Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Tack, talman!

Det var ett tag sedan jag stod här, men jag kommer faktiskt hit idag med lite lättare steg. Jag vet att det här betyder väldigt mycket för vårt lilla ö-samhälle.

Att leverera den här förenklingen, som gör att vi kommer ikapp, känns riktigt bra. Vi har länge tryckt på snooze när det gäller digitaliseringen, och jag hoppas att vi nu väljer att trycka på play.

I Finland har det här funnits i över 15 år. Det är i ärlighetens namn standard i dag. Nu får ålänningarna full tillgång och standard blir standard också här.

När vi godkänner förändringen säger vi samtidigt ja till att information i socialvården, hälso- och sjukvården följer människan, inte tvärtom.

Talman! Jag vill intyga lagtinget att vi har arbetat väldigt målmedvetet för att detta ska gå ihop med regeringens ambition att framtidssäkra våra verksamheter. Vi har också en tydlig tidtabell med målet att helheten ska börja gälla från och med den 1 januari 2026. Det här är en viktig milstolpe för att kunna börja testköra och koppla upp oss med den tidsplanering som finns för VIS.

Vad betyder det i praktiken? En gemensam databas mellan socialvården och hälso- och sjukvården. Uppgifter dokumenteras på samma sätt, lagras i en pålitlig infrastruktur och kan med rätt behörighet visas där de behövs.

Vi lämnar stuprör och får en sammanhängande informationsmodell, det vill säga samma sak, på samma sätt, för journaler, läkemedel, remisser, beslut och planer.

Tillgång till data med en knapptryckning är idag det normala. Att inte nå det man behöver när man behöver det ska vara undantaget även här på Åland. Samtidigt är det här hälsodata och det är det mest känsliga vi har. Därför bygger åtkomsten på tydliga roller, minsta möjliga åtkomst och loggning av varje visning och att rätt person får rätt uppgift, i rätt tid och allt måste vara spårbart.

Vi ansluter genom den här lagstiftningen och får full tillgång till Kanta. Det här är en beprövad och mycket säker nationell infrastruktur för bland annat journaler, e-recept och meddelandehantering. Vi vet att dessa tjänster utvecklas årligen. Vi använder det som fungerar och har en mycket hög säkerhetsnivå med etablerade processer för drift, uppdatering och incidenthantering, det vill säga, vi är inte ute efter att bygga en isolerad ö-lösning. Vi har inte jättegoda erfarenheter av den typen av lösningar, utan här vill vi istället gå in för full tillgång i en nationell plattform som ständigt utvecklas.

Jag vill också här i lagtinget säga att i de diskussioner vi har med social- och hälsovården börjar man säga att Kanta känns lite off just nu. Men jag vill bara säga att det kommer hela tiden väldigt spännande saker i det här. Det är på gång nya saker inom Kanta. Dessa tjänster utvecklas, och det känns jätteroligt att vi också kan gå in i det här.

Varje aktör, det vill säga inom socialvård och hälso- och sjukvård, kommer att få ansvara för sina uppgifter. Behörigheter kommer att sättas upp efter uppdrag och anknytning till den enskilda. Vi får ordning och reda i informationshanteringen.

Talman! Vi på Åland är ett väldigt litet samhälle, och vår litenhet nämns ofta som en styrka. Där håller jag med. Vi kan samarbeta väldigt tätt och besluta snabbt. Men just när det gäller digitalisering har vi legat efter. Det är egentligen ingen större katastrof att våga säga det också. Poängen är att när vi väl kommer ikapp så är det faktiskt en lyckodag. Det här är en sådan dag för mig.

Jag vill vara ärlig här i lagtinget och säga att det här kommer att kräva arbete. Vi kommer att behöva migrera data, uppdatera rutiner, utbilda personal och trimma tekniken. Samtliga på Åland kommer att behöva stöd i frågor om informationssäkerhet och behörighetsstyrning. Det är inga lätta frågor för någon av oss. Sannolikt kommer det att skava lite i övergången, och så är det alltid med större förändringar. Men vi menar att nyttan är långt större än insatsen. Det blir mindre dubbelarbete, mindre letande och färre omtag, vilket också ger mer kvalitet.

Jag vill ge regeringen, men också de som har arbetat med det här före oss, cred för ett målmedvetet arbete. Jag vill också rikta ett stort tack till alla som faktiskt har förberett det här i förvaltningen och ute i verksamheterna.

Det här är ett väldigt omfattande arbete. Vårt mål är att välfärden måste upplevas som sammanhållen, och jag tycker att det här är en kanal som vi skapar för just det. Tack!

Tack, talman!

Jag tror att de flesta välkomnar den här åtgärden. Alla vill vi se och ha ett system som underlättar informationsgången inom vården och minskar riskerna som uppstår när informationen brister.

Ministern nämnde att detta ska kopplas till det nya vårdinformationssystemet. Jag måste därför fråga: Hur ser ministern på den processen? Det nya vårdinformationssystemet är i fas, men när kommer det att sjösättas? När kommer ålänningarna i praktiken att få ta del av de fördelar som Kanta medför?

Tack, talman!

Vi är i fas. Vi behöver få den här lagstiftningen att börja gälla från den 1 januari. För att vi ska kunna testköra det här på riktig så behöver vi ha lagstiftningen på plats.

Sedan kommer ett antal testkörningar att genomföras. Jag kan inte allt det tekniska, men vi tror att det här ska kunna levereras till ålänningarna under våren, så att det följer projektplaneringen.

Tack, talman!

Tack för det beskedet. Det är ju så här på Åland, och det står också i lagförslaget, att det finns olika system. Det är ett system för hälso- och sjukvården och ett annat för socialvården. Därför ställer jag en motsvarande fråga gällande socialvården: Vilket läge är den åländska socialvården i när det gäller att kunna använda sig av Kanta-tjänsten och var är den processen?

När det gäller socialvården gjordes en förstudie tidigt i år, eller möjligtvis sent förra året. I den konstaterades att det system som man tittade på inte räckte till. Socialvården behöver nu anpassa sig efter detta. Jag vet att man har väntat på den här lagstiftningen och vad den innebär. Vi kommer att behöva arbeta närmare, alla aktörer, inklusive socialvården, för att se hur vi ska navigera framåt så att socialvården kan ha detta på plats inom några år. Det kommer sannolikt att ta något år för socialvården. ÅH är däremot väldigt nära, men socialvården kommer sannolikt att dröja något.

Tack, talman!

Det är ett ganska omfattande lagförslag som landskapsregeringen presenterar, och det är något som man verkligen måste granska noggrant. Samtidigt nämner ministern att man vill att detta ska träda i kraft den 1.1.2026, vilket inte är särskilt långt bort. Finns det någon anledning till att ministern lägger fram detta lagförslag i elfte timmen och önskar en så snabb behandling?

Tack, talman!

Kunduppgiftslagen hänger ju lite ihop med informationshanteringslagen, det här större lagpaketet som har hanterats här. Vi har också en tidsplanering för detta. Visst, det är ett omfattande paket som nu presenteras.

Personligen, och även i regeringen, har vi egentligen inte sett några större problematiska politiska dimensioner i det här. Jag tror att det är efterlängtat av samtliga. Vi skulle gärna vilja få det här i gång, just för att det har att göra med projektplanering och delvis med finansiering.

Tack, talman!

Jag delar ministerns uppfattning. Jag tror att det finns en ganska enad positivism till det man vill uppnå med det här lagförslaget. Såtillvida är vi helt överens.

Men för utskottet att sätta sig in i alla detaljer, så kan vi konstatera att den behandlingen riskerar att bli knapphändig om det här ska skyndas igenom, och det är inte bra.

Men jag skulle också vilja ställa en fråga. Nu talar man om två nya årsverken till Datainspektionen. Hur stämmer det här ihop med vad landskapsregeringen har sagt, att man ska minska antalet årsverken?

När det gäller resurser för det här, så har vi diskuterat det i samband med när informationslagen kom på plats. Vi vet att detta är ett område där vi kommer att behöva förstärka våra insatser. Om det innebär att vi behöver omorganisera, så är det viktigt att vi gör det, eftersom vi har ett ansvar både gentemot medborgarna och gentemot de direktiv som kommer från EU.

Specifikt för detta behöver vi titta på en organisationsmodell som kan hantera data på ett säkert och klokt sätt. Det är precis det vi arbetar med just nu, även under budgetprocessen.

Talman!

Minister Zekaj, tack. Jo, vi är väl alla eniga om att det är viktigt att vi får tillgång till Kanta. Den privata hälso- och sjukvården har haft det ett tag, och nu kommer det offentliga med.

Vi kommer senare att diskutera vaccinationer. Det är så att vaccinationsstatusen för våra 30 000 ålänningar finns i det gamla, avgående patientjournalsystemet. Så vitt jag har förstått finns det ingen automatisk migration av den informationen, liksom all annan nödvändig medicinsk information, vilket kommer att bli väldigt problematiskt.

Därför är det naturligtvis fullkomligt nödvändigt att vi har detta. Såvitt jag förstår kommer det att ske manuellt för i stort sett 30 000 ålänningar. (… taltiden slut).

När man migrerar, som det heter i det här projektet, olika typer av information, har jag förstått att det finns både en fas som innebär maskinell överföring och en fas som är manuell. Nu går vi väldigt mycket i detalj på VIS-projektet, och det här kanske rör något annat, men det är viktigt att nämna att det finns båda delarna.

Jag kan inte redogöra för vilka delar som är maskinella och vilka som kommer att göras manuellt, men det finns båda delar.

När det gäller just vaccinering och den typen av register så vill jag återkomma i ett anförande som jag har förberett.

Tack, minister Zekaj. Vi ska inte gå in på detaljer i VIS, men det finns en stark koppling till vaccinationer som vi kommer att diskutera och kopplingen till Kanta och därför är det inte helt vid sidan av.

Retrospektivt kommer det, så vitt jag förstår, att behöva genomföras manuellt, prospektivt, i framtiden är det naturligtvis väldigt positivt att vi får den här kopplingen till Kanta, men det är fortsatt upp till den enskilde.

Jag kan inte kräva att ministern ska kunna svara på hur detta i detalj ska ske, men i princip borde informationen i det avgående systemet vi lämnar migreras i stort sett i sin helhet till Kanta så att man kan se sin tidigare sjukdomshistoria och vaccinationer (… taltiden slut).

Jag har hört olika åsikter kring vad som är klokt att migrera och vad som inte är det, samt om behörighet i det tidigare systemet. Det finns också frågor om vad som potentiellt ska ingå i Kanta och vad som ska överföras till det nya systemet. Jag är inte sakkunnig inom det området.

Vissa menar att man inte bör kladda ner ett nytt system med gammal data, medan andra anser att det är mycket viktigt. Det är något som våra sakkunniga och styrgrupper absolut kommer att behandla.

Talman!

Jag vill inledningsvis säga att detta är ett lovvärt initiativ. Alla ålänningar vill ha möjlighet att i realtid se sina sjukjournaler och provtagningar.

Men jag tycker inte att det är riktigt seriöst från landskapsregeringens sida att, när lagtinget har två veckor kvar av höstperioden, lämna ett lagförslag på över 100 sidor bestående av sju olika lagar. Man förväntar sig då att lagtinget ska agera som en gummistämpel, utan att fördjupa sig i innehållet eller genomföra något hörande.

Jag har respekt för att ministern har fått hit lagförslaget, men det är inte bra. Det är inte alls bra att lagtinget återigen ska vara en gummistämpel och förväntas följa det som regeringen presenterat.

Det skulle vara väldigt oansvarigt av mig att inte lägga fram ett sådant här lagförslag med en uppmaning att det ska gälla så snart som möjligt. Jag litar på att utskottet är kompetent och kommer att få tillgång till den information som behövs för att kunna lämna ett betänkande.

Som sagt, detta har att göra med den projektplan som finns. Om jag inte hade kommit med detta nu, skulle det ha inneburit ganska besvärliga kostnader för landskapet. Det hade varit mycket oansvarigt av mig att inte ta detta steg.

Talman!

Jag vet inte vilka kostnader ministern hänvisar till, men jag vill påpeka att det inte respekterar lagtingets integritet att presentera ett så stort och viktigt förslag på det här sättet.

Det här är ett mycket betydelsefullt lagförslag som dessutom påverkar självstyrelsen i stor utsträckning. Lagtinget får mindre än två veckors tid att behandla det, vilket är orimligt. I rimlighetens namn borde det inte alls gå till utskottet; det borde klubbas här och nu om vi ska hinna med den här tidtabellen.

Jag måste säga att jag är lite förvånad över ministerns agerande.

Tack, talman!

Det är klart att det är upp till lagtinget att fatta de beslut som behövs i den här frågan, oavsett om man väljer att skjuta fram något eller vidta andra åtgärder. Mitt uppdrag är att, så snart jag har ett färdigt lagförslag som jag vet får konsekvenser, komma hit med det. Sedan är det upp till lagtinget att avgöra.

Talman!

Tack för presentationen minister Zekaj. Den här lagstiftningen är välkommen för hela Åland.

Ministern säger att det här kommer att kräva arbete. Därför har jag några frågor: Vilka kommer de initiala kostnaderna riktigt att bli när detta ska implementeras?

Vad kommer befintliga resurser att klara av och hur mycket extra resurser upplever landskapsregeringen att kommer att behövas inledningsvis

Talman!

Vi vet nu, efter att Finland har haft detta i 15 år, vad det har inneburit. Vi vet att det leder till mindre dubbelarbete, ökad effektivitet och en bättre kvalitet för både klienter och patienter. Det är något vi är medvetna om. Däremot kan det vara svårt för oss att beräkna detta.

När det gäller den ekonomiska analysen och vad det kommer att innebära, både i form av potentiellt samarbetsstöd och annat, det får jag återkomma till i utskottet.

Talman!

Men det är rätt väsentlig information vad det kommer att kosta. Så det hoppas jag verkligen att utskottet hinner ta del av.

Jag kan instämma lite i ledamot Thörnroos replikskifte; det är väldigt frustrerande när så viktiga saker ska pressas fram på så kort tid. Det blir ju inte bra.

Då är frågan om till exempel finans- och näringsutskottet borde titta på de ekonomiska konsekvenserna av det här. Det är ett väldigt viktigt lagstiftningspaket som ligger på vårt bord. Det ingen liten grej.

Med det sagt, så tror jag på lång sikt att det här är bra för Åland, absolut. Men på kort sikt kommer det säkert att kosta en hel del pengar.

Tack, talman!

Det är klart att man kan ställa frågor kring detta och jämföra med vad vi betalar idag för allt spring och dubbelarbete. Det tycker jag är jätteviktigt att beakta.

När det gäller den ekonomiska aspekten vill jag bara påtala för ledamoten att allting nytt har en uppstartskostnad. Däremot vet vi av erfarenhet vad detta innebär, eftersom det är beprövat i riket. Det här kommer att leda till mindre dubbelarbete och en mer effektiv verksamhet. Det blir effektivare och ger mer kvalitet för klienten.

När det gäller vad detta specifikt kommer att innebära, säger jag inte att vi kommer att behöva rekrytera en massa nya människor. Istället behöver vi titta på hela verksamheten.

Talman!

Det lagförslag vi nu har framför oss handlar om att skapa en enhetlig lagstiftning för behandling av patient- och klientuppgifter på Åland. Ett efterlängtat och efterfrågat lagförslag som nu med kort varsel behöver ros i hamn. Det allra bästa hade varit om lagförslaget lades i samband med att det nya vårdinformationssystemet klubbades. Det är oönskat att utskottet ska behöva hasta igenom ett så omfattande förslag. Men så är fallet nu.

Nu behöver detta en förklaring; Cosmic, som det nya vårdinformationssystemet heter, kan inte göra de sista anpassningarna för en Kantakoppling innan lagen är klar. Kanta är alltså Finlands nationella system för hantering av patient- och klientuppgifter, där alla vårdaktörer kan lagra information i en gemensam databas. Systemet innehåller bland annat elektroniska recept, journaler och en medborgartjänst där man själv kan se sina uppgifter. Denna lag vi har framför oss är alltså en förutsättning för att gå vidare med Kantakopplingen och ge ålänningar tillgång till denna efterlängtade tjänst.

Talman! Vi har ett sista datum för projektet VIS som är 31 mars. Därefter börjar timmarna för anpassningar att ticka kostnader. Liberalerna hoppas därför att utskottet ska komma till mötes och visa på arbetsvilja den här gången och att lagen kan klubbas av lagtinget denna period.

Talman! Det här är i grunden ett viktigt steg, vi vill ha trygg hantering av våra mest känsliga uppgifter och vi vill att vården ska fungera bättre, allra helst sömlöst, mellan olika aktörer.

Men, låt oss se på vad det innebär i praktiken. För det första, vi går direkt på en konsekvens som lyfts i varje lagförslag: kostnaderna. Införandet av Kanta-tjänsterna, som alltså är en verkan och möjlighet av lagförslaget, är inte fritt från utmaningar och tillhörande kostnader. Men, talman, de största kostnaderna för möjligheterna till att ansluta de åländska social- och hälsouppgifterna är redan avbockade och budgeterade. För att ansluta till Kanta krävs ett nytt vårdinformationssystem, det framgår i lagförslaget och det förklarades i inledningen av detta anförande, som den största kostnaden.

Det nuvarande system som används på ÅHS är inte längre certifierat för att anslutas till tjänsten och det är också en av anledningarna till att ålänningarna inte haft tillgång till sina journaler i det samlande systemet.

Avsaknad av lagar och digitala plattformar. Eftersom jag har god insyn i det projekt som slentrianmässigt brukar kallas VIS så vet jag att anslutningar och certifikat är en del av ”ska-kraven” i den upphandling som gjordes. Utskottet kan säkert vända och vrida på vilka kostnader som eventuellt ännu ej är budgeterade för, om det finns sådana.

För kommunerna kommer också uppkomma kostnader vid anslutning och enligt lagförslaget ska dessa täcka av landskapsandelar, det är bra.

Vi kan förenklat säga att stora möjligheter till besparingar i vården ligger i att införa elektroniska tjänster och samtidigt förändra arbetssätten. I dag fungerar informationsflödet inom den åländska vården långsamt och osmidigt. Det gör att resurserna inte används på bästa sätt och inte alltid hamnar där de behövs mest.

Talman, låt oss göra en reflektion. Något som sades och som verkligen fastnade från måndagens plenum. Nyttan för ålänningarna. Vi ska vara glada över att vi blev påminda om det. Det här lagförslaget är i förlängningen förenat med kostnader. Då måste vi fråga oss – är det värt det? Får ålänningarna valuta för sina satsade pengar? Är förbättringarna så pass stora att det motsvarar kostnaderna? Det här borde vi fråga oss varje gång vi går in i denna här salen.

När det gäller just detta förslag, talman, tänker den liberala lagtingsgruppen föregå och svara ”ja” på den frågan. Vi tror att detta är vad ålänningen förväntar sig att vi ska leverera till dem. Kantatillgången har varit efterfrågad i många, många år och det är en vinst att ta steg framåt i den processen.

Men, vidare, sammankopplat med kostnaderna är administrationen. Det här är en omställning. Alla aktörer inom social- och hälsovården måste anpassa sina rutiner, sina journalsystem och sina organisationer. Det innebär nya riktlinjer, nya processer och mer dokumentation. Som ett exempel från nuvarande verklighet; skolpsykologen, hur gör hen med journalanteckningar idag? Och hur ska det komma att se ut framöver? Kanske kan utskottet bekanta sig med om dokumentationen, och rutinerna för den, behöver ses över för att vara Kantavänliga? Krävs det att personal lär sig nya system och arbetssätt? Det kan bli en tung övergångsperiod, där både vårdpersonal och administratörer behöver lägga tid på IT och säkerhet.

Även myndigheterna behöver byggas ut, till exempel Datainspektionen behöver fler tjänster för att klara tillsynen. Det här är inget vi kan tumma på. Liberalerna vill igen lyfta att detta gäller allas våra allra känsligaste uppgifter och vi måste vara säkra på att de hanteras tryggt och att myndighetskontroller funkar som en garant därav.

Vi från den liberala gruppen skulle vilja att utskottet bekantar sig med ytterligare en frågeställning gällande vad som föreskrivs i 8 kap. paragraf 51. Alltså; en minderårig patient inom hälso- och sjukvården som med beaktande av ålder och utvecklingsnivå kan fatta beslut om vården har rätt att förbjuda att uppgifter om hans eller hennes hälsotillstånd och vård ges till vårdnadshavaren, någon annan laglig företrädare eller någon annan som har rätt att få uppgifterna. Om man bekantar sig med hur Finland ser på mognadsåldern så landar man i att det är 12 år som gäller enligt gällande praxis. Här vill den liberala gruppen fråga sig är det verkligen klokt att sätta gränsen vid 12 år? Liberalerna förespråkar ett större föräldraansvar, och ska man ta ansvar måste man ges möjlighet att fullt ut kunna ta det ansvaret. Ska ett barn kunna bestämma att föräldrarna inte får se hälsouppgifter? Från vilken åder? Är 12 år rätt? Vill vi ha det så och kan vi göra någon egen åländsk, anpassning?

Talman! Sammanfattningsvis vill vi säga: syftet med förslaget är gott, tryggare och mer enhetlig hantering av kunduppgifter. Men förändringen kan ändå blir märkbar, i pengar eventuellt, i administration och potentiellt i merarbete för vår personal, i alla fall i början.

Men i det stora hela är Liberalerna för detta lagförslag och ser fram emot att utskottet kommer med sitt betänkande. Tack, talman!

Talman! Tack, ledamot Listherby!

Det journalsystem ÅHS har i dag så har även de två privata läkarstationerna och har en koppling till Kanta, så jag förstår inte varför det inte skulle ha fungerat med ÅHS.

Ledamoten nämnde också recept, vilket är otroligt viktigt. Om jag har en patient måste jag, med patientens tillåtelse, kunna gå in i Kanta och se vilka mediciner denne har. Den möjligheten kommer inte att finnas, vilket det har förekommit tidningsuppgifter, i det nya systemet Cosmic. Man får istället gå in i en separat modul och sedan måste man manuellt återföra informationen till Cosmic, vilket naturligtvis är en säkerhetsrisk.

Alla dessa detaljer får vi diskutera mer noggrant i utskottet, men det är inte oproblematiskt. Kanta i sig är väldigt välkommet.

Tack, talman!

Det nuvarande sjukvårdssystemet som används av ÅHS är inte längre är certifierat för Kanta, och det har jag svart på vitt.

Jag vill också diskutera de här receptföreskrifterna. Det nuvarande systemet, och eftersom ÅHS är den enda som använder detta system inom den offentliga sjukvården, så kommer man efter nyår inte att kunna föreskriva recept digitalt. Den modulen utgår, vilket gör att man måste hantera det på ett mer krångligt sätt i det nya vårdinformationssystemet. Jag känner inte till alla detaljer, men alternativet som vi står inför just nu är många gånger sämre.

Tack, talman! Ja, det var ju väldigt bråttom med VIS som var ett stort ärende. Nu är det bråttom med Kantalagen, tack vare VIS. Man känner att det kanske är i planeringen som det krackelerar lite med.

Men om det nu är så här bråttom, varför är det så mycket som är oklart i lagförslaget? Hur kommer det sig att man inte presenterar ett lagförslag som är mer genomarbetat istället för att säga att vi gärna vill att utskottet tittar på om vi kan göra den här Ålandsanpassningen?

Ekonomin är fortfarande väldigt luddig. Någon borde betala till kommunerna, men det är oklart hur mycket och om det verkligen är så. Varför kommer man med ett så ofärdigt förslag och förväntar sig att det här ska gå fort i utskottet nu? Lagen är ju enorm.

Tack så mycket, talman!

När det gäller brådskan med VIS så handlade det om de resiliensmedel som var kopplade till projektet. I efterhand har man konstaterat att det var en olycklig konstruktion att belägga ett så stort och viktigt projekt med den typ av tidspress som de här 4,8 miljonerna faktiskt orsakade. Det var inte lyckosamt, men det är den verklighet vi arbetar i.

Det är flera regeringar som har hanterat denna fråga. Jag tror att detta är den tredje regeringen som arbetar med den här lagstiftningen.

Ner på detaljnivå kan jag inte svara på om det kan anses vara ofärdigt eller oklart. Jag lyfte några punkter i Liberalernas anförande som är av teknisk karaktär, och jag hoppas att utskottet ska kunna bringa klarhet i dessa frågor.

Tack, talman!

Jag fick en förklaring till varför det var så bråttom med VIS och jag kände naturligtvis till den innan. Men hur kommer det sig att det blev så bråttom med Kantalagen? När informerades man om att man behövde få Kantalagen på plats för att kunna gå vidare med Cosmic? Hur länge har man känt till detta? Har leverantören kommit på det i elfte timmen, eller hur har det gått till? Hur länge har ni vetat om det här?

Tack, talman!

Jag önskar att ledamot Egeland hade ställt frågan till ansvarig minister, det blir det en liten gissningslek för mig. Jag tror inte att leverantören av det nya vårdinformationssystemet har något att göra med tidsaspekten gällande när den här lagen lades fram.

Jag tror att ambitionen att lägga fram lagförslaget i ett tidigare skede fanns, men vi känner alla till vilken kö det kan bli på lagberedningen. Ibland måste man helt enkelt visa på lite flexibilitet, och jag hoppas att vi ska kunna göra det den här gången.

Som jag nämnde finns det en bortre gräns, och vi vet att timmar är tid när det gäller sådana här projekt.

Talman!

Jag lyssnar på den här debatten och börjar tänka. Är det så här vi ska ha det? Att vi har en upphandling som var hårt kritiserad och som också gick igenom snabbt. Vi ska använda den upphandlingen och nu börjar ett skede där man behöver ha den här lagstiftningen på plats för att kunna fortsätta.

Är det rimligt att vi behandlar lagstiftning på det här viset, att vi, på grund av en upphandling, ska låta ett lagförslag gå igenom väldigt fort? Absolut, om det är möjligt, så ska vi göra vårt bästa för att få det här igenom. Men när man tänker på det så har vi en upphandling av en privat aktör, och för att det tar tid eller för att det framskrider i den takten, så ska vi stressa igenom en lagstiftning på Åland.

Är det ett bra sätt att betrakta vårt självstyrande område och vårt parlament? Jag tycker inte att det är bra alls.

Tack, talman!

Jag kan till stor del dela ledamot Wikströms frustration kring den bristande tidsplaneringen. Att ett projekt har ett slutdatum är en verklighet som vi lever med i alla projekt. Det är klart att det kommer att bli en utmaning. Nu råkar det vara den 31 mars.

Som sagt, jag kan inte svara på varför den här lagen inte har kommit tidigare. Jag önskar också att det hade funnits mycket mer tid för utskottet att fördjupa sig i lagen. På inget sätt tror jag att utskottet skulle vilja sätta käppar i hjulet eller på något sätt förhala behandlingen. Det ligger ju i allas våra intressen att detta verkligen ska hålla tidsmässigt. Men jag håller med om att det hade varit önskvärt med en bättre tidsram.

Tack, talman!

Likt ledamöterna Wikström och Egeland återkommer jag till just den här brådskan. Ledamot Listherby konstaterar helt kallt att nu är det så.

Men vi har diskuterat den här kopplingen till Kanta för ganska exakt ett år sedan, i samband med informationshanteringslagen. För ett och ett halvt år sedan pratade vi om den i samband med kvalitetssäkring inom sjukvården. Det här är ju inget nytt ämne överhuvudtaget, och då är det faktiskt väldigt olyckligt att landskapsregeringen kommer så pass sent.

Anser ledamot Listherby att det här är rimligt? Är det demokratiskt? Är det rättssäkert att sätta igenom ett så stort lagpaket i en il behandling?

Tack, talman!

Det är väl rätt säkert så länge det är rättssäkert. Det är upp till utskottet att avgöra om det finns tillräckligt med tid för att bearbeta den här lagen. Det är trots allt lagtinget som äger lagen nu när den har kommit så här lång.

Återigen, den liberala gruppen önskar att lagen hade presenterats tidigare, så att det hade funnits mer tid för bearbetning. Vi lever i en annan verklighet idag, men jag tror inte att utskottet kommer att lämna ifrån sig någon halvmesyr.

Tack, talman!

Vidare pratar ledamot Listherby i sitt anförande en hel del om integritet och hur viktigt det är med patient- och klientsäkerheten.

Jag vill ta tillfället i akt att lyfta något som står i beredningen till den här lagen. Det handlar om vem som har tillgång till uppgifter. I en not står det att "verifieringen av en saklig anknytning grundar sig på den vårdanställdas arbetsuppgifter och har en koppling till en service- eller verksamhetsenhet där personen är klient eller patient." Räcker det verkligen att man är anställd på den här enheten? Borde det inte finnas ett vårdförhållande? Detta är absolut något som utskottet borde granska närmare. Det är ganska märkligt om alla som är anställda på en verksamhetsenhet per automatik har tillgång till en klients eller patients uppgifter.

Tack så mycket, talman!

Det här är relevanta frågeställningar, helt klart något som utskottet behöver fördjupa sig i. Jag känner till att när man nu arbetar med det nya vårdinformationssystemet, så tittar man väldigt strikt på vilken behörighet som ska ha tillgång till vilken data. Det är inte så att om man arbetar som kökspersonal kan man logga in och titta på ledamoten Röbloms sjukdomshistoria. Så fungerar det inte. Vårdinformationssystemet är uppbyggt så att du har tillgång till viss data beroende på vilken behörighetsnivå du har.

Det här är perfekt. Jag tycker att det är mycket ansvarsfullt av de olika lagtingsgrupperna och ledamöterna att faktiskt ha identifierat vissa frågeställningar som utskottet kan ta itu med direkt. Det underlättar nog arbetet i utskottet, skulle jag tro.

Talman!

För bara en vecka sedan satt jag vid köksbordet med några vänner och pratade om TBE – den fästingsjukdom som tyvärr är välkänd på Åland. Vi talade om sjukdomens följder, men också om att den faktiskt går att förebygga med vaccin. Vi började fundera på: vem är vaccinerad, och vem är det inte?

Dagen därpå insåg jag att jag själv inte hade koll på när det var dags för nästa spruta. Det blev flera samtal, både till ÅHS och till den privata vården, innan jag fick reda på min vaccinationsstatus. Och jag tänkte: tänk om jag bara kunde logga in med min telefon och direkt se hela mitt vaccinationsregister. Det vore bra.

I dag är det inte möjligt. Offentliga och privata vårdregister pratar inte med varandra. Det gör att många, liksom jag, har ödslat tid på att försöka reda ut vaccinationer och vårduppgifter som borde vara enkelt tillgängliga.

Men, talman, det är just det dagens lagförslag ska skapa förutsättningar till. Lagen om kunduppgifter inom socialvården och hälso- och sjukvården gör att vi äntligen får tillgång till Kantasystemet. Det betyder att all vårddata, både från socialvården och sjukvården, samlas på ett och samma ställe – tryggt, digitalt och lättillgängligt. Vårdinformation, sjukdomshistorik – allt blir överskådligt för individen, och samtidigt mer transparent och tryggare för vården. Det här är en självklarhet i ett modernt samhälle, och nu blir det verklighet också på Åland.

Ibruktagandet av Kanta-tjänsterna är en omfattande omställning. När man läser lagstiftningen slås man av hur viktigt det är att säkerhet råder vid behandlingen av olika slags kund- och personuppgifter, och att lagstiftning behövs för att möjliggöra bättre samordning mellan olika instanser. Detta beskrivs ingående i lagförslaget. Vikten av ett fungerande vårdinformationssystem framhålls också, då det blir en central del av helheten.

Lagtingsgruppen noterar att Datainspektionen bedömer att personalstyrkan behöver utökas med två årsverken i samband med att lagen träder i kraft, eftersom kraven på säker hantering av personuppgifter då ökar. Även kraven på upprättande av informationssäkerhetsplaner och liknande kommer att innebära mer administrativt arbete för både privata och offentliga aktörer inom socialvården och hälso- och sjukvården. Lagstiftningen kommer alltså till viss del att betyda mer administration, men vi hoppas att den å andra sidan kommer att underlätta, spara tid och resurser genom enklare samverkan och moderna digitala verktyg, samt ge befolkningen ett stort mervärde genom enklare kommunikation. Lagstiftningen blir den sista pusselbiten för en välfungerande informationsförmedling inom all vård i landskapet, och att resurserna hädanefter kan användas optimalt och riktas dit de gör mest nytta.

Talman! Centergruppen väljer att lyfta tre särskilt viktiga punkter:  

Diskussionen om det digitala utanförskapet är viktig i detta sammanhang, eftersom lagstiftningen är en milstolpe i den digitala och moderna transformeringen av hela vårdsektorn. Centergruppen noterar att man i lagförslaget lyfter fram att handläggningstiderna ska vara desamma, oavsett om informationen hanteras digitalt eller i pappersform, och att det måste finnas tillräckliga resurser för att bedöma en persons servicebehov och kunna ge individuellt bemötande där sådant behövs.

Centergruppen vill uppmärksamma språkkravet för informationssystemen som finns inskrivet i lagen, det är mycket viktigt. Det framgår tydligt i lagen att Åland är enspråkigt svenskt och att anslutningen till rikets Kanta-tjänster måste ske i enlighet med självstyrelselagens grundregel om Ålands språkstatus.

Informationssäkerheten är central. Människor ska kunna känna trygghet i att deras vårduppgifter hanteras korrekt och säkert. Det är viktigt att uppgifterna kan följa med kunden när man flyttar mellan olika regioner i Finland och inom EU. Med hjälp av den nya lagstiftningen ska vi kunna garantera att detta sker på ett säkert sätt.

Talman! Nu ska social- och miljöutskottet se till att vi med högsta prioritet behandlar lagstiftningen. Det här blir ett stort och efterlängtat steg för att föra Åland vidare in i en digital, modern och tillgänglig värld, där sektorsövergripande samarbeten mellan socialvården och sjukvården gynnas genom att alla uppgifter om en patient finns samlade på ett och samma ställe. Det ger helt klart en bättre överskådlighet för alla inblandade.

Centergruppen stöder lagstiftningen och uppmanar utskottet att skyndsamt men noggrant behandla den, så att en modernisering och enklare samordning av all socialvård och hälso- och sjukvård nu äntligen görs möjlig på Åland. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack ledamot Mattsson för Centerns syn på det här lagpaketet. Vi har ju nyligen, till och med idag, klubbat lagen om tryggande av kommunal service. Jag skulle vilja ansluta till kommunfrågan och Centerns syn på den.

I det här lagförslaget har det överhuvudtaget inte tagits fram några kostnader för kommunerna. Anser Centern att det är rimligt att man ålägger kommunerna detta utan att peka på vad man kommer att ersätta och vilka kostnader det här kommer att medföra?

Talman!

I lagförslaget finns intentioner att kunna understöda kommunerna vid behov genom landskapsandelar, men det är svårt att ange exakta summor i ett sådant tekniskt lagförslag. Så är det ju alltid.

Det viktigaste just nu för Ålands befolkning, som jag ser det och som jag också vet att Centern ser, är att denna lagstiftning kommer på plats. Vi behöver skapa ett effektivt register som både sjukvården och socialvården kan använda. Vi hoppas att effekterna av registret också kommer att leda till effektiviserande åtgärder för hela landskapet.

Tack, talman!

Jag instämmer förstås med ledamot Listherby att det här är en bra lag och att den är viktig för ålänningarna att den kommer fram.

Men ledamot Mattsson svarar ju inte på frågan överhuvudtaget, och jag kan inte tolka det på annat sätt än att Centern i det här fallet helt enkelt inte bryr sig om hur detta kompenseras för kommunerna och vilka kostnader det medför. Centern bidrar alltså vidare till att skapa kriskommuner på Åland.

Det är synd hurdana steg Centern har tagit vad gäller den kommunala strukturen och de pålagor man lägger på kommunerna.

Talman!

Obunden Samling försöker nog i alla sammanhang att svartmåla Centern i dessa frågor.

Men som jag ser det, kommer det här lagförslaget att gynna Åland och kommunerna, snarare än att missgynna dem.

Talman!

Bästa kollegor, låt mig inleda med att säga att det här lagförslaget är i grunden ett positivt initiativ – tillgången till Kanta har varit efterlängtat av både patienter, klienter och yrkesverksamma. Vi står äntligen i beråd att tillgängliggöra Finlands Kanta-tjänster även för ålänningarna. Detta ger bättre förutsättningar än någonsin att följa sin egen vård- och omsorgshistorik. Det stärker både tryggheten och kan stärka förtroendet för vården ytterligare genom en större insyn i den egna vården.

Men med det sagt kan man konstatera att det finns en del otydligheter och frågeställningar som kräver fördjupad granskning i utskottet, lagförslaget är komplicerat och det är viktigt att betona att detta inte får rusas igenom även om syftet är gott. Jag väljer att lyfta några av punkterna.

I den allmänna motiveringen kan vi läsa att ”kunden ska kunna se sina uppgifter i MittKanta-tjänsten senast när tjänstetillhållarnas skyldighet att lagra kunduppgifter i Kanta inträder”. Det är en rimlig målsättning, men meningen är otydlig. Jag misstänker att detta berör endast framtida uppgifter – men meningen är inte begränsad och då uppstår frågan gäller det också retroaktiva uppgifter?

Om retroaktivitet verkligen avses riskerar vi en enorm belastning och arbetstid innan ett ibruktagande kan ske, och dessutom står det i konflikt med skrivningarna på sidan 20 som tydligt säger att äldre uppgifter inte är kompatibla. Detta måste utskottet bringa klarhet i och förtydliga.

Vidare behöver utskottet fokusera på integriteten. Vi lever i ett litet samhälle där förtroendet för vården är helt avgörande, och den personliga integriteten är av yttersta vikt.

I den allmänna motiveringen läggs ansvaret för att upptäcka missbruk av uppgifter på patienten/klienten. Är det rimligt? Är det faktiskt så minister Zekaj och landskapsregeringen har tänkt sig? Myndigheternas ansvar måste betonas.

Lagen nämner att vårdinformationssystemet ska kontrollera att det finns en saklig anknytning mellan vårdpersonal och kund innan uppgifter kan öppnas. Men innebär det i praktiken en automatisk rödflaggning när någon som inte är vårdgivare försöker ta del av uppgifterna? Och hur följs detta upp, och av vem? Är det datainspektionen, ÅMHM eller landskapsregeringen? Det måste tydliggöras, inte för att misstänkliggöra någon, utan för att skydda den personliga integriteten. Det är jätteviktigt att utskottet reder ut den här frågan.

En tredje fråga gäller patientens medgivande. Det framgår att den som behandlas ska ge sitt samtycke till behandling av uppgifter, men hur ska detta fungera i praktiken? Ska det ges vid varje nytt vårdtillfälle, eller på ett mer övergripande sätt? Här behövs en tydlighet, och det behövs också en metod som inte medför en oskälig belastning på vårdgivaren. Det är en balansgång och den måste klargöras.

Jag vill också lyfta en del formuleringar i beredningen som är svårtolkade. När det står att uppgifterna ”behåller sin oförvanskade, autentiska form under tiden de ska bevaras i Kanta-tjänsterna” – vad betyder det konkret? Och när man skriver att ”handläggningstidernas längd ska vara densamma, oavsett om informationen hanteras digitalt eller i pappersformat” – då kan vi nog konstatera att det inte går att garantera i praktiken, framförallt inte eftersom meningen ligger under konsekvensbedömningen för den äldre befolkningen och personer med funktionshinder. Det handlar alltså om patientens tillgång till sina egna uppgifter. Digital tillgång är omedelbar, papperskopior kräver helt enkelt längre tid. Här riskerar vi att skriva in något i lagen som inte kan följas.

Slutligen, kostnaderna. Det är bra att det framkommer att kommunerna inte lämnas ensamma med detta, utan att finansieringen rimligtvis ska delas med landskapsregeringen. Men hur? Vad blir kommunernas faktiska kostnad och vad blir landskapets del? Det behöver redas ut och vi kan inte acceptera att landskapsregeringen endast hänvisar till en trolig kommande överenskommelseförordning.

Det är inte första gången landskapsregeringen kommer till lagtinget med ärenden som inte är tillräckligt beredda. Det här är en viktig detalj som utskottet måste klargöra, vi måste känna till belastningen på budgeten för såväl landskapet och dess underliggande myndigheter som för kommunerna. Här kan vi de facto återkomma till vad Obunden Samling påtalade gällande lagen om tryggande av kommunal service och landskapsregeringens ansvar för den lagstiftning man för fram.

Talman! Sammanfattningsvis vill jag alltså säga: Obunden Samling i grunden ställer sig positiva till förslaget. Men för att vi ska få den trygga och hållbara lagstiftning som avses krävs att utskottet noggrant klargör dessa otydligheter som finns i beredningen av detta lagförslag. Tack, talman!

Tack, talman!

Jag är också angelägen om att utskottet ska få den tid som behövs. Vi kommer att stå till förfogande med den information som krävs. Det här är ingalunda någon överraskning för lagtinget, eftersom vi har hanterat informationshanteringslagen, där vi berörde liknande frågor. Dessa frågor går tydligt in i varandra och relaterar till GDPR, vilket ingår i alla dessa större lagstiftningspaket.

Det är helt sant att en överenskommelseförordning ska tas fram gemensamt med riket, och där finns också indikativa prisuppgifter som vi kan använda i en modell. Vi ska återkomma till utskottet och besvara alla de frågor som behövs.

När det gäller integritetsfrågan vill jag bara säga att jag skulle vilja skynda på arbetet med just denna lagstiftning. Det finns mycket bättre skydd som vi kan införa jämfört med det vi har idag.

Det är bra att minister Zekaj betonar att det finns bättre skyddsmekanismer. Det är välkommet.

Men när det gäller det ekonomiska säger han återigen att man ska återkomma till utskottet. Det är inte acceptabelt.

I den här församlingen sitter 30 lagtingsledamöter och ska fatta beslut om något vi inte känner till kostnaderna för. Detta är inte acceptabelt, minister Zekaj. Landskapsregeringen måste göra ordentliga ekonomiska konsekvensbedömningar före ni kommer till lagtinget.

Jag ska undvika att upprepa mig själv. Det vore inte acceptabelt om jag inte bidrar med en lagstiftning som kan orsaka landskapet onödiga kostnader.

Tiden är sådan för ett viktigt offentligt projekt som VIS är. Om vi inte agerar kan det leda till massor av nya kostnader, vilket skulle vara totalt oansvarigt.

För mig är den här lagstiftningen inte särskilt problematisk. Vi har nyligen hanterat liknande frågor i samband med informationslagstiftningen. I det paket vi antog berörde vi också den här typen av frågor.

Jag välkomnar utskottets behandling av detta ärende, och alla de frågor som ställs där kommer att besvaras.

Tack, talman!

Det är bra att minister Zekaj säger att frågorna kommer att få svar. Det innebär att när vi ska behandla den här lagstiftningen, då kommer vi att ha klart för oss vad det kostar för landskapsregeringen, vad det kostar för Ålands hälso- och sjukvård, vad det kostar för andra myndigheter och vad det kostar för kommunerna.

Vi behöver också veta hur stor del landskapet kommer att kompensera med landskapsandelar. Ministern har ju sagt att han ska svara på de här frågorna, och då förväntar jag mig att det finns tydlighet i lagförslaget när lagförslaget återkommer till lagtinget.

Tack, talman!

Det var en lång rad frågor som ledamot Kanborg ställde, och många av dem var alldeles relevanta. Det är ändå så att det inte är första gången vi behandlar frågor som denna, eller får svar i utskottet på sådana frågor som man ställer i salen när man inte har hunnit sätta sig in i dem.

Det som jag blir lite bekymrad över är om Obunden Samling har för avsikt att medvetet fördröja den här processen, väl medvetna om att det innebär både stora problem och stora kostnader?

Tack, talman!

För Obunden Samling är det väldigt viktigt att utskottet får tid att göra sitt arbete. Det är det absolut viktigaste, och det är vårt ansvar när vi sitter i utskott och när vi sitter i lagtinget.

Om tidtabellen är problematisk för regeringspartierna, då får man nog se sig själv i spegeln och fundera på varför man kom så sent. Som ledamot Fellman sade, vi har återkommit till de här ärendena tidigare. Varför kommer landskapsregeringen så sent med det här lagpaketet?

Ledamot Kanborg vet lika väl som alla andra hur den här processen har sett ut, från det första utdragna beslutet kring VIS-projektet, genom informationshanteringslag och all annan lagstiftning som har behövt komma på plats i tur och ordning för att detta ska kunna genomföras.

Vi har diskuterat detta i många sammanhang, lagtingets vilja att arbeta och se till att saker blir avklarade med en tidtabell som är utmanande när det verkligen behövs.

Så jag frågar igen: Är det Obunden Samlings avsikt att fördröja den här processen och förorsaka landskapet betydande kostnader, viktiga processer och stora problem?

Tack, talman!

Ledamot Fellman drar på stora växlar, något som är ganska karaktäristiskt när Socialdemokraterna och Obunden Samling hamnar i replikväxling. Jag förstår vad hon försöker göra. Det är Obunden Samling som framställs som den stora stygga vargen. Det ligger i den socialdemokratiska retoriken, och vi är ganska vana vid det.

Men Obunden Samling har absolut inte för avsikt att fördröja något i onödan.

Tack, talman!

Jag vill börja med att säga att vi från Moderat Samling välkomnar det här lagförslaget om att få de digitala tjänsterna att fungera fullt ut i det åländska samhället. Det är något vi ställer oss positiva till, och det kommer också att vara till nytta för medborgarna, både inom sjukvården som patienter och som vårdgivare.

Det har nämnts att implementeringskostnaderna säkert kommer att bli betydande. Exakt hur stora de blir vet vi inte ännu, men ser man på projektet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv över tid, så kommer det här trots allt att vara något vi vinner på som samhälle. Det är mycket viktigt att sådana digitala tjänster fungerar, eftersom det påverkar både patienter och i slutändan ÅHS effektivitet när det gäller att kunna serva sina klienter.

Nu är det så att vår expert på området, Annette Holmberg-Jansson, inte är här idag, men hon sitter med i social- och miljöutskottet. Vi moderater anser att det är viktigt att social- och miljöutskottet tar den tid som behövs för att göra ett grundligt betänkande och få svar på alla de frågor som kan finnas i samband med detta.

När jag tittar på parallelltexten tycker jag att, trots att det har nämnts att det är en väldigt tjock bunt av lagar, så är det ändå inte allt för många paragrafer. Det är ofta så att detaljerna är avgörande, som man brukar säga. Därför är det viktigt att utskottet gör sitt jobb ordentligt och ser till att implementeringen blir så bra som möjligt för det åländska samhället som helhet.

Utifrån detta ser vi fram emot behandlingen i social- och miljöutskottet. Moderaterna stöder det här lagförslaget i dess begynnelse. Vi hoppas att betänkandet blir så bra som möjligt. Tack!

Talman!

Bästa lagting. Tänk er året är 2025. Vi kan skjuta raketer mot Mars, träna AI att skriva poesi och beställa en kaffe genom att prata med klockan på handleden klockan kan också kolla din puls och be dig andas och ta ett andetag om du är för stressad.

Men om du vill veta vad du hade för värden sist du testade dig på hälsocentralen eller få ut dina journaler från sjukhuset, går du både till privat och offentlig vård, råkar du ha varit på en operation i Åbo, så lycka till med samlandet.

Då måste du ringa ett växelnummer, knappa dig genom femton knappval, vänta i kö – och till slut få höra att ”läkaren ringer upp på tisdag efter 14”. Eller ännu värre, skriva ut en blankett, fylla i den manuellt och sedan posta den till sjukhuset för att sedan vänta, vänta och vänta på journalen.

Journalen? Den ligger tryggt i en pärm - lite beroende på din ålder - som luktar damm eller bevakad av ett system från 1998. Sen så ska dina konfidentiella pappersark skannas, kuverteras och skickas hem till dig på posten.

Varje besök från olika system, mappar och pärmar ska hanteras manuellt. Hur många människor är det som rör vid dessa papper på vägen? Hur många läser pappren? Tänk om något blir fel –om arket lämnas kvar i skannern, eller om posten hamnar hos grannen. Ja, sådant händer. Det låter snarare som 80-talet – långt innan GDPR ens var påtänkt. Hur kan man inte vara orolig över att vi har det så här idag?

Talman! Vi lever alltså nu i en tid då man kan få mat hem levererade från butiken på ungefär 20 minuter, men sjukvårdens system fungerar fortfarande som ett gammalt postkontor som faktiskt kanske egentligen redan har stängt. Man kan jämföra det med att du kan ta din appstyrda elsparkcykel till posten för att hämta ut ett fax som någon har satt dit.

Men idag, bästa lagting, är det en bra dag för Åland för nu tar vi ett steg framåt. Äntligen får vi tag på fart på digitaliseringen i vården och omsorgen.

Sådana här satsningar kostar och det är olyckligt att vi nu tvingas ta ett stort språng istället för mindre små skutt. Men det är där vi står. Under en lång tid har utvecklingen gått för långsamt, trots att ålänningar ska ha samma rätt till moderna tjänster som man har i Finland. Men vi ska väl inte skylla på brådskan. Men det har ju inte direkt varit en nyhet att digitala lösningar är här under många, många årtionden.

Så varför har ingenting hänt tidigare? Det kanske inte ger så mycket röster att hålla på och pilla med digitalisering, det är väl roligare att prata om skärgårdstrafiken eller om någonting annat.

Vi socialdemokrater har sagt att det här är ett nödvändigt kliv in i nutiden, och det har också medborgarna. Nu blir det verklighet. Och vad betyder det? Jo, att vården följer människan, inte tvärtom. Att det blir enklare, tryggare och mer jämlikt för alla ålänningar. Vi får en gemensam databas, ett gemensamt språk, mellan socialvården och hälso- och sjukvården. Vi får alltså tillgång till information när den behövs; snabbt, enkelt och spårbart.

Vi kopplar upp oss till en nationell plattform som redan fungerar. Vi slipper dyra ö-lösningar. Den här fällan har vi gått i så många gånger tidigare när vi ska vara lite unika på Åland. Vi slipper papper, post-it lappar och annat som kan komma på vils med den mänskliga faktorn. Det blir inte lika mycket post som skickas av och an och då kan hamna på fel.

Det här betyder också att det blir mindre dubbeljobb, mindre tid på papper och administration, mer tid för det som verkligen räknas; mötet mellan människa och den som är professionell. Det blir smidighet för dig som patient och klient och det är det absolut viktigaste.

Jo, det här kräver en massa, massa arbete. Ingenting är färdigt ännu. Vi måste migrera data, utbilda personal och ställa om rutiner och det kommer att vara lite krångligt på vägen, det vet vi alla. Så är det alltid när någonting ska göras om från början.

Men, bästa lagting, nyttan är så mycket större än kostnaden. Det här är en investering i framtiden som vi borde ha gjort i små, små skutt under en 20 års period, men vi har stått helt stilla.

Att ta denna lag kräver också ett stort jobb i utskottet. Vi socialdemokrater är redo att jobba för att få lagen i kraft i god och rimlig tid. Tack!

Tack, talman!

Bästa ledamöter och åhörare! Vi fick som sagt den här lagstiftningen på bordet i förrgår. Jag tycker själv att jag är ganska snabb på att läsa lagstiftning, faktiskt, efter ett antal år här, men den här lagstiftningen är nog ganska tung och knepig, så jag förstår om utskottet redan nu aviserar att de gärna behöver lite mer tid.

Jag vill börja med att tala om VIS-projektet som har nämnts här några gånger. VIS-projektet var förknippat med viss brådska, det ska vi inte sticka under stol med. Samtidigt gjordes bedömningen av de sakkunniga att tidsramarna var realistiska. Nu säger alla att VIS-projektet gick alldeles för fort. Ja, projektet gick fort, men sakkunniga bedömde att det ändå var möjligt att genomföra det. Jag tycker inte att man kan hänga upp sig alltför mycket på det.

Jag skulle vilja säga att jag tror att det här lagförslaget är bra för den enskilda ålänningen. Jag tror att det är bra att man själv i realtid kan ta del av anteckningarna. Jag uppfattar inte att det står någonstans i lagförslaget att detta även gäller den enskilde, men vårdpersonalen kan ta del av anteckningarna i realtid. Jag utgår från att systemet är liknande det svenska 1177-systemet, det vill säga att även patienten kan ta del av all information i realtid innan den är godkänd av en läkare. Det kan vara både bra och dåligt, särskilt om labbproverna har varit dåliga eller om analysen som läkaren har gett inte är helt optimal, och du har läkartid först om en och en halv vecka. Jag säger inte att det inte ska vara så.

Men jag ser en betänklighet med den här tidsramen. Det finns också en punkt i den allmänna motiveringen på sidan 21, där man skriver: "Enligt landskapsregeringens uppfattning är socialvårdens anslutning till Kanta-tjänsterna behäftad med flera osäkerhetsmoment." (osäkert vilka osäkerhetsmoment det handlar om för det framgår inte) än vad gäller hälso- och sjukvården, som har kommit längre i sin integreringsprocess. Förutom de tekniska utmaningarna, däribland anskaffning av ett Kanta kompatibelt vårdinformationssystem, kan det behöva vidtas lagstiftningsåtgärder."

Min fråga till ministern som sitter här är: Vilka lagstiftningsåtgärder handlar det om? Det kommer ju också att kräva en hel del tid.

Det står också att det finns risk för en ganska stor diskrepans mellan socialvårdslagstiftningen på Åland och Finland, eftersom terminologin inte är densamma. Det kan jag också understryka.

Om det här är en bra dag för den enskilde ålänningen, så är det en dålig dag för självstyrelsen, åtminstone om man tittar i den allmänna motiveringen. Ledamoten Wille Valve, som nu är frånvarande, och jag har tidigare reagerat på att man använder ordet "avvikelse". Nu har vi det här igen. "I och med att tjänstetillhandahållare på Åland ansluter sig som användare av Kanta-tjänsterna, minskar också möjligheterna att lagstifta om avvikelser från riket och hälsovårdslagstiftningen." Det är inte bra, men det ger en liten hint om hur man ser på lagstiftningen i relation Åland och Finland.

Men sedan kommer det som gör mig bekymrad, och det är: "Ibruktagandet av Kanta-tjänsterna torde således leda till att såväl socialvård som hälso- och sjukvård i ännu större utsträckning än tidigare inordnas (notera inordnas) under rikets serviceprocesser och strategier." Det är ett stort frågetecken, ett stort självstyrelsepolitiskt frågetecken. Därför kommer jag att uppmana utskottet, och jag gör det redan här och nu, att om ni så känner, lyssna in vad den självstyrelsepolitiska nämnden säger. Är det den här vägen vi ska gå? Det är möjligt att det är det, men jag är personligen inte riktigt säker på att man har tänkt igenom allting här.

Det som jag också vill lyfta fram är det digitala utanförskap som nämns i den allmänna motiveringen. Det är viktigt att man tar hänsyn till det, men det finns ju ingen lagparagraf kring det, mig veterligen. Det är intressant, eftersom landskapsregeringen har varit lite slarviga när det gäller det digitala utanförskapet. Därför lämnade Pro Åland in en anmälan till Ålands ombudsmannamyndighet den 23 oktober 2024. Ålands ombudsmannamyndighet konstaterade i sitt beslut: "Gällande digital tillgänglighet till exempel ålder, funktionsnedsättning och socioekonomiska förutsättningar kan vara sådana omständigheter knutna till person som kan försätta enskilda individer i sämre situation än andra."

Det som också framkommer ur den här beslutstexten är: "Ålands ombudsmannamyndighet kan konstatera, utifrån den information myndigheten haft att tillgå i föreliggande utredning, att landskapsregeringen i det aktuella ärendet inte uppfyller sin skyldighet enligt femte paragrafen i diskrimineringslagen att främja likabehandling. Ålands ombudsmannamyndighet begär att landskapsregeringen skickar sin bedömning, åtgärdsplan och tidsplan för dessa till Ålands ombudsmannamyndighet så fort som möjligt, och inte senare än sista oktober 2025 per e-post och komma med åtgärder för hur man tänker hantera detta." Detta handlar om bokningssystemet inom skärgårdstrafiken. Det kan te sig som en nullitet jämfört med vad Kanta-systemet innebär.

Jag vill också lyfta fram det som tidigare har sagts, att ekonomiska analyser saknas, åtminstone är de mycket vaga. Däremot framgår att man anser att dataombudsmannamyndigheten behöver förstärkas med två tjänster. I tidigare replikskiften mellan ansvarig minister och någon vars namn jag inte kommer ihåg, sa man att det troligtvis handlar om transfereringar, men det är ju ändå en viss kompetens som behövs till den myndigheten. Jag tror inte att det är så väldigt lätt att hitta.

Jag vill säga att jag är ledsen för min egen del att jag inte har hunnit läsa igenom remisserna. Jag visste faktiskt inte hur jag skulle få tag i dem igår, hasta la vista! Därför vill jag tacka ledamot Benny Pettersson, som av sin godhet idag har förärat mig alla remissutlåtanden som han själv har sett till att få ut från magistraten. Stort tack för det! Nu ska jag bara hinna läsa dem också.

Jag förstår att lagstiftningen behövs, men känner samtidigt att det finns ett behov och ett måste att också slå vakt om självstyrelsens grundvärderingar. Det ena kan inte utesluta det andra. Tack!

Tack, talman!

Gällande självstyrelsen så håller jag absolut med ledamoten, självklart. Även moderna tjänster borde ingå, det lyfter också självstyrelsen och det vill jag poängtera.

När det gäller socialvårdslagen och den direkta frågan vilka lagar som berörs så arbetar tjänstemännen med detta. Ledamot Thörnroos känner säkert till att vi arbetar med allt sådant här parallellt och att tidslinjen håller. När jag säger tidslinjen är det återigen ingen överraskning den här tågordningen med informationshanteringslagen och all annan lagstiftning som kommer efteråt och det är något vi har aviserat. Den här lagstiftningen är fortsatt oproblematisk för mig.

När det gäller avvikelser och juridiska begrepp som diskuteras och skrivs mellan juristerna, så kan jag inte kommentera detta. Det är ett språkbruk som förekommer mellan självstyrande Åland och Finland. Om det kan ändras eller inte, kan jag inte uttala mig om. Jag vet inte.

Talman!

Jag tackar för de kompletterande uppgifterna. Det finns också en annan skrivning här i den allmänna motiveringen, där man konstaterar att hälso- och sjukvårdens områden i Finland kan jämställas med Ålands hälso- och sjukvård. Mmm, nej, det kan de inte, för vi har egen lagstiftningsbehörighet. Det finns en hel del sådant här.

Jag ska också ärligt talat säga att jag inte vet hur man ska kunna lösa det här. Under den korta tidsperiod som lagtinget har i september är det nog ett mastodontarbete att gå igenom allt.

Jag vill plocka upp det som ledamoten Mika Nordberg sade tidigare. Många saker som kommer till utskotten verkar okomplicerade, åtminstone har vi tyckt så i lag- och kulturutskottet, ända tills vi börjar med genomläsningen, och då kommer problemen.

Tack, talman!

Några gånger jag fått påpeka här under den här debatten att när vi har hanterat informationshanteringslagen så har flera av de här frågorna - som också har diskuterats under debatten - dykt upp. Jag hoppas att när vi går in i utskottet och alla de här väldigt relevanta frågorna ställs att vi ska kunna besvara allt, inklusive de ekonomiska aspekterna.

Det finns väldigt mycket jämförelser. Den här jämförelsen som ledamoten kommer med om vad som går att likställa så i vissa fall så har just den jämförelsen gjorts för att det tekniskt ska vara möjligt i VIS-systemet.

Det är klart att vi kan ha den här diskussionen vidare sen. Jag behöver titta närmare på den formuleringen.

Herr talman!

Kanta-tjänsterna lanserades i Finland redan år 2010, alltså för 15 år sedan. På vägen har tjänsterna vuxit till en riksomfattande resurs som stöder både social- och hälsovårdssektorn samt enskilda medborgare. År 2025 kommer Kanta-tjänsterna att vara ett namn som man känner till överallt inom social- och hälsovården. Idag finns det mer än 4,1 miljarder journalhandlingar om 6,8 miljoner personer i Kanta. Yrkespersoner inom social- och hälsovården söker uppgifter i Kanta i genomsnitt 5,8 miljoner gånger i månaden.

Så har det ändå inte alltid varit. När man började utveckla Kanta-tjänsterna var kunden tvungen att ta med sig recepten i pappersform till apoteken. År 2010 innebar början på något nytt. Då föreskrevs det första elektroniska receptet och "Mitt Kanta" lanserades. Elektroniska recept används idag heltäckande inom både den offentliga och privata hälso- och sjukvården. Läkemedel kan idag fritt hämtas ut på vilket apotek som helst. Kundernas uppgifter och recept finns alltid tillgängliga där kunder sköter sina ärenden. Idag finns det även system för att använda finländska och åländska elektroniska recept i vissa andra EU-länder. På sikt kan detta underlätta vård över gränserna.

Herr talman! Vad är då Kanta-tjänsten? Som många vet är Kanta-tjänsterna ett digitalt system som används av offentliga och privata vårdaktörer, apotek samt av medborgarna. För medborgare i riket innehåller Kanta idag elektroniska recept, patientjournaler som kan delas mellan olika vårdaktörer, klientdata inom socialvården och Mitt Kanta, som är ett medborgargränssnitt eller en digital tjänst, som gör det möjligt för medborgarna att se sin egen vård- och receptdata och begära att få recept förnyade med mera.

De Kanta-tjänster som för närvarande används på Åland är uteslutande avsedda för apoteksverksamheten. Receptcentret används av både ÅHS och privata tillhandahållare av hälso- och sjukvård i samband med elektroniska recept.

Herr talman! Genom detta lagförslag ska offentliga och privata tjänsteleverantörer inom socialvården och hälso- och sjukvården på Åland ansluta sig som användare av det riksomfattande informationssystemet, de så kallade Kanta-tjänsterna, inom bestämda tidsfrister. Detta gör det möjligt för alla ålänningar att få tillgång till samma digitala tjänster i Kanta som medborgarna i riket har haft i 15 år.

I debatten har det många gånger ifrågasatts vad detta kommer att kosta och till vilket pris. Vi vet att ansvaret för att utveckla systemet idag ligger på Institutionen för hälsa och välfärd. Det är social- och hälsovårdsministeriet som ansvarar för strategisk styrning och utveckling av systemet.

Kanta-tjänsternas kostnader för vårdgivarna i riket finansieras via användaravgifter, som regleras i en förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Åren 2024-2025 är avgifterna är enligt följande för offentliga aktörer: För välfärdsområdena och Helsingfors stad, 2 euro och 71,5 cent per invånare, per område och år. Samma gäller för statliga vårdenheter.

Vad betyder detta för våra kommuner? Vad blir kostnaden om vi sätter det i proportion direkt till våra kommuner? Jag vet att det bor 2 127 invånare i Lemland. Om vi räknar med användaravgifterna som betalas av kommunen, skulle årskostnaden bli 5 774,30 euro per år. Om vi ser på hela Åland, med 30 654 invånare, och tar 2,715 euro per invånare, så blir det 83 225,61 euro per år. Det skulle dessa användaravgifter vara som vi kallar driftskostnader. Så mycket har jag kunnat ta reda på vad det skulle kosta våra kommuner eller landskapet att använda sig av systemet.

Talman! I samband med en tidigare debatt om ett annat digitalt register, nämligen det digitala studieregistret som infördes i riket 2018, sade jag att våra studerande under de senaste sju åren har varit i offside och inte haft samma verktyg som andra studerande i landet för att söka sig vidare i studielivet.

Samma kan vi nu säga om Kanta, där ålänningarna har varit offside i 15 år och inte haft tillgång till samma digitala tjänster som övriga medborgare i landet.

De digitala tjänsterna utvecklas snabbt och hela tiden. Har vi inte själva råd eller kapacitet att bygga digitala tjänster för ålänningar så behöver vi behöver snabbare kunna ansluta oss till befintliga system för att inte vi ålänningar ska bli andra klassens medborgare i landet. Tack, herr talman!

Tack, talman!

Ledamoten Asumaa sade att ålänningarna har varit helt utanför Kanta under långa tider, och det är väl ändå en sanning med modifikation. Alla som är en del av företagshälsovården vet att man har tillgång till Kanta, det har också sagts tidigare av andra ledamöter.

Man har målat upp en bild av att vi är helt utanför alla dessa system. Det är kanske inte helt korrekt. Jag vill bara påpeka att alla vi som tillhör företagshälsovården, vilket i princip är alla som arbetar, så har tillgång till Kanta till väldigt stora delar.

Tack vicetalman Måtar! Det är helt korrekt påpekat, och jag har ingenting att invända mot detta.

Tack, talman!

Tack ledamot Asumaa. Ledamoten har läst samma beredning som jag, och där hänvisas mycket riktigt till de avgifter som kunde vara tillämpliga eventuellt, i jämförelse med Helsingfors stad och välfärdsområdena. Däremot är ledamot Asumaa, precis som jag, medveten om att dessa avgifter ofta baseras på antalet klienter eller kunder, precis som i vilken bransch som helst.

Att utgå per automatik från att Åland med sina 13 500 invånare skulle hamna på samma nivå som Helsingfors stad, som torde ha runt 650 000 invånare, det är spekulation. Vi ska inte ägna oss åt spekulationer här i Ålands lagting; vi ska arbeta utifrån fakta.

Tack, herr talman!

Vad gäller avgiften så för att få en siffra som har efterfrågats så nämnde jag Helsingfors stad, men den siffran gäller också alla välfärdsområden i hela landet, oavsett om de är stora eller små. Avgifterna har betalats ut i proportion till antalet användare.

Den här avgiften regleras i en förordning av social- och hälsovårdsministeriet, som fastställer avgiften på samma nivå för hela landet, oavsett om det handlar om huvudstaden eller en by uppe i Lappland.

Vad som gäller för Åland kan jag förstås inte säga, eftersom jag inte vet om social- och hälsovårdsministeriet kan reglera avgifter på Åland. Jag tror knappast att så är fallet, utan det ligger i våra egna händer.

Tack, talman!

Anser ledamot Asumaa att det är rimligt att vi har ett lagförslag som bygger på sannolikt, som man skriver, och att det är rimligt att anta? Borde vi inte ha en större tydlighet än så när det kommer till lagförslag till Ålands lagting?

Allt är väl rimligt. Jag brukar säga att bokföring är inte en exakt vetenskap, och just nu har vi kanske inte någon exakt siffra före vi har förhandlat med är social- och hälsovårdsministeriet, som ansvarar för hela systemet.

Räknas Åland i den totala summan för hela landet så kan det innebära att avgiften blir samma, men beräknas det på ett annat sätt så kan det leda till att kostnaden blir annorlunda. Det är viktigt att veta exakt hur mycket det kommer att kosta, eftersom det är utgångsläget för oss alla.

Som privata företagare är vi medvetna om kostnaderna och vad vi säljer för att debet och kredit ska gå ihop. Detsamma gäller säkert också för landskapet Åland.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.