Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.

Talman!

Regeringen föreslår, dessvärre får man kanske säga, ett nytt index inom landskapsandelssystemet. Det handlar alltså om prisindexet för den kommunala basservicen på Åland, som behöver ersättas med ett nytt vägt index. I det nya indexet ska 2/3 av förändringen av tonvikten anses bero på förändringen i den allmänna förtjänstnivån, medan en tredjedel ska baseras på förändringen i den allmänna prisnivån.

Det är beklagligt att detta index, som har fungerat väl enligt vår uppfattning, nu behöver ändras. Det kommunala prisindexet, som jag pratar om, kom i kraft i och med landskapsandelsreformen år 2007. I samband med detta fanns det underlag från ÅSUB, vår statistikorganisation, som kunde användas för att utforma ett index som har fungerat bra.

Men nu, på grund av inbesparingsåtgärder och förbättringsåtgärder på statlig nivå, kommer Statistikcentralen inte längre att kunna leverera det underlag som ÅSUB behöver för att utforma detta väl fungerande index.

Därför ser sig landskapsregeringen nödgad att föreslå att vi går tillbaka till det vägda indexet som användes här på Åland för att beakta kostnadsförändringar i kommunal verksamhet innan år 2007. Vi får nu lov att återgå till det som vi hade tidigare.

Landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna tilldelas för kostnadsbaserade utgifter som kommunerna har inom socialvårdsområdet och utbildningssektorn. Det indexet behöver användas för att beräkna kostnadsförändringen i de nettodriftskostnader som i sin tur ska räknas om till basbelopp.
Systemet är komplicerat. Basbeloppet är en kalkylerad kostnad som utgör grunden för beräkning av normkostnaderna för de olika verksamhetsområdena. Landskapsandelarna som sedan utbetalas utgör en i lagen angiven procentandel av normkostnaderna. Årliga kostnadsförändringar, inflation och liknande behöver regleras via ett index. Nu föreslår vi förändringar som vi är nödgade till.

Den som har läst framställningen kan se att det kan bli en viss variation mellan åren om man skulle ha kunnat bibehålla det nuvarande prisindexet jämfört med det som föreslås. Vi har gått tillbaka fem år i tiden, och som ni kan se ger det nya indexet något mer till mottagaren vissa år, medan det andra år ger lite mindre. Det här är fem år tillbaka i historien. Fem år framöver kommer man inte att kunna jämföra dessa saker, eftersom det tidigare kommunala prisindexet inte längre kommer att finnas att jämföra med.

Men detta är den bästa metoden, anser landskapsregeringen och det som är bäst att göra i den här situationen. Landskapsregeringen föreslår denna förändring.

Tack, talman!

Jag förstår resonemanget om att man har slutat ta del av de här uppgifterna och därmed inte kan fortsätta med det befintliga systemet. Men när man läser remissvaren på det här lagförslaget och pratar med dem som har skrivit dessa svar, blir det tydligt att det finns en allmän uppfattning hos kommunerna om att ersättningarna minskar, om man ser tillbaka på de senaste fem åren.

Det är ju ändå slutresultatet som räknas. Detta är ytterligare ett av de nålstick som kommer från landskapsregeringens sida och som har levererats genomgående under mandatperioden mot kommunerna. Vi har sett hur kompensationen för grundavdraget har minskat. Vi har haft bostadsbidragsreformen som ökar kostnaderna för kommunerna. Man flyttar successivt kostnader till kommunerna, och nu gör man det igen.

Till vårbudgeten har vi dessutom fått en riktig slägga. Det blir ordentliga nedskärningar i kommunerna. Det är inte roligt att se den här utvecklingen.

Herr talman!

Tittar man på sidan 6 i den tabell som vi har levererat, även till ledamoten Wikström, visar det sig att om man går fem år tillbaka i tiden skulle det nya vägda indexet, två är av fem, skulle ha gett ett något bättre resultat och två och fem skulle det ha gett ett något sämre resultat, och ett av åren skulle resultatet ha varit exakt detsamma.

Jag förstår att ledamoten Wikström kände sig nödgad att inleda vår budgetdiskussionen lite gran på förhand. Men just det här förslaget är så neutralt i förhållande till kommunerna att vi anser att det är det mest neutrala alternativet som överhuvudtaget kan uppbådas. Om det inte duger får väl ledamoten Wikström lägga fram ett bättre förslag som bättre säkerställer ett neutralt utfall i jämförelse med det som landskapsregeringen föreslår.

Tack, talman!

Jag vill bara försöka sammanfatta remissvaren, och det ger en något annan bild än den som ministern presenterar här, där det påstås att det är helt kostnadsneutralt.

Personligen om jag ser på index, så ser vi på prisnivåerna och hur lönerna ökar, men vi tar inte alls hänsyn till kostnadsnivån som vi kan påverka genom lagstiftning. Till exempel verkar Liberalerna ha stora svårigheter med att återställa den subjektiva rätten till tidigare nivåer, vilket ökar kostnaderna för kommunerna. Men indexet tar inte hänsyn till detta; det fokuserar istället på prisnivåer och inte på de faktiska kostnaderna. Det är enligt mig en brist i det här förslaget, om man vill ha tips på hur man kan förbättra det.

Herr talman!

Att diskutera den subjektiva rätten kan vi göra hur mycket som helst i samband med detta, liksom eventuella andra lagstiftningar som sänker kommunernas kostnader. Men det är en helt annan fråga än den vi har framför oss nu. Att grundligt gå in för att ändra ett landskapsandelssystem i samband med diskussionen om ett prisindex låter sig inte heller göras.

Däremot kan jag berätta om det, och jag vet faktiskt inte om ledamoten Wikström deltog i presentationen av förarbetena till ett eventuellt helt nytt landskapsandelssystem. Innan detta ska tas av lagtinget har även den obundna ledamoten Wickström möjlighet att föreslå precis vad som helst som kan styra upp det i den riktning som partiet önskar.

Tack värderade talman!

Finansministern sade mycket om detta som handlar om en ganska teknisk förändring från början. När man har ett index som man har följt i många år och plötsligt ändrar förutsättningarna och delar av det här vägda indexet försvinner, så måste man göra förändringar. Det går inte att komma ifrån.

Därför anser jag att detta är en ganska odramatisk ändring. Man har försökt att hitta ett nytt vägt index som kan ersätta det gamla och göra det på ett sätt så att förändringen märks så lite som möjligt.

Det man måste komma ihåg är att om vi inte gör någonting så kan vi inte justera landskapsandelarna. Vi behöver ha ett index för att kunna justera dem framåt. Det är den bästa vägen.

Det kommer förstås alltid att bli en förändring på marginalen. När man byter index så visar det sig att vissa år kommer att ge lite mera och andra år lite mindre. Det beror helt enkelt på den framtida utvecklingen, och det är svårt att säga var det landar.

Det är också där jag tycker att man ser oron i remissvaren: Vart ska det här ta vägen? Visst kan det finnas skäl att utvärdera denna förändring om några år och se om den får önskad effekt. Men som finansministern lyfte fram, kommer det att bli väldigt svårt eftersom en del av det gamla indexet försvinner.

Om man märker att det skulle bli en betydande skillnad i det här vägda indexet jämfört med den allmänna prisutvecklingen, så är det klart att man kan vidta åtgärder då.

Som sagt, vi behöver göra detta för att kunna fortsätta med justeringarna. Liberalerna står bakom det här förslaget. Tack!

Tack, herr talman!

Lagting och åhörare! Indexet justeras årligen, vilket vi känner till. Orsaken till detta är att det ska följa med den kostnadsutveckling som finns inom kommunerna på grund av inflation och andra faktorer. Förutom den årliga indexjusteringen görs det vart fjärde år en uppföljning och justering av normkostnaderna som ligger till grund för landskapsandelarna.

Det finns också en funktion som säger att om kostnadsnivån ändras med mer än 5 % under ett år, så ska en justering av andelarna göras. Detta är dock väldigt ovanligt, men under pandemin och i inledningen av Ukrainakriget var inflationen så hög att en justering behövdes.

Det index som används idag, som vi har hört talas om när det gäller den kommunala basservicen, måste ersättas. Statistikcentralen har besparingskrav på sig och upphör med det prisindex som ÅSUB använder. Därför behöver man titta på ett nytt index. Den modell som har hittats baseras på en mix av förtjänstnivåindex och konsumentprisindex eller motsvarande.

Vi vet inte exakt hur det kommer att se ut, och vi kommer aldrig att få veta det med säkerhet. Sannolikt är de motsvarande men hur det blir i slutändan får vi aldrig reda på. Sannolikt är de nära varandra.

Detta har varit på remiss och tio kommuner har svarat, och ingen har motsatt sig det. Man har dock lyft fram behovet av kompensationslösningar. Det är lite samma problem här: Vad ska man jämföra med?

ÅSUB har beräknat de två olika modellerna, som nämndes tidigare och två av åren gav det ena systemet ett lägre belopp, två är gav det mera och ett år var det lika. Det varierar från år till år, vilket man kan konstatera. Historiskt sett har kommunerna faktiskt fått mindre pengar, totalt 290 000 euro mindre.

Det som är oklart, åtminstone för mig, är vilken period som motsvarar en fyraårs- eller femårsperiod och vilken period detta omfattar. Det är oklart, och det får utskottet gräva i.

Men indexet upphör och måste ersättas med ett nytt. Från Centerns sida har vi förståelse för detta och motsätter oss inte lagförslaget. Tack, mina vänner!

Talman!

Bästa lagting och övriga åhörare! Statistikcentralen Finland producerar allt mindre material på svenska och ändrar sin service pga de sparkrav som riksregeringen ställer på organisationen. Konsekvensen av detta är att vi behöver ändra det aktuella indexet.
Vi utgår från att det är detta som är bakgrunden. Önskemålet är att varken förbättra eller försämra situationen för kommunerna.

Utifrån detta anser jag att det skulle vara bra att vara tydligare, särskilt i utskottsbehandlingen, och att man lyfter fram att en utvärdering ska genomföras. Det är viktigt att vi ser att det nya indexet kommer att vara en viktning av konsumentprisindex och lönekostnadsindex, istället för det kommunala kostnadsindexet som nu försvinner.

Jag har försökt att analysera vad detta skulle ha inneburit från 2015 fram till idag, men jag ser inga tydliga trender. I det här lagförslaget ser man det exempel som har lyfts fram, som var färre år än det jag tittade på.

För att knyta ihop det jag vill säga: I utskottsbehandlingen kunde man tydligt lyfta fram att avsikten inte är att försämra för kommunerna. Det torde ligga i regeringens intresse att vara tydlig med det, även om ni kanske annars önskar dra ner på finansieringen för kommunerna, så är det inte syftet i det här fallet. Därför skulle man kunna skriva något om att detta bör utvärderas inom en rimlig tid och att detta inte ska påverka kommunerna negativt. Tack, talman!

Herr talman!

Nej, utvärdering kan man alltid göra när man genomför lagförändringar. Det är väl ingenting konstigt med det, om man tar sig tid att göra en utvärdering, särskilt med tanke på det som också beskrevs här historiskt sett. Skillnaderna är inte stora, och det finns ingen tydlig trend att skåda tillbaka som skulle kunna ge bilden av att denna förändring på något sätt skulle vara ett sätt att ändra grundfinansieringen till kommunerna. Men utvärdering kan man alltid göra.

Jag tycker ändå att det var ett sakligt inlägg som i viss mån stred mot det vi hörde från Obunden Samling i en replikväxling, där det påstods att det skulle vara en pik mot den kommunala sektorn, vilket det inte är. Här har det inte funnits någon avsikt att förändra finansieringen, utan målet har bara varit att hitta ett index för att vi ska kunna fastställa basbeloppet.

Tack, talman!

Finansminister Perämaa, jag kan väl säga som så, om det nu lät som att lagtingsledamoten Wikström och jag skulle ha olika åsikter, så är det inte riktigt så. Det som vi har resonerat kring är att det kanske vore mer lämpligt med ett index som tydligare baseras på kommunernas kostnader, istället för att det baseras på den allmänna prisbilden, som en del av det nya indexet gör.

Det var egentligen det som var Wikströms kommentar, även om jag inte berörde det i mitt anförande, men det var bakgrunden. Det skulle kännas tydligare om indexet är direkt relaterat till kommunernas kostnader, snarare än att det påverkas av allmänna prisfluktuationer.

Herr talman!

Det har gått ganska lång tid sedan lagtinget beslutade att förändra landskapsandelssystemet, vilket skedde 2008. Innan dess kompenserades kommunerna enbart via landskapsandelar för de kostnader man hade. Ett sådant system främjar inte kostnadseffektivitet, om man vet att man alltid kommer att få ersättning, oavsett hur mycket kostnaderna ökar.

Det är snart 20 år sedan vi lämnade det gamla systemet. Om någon vill föreslå att vi ska återgå till det, så är det förstås fritt fram att göra det.

Tack, talman!

Det index som nu föreslås är till två tredjedelar baserat på det vi menar och till en tredjedel baserat på den allmänna prisutvecklingen, om jag minns rätt för jag har det inte framför mig här nu. Då kan man väl fundera över om den avvägningen ha varit annorlunda?

Talman!

Det här lagförslaget handlar om beräkning av landskapsandelar, och jag är uppriktigt glad över att det inte handlar om regeringens "rob them all" politik gentemot kommunerna, utan om en helt annan fråga. Det handlar om att statsförvaltningens inbesparingar leder till att prisindex inte längre kan publiceras. Därför behöver vi ett annat index som ungefärligen motsvarar det ursprungliga.

I skarp kontrast till det ärende som vi ska diskutera på onsdag, har kommunerna hörts och har beretts möjlighet att ge sina synpunkter. En annan skarp kontrast är att landskapsregeringen i det här lagförslaget eftersträvar så få effekter som möjligt för kommunerna.

Talman! Sammanfattningsvis förespråkar vi att lagförslaget remitteras till finans- och näringsutskottet för fortsatt saklig behandling. Tack!

Tack, talman!

I motsats till herrarna i oppositionen är jag inte så het på gröten att börja debatten om vårbudgeten eller ändringsbudgeten.

Detta lagförslag om ett nytt index för den kommunala basservicen, då ÅSUB meddelat att man inte längre kan leverera ett prisindex, i avsaknad av underlag från Statistikcentralen, är för vår del främst en teknisk justering, och vi har inga invändningar kring det. Vi behöver ju ha en grund för kommande förändringar. Huruvida det är möjligt att utvärdera utfallet är väl tveksamt, eftersom ett index i sig är något man har för att ha en bedömningsgrund i kostnader, löner och prisnivåer, som de facto varierar. Men, det får väl utskottet titta på.

I all enkelhet kan man väl också konstatera att inbesparingar, även om de förefaller rimliga, har konsekvenser. Det kanske inte är så mycket verksamhet i offentlig regi som man ibland tror som inte betyder någonting alls. När Statistikcentralen sparar får det effekter och det kanske är helt rimligt att man gör det. Men det har ändå en negativ effekt för Ålands del.

I framställningen tvingas man till och med konstatera att det index som man nu väljer som grund, förmodligen inte blir föremål för ytterligare inbesparingar inom Statistikcentralen. Det här är kanske bara en tillfällig lösning och sedan kommer det något annat.

Att man nu väljer den här grunden för index görs enligt framställningen med ambitionen att det ska ligga så nära nuvarande nivå som möjligt. Det uppfattar jag som den tydliga ambitionen från landskapsregeringen. Det finns inga onda avsikter här, utan bara ett försök att hitta en modell där status quo ska gälla, det vill säga att utdelningen till kommunerna blir ungefär densamma.

Man varnar också i framställningen för att det kan bli variationer jämfört med tidigare, ibland lite mindre och ibland lite mer än det som man använder tidigare. Men det hjälper inte om den grunden som fanns är borta, så då hittar man en ny modell. Socialdemokraterna stöder förslaget. Tack så mycket!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.