Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringarna. Landskapsregeringen föreslår att en ny landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar antas, som ersätter den nuvarande landskapslagen. Denna nya lag ska tillämpas under perioden 2023 – 2027. Den grundar sig på Europeiska unionens lagstiftning och strategiska planer.

Den föreslagna lagstiftningen motsvarar till tillämpliga delar rikets lagstiftning till lag om verkställighet av vissa jordbruksstöd och lag om ersättning för landsbygdsutveckling. En ny lag måste tas fram för att reglera jordbruksstöd under den kommande finansieringsperioden. Detta eftersom den nuvarande lagen inte längre är förenlig med Europeiska unionens ändrade bestämmelser. Den nya lagen kommer att ge medlemsländerna ett ökat ansvar för politikens genomförande och därför måste den innehålla mer omfattande landskapslagstiftning.

För att förenkla och göra lagstiftningen så ändamålsenlig som möjligt kommer den nya lagen att reglera alla åtgärder i den strategiska planen. Både areal- och djurbaserade stöd samt projektbaserade stöd som investeringsstöd till jordbruk och livsmedelsföretagen.

En ändring jämfört med nuvarande förfaranden är att stödansökningar i framtiden endast kan göras elektroniskt, med vissa undantag. Detta förväntas inte innebära några större förändringar för majoriteten av stödsökarna, eftersom cirka 95%, redan ansöker elektroniskt. E-tjänster kommer att bli allt viktigare, bland annat på grund av det nya systemet för arealmonitorering. Ur den sökandens perspektiv är en stor förändring att möjligheterna att ändra ansökningar ökar.

Kommissionens utgångspunkt är att politiken ska bli mer resultatorienterad och fokusera mindre på regelefterlevnad. Medlemsländerna får ett ökat ansvar för politikens genomförande. Målet för politiken, med därtill kopplade krav och indikatorer, är precis som idag, gemensamma på EU-nivå. Skillnaden jämfört med idag är att medlemsländerna i större utsträckning ska ansvara för utformningen av administration och regler kopplade till de åtgärder som väljs av respektive land. Denna ökade handlingsfrihet innebär även att mer omfattande landskapslagstiftning behöver tas fram än under den nuvarande programperioden.

Kort sammanfattning. Det är en teknisk lag, detaljer regleras i förordning. Det som regleras här är saker står i princip i CAP-strategin. Lagen är omfattande eftersom mycket som tidigare varit reglerat i förordning nu förväntas regleras i nationell lagstiftning. Viktigt att reglera för att garantera gott rättsskydd för kunderna eller brukarna.
Lagen möjliggör att vi tar i bruk avancerade tekniska system som underlättar och minskar byråkratin samt risken att göra fel för lantbrukarna.

Med beaktande av att den nya perioden för jordbruksstöd inleds i januari 2023 är avsikten att den förslagna lagen ska träda i kraft så snart som möjligt och ge grund för nya landskapsförordningar i vilka lagstiftningen ytterligare specificeras. Sålunda är landskapsregeringens önskan att det här lagförslaget behandlas så skyndsamt som det bara är möjligt.

Den sista meningen var bra. Vi pratade om det i talmanskonferensen. Om den var en brådskande framställning eller inte? Synbarligen är det det.

Minister Karlström säger att det är mest en teknisk lag. Så är det förstås. Men det är ändå teknikaliteter som påverkar de som berörs, dvs. lantbrukarna. Målsättningen var ju igen också denna gång när man ska revidera för att det ska bli enklare, att det ska bli smidigare och att det skulle gå snabbare. I sedvanlig ordning blir det tvärtom.
När det gäller att få det att gå snabbare så vill det sig att tidpunkten för stödet kommer det bli senare än det har varit tidigare. För en yrkesgrupp som har en ganska minst sagt ansträngd likviditet så är det av ondo. Min fråga är, har regeringen gjort någonting överhuvudtaget i att försöka påverka den delen.

Tack, talman! Jag delar den oron med utbetalningarna av stöden och förseningen, eller framskjutningen som det blir under kommande år. Det är tyvärr inte så mycket landskapsregeringen kan göra åt det, utan det här är någonting som sker i samråd eftersom CAP-strategiplanen är en plan för hela landet. För åländska jordbrukares del är det samma sak som gäller som för de finländska böndernas och lantbrukarnas del.

Jag kan bara beklaga, men vi har några åtgärder som är nationella för oss, eller som gäller bara på Åland, olika stöd vi kan tillföra. Men som ledamot Eriksson vet, så jobbas det med de likviditetsstöd och garantier som bl.a. skiljer lite från landskapet jämfört med riket. Tyvärr beklagar jag att utbetalningarna kommer att ske senare än vad man egentligen önskar.

Som minister Karlström säkert kommer ihåg så, när jag var bakom regeringen, påtalade jag det olyckliga i att vi har blivit en del av Finlands plan. Men vi är där vi är och det slaget är förlorat. Det är ingen idé att gråta över det.

Jag håller inte med när Karlström säger att det är inte så mycket man kan göra. Vi vet att det fortfarande pågår en debatt, inte bara i Finland, inte bara ifrån producentorganisationerna, utan också runt om i Europa. Jag vädjar till jordbruksministern att man faktiskt här, också från åländsk sida, trycker på där man har möjlighet att göra det. Ett halvårs fördröjning av stödutbetalningarna kommer att få rätt tuffa konsekvenser för näringen, tyvärr.

Fru, talman! Vi har en fantastisk kompetens i vår förvaltning när det gäller jordbrukspolitiken. Den agronom som landskapet har är i daglig kontakt med sina kollegor på andra sidan skiftet. Det arbetet fortskrider. Vi gör det givetvis, så vi kan från vårt håll kan trycka på och påverka. Men tyvärr så ser det lite tufft ut just nu. Att om de tidtabeller som ligger vi inte riktigt håller på och går åt rätt håll om vi uttrycker oss så.

Tack, talman! Tack, minister Karlström. Det står så här "Enligt förordningen om strategiska planer kan en medlemsstat ha endast en strategisk plan. På grund av detta ingår Åland i Finlands strategiska plan, där bland annat beskrivningen av det stöd och ersättningssystem som ska tas i bruk på Åland under den kommande finansierings perioden och som omfattas av den åländska lagstiftningsbehörigheten". Är detta optimalt? Är det bra, att vi är under Finland eller skulle det vara ännu bättre att kunna faktiskt ha skött vår egen nationella plan? Det här är en problematik som finns i EU, som jag vet att jag lyft förut och tagit det med Talman Häggblom. Det är lite stelbent från EU:s sida gentemot de små självstyrda örikena. Eller är det, det bästa den här gången?

Fru talman! Det här är en stor fråga och det är lite sent att vakna upp nu och ifrågasätta det. Det här har vi jobbat med och sedan 2018 har vi vetat om att det är en plan för landet och att Åland kommer att vara en del av den planen.

Den här lagstiftningen är egentligen bara en följd i färg på den CAP-strategi som Finland har, där Åland är en del. Sen om det är bra eller dåligt? Om man kan önska och drömma, så kan jag väl tycka att det hade varit bra att vi hade fått ha en egen plan som vi har haft under alla år hittills. Det är klart att vi kan anpassa betydligt mer flexibelt om vi bara behöver ta hänseende till vad åländska lantbrukare och jordbrukare behöver och hur vi kan stöda det.
Men nu är verkligheten som den är och vi ska göra det bästa av det. Jag tycker ändå att CAP-strategiplanen är ett bra projekt och en bra strategi som vi har förutsättningar att jobba vidare ifrån.

Tack, talman! Tack, ministern. Absolut. Jag är helt övertygad om att det kommer att bli väldigt bra ändå det här. Men det är ju en problematik att den utmaningen finns i övriga Europa, just bland små självstyrda öriken. Det är också frågor som dyker upp lite här och där.

Jag vet att den här perioden om två lagstiftningar, där vi har hamnat i samma situation. Jag är inte ute efter att grilla ministern på något sätt utan ville bara veta hur det ligger till. Jag hoppas att talman Häggblom är på plats just nu och att han lyfter de här frågorna. Det har han lovat att göra tidigare. Det är med ett tungt, tungt och brett område. Tack.

Tack, fru talman! Tack minister Karlström för presentationen. Det skulle vara intressant att höra lite grann, eftersom det här är första gången som man gör en CAP-strategi tillsammans med riket. Tidigare har vi haft vår egen. Hur ser ministern på den process som har varit? Har den varit konstruktiv eller finns det förbättringsmöjligheter?

Tack, talman! Det är klart att det alltid finns förbättringar möjligheter. Det här var en ny runda, jämfört med förra gången utvecklingsprogrammet togs fram.

Då förankrades det kanske på ett bättre sätt, med alla berörda parter. Det jobbades under flera års tid med en dialog med alla berörda parter. Nu har det mer varit en kamp om tid och det har också varit en liten utmaning med översättningar och så vidare.

Det har varit ett bra arbete och jag tycker att avdelningarna fått bra gehör för sina åsikter, kommentarer och kompletteringar. Även om det har blivit ett ganska tungt jobbat projekt. Just med att det är en strategi för ett land som oftast arbetar på finska.

Där är det nog en stor fördel att avdelningen har så god kompetens när det gäller de här frågorna. Det är säkert till stor nytta. Vilka möjligheter finns det att göra särskilda Ålands åtgärder inom ramen för CAP-strategin, jag tänker nu när prisbilden på livsmedel är som den är? Man ser att de åländska varorna mjölk och kött ligger dyrare. Folk tar idag väldigt ofta det billigaste, vilket kan göra att åländska livsmedelsindustrin kan hamna i svårigheter. Finns det då inom ramen för det här systemet, möjlighet att göra punktinsatser, för de åländska livsmedelsklustret?

Talman! Det här är en fråga som, om man ska vara ärlig är politiken delad där prispolitiken till marknaden regleras av nationell lagstiftning. Om vi är ärliga och tittar på CAP-strategi i planen handlar det om utveckling, det handlar om miljöfrågor. Prispolitiken är inte åländsk behörighet i den här CAP-strategiplanen. Konkret är tyvärr svaret nej, det är svårt att göra någonting direkt åt det i de åländska butikerna eller för åländska varor på den finländska marknaden. Det handlar om att vi behöver se till att våra producenter är konkurrenskraftiga och att vår livsmedelsindustri är det. Där har vi otroligt stora möjligheter, både med de befintliga medel som vi har sedan tidigare, och också i den kommande CAP-strategiplanen med satsningar väldigt mycket på energieffektiviseringar och investeringar.

Talman! EU har på senare tid skruvat upp kraven på klimat och miljö vad gäller lantbruket. I kölvattnet av Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina så har vi sett hur sårbart det konventionella jordbruket är med sitt beroende till konstgödsel, bekämpningsmedel och fossila bränslen. Där har nu EU uppmanat alla medlemsländer att utöka satsningarna vad gäller omställningen och att snabba på omställningen av just denna sektor. Eftersom det är så pass viktigt, att vi också får mat på bordet, från EU och att den maten produceras på det mest hållbara sättet. Skulle näringsministern vara benägen att hörsamma EU:s färska uppmaning?

Talman! Det här är en CAP-strategi som kommissionen har godkänt och tyckt att Finland har gjort ett bra jobb. Det är också väldigt viktigt för kommissionen och för Finland och för Ålands landskapsregering att försörjningsberedskapen är relevant. Det är ett viktigt område.

Vi konstaterar i vår CAP-strategiplan, som för Ålands del, är att vi går mer mot det produktiva jordbruket. Vi, som ni vet, har minskat på stödet för vallodling till förmån för djurproduktion och annan växtodling. Jag tycker att landskapet Ålands kommande CAP-strategiplan är ett bra verktyg för vårt lantbruk att jobba vidare på. Jag skulle vilja hävda att; ja, jag tycker att vi hörsammar den frågan väl.

Talman! Ute på fältet är åsikten en helt annan. Där menar man att det ensidiga fokuset på just produktionen, vad gäller det konventionella, minskar lönsamheten för det ekologiska lantbruket.

Många förfasas över den första januari då den nya CAP-strategin ska komma på plats. Jag skulle önska att landsbygds- och näringsministern nu faktiskt för en dialog och förstår att den här situationen som följer är väldigt bekymmersam för just den här näringen. Att vi ser till att vi gör oss mer oberoende av konstgödsel, mer oberoende av växtskyddsmedel och mer oberoende av fossila bränslen. Någonting som också gagnar hela samhället i stort.

Fru talman! I den här CAP-strategin så går det mot det hållet. Jag kan också samtidigt förstå att man kanske tycker att det borde satsas mer på ekologisk vall och så vidare. Det var några av remissinstanserna som påpekade att CAP-strategiplanen är antagen. Att vi gick bort från just den improduktiva vallen mot ekodjur i stället, exempelvis också andra produktivare växter än vallen. Sedan är det en utmaning just nu att bränslepriserna är höga. Energipriserna är höga. Vi får hoppas att en kommande satsning på vätgas och så vidare, kan skapa konstgödsel på ett annat sätt, än mer naturgas från källor från österifrån.

Talman! Ett aktivt, hållbart och långsiktigt producerande jordbruk gynnar hela Åland. Fokus skall ligga på lantbrukets möjligheter att skapa värdeförädling och ge konkurrenskraftiga förutsättningar för hållbara och lönsamma jordbruksföretag oavsett storlek. Dessa ord står skrivet i regeringsprogrammet och det sammanfattar ganska bra intentionerna för den nya CAP-strategin som skall inledas 2023.

Stöd till jordbruket kan ur historien betraktas som ett konsumentstöd, ett stöd för att matpriserna skall hållas på en rimlig nivå när produktionscyklar, geografiska förhållanden, väder och vind ständigt påverkar marknaden och gör den osäker. Enligt tradition har jordbrukets grundläggande uppgift varit att framställa och producera livsmedel. Idag omfattar jordbrukspolitiken ett flertal andra områden såsom hållbar utveckling, kampen mot klimatförändringar, innovation, förnyelse av landsbygdens ekonomi, produktkvalitet, vattenvård och framställning av energi, m.m.
CAP-strategiprogrammet för 2023–2027 innehåller totalt cirka 42 miljoner euro varav 15,5 miljoner är finansierat av EU. Strategin kommer att lägga grunden för de kommande fem årens utveckling av landsbygden och jordbruket på Åland. Jämfört med tidigare programperioder samordnas denna gång, i princip alla insatser med Finland. Det kommer att innebära att alla beslut skall informeras och förankras i en s.k. övervakningskommitté i Finland.
Detta noterar centerns lagtingsgrupp att ställer nya krav på en längre framförhållning för Åland.

Programmet strävar till att hålla en hög klass gällande djurvälfärd, miljöarbete och värnandet av naturlandskapet. Ett flertal nya åtgärder och möjligheter till miljö- och klimatsmarta investeringar finns inkluderat. Centern är nöjd över att programmet erbjuder en mångfald av satsningar mot ett grönare jordbruk samtidigt som det finns ett tydligt fokus på ett aktivt och producerade lantbruk där kopplingen mellan förädling och odling är central.

Att den nya CAP-strategireformen nu styr mot ett mer produktivt jordbruk, applåderar vi från Centern, då vi anser att den åländska odlingsmarken skall vara i produktion framom träda. Uppmuntran till produktiv mark är en viktig åtgärd för att öka självförsörjningsgraden i Finland och på Åland. I synnerhet, i dessa tider är det viktigare än på mycket länge, att trygga den inhemska och åländska matproduktionen och därav är strategibeslutet extra centralt.

I samband med utformningen av den nya jordbrukspolitiken kan vi läsa att kommissionen haft som utgångspunkt att jordbrukspolitiken skall bli mer resultatinriktad och fokusera mindre på efterlevnad än tidigare programperioder. Detta går i linje med centerns egen politik. Tanken är nu att medlemsländerna ska få ett ökat ansvar för politikens genomförande. Centern tror på individens eget ansvar och är övertygad om att de personer som känner sin mark, sin natur och sina djur vet bäst hur man får det ekonomiska, miljömässiga och socialt hållbara jordbruk som bara är möjligt.
Ser man till tidigare programperioder utgör lagförslaget som idag ligger på bordet, liksom tidigare, en grund för att sätta programmet i bruk. Men vi kan notera att det är mer omfattande än tidigare har varit.

Det tycks finnas två förklaringar till att lagförslaget är mer omfattande.
1. EU:s förordningar reglerar inte sakerna i detalj på samma sätt som tidigare vilket betyder att Åland behöver sätta in dem i lag för att garanter rättsskydd för stödtagarna.

2. För att inte få problem med tolkningar. Exempelvis en tolkning att lantbruksföretagare betraktas som företagare medan domstolen anser att lantbruksföretagare är enskilda personer vilket innebär större krav gentemot grundlagen. Lösningen har då varit att föreslå en enkel avskalad lag och hänvisa till EU:s förordningar för att få till ett skyndsamt godkännande av lagen.

Vad centergruppen kan tolka, reglerar lagen inget som inte står i CAP-strategiplanen. Det är en lag av mer teknisk karaktär, som också minister Karlström presenterade, behöver behandlas av lagtinget i brådskande ordning eftersom den nya stödperioden inleds redan 2023. Vi har också vetskapen om att eventuella detaljer och mer villkorsbaserade regleringar kommer i förordningarna vilka utlovas vara på gång.

Slutligen talman vill jag lyfta upp några punkter inom CAP-strategin som lagtingsgruppen betraktar som centrala stödåtgärder.

1. Stödet för djurens välfärd är en stödform som tidigare perioder har funnits i Finland med inte på Åland. Det är viktigt att det åländska jordbruket har möjlighet att konkurrera på lika villkor som det finska. I kommande program kommer även de åländska djurgårdarna kunna ta del av detta. Stödformen kommer dock kräva en del extra resurser både från lantbrukaren och från Hushållningssällskapet då stödet innefattar t.ex. upprättande av välfärdsplan med foderanalyser.

2.Investeringsstöd till projekt rörande vatten. Det här ger vi från centerns lagtingsgrupp tummen upp till. Vi tror och hoppas att dessa morötter i form av investeringsstöd kommer att prioriteras högt av odlarna framledes. Vattenbesparande åtgärder och bevattningsdammar är något man sett vara de absolut mest lönsamma investeringen inom jordbruket de senaste åren för att säkra tillfredsställande skördenivåer och öka lönsamheten i odlingen.

3. Vi vill i sammanhanget passa på att lyfta fram leadermetoden som också finns inom ramen för kommande landsbygdsprogram. Leadermetoden för utbetalning av landsbygdsutvecklingspengar har nu beprövats under senaste två programperioder. Med en engagerad styrelse och verksamhetsledare, pedagogiskt hemsida samt “face to face” kontakt har Leader Åland r.f. byggt upp en kompetent organisation vad det gäller administration och utbetalning av Leaderstöd och som över tid etablerat sig väl på Åland. Metoden handlar om att främja lokalt engagemang med syfte att bidra till samverkan, nytänkande, innovation, öppenhet och överförbarhet. Något som centern förespråkar starkt.

Med dessa ord ser nu centergruppen framemot utskottets goda och effektiva behandling av lagförslaget samt vårens kommande implementeringen av programmet. Samtidigt passar vi på att tacka alla de personer som bidragit till utformningen av den omfattande CAP-strategin för 2023–2027. Tack, talman!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.