Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Talman! Jag vill inleda med att tacka för mottagandet av denna åtgärdsmotion. Åtgärdsmotioner läggs ju oftast underst i utskottshögen och avskrivs sen någon gång i slutet av mandatperioden, till oppositionens förtret.

När det kommer till den här åtgärdsmotionen, så har det meddelats att den ska behandlas redan denna vecka i utskottet, tillsammans med det externpolitiska meddelandet. Det är bra, riktigt bra. Det är så här vi behöver arbeta. Man kunde rentav tala, talman, om parlamentarisk mognad.

År 1999 blev året då skattefriheten i försäljning mellan EU-länder upphörde, men fortsatte mellan Åland och omvärlden i form av skatteundantaget. Fem år senare, år 2004, gjorde ÅSUB en utmärkt kartläggning av skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse – idag och i framtiden.

Redan år 2004 konstaterades att skatteundantaget medför administrativa kostnader och logistiska problem i handeln mellan Åland och omvärlden. Det konstaterades också att de som skördar frukterna av skatteundantaget är helt andra aktörer än de som lider av ökad byråkrati. Rapporten besvarade också modigt frågan: ”Är det värt det?” Är det värt allt krångel i vardagen för företagarna och ålänningarna, är det värt att näthandeln stryps? Svaret år 2004 var ja. Ja, det är värt det för sjöfarten ger inte bara vinster till redarna, sjöfarten ger Ålands företagare många avgångar, arbetsplatser för 1 000 ålänningar och finländare och inkomster och framtidstro.

ÅSUB-rapporten från 2004 tog också tydligt ställning till den komplexa frågan om vad som händer Åland om skatteundantaget försvinner. Jag citerar rapporten: ”En nedgång i ekonomin som helhet på i genomsnitt över 30 procent, ett bortfall av efterfrågan på arbetskraft i samma storleksordning och en mer eller mindre fullständig utslagning av den överlägset tyngsta sektorn inom ekonomin, skulle ett förverkligande av detta scenario innebära en katastrof för hela det åländska samhället.”

Sedan rapporten gjordes har det dock mycket skett. Dels har det rent faktiskt inträffat många händelser åren 2004-2024 som påverkat ekvationen, dels är det så att det offentliga Ålands behov av fakta ser annorlunda ut år 2024 jämfört med år 2004.

Här är ett axplock av händelser från åren 2004-2024 som påverkar analysen:
1) Transportsektorns svagare tillväxt som kan spåras till Estlands EU-medlemskap då de finländska alkoholskatterna sänktes. Därmed sjönk och lönsamheten för taxfree-försäljningen.
2) Företagens administrativa börda. Företagens administrativa börda har sedan 2004 ökat. Sedan 1 år tillbaka har den börjat öka mot Finland och just nu ökar den dramatiskt gentemot Sverige. Importen från Sverige blir svårare i oktober 2024, då transporter till Åland inte längre får lastas innan en exporthandling är gjord. Nuvarande pris på den är 60 euro och den åländska företagaren får inte göra den själv, till och med Åland post måste anlita ett externt ombud för detta. Så, företagens administrativa ökar.
3) Momsfri handel för varor av mindre värde. Det slopades stegvis under dessa år för att sedan slopas helt 2021 med utmaningar för Åland som står utanför mervärdesskatteområdet.
4) De positiva effekterna av ombordförsäljning har minskat rent volymmässigt något, bl.a. som ett direkt resultat av att kortruttstrafiken Mariehamn-Kapellskär upphört.
Allt detta påverkar ekvationen från 2004. Vi bör också nämna att digitaliseringen tagit jättekliv sedan 2004 och den har inte bara varit bra för den åländske företagaren. När nya webblösningar genomförts har det varit förknippat med onödigt krångliga system, ofta har dessa också innehållit buggar. Allt detta har medfört extra mycket arbete och huvudbry, särskilt för åländska småföretagare som ska göra detta “vid sidan om” sitt företagande. Så långt en uppräkning av faktorer som påverkar den ekvationen som gjordes år 2004.

Vad är då så bra med utredningen från 2004? Jo, den största förtjänsten, talman, med utredningen från 2004 är att den kvantifierar saker: Vad är skattegränsens börda för åländska företag? Hur mycket förlorar Ålands idag 2 800 företagare i produktionsvärde och varukostnader? I den nya utredningen kunde man studera t.ex. antalet förlorade arbetstimmar per bransch.

När vi för diskussioner med finansministeriet eller det svenska tullverket är det dessutom viktigt att vi har fakta, har stenkoll på var skon klämmer, hur det drabbar företagarna i termer av förlorad BNP, arbetstimmar och vilken kopplingen är till de förändrade tullförfarandena. På samma sätt är det viktigt att vi har stenkoll på de positiva effekterna som finns av skatteundantaget för att kunna bemöta motargumenten.

Utredningen från 2004 var också konstitutionellt intressant då den utforskade, i tillägg till det jag just beskrev, Ålands möjligheter att dämpa effekterna av ett slopat skatteundantag, genom att överta skattebehörigheten för mervärdesskatten. Detta är måhända mindre aktuellt idag, men det tål att påminnas om att vi kan lösa en del av våra problem själva – om vi får redskapen därtill.

Efter år 2004 har en och annan ”mindre” ÅSUB-utredning gjorts, men ingen samhällsekonomisk kartläggning över skatteundantaget såsom gjordes år 2004. Som konkret exempel, rapporten "Ålands ekonomi under EU-medlemskapets första 25 år" som publicerades 2022 slår redan i ingressen fast att denna rapport inte utgör något ”ekonomiskt bokslut” – och det gör den inte heller.

Det är också så, talman, att i detta nu pågår diskussioner att lösa upp skattegränsknutarna. Vi moderater är i detta nu i kontakt med svenska moderater, finländska samlingspartister och lyfter några uppenbart icke avsedda konsekvenser av de förändrade tullförfarandena. Detta gör vi i 100 % samarbete med landskapsregeringen. Vi må ha tusans bra kontakter men vi har inte tusen tjänstemän som kan jobba med frågan. Det måste också sägas rakt ut att Åland behöver tjänstemän som jobbar heltid med denna fråga.

Lantrådets förslag om att aktivera 22 § i självstyrelselagen är på sikt en intressant idé, men det är inget som löser problemen här och nu. Också en aktivering av 22 § måste rimligtvis bygga på att vi först tar reda på var skon klämmer. Efter att vi vet var skon klämmer så måste vi tillsammans – regering och opposition – göra en extrem kunskapsresa där vi, för att citera f.d. lantrådet Roger Jansson ”blir bättre på detta än finansministeriets tjänstemän”. Och det är när vi gjort denna kunskapsresa som vi kan börja vinkla schackbrädet till vår fördel, åtminstone så att inte våra spelpjäser glider av. Det är också då som vi möjligen kan aktivera 22 §. Men då, talman, måste sannolikt bägge moment av 22 § aktiveras, alltså både lagtinget och landskapsregeringen behöver göra saker, både riksförordning och lagtingets initiativrätt till lagändring.

En kartläggning av den typ som vi efterfrågar behövs också för att sätta fart på den finländska utredningen om skattegränsen, den som vi fick in i det finländska regeringsprogrammet efter riksdagsvalet och som ska göras i samverkan med de åländska företagarna.

Vi har också ett EU-val framför oss. Det är viktigare än någonsin att vi lägger rösten på någon som kan ge en kraftfull åländsk intressebevakning i EU, inte minst när det kommer till en lindrigare administrativ börda för Ålands företagare.

Talman! Jag vill avsluta med att konstatera att det verkar finnas ett visst stöd i salen för en kartläggning såsom har beskrivits i åtgärdsmotionen, en samhällsekonomisk kartläggning. Det är viktigt, det är på sitt och vis helt logiskt då flera ledamöter i det nuvarande regeringsblocket också uttryckligen efterlyst en sådan studie. Studien från 2004 blev för övrigt ett nyttigt arbetsredskap för flera efterkommande landskapsregeringar och det finns alla möjligheter att även denna kartläggning kunde bli det. Tack för ordet!

Tack, talman! Tack för presentationen ledamoten Valve. Jag stöder tanken på en sådan här kartläggning. Det kan, som ledamoten nämnde, vara ett viktigt verktyg i fortsättningen, och just att vi alla har så mycket fakta som möjligt på bordet när vi sedan går vidare i de följande stegen.

Har ledamoten i det här skedet någon tanke kring hur lång tid det skulle ta och göra en sådan här kartläggning? Hur länge måste vi vänta på resultatet?

Talman! För att man ska kunna borga för en likadan kvalitet i utredningen som gjordes 2004 så får man nog vänta sig att det krävs ett år för ÅSUB att genomföra den. Men sen är det väldigt viktigt att beställningen från landskapsregeringen görs och är tydlig. Det finns en tågordning som landskapsregeringen fastställer för olika utredningar. Jag skulle vilja argumentera för att en sådan här kartläggning borde vara prioriterad för Åland, så att vi får de samhällsekonomiska effekterna kartlagda igen, såsom vi gjorde år 2004.

Tack, herr talman! Ett år kan jag också tro att en sådan här kartläggning tar. Det pågår ju ett arbete när det gäller just skatteproblematiken. Det har också aviserats olika idéer om att göra en samlad ansats gentemot Finland och så vidare. Hur ser ledamoten på hur de här olika processerna ska klicka i varandra och kanske ske delvis parallellt?

Jag ser framför mig att den parlamentariska gruppen för skattegränsen som aviserats borde rimligtvis kunna bli ett nav som en stor del av det här arbetet kunde rotera kring. Och framförallt, om vi avser att aktivera 22 § i självstyrelselagen så är det otroligt viktigt att det växer fram ett parlamentariskt medvetande kring hur vi ska arbeta.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Det är klart att det här är en fråga som finans- och näringsutskottet absolut ska penetrera. Vi ska inte bara vara ett finansutskott utan vi ska också vara ett näringsutskott. Skattegränsen och dess betydelse är viktig. Jag tycker också om rubriken och speciellt sista ordet i motionärernas skrift i rubriken; betydelsen. "Kartläggning av det åländska skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse". Jag tycker att det är ett bra ord, mycket bättre än effekter. Betydelse visar också att det är viktigt. Det här ska vi nog ta på fullt allvar i utskottet. Jag är dock förvånad över att det här inte skedde under förra mandatperioden, för det fanns redan då funderingar och önskemål om att en sådan här undersökning borde göras. Men bättre sent än aldrig.

Tack till ledamoten Holmberg för det konstruktiva stödet. Sedan är det förstås så att det finns både för- och nackdelar med skatteundantaget. Vårt samhälle har betydande fördelar av skatteundantaget och det är också på sin plats att kvantifiera dem och få svart på vitt vad de betyder idag.

Jag upplevde redan i valrörelsen, i valet 2023, att det blev inte helt bra att hänvisa till en utredning från 2004 med tanke på att det har skett så mycket. Det är nog på plats på sin plats att vi tittar på det.

Talman! Även jag välkomnar initiativet. Jag tror att det är bra att vi har dagsfärsk fakta kring den här frågan. Det är en växande opinion mot skattegränsen och alla bekymmer som den bidrar med, framförallt nu på senare tid. Utvecklingen går åt fel håll.

Men samtidigt så är just skattegränsen väldigt betydande för hela det åländska samhället och också ur ett näringslivs perspektiv att vi har så goda kommunikationer som vi ändå har hit. Även sjöfarten i sig är fortfarande en väldigt stor andel av vår BNP.

En sådan här kartläggning skulle absolut vara på sin plats. Jag ser fram emot vad finans- och näringsutskottet kommer fram till i frågan.

Tack minister Josefsson för stödet. Jag kan väl bara konstatera att jag omsorgsfullt i den här åtgärdsmotionen har dissekerat bort ordet skattegräns och istället talar om skatteundantaget som ju är grunden i Ålandsprotokollet som också ger fördelar. Ministern nämnde sjöfarten och arbetstillfällen. Även de vinster som går till redarna leder till att de har bättre möjligheter att göra omställning av olika slag. Det är viktigt att vi minns den sidan av myntet.

Tack, herr talman! Ärade lagting och åhörare. Det är bra att vi diskuterar skatteundantag och skattegräns. Vi har diskuterat det under den föregående veckan, vi gör det idag, det kommer att diskuteras i utskottet och det kommer att diskuteras på nytt här. Det här är en fråga som uppstod för många år sedan som vi alla känner till.

Ledamot Valve berättade om den utredning som gjordes 2004. Den är väldigt intressant att läsa. Det är ganska många sidor. Har ni möjlighet så titta igenom den i alla fall, ögna igenom den!

Det handlar ju förstås om det som hände 1995 när Finland och Åland inträdde i EU. I den här rapporten som ÅSUB gjorde 2004 så skrev man: "Syftet med undantaget, alltså att kunna bibehålla en skattefri ombordförsäljning på färjor till och från Åland, har uppnåtts. Den täta och högkvalitativa transportinfrastrukturen kring Åland har därmed kunnat bibehållas och i vissa fall till och med utvidgats med ny trafik."

Man kan notera att 2004, för 20 år sedan, stod rederisektorn för drygt 40 % av omsättningen och närmare 50 % av den redovisade vinsten inom den privata företagssektorn på Åland. En konklusion i den här rapporten lyder: "Ett totalt avskaffande av skatteundantaget och därmed den skattefria ombordhandeln skulle generera en sjöfartskris med kraftig efterfrågan i nedgång och omstruktureringseffekter för hela den åländska ekonomin."

Det som är lite slående, när man tittar bakåt 20 år i tiden, är de problem man noterade då. Man pratade om att man skulle göra skattegränsen osynlig, behovet av detta och de administrativa bördor som fanns på den tiden redan. Sedan lyfte man också upp - det här är viktigt - att förändringar i skattelagstiftningen inom EU:s inre marknad skulle kunna komplicera till det här för Åland. Och det är ju detta som vi har sett frukten av nu.

Nu, 20 år senare, så vet vi att de problem som skissades upp på den tiden kvarstår och har till och med blivit värre i vissa fall. Skattegränsproblematiken, att försöka mildra de administrativa bördorna, har det lagts ner oerhört mycket arbete på ska vi veta. Arbete har utförts av tjänstemän i arbetsgrupper genom politiska kontakter under flera regeringar. Det är ett arbete som inte är bortkastat på något vis i världen, utan detta har lett till att det skulle kunna ha varit ytterligare försämringar om inte det här arbetet hade gjorts av många.

I Ålands budget för 2023 skrev man att en beställning skulle göras då. Man skulle beställa en utredning om den samhällsekonomiska betydelse för Åland gällande till skattegränsen, alltså någonting som är ganska nära det som man gjorde 2004.

Tillsammans med ÅSUB så diskuterade man, vad kan man göra och låter sig göras? ÅSUB hade rätt nyligen gjort en större utredning om den åländska ekonomin under EU medlemskapet, där även konsekvenserna av skatteundantaget belystes. ÅSUB presenterade i fjol höstas, september-oktober någon gång, en rapport "Ålands ekonomi under 2000-talet, diskussion om den åländska ekonomins utveckling". Det är en bra rapport i sig, men den kanske inte riktigt motsvarar det här som var andemeningen. Beställningen om skatteundantagets betydelse ligger på sätt och vis lite kvar där i röret Jag tycker att det är bra att det lyfts upp här. Och då tänker man sig en fortsättning, en uppdatering av den rapport som gjordes 2004. Hur stor betydelse har sjöfarten idag? Hur ser de administrativa kostnaderna ut runt skattegränshanteringen etcetera? De här frågorna känner vi så väl till.

Jag är helt övertygad om att skatteundantaget har tjänat Åland väl och fortfarande gör det. Men med tanke på den debatt som råder i samhället runt skatteundantaget så vore det väldigt önskvärt att få den här saken belyst och förhoppningsvis också troligtvis bekräftad. Tack för mig!

Tack, talman! Tack ledamot Höglund. Det blev lite luddigt. Hur ställer sig ledamoten till till den här kartläggningen? Jag fick känslan av att han var positivt inställd och att den till och med har legat i röret. Stämmer det?

Tack, herr talman! Det stämmer bra det. I Ålands budget 2023 så fanns en motsvarande beställning där vi inte riktigt kom i mål. Jag är positiv till att göra det här jobbet. Det behöver förstås finns medel till det, man behöver ju titta på den ekonomiska biten och man behöver också ha gott om tid för en stor utredning. Men jag tror att den här utredningen behöver göras för att visa att skatteundantaget fortsättningsvis uppfyller sitt syfte.

Tack, talman! Ja, det är ju beklagligt att man inte kom i mål med den här beställningen. Det hade väl varit ett betydligt rimligare utnyttjande av ÅSUB:s begränsade resurser än att kanske lägga pengar på att utreda obetalt hushållsarbete i hemmen. Nog är det flera ålänningar som far illa av att skattegränsen förstör deras verksamhet än ålänningar som oroar sig över vem som plockar in i diskmaskinen oftast.

Jag kanske inte riktigt uppfattade någon fråga. Men det är alltid en prioritering vad man gör. Jag tror att allt som gäller skatteundantaget, skattegränsen, är oerhört viktigt och borde lyftas upp då det berör så många. Det berör näringsliv och det berör var och en av oss på sätt och vis.

Tack för stödet ledamoten Höglund. Man kunde ju tänka sig att den utredning som verkställs nu blir lite mera nerbantad. För den från 2004, som jag nämnde, hade ett ganska stort kapitel om hur man kan jobba med egen skattebehörighet. Vad som är intressant nu 2024 är väl just vilka de positiva och negativa effekterna är. Hur fördelar de sig? Hur kan vi jobba bort de negativa effekterna? Vad har ändrat på 20 år?

Sen uppskattar jag också att ledamoten håller isär behovet av en utredning 2004 visavi 2024 å ena sidan, och å andra sidan behovet av att agera snabbt här och nu. Jag tror att vi alla vinner på att nu ta kontakt med Sverige, med tanke på att det verkställs nya tullförfaranden just nu och vi har möjlighet att påverka. Det har jag också uppfattat att landskapsregeringen tycker att är vettigt att göra.

Tack, herr talman! Vi har en sann samsyn där att den här rapporten ska inte bli någon av kopia av den från 2004 med lite nya siffror, utan man måste anpassa den. Vad är det för frågeställningar vi har? Vissa frågeställningar från 2004 är inte aktuella och dem skippar man.

Det är lätt att instämma i det.

Ärade talman, lagtingskollegor! Kunskap är aldrig tungt att bära med sig – kunskap är makt och näring för att föra vårt arbete framåt. Som med de flesta goda idéer är det mest irriterande att inte ha framfört den själv, men jag berömmer gärna om situationen så bjuder. På detta vis vill jag inleda för att ge mitt stöd till ledamot Valves motion.

Sedan skatteundantaget infördes i Ålandsprotokollet har 30 år passerat, och det har passerat 20 år sedan ÅSUB senast i en bred omfattning kartlade skatteundantagets betydelse för det åländska samhället. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. Världen har utvecklats, och det är positivt. Men på denna front har även negativ utveckling skett som vi alla känner till, därför är det bra att uppdatera vår kunskap som en bas för kloka, välgrundade beslut.

Att få förnyad fakta på bordet är både välkommet och nödvändigt. I den kommande behandlingen av denna motion tror jag att det är viktigt att vara tydlig med hur omfattande och djuplodande denna utredning bör vara. Jag är en vän av statistik, men vi ska ändå minnas det talesätt som säger att det finns “lögn, **hmm hmm** lögn och statistik”, med det intet illa om de som utför utredningar av denna karaktär, utan kanske de som väljer att tolka utvalda delar utan en helhetsbild. Tydligheten i beställningen är alltså viktig att betona för att få en god grund för det fortsatta arbetet.

Det råder inga tvivel om att världen och även Åland har förändrats sedan den senaste omfattande utredningen gjordes och vi är alla i lagtingskollegiet medvetna om de utmaningar som tillkommit för såväl näringslivet som för gemene ålänning. Att även beakta situationen för privatpersoner är en väsentlig del av detta, vi ska inte glömma några som helst aspekter.

Om det dessutom är möjligt för regeringen att genom sitt breda kontaktnät uppmuntra den finska motsvarigheten att göra sin aviserade utredning så att resultaten kan levereras någorlunda samtidigt så vore det ännu mera lyckat. Vi har redan fått genom ett av landskapsregeringen ett beställt PM fått reda på vikten av undantaget för den finländska exporten. Det är en separat fråga, men jag lägger ändå in det som ett önskemål från min sida. Tack ledamot Valve. Tack, talman!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.