Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, fru talman! Det här är ju på många sätt ett ganska konkret förslag i den stora satsning på vindkraft som Åland nu står inför. Vi vet ju att landskapsregeringen jobbar för att kunna presentera hur den potentialen ska bli verklighet. Det handlar om stora frågor: hur havsområden ska arrenderas ut, vilka kriterier som ska finnas, hur intäkterna kommer Åland till godo, hur miljövärden ska bevaras och hur medborgarna ska involveras.

Men samtidigt, vid sidan av de här stora stora processerna och besluten, så finns det många mindre satsningar som är viktiga att göra längs vägen och som stärker Ålands attraktionskraft för investerare och samtidigt också stärker vårt eget lokalsamhälle och våra möjligheter att tillgodogöra oss den gröna energiomställningen. Dit hör utbildningar och kurser. Det här är också något som samtidigt skapar nya karriärmöjligheter för ålänningarna och stärker våra lokala vindkraftsaktörer.

Den internationella vindkraftsorganisationen Global Wind Organisation, förkortat GWO, har tagit fram en standard för grundutbildning för säkerhet inom vindkraftsbranschen. Huvudinriktningen i GWO-utbildningen är klättring med rep och kunskap i säkerhetsutrustning. Detta behövs för att man ska kunna evakuera både sig själv och andra från ett vindkraftstorn vid behov. Man tränas också i överlevnad i havsmiljö, första hjälpen och brandkunskap. För att upprätthålla den här certifieringen så behöver man gå en fortbildningskurs vart annat år.

Som Hållbart Initiativ ser det så vore det helt naturligt att Ålands sjösäkerhetscentrum ges möjlighet att ordna dessa kurser på Åland. Det är smart av fyra anledningar.
1) Vi har vindkraftsverksamhet på Åland. Möjligheten att gå den återkommande fortbildningskursen här på plats skulle underlätta för våra lokala aktörer.
2) Det finns en stor efterfrågan på dessa kurser i vår omvärld. Lockar vi folk att gå grundkursen så är chansen stor att folk återkommer till Åland för att gå en fortbildningskurs. De här kurserna är avgiftsbelagda, de är ganska kostsamma till och med skulle man kunna säga i vissa fall, och skulle innebära en inkomstmöjlighet för Ålands sjösäkerhetscentrum.
3) Det vore helt naturligt att GWO-kurser ingår som del i den vindkraftsutbildning som är under planering här på Åland. Det skulle ge ålänningarna nya karriärmöjligheter eftersom det finns en stor efterfrågan på kunnigt vindkraftsfolk överallt internationellt.
4) Och, naturligtvis, med tanke på planerna på havsbaserad vindkraft så vore det självklart att Åland kan erbjuda dessa kurspaket.

En liten sidokommentar. Rent generellt är det ju viktigt när vi bygger upp nya utbildningar på Åland att alla berörda instanser är involverade, i det här fallet gymnasiet, högskolan och sjösäkerhetscentret. Det är inte riktigt tillfyllest om man planerar en vindkraftsutbildning att inte sjösäkerhetscentret är med i den processen. Det finns ingen anledning att skolorna ska sitta på sina egna kammare och uppfinna sina egna hjul.

Med anledning av det ovanstående så föreslår vi att landskapsregeringen uppdrar till Ålands sjösäkerhetscentrum att inleda förberedelserna för att kunna anordna GWO-kurser. Tack, fru talman!

Tack, talman! Tack ledamot Röblom! Jag kan informera att ASA Safty Center - det namnet som vi använder för Ålands sjösäkerhetscentrum - har en pågående diskussion och ett samarbete med Åland yrkesgymnasium kring frågan. ASA Safty Center deltog i den inledande kursen under hösten som yrkesgymnasiet ordnade just för att bli certifierade, vilket de behöver för att kunna dra igång den här vindkraftsutbildningen.

Men parallellt med detta så pågår det en diskussion tillsammans med yrkesgymnasiet att ASA Safty Center ska bli certifierade att hålla de här korta certifieringskurserna. Men certifieringsprocessen är väldigt rigorös har jag förstått. Det pågår ett arbete om vad som krävs, vilka resurser som behövs och detta kommer ju naturligtvis också leda att till en budgetfråga.

Tack, fru talman! Det är jättebra att arbetet är igång och att sjösäkerhetscentret, ASA, är med på tåget och för de här diskussionerna. Även fast det kräver rigorösa certifieringar för de lärare som ska hålla i kurserna och så vidare så är det ändå ett relativt greppbart nästa steg i att stärka Ålands attraktionskraft för investerare inom vindkraft och också att ge ålänningar karriärmöjligheter där man får en fullgod utbildning. Det är positivt att det här finns på radarn. Vi hoppas att vi ser resultatet så snart som möjligt.

Tack, talman! Tack för initiativet! Det här har pågått en längre tid inom ramen för Alandica Shipping Academy där man har tagit fram vilka förutsättningar som krävs för att kunna bli certifierade. Det har genomförts en inledande utbildning där instruktörer från ASA Safty Center och sjöfartsgymnasiet har deltagit. Man ska minnas att GWO-utbildning går hand i hand med sjöfartsutbildning eftersom behovet av kunnigt sjöfolk kommer mångfaldigt att överstiga behovet av certifierade vindkraftoperatörer. Det kommer att behövas massvis med människor för att köra ut folk till de olika vindkraftverken den dagen som den storskaliga produktionen är i full gång. Ett samarbete är självklart och det återkommer jag gärna till i nästa replik.

Tack, fru talman! Det är jättebra. Jag fick upp uppfattningen ett tag att ASA inte hade varit involverade i de här diskussionerna om den kommande vindkraftsutbildningen på Åland, inte i den mån som man kunde förvänta sig, vilket gjorde mig lite brydd. Jag ställde också frågan till ledamoten Pettersson i budgetdebatten gällande var ASA:s arbete ligger när det kommer till vindkraftsdelarna. För jag håller också helt med om att det finns en stark koppling till sjöfarten och det är också den storyn vi ska fortsätta att bygga. Ålänningarna har hittills varit väldigt bra på sjöfart och i framtiden ska de också vara bra på havsbaserad vindkraft, eftersom det finns stora synergier. Jag ser helt naturligt den kopplingen mellan sjöfartsutbildningen och vindkraftsutbildningen, men alla måste ju vara med på tåget.

Tack, talman! Och där kommer den brännande punkten, Alandica Shipping Academy bildades för att samköra marknadsföringen av den åländska sjöfartsutbildningen inom högskolan och inom sjöfartsgymnasiet. Det här lagtinget har bestämt att ASA ska sköta om den biten. Det visar sig att det är inte alltid så enkelt att samarbeta över olika gränser och det är någonting som även detta lagting måste understryka med jämna mellanrum. Den första inledande kursen ordnades i ASA Safty Centers lokaler. Vem som ska ta hand om det framöver är enligt ASA Safty Center rätt självklart, så vitt att där finns tillräckliga budgetmedel.

Men sammantaget, det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att all form av utbildning och marknadsföring samordnas inom ramen för alla (… taltiden slut).

Fru talman! Det sistnämnda håller jag helt med om. Det finns ingen anledning att splittra upp det. Vi har stora synergier av att samarbeta och de här skolorna och institutionerna ligger inte ens så långt ifrån varandra rent fysiskt. Det ska gå. Det är bra att vi skickar signalen politiskt att samarbete ska "up and running", inget annat är riktigt acceptabelt.

När det gäller budget så hoppas vi att vi återfinner de budgetmedel som behövs för att GWO-kursena ska bli möjliga i kommande budgetförslag. När vi talar om budget ska vi också komma ihåg att det finns intäktsmöjligheter i detta. Dessa kurser är, som sagt, ingenting som erbjuds gratis till externa, utan de är redo att betala för att få en bra kurs.

Talman! Tack igen till oppositionskollegorna som medger möjligheter att diskutera utbildningsfrågor. Det här är också ett intressant förslag.

Jag noterar att det rätt ofta kommer propåer om att utföra kurser på yrkesgymnasiet, på högskolan och på annan högre nivå, dessvärre ofta på högskolan som ju har till uppgift att bedriva kandidatexamen. Man vill att mycket kurser ska hållas på högskolan i stället för att nyttja Ålands gymnasium och den plattformen som har i uppdrag att göra också vuxenutbildningar på lägre nivå. Jag tycker också att det här förslaget kring ASA är bra. Där har man ju redan i och för sig gemensamt, men det finns både gymnasialstadiet och högskolenivå som man riktar sig mot från den verksamheten.

Men det som också är intressant med motionen från Hållbart Initiativ är att det gäller vindkraften. Det här kommer vi att se flera behov av. Det förbereds en masterteknik på högskolan. Vi ser en otroligt stark efterfrågan från arbetsmarknaden på hela det tekniska fältet. Personligen känner jag nog inte en enda arbetslös ingenjör, om man uttrycker det så.

Vi ser också ett starkt, starkt teknikbehov på arbetsmarknaden. Personer kanske har en viss utbildning men man efterfrågar också teknisk kompetens. Vi vet att typiskt icke tekniska branscher såsom vård och hälsovård eller omsorg också kommer att få ett mycket behov av teknisk kompetens i sina verksamheter. Liberalerna har gett som förslag att införa en utbildning på gymnasialstadiet till just välfärdstekniker som finns på andra orter.

Och varför pratar jag om det här? Därför att vi måste börja arbeta med matte- och teknikkunskaperna på bred front i det åländska samhället. Vi får idag illavarslande signaler från våra gymnasieskolor och från högskolan, precis som man får i den övriga omvärlden, att matematikkunskaperna kraftigt har sjunkit över tid. Om man ser på samhällsutvecklingen i stort, där vi vet att alltmer kommer att datoriseras, automatiseras och digitaliseras så behöver människor på en mycket bredare front ha grundläggande förståelse för vad tekniken innebär, för att kunna vara med och utveckla systemen så att de blir anpassade till den verksamhet man bedriver.

Vi ser också ett otroligt starkt teknikkluster på Åland. Vi ser att efter sjöfarten så verkar det som att det är andra tekniska sidor som kommer i kapp. Det är vindkraften, vi ser hela fintech industrin och vi ser också tekniskt avancerad industri på Åland. För allt det här så behövs det kompetent arbetskraft och konkurrensen är global. Jag skulle nog vilja framhålla att de här kunskaperna behöver vi hålla i och de behöver utvecklas. Vi behöver bli betydligt mycket starkare på matematik och teknik, både rent som skolämnen men också när det gäller intresset.

Det är en viktig sak som jag vill poängtera, talman. Ofta när jag deltar i politiska diskussioner så finns uppfattningen att man från politisk nivå räknar med att dagens unga kan teknik. Men det har skett ett väldigt, väldigt stort skifte. När jag var barn och ung så fanns det de som höll på mycket med datorer. När man skulle ha ett LAN party så var man tvungen att plocka med sig sina fysiska datorer. Det tog kanske 3 timmar innan man hade kopplat ihop hela nätverket. De som spelade på datorn i slutet av 80-talet vet att man måste kunna en hel del om databaser för att få igång ett spel. Ingenting av det här lär sig våra barn och unga idag. Det enda man behöver kunna är att logga in på ett wifi och så blir du sammankopplad via Minecraft, Blocks och alla andra spel. Man får inte organiskt den här kunskapen idag som man fick tidigare, för att gränssnitten för användarna är så pass enkla. Man behöver inte kunna någonting om teknik för att kunna använda teknik.

Vi står inför ett vägval där vi får välja om vi vill att våra åländska barn och unga bara ska bli konsumenter av morgondagens digitala tjänster eller om vi vill att de faktiskt ska vara producenter. Tack, talman!

Tack, fru talman! Jag understöder mycket av det resonemang som ledamoten Zetterman höll. Det är ju lite det där, gräv där du står. Har vi vindkraft på Åland och vill vi ha vindkraft på Åland så ska vi ju se till att förutsättningarna finns för att ålänningarna kan vara bra på det som behövs kopplat till vindkraft, på samma sätt som vi i tiderna var bra på att säkra upp gott sjöfolk då det behövdes. Har vi en spirande banksektor så behöver vi se till att åländska ungdomar kan vara aktuella för de jobben. Det är viktigt att vi har den här aspekten med oss att det vi är bra på här på Åland, det ska vi förbli bra på, och också bli ännu bättre på att se till att förutsättningarna finns för ungdomarna att ha framtida karriärmöjligheter i de sektorerna.

Talman! Så är det. Finland är ju ett ingenjörsland som generellt sett har goda kunskaper inom matematik och teknik. Men man ser också i Finland som helhet att de kunskaperna sjunker. Och, som sagt, det kan man också se tendenser till på Åland.

Men det finns en guldgruva i det här, dels att vi har de här tekniktunga bolagen och dels att vi vet att den här typen av kompetenser kommer att efterfrågas på bred front i framtiden. Men vi har också den svenska kulturen där vi vet att man är väldigt bra på att innovera i Sverige. Vi ser ju att vissa av de åländska ungdomarna har gått teknikutbildningar i Finland och är idag med i företag som Spotify och andra och deltar i den utvecklingen. Den svenska innovatörskulturen, den finska ingenjörsgrunden så där tror jag att det skulle kunna bli någonting bra. Men vi kan ju inte tro att det kommer per automatik.

Tack, fru talman! Så är det. Om vi ser på de siffror som kommer från t.ex. EU-kommissionen när det gäller efterfrågan på kompetens inom vindkraft, inom förnybar energi och inom det här gröna techklustret så är det ju jättestor efterfrågan på kunnigt folk.
Som jag har sett det och som jag nämnde tidigare så är det ju en del i den åländska storyn - förutom det som ledamoten nämnde, en blandning av det finska och det svenska - att vi också är vana med att bo här och jobba någon annanstans. När man tidigare gav sig ut för att jobba som sjöman så kanske man i framtiden vid sidan av det också ger sig ut för att jobba inom vindkraft och annan techverksamhet. Jag ser det som en fortsättning på den åländska storyn.

Talman! Det är vacker bild. Ledamot Röblom är bra på att måla upp det och det är svårt att säga emot. Jag tror att vi behöver inse allihop att det här handlar om ett gediget arbete från småbarnspedagogiken och framförallt i grundskolan, det är där som arbete ska sättas in. Sedan att det blir en vacker storytelling av det så det är ett ju plus i kanten. Men någonstans ska det egna arbetet utföras.

Tack, talman! Jag håller helt med ledamot Zetterman. Det är ju viktigt att få den här nyfikenheten också kring just matematik och teknik. Det är väl av den anledningen som man i den reviderade läroplanen för grundskolan har satt in mer programmering även inom alla ämnen. Det kräver också inspiration för lärare hur man kan använda och utnyttja det här. Det var väl det som vi hade också i årets dialogseminarium som riktade sig både till barnomsorgen, grundskolan, gymnasiet och högskolan. Ett resultat just kring behovet av nya kunskaper och personer som branscherna efterfrågar så är ju grit:lab som har kommit igång och som handlar om innovationer att tänka kring. Vi är få här på Ålands så vi behöver också tänka kreativt och använda också näringslivet och (… taltiden slut).

Talman! Grit:lab har ganska hård gallring, det är ju inte vem som helst som kommer in dit. Alltså det där måste man ju ha klart för sig, att du har betydligt större rättigheter att komma in i Ålands yrkesgymnasium än i grit:lab. Tvärsom, du har inga rättigheter alls till en grit:lab utbildning, vilket betyder att ska våra åländska ungdomar kunna ta del av den typen av utbildningssatsningar så måste också förkunskaperna vara goda.

När det gäller just programmering så har Liberalerna anfört att programmering ska bli ett valfritt språk som de andra. Jag tror att det är en aning naivt att tänka sig att klasslärare och matematiklärare som inte alls är specialiserade inom programmering ska kunna sköta den utbildningssektorn. Alltså precis som vi har kemi- och fysiklärare i högstadiet så behöver vi nog också ha programmeringslärare ifall man vill göra det här ordentligt. Det är en bra början. Jag motsätter mig inte att det som man har gjort, men man kan inte tro att det kommer guld och gröna skogar ur den satsningen.

Tack, talman! Nu vet jag inte vad ledamoten syftade på när det gäller det sista, guld och gröna skogar.

Grit:lab, nej det är inte till för alla. Det är ingen gymnasieutbildning. Men grit:lab har också gjort det möjlighet för personer som direkt efter grundskolan inte har gjort någonting och som har ett speciellt särintresse, att de kan fördjupa sig kring det. Men vi lämnar det där.

Just angående inspiration så har vi diskussioner med gymnasiet om man skulle ha någon form av ett teknisk förberedande basår just för att lyfta intresset och se vad man kan utbilda sig inom just teknikbranschen och öka intresset. För det är ju också väldigt viktigt att man inspirerar och öppnar ögon för vad man kan jobba inom de här teknikbranscherna, att det inte bara är tråkigt utan det är oerhört kreativt och fascinerande.

Talman! Jag tror att ministern var lite upptagen med annat under mitt förra replikskifte, så jag ska förtydliga detta med guld och gröna skogar. Det jag sade var att nu har man ju programmering som integrerat ämne i flera olika ämnen, framförallt i matematiken. Men jag konstaterade att för alla andra ämnen har vi specialkunniga lärare, dvs. vi har fysiklärare, vi har kemilärare och vi har biologilärare. Att tro att man skulle få en väldigt stor utväxling av att införa lite skrivningar i läroplanen i flera olika ämnen, det tror jag att är aningen naivt. Därför framhåller Liberalerna att programmering ska vara ett valfritt ämne såsom ett språk. På sikt behöver man också ha beredskap att ha lärare vars grundkunskaper är inom programmering. Lärarna i grundskolorna gör underverk, men vi kan inte förvänta oss hur stor utväxling som helst och hur höga förväntningar som helst på dem.

Talman! Det har varit intressanta anföranden och replikskiften, jag tycker att det har varit väldigt stor samstämmighet och det har varit bra med den här motionen.

Jag tänker hålla mig i princip till samma punkter i mångt och mycket.

Jag tog fasta på ledamot Zetterman när hon sade "när jag var ung" och hur det var då. Jag kan säga när jag var yngre, så kan jag berätta lite om hur det var. Då var jag nämligen också under åtta år timlärare inom vindkraftsteknik och solkraftsteknik på Högskolan på Åland. Det var lite i begynnelsen av vindkraftens utveckling på Åland. Det var ett otroligt stort intresse bland ingenjörer och tekniker att välja den här tillvalskursen. Tyvärr så blev det svårt att hålla den efter dessa 7-8 år på grund av STCW-krav inom sjöfartsutbildningen. Det gjorde att alla timmar gick åt för de obligatoriska ämnena. Men detta medförde att vi ju idag har ett ganska stort antal ingenjörer och tekniker utbildade från Åland som har någon sorts grundutbildning inom vindkraft och har också fått jobb inom vindkraftsbranschen. Jag vill inte slå mig för bröstet. Jag tänkte bara säga att det var ett stort intresse och det har också gett sysselsättning på Åland. Som nämnts här tidigare så är det en bra kombination med sjöfartsutbildning och framförallt nu, som vi inte visste då, att havsbaserad vindkraft skulle utvecklas så starkt som den har gjort. Så det är helt riktigt så att det här en gren för Åland framledes att satsa på.

Talman! Det har nyligen hållits GWO-kurser på Ålands Sjösäkerhetscentrum där servicetekniker från åländska vindkraftbolag har deltagit. Jag har erfarit att det begränsade antalet deltagare och den nya inriktningen har gjort att certifierade kursledare kommit utifrån Åland för att hålla kurser. Nyligen från ett Uppsala baserat företag.

De större etablerade vindkrafttillverkarna i världen har som krav att servicepersonalen ska ha säkerhetsutbildning enligt den standard som internationella vindkraftsorganisationen Global Wind Organisation (GWO) tagit fram för vindkraftsbranschen.

Förslaget i åtgärdsmotionen om att Ålands Sjösäkerhetscentrum ska ta fram en sådan utbildning är så pass bra och naturlig att den som sagt redan i praktiken är påbörjad. Det är bra gjort av Ålands Sjösäkerhetscentrum. Jag vill istället vidareutveckla förslaget med att föreslå att säkerhetskurserna bakas in som en naturlig del i den nya vindkraftutbildningen på Ålands Yrkesgymnasium - även kallad Yrkesexamen i maskinmontering och underhåll inom området vindkraftsteknik.

Och som har nämnts och som inte förvånar överhuvudtaget så är detta redan påtänkt i kursplanen, om jag har förstått det rätt, för Ålands yrkesgymnasium. Det behövs för att ha ett upplägg att bygga vidare på och ha en stabil bas med kundflöde för de här kurserna, för än så länge är det ganska få som går de här kurserna och det är svårt att hålla en kontinuitet i den här typen av utbildning. Så i och med starten på Ålands yrkesgymnasium så får man ju också där draghjälp för att hålla den här kursen kontinuerligt.

Jag vill gärna avsluta med att passa på att slå ett slag för denna nya ålandsbaserade vuxenutbildning inom vindkraftsteknik vid yrkesgymnasiet.
•Heltidsstudier på plats i skolan i cirka 1,5 år. I utbildningen ingår praktik.
•Utbildningen startar i september 2023 och avslutas december 2024.
•Ansökningstiden startade i fredags den 10 mars och pågår en månad framåt till 10 april.
Tack talman!

Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Med tanke på den snabba utvecklingen och den stora planeringen som sker gällande havsbaserad vindkraft så behöver man inte vara speciellt smart för att förstå att det finns ett stort utbildningsbehov runtom Östersjön, speciellt svenskspråkig sådan i mångt och mycket. Här har Åland alla möjligheter att bli en utbildningsexportör där förhoppningsvis så många som möjligt som kommer utifrån även fastnar på Åland. Här har vi verkligen möjlighet att både utbilda internt men också idka utbildningsexport som jag tycker att vi ska bli ännu bättre på.

Tack ledamot Holmberg. Jag håller helt med. Där har vi stora möjligheter och det har ju också sjöfartsutbildningen visat att man har hållit väldigt hög kvalitet på den utbildningen. Jag tror att det här kan bli, och det är jag ganska övertygad om, ett starkt ben för Högskolan på Åland och också en vidareutveckling att ta in vindkraftsplaneringen. Nu pratar vi väldigt mycket om den här säkerhetsfrågan i samband med GWO-utbildningen, men med det här följer ju många andra olika typer av utbildningar på olika nivåer som kan förenas på Åland som någon sorts Mecka för förnybar elproduktion.

Tack, herr talman! Tack ledamoten Mansén för ett som vanligt väl insatt anförande. Tack också för stödet för grundtanken i den här åtgärdsmotionen. Det som Mansén nämnde är jätteviktigt, att det ska bakas in i den vindkraftsutbildning som är i startgroparna. Det är ju en viktig del av helheten för att göra en bra helhet för dem som går den här utbildningen.

Men det är två aspekter i det här. Det nämndes nu att det här redan är på gång och att arbetet pågår. Men då vill jag nog understryka igen vikten av samarbete mellan de utbildningsaktörer som är aktuella i det här, att vi trycker på att de ska samarbeta. Det ska finnas representanter från alla dessa i arbetsgrupper som jobbar med de här frågorna framåt och så vidare.

Tack Ledamot Röblom. Jag håller helt med. Jag skulle säga att det är viktigt att man har en plattform för den här typen av utbildning. Jag tror man till och med ska undvika att vara för specialiserad inledningsvis, utan man måste kanske lite visa på bredden, ta in kompetensen och vara möjligheternas arena. Det gör oss mycket mer intressanta. Utvecklingen går framåt och det är tungt och svårt att följa med i utvecklingen och ha egen kompetens på hela området. Här är ju till exempel sjösäkerhetscentrum en bra plattform just för att hålla den här typen av kurser. Och det är precis det som har skett, de har tagit in kompetens, de arrangerat kurser till nytta för åländska företag och andra att komma hit och få en fortbildning.

Jo absolut, det finns säkerligen goda samarbeten att söka också med de här tillverkarna som har kunnigt folk som håller kurser för folk som potentiellt ska arbeta med deras maskinerier och sådant. Det finns massor med utvecklingsmöjligheter i det här.

Jag återkopplar till den här frågan som jag ställde till vicelantrådet tidigare i dag. Alltså informationen kring att den här utbildningen är på G och att ansökningstiden börjar här snart, man blir nästan sugen på att söka själv för att stärka sig inför framtiden. Men vi måste ju informera tydligare. Det här är ju någonting som landskapsregeringen borde vara stolta och glada över att det är på G. Varför informerar man inte mera om den utåt?

Det kommer säkert mycket information ännu kring här frågan allt eftersom det utvecklas.

Jag ska svara. Du nämnde tillverkarna och intresset för att vara med på kurser. Det är ju så att i samband med så här stora projekt så är det ju inte ett åtagande i form av att man säljer en produkt och köparen tar över den, utan det här ett långt avtal sinsemellan där det handlar om drift, övervakning etcetera. Vindkraftverket sätts på plats, sedan ska det också underhållas, drivas etc. Det görs så klart ett avtal mellan ägare och tillverkare, servicepersonal. Det här åtagandet fortsätter väldigt länge, vilket gör att tillverkarna med stor sannolikhet har intresse av att förlägga fortbildningen på plats.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet? Obs en ändring! Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.