Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Jesper Josefsson. Ordet ges först till lagtingsledamoten Alfons Röblom.

Vi nås av rapporter om avloppsläckage i sjöar och vattentäkter och om behovet av stora investeringar i VA-sektorn. I regeringsprogrammet för regeringen Sjögren II finns löften om en tydligare struktur för VA-sektorn, och om en ny och efterlängtad vattentjänstlag som ska ligga till grund för nödvändiga åtgärder inom VA-sektorn.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande fråga: Hur tänker regeringen förverkliga sitt löfte om att skapa moderna strukturer, regelverk och verksamhetsförutsättningar för VA-sektorn på Åland?

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Röblom. Det är en väldigt viktig och aktuell fråga som också återspeglar sig i vårt regeringsprogram.

Att vi har rinnande vatten som är drickbart är nog något många tar för givet och något man oftast blir påmind om när man är utomlands och behöver bunkra upp hotellrummet med dricksvattenflaskor och man är osäker om man ens vågar borsta tänderna med vattnet från kranen eller om det innehåller för mycket bakterier.

Att vi enkelt kan lyfta på kranen och få rent fint vatten är lyx! Att det funkar så ska vi inte för en självklarhet, det är ett komplext bakomliggande system som ärligt är rätt svårt att sätta sig in i, vilket säkert tidigare miljöminister Röblom är mycket väl medveten om.

Det här området har tyvärr varit eftersatt ganska lång tid. Nu är det dags för åtgärder för att säkerställa framtidens tillgång på dricksvatten. För att långsiktigt och effektivt trygga tillgången på vatten ser vi inledningsvis tre avgörande steg att komma igång med under året.

För det första så kommer vi ta fram en regional vattenförsörjningsplan, det finns också i budgeten. Det är grunden för att säkerställa att alla har tillgång till dricksvatten långt in i framtiden, så att vi får ett långsiktigt perspektiv på det och se över hela Åland. Planen kommer att kartlägga vår nuvarande vattenförsörjning, identifiera potentiella risker och möjligheter - ur ett säkerhetsperspektiv så måste vi titta på det, vilket man kanske inte tidigare har tänkt på i lika utsträckning - och utforma strategier för att trygga vattenförsörjningen många, många år framåt eftersom det kräver ganska långsiktiga investeringar.

För det andra, vi behöver ta fram en VA-plan. VA-planens syfte är bland annat att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommuner, vattenbolag och landskapsregeringen. Det blir antagligen ganska självklart att landskapsregeringen tar ledartröjan, åtminstone initierar och håller i det här arbetet eftersom det sträcker sig över kommungränser och vattenbolag. Målet är att skapa en långsiktig överenskommelse och tydlighet som möjliggör att alla parter kan arbeta framåt tillsammans.

För det tredje, med VA-planen som vår grund, kommer vi att ta fram en vattentjänstlag som är efterlängtad i VA-branschen. Idag har vi nämligen flera lagar från 70- och 80-talet som styr det här området. Tanken är att vi ska ersätta de gamla lagarna med en ny modern, sammanhängande lag. I samband med det kan också ett stödsystem gentemot vattenbolag utarbetas men det utkristalliseras troligtvis i arbetet med VA-planen när alla sitter tillsammans och ansvarsfördelningen tydliggörs.

Slutligen, så budgeterade förra regeringen förtjänstfullt 100 000 € för åtgärder mot breddningar och läckage och de planerna tänker vi ta i mål nu i år så att vi undviker läckage som går direkt ut i våra sjöar och hav. Det arbetet är redan igång och förhoppningsvis kan vi se konkreta åtgärder utifrån de pengarna inom kort.

Tack ministern för för svaret. Det låter som att det finns många beståndsdelar i det som ministern presenterade och som finns i regeringsprogrammet och som kan bli bra.

Det är viktigt också att ministern nämnde ledartröjan. Det här är en sektor som innehåller många olika aktörer. Det kan vara ganska splittrat, det finns många kockar i soppan och då behövs det en ledartröja. Det som har nämnts, och som minister nämnde också, är ju ansvarsfördelningen och organiseringen av den här sektorn och hur det ska fungera i fortsättningen.

Det finns i budgeten pengar till olika projekt som landskapsregeringen ger, även fast detta är en kommunal behörighet så kommer det pengar från landskapsregeringen till vissa delar av det här. Det finns också stora utvecklingsprojekt. Man kan till exempel se över hur vi ska cirkulera slammet från reningsverk och sådant och att se resurser i vårt VA-system. Hur ser ministern och landskapsregeringen framför sig att den här sektorn är organiserad och fungerar om några år? Är det fortsättningsvis så att kommunerna bär ansvaret själva eller ser landskapsregeringen någon möjlighet till en mer organiserad samordning?

Tack, talman! Jag vill egentligen inte föregå diskussionerna och arbetat med VA-planen med hur vi vill att det ska se ut och hur det ska vara organiserat. Det är just det arbetet som man håller på med i VA-samarbetet. Det som kommer att bli utmanande, antar jag, är att få landskapet och alla berörda parter att hitta en VA-plan som alla är nöjda med. Det kommer antagligen att vara klurigt.

För min del så vågar jag inte säga hur en tänkbar struktur för det här ska se ut ännu. Men jag hoppas att vi får ett tydligt svar nu under året så att vi kan sätta igång med vattentjänstlagen. För i slutändan så är det lagstiftning och finansiering som är de styrande faktorerna, men då behöver vi ha en liten plan på vad vi ska lagstifta och finansiera.

Tack, herr talman! Lagstiftningen är väldigt, väldigt viktig. Det har efterfrågats en vattentjänstslag från kommunalt håll under många år. Jag sparkade igång arbetet med den när jag var miljöminister, men jag han hann tyvärr inte hela vägen fram. Det finns ett material i förvaltningen kring hur en sådan skulle kunna se ut.

Som ministern nämnde så är grundlagsstiftningen på detta område från 1974, 1979 och 1983. Det har hänt mycket inom området sedan dess. En ny vattentjänstlag ska ju förhoppningsvis kunna fungera bättre både för hållbar ekonomi, organisationsstruktur, informationsdelning och samarbete osv. Var är vi nu? Det här undrar säkert många ute i kommunerna och alla aktörer. Var är vattentjänstlagen just nu i process? Ligger den på byrån eller är den på väg över till lagberedningen? Hur ser ministern på tidtabellen?

Jag önskar att man hade kommit längre med själva lagstiftningen. Man är på ett väldigt tidigt stadium. Det man behöver klargöra är ansvarsfördelningen mellan kommuner, vattenbolag och landskapsregeringen. Man är egentligen i det stadiet att man behöver se över VA-planen och fastställa den, för det är den som kommer att ligga som grund till lagstiftning.

Det är alltid svårt att dra till med något gällande tidsplan, framförallt när det kommer till lagstiftning. Men vi har diskuterat på byrån att troligtvis så kan vi presentera den år 2025, men inte i år åtminstone. Man jobbar ju förstås parallellt med lagstiftningen när man utför allt det övriga arbetet. Det är en parallell. Förhoppningsvis så kan man ändå presentera den sedan ganska snabbt när man väl kommit överens om organisationen och strukturen framåt.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.