Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Talman! Det här lagförslaget handlar om att de åländska studieadministrativa uppgifterna, genom en överenskommelseförordning, integreras i rikets nationella studie- och examensregister. Det här är mycket efterlängtat av landskapsregeringens skolor. Det är ett digitalt kliv som effektiviserar behandlingen och utlämnade av studieadministrativa uppgifter. Det kommer att frigöra arbetstid för de tjänstemän som inte längre behöver begära in, skicka och behandla studieadministrativa uppgifter, som uppgifter om studierätt, närvaro och studie- och examensprestationer, manuellt. Men även rättssäkerheten för den åländska medborgaren.

Vi har idag ett föråldrat och dyrt antagningssystem som kräver många manuella arbetsmoment. Vilket alltid medför en risk att det kan bli fel vid antagningsförfarandet. Det antagningssystem vi har idag är inte rättssäkert.

Talman! Varför ska vi gå in i Finlands nationella studie- och examensregister? Enligt självstyrelselagen för Åland har lagtinget egen behörighet kring lagstiftning inom utbildning, främjande av sysselsättning och statistik om förhållandena i landskapet. Vi kan väl skapa en egen digital databas för studie- och examensregister och antagningssystem? Jag tror vi alla här inne är medvetna om komplexiteten med att bygga upp egna digitala system.

År 2014, 11 år sedan, arbetades det med frågan och i slutrapporten konstaterades efter att man tittat på nya antagningssystem men även att ta fram ett eget åländskt, att det blir i slutändan dyrt då system byggs upp för en specifik organisation.

Det centrala för självstyrelsen om det är så att vi går in och ansluter oss till elektroniska system i riket är att rikets system inte begränsar möjligheten eller styr områden som faller under lagtingets lagstiftningsbehörighet och även naturligtvis det svenska språket. De som ska använda den digitala tjänsten är det viktigt att det är på svenska men även för de som ska arbeta i systemet.

Rikets nationella studie- och examensregister finns tillgängligt på svenska både för dem som på Åland ska administrera systemen samt för den enskilde. De administrativa system som används på Åland idag inom grundskolan och gymnasieskolan bygger på datatekniska lösningar som är förberedda för en uppkoppling mot rikssystemen samt att utbildningssektorn redan idag ingår i rikssystemen i ordnandet av studentexamen.

Vi kommer även att behålla våra egna antagningskriterier och våra åländska läroplaner så anslutningen till rikets system begränsar inte lagtingets lagstiftningsbehörighet. Det är naturligtvis det här som kostar utifrån integreringen in i rikets system våra skillnader och avvikelser men det är även styrkan i vår självstyrelse att lagtinget har egen lagstiftningsbehörighet kring utbildning och rätten till att vara annorlunda. Budgetmedel har tagits in i Ålands budget 2025 för detta.

Talman! För den enskilde ålänningen innebär det här en ökning av digital service för de som nu går i våra åländska skolor. Även mer rättssäkert för individen vid ansökning till t.ex. gymnasiet. Uppgifter om studier, betyg och examen finns samlade och överförs när en person går vidare från ett utbildningsstadium till nästa i stället för att den enskilde ska lämna in uppgifterna separat. Den enskilde får även rätt att själv bestämma över vidareutnyttjandet av sina studieadministrativa uppgifter. De som utbildat sig på Åland får till exempel för sin arbetsansökan möjlighet att på samma sätt som de utbildningar sig i Finland hämta uppgifter om sina studier från tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter. Idag är det enbart de som har avlagt studentexamen som har sina uppgifter i registret.

Talman! Avslutningsvis så var förslaget till den här lagstiftningen en blankettlag men efter remissförfarandet, som var i våras, var bedömningen att det är bättre med en fulltextlag för att det ska bli tydligare vid tillämpningen av den kommande överenskommelseförordningen då utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet ska sköta uppgifterna.

Det föreslagna datumet för det här lagförslaget ska träda i kraft så snart som möjligt men behöver koordineras med den kommande överenskommelseförordningen. Men enligt plan är det den 1 augusti i år och att det här lagförslaget först börjar tillämpas för Högskolan på Åland den 1 augusti i år gällande datalager Virta, därefter informationsresursen för grundskolorna den 1 augusti 2026, och för gymnasieskolorna den 1 januari 2027. Gällande antagningsregistret är avsikten att det ska börja tillämpas för gymnasieskolorna och Högskolan på Åland från och med den 1 januari 2027. Tack!

Talman,

Tack till utbildningsministern! Om det förra lagförslaget lutade sig mer västerut, så klamrar det här förslaget sig fast vid österut. Det är möjligt att det är den enda rätta vägen att gå, men det finns några aspekter som gör mig bekymrad.

Det som oroar mig är att det finska systemet framställs som normen. När vi har ett annat system här, skriver man till exempel: "Den åländska lagstiftningen om barnomsorg avviker från rikets lagstiftning". Om det avviker från något, så är det finska systemet som är normen. Jag tycker att vi ska vara stolta över att vi har rätt att lagstifta om vår egen utbildning och inte förminska oss själva.

Jag vill också fråga: Kommer det här att påverka personalen? Eftersom det står att detta ska effektivisera verksamheten, hur många årsverken kan man rimligtvis förvänta sig att det kommer att minska med?

Tack, talman!

Gällande frågan om att detta kommer att underlätta för personalen, så är det för tidigt att säga. Det kommer dock att avlasta dem oerhört mycket. Min förväntan är naturligtvis att årsverkena på Ålands gymnasium kommer att minska.

Talman, tack för det! Då ser vi fram emot ett förtydligande kring detta lite längre fram.

Jag funderar över övergången till fulltextlag. Jag har själv, med åren, blivit mer och mer tveksam till det. Vi hade en polislagstiftning en gång som vi gjorde till fulltextlag, och jag tog den ändrade åtta eller nio gånger innan vi ens hade fått den i kraft.

Hur förväntar ni er nu att det ska gå? Inga förändringar överhuvudtaget på rikssidan när det gäller deras lag, eftersom ni har frångått blankettlagstiftningen?

Vi har, utifrån dialogen med lagberedningen, kommit fram till att det är mycket bättre med en fulltextlag i det här fallet. Anledningen till detta är att Ålands självstyrelse medger avvikelser, vilket ger oss rätt att vara annorlunda. Det är just detta som är styrkan i vår självstyrelselag. Bedömningen är att vi har utformat en fulltextlag för att riket ska förstå innebörden av vår lagstiftning.

Talman, och tack ministern för presentationen.

Jag ställer mig positiv till att Åland nu hamnar lite längre fram i framtiden, även på det här planet. Vi är ju ändå alla finska medborgare. Socialdemokraternas syn på saken är att vi ska ha det minst lika bra som man har i Finland, eller bättre.

Det här är ett stort steg framåt, om det nu verkligen är så illa som ministern berättar. Att man på riktigt har suttit och manuellt fört in personers uppgifter i datorsystem på Åland säger en hel del om situationen. Det påminner också om det tidigare ärendet vi hade, där vi ligger så långt efter.

Det är bra att vi nu kommer upp på någon slags standardnivå, åtminstone.

Tack, talman!

Vi har tidigare idag diskuterat ett helt annat ärende idag som rör motorfordonsbyrån och deras AS 400-system. Det är troligt att gymnasiet fortfarande använder detta system.

Det är viktigt att vi nu går in i rikets nationella system. Många har ibland svårt att förstå komplexiteten i digitaliseringen, särskilt när det gäller Ålands ägande av vårt arkivmaterial. För närvarande har vi varken ett slutarkiv eller ett digitalt mellanarkiv. Här handlar det om mycket tekniska aspekter, inklusive metadata, vilket gör det svårt att anta ett svenskt system. Det kommer helt enkelt inte att fungera den dagen vi har ett digitalt system, ja, det är en förklaring.

En tanke som slår mig är om det verkligen kommer att vara möjligt att implementera detta för äldre betyg? Kommer vi som är äldre att bli bortglömda? Vi kanske får ha våra mappar någonstans där vi har tappat bort dem på vinden.

Tack, talman! Det skulle vara ett oerhört omfattande arbete om alla som har gått ut nu ska registreras. Man ska hålla reda på sina egna betyg. Det finns dock också kopior av betygen inom våra skolor.

Tack, talman!

Visst är det så att vi givetvis behöver hänga med i den digitala utvecklingen. Förslagen syftar till att förbättra och underlätta för Högskolan på Åland, så att den smidigare än i dag kan ta emot studerande från andra högskolor. Dessutom ska våra studerande lättare kunna ta kurser vid högskolor i Finland.

För att detta ska vara möjligt bör vi på Åland också delta i det riksomfattande datalagret VIRTA, vilket jag förstår att lagförslaget öppnar upp för. Men hur ser det ut på nordisk nivå? Hur fungerar det nordiska samarbetet? Har vi några gränshinder som bromsar utvecklingen? Och vad betyder lagförslaget i det nordiska hänseendet?

Talman! Det finns ingenting som begränsar det nordiska samarbetet när det gäller högskolan och dess inträde i systemet VIRTA. Däremot arbetar man med planer för många år framåt för att Norden ska få ett eget system. Snarare går man i så fall går in i de europeiska databaserna.

I dagsläget, med tanke på att våra studerandes examensbevis finns eller kommer att finnas i det nationella systemet, är det viktigt att nämna att om en ålänning söker till ett universitet i Europa, så tar det universitetet kontakt med Finland. Idag är denna information inte tillgänglig, vilket gör att det inte syns. Detta ökar faktiskt rättssäkerheten för den ålänning som har tagit en examen, eftersom det minskar risken för att man faller bort när man söker till skolor i Europa eller andra delar av världen.

Tack, talman! Tack för det tydliga svaret. Jag är helt övertygad om att detta stärker för Högskolan på Åland och möjligheterna för studerande på Åland att kunna ta kurser utanför Åland. Denna digitalisering är nödvändig. Den kommer kanske lite sent, men bättre sent än aldrig. Förändringen är mycket bra.

Tack, talman! Jag vill verkligen understryka det som ledamoten här lyfter fram. Det här blir ett bra lyft för Högskolan på Åland. Om man till exempel är intresserad av att studera i Finland kanske man inte tänker på att Åland har en högskola. Nu är meningen att högskolans utbildningar också ska finnas här, vilket ger en stor möjlighet att marknadsföra dem. På så sätt kan vi få fler studerande från Åland att söka sig till högskolan.

Tack, fru talman! Landskapsregeringen föreslår att en landskapslag om integrering av åländsk utbildning i nationella studie- och examensregister antas.

Avsikten är att genom den föreslagna lagen och genom en överenskommelseförordning göra det möjligt att utbildning som genomförs på Åland integreras i det digitala nationella studie- och examensregistret.

Redan på min tid som utbildningsminister utreddes och diskuterades detta. Så nu äntligen efter 10 år är det dags att genomföra detta digitaliseringssteg, som är mycket välkommet för både de åländska studerande och också för våra myndigheter.

Vi liberaler välkomnar varmt detta och vi stöder givetvis lagförslaget.

Fru talman! På Åland upprätthåller i dagsläget de åländska utbildningsanordnarna egna databaser med studieadministrativ information om de studerande, studierna och examina.

Till skillnad från resten av landet finns i dagsläget inte studieadministrativa uppgifter om studierätt, närvaro och studie- och examensprestationer inom grundskoleutbildningen, utbildningen på gymnasialstadiet och vid Högskolan på Åland, samlad och i enhetlig form att kunna hämtas elektroniskt på ett och samma ställe.

På Åland samlas dessa uppgifter in genom separata datainsamlingar hos flera olika myndigheter så som utbildningsanordnarna, AMS och ÅSUB. Överföringen av uppgifterna sker i dagsläget genom olika tekniska format och förs över genom manuellt arbete av personal inom utbildningssektorn.

I riket övergick man till digital hantering redan år 2018 för alla studienivåer, dvs för sju år sedan då man införde det digitala nationella studie- och examensregistret i Finland, som ofta kallas KOSKI. Registrets uppgift var och är att samla in data om studenter, deras studiegångar och genomförda examina för att underlätta administrationen av hela utbildningssystemet.

Det nationella studie- och examensregistret gör det möjligt för olika institutioner och myndigheter att få tillgång till relevant information och att följa utvecklingen inom utbildningssektorn. Det hjälper också studenter att få en samlad bild av sina studier och examina.

Lagen om integrering av åländsk utbildning i det nationella studie- och examensregistret syftar till att säkerställa att utbildningsdata från Åland också samlas in digitalt och hanteras på ett effektivt sätt. Detta innebär att studieresultat och examen från åländska utbildningsanordnare blir en del av det nationella registret, vilket underlättar administrationen och ger en mer sammanhängande bild av utbildningen för alla berörda.

Fru talman! En tanke med lagförslaget är givetvis också att underlätta vardagen för våra studerande.
På Åland fungera det idag så att våra sökande som gått ut grundskolan tidigare än samma vår som de söker till gymnasialstadiet lämna in sina avgångsbetyg manuellt och själva. Ålands gymnasium har under en längre tid efterfrågat system och lagstiftning som möjliggör en smidigare elevantagning och det förstår vi liberaler mer än väl.

De som söker till utbildning vid Högskolan på Åland med betyg från Ålands gymnasium måste manuellt skicka in kopior på betygen antingen genom att mejla eller posta dem i pappersform.

Studerande från Högskolan på Åland som vill fortsätta sina studier mot högre examina, exempelvis till Åbo Akademi eller Uppsala universitet, så behöver högskolans personal i dagsläget först manuellt skapa intyg som den studerande sedan bifogar till sin ansökan.

De fastländska studerande har sedan 2018 alla sina studieintyg elektroniskt i portalen studieinfo.fi och kan elektronisk söka och motta studieplatser och behöver inte själv bifoga intyg till ansökningar utan de hämtas automatiskt av utbildningsanordnaren.

Så lagen om integrering av åländsk utbildning i det nationella studie- och examensregistret syftar även till att underlätta för åländska studerande att göra sin ansökningar och få sina studier och examen registrerade på ett enhetligt sätt på Åland och Finland.

Då integreringen är gjord kan våra studerande:

- lätt jämföra och validera sina studier gentemot andra utbildningar i Finland.
- lättare få tillgång till information om sina studier, poäng och examina.
- överföra sina studiepoäng och kvalifikationer till andra utbildningsinstitutioner inom Finland, vilket kan öka möjligheterna för rörlighet och vidareutbildning.

Vi kan gott säga att våra studerande de senaste sju åren varit i offside och inte haft samma verktyg som alla andra studerande i landet att söka sig vidare i studielivet. Men nu ska det äntligen rättas till genom denna lag.

Fru talman! Lagen om integrering av åländsk utbildning i det nationella studie- och examensregistret har också flera positiva konsekvenser för de åländska utbildningsanordnarna och myndigheterna.

I dagsläget finns inte studieadministrativa uppgifter samlade och i enhetlig form att hämta elektroniskt på ett ställe för våra utbildningsanordnarna och övriga myndigheter, vilket medför mycket tidskrävande manuellt arbete och risk för mänskliga misstag.

Genom att integrera de studieadministrativa uppgifterna kommer vi att göra det enklare och effektivare för skolorna att anta studerande, för AMS blir det enklare, snabbare och effektivare att bevilja studiestöd, ÅSUB får enkelt tillgång till data och FPA kan snabbare behandla inkomna ärenden.

Fru talman! Vi ser ju gärna att flera ungdomar kommer till Åland för att studera och då behöver man också synas och marknadsföra sina utbildningar. Det ska givetvis också vara enkelt att söka till alla våra utbildningar.

Idag har Högskolan på Åland avtal om att få marknadsföra sina utbildningar i studieinfo.fi men i portalen är det inte möjligt för studerande att söka studieplats på Högskolan på Åland. Genom denna lag görs också det möjligt, vilket potentiellt kan öka antalet studerande på Högskolan på Åland, vilket är positivt för Åland.

Men det räcker förstås inte bara att det ska vara enkelt att söka för studerande, våra studieprogram måste också var attraktiva. För konkurrensen om studerande bland studieanordnarna är hård där ute. Här måste vi helt enkelt bli konkurrenskraftigare om vi fortsättningsvis ska kunna upprätthålla ett så brett utbildningsutbud som vi har idag.

Noteras bör att fast Åland går med i portalen studieinfo.fi så blir vi inte en del av den nationella elevintagningen utan vi har fortsättningsvis vår egen antagning med egna antagningskriterier.

Fru talman! Det finns en del funktioner och system som vi på Åland inte tar i bruk genom denna lagstiftning så som ePUK, som är en tjänst för att planera sin studier och som är ett verktyg för studerande, lärare och handledare. Det andra är VARDA, som är en nationell informationsresurs inom småbarnspedagogiken, där du som vårdnadshavare kan granska ditt barns uppgifter och avgifter inom småbarnspedagogiken. Dessa funktioner har man säkert skäl att utvärdera och eventuellt införa på Åland i ett senare skede.

Men det viktigaste in det här skedet är att lagförslaget kan träda i kraft så snart som möjligt och börja tillämpas enligt förslaget. Tack, fru talman!

Tack, talman! Tack ledamot Asumaa för ett intressant och bra anförande.

När jag lyssnade på anförandet slog det mig att ledamoten i början nämnde hur man hanterar sina papper när man söker till skolan i Finland. Jag minns själv när jag senast ansökte till högskolan att jag fick skicka mina originalbetyg via posten. Det kändes inte alls säkert, och jag tyckte att det var både krångligt och byråkratiskt. Det är svårt för dem som tar emot dessa handlingar, och för ålänningar i allmänhet att söka. Därför är det bara positivt att denna lag träder i kraft.

Tack, fru talman! Jag kan inte annat än hålla med ledamot Eckerman, som påpekat att vi har satt våra studerande i en offside-position i sju år. Jag fick inte igenom detta under min tid som minister, för då var frågan redan på tapeten. Vi visste ju hur byråkratiskt och svårt våra studerande hade det jämfört med andra som kunde söka. För dem var det enkelt och smidigt i många fall. Därför är det viktigt att vi nu får detta på plats. Bättre sent än aldrig.

Talman! Vid en första titt på det här lagförslaget kan man tro att det är en strikt teknisk förändring som det handlar om. Men det här lagförslaget är en investering i framtiden för våra åländska ungdomar och för Högskolan på Åland. Det är ett viktigt steg som stärker både våra ungdomars möjligheter och Högskolans konkurrenskraft.

Ledamot Veronica Thörnroos hade fullkomligt rätt i sin synpunkt på att vi måste sluta tala om avvikelser. Jämför hur det låter med att säga att lagtinget har exklusiv lagstiftningsbehörighet på området eller att Åland avviker, barnomsorgslagen avviker från riket. Vi måste sluta med sådant.

Substansmässigt innebär detta register flera fördelar för våra ungar. Det handlar inte bara om snabb och smidig åtkomst till deras studieuppgifter, utan också om att stärka deras ställning på en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad. Det är bra.

Med kopplingen till nationella system som Virta och KOSKI öppnas dörrar för dem att söka utbildningar och arbete både på och utanför Åland. När studieintyg och examina blir lättillgängliga och enhetligt dokumenterade, slipper våra ungdomar onödiga administrativa hinder och kan istället fokusera på sin utveckling och sina ambitioner.

Ur Högskolan på Ålands perspektiv innebär detta förslag en möjlighet att öka institutionens attraktionskraft och integrera den bättre i både nationell och internationell utbildning.

Ett modernt digitalt system signalerar professionalitet och framåtanda, vilket kan locka både fler studenter och samarbetspartners. För en liten högskola som vår är detta avgörande i en värld där konkurrensen om studenter och resurser ständigt ökar.

Talman! Det är dock viktigt att vi också väger in hur detta förslag påverkar Ålands självstyrelse. När vi ansluter oss till nationella system som Virta och KOSKI måste vi vara medvetna om att vi samtidigt riskerar att förlora en del av vår beslutsmakt, vår självständighet i frågor som rör utbildnings- och informationshantering.

Åland har alltid värnat om sin självstyrelse och rätten att anpassa system och lagar efter våra unika behov. Det är därför avgörande att vi säkerställer att Åland har inflytande över hur dessa system används och utvecklas, så att vår särställning och våra intressen inte hamnar i skymundan.

Kostnaden för att införa och underhålla systemet har även nämnts, det är betydande, särskilt för en liten plats som vår. Därför är det viktigt att vi säkerställer att dessa investeringar ger största möjliga nytta för våra ungdomar och vår högskola och att all information hanteras säkert och i enlighet med de strikta dataskyddsregler som finns. Ett bra system är lika mycket en trygghet för våra ungdomar som en nödvändighet för Högskolans rykte och trovärdighet.

Trots dessa utmaningar är detta en reform som substansmässigt grunden gynnar både våra ungdomar och vår högskola. Med rätt strategier och förvaltning kan vi säkerställa att detta blir en förändring som stärker Ålands position som en plats dit man kan komma och studera, samtidigt som vi bevarar och utvecklar vår självstyrelse. Vi måste dock alltid, talman, vara vaksamma på att de åtgärder vi tar inte underminerar vår unika ställning som självstyrd region. Tack för ordet!

Tack, talman! Tack ledamoten. Jag vill också tacka ledamoten som ser vikten av att vi nu går in i det här nationella systemet. Ordet "avvikande", det är viktigt att förstå att man behöver se ett ord i ett större sammanhang. I själva uppräkningen hade man naturligtvis kunnat formulera på ett annat sätt, men kärnan i detta är det viktiga. När vi går in i nationella system handlar det om att vi inte ska tumma på vår egen självstyrelse och rätten till vad vi kan göra. Vi ska dra nytta av vår egen självstyrelselag och vår egen behörighet, där vi kan utgå från lagstiftningen som speglar Ålands särskilda behov och förutsättningar.

Tack till minister Hambrudd för den konstruktiva repliken. Jag vill betona att vi bör undvika att använda ordet "avviker".

Ordet "avviker" används på tre ställen i texten. Det tredje stället är helt okej, eftersom det handlar om hur självstyrelselagen är formulerad i förhållande till grundlagen, och det är väl acceptabelt.

Men de två andra ställena, där man talar om att den åländska barnomsorgslagstiftning avviker från rikets lagstiftning om småbarnspedagogik, behöver vi reagera på. Vi måste sluta med det och istället omformulera oss. Vi bör hellre tala om vår exklusiva behörighet, vår lagstiftningsbehörighet.

Ja, jag uppfattar att poängen har gått fram.

Talman! Självstyrelsen är något vi ska värna om. Det är precis det vi gör här, genom att vi har vårt eget område där vi kan bestämma och besluta om vad vi vill.

Det fina med självstyrelse är att vi själva kan välja att gå med i det här systemet, istället för att försöka bygga något eget. Ingen tvingar oss att delta; vi kan helt frivilligt gå med och utnyttja systemet, eller betala för att vara med.

Det handlar också om att ingen skulle börja bygga vero.fi heller. Jag tycker att det är en styrka med självstyrelsen att vi har den friheten att välja.

När det gäller informationen som lagras här, så är den åländsk och finns på Åland. Endast kopior av informationen går över till det internationella systemet. Vi äger också data som vi överför till registret i olika format.

Tack ledamot Asumaa. Jag är glad att ledamoten noterade att det inte var någon sågning av lagförslaget, utan snarare en delikat balans.

Om vi gör detta på rätt sätt kan det här bli riktigt bra för de berörda parterna. De har alla förutsättningar för det.

Tack, talman! Det är väl den här vägen vi ska ha vår självstyrelse, att vi själva kan välja. Det är förnuftigt och ekonomiskt försvarbart att använda sig av andra system. Det systemet ger oss möjlighet att vara oss själva inom det. Även om vi finns där, så är data våra kopior i systemet.

När det gäller intagningen ingår vi inte i det nationella systemet, utan vi kan välja att stå utanför det. Ändå kan vi ha egna antagningsblanketter och egna antagningsprocesser inom systemet. Så, det blir ju egentligen bara win-win.

I sitt anförande berörde ledamoten kostnaderna kopplade till möjligheterna för egen antagning, vilket är både rätt och riktigt.

Från Moderat Samling kan vi också nämna vad detta innebär för våra unga. Om detta förverkligas på ett bra sätt, kommer det att leda till en tydlig förbättring. Det kommer att ge smidigare tillgång till studieuppgifter och stärker våra åländska ungas ställning på en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad. Här finns goda förutsättningar för att det kan bli riktigt bra.

Fru talman! För att den åländska utbildningen ska vara konkurrenskraftig måste den hålla samma kvalitet och vara jämförbar med annan nationell utbildning vilket även gäller smidig och digital registerföring.

Äntligen har självstyrelsen åstadkommit ett lagförslag som stödjer just det - att alla våra åländska studerande ska ha samma förutsättningar som studerande i Finland att digitalt göra och skicka sina ansökningar för att studera vidare. Genom lagförslaget kommer alla studierelaterade uppgifter, för hela skolgången, att finnas samlade på ett och samma ställe. Tack till landskapsregeringen och minister Hambrudd för att ni nu tar detta lite utdragna projekt närmare sitt mål.

Avsikten med lagförslaget, tillika överenskommelseförordning, är alltså att möjliggöra att utbildning som genomförs på Åland integreras i nationella studie- och examensregister. I korthet innebär detta att personer med utbildning från Åland nu ges rätt till digital infrastruktur på samma sätt som personer med utbildning från övriga Finland.

Åland ligger efter jämfört med Finland på flera plan i frågor som rör gemensamma register för olika händelser inom skolan vilket kan ur ett konkurrensperspektiv ses som en stor svaghet. I dagsläget finns alltså inte studieadministrativa uppgifter om studierätt, närvaro och examensprestationer inom grundskoleutbildningen, gymnasieutbildningen och vid Högskolan på Åland enhetligt samlad att hämta elektroniskt på ett ställe. På dagens Åland samlas dessa uppgifter in separat hos flera olika myndigheter såsom utbildningsanordnarna, Ålands arbetsmarknads-och studieservicemyndighet (AMS) och Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). Överföringen av uppgifterna sker i dagsläget genom överföringssätt och manuellt arbete av personal inom utbildningssektorn.

Denna lag är ett led att i stort förbättra digitaliseringen av Åland och kommer definitivt att göra det enklare för studerande att snabbt se över sin utbildning samtidigt som manuellt arbete hos olika institutioner och myndigheter förväntas minska.

Centerns lagtingsgrupp noterar att lagförslaget medför kostnader till en början vilka redan finns budgeterade. Vi ser tillika att denna digitaliseringssatsning är högst nödvändig. Som med mycket av det digitaliseringsarbete som nu sker krävs en viss ekonomisk insats innan man har nya effektiva system i rullning och då kommer förhoppningsvis på sikt arbetsdryga insatser och tillika kostnader minska.

Från Centern tycker vi att detta är ett bra exempel på moderniserad lagstiftning som strävar till effektivisering, konkurrenskraft och tillgänglighet. Centers lagtingsgrupp ger grönt ljus för lagförslaget och ser framemot utskottets vidarebehandling av lagen. Tack, fru talman!

Ärade talman, kollegor! Jag vill börja med att uttrycka mitt stöd för det här lagförslaget. Integreringen av Ålands utbildningsdata i de nationella studieexamensregistren är ett steg framåt som möjliggör en effektivisering av vår utbildningsadministration. Det kommer att underlätta vardagen både för våra studerande och för de tjänstemän som arbetar med dessa frågor.

Detta är en naturlig anpassning till en alltmer digitaliserad och sammankopplad värld, där smidiga administrativa processer och tillgång till digitala tjänster är en självklarhet. För de åländska studerande innebär det här lagförslaget många fördelar. De kommer att kunna hantera sina studieuppgifter via nationella plattformar, använda e-tjänster för att ansöka till utbildningar och även nyttja samma tjänster som de finländska studerande när de söker arbete eller fortsatta studier.

Dessutom innebär förslaget en modernisering av vårt antagningssystem, något som länge har efterfrågats av våra utbildningsanordnare.

Men låt oss också belysa några av de utmaningar som finns. Detta ska dock inte ses som kritik, utan mer som vägkost för att denna reform ska bli så framgångsrik som vi alla hoppas att den ska bli.

Åland är ett enspråkigt svenskt område. Det är vår skyldighet att säkerställa att alla nationella system som vi ansluter oss till, såsom studieinfo.fi och att tjänster för utlämnande av studieuppgifter, fungerar till 100 % på svenska. Det får inte finnas någon situation där studerande, lärare eller administratörer tvingas använda finskspråkiga gränssnitt. Jag vill därför betona vikten av att landskapsregeringen noga följer upp de språkliga garantierna som finns i avtalen med riket. Vi måste stå fast vid att Ålands språkliga särställning inte bara respekteras utan aktivt prioriteras.

Att överföra personuppgifter till nationella register innebär stora krav på säkerhet och integritet. Det är av yttersta vikt att säkerställa att de åländska utbildningsanordnarna har full kontroll över de uppgifter som de för in i systemet och att dessa hanteras enligt både EU:s dataskyddsförordning och vår egen dataskyddslagstiftning. Även om jag ser att detta har beaktats i lagförslaget, vill jag lyfta behovet av att tydliga ansvarsgränser mellan åländska och finländska myndigheter etableras och hålls aktuella.

Lagförslaget preciserar att åländska utbildningsanordnare förblir personuppgiftsansvariga för de uppgifter som de för in i de nationella registren. Samtidigt överförs ansvaret för hantering och utveckling av registren till utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet i Finland. Detta är förenligt med självstyrelselagen, eftersom Åland behåller kontrollen över innehållet i sin utbildningsadministration medan den tekniska driften hanteras nationellt.

Införandet av detta system är dock förenat med kostnader, både för teknisk utveckling och underhåll. Även om detta i förlängningen kan minska den administrativa bördan, bör vi vara medvetna om att detta innebär en betydande initial investering. Budgetposterna har redan nämnts i lagförslaget, 350 000 euro för 2025 och ytterligare 100 000 euro för 2026. Vi ska säkerställa att dessa kostnader inte ökar ytterligare.

Det verkar dock inte finnas direkta krockar i lagförslaget, eftersom separata datamodeller ska utformas för Åland. Men det kräver noggrann koordinering för att säkerställa att åländska utbildningsbegrepp representeras korrekt i rikets system. Eventuella förändringar i rikets lagstiftning kan påverka Ålands integration, vilket kan kräva löpande anpassningar. Praktiska problem kan också uppstå i övergångsfasen. Den gradvisa implementeringen med olika ikraftträdandedatum för grundskolor, gymnasier och högskolor kräver noggrann planering och samordning. Vi bör vara redo att möta eventuella förseningar och flaskhalsar som kan uppstå när våra system ska kopplas samman med rikets.

Lite fördelar. Det kommer att minska manuellt administrativt arbete och förbättra rättssäkerheten genom automatiserade och centraliserade system. Det blir en ökad tillgänglighet då studenter får tillgång till sina studieuppgifter digitalt och kan använda dessa vid exempelvis arbetsansökningar eller ansökningar till vidareutbildningar.

Högskolan på Åland kan genom detta delta i nationella projekt och studentföreningar, vilket bör öka synligheten ytterligare. Denna implementering kan öka ansökningssiffrorna och ge bättre samarbetsmöjligheter med andra högskolor i Finland.

Åländska studerande bör i framtiden ha lika god tillgång till digitala utbildningstjänster som sina finländska motsvarigheter. Detta innefattar smidigare antagningsprocesser, digital tillgång till studieavgifter och bättre möjligheter att studera och arbeta både nationellt och internationellt.

Genom effektiviserad administration kan resurser istället riktas mot pedagogisk utveckling och högre kvalitet i utbildningen. Detta skapar en modern utbildningsmiljö som jag är säker på stärker Ålands konkurrenskraft och attraktivitet.

Ärade talman! Obunden Samling står bakom detta lagförslag eftersom det är ett steg i rätt riktning. Det innebär en modernisering som gagnar våra studerande och vårt samhälle i stort. Samtidigt måste vi vara medvetna om att framgången för denna reform hänger på hur väl vi kan hantera de utmaningar vi har belyst idag. Jag uppmanar därför landskapsregeringen att följa upp och löpande utvärdera hur implementeringen fungerar, inte bara ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv, utan även ur ett språkligt och rättssäkert perspektiv.

Med detta sagt vill jag en gång till uttrycka mitt stöd för lagförslaget och ser fram emot att vi gemensamt säkerställer att det genomförs på ett sätt som stärker Åland som ett modernt och effektivt samhälle. Tack!

Tack, talman! Tack till ledamoten för stödet i denna lagstiftning.

Ledamoten lyfte upp något som jag inte nämnde i mitt anförande. Utbildningsbyrån har länge haft en arbetsgrupp tillsammans med utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet, just för att säkerställa att Åland får ha sina egna avvikelser, och naturligtvis också för att bevara det svenska språket.

Det är mycket tydligt att tjänsterna ska finnas tillgängliga på svenska för användarna, och svenskspråkig service ska erbjudas både av utbildningsstyrelsen och från undervisnings- och kulturministeriet. Nu, när vi går in i det här nationella systemet, kan vi ställa krav på att allt ska finnas på svenska. Detta är en oerhört viktig och politiskt prioriterad fråga som jag noggrant har följt hela tiden. Det svenska språket måste fungera perfekt; annars kan vi inte gå vidare med detta.

Tack minister Hambrudd. Det gläder mig att höra. Som jag nämnde i mitt anförande är det viktigt att språk inte bara respekteras, utan också aktivt prioriteras. Jag är glad att ni har tagit detta på allvar.

Tack, talman!

Det mesta har redan sagts. Jag kunde bara ha skrivit under det som ledamoten Asumaa har presenterat, och som är väl insatt i dessa frågor. Eller så kunde man bara säga: Äntligen! Äntligen har vi det här på plats, något som vi har väntat på i så många år, så att åländska studerande kan integreras i de nationella systemen.

Detta är nämligen ett exempel på hur självstyrelsen faktiskt har gjort det svårare och mer krångligt för åländska ungdomar att söka till utbildningar. Självstyrelsen har varit till nackdel, och så ska det ju inte vara. Självstyrelsen finns till för att förbättra situationen för ålänningarna, och att vi inte har fått detta på plats tidigare är tråkigt. Det har varit krångligare, mer byråkratiskt och mer krävande. När man har pratat med utbildningsanordnarna har de sagt: "Snälla, lös den här frågan." Det är mycket bra att vi nu har kommit så här långt.

Det bör noteras att det både finns ekonomiska realiteter som ligger bortom vår kontroll och att Ålands litenhet gör att det nästan inte finns några andra framkomliga vägar än att vi ingår i större helheter inom de nationella digitala systemen. Tiden för små, lokala lösningar av sådana frågor är i princip förbi. Det finns inga vägar framåt som är ekonomiskt hållbara eller som vi skulle klara av att administrera på egen hand. Men det hänger naturligtvis på att vi klarar av att ställa de krav som till exempel det svenska språket, som självstyrelsen kräver.

Detta är en bra sak, men det är också en utveckling som påverkar. Det kan man inte blunda för. Det påverkar självstyrelsens handlingsutrymme. Vi kan välja att ingå i dessa system, men det blir svårt för oss om vi vill ha en service som motsvarar den på riksnivå, att välja bort dem.

Jag har tidigare efterfrågat att det skulle vara bra om både landskapsregeringen och lagtinget vid något tillfälle hade en mer övergripande diskussion om vad digitaliseringen betyder för självstyrelsen. Möjligheterna för självstyrelsen krymper, inte bara på grund av de finländska systemen utan även på grund av de europeiska.

Med det sagt stöder Socialdemokraterna förslaget. Det är mycket välkommet. Tack!

Tack, talman!

Bästa lagtingsledamöter, ålänningar. Våra utbildningar är en central del av ett framtidssäkrat Åland. I det kunskapsbaserade samhälle vi lever i är beviset på vad man kan nästan lika viktigt som den kunskap man besitter. Det aktuella lagförslaget angående integrering av åländska utbildningar i nationella studie- och examensregister är lika väl behövt som det är brådskande.

Åland är en del av en föränderlig värld där flexibla digitala tjänster ska underlätta och rättssäkra processer för medborgarna. Dessa tjänster ska även stimulera interna och externa samarbeten, öka attraktionskraften och främja samarbetet mellan lokala myndigheter och lärosäten.

En invånargrupp som är ytterst viktig för landskapet, med tanke på Ålands långsiktiga resiliens och attraktionskraft, är de studerande som befinner sig vid åländska lärosäten, oavsett om det handlar om gymnasial utbildning, enskilda kurser eller högskoleexamen. Ett framtidssäkrat Åland ska alltid agera med denna grupps bästa i åtanke.

Lärande är en framtidsfaktor, och vi behöver stöda de unga som studerar och locka andra utifrån till våra utbildningar. Vi ska underlätta livslångt lärande och kontinuerlig kunskapsinhämtning genom att stöda äldre personer som vill fortbilda sig eller byta karriär. Även samarbetet mellan lärosäten och utomstående aktörer utgör en viktig del av Ålands framtida utvecklingsmöjligheter.

I riket har inte bara myndigheter utan även studerande tillgång till sina studieprestationer via digitala tjänster. Att ha tillgång till dessa tjänster är inte bara viktigt under studietiden; uppgifterna kan behövas när man söker plats i vidare studier på annan ort, arbete och så vidare. I dagsläget har inte åländska studerande tillgång till denna tjänst, förutom i form av studentexamen som ingår i rikets nationella register. Detta har redan skapat och skapar för närvarande problem för både åländska lärosäten och åländska studerande.

Talman! Hantering av personuppgifter, antagning, studieresultat, personalärenden samt studieplaner och prestationer ska på Åland skötas lika smidigt som på fastlandet där det införs i det nationella registret. För närvarande samlas denna information på Åland in av flera olika aktörers databaser, vilket skapar onödigt arbete och merkostnader, medan de studerandes, personalens och lärosätenas arbete hämmas. Det rådande läget försvårar studieadministrativa arbetet vid åländska lärosäten, vilket försämrar deras möjlighet att rekrytera studerande till sina kurser.

Dessutom försätter bristen på digitala studier och examensbevis studerande vid åländska lärosäten i en svår situation, där de inte har tillgång till sina prestationer digitalt. Detta innebär att de inte har samma utgångsläge som övriga studerande när det gäller ansökningar till andra utbildningar, fortbildning och arbetsplatser.

Ett framtidssäkrat Åland behöver stöda rättssäkerhet, jämlikhet, tillgänglighet, transparens och flexibilitet, och integrationen av åländska prestationer i det nationella registret främjar alla dessa mål.

Att delta i en studie- och arbetsmarknad som präglas av tilltagande konkurrens och ökande krav är en tillräcklig utmaning både för studerande och lärosäten, utan att det ytterligare utmanas av brister i digital infrastruktur.

Talman! Avslutningsvis vill jag säga att frågan om utdrag från studieregister och införande av prestationer kan verka som en liten sak i sammanhanget. För tillfället behandlas flera större paket i lagtinget och utskotten. Jag vill ändå understryka att för dem vars studier, arbete och framtidsutsikter denna digitalisering påverkar, brådskar det. En fördröjning från lagstiftarens sida kan ha avgörande betydelse för flera personers framtidsutsikter. Dessutom kan försvårade antagningsprocesser vid Högskolan på Åland få långsiktiga konsekvenser för våra utbildningar, vår ekonomi och vår attraktionskraft.

Därför stöder Hållbart Initiativ remitteringen av det aktuella lagförslaget till utskottet och vidhåller att det är ytterst viktigt att i brådskande ordning integrera åländska utbildningar i det nationella studie- och examensregistret. Tack!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.