Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, vicetalman Måtar!

Kära kollegor och åhörare. Effektivitetsrevisionen är alltid lika intressant. Jag upplever och jag tror att hela utskottet upplever det som att för varje år så blir en revisionsberättelse mer och mer ett väldigt, väldigt bra verktyg där vi upplever att landskapsregeringen och myndigheterna ser en revision som en hjälp mer än en farlig kontroll, om man säger så. Det verkar vara ett väldigt välfungerande och bra samarbete mellan såväl revision som landskapsregeringen och landskapsrevisionen.

Landskapsrevisionen granskar i sin effektivitetsrevision för år 2024 infrastrukturavdelningens upphandlingar och landskapsregeringens budgetprocess samt Ålands polismyndighets förvaltning, löner och schemaläggning.

Revisionen visar att polismyndighetens verksamhet i stort är välorganiserad och fungerar resultatrikt inom givna resurser. Utskottet konstaterar samtidigt flera områden där utveckling krävs för att öka transparensen (det är ett modeord den här veckan) och förutsägbarheten i verksamheten.

Revisionen framhåller att landskapsregeringens resultatstyrning är alltför allmänt hållen. Utskottet delar denna bedömning. Det är viktigt att det skapas tydligare mål, inte enbart av ekonomisk karaktär utan även rörande utredningstider, förebyggande arbete och verksamhetens kvalitet. Utskottet har under många år efterlyst tydliga målsättningar överlag, avläsbara mål.

Landskapsregeringen har i sitt svar redogjort för att uppföljningen av polismyndigheten sker kvartalsvis och att systemet för resultatstyrning kommer att ses över. Utskottet ser positivt på detta men understryker att uppföljningen måste vara konsekvent och ändamålsenlig.    

Vidare visar revisionen att oklarheter i kostnadsfördelningen mellan riket och landskapet påverkar polisens verksamhetsförutsättningar. Landskapsregeringen har ingått ett avtal med inrikesministeriet om särkostnader och upprättat en permanent samarbetsgrupp. Utskottet ser detta som ett steg framåt, men betonar att frågan om kompensation för nya uppgifter fortsatt måste drivas gentemot inrikesministeriet.

Utskottet erfar att det i Ålands budget för 2024 framkommer att Ålands polismyndighet har ett utökat resursbehov i och med att lagen om rättegång i brottmål förändrades den 1 oktober 2023. Förändringarna innebär bland annat att behandlingen av brott mot barn ska påskyndas. Utskottet konstaterar att lagtinget beviljade personalresurser för detta i budget 2024, dock har inte resurserna tillfallit Ålands polismyndighet. Utskottet erfar att orsaken till detta är att kostnadsfördelningen inte än har klarlagts mellan Åland och Finland, och landskapsregeringens tolkning är att personalresurserna är villkorade utefter att Finland står för kostnaderna. Utskottet anser det som problematiskt att frågan om kostnadsfördelningen inte än är utredd och att resurser som har beslutats av lagtinget inte har verkställts. Samtidigt anser utskottet det som viktigt från ett självstyrelse- och ekonomiskt perspektiv att landskapet inte bär kostnader som faller under Finlands ansvar.

När det gäller resurser konstaterar revisionen att polismyndigheten har begränsade möjligheter att minska kostnaderna för obekväm arbetstid, särskilt då dygnet-runt-verksamhet är nödvändig. Utskottet noterar att antalet polistjänster ökat och att detta stärker myndighetens kapacitet. Samtidigt framhåller utskottet att en långsiktigt hållbar planering av personal och schemaläggning är nödvändig för att undvika överdriven övertid och säkerställa rättvis arbetsfördelning. Landskapsregeringen och polismyndigheten har påbörjat arbetet med att införa digitala system för tidrapportering och schemaläggning. Utskottet välkomnar detta men ser behov av att resultaten av dessa satsningar följs upp.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att polismyndighetens verksamhet överlag är välfungerande, men att styrningen från landskapsregeringen behöver utvecklas. Oklarheter kring finansieringsansvar gentemot Finland måste lösas, och arbetet med att modernisera schemaläggning och resursuppföljning bör drivas vidare. 

Talman! Utskottet har även tagit del av landskapsrevisionens effektivitetsrevision av infrastrukturavdelningens upphandlingar och landskapsregeringens budgeteringsprocess. Revisionen visar att upphandlingsrutinerna överlag är ändamålsenliga, transparenta och följer gällande lagstiftning och interna regelverk. Dokumentationen bedöms vara på en god nivå och några väsentliga brister har inte konstaterats. Samtidigt framkommer flera återkommande utmaningar som utskottet vill lyfta.

En första iakttagelse gäller den interna kontrollen. Avsaknaden av ett automatiserat beställningssystem innebär risker för att avtal kan kringgås. Landskapsregeringen har i sitt svar uppgett att frågan kommer att beaktas i samband med utvecklingen av ett servicecenter och ett gemensamt beställningssystem. Utskottet ser positivt på detta, men understryker vikten av att åtgärden förverkligas inom rimlig tid.

Vidare visar revisionen att konkurrensen vid upphandlingar ofta är begränsad, med få anbudsgivare och återkommande leverantörer. Detta utgör en risk för kostnadseffektiviteten. Utskottet delar därför revisionens rekommendation om en samlad upphandlingsstrategi. Landskapsregeringen har uppgett att en strategi för samordnad upphandling planeras. Utskottet betonar att en sådan strategi inte enbart bör fokusera på samordning, utan också aktivt arbeta för att bredda leverantörsbasen och underlätta deltagande i anbudsförfaranden. Utskottet ser positivt på avdelningens förändringar av upphandlingsprocessen, i syfte att möjliggöra för flera aktörer att delta i upphandlingarna, där t.ex. kravet på anbudsgivaren att kunna redovisa specifik omsättning tas bort och ersätts med en garanti eller försäkring. Detta bör kunna leda till att mindre företag kvalificeras att lämna anbud.

Talman! När det gäller budgeteringsprocessen konstaterar revisionen att investeringsanslag återkommande har en låg förverkligandegrad, vilket resulterar i betydande överföringar mellan år. Detta riskerar att försvaga både transparensen och lagtingets möjligheter till styrning. Utskottet har erfarit och välkomnar att landskapsregeringen överväger att införa årliga investeringsanslag. Utskottet ser detta steg som viktigt och anser att frågan om demokratiskt inflytande samt ansvarsskyldighet måste fortsätta vara i centrum.

 Slutligen framhåller revisionen behovet av tydligare projektredovisning, särskilt för stora och fleråriga investeringar. Landskapsregeringen har i viss mån redan beaktat detta genom att redovisa pågående investeringar med budget, utfall och återstående behov, vilket syns i slutet av årsredovisningen. Utskottet anser att detta arbete bör utvecklas ytterligare så att lagtinget ges en tydligare överblick över att de ursprungliga kostnadsberäkningarna hålls. Det är väl bra.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att landskapsregeringen tagit fasta på flera av revisionens iakttagelser och att pågående reformer kan stärka såväl den interna kontrollen som transparensen. Samtidigt återstår betydande utmaningar, framförallt rörande konkurrensen i upphandlingar samt förverkligandegraden av investeringar.

Utskottet ser fram emot landskapsregeringens arbete utifrån Landskapsrevisionens aviserade åtgärdsförslag. 

Talman! Lagtinget har den 4 juni 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2024 jämte landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen.    

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2024 och landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen för kännedom, samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens och Landskapsrevisionens kännedom. Tack, talman!

Tack, talman!

I likhet med ordföranden i finans- och näringsutskottet anser jag att detta är en viktig fråga. De antaganden vi gjorde tidigare, var de korrekta eller inte? Och, i så fall, var kan vi förbättra oss?

Det jag funderar över är svaret på revisionsberättelsen som landskapsregeringen har lämnat. När det gäller löner inom offentlig förvaltning så skriver man: "I jämförelse med chefslöner inom övrig offentlig sektor på Åland och i riket är en månadslön på 8 000 för en chef, tillsatt på fem år, för hög.

Samtidigt har ÅHS-styrelse tillsatt en chefsöverläkare med en lön på 15 000 per månad i ersättning, plus reseersättningar. Jag tror det handlar om 20 resor per år hem till Vasa, och därtill gratis bostad.

Hur ser ledamoten på den rekommendationen?

Talmannen konstaterar att finans- och näringsutskottets ordförande inte uppehöll sig särskilt mycket vid just den här frågan.

Men ledamoten är fri att svara, naturligtvis. Varsågod, ledamot Holmberg.

Talman vicetalman!

Nej, jag har inget svar på ledamoten Thörnroos fråga.

Men det finns en sak som jag glömde nämna i mitt anförande. På några ställen i landskapsregeringens svar framkommer det att landskapsregeringen inte avger något svar. Vi ställde frågan till revisorerna om vad detta innebär, och det är inte desto mera än vi kommer att följa upp de frågeställningar som inte har besvarats. Det kanske är av vikt att veta.

Talman!

Jag konstaterar att landskapsregeringen i sitt svar skriver: "Landskapsregeringen har noterat revisionens iakttagelser och konstaterar att det i dagsläget inte föranleder några åtgärder inom landskapsregeringen."

Hur ser finans- och näringsutskottets ordförande på detta i ett större perspektiv, med tanke på att underlydande myndigheter uppenbarligen har Oklahoma fritt när det gäller att tillsätta chefer och deras löner? Jag tycker vi ska erinra oss att den här lönen - jag ifrågasätter personen i sig, för jag känner inte till vederbörande - är en betydligt högre lön än vad förvaltningschefen, som har ansvar för hela den allmänna förvaltningen, har. Lagtingets högsta tjänsteman har heller inte en sådan lön och inte heller någon myndighetstjänsteman.

Hur ser ni från utskottets sida på den här löneutvecklingen som ÅHS nu uppenbarligen har tagit taktpinnen för?

Tack, talman!

Den specifika lönen och tjänsten som ledamot Thörnroos återkommande tar upp, så budskapet har gått fram. Ledamot Thörnroos är mycket missnöjd med situationen. Utskottet har inte tagit del av detta.

Vi har tagit del effektivitetsrevisionen för 2024 och har inte haft anledning att se över lönesättningen där landskapsregeringen har gått utanför given praxis. Jag tar ingen ställning till det.

Jag vill än en gång poängtera att på de ställen där landskapsregeringen inte avgett något svar så kommer Landskapsrevisionen att återkomma och försöka följa upp dessa frågeställningar.

Ärade lagting och åhörare, fru talman!

Effektivitetsrevision är lite speciellt eftersom den är så framåtsyftande. Det är faktiskt både trevligt och lärorikt att sitta med i finans- och näringsutskottet, det är vi alla överens om. Vår ordförande sköter jobbet mycket bra - jag vill ge honom lite beröm här - tillsammans med de andra medlemmarna.

Effektivitetsrevisionen är mycket bra och framåtsyftande, vilket gör att både landskapsregeringen och avdelningar behöver tänka till. Det kommer frågor och dessa frågor ska besvaras. Jag vet att de kanske inte alltid besvaras men i regel besvaras de. Det är utvecklande.

Effektivitetsrevisionen fungerar på det viset att man väljer ut ett antal områden, gräver ner sig i dem ordentligt, analyserar och besvarar. Jag tänker inte gå igenom alla de områden som har revideras, men några av de som är mest intressanta.

Gällande polismyndigheten har vi fortfarande problemet med den oklara kostnadsfördelningen. Vad ska landskapet stå för? Vad ska riket stå för? Vi tar ett steg framåt. Det finns en permanent samarbetsgrupp som har funnits i några år, som ska diskutera dessa frågeställningar och försöka komma med svar. Vi har kanske inte nått hela vägen fram, vi vet att det finns mycket som Åland finansierar men som vi anser att rikets borde finansiera för det tillhör deras behörighet. Det här är något man kan trycka på så ofta man kan. Det som riket ska betala ska riket betala.

Man kan också notera att antalet polistjänster har ökat under de senaste åren. Det betyder att myndighetens kapacitet har stärkts, och här handlar det om personaloptimering, det gäller inte bara polisen utan all verksamhet. Personaloptimering är A och O. Det är det man sysslar med idag. Inom förvaltningen ska vi under tre års tid minska med 90 tjänster och då måste vi titta på andra sätt att arbeta och hur man kan optimera verksamheten.

Vi välkomnar att man har tagit detta på allvar inom polisen. Man har påbörjat arbetet med att införa digitala system för rapportering och schemaläggning, och det är ett steg framåt. Kanske kommer man inte att minska ner så mycket tid, eftersom polisens verksamhet är väldigt speciell och pågår dygnet runt.

Revisionen konstaterar också att konkurrensen inför upphandlingar ofta är begränsad. Det är få anbudsgivare och återkommande leverantörer. Här har vi noterat att avdelningen håller på att göra förändringar i upphandlingsprocesserna för att möjliggöra att fler aktörer kan delta i upphandlingen. Som ni vet har infrastrukturavdelningen de absolut flesta och största upphandlingarna. Här är det nya arbetsmetoder för att öka konkurrensen bland dem som deltar, det är mycket bra.

Jag tänkte också nämna revisionens synpunkter på investeringsanslaget. Jag tycker att vi har diskuterat det så mycket här, så jag kommer inte att gå in på det mer för det skulle bli upprepning.

Jag avslutar med att rekommendera att ni gärna får titta i berättelsen ur effektivitetsrevisionen för 2024. Det finns ett avsnitt som handlar om budgeteringsprocess och investeringsdelen. Det här är värt att kika på. Vad är förverkligandegraden? Vad är problematiken? Det här återknyter egentligen till den diskussion som vi har haft under veckan. Har ni tid, kika gärna på det! Tack mina vänner!

Talman!

Den här repliken har jag ingen aning om hur den har begärts. Det måste vara min mobiltelefon som har legat på knappen.

Tack, fru talman!

Då kan jag inleda med att bekräfta att jag begärt anförandet själv. Det är ingen mobil som har gjort det.

Några reflektioner gällande effektivitetsrevisionen. Det första gäller Ålands polismyndighet.

Det verkar för mig som att landskapsregeringen för närvarande främst agerar uppföljningsenhet istället för att faktiskt bidra till en tydlig målstyrning med klara målsättningar och upprätthåller ett kontinuerligt samarbete för att nå dessa målsättningar. Det råder också, och ännu, oklarhet i kostnadsfördelningen mellan Åland och Finland, ett på intet vis nytt problem men det vore viktigt att komma framåt i frågan.

Lagtinget har fattat beslut om resurser efter lagändringar som påverkar polisens arbete, men polismyndigheten har inte sett röken av dem. Det här är inte bra, vare sig för demokratin eller interna förtroendet mellan Åland landskapsregering och polismyndigheten. Det är förstås mycket bra att landskapsregeringen håller hårt på vem som ska finansiera vad enligt den ingångna överenskommelsen med Finland, men det är viktigt att regeringen tar grepp för att få detta utrett och avklarat.

Jag måste däremot i sammanhanget nämnas att polismyndighetens personalresurs har utökats mycket kraftigt under de senaste åren och att denna utveckling inte är hållbar – och vi måste slå på bromsen för ytterligare utökningar utöver de redan tagna besluten.

Det andra är att vi ser detaljer som kunde förbättras i infrastrukturavdelningens arbete. Upphandlingarna är korrekta, men konkurrensen är svag, vilket ordförande Holmberg konstaterade i sitt anförande. Detta har jag förstått att infrastrukturavdelningen kommer att arbeta med att förbättra, vilket är positivt och nödvändigt. Samtidigt blir investeringsbudgeten gång på gång en pappersprodukt – med låg förverkligandegrad och överföringar från år till år. Det är en sanning med modifikation då många typer av projekt skrider över flera års budgetar. Här vore det på sin plats att landskapsregeringen är tydlig med att redovisa projektstatus för att öka transparensen mot såväl lagtinget som mot ålänningarna. I utskottet har vi fått erfara att det finns en god uppföljning av projektstatus inom förvaltningen och att steget är relativt litet för att kunna offentliggöra densamma. Jag hoppas att landskapsregeringen verkar för att förverkliga detta.

Avslutningsvis kan vi konstatera att effektivitetsrevisionen till stor del handlar om förtroende för att lagtingets beslut betyder något och att besluten genomförs på ansvarsfullaste vis. Det brister och därmed är uppmaningen enkel: Tydliga mål, en solklar ansvarsfördelning, bättre upphandlingar och en budget som faktiskt förverkligas. Det är först då vi kan säga att vi tar revisionens kritik på allvar och använder dem som de bollplank som de facto de utgör för att förbättra vår egen verksamhet.

Det får mig slutligen in på konstaterandet att om man väljer att inte besvara revisorernas iakttagelser så bör man åtminstone ge en motivering kring varför man väljer det tillvägagångssättet. Tack, talman!

Talman!

Effektivitetsrevisionen är ett mycket nyttigt medel för förbättring av landskapets verksamheter. Det finns mycket klokskap i tesen om att effektivitetsrevision är i regel som bäst när revisionen funkar som en sparringpartner för förvaltningen och den politiska landskapsregeringen.

Finans- och näringsutskottets betänkande är här både tydligt och enhälligt, det är bra att vi inte blir gummistämpel utan att tar tydligt ställning i olika frågor.

Jag tänker i det här anförandet fördjupa mig lite i resonemanget kring Ålands polismyndighet och det resursbehov som har uppstått i och med lagändringar och sedan kort beröra revisionen av infrastrukturavdelningen.

Lagförändringarna innebär bland annat att behandlingen av brott mot barn ska påskyndas, det är en mycket god och sund prioritering. Utskottet konstaterar sen att lagtinget beviljat personalresurser för detta i budget 2024, dock har inte resurserna tillfallit Ålands polismyndighet. Utskottet erfar att orsaken till detta är att kostnadsfördelningen inte än har klarlagts mellan Åland och statsmakten och att landskapsregeringens tolkning är att personalresurserna är villkorade utefter att Finland står för kostnaderna. Detta sätter fingret på ett mycket aktuellt och brännande problem.

Vi hade nyligen förmånen att ha riksdagens förvaltningsutskott på besök här i lagtinget och jag fick då frågan: Hur ser resursfördelningen ut mellan Åland och riket inom Ålands polismyndighet? Ålands polismyndighet har ett eget budgetmoment, men ungefär hur mycket bidrar riket? Hur ser den procentuella behörighetsfördelningen ut om vi väger riksbehörigheter (förundersökning och tvångsmedel) mot den åländska? Jag måste säga att detta var svåra frågor också för en ex-kansliminister att besvara. Så jag tror att ett klarläggande av detta har många fördelar, utöver dem som beskrivs i betänkandet. Det kanske också har en viss betydelse i samband med självstyrelselagsrevisionen.

Sen måste jag nämna det som ett enhälligt utskott säger längst ner i utskottets betänkande om budgetuppföljning på infrastrukturavdelningen: ”När det gäller budgeteringsprocessen konstaterar revisionen att investeringsanslag återkommande har en låg förverkligandegrad, vilket resulterar i betydande överföringar mellan år. Detta riskerar att försvaga både transparensen och lagtingets möjligheter till styrning. Utskottet har erfarit och välkomnar att landskapsregeringen överväger att införa årliga investeringsanslag. Utskottet ser detta steg som viktigt och anser att frågan om demokratiskt inflytande samt ansvarsskyldighet måste fortsätta vara i centrum.”

Talman! Det finns ingenting att tillägga till det. Tack!

Talman, lagting och åhörare!

Effektivitetsrevisionens berättelse är ett viktigt verktyg för oss lagtingsledamöter, inte bara för att identifiera brister, utan också för att stärka förtroendet för våra institutioner.

När det gäller polismyndigheten är det inte acceptabelt att oklarheter kring kostnadsfördelningen mellan Åland och Finland försenar nödvändiga förstärkningar inom polisen. Vi vet alla att trygghet och rättssäkerhet är grundläggande för vårt samhälle. Samtidigt måste vi stå fast vid principen att Åland inte ska bära kostnader som enligt lag är Finlands ansvar. Det handlar om både rättvisa och respekt för självstyrelsen. Vi kan inte acceptera att våra resurser belastas på ett sätt som strider mot självstyrelselagen. Det här lyftes också när lag- och kulturutskottet hade besök av Finlands förvaltningsutskott den 19 september.

När det gäller infrastrukturavdelningen visar revisionen att rutinerna i huvudsak fungerar väl, men att det fortfarande finns utmaningar med intern kontroll och upphandlingar. Det är viktigt att vi fortsätter utveckla dessa processer, så att vi kan säkerställa både transparens och effektivitet. Samtidigt vill jag understryka att det finns mycket som fungerar bra och det är viktigt att vi också lyfter fram det.

Gällande budgeteringsprocessen är det oroande att investeringsanslagen ofta har låg förverkligandegrad och stora överföringar mellan år. Det försämrar transparensen och försvårar lagtingets möjligheter att styra. Att införa årliga investeringsanslag är ett steg i rätt riktning, men demokratiskt inflytande och ansvarsskyldighet måste fortsätta vara vägledande.

Slutligen krävs en skarpare projektredovisning för stora och fleråriga investeringar, löpande rapporter med budget, utfall och kvarstående behov behövs för att säkerställa att ursprungliga kostnadsberäkningar hålls.

Talman! Revisionens berättelse ska inte bara ses som en uppräkning av brister, utan är en möjlighet för oss att ta ansvar och driva förbättring. Socialdemokraterna ställer sig bakom utskottets förslag att anteckna landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen för kännedom. Det är så vi stärker förtroendet för både vår förvaltning och vår självstyrelse. Tack!

Diskussionen avslutad. Detaljbehandlingen börjar.
Först föreläggs betänkandets klämmar och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.