Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Talman! Lagtinget har begärt yttrande från landskapsregeringen över republikens presidents framställan till Ålands lagting om förslaget till lagen om godkännande av den globala konventionen om erkännande av examina avseende högre utbildning.

Konventionen grundar sig på Unescos regionala konventioner som antagits 2019. Syftet med konventionen är att främja den internationella akademiska rörligheten, kommunikationen och samarbetet beträffande en rättvis och transparent erkännandepraxis samt kvalitetssäkring av den högre utbildningen och den akademiska hederligheten på en global nivå.

I praktiken handlar det om principen i vår åländska lagstiftning, det vill säga högskolelagen, högskoleförordningen och förvaltningslagen, att den omfattar bestämmelserna i konventionen och landskapsregeringens bedömning är att det gör den. Konventionen står inte i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning.

Talman! Landskapsregeringen ser därför inga hinder för att lagtinget ger sitt bifall till konventionens ikraftträdandelag. Tack!

Talman! Det här är en mycket välkommen konvention. Vi behöver förstås ta tillvara all typ av kompetens som kommer till Åland.

En fråga som för mig har aktualiserats gäller SFI-utbildningarna och den omvärldsanalys och den samhällsorientering som man där ska ge. Enligt den informationen som jag har fått så är det en mycket god information om hur man validerar kunskaper på gymnasialstadiet, men informationsgången kring hur man validerar högskolekompetens och akademisk examina är betydligt mindre och svagare i SFI-utbildningarna. Hur ser landskapsregeringen på det här? Även läkare, jurister och ekonomer som flyttar hit borde förstås få sina kompetenser validerade och information om hur de valideras även om inte våra egna utbildningsaktörer här lokalt kan göra det.

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Zetterman, den är väldigt viktig och aktuell. Många flyttar hit som redan har en examen, en högskoleutbildning.

Naturligtvis borde det kunna förbättras, men rätt person egentligen borde ju vara AMS karriärvägledning, att vägleda. Vi kan inte validera examen om vi inte har det inom vårt eget utbildningsområde och det har vi ju inte inom högskolan, naturligtvis inom vissa. Men för en läkare så skulle man kunna få råd och stöd kring var man kan få sin examen validerad. Här tror jag att det behövs ett arbete och kommunikation kring vart man kan vända sig. Är det så att SFI studerande idag får besök från yrkesgymnasiet så ser jag nog att karriärvägledaren borde också kunna ha (… taltiden slut).

Talman! Om man ser på SFI-utbildningens innehåll så pratar man just om vägledning och arbetslivsorientering. Jag tror att den här frågan säkert inte så här snabbt kanske kan besvaras av minister Hambrudd, det är en ganska detaljerad fråga och det har jag har förståelse för. Men för min del och för Liberalernas del så vill vi gärna se ett svar vid hörandet i utskottet. Ministern kan säkert ta reda på hur strukturerna ser ut mellan AMS och SFI-utbildningen till dess. Vad är det man faktiskt har upphandlat från landskapsregeringens sida? Har man upphandlat det av SFI så ska man ju inte ge samma uppdrag till AMS. Där behöver man ju ha en helhetsbild och strukturer som sitter på plats, både förstås för den enskilda - att inte få jobba med det man är utbildad för, det tar väldigt lång tid och det är dåligt för individen både för dess ekonomi och självkänsla - men framförallt för det åländska samhället där vi skriker efter kvalificerad arbetskraft.

Ja, det är svårt att svara på i detalj. Jag får väl återkomma med det i själva utskottsarbete.

Det som landskapsregeringen har upphandlat med SFI-utbildningen är ju naturligtvis att det ska ingå samhällsinformation och andra karriärvägledare. Sedan sker ju det på olika sätt. Hur man kan samarbeta med AMS karriärvägledning, det får jag helt enkelt återkomma till i utskottsarbetet.

Minister Hambrudd, jag har en ganska teknisk fråga som gäller valideringsprocessen. Det framgick inte, vad jag kunde se i varje fall, i dokumentationen vem det är som fattar beslutet kring själva valideringen, alltså förvaltningsbeslutet. Är det landskapsregeringen eller är det respektive högskola? Det här gäller akademisk examen och inte erkännande av yrkeskvalifikationer, vilket sker på basen av lagstiftningen. Här är det ju inte frågan om att stifta någon ny lag.

Tack, talman! Nej, det här ska inte blandas ihop med yrkeskvalifikationer. Det är två helt skilda saker.

Men det var en väldigt teknisk fråga som ledamoten framförde, så jag kan tyvärr inte svara på den.

Tack minister Hambrudd. Kanske ministern kan ta reda på den här saken inför hörandet i utskottet när det blir dags för.

Fru talman! Bästa lagtingskolleger och bästa alla! Det här gäller republikens presidents framställning 5/2022-2023 som gäller godkännande och sättande i kraft den globala konventionen om erkännande av examina för högre utbildning.

FN har antagit en konvention om erkännande av högre utbildning och denna konvention ska nu godkännas av medlemsländerna. Detta kan för Finlands del inte göras utan att Ålands lagting ger sitt bifall på grund av att Ålands lagting har behörighet att ta beslut och lagstifta om undervisning.

Denna konvention är ett led i en medveten strategi för att samordna olika länders utbildning och därmed ge möjlighet för samarbete och migration mellan länderna. Det började i Europa med Bolognaprocessen som startade 1999 och det var ett första led och därmed förändrades sättet att räkna högskolepoäng, ett års studier mäts numera i 60 högskolepoäng eller studiepoäng. I dag är 45 länder anslutna till Bolognaprocessen. Fortsättningen följde med Lissabonkonventionen där länderna ska erkänna varandras utbildningar och tillgodoräkna tidigare utbildning, som nu kallas för validering. 55 länder är anslutna till Lissabonkonventionen.

Som konsekvens indelas numera utbildningssystemet efter grundskolan i referensramar från 2-9, där nr 7 står för mastersutbildning eller högre högskoleutbildning som man inte kunnat frigöra sig från i Finland och nr 8, den sista, är licentiat- och doktorsexamen. Det betyg som utfärdas av Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium ska också ha en beteckning om vilken som är utbildningens referensram.

Tankesmedjan Magma utgav år 2019 en rapport ”Möjligheter för den högre utbildningen”. Den har några år på nacken, men innehåller intressanta reflektioner. Den är skriven av Markku Linna, som har varit kanslichef vid undervisningsministeriet och Henrik Wolff som varit rektor för Arcada. Den tar fram några påverkansfaktorer för högskoleutbildningen som nog är än mer relevanta i dag även om den har fyra år på nacken.
1. Kampen för miljön kommer att påverka högskolornas utbildning. Och det tror jag att vi kan se idag.
2. Befolkningens struktur, med migration, minskade befolkningsunderlag i bl.a. Finland och i många andra västländer och urbaniseringen.
3. Internationella styrkeförhållanden, där Kina stärker sin ställning vilket syns i topp 200/100-ranking i världen. Kinesiska universitet i världen har klättrat upp, medan t.ex. Tyska universitet lyser med sin frånvaro.
4.Teknologin som blir allt viktigare.
5. Det livslånga lärandet. Här har vi valideringen som har diskuterats här idag. Här kanske man måste fundera på vem som ska betala för vidareutbildningen.
6. Engelska som lingua franca inom högskoleutbildningen.

Jag uppmanar alla intresserade att ta del av rapporten.

När jag i tiden inledde mina universitetsstudier var det professorerna som bestämde vad som skulle godkännas eller inte från andra universitet. Som kuriositet kan nämnas att om någon läst pedagogik vid Helsingfors universitet godkändes inte studiedelen vid Åbo Akademi. Om det var frågan om verkliga avväganden eller om det handlade om personlig antagonism mellan professorerna ifråga, det vill jag inte säga något om. Men sådana här förhållanden är inte längre aktuella. Nu gäller andra regler och allt flera människor och länder har kommit fram till att samarbete mellan högskolor, mellan forskare och forskarteam är lösningen.

Åland är ju numera associerad medlem av UNESCO. Det är UNESCO som är grunden till den här konventionen.
Att vi är en associerad medlem av UNESCO kan ju nog ses som en förstärkning av självstyrelsen. Men det kommer också att innebära att vi måste förankras och titta på de här konventionerna och också förverkliga dem. Därför så ser vi att det är värdefullt att Ålands lagting kan bifalla till denna presidentframställning. Tack!

Talman! Det var ett intressant anförande som alltid av ledamoten Högman. Ledamoten Högman nämnde också Kinas framgångar inom universitetssektorn. Spännande! Och det är ju alldeles riktigt. Samtidigt måste man komma ihåg, när man jämför nationerna emellan, vem det är som har möjlighet att delta i högre studier och överhuvudtaget går i skola. Är det en liten, liten grupp av samhället som får delta i studier som kommer från vissa samhällsklasser som vi vet att har betydelse för skolresultat så blir det förstås andra resultat än i vår nordiska välfärd där vi ser möjligheterna till studier för alla som en viktig grund i att var och en ska kunna forma sitt eget liv.

Det oaktat, som randkommentar så ser vi hur kunskaperna sjunker i både Sverige och Finland och det finns väl ingen anledning att tro att inte det också skulle gälla på Åland. Så visst finns det mycket att ta itu med på utbildningssidan också här.

Det är klart att när man jämför och sätter rankinglistor så har man ju inte alla bitar med i bilden. Men man ska ju också komma ihåg det faktum att alla har möjlighet och alla kan studera och här hittar man också okända begåvningar som kommer till sin rätt.

Så är det absolut och det ska vi värna och ta hand om, en jämlik utbildning för alla barn som inte heller väljer sina föräldrar. Det är nog grundstenen för att vi ska kunna ha en långsiktig välfärd här i Norden, med tanke på kompetensutveckling och annat som krävs för att vi ska kunna vara en stark nation och kunna hålla emot olika destruktiva krafter i vår omvärld. Så är det.

Min poäng var bara det att det kanske inte alltid är grönare på andra sidan gärdesgården och det vet jag mycket väl att ledamoten Högman också känner till. Jag ville bara påtala det här fenomenet och understöda att vi behöver ha en bred utbildning. Men samtidigt om vi ska se goda resultat från de finländska och svenska universiteten i framtiden och framförallt också bland våra åländska barn och unga, så behöver vi ta itu med kunskapsfrågan. Vi ser dåliga resultat som faktiskt nu presenteras år efter år och det är en lång negativ trend. Det måste man ta på allvar.

Inte behöver ju gräset vara grönare på andra sidan, men det finns ju kanske en och annan liten grön tuva och den måste man kanske titta på.

Tack, talman! Den här konventionen som ska godkännas nu är ju, om vi ska vara ärliga, mera än en formalitet och visserligen ett steg i rätt riktning.

Det som jag tycker är lite intressant att fundera på är att validering är jätteviktigt för att ta tillvara den kunskap och kompetens som kommer till Åland och det är viktigt för arbetskraft, för konkurrenskraft och integration och så vidare. Men det ställer också krav på att bygga upp byråkratier och system för att hantera validering. Det har visat sig genom åren vara jättekrångligt, tidskrävande och arbetskrävande. Vi har vår lilla utbildningsavdelning och vi har vår pyttelilla högskola. Ser ledamoten att vi har resurserna för att göra ett bra jobb på det här området?

Det där med resurser, det ju alltid så att man kan alltid ha mera. Det har byggts upp en valideringsprocedur på gymnasialnivå på grund av att den lagstiftningen har ju funnits längre.

Nu gäller det här på högskolenivå och vi kan ju inte validera på alla områden på grund av att vi inte har de examina. Jag tror att man måste titta på det här. Det finns väl också en möjlighet inom högskolan att fördela sina resurser och se till att framförallt studiehandledarna vägleder vid den här valideringen. För det finns nog liksom en inbyggd strategi att kanske inte alltid vara så där vänligt inställd till validering.

Det som jag egentligen funderar på och absolut inte har ett svar på är om det här är ett område där man i högre grad borde söka samarbeten. När det kommer till valideringsprocesser och andra processer som kräver en utökad byråkrati, en utökad hantering och handpåläggning så är det kanske ibland bättre att söka ett samarbete, till exempel med andra utbildningsinstanser, än att börja bygga upp egna system för att hantera det.

Det är ju ganska svårt att lära sig sådant här på egen hand. Jag förutsätter att man måste ha någon form av samarbete, det vill säga att hitta sådana som har gått före och naturligtvis också hitta lämpliga samarbetsformer.

Tack, talman! Bästa lagting, bästa åhörare. Den aktuella konventionen har antagits av Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, i november 2019. Arbetet påbörjades redan på 60-talet men som ni märker så tar det tid att vända ett skepp och skapa system i de olika länderna.

Konventionen tillämpas enbart i fråga om akademiskt erkännande av högskolestudier och innebär beviljande av studierätt på basis av utbildning som genomgåtts utomlands samt tillgodoräknande av utländska studier som en del av examen. Syftet med konventionen är att främja den internationella akademiska rörligheten, kommunikationen och samarbetet beträffande en rättvis och transparent erkännandepraxis samt kvalitetssäkringen av den högre utbildningen och den akademiska hederligheten på en global nivå.

Den liberala lagtingsgruppen ser mycket positivt på att konventionen sätts i kraft även på Åland. Åland har ett stort behov av att stärka kompetensförsörjningen nu och i framtiden. Därför är all arbetsinvandring och invandring för studier av stor betydelse för att hålla i gång det åländska kunskapssamhället. Även om alla studerande inte väljer att bosätta sig på Åland så har det dock visat sig att en betydande del hittar sin försörjning här, inte sällan som en följd av att man hittat sin livspartner här och därför valt att bilda familj på Åland. Det är tacksamt och borde stimuleras av samhället på olika sätt mer aktivt.

För Europas del finns ett system för erkännande av yrkeskvalifikationer som bygger på ett EU-direktiv och genom lagstiftning implementerats i det åländska utbildningssystemet. I korthet går det ut på att det man är genom studier som lett till examen kvalificerad i sitt hemland ska kvalifikationerna godkännas även på Åland till de delar de motsvarar lagstadgade behörighetskrav gällande ämneskombinationer, studiernas omfattning och nivå på fördjupning. Det har varit ett fungerande system som gett behörighet exempelvis åt hundratals lärare som har utländsk examen, förhållandevis flest svenska examina, och som nu är verksamma i åländska skolor alltså fullt integrerade i arbetslivet på Åland. Utan det här systemet skulle behörighetsgraden vara mycket låg i våra skolor.

Den nu aktuella konventionen är ett välkommet tillskott i utbildningssystemet. Enligt uppgift behövs inga lagstiftningsåtgärder för att erkänna examen eller delar av examina utan det är upp till skolan att göra det, om jag har förstått det rätt. Det torde innebära all önskvärd smidighet men kan också till en början vara utmanande att ta del av studieintyg mm. som erhållits från utbildningsanordnare från hela världens brokiga utbildningssystem, visserligen översatta dokument till svenska. Men, så småningom blir även det här rutin.

Ålänningarna härstammar idag från 105 länder och talar 86 olika språk. Den liberala lagtingsgruppen välkomnar konventionen och fler arbetskraftsinvandrare med akademisk examen och fler studerande från hela världen till Åland. Tack, talman.

Tack, talman! Jag tänker fortsätta där min liberala kollega avslutade, att Liberalerna välkomnar kvalificerad arbetskraft från hela världen till Åland.

Den här konventionen är viktig till den delen att vi förstärker möjligheterna för var och en att få blomstra ifall man vill prata i enlighet med hållbarhetsagendan, men också att ta vara på alla kompetenser som finns i samhället.

Det ger också, talman, en väldigt viktig inblick i att all integration inte handlar om socialpolitik. Vi har haft under våren ganska mycket diskussioner kring vad integration är och vem den riktar sig till. Den åländska politiken ter sig vilja styra frågorna till att vara socialpolitik. Man vill föra integrationsfrågor till KST. Man har tidigare haft socialhandläggare ansvariga för integrationen. Det här konventionen och lagförslaget visar med all önskvärd tydlighet att integrationspolitiken är mycket, mycket mer än det.

När vi pratar integration så måste vi också fundera, hur integrerar vi de här personerna in i samhället, de som kommer med en läkarexamen eller en högre utbildning inom programmering och inom vårt techkluster? Att hänvisa de här personerna till att söka sig till de sociala myndigheterna ter sig inte som en särskilt god idé. Jag anser att det är föraktfullt att konstatera att varje invandrare skulle vara ett ärende för socialen.

Här behöver också landskapsregeringen ta vid för att bredda diskussionen om inflyttning, attraktionskraft och konkurrenskraft. Åland ska vara ett välkomnande samhälle för högkvalificerad arbetskraft och där är den här konventionen en viktig del just för valideringens skull.

Man behöver titta på SFI-utbildningen och vad man har gett för uppdrag till SFI. Ser man idag på utbildningsspåren så finns det ingen utbildningsgrad i svenska som börjar med högre grundnivå än grundskolenivå. Det vill säga att personer som kanske pratar tre-fyra flytande och som har högre högskoleexamen är van med en väldigt hög studietakt och de har inga särskilda snabbspår för att kunna lära sig svenska. På andra ställen så sköts det här ofta i samarbete med de enskilda företagen, alltså att företagen köper svenska utbildning eller det inhemska språkets språkutbildning för den enskilde anställdas skull. Jag vet inte riktigt hur det ser ut på Åland, men vill vi ha in kompetent arbetskraft så behöver vi också jobba med integration för den här delen.

Talman! Det är alldeles för många, till och med svenskar, som säger till mig att de har bott på Åland i några år och aldrig blivit inbjuden till en ålännings hem. Integrationsfrågan och bibehållandet av kvalificerad arbetskraft är mycket större än flyktingmottagning och annan invandring av humanitära skäl.

Det finns en stor grupp högutbildade inflyttade på Åland som vi inte riktigt tar vara på, varken strukturellt eller mellanmänskligt. Vill vi att våra företag ska kunna attrahera den här typen av arbetskraft då behöver vi alla hjälpas åt.

Här kommer nu en strukturell åtgärd, men det finns också som sagt mycket att göra på det mellanmänskliga planet.

I det här sammanhanget när det gäller högutbildade inflyttade så vill jag igen också lyfta fram Liberalernas tidigare initiativ om att i den åländska grundskolan erbjuda internationell läroplan. Det är också en del i det. Vill man ha hit experter som kanske bara stannar för något år så vill man inte flytta runt sina barn mellan olika nationers läroplaner och man kanske inte heller har för avsikt att stanna här hur länge som helst. Då behöver vi nog, för att kunna attrahera den typen av arbetskraft, också erbjuda en alternativ skolgång för deras barn. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Vi kanske kommer lite från ämnet kring vad själva ärendet handlar om. Jag tycker ändå att det är positivt det som Zetterman lyfte upp i sitt anförande kring integrationsfrågor. Åland behöver flera nya ålänningar, vi behöver arbetskraft. Vi ska också komma ihåg att de flesta som flyttar till Åland har ett arbete och kommer också för att arbeta. Det som vi absolut vill är ju naturligtvis att välkomna de nya ålänningarna och deras familjer och att de ska känna sig välkomna, delaktiga och också delaktiga och inkluderande i det åländska samhället.

Talman! Som jag läste konventionen så riktar den sig direkt mot integration på arbetsmarknaden för personer med högre högskoleutbildning. Jag tycker faktiskt inte att den här frågan är vid sidan av. Tvärsom så behöver vi en uppryckning. Jag skulle önska att ministern Hambrudd, som ansvarig för både utbildningsfrågor och integration, skulle lyfta den här frågan att integration inte är lika med socialpolitik. Det skulle vara oerhört relevant för hela vår samhällsutveckling.

Tack, talman! Jag tycker nog att landskapet, också utifrån min ministerroll, har varit väldigt tydliga med att integrationspolitiken inte handlar om socialpolitik. Jag som minister har också gått ut med ett förtydligande brev till samtliga kommuner att den allmänna basintegrationen inte hör hemma hos KST, utan den hör hemma i kommunernas basservice.

Talman! Det är bra, men attityderna finns fortfarande kvar. Jag vet inte om det är för att man inte vill eller för att man inte kan eller vad det beror på. Men attityderna finns helt klart kvar.

Jag blir ytterst bekymrad över hur de olika kommunerna ser på integrationsfrågan i stort och vad man uppfattar att är det kommunala uppdraget. Alltså det räcker ju inte med att översätta en hemsida till engelska och några andra språk, utan man har en skyldighet att introducera människor in i samhället. Det gäller ju alla människor, oavsett ifall du kommer hit som kvotflykting med en låg utbildningsgrad eller ifall du kommer hit med en läkarexamen från Indien, det gäller alla och alla har rätt till samma samhällsintroduktion. Min uppfattning är att ingen kommun i dagsläget sköter det här. Det behöver ryckas upp för ifall vi ska klara av att försörja det åländska samhället med den kompetens som vi idag frågar efter, och allra särskilt efter de stora pensionsavgångarna för de stora femtiotalistårskullarna som finns.

Herr talman! Ärade åhörare! Beslutet om erkännande av examina grundar sig på tillförlitlighet, klara grunder och rättvisa, transparenta och icke diskriminerande procedurer. Det betonar att den grundläggande vikten av jämlik behörighet finns till högre utbildning. Det här är någonting som kommer att föra vårt samhälle vidare.

Grundidén med denna konvention är att främja det internationella samarbetet kring högskoleutbildning och att underlätta den globala rörligheten för dem som avlagt en högskoleexamen. Här hoppas jag att vi i lag- och kulturutskottet ska kunna höra insatta tjänstemän och institutioner och på det sättet se till att vi på Åland fortsätter och kanske förbättrar möjligheten både för arbetskraftsinvandring och för att de av våra åländska studerande som avlagt en utländsk examen ska kunna veta tydligt vad som krävs för att få tillgång till validering. Och därmed också möjligheten att få plats på den åländska arbetsmarknaden och känna sig välkomna åter efter att de är färdiga med sina studier. Det ska bli ett sant nöje att få arbeta med detta. Tack, herr talman!

Diskussionen är avslutad.Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.