söker sig till Sverige och då ska vi förstås se att det fungerar smidigt, att man lär sig rätt och relevanta saker för att kunna gå vidare till studier på högre nivå i Sverige.
Mot bakgrund av det som har framkommit i media under den sista tiden att antagningen till svenska högskolor och universitet har översättningen ifrågasatts av de åländska betygen och möjligheten till tillträde till högre utbildning i Sverige har blivit ett problem. Något vi alla är överens om är att det är viktigt och att det behöver lösas. Under ett längre perspektiv kan man ställa sig frågan om vi också borde fundera när vi lägger upp vår utbildning, examina att vi ser till att skapa ett system som fungerar bra och som passar bra ihop med det svenska systemet så att vi ska slippa den här typen av diskussioner framöver.
Borde man istället för den lösning som vi har idag, med ett informellt avtal mellan landskapsregeringen och högskoleverket gå in för att få ett ordentligt formellt avtal på hur det ska skötas framöver så att vi skulle slippa den här typen av orosmoment när det görs förändringar på svenska sidan, hitta en långsiktig lösning också på det här problemet. Ett helhetsgrepp om vår utbildning om vår utbildning och vår examination skulle kunna vara en del i en sådan lösning.
Samtidigt vet vi också att man har helt andra resurser i Sverige när det gäller läromedel och läromedelsforskning, speciellt om man jämför med den svenskspråkiga sidan i Finland. I Finland går man nu in för att slopa den obligatoriska svenska undervisningen i grundskolan. Det är ingenting som gör att efterfrågan på svenskspråkiga läromedel efter de finska läroplanerna, läroplansgrunderna kommer att öka i framtiden, tvärtom finns det en stor risk att det kommer att finnas mindre resurser att utveckla läromedel på svenska enligt de finska läroplanerna.
Åland har historiskt sett varit smarta som har valt att följa de finska läroplanerna till stor del för att kvaliteten på utbildningen i Finland har varit bättre än den svenska. Frågan är om vi ändå inte klarar av att skapa en högkvalitativ utbildning på Åland mera baserat på det svenska systemet. En utbildning som är mera anpassad efter det svenska och den verkligheten att de studerande i högre utsträckning söker sig västerut efter sina studier, något som inte var lika självklart tidigare om vi ser bakåt i historien.
Det är därför som vi i klämförslaget föreslår att lagtinget ska uppmana regeringen att utarbeta en åländsk gymnasieexamination som har förutsättningar att fungera felfritt på svenska. Ordet förutsättningar är där väldigt viktigt för det handlar om att ta ett långsiktigt perspektiv på det. Vi ser den språkliga utvecklingen i Finland, vi behöver förmodligen anpassa vår utbildningspolitik, anpassa sättet att examinera våra gymnasieelever för att kunna skapa långsiktiga förutsättningar för dem att examineras rättvist och på svenska.
Det handlar sammanfattningsvis om en mera självstyrd utbildningspolitik som inte är lika bunden till det finska systemet idag. Det handlar om en hållbar svenskspråkig examination och antagning.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Det är samma språkproblematik som ltl Jonsson nämner i sin motion som man även kan finna i de digitala proven som kommer från finska studentexamensnämnden. Jag anser att det är oerhört viktigt att åländska ungdomar kan skriva studentproven på svenska, utan översättningsfel eller andra översättningsbrister. Det handlar ändå om grunderna i självstyrelsen och om rättssäkerheten för våra åländska ungdomar, vad är viktigare än det? Hoppas att utskottet kan undersöka och se om det här skulle vara rätt väg, det är en intressant motion.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack för de värmande orden. Det har inte kommit till min information att det skulle ha varit problem den här hösten. Men om det uppenbarligen är det så talar det ännu starkare för att man borde göra något istället för att fortsätta skriva brev och klaga på att ingenting fungerar. Utbildningspolitiken är faktiskt ett område där vi har full behörighet i Ålands lagting och alla möjligheter att åtgärda den här typen av brister om vi bara har viljan att så göra. Jag hoppas på en fin behandling i utskottet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Tony Asumaa
Tack, fru talman! Åtgärdsmotion nummer fyra gäller en egen åländsk gymnasieexamination, bristande översättningar av studentfrågor har förekommit det är helt korrekt. Från landskapsregeringen och Ålands lyceum påtalar alltid dessa eventuella brister och som vi inte anser är acceptabla med tanke på t.ex.de studerandes rättssäkerhet.
Förhoppningsvis blir dessa fel färre när proven digitaliseras eftersom det då finns en större möjlighet att påverka provets utformning och eventuellt uppdatera språkliga brister i realtid och långt före det trycks. Att läromedlen i hög grad är finlandssvenska har främst att göra med att dessa täcker in kursinnehållet på lyceet men givetvis även på att studentfrågorna bygger på det kursinnehåll som böckerna omspänner.
Att detta skulle ändras för att merparten av de studerande åker till Sverige saknar då koppling. Den åländska gymnasieexamen bygger nämligen på att vi följer de obligatoriska och fördjupade kurserna som ges på fastlandet. Samt att studentexamen inte beaktas i Sverige, men notera att väl de kurser som ligger till grund för gymnasieexamen. Noteras bör också att den studerande inte får skriva studenten om hen inte har läst de kurser studentexamen bygger på. Detta är ett krav som ställs från studentexamensnämnden och rektorn på Ålands lyceum garanterar skriftligen att de studerande har slutfört de 75 kurser gymnasieexamen omspänner. Studerande som inte uppnått de stipulerade 75 kurserna stoppas från att få studentexamen.
Gällande läromedel digitaliseras väldigt mycket för tillfället och vi är på intet sätt tvingade att använda ett visst läromedel så länge det centrala innehållet i varje kurs täcks in. Nämnas kan att man redan idag vid Ålands lyceum använder sig av kurslitteratur producerad i Sverige, producerad av nationalencyklopedin så sker också i ämnen kort kemi och fysik. Flera ämnen kommer säkert undan för undan. Digitala läromedel används även i psykologi men dessa kommer från fastlandet. ViRum är ett annat samarbete som börjar användas vid Ålands lyceum. ViRum är ett digitalt samarbete mellan finlandssvenska skolor i nära samarbete med Åbo akademi.
Vad som är oroande med åtgärdsmotionen är att den bara riktar sig mot Sverige och Finland. Även om Finland gick med på att en åländsk gymnasieexamen kom till stånd, vilket vi har erfarit av att det inte gjort tidigare när vi provade ha en åländsk gymnasieexamen tidigt 2000-tal stängs dörrar till resten av världen. Vart man än i världen vänder sig, förutom Sverige är det studentexamensbetyget som är inkörsporten till högre studier. Inte gymnasieexamen vare sig det skulle vara ett åländskt eller ett finskt. Studentexamen innebär att man kan söka till ex. England, Scottland, Italien mm.
Högskoleverket som nämns i texten finns inte längre utan det heter idag universitets- och högskolerådet. Ingen kan ha missat att man från UHR vill höja kraven för de åländska studerande att komma in på utbildningslinjer och som vi från landskapsregeringens sida jobbat med att motverka.
Om den svenska utbildningsvägen blir svårare att nå kommer våra ungdomar att eventuellt behöva ta sig till andra utbildningsländer. Då behövs verkligen studentexamen och inte en egen hopsnickrad gymnasieexamen som saknar allt vad behörighet innebär. Förslaget till åtgärdsmotionen är illa underbyggt har man t.ex. en kostnadskalkyl, har den gjorts eller vem skulle ta fram den åländska gymnasieexamen? Vem skulle kontrollera att nivån bibehålls och att inte en betygsinflation sker, något som man kunnat se i vårt västra grannland. Vilka länders myndigheter skulle lägga ner möda på att ekvivalera den åländska gymnasieexamen? Värt att även lägga på minnet är att det inte finns något skriftlig överenskommelse mellan Sverige och Åland om att de åländska ungdomarna ska söka på gymnasiebetyget.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! Problemet med språket i våra studentexamensprov beror på att när man gör upp studentexamensproven har man ämnesgrupper som studentexamensnämnden har tillsatt. Problematiken är att man tar experter inom ämnen men det finns inget krav på att någon ska ha svenska som modersmål, ett krav som man nödvändigt borde framföra från åländskt håll.
När det gäller att man för all framtid måste ha ett examensprov för att kunna söka studieplats ute i världen tror jag inte att stämmer. Man har bestämt i Finland att det nationella provet är ett studentexamensprov, men Finland kan mycket väl besluta sig för att det är en gymnasieexamen som ska vara den nationella examen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Det är klart att det är viktigt att ha en examination som erkänns och fungerar ute i världen. Orsaken till att man använder den finska, studentexamen är för att det är den som finns och den använder man. Man har inte fört diskussionen om olika alternativ. Skulle vi från åländsk sida säga att vi har den här examinationen nu så har finska staten en skyldighet att se till att det svenska språket fungerar på Åland. Nu får ni hjälpa till och gå i god för den här utbildningen när våra ungdomar söker sig till England eller Scottland som ministern nämnde, då måste man ha förståelse för en sådan argumentation från åländsk sida.
Om man höjer kraven från Sverige på de åländska studerandena och gör det svårare att komma dit sade utbildningsministern att det blir ännu viktigare att se till att man har studentexamen. Vi måste tänka tvärt om, vi ska se till att vi har möjlighet för de studerandena att söka sig västerut om man så önskar istället för att ge upp och se till att det är lättare att söka sig österut istället. Det andas uppgivenhet.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, ltl Axel Jonsson ibland är det underhållande i talarstolen men det må så vara.
Vad gäller studentexamen måste vi hålla oss till realiteterna vad som gäller idag och att det ska vara rättssäkert för våra studerande. Vi har absolut inte gett upp, tvärtom har vi kämpat hårt för att universitets- och högskolerådets justering av kompetenspoängen skulle justeras. Vi har gjort allt i vår makt vad vi har kunnat. Sverige är ett eget land och vi kan inte påverka deras lagstiftning och reformer. Vi har gjort vårt yttersta både från tjänstemän och politiskt håll för att låta dem förstå i vilken situation vi är i. Vi har absolut inte gett upp utan vi jobbar på den fortfarande varje dag, remisstiden har gått ut och vi får se vart vårt arbete har lett.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är klart att detta system gäller idag och som är rättssäkert, hur rättssäkert det är när man inte får skriva proven på sitt eget modermål och räkna med att frågorna är rätt formulerade. Det vi vill visa med motionen är möjliga alternativ till att utveckla den åländska utbildningen så att man faktiskt ska kunna lösa problemen på sikt. Att göra den åländska gymnasieutbildningen mera kompatibel med det svenska systemet så att vi ska slippa den här typen av utmaningar framöver. Tycker inte ministern att man borde tänka och resonera i dessa banor för att utveckla den åländska gymnasieutbildningen? Göra det lättare för studerande att söka sig västerut när vi ser att intresset är så stort istället för att som nu riskera att göra det svårare tack vara att vi har olika utbildningssystem.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Det viktigaste för de åländska studerande är att de kan söka vart de vill i vilket väderstreck som helst norr, söder, öster eller väster, vi bra på vädersträck på Åland. Det är viktigast är att vi bibehåller alla kanaler öppna för studerande att åka ut i världen och faktiskt kunna studera. Vi har ändå begränsade resurser och det är viktigt att vi utvecklar gymnasieutbildningen och just nu är det stora projektet att digitalisera studentexamen. Elva ämnen kommer att skrivas digitalt så personligen skulle jag sätta pengar på att utveckla utbildningen inom Ålands lyceum än att lägga det på mera byråkrati som detta innefattar.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl John Holmberg
Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson för motionen, jag ska inte upprepa det som ltl Asumaa sade. Vill poängtera att det från Ålands lyceums ledningssida har språkproblematiken aktualiserats och där ser man positivt på att studentproven blir digitaliserade, där kommer man att i realtid kunna rätta till eventuella språkproblem. Jag vill också lyfta problematiken med att bygga upp en motsvarande examensnämnd det är en väldig byråkrati och kostnad. Man kan gå in på finska studentexamensnämnden och titta på den organisation som finns där. Ska vi skapa något som är rättssäkert och kvalitativt behöver det vara i den storleken. Det är glädjande att våra åländska studerande, visst majoriteten vänder sig till Sverige, men ett trendbrott är att fler vänder sig till Åbo och Helsingfors men många väljer också andra länder utanför Europa och i Europa. Valfriheten att ha en kvalitativ utbildning som ger möjligheter att söka till högskolor och universitet över hela världen är viktig.
Det bästa för oss är att vi tillsammans med övriga svensk-finland, språkproblematiken är inte ett åländskt problem, gemensamt ser till att vi stärker språket i studentproven.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
8 Grundläggande privatekonomi i skolan
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 5/2015-2016
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Även här är vi åtta lagtingsledamöter som föreslår att i dagens förändrade värld där allt fler sms lån är aktuella och man kan beställa saker över nätet med ett knapptryck, vilket man inte har haft möjlighet till tidigare, kräver att vi också inom den åländska utbildningen ger våra ungdomar bättre möjligheter att handskas med sin privatekonomi och ger dem grundläggande förståelse för grunderna i det.
Initiativet kommer ursprungligen från vår ungdomsgrupp i Ålands Framtid, Ung Framtid Åland som har diskuterat frågan och fört fram detta inför partistyrelsen som tycket att förslaget var bra och valde att föra det vidare till lagtinget för att få en diskussion och behandling av frågan. Det här det bästa exemplet på hur ungdomspolitik ska fungerar, att man utmanar och kommer med förslag och tvingar oss som sitter här att tänka till att vi lyssnar och för idéerna vidare.
Det har varit en intressant debatt om det i medierna sedan vi lämnade in förslaget som utskottet kan fördjupa sig i när det kommer kloka synpunkter från olika håll. Förslaget har fått både gehör och kritik. Som med alla andra förslag när man föreslår att något ska tillföras utbildningen då frågar alla, jaha vad är det då som ska bort istället? Därför tänkte jag ge min egen personliga reflektion på den frågan även om vi har varit noga med i motionen att inte skriva vad som bäst skulle tas bort.
Jag ställer mig frågan om man ska lägga så många timmar som man gör på hemkunskap. Där menar jag att de flesta familjer har goda möjligheter att hjälpa sina barn att lära sig hur hemkunskapen ska fungera. Det finns betydligt fler föräldrar som har svårigheter att få sin ekonomi att hålla ihop och sköta den på ett bra sätt. Där skulle det vara viktigare från samhällets sida att göra en insats, att ge våra ungdomar goda förutsättningar att hantera en privatekonomi. Det kunde vara en bra satsning för Åland på lång sikt att se till att vi har självständiga och ekonomiskt ansvarsfulla ungdomar som tar sig an vuxenlivet efter avklarad utbildning. Det är viktigt att man behandlar frågan på allvar i utskottet och beaktar den i det pågående arbetet med att skiva ny läroplan där det föregår diskussioner för fullt. Hoppas att det här är något man kan beakta i det arbetet.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson. Det är glädjande att höra att ni har driftiga ungdomar i era led. Det finns många nya ämnen som vill in i skolvärlden och vet att mycket är beroende på läraren. Privatekonomi är något du kan integrera i väldigt många av dagens ämnen i skolan Det handlar om planering och fantasi ända från årskurs ett och hela vägen upp till årskurs nio. Det är kanske ett steg i den riktningen att man ska trycka mera på det att få in det i befintliga ämnen men vända det till en privatekonomisk touch i ämnena.
Ltl Axel Jonsson, replik
I motionen föreslår vi att man ska integrera det på lämpligt sätt i undervisningen. Men det finns stor frihet för lärarna att välja vad man lägger fokus på. Vi måste också ställa oss frågan vad man politiskt vill att man ska prioritera. Det är viktigt att man sänder signalen åt lärare och skolorna hur man ska prioritera. Det är trots allt vi som betalar för utbildningen i det långa loppet och som skriver läroplanerna så det är klart att vi måste komma med tydliga besked. Från vår sida vill vi vara tydliga med att det här är ett område som prioriteras.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Ska inte upprepa det som ltl Holmberg sade utan kan ge några förslag på hur man kan integrera det i redan befintliga ämnen. I matematiken t.ex. kan man kontrollera vad en smarttelefon egentligen blir att kosta på avbetalning, hur ens kontokredit fungerar, hur man kan spara till en ny jacka, vad kostar läsk om man köper den i kiosken eller en och en halv liter i köpladan. 25 gångers kort på Mariebad kontra dagsbiljett, hur mycket sparar man att köpa det? Sådana enkla saker som kan integreras i dagens ämnen.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är intressanta förslag som kommer från ltl Wikström. Man kan antingen göra det till ett eget ämne eller integrera det i befintliga ämnen. Jag har inga starka känslor för varken det ena eller andra alternativet men det är viktigt att vi sänder en politisk signal att det här är något vi vill lägga fokus på som vi vill ge våra ungdomar bättre färdigheter i än vad de får idag.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Vill komma lite utanför lådan och peka på en kollega till dig Isac Boman, som har beskrivit penningmakten utifrån lite olika perspektiv. Man kan gå utanför boxen när man talar om ekonomi och vad det egentligen går ut på. Ännu ett ämne kunde vara gymnastiken där man räknar kalorier, kost och löprundor. Vill påminna om att hemkunskap är ytterst viktigt, det är väldigt bra att våra barn kan laga mat utöver kladdkaka.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det finns förstås jättemycket som är viktigt i skolan, allt för mycket egentligen vi vill lära våra barn. När man lägger ett förslag om att införa något nytt i läroplanen bör man också komma med tankar om vad man eventuellt kunde prioritera bort. Man kan tyvärr inte prioritera allt även om vi i den här salen gärna skulle göra det så låter det sig inte göras. Därför gav jag mina personliga tankar vad man eventuellt kunde dra ner på, för vi kan inte öka timmarna hur mycket som helst. Det är klart att vi måste prioritera här också och vi prioriterar tydligt det här framom den hemkunskap som vi har i dagens utbildning.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Tony Asumaa
Tack, fru talman! Privatekonomin är viktig för oss alla och vi vet att vi i dagens konsumtionssamhälle hur lätt det är att bli av med sina pengar allt som nämns här med appar, spel och annat. Vem har inte köpt onödiga appar, det tror jag alla kan skriva under i den här salen.
Det här gäller oss alla inte bara våra barn och ungdomar, det är lika viktigt för oss alla att känna till vår privatekonomi. Under dagen när vi suttit här har Intrum Justitia kommit med en rapport där man kartlagt att 39 procent har problem att betala sina räkningar. Det är i allra högsta grad ett problem i hela samhället och därför av yttersta vikt. Samtidigt tror alla att man kommer att tjäna mer i framtiden, vilket gör att man inte ens förstår att hålla tillbaka med sina pengar.
Gällande privatekonomin i skolan, vet inte vilken nivå som har nämnts men säkert alla nivåer från grundskola till gymnasienivå och det är viktigt att det införs i alla. I grundskolans läroplan finns idag ett ämne som heter omgivningskunskap och en underrubrik, hemmet och fritiden där man undervisar i pengar och konsumtion. Den finns i läroplanen idag och går säkert att utveckla vidare. Gymnasieutbildningens allmänna läroplan finns på sidan nio om hållbarhet och entreprenörskap där man också lyfter de privatekonomiska delarna.
Ämnet är viktigt och berör oss alla och vi vet att grundskolelagen ska revideras och i samband med det revideras läroplanerna. Givetvis ska läroplanerna följa med i samhällsutvecklingen och det här är säkert ett ämnesområde som det kommer att läggas fokus på.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Tack minister Asumaa för bra inblick i detta. Man kan se var man kan få in det t.ex. i högstadiet, men det finns till viss mån redan. På gymnasialstadiet har de valbara kurser där man kan rikta in hur man gör det. På Ålands folkhögskola har man en kurs i privatekonomi där man lär sig vad det innebär att flytta hemifrån och att de därigenom får inreda lägenheter och sedan ta reda på vad det skulle bli att kosta. Det är lätt att säga att man vill ha det snyggt och det ska vara fina soffor, där blir det att kosta. Det finns redan i viss mån i våra utbildningar idag. Det gäller att ta initiativet och jobba vidare hur man kan göra med det.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack talman! Så är det, som jag redogjorde för grundskolans läroplan på sidan 58 och gymnasialstadiets läroplan på sidan nio. Hur mycket lägger man vikt på det, när man läser läroplanen är det kanske mera makroekonomi än mikroekonomi eller nationalekonomitänk hur man nyanserar utbildningen. Precis som det sägs här finns det på vissa skolor rent konkret där de kanske får en bättre förståelse än i andra skolor. Det är lite vad som är i tiden också, ekonomin är förstås alltid i tiden. Det är hur man poängterar och bedömer nivån. Det gäller praktisk ekonomi som kan gynna oss alla.
Ltl Göte Winé, replik
Det är precis den praktiska ekonomin. I grundskolan har vi hemkunskap där man lär sig laga maten istället för att köpa färdig mat, där spar man in pengar på sikt. Man behöver verkligen titta på det att man ser på den enskilde individen vad den kan göra för att spara in pengar. Där har vi en stor utmaning att lära den nya generationen. Det är mycket lätt att det ska bli snabbmat, gå snabbt gentemot vad det var förr. Här måste vi se hur man gör för att spara in pengar, det är en utmaning. Initiativet från motionen är bra men däremot hur går man vidare, hur hanterar man det? Som minister Asumaa sade att det redan finns i praktiken det gäller bara att få det rätt utnyttjat.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Privatekonomin handlar mycket om vardagliga exempel och många gånger säger man att man inte har den kompetensen inom lärarkåren, men det tror jag inte. Det är bara att gå till sig själv hur man hanterar sina pengar. Nog finns det kompetens inom ekonomi men det är klart att man kan ta någon utifrån och berätta om hur vår vardagsekonomi fungerar. Lätta vardagliga exempel då har man kommit hyfsat långt vad gäller sin plånbok.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
9 Centraleuropeisk tid
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 6/2015-2016
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Det här är på inget sätt en ny motion i Ålands lagting men de som har varit med tidigare så minns säkert att motionen har lämnats in i början av varje mandatperiod de sista mandatperioderna. Jag lovade att föra arbetet vidare för det är så pass viktig fråga och kommer att se till att det förs upp på lagtingets bord tills frågan är åtgärdad.
Det pratas ofta i salen om att vi borde gå in för centraleuropeisk tid men sedan försvinner alltid frågan någonstans och man prioriterar aldrig att gå vidare med den, vilket är beklagligt. Inte minst mot den diskussion som har utspelat sig i gruppen Åland ekonomi i sociala medier under de sista dagarna, där hade man en liten omröstning som gav i handen att 103 personer var för, just vid den här minuten i alla fall, att man skulle övergå till centraleuropeisk tid, medan 64 var emot. Det ger en indikation på att den åländska befolkningen är intresserad av en förändring på området.
Det är klart att man inte ska ta undersökningar på sociala medier och lägga dem som något absolut underlag. När samtidigt regeringspartierna alltid hävdar att det finns en så stark åländsk majoritet för kommunsammanslagningar så kanske man också borde lyssna till den åländska majoriteten i det här fallet, åtminstone de få indikationer som finns och göra slag i saken. Sist och slutligen är det en ganska enkel fråga.
Inom stater på många olika håll finns exempel på när man har olika tidszoner. Med tanke på att Åland rent geografiskt kan man inte ens fundera på om Åland hör till den östeuropeiska tidszonen när man tittar på kartan och på den indelning av tidszoner som finns idag ser man tydligt att Åland ligger i fel tidszon. Det argumentet räcker gott och väl för mig.
Det finns olika diskussioner, vissa som föredrar ljusare kvällar och andra som föredrar ljusare morgnar och den debatten väljer jag att inte lägga mig i. Geografiska argumentet är det absolut starkaste, vi hör till den centraleuropeiska tidszonen.
Åland ska inte heller dra sig för att våga vara annorlunda och gå sin egen väg, vi behöver inte alltid ha allting precis som i Finland. Det finns många fördelar med att göra en förändring. Man borde verkligen göra slag i saken när vi så många gånger har diskuterat saken här i salen och då varit hyfsat eniga om att man borde gå vidare med detta men ändå väljer att låta bli att lyfta upp frågan. Återigen, det kanske blir tjatigt men jag tänker fortsätta att tjata till man har fått det ändrat att vi faktiskt tillhör rätt tidszon framöver. Det vore ålänningarna förtjänta av.
Minister Wille Valve, replik
Tack, ltl Jonsson som är värd respekt för sin ihärdighet. Jag är här i egenskapen av två roller, dels ledamotens kollega i lag- och kulturutskottet under föregående mandatperiod som faktiskt fördjupade sig väldigt ordentligt i frågan och då tittade man främst på näringslivets konsekvenser. Vad skulle det innebära för vår banksektor, rederierna, det finns en del intressant att hämta i det betänkande. Jag vill ge som färdkost inför den kommande behandlingen i utskottet att titta på hur det påverkar vår hälsovårdsorganisation. Vad jag avser med det är att vissa It-system är integrerade över gränserna idag, exakt tidsangivelse har betydelse för labbprover det har betydelse för när exakt en vårdinsats görs. Som social- och hälsovårdsminister välkomnar jag särskilt en fördjupning i den aspekten.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det kan säkert vara intressant, inte minst med den språkliga utvecklingen vi ser i dagens Finland som tvingar oss att skicka mer och mer av våra patienter västerut kan det finnas klara fördelar med att på lång sikt gå över till den gemensamma tidszonen också på det området. Det är intressanta synpunkter ministern för fram och uppmanar utskottet att titta på det.
Minister Wille Valve, replik
Så är det. Förra gången utskottet behandlade ärendet gick vi samtliga in med ett fullkomligt öppet sinne. En tidsskillnad kan säkert hanteras i olika system. Det är alltid intressant att fördjupa sig i hur det fungerar, vilket jag är säker på att utskottet kommer att göra även denna gång.
Ltl Axel Jonsson, replik
Ett intressant förslag som har kommit upp i den allmänna debatten är att man samtidigt skulle slopa sommartiden, att man skulle ha halva året svensk tid och andra halvan finsk tid. Så har man gjort på Island där man inte skiljer på sommar- och vintertid. Det finns många möjligheter att hantera problemen, frågan är hur man gör det bäst. Jag är övertygad att det finns ett starkt intresse från den åländska befolkningen att gå mot mera svensk tid.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Vi vet att demokratiska processer tar tid. Det här är ett typexempel på det. På våren 1926 lämnade landstingsman Jean Thörnroos en petition för införande av mellaneuropeisk medeltid. Han skrev så här: ”från uråldriga tider och ända in till 1920 då östeuropeisk tid infördes i Finland har landskapet Åland haft sin egen tid dvs. astronomisk tid vilket skiljde sig från både finsk och svensk tid. När på Åland uret visade 12 middag var klockan i Helsingfors 12.20 och i Stockholm 11.40 allt räknat i jämna minuter. Att ålänningarna hade sin egen tid medförde ingen som helst praktisk olägenhet. Skulle landskapet varit förenat med Finlands järnvägsnät hade en följd härav blivit att Åland av rent praktiska skäl nödgas frångå sin astronomiska tid”. Så skriver ha i sin petition.
I debatten som följde i Ålands landsting så väckte det en viss diskussion och landstingsman Strandfält menar att en sådan petition kunde ses som ett separatistiskt strävande. Landstingsman Thörnroos sade så här: ”Jag måste erkänna att även jag för ett ögonblick av ungefär samma tanke som landstingsman Strandfält, nämligen att petitionen möjligen skulle komma att väcka ont blod inom riket. Med detta tvivelsmål varade hos mig blott ett ögonblick. Varför så frukta för allting?” Han säger vidare, ”Någonting måste vi göra om vi skola vinna någonting. Vågar vi någonting kunna vi också vinna någonting”. Den här petitionen gick sedan till lag- och kulturutskottet där den processades väldigt noggrant och det blev en omröstning. Man kunde inte riktigt enas om hur man skulle ta det vidare. Vicetalman Eriksson som fanns med i lag- och kulturutskottet tyckte att man kunde omfatta petitionen. Eftersom man inte enig så var lagtingsordningen så vid den tiden att det gick till stora utskottet för att man ytterligare skulle fundera kring detta. Där kunde man inte heller enas så även där blev det en reservation.
Det här är en djupdykning som har gjorts i de stenografiska protokollen från 1926. I nittio års tid har vi fört ett resonemang om Åland borde tillhöra en annan tidszon än vi de facto gör. Det börjar bli läge för att komma fram till ett annat resultat. Därför finns jag med som undertecknare på åtgärdsmotion nummer sex dvs. som det heter nuförtiden att skola ha centraleuropeisk tid.
Ltl Tage Silander
Tack, fru talman! Helst av allt skulle man önska att såväl Sverige som Finland skulle idka åländsk tid i fortsättningen. Vilket i praktiken antagligen betyder att både Finland och Åland borde byta till det vi nu kallar svensk tid. Det skulle vara idealet för då skulle vi inte ha så många misstag, missade tider och dylikt som det ibland finns nu pga. tidskillnaden.
Jag sympatiserar med åtgärdsmotionen men när jag läser den och motiveringarna till att man skulle ändra blir jag förvånad, man måste slipa på argumenten. Man säger bl.a. att med en sådan förändring för näringslivet förenklar kontakterna västerut. Det är sant. Men betyder inte det samtidigt att man skulle försvåra kontakterna österut, till vilken skada det kunde ha.
Man säger också att man skulle ha samma tid som övriga europeiska börser, det stämmer väldigt långt det blir många fler börser som skulle ha samma tideräkning men man skulle inte ha samma som Helsingfors.
Man säger också att turistströmmen kommer från Sverige. Huvuddelen av turistströmmen till Åland kommer från Sverige, det är säkert så men den finska turismen är också viktig för Åland. Gör man det lättare för den en antar jag att man därmed gör det svårare för den andra turistströmmen, det behöver man också beakta. Huvudmotionären gick inte in på det personliga dvs. om man är morgonmänniska eller kvällsmänniska eller dylikt. Det nämns trots allt något om svensk tv vilket betyder att programmen börjar en timme senare på Åland än i Sverige och då kan jag inte säga något annat än för min egen del så är jag väldigt tacksam att så är fallet för det betyder att jag känner att jag har större möjlighet att titta på svensk tv. Men nu är vi inne på personliga åsikter.
Det jag efterlyser, eftersom jag började med att säga att jag sympatiserar med tanken, är att man behöver slipa på argumenten om det här är en vädjan till regeringen i Helsingfors om att man ska vidta åtgärder så bör man nog fundera lite till. Det som för mig skulle kännas ännu viktigare är att man skulle upphöra med konstigheterna sommar- och vintertid, men det är ett annat ärende.
Ltl Göte Winé, replik
Tack ltl Silander för mycket bra synpunkter. Ser vi det rent personligt håller jag med ledamoten, det skulle vara bekvämare hemma. Det som gör att jag är negativ till detta är näringslivet. Det här är en återkommande motion det är bara skillnad på vem som skriver under. Tidigare har det varit en ledamot som varit ihärdig med detta varje mandatperiod och nu är det en ny som tar över när inte den ledamoten är kvar längre. Det som kom fram under förra mandatperioden var att näringslivet var skeptiska till detta just av de anledningar som ltl Silander sade, därför är det jätteviktigt att man hör näringslivet och tittar på deras möjligheter och vad de får för konsekvenser.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, fru talman! Antar att det är självklart att man hör näringslivet i en sådan här fråga. Har den här frågan varit upp många gånger tidigare har de väl färdiga koncept för det svaret.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Visst är det så, om vi ska gå vidare med det behöver vi utveckla argumentationen. Mot den bakgrunden kunde ltl Silander ha bidragit till att utveckla argumentationen, han problematiserade mest förslaget och sade att han sympatiserar med det men var ändå ganska kritisk i de sakliga invändningarna som kom.
Vad gäller näringslivet är det klart att det skulle underlätta för näringslivet västerut och det skulle skapa problem för näringslivet österut. Där kommer man till frågan vad vi ska lägga krut på och satsa på, ska vi vända oss mot den alltmera krisande, sjunkande finska ekonomin eller ska vi försöka slå oss in på den svenska marknaden framöver för att bredda vårt näringsliv och vårt kundunderlag. Det senare skulle vara betydligt viktigare ur åländsk synpunkt att vi faktiskt håller blicken vänd västerut utan att förstås tappa förankringen österut där vi har våra allra flesta kunder idag. Ska vi växa måste vi in på den svenska marknaden och här kunde det vara ett viktigt steg.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Tage Silander, replik
Tack, fru talman! Det är alldeles givet att jag gärna ställer upp och hjälper till med argumentationen, ville bara peka på de problem som jag ser det. Vet inte om jag klarar av att hjälpa till men gör absolut mitt bästa. Ett sätt är att i en anhållan peka på vikten att såväl Åland som Finland borde göra detta.
Ltl Axel Jonsson, replik
Självklart håller jag med om att det vore den bästa lösningen men samtidigt inser jag orimligheten att vi från Ålands sida ska begära att Finland ska byta tidszon. Vi kan förstås uttrycka vår önskan om att så ska ske. Vi kan ställa oss frågan och anföra mot Helsingfors att vi gärna vill byta tidszon. Vi kan inte diktera hur Finland väljer att göra. Det vore en orimlig begäran att skicka till Helsingfors att nu måste hela landet byta.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Föredras
10 Bristande säkerhet på linfärjor
Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 1/2016-2017
En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.
För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.
Svaret kommer att ges av minister Nordberg. Ordet ges först till vicetalman Thörnroos.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder har landskapsregeringen vidtagit för att höja säkerheten ombord på linfärjorna?
Minister Mika Nordberg
Tack, fru talman! Tack ltl Thörnroos för möjligheten för landskapsregeringen att uttala sig i frågan. Precis som frågeställaren har påpekar är det väldigt många av ålänningarna och många trafikanter som använder våra linfärjor.
Vid utredning av det aktuella fallet har det visat sig att den mänskliga faktorn de facto var den som bidrog till incidenten. Våra olika färjförare har en form av handbok, en skötsel och driftsinstruktion som de har att följa när det gäller att framföra våra linfärjor. I den första punkten står det, ”trafikanterna skall transporteras säkert och ekonomiskt över färjpasset med färjan”.
Bland de första instruktionerna är att säkerheten kommer väldigt fort. Vidare har vi förtydligat instruktionerna när det gäller handboken och läser upp vad det står. ”Avfärden sker efter det att bommen på land fälts ner och först när bommen är nere lyfts färjans ombordkörningsklaff. Om ombordkörningsklaffen är skymd måste färjföraren genom att gå ut på däck eller genom att använda speglar eller om kamerautrustning finns förvissa sig om att ingen bil befinner sig på färjans ombordkörningsklaff eller kan skadas när ombordkörningsklaffen lyfts upp. Avgången från färjfästet sker när alla bilar är säkert ombord”.
Från landskapsregeringens sida har vi de facto under det gångna året gjort åtgärder för att lyfta fram färjförarna av våra linfärjor. Vi har bl.a. varit till trafikverket i Sverige där vi har ett väldigt gått samarbete och där möjliggjort en satsning på utbildningen av våra färjförare. Vi har redan haft en kurs i ekonomisk körning där de har fått ta del av trafikverkets olika utbildningar.
Utifrån detta gör vi vårt yttersta från landskapsregeringen att dylika situationer inte ska uppkomma. Vi har även tittat på olika tekniska lösningar som vi skulle kunna möjliggöra med sensorer och dylikt. Allt detta för att vi ska kunna bedriva trafiken så säkert som möjligt. Tack.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Tack minister Mika Nordberg för svaret. Som jag skriver i min skriftliga fråga att linfärjor är viktiga länkar i skärgårdens transportsystem och under 2015 transporterades sammantaget strax över 300 000 fordon. Det som vi kunde läsa i lokalpressen om en allvarlig incident att en bil blir hängande med bakhjulen utanför färjklaffen är ändå anmärkningsvärt med tanke på de säkerhetsföreskrifter som finns. Det som ministern själv lyfte fram om att det ska vara säkert och också ekonomiskt försvarbart när man transporterar vidare. Jag har full förståelse för den mänskliga faktorn, den som aldrig har gjort ett misstag har heller aldrig gjort en upptäckt.
Vill ändå veta vilka nya åtgärder som landskapsregeringen har vidtagit för att det inte ska hända igen. Denna händelse hade kunnat resultera i en dödsolycka. Det är ganska allvarligt. Vad gäller Eco Driving är det bra att man vänder sig mot Sverige och fortsätter samarbetet där.
Vill samtidigt erinra ledamoten om att tidigare trafikminister Runar Karlsson 2007 eller möjligen 2008 införde begreppet och systemet med Eco Driving och såg också till att utbildningsmöjligheter gavs och det var efter att linfärjförarna hade varit på ett studiebesök till svenska sidan.
Minister Mika Nordberg, replik
Som jag sade i mitt inledande svar tittar vi på olika lösningar med t.ex. sensorer för att det inte ska kunna upprepas. Trots det har vi ändå människor som framför våra färjor och i olika situationer kan stress och annat påverka driften. Trots det är ändå säkerheten något vi inte kan kompromissa på. Från landskapsregeringens sida kan man inte påvisa att man på något sätt skulle ha prutat på säkerheten. Vi fortsätter arbetet att på ett säkert sätt kunna framdriva våra linfärjor.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! De sensorer som det nu förts ett resonemang kring att eventuellt ska installeras, eller man ska försöka arbeta fram ett säkrare system. När kan ministern ge en indikation om något sådant kommer att införas? Det skulle vara intressant att veta. Min avsikt är inte att gå åt den som gjorde misstaget, alla har vi gjort misstag. Jag hoppas och tror att landskapsregeringen har tagit det på allra största allvar, att man har samlat linfärjförarna, haft en genomgång, en diskussion kring det och att man förtydligar regelverket, också det ansvar som du har när du är i tjänst för Ålands landskapsregering precis på samma vis som du har när du arbetar för en privat arbetsgivare.
Minister Mika Nordberg, replik
Det är ett kontinuerligt arbete som pågår hela tiden precis som frågeställaren var inne på. Under den service som görs av linfärjorna är detta något man tittar på att försöka installera de olika systemen som ska vara en hjälp. Trots alla de system som installeras så finns alltid den mänskliga faktorn med. Något som är väldigt viktigt att man även sätter resurser på personalen och det har man från landskapsregeringen gjort under den senare tiden.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
För kännedom
11 Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar
Landskapsregeringens yttrande RP 1/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 1/2016-2017
Ärendet upptas till behandling den 7.12.2016.
12 Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen i 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar avseende tungmetaller
Landskapsregeringens yttrande RP 2/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 2/2016-2017
Ärendet upptas till behandling den 7.12.2016.
13 Godkännande av Parisavtalet
Landskapsregeringens yttrande RP 4/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 4/2016-2017
Ärendet tas upp till behandling vid lagtingets nästa plenum.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls idag klockan 16.50. Plenum är avslutat.