Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Det här är en mycket enkel och teknisk lagstiftning som många liknande har tillkommit av praktiska bekymmer när det är någon enskild politiker som har hamnat i en sådan här situation.

Man kan konstatera att det finns fyra olika sorters föräldraledigheter; graviditetsledighet, föräldraledighet, vårdledighet och tillfällig vårdledighet. I den tidigare lagstiftningen fanns det skrivningar om havandeskap och förlossning. Nu har man uppdaterat språkbruket till graviditet, vilket också ändrats i samband med familjeledighetsreformen som riket genomförde.

Som ni alla vet så anhåller man om föräldraledighet till sin arbetsgivare. Man har rätt att vara föräldraledig, men inte i vilka former som helst och då behöver någon också godkänna föräldraledigheten. I det här fallet, precis som alla andra beslut som berör ministrarna enskilt, så är det lantrådet som fattar besluten. Så det var den korta tekniska lagen.

Tack, fru talman! Man blev lite överraskad, jag är inte riktigt van vid tågordningen för gruppanföranden.

Det här lagförslaget har jag själv varit med och tyckt till om i landskapsregeringen. I stort sett så är det bra. Man pratar om ledigheter i landskapet och det är inte något problem i landskapet att ta ut ledighet. Det är bra att det bara är föräldraledigheten som regleras här.

Man funderar ju förstås också att det är lite så att föräldraledighet är en typ av förmån som landskapsregeringen själva beslutar om, eller beslutar om och beslutar om, men som landskapsregeringen kommer med förslag till lagtinget på. Det gör inte landskapsregeringen med alla typer av ledigheter.

Den här typen av lag som vi diskuterar här i dag kunde också ha innehållit semester till exempel för landskapsregerings ledamöter. Men så är inte fallet nu. Semestrar har ju också en påverkan på ekonomin.

Jag är medveten om att det är föräldraledighet som vi diskuterar här i dag. Men fortfarande så tycker jag det är värt att lyfta upp den poängen att vissa saker så kan landskapsregeringen besluta om och komma med förslag till lagtinget medan andra saker så kan man inte.

Vi ska inte diskutera arvoden här i dag, men fortfarande är arvoden en typ av förmån också, men där har vi bestämt att man inte kan komma från landskapsregeringen med förslag. Det är en ganska intressant logisk kullerbytta.

Egentligen har jag inte så mycket mer att anföra här. Precis som ministern sade så är det här att betrakta som en teknisk justering.

Kanske man kan reflektera lite mera, och som det står också i själva framställningen, att i Finland har statsministern inte rätt till föräldraledighet. Det är väl någonting som vi får diskutera vidare i utskottet. Tack, fru talman!

Talman! Vad ska gälla för en minister som blir föräldraledig eller gravid? I Moderat Samling anser vi att det eftersträvansvärda är att ungefär samma regler gäller för ministrar som för andra.

Ministeruppdraget är förvisso ett på många sätt anmärkningsvärt uppdrag, men det finns ingen orsak att mystifierande ämbetet. Barnaskrik låter precis likadant ministrars öron som i andra människors öron. Ministrars barn har rätt att ha en närvarande föräldrar på samma sätt som andra barn har det.

I ljuset av detta är det vettigt att det görs små justeringar som ger en medlem av landskapsregeringen rätt till arvode och övriga förmåner enligt samma grunder som gäller för landskapets tjänstemän. Tack för ordet!

Tack, fru talman! Det är en teknisk ändring, men det öppnar dörrarna till ganska många intressanta tankar och resonemang just gällande vilken möjlighet man ska ha som minister att vara föräldraledig och vad det innebär för arbetet, för den övriga regeringen, för institutionen och också vad det innebär för representationen. Det får ju under inga omständigheter vara så att man befinner sig i ett läge i livet där man diskuterar att skaffa barn och så vidare, eller att man är i den åldern eller att man har det för sig i sitt privatliv och att det på något vis ska vara diskriminerande från att sitta i regering. Det är viktigt för vårt demokratiska system och styrelseskick att vi i alla lägen arbetar för att möjliggöra så stor representation som möjligt. Och att man skaffar barn ska inte vara någonting som diskvalificerar en att sitta i regering. Samtidigt är regeringen inte är vilken arbetsplats som helst utan regeringen har en jätteviktig funktion i vårt system. Det är ju inte rimligt heller med alltför lösa boliner när det gäller vem som sitter där eller inte. Det kan orsaka förvirring bland tjänstemän och så vidare.

Men föräldraledighet är oerhört viktigt. Det är också oerhört viktigt att konstatera att idag handlar det inte bara om mammor utan också om pappor. Det är oerhört viktigt för anknytningen till barnet och det måste finnas en sådan möjlighet.

Det som jag skulle önska att utskottet tittar lite närmare på är detta att det är lantrådet som ska godkänna föräldraledigheten. Som vi vet så bygger hela regeringens verksamhet på politiska överenskommelser, så det är ju inte bara upp till ett enskilt lantråd att fatta sådana här beslut. Att lagen stipulerar att lantrådet ska medge frånvaro innebär ju indirekt också att lantrådet kan säga nej till sådan frånvaro. Då tycker jag att det kan finnas en idé för utskottet att titta på om det här är ett beslut som bör fattas av hela landskapsregeringen i plenum. Det kanske öppnar upp för att den minister som ska på föräldraledighet, att den portföljen inte bara automatiskt sätts på ersättaren utan den kanske också ska fördelas på andra ministrar under tiden.

Just detta att en regerings verksamhet bygger på politiska överenskommelser så jag tycker att det är väldigt bra att semesterskrivningen i lagen stryks och att det blir ledighet motsvarande semester och att det är någonting som som sker genom överenskommelse i regeringen. Om en minister bedömer att jag har nu ett sådant läge att jag kan ta en vecka ledigt, allting rullar på inom mina ansvarsområden, så ska det finnas en möjlighet att ministern gör den bedömningen i samråd med den övriga regeringen. Det är helt i sin linje.

Det som däremot också skulle vara intressant om utskottet tittar närmare på är den här lite märkliga hybriden på något vis. Vi har ett system där landskapsregeringen och ministrarna sitter mera på ett VD förtroende. Ministrarna styrs inte av kollektivavtal, utan det är på samma sätt som landskapets tjänstemän, men ändå så väljer man i en sådan här lagparagraf att plocka ett russin ur kakan. När det gäller den här situationen med frånvaro för föräldraledighet så där ska gälla de grunder som gäller för landskapets tjänstemän i övrigt. Är det så som vi ska fortsätta reglera sådant här, att man å ena sidan har lite VD-system, å andra sidan så tittar på de här reglerna som gäller för tjänstemännen? Så det kan vara värt för utskottet att titta på.

I slutändan så är jag övertygad om att det bästa vore att man reviderar helt och hållet och skapar en lagstiftning för vad som gäller för ministrarna, en egen lagstiftning för det ämbetet. Tack, fru talman!

Tack ledamoten Röblom för ett intressant anförande och också en principiellt sett intressant iakttagelse. Det föreslagna lagförslaget ger lantrådet, den person som innehar lantrådsämbetet, en väldigt bred prövningsrätt. Det är ju inte alltid sagt att den personen är positivt inställd till föräldraledighet eller ens agerar konsekvent i liknande fall. Så det kanske finns skäl, talman, för utskottet att överväga någon form av välsignelse i plenum av lantrådets beslut i den frågan så att beslutet också motsvarar det allmänna rättsmedvetandet på ett annat sätt.

Tack, fru talman! Tack för stödet till resonemanget. Det är egentligen ingen stor grej, men principiellt så tycker jag att det är viktigt, att om det finns en möjlighet enligt förslaget för lantrådet att säga nej till föräldraledigheten, så bedömer jag att det vore rimligare att det i så fall är den samlade landskapsregeringen som säger ja eller nej. Sen vet vi, som sagt, att den samlande landskapsregeringen verkar och jobbar efter politiska överenskommelser. Så skulle lantrådet då i praktiken säga nej till en minister och det skulle orsaka stök och bök i regeringspartierna, att det partiet som ministern företräder skulle bli förgrymmad, så skulle det kunna få verkningar. Men varför inte då ha hela kollegiet bakom sig i ett sådant beslut?

Ja, som jag läser lagförslaget så är ju inte heller den prövningsrätten bunden i någon större utsträckning, utan det blir ju verkligen en renodlad in casu bedömning från fall till fall. Men det finns ju inget hinder för utskottet att sätta sig in i frågan och kanske också principiellt klargöra den här punkten, som ledamoten Röblom pekade på, i ett kommande betänkande.

Tack, fru talman! Jag håller med ledamot Röblom att det här är en positiv utveckling. Vi moderniserar riktlinjerna kring ministrarnas föräldraledighet. Det är helt i linje med ett modernt synsätt på jämställdhet och på föräldrars åtaganden gentemot sina barn och möjligheten att kunna idka ett sådant här yrke i dagens samhälle. Samma väg har även Finland gått där regeringen föreslog 2011 att de finska ministrarna har samma förmåner, men dock inte statsministern.

Det var bra synpunkter som ledamoten har. Det ska bli intressant att utskottet ser på de här sakerna, speciellt kring fördelningen mellan lantrådets behörighet och det som behöver tas i landskapsregeringens plenum. Det kan finnas ändå en orsak till att lantrådet har det här i sin hand, just eftersom det här är en sak som ska skötas enligt förtroende. Men jag säger varken eller, jag tycker att det är intressant att frågeställningarna kommer upp och det är bra att de kommer till utskottet.

Jag anser ju att hela regeringens verksamhet måste bygga på förtroende och det gör den ju, det politiska förtroende i den här salen och så vidare. Jag gillar inte att detaljreglera i lag hur sådant här ska göras egentligen. Jag tycker att det är ändå det politiska arbetet och det politiska förtroende för regeringen och i regeringen som ska vara där, det är så det fungerar i praktiken och det är så det ska funka.

Men om det ska finnas, vilket det finns enligt det här förslaget, någon som ska ha rätten att bestämma så ser jag det som en liten men ändock principiellt intressant fråga att titta närmare på för utskottet. Är det lantrådet som ska fatta avgörandet eller är det kollegiet?

Tack, fru talman! Ledamoten var inne på att vissa saker reglerar man på ett vis, vissa på annat vis och vissa kanske man borde ha lite mera åt tjänstemannahållet, vilket vi nu också går med det här förslaget. Man tar en del och gör på så sätt som för alla andra som är anställda.

En minister är ju lite som en blandning av en tjänsteman och en politiker, skulle man nästan kunna säga. Å ena sidan så har man politiskt ansvar och å andra sidan så är man också någon slags ledare i förvaltningen. Det går ju inte att undkomma den frågan. Vore det inte bra om vi skulle gå åt det hållet? Jag håller med om det som ledamoten sade att det vore bra om vi skulle gå åt det hållet också när det gäller till exempel arvoden. Att man inte kan sätta löner hur som helst, utan man följer en princip för hur man gör det här som för övrig offentlig sektor.

Fru talman! Jag är ute efter att renodla kanske mera just vad som gäller för ministrarna i Ålands landskapsregering, att renodla det från de kollektivavtal som ändå inte täcker in ministrarna. Det blir lite märkligt om man tar lite delar här och lite delar där. Istället så vore det på sin plats att uppdatera lagstiftningen som helhet. Detta gäller för ministrar i Ålands landskapsregering. Det är ett projekt som jag hoppas att lagtinget kommer att ta vidare.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.