Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Ärade kollegor. Jag kan på lag- och kulturutskottet vägnar konstatera att vi har behandlat ett lagförslag som det råder närmast total enighet om att lagtinget bör anta, nämligen lagförslag nr 11/2024-2025 med rubriken "Integrering av åländsk utbildning i nationella studier och examensregister".

Orsaken till denna enighet är flera. Dels föreligger det återigen en situation där ett eget åländskt studieadministrativt system bedöms bli avsevärt mycket dyrare, dels får ålänningar i och med denna reform tillgång till en digital infrastruktur. Och som även framhålls i vissa remissutlåtanden så kan vi samtidigt säkra rättssäkerheten tack vare en standardiserad process för databehandling och hantering. Med detta avses att vi kan undvika misstag i processerna.

Utskottet har därför valt att än en gång betona vikten av att svenska språket garanteras i varje skede av reformen. Mer om den centrala frågan återkommer vi till om en liten stund.

Men först några ord om lagförslagets upplägg. För oss som är intresserade av autonomifrågor är detta ett intressant lagtekniskt arrangemang som utbildningsminister Hambrudd presenterar både för övriga regeringen och parlamentet.

Under remissrundan lades en mer traditionell blankettlag fram som ett första alternativ, den finska lagen, som är själva grunden för förslaget, och sedan de traditionella åländska avvikelserna som ett sådant upplägg hade förutsatt.

Lag- och kulturutskottet har hanterat ett förslag till lagtingslag som till stor del omfattar innehållet i den motsvarande riksdagslagen.

Något förenklat, bästa kolleger, hela lagen utgör grunden för den överenskommelseförordning som behövs för att Åland i ett senare skede ska integreras i Finlands studie- och examensregister.

Det lagtekniska valet motiveras enligt vad utskottet erfarit med att detta lagförslag kommer att underlätta samarbetet mellan de åländska och finländska myndigheterna, ett konstaterande som utskottet kan ställa sig bakom. Att lagen kan ses som grunden för den nödvändiga överenskommelseförordningen beror på att i anslutning till flera paragrafer finns en ordalydelse som lyder ungefär; landskapsregeringen ansvarar för uppgifterna till denna speciella del, om inte ansvaret överförs på en riksmyndighet via en överenskommelseförordning.

Avsikten är att den föreslagna lagen träder i kraft så fort som möjligt och börjar tillämpas i högskolan på Åland enligt högskolans gällande datalager Virta. Baserat på den information som är känd vid tidpunkten för avgivandet av lagförslaget är den 1 augusti i år. Tidpunkten kan komma att justeras under den kommande processen med lagkontroll och annat. Vi får se.

Som framgår av lag- och kulturutskottets betänkande kan tidtabellen se olika ut för olika skolor. Grundskolan den 1 augusti 2026, gymnasieskolan den 1 januari 2027, och antagningsregister för gymnasieskolor och Högskolan på Åland ska ske från och med den 1 januari 2027.

Under avsnittet "Utskottets synpunkter" konstaterar vi också att den viktigaste aspekten i ärendet, vid sidan av reformen som sådan, är svenska språket. Landskapsregeringen anser att systemet är lämpligt och att systemen finnas tillgängliga på svenska. Utskottet understryker i betänkandet att Ålands språkliga särställning inte bara ska respekteras utan också prioriteras. Uppföljning av att systemen samt anvisningar i praktiken fungerar på svenska, både för den enskilde och för administratörer vid åländska lärosäten, är en direkt förutsättning. Vidare betonar utskottet att detta även ska framgå i den kommande överenskommelseförordningen. Det är en tydlig uppmaning till landskapsregeringen när det gäller överenskommelseförordningen och dess utformning.

En vän av ordning frågar sig varför utskottet anser det befogat att betona det som faktiskt bör vara en självklarhet, det vill säga svenska språket. Orsaken är att utskottet har informerats om att det, trots löften om svenskan, i allt väsentligt har förekommit utbildningstillfällen där det visserligen går att ställa frågor på svenska, men där utbildningen huvudsakligen sker på finska. Detta är givetvis ett oacceptabelt förfarande och strider mot självstyrelselagen, där anställda i åländska myndigheter i så fall får informationen nästan huvudsakligen på finska.

Därför blir svenska språket en central del i den kommande överenskommelseförordningen. Det är något som utskottet kan följa upp senare om så önskas.

Till sist, talman, vill jag betona att lagförslaget kan motiveras av starka effektivitetsskäl. Men vi är medvetna om att digitalisering av system inte leder till direkta inbesparingar, utan att arbetsuppgifterna istället kommer att skifta mellan olika personer. Den förutsedda fördelen blir i stället en ökad servicenivå och rättssäkerhet, som jag redan har nämnt.

Talman! Lag- och kulturutskottet föreslår alltså att lagförslag nr 11/2024-2025 antas med de smärre ändringar som framgår under avsnittet "Utskottets förslag". Den ändring som föreslås i sjunde paragrafen, andra momentet, görs i samförstånd med landskapsregeringen. Övriga ändringar är enbart av språklig karaktär. Tack, talman!

Tack, talman!

Jag vill också tacka utskottets ordförande för ett föredömligt betänkande.

Det är riktigt att digitalisering inte per automatik leder till att något blir billigare. Men det finns ändå andra fördelar med att tillgängliggöra materialet, i det här fallet genom en portal.

Det som jag är lite fundersam över är det tredje stycket i utskottets synpunkter. Ni skriver "utskottet anser att den viktigaste aspekten i ärendet är det svenska språket". Det är en grundförutsättning, som jag ser det, för att man ska kunna anta ett system. Men det viktigaste är väl ändå att de åländska utbildningarna integreras i de nationella systemen.

Under tiden som jag har funderat på detta, i 15 år, så har Högskolan på Åland tappat presumtiva studerande från riket, liksom också från Ålands yrkesgymnasium och Ålands lyceum. Det bekymrar mig.

Tack, talman !

Ja, därför sade jag i presentationen att det svenska språket är viktigast, vid sidan av själva reformen. Det är viktigt att betona att reformen är syftet. De fördelar som ledamoten Juslin pekar på är vi helt överens om.

Det är också fascinerande att vi satsar på digitalisering. Kostnaden för detta projekt är inte så betydande jämfört med andra projekt i vårt ö-rike. Man nog hade förväntat oss, på utskottets vägnar, att vi skulle få besked om att detta leder till en besparing. Men i vardagen ser vi inte dessa besparingar, eftersom uppgifterna förändras och noggrannheten i hanteringen av dem är avgörande, något som ledamoten är väl medveten om. Det är ytterst viktigt att allt är korrekt, annars kan det gå snett för kommande sökanden.

Tack, talman!

Tack, utskottsordförande Jansson. Jo, vi åker naturligtvis lite snålskjuts, men det är helt berättigat, som jag ser det. Finland har redan satsat hundratals miljoner på att bygga upp dessa system. Vi har inte de resurserna på Åland, men det är tacksamt att vi ändå kan integreras i dem.

Det som bekymrar mig är att det har tagit så lång tid att övertyga landskapsregeringen om att de nationella systemen är bra för Åland. Som sagt, vi har tappat kanske 13 år, och under den tiden har Högskolan på Åland lidit av det, liksom också Yrkesgymnasiet. Jag minns att för 15 år sedan hade exempelvis Hotell- och restaurangskolan många studerande från riket. Idag är de ytterst få. Den här fördröjningen oroar mig. Vi borde vara snabbare att anamma de nationella systemen. Tack!

Tack, talman!

Ledamoten är ytterst bekant med den allmänna problematik som vi har haft från åländsk sida, särskilt när det gäller att förstå Koski och allt vad det innebär. Kopplingen till vårt arkiveringssystem och så vidare är också en viktig aspekt. Minister Hambrudd och hennes företrädare har haft mycket att fundera på, vilket är fullt förståeligt.

Jag delar förstås synen på hur oerhört dyrt ett motsvarande system skulle bli för knappt 30 000 ålänningar. Det är klart att alla förstår vilken enorm per capita kostnad det innebär. Vi kan försvara detta.

Samtidigt är vi medvetna om den kritik vi ständigt får angående vår integration i det finska systemet och att vi prutar på självstyrelsen. Vi som är satta att sköta Åland måste sträva efter en win-win-situation där det är möjligt. Samtidigt vill jag betona att det är oerhört centralt att det svenska språket fungerar, eftersom det trots allt är vårt primära ansvar.

Tack, talman!

Tack till ledamoten och tillika utskottets ordförande. Utskottet betonar att i överenskommelseförordningen är den viktiga aspekten det svenska språket och Ålands språkliga särställning. Detta kommer naturligtvis att framgå i överenskommelseförordningen som vi troligtvis kommer att lämna in redan i morgon i vårt svar. Vi kommer att trycka ännu mer på dessa punkter och även hänvisa till lag- och kulturutskottets utlåtande i detta ärende.

Tack vicelantrådet för det beskedet. Utskottet välkomnar det förstås och önskar lycka till med den fortsatta implementeringen där svenska språket blir centralt, som vi redan har nämnt.

Talman!

Utskottets ordförande nämner att det råder total enighet kring lagförslaget. Jag instämmer i detta som ledamot i utskottet, men jag vill ändå i en replik tillägga att det fanns en del osäkerheter kring kostnaderna. Jag brukar ofta vara den som vill stanna upp vid de ekonomiska konsekvenserna.

Ordförande nämner att digitaliseringen inte leder till några direkta inbesparingar. Det stämmer.

Detta är kanske något vi behöver se över i framtiden, när vi gör förändringar. Att omfördela resurser och ta in vikarier för de personer som omfördelas blir dyrt i längden. Sedan är det ju frågan om hur lång period detta ska sträcka sig över. Många av våra lagförslag i utskottet är ibland väldigt svårt att sätta siffror på och det upplever jag som lite problematiskt.

Tack, talman!

Jo, ledamot Holmberg har helt rätt, och därför var jag klok nog att sätta in ordet "nästan". Det råder nästan total enighet, för det finns alltid en oro. Vi har ju försökt, under utskottsbehandlingen tillsammans med ledamoten, att tränga
igenom det här.

När vi fick beskedet att 300 000 euro är den första större kostnaden, så i ljuset av de många miljoner som ett större system på Åland kostar så är det försvarbart. Även de här mindre besparingarna som vi trodde skulle vara möjliga, och det har ledamoten också fått erfara, så går tyvärr inte att göra.

Man kan bara tänka sig det arbete som kommer att uppstå de första åren innan allt är sjösatt inom hela skolsektorn. Det kommer att vara ett ganska omfattande arbete och kanske till och med kräva en förstärkning av resurserna.

Tack, talman, bästa ledamöter!

Jag vill börja med att tacka utskottet för goda och tidvis kreativa diskussioner. Det känns fint att arbeta i lag- och kulturutskottet under ledamot Harry Janssons ledning.

Inledningsvis vill jag säga att jag stöder det här lagförslaget. Jag ser vinster på individnivå och en ökad rättssäkerhet. Men jag har också ett antal betänkligheter som jag vill lyfta fram.

Landskapsregeringen föreslår en ny landskapslag för att integrera utbildningen på Åland i det nationella studie- och examensregistret. Förslaget bygger på finsk rikslagstiftning och syftar till att modernisera hanteringen av studieadministrativa uppgifter. Genom den föreslagna lagen och en överenskommelseförordning ska utbildningen som genomförs på Åland bli en del av det nationella systemet, vilket gör det möjligt för personer med utbildning från Åland att använda samma digitala tjänster som personer med utbildning från övriga Finland.

Det finns flera självstyrelsepolitiska dimensioner i förslaget om att integrera åländsk utbildning i det nationella studie- och examensregistret. Det berör Ålands möjlighet att självständigt hantera utbildningsadministrationen, språkfrågan samt den praktiska konsekvensen av att använda finska system i landskapets verksamhet. Det lagtekniska valet som landskapsregeringen har gjort, att gå från blankettlag till fullskalig lag och till en egen landskapslag, tyder på att man ändå vill behålla en viss kontroll över systemets användning på Åland. Trots detta är den reella makten begränsad eftersom systemet i grunden styrs av finska myndigheter. Detta kan på sikt påverka möjligheterna att göra egna anpassningar till det åländska systemet.

En central frågeställning som även utskottet har lyft är svenska språkets ställning. Utskottet understryker att system och anvisningar ska fungera på svenska, men det finns en inneboende risk att det inte fungerar fullt ut i praktiken. Det har vi också erfarit i utskottet. Eftersom det handlar om ett finskt system kan framtida uppdateringar och utvecklingar komma att ske på finska först, vilket kan påverka användarvänligheten för åländska studerande och administratörer.

En annan viktig aspekt är att digitaliseringen inte leder till besparingar. Tvärtom slår utskottet fast att arbetsuppgifterna snarare omfördelas än försvinner. Att införa finska system innebär också att Åland i framtiden kommer att vara beroende av förändringar och beslut som fattas på riksnivå. Eventuella kostnadsökningar eller krav på tekniska uppdateringar kommer inte att styras av Åland själv, vilket kan påverka den ekonomiska planeringen.

Det är också intressant att utskottet har erfarit att det inom utbildningssektorn finns medel avsedda för projektanställningar när systemet ska implementeras.

Riktar vi blicken mot Ålands hälso- och sjukvård har vi däremot erfarit att när det nya VIS-systemet ska implementeras, kommer man att minska på antalet besök till hälsocentralen. Det blir längre väntetider, helt enkelt därför att personalen behöver mer tid för att kunna använda det nya systemet. Jag tycker inte att det är en bra prioritering. Jag säger inte att det är fel att utbildningssektorn får medel, men jag tycker däremot att det är anmärkningsvärt att Ålands hälso- och sjukvård i media går ut och förklarar att det kommer att bli längre väntetider när systemet ska implementeras.

Utskottet lyfter också fram Ålands statistik- och utredningsbyrå. Ni har möjlighet att ta del av deras utlåtande och de är lite bekymrade. Det gäller insamlingen av studieadministrativa uppgifter. Eftersom statistikföring är en uppgift som självstyrelselagen tilldelat landskapet, är det av självstyrelsepolitisk betydelse att den nya lagen inte skapar administrativa problem eller ökade kostnader för ÅSUB.

Slutsats, bästa ledamöter; banden till Finland stärks. Ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv innebär lagförslaget en anpassning till finska system, vilket minskar Ålands självständiga hantering av utbildningsadministrationen. Språkfrågan är en central utmaning där Åland förlitar sig på att rikets system och tjänster fungerar tillfredsställande på svenska. Dessutom innebär digitaliseringen inga direkta ekonomiska inbesparingar, utan snarare en förändring av arbetsuppgifter och en långsiktig beroendeställning gentemot riket. Digitalisering är en möjlighet för Åland, men också en utmaning, kanske till och med ett hot mot självstyrelsen. Tack!

Tack, talman!

Jag uppfattar inledningen av ledamotens anförande som att hon ändå stöder det här lagförslaget. Därför förstår jag egentligen inte riktigt den här uppräkningen av alla negativa konsekvenser av förslaget. Vad är alternativet? Det är ju den här diskussionen vi har haft under flera år.

Det är sämre för våra studerande att Åland inte är en del av de nationella systemen. Det är därför vi gör det här. Och det har upprepats vid flera tillfällen, det handlar inte om en besparing. Att ha egna system skulle vara mångfalt dyrare och nästan ogörligt för Åland. Så jag undrar, hur tänker ledamoten om att både stöda och samtidigt säga nej?

Talman! Jag tycker att det är viktigt att man verkligen reflekterar över den politik som man vill och kan föra här i Ålands lagting. Jag har insett, precis som många andra, att ett system för åländska studerande som kostar väldigt många miljoner som vi inte har. Men för den sakens skull behöver man ju inte bara tycka att allting är toppen.

Jag anser att det är viktigt att ägna sig åt ett reflekterande tänkande. Vad betyder detta i praktiken? Det innebär att banden till Finland stärks. Jag är inte helt säker på att det är det bästa alternativet. Jag har sagt att digitalisering är en möjlighet för Åland, men det är också en utmaning och ett hot mot självstyrelsen. Så ser verkligheten ut, och jag accepterar den. Men det man förlorar på gungorna behöver man på något sätt försöka få igen på karusellen, om uttrycket tillåts.

Jag tycker det är märkligt att säga att man inte är säker på att detta är det bästa, samtidigt som man godkänner det. Om man anser att något är dåligt, bör man förstås säga nej.

För vår del är det helt självklart att detta är en reform som har efterfrågats. I åratal har man önskat att våra åländska ungdomar ska ha en smidig och bra möjlighet att söka studieplatser och få sina betyg bedömda på samma sätt som alla andra, till en lägre kostnad än om vi själva skulle utveckla egna system. Jag tycker att detta resonemang inte hänger ihop.

Jag vill också kommentera det här med väntetiderna vid VIS-implementeringen, som ledamoten nämnde. ÅHS är väldigt tydlig med att detta gäller en övergångstid, medan man lär sig och att det inte är något permanent.

Talman!

Jag anser inte att detta är det bästa systemet. I den bästa av världar, med total fri tillgång till en fri ekonomi, hade jag gärna sett att vi hade ett eget system. Det systemet skulle naturligtvis vara kompatibelt med resten av världen, inte bara med Finland. Men nu har vi inte en sådan ekonomi att vi klarar av det, och då får vi helt enkelt bita i det sura äpplet, och det är precis vad jag gör.

Vad gäller väntetiderna vid ÅHS så har jag varken sagt att de är permanenta eller gäller under någon viss tid, eftersom jag hänvisade till en artikel i lokalmedia och där framgick det inte, såvitt jag vet.

Talman!

Jag ska säga några kompletterande ord om lag- och kulturutskottets betänkandet rörande integrering av åländsk utbildning i nationella studie- och examensregister och de förbättringar det innebär för de studerande på Åland och i längden också för de åländska skolorna.

Genom antagandet av landskapslagen om studie- och examensregister moderniserar vi hanteringen av utbildningsadministration och skapar en mer rättvis och effektiv struktur för våra elever och studerande.

Denna förändring ger studerande på Åland samma rätt till digital infrastruktur som deras motsvarigheter i resten av Finland. Detta möjliggör smidigare och kompletta ansökningsförfaranden och det minskar den administrativa bördan för både de studerande och utbildningsinstitutionerna. Här behöver fogas in att utskottet inte erfar att detta medför några ekonomiska förbättringar på sikt för de olika skolorna. Arbetsuppgifterna förändras, snarare än försvinner.

För studenter som redan genomfört studier på Åland innebär förändringen att de smidigt kan få tillgång till sina examensuppgifter digitalt. Det förenklar ansökningar till fortsatta studier och arbetsmarknaden, både inom och utanför Åland. Genom att digitalisera dessa processer skapas en mer transparent och säker hantering av utbildningsdokument, vilket förstärker rättssäkerheten för de studerande.

En viktig aspekt av detta lagförslag är språkfrågan. Utskottet har tydligt betonat vikten av att systemen fungerar på svenska och att Ålands språkliga särställning respekteras och prioriteras. Den allra viktigaste aspekten är dock den förbättring det medför för de studerande, det är något vi inte betonat tillräckligt i utskottets betänkande. Det är svårt att tänka på allt.

Detta lagförslag handlar inte om effektivisering i form av inbesparingar utan om att höja servicenivån och effektiviteten. Fördelarna för de studerande är tydliga. Det är en nödvändig förändring för att Ålands utbildningssystem ska vara konkurrenskraftigt och moderniserat. Det här är något man efterfrågan från skolorna i över tio år. Jag väljer att säga som en känd mediaprofil: Äntligen! Tack, talman!

Talman!

Vi socialdemokrater stöder förslaget om en landskapslag om studier och examensregister. Som medlem i lag- och kulturutskottet vill jag tacka de övriga ledamöterna för ett bra samarbete.

Jag ser det här som ett viktigt steg för att modernisera och digitalisera hanteringen av våra administrativa uppgifter. Landskapsregeringens förslag, som bygger på att integrera den utbildning som genomförs på Åland med internationella studier och examensregistret, skapar en gemensam digital infrastruktur, där ansökningar till utbildningar på Åland sker via en e-tjänst.

Detta innebär också att information om avlagda studier och examina blir tillgänglig, vilket inte bara underlättar administrationen utan även ger alla medborgare samma möjligheter att ta del av sina utbildningsuppgifter, precis som det sker i övriga Finland.

Förslaget anger en konkret tidsplan för implementeringen. De tydliga startpunkter som finns understryker ambitionen att snabbt genomföra den nödvändiga moderniseringen inom utbildningssektorn.

I och för sig går ingenting snabbt med tanke på hur länge skolorna har väntat på dessa förändringar. Vidare har utskottet gjort vissa tekniska justeringar i sin bedömning för att säkerställa att systemet fungerar optimalt.

En central aspekt är den språkliga situationen med det svenska språket, som en självklar del av Ålands identitet, och som måste respekteras och prioriteras. Det är av största vikt att system och anvisningar är fullt tillgängliga på svenska, både för den enskilde medborgaren och för administratörerna vid våra lärosäten. Denna prioritering framgår tydligt i vårt betänkande.

Förslaget syftar inte till att skapa direkta kostnadsbesparingar, utan att öka servicenivån och rättssäkerheten. Genom digitalisering och standardisering av hanteringen av studieadministrativa uppgifter, flyttas arbetsuppgifterna på ett sätt som möjliggör en mer strukturerad och förutsägbar process.

Detta kommer att ge medborgare med utbildning från Åland samma digitala möjligheter som övriga finländska medborgare, något vi anser vara en självklarhet.

Samtidigt måste vi säkerställa att de förändringar som sker inte medför oförutsedda administrativa bördor eller kostnadsökningar för de myndigheter som idag hanterar statistiken, såsom Ålands statistik- och utredningsbyrå.

Det är av yttersta vikt att vår datainsamling förblir kontinuerlig och av hög kvalitet, utan att det påverkar de uppgifter som enligt självstyrelselagen ska samlas in.

Jag skulle naturligtvis önska att vi från utskottet kunde presentera mer exakta kostnader för den här lagändringen, men det har tyvärr varit väldigt svårt att nå ett exakt belopp. Precis som ledamoten Holmberg lyfte i ett tidigare replikskifte, och ledamot Thörnroos i sitt anförande, är detta problematiskt när vi digitaliserar i allt högre utsträckning.

Socialdemokraterna stöder förslaget om en landskapslag om studier och examensregister. Det förslaget moderniserar vår utbildningssektor, ökar rättssäkerheten och förbättrar servicenivån för alla som genomgått en utbildning på Åland. Tack!

Talman!

Utskottet konstaterar i sitt betänkande att den viktigaste aspekten i ärendet är det svenska språket. Detta är en grundförutsättning för att vi ska kunna integrera vårt register till det nationella studentexamensregistret.

Enligt mig är det absolut viktigaste i detta lagförslag att underlätta vardagen för alla våra studerande. Det handlar också om att ge Högskolan på Åland verktyg och potential att öka antalet studerande, som under de senaste åren har varit på nedåtgående.

De fastländska studerande har sedan 2018 haft sina studieintyg elektroniskt på portalen studieinfo.fi och har kunnat söka och motta studieplatser utan att själva behöva bifoga intyg och ansökningar, eftersom dessa har hämtats automatiskt av utbildningsanordnarna.

Lagen om åländska utbildningar i det nationella studieexamen syftar i allra högsta grad till att underlätta för våra åländska studerande att göra sina ansökningar och få sina studier och examina registrerade på ett enhetligt sätt, både på Åland och i riket.

När denna integrering är genomförd kan våra studerande lätt jämföra och validera sina studier gentemot andra utbildningar i landet. De får också enklare tillgång till information om sina studier, poäng och examina, samt möjlighet att överföra sina studiepoäng och kvalifikationer till andra utbildningsinstitutioner inom riket. Detta kan öka möjligheterna för rörlighet och vidareutbildning.

Talman! Vi kan gott säga att våra studerande under de senaste sju åren har varit i offside och inte haft samma verktyg som alla andra studerande i landet för att söka sig vidare i studielivet. Men nu kan detta äntligen rättas till genom denna lag. Inte en dag för sent! Tack, talman!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om studie- och examensregister för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.