Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Tack, talman!

Det här lagförslaget innehåller ett litet tillägg i landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar, där man i huvudsak har lyft in orden "social villkorlighet". Det är en följd av att social villkorlighet införs som krav för att få ta del av jordbruksstöd från EU. Bakgrunden till detta är att det på EU-nivå har uppstått oro och flera fall som rör olika delar av Europa. Under coronapandemin behandlades inte alla lantarbetare särskilt bra, vilket är anledningen till att man nu lyfter in detta.

Syftet med den sociala dimensionen på EU-nivå är bland annat att utveckla lantarbetarnas arbetsvillkor och främja utvecklingen av ett socialt hållbart jordbruk. Detta ska göras på ett sådant sätt att stödmottagarna medvetenhet om frågor som rör anställningsavtal, anställningstrygghet och grundläggande krav ska ökas.

I sak är detta positivt. För våra åländska jordbrukare innebär det inte särskilt mycket jämfört med idag.

Överlag så har vi väldigt höga och goda arbetsvillkor i Norden som också våra jordbrukare är högst medvetna om och följer mycket bra. Det medför inte heller några nya inspektioner på så vis.

Men det blir en liten utökning av mängden byråkrati. Och mängden byråkrati är däremot oroande. Det är små tillägg, oftast positiva i sig, som ständigt tillkommer och mycket smått blir stort. Och det är här som hela EU och speciellt jordbruket befinner sig i idag. I stället för tillägg så borde det komma alltmer minskning och förenklingar.

Min förhoppning är nu på den nya EU-kommissionen, som ändå har konkurrenskraft väldigt högt upp på sin agenda, att det kommer att komma. Och den nya jordbrukskommissionären är också från Luxemburg, vilket är positivt för oss eftersom deras jordbruk påminner långt om vårt här uppe i Norden jämfört med Sydeuropa som exempel.

Från landskapsregeringens håll så försöker vi oftast åtminstone implementera varje EU-krav så Ålandsanpassat och smidigt som möjligt. Men då det kommer till jordbruket så är det extra utmanande. Dels för att vi är integrerade i Finlands strategiska plan, men också i det tekniska finansieringssystemet. Svängutrymmet är oftast litet bara där och sedan är EU-kraven sällan anpassade för våra förhållanden här uppe.

Men som sagt, det här lagförslaget i sig är tekniskt och medför inte nämnvärda konsekvenser i sig.

Men nästa gång jag står här och presenterar något jordbruksrelaterat så hoppas jag att det är någon sorts förenkling eller minskning av byråkratin. Tack!

Talman, tack!

Det finns ett stycke här under punkt 1.4 som jag faktiskt, i ärlighetens namn, inte förstår. Jag konsulterade kollegan Harry Jansson, men han förstår det heller. Kanske kan vi få ett förtydligande från ministerns sida.

"Med beaktande av att rättsområdet utgör riksbehörighet, behöver bestämmelserna i riksförordningen träda i kraft innan ändringen i landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar kan slutbehandlas av lagtinget. I annat fall utgör den föreslagna hänvisningen till riksförordningen lagstiftningsmässigt en behörighetsöverskridning."

Jag kan inte riktigt förstå hur detta hänger ihop. Jag hade hoppats att jag skulle kunna höra ministern före plenum. Men kan ministern förtydliga något?

I just det här lagförslaget blir det ännu mer tydligt att svängutrymmet ofta är litet när det kommer till jordbruket. Bland annat handlar det om att tillsynen och tillsynspåföljderna är kopplade till arbetsskyddet. Tillsynen sköts av regionalförvaltningsverket. Vi kan i utskottet reda ut det med lagberedningen, om så önskas.

Det är också viktigt att notera att lagförslaget trädde i kraft i Finland den 1 januari. Därför kan vi inte hänvisa till något lag som inte finns i Finland, eftersom det här lagförslaget skrevs parallellt med det. Men nu är det antaget i Finland, så allt är klart på den fronten.

Talman,

Jo, till den delen förstår jag. Men jag förstår inte hur det kan bli så att vi skulle överskrida båda våra befogenheter om den finska lagstiftningen inte hade trätt i kraft. Jag förstår liksom inte kopplingen däremellan.

Ni skriver ju också att "landskapsregeringen avser att följa med eventuella förändringar i den föreslagna riksförordningen och meddelar lagtinget om eventuella ändringar som behöver göras i lagförslaget." Jag kan inte erinra mig att man har agerat på liknande sätt tidigare.

Tack, talman!

Nej, jag vet inte heller om man har gjort så här tidigare. Från lagberedningen är det högst lagtekniskt. Om det finns oklarheter kan vi reda ut dem tillsammans med lagberedningen i utskottet.

Det blev inte heller några ändringar på finskt håll, och därför meddelade jag inte heller några ändringarna i talarstolen.

Tack, talman! Tack minister Josefsson. Det är ett bra resonemang kring avbyråkratisering som ministern för. Utskottet, som börjar arbeta med denna lagstiftning förmodligen i morgon, tar gärna del av en utvidgad diskussion kring detta.

Ministern nämnde redan att lagförslaget är beroende av den rikslagstiftning som trädde i kraft från den 1 januari. Lagtinget ska anpassa sig efter detta, och med det gröna ljuset är det bara att köra på.

Det är grönt ljus. Det blev klart precis innan jul, fick jag meddelande om.

Talman,

Jag måste säga att ämnet och lagförslaget är fruktansvärt torrt och svårt att begripliggöra det för allmänheten. Jag blir imponerad av minister Josefsson. Det var definitivt inget slentrianmässigt anförande vi just hörde. Det var fint och hade ett ödmjukt tilltal. Innehållet var viktigt, och det fanns en snygg koppling till skeendena på EU-nivå.

Politiskt delar vi ministerns förhoppning om att få till stånd någon slags förenkling i den här frågan, och det kommer att märkas i det fortsatta utskottsarbetet.

Tack, talman!

Tack ledamot Valve. Det är inte ofta man hör de orden från oppositionsbänken så jag får nog tacka ödmjukast för dem.

Talman,

Bakgrunden till den benämnda “Sociala villkorligheten" som lagen benämns hänger samman med coronapandemin och den oro som uppstod i olika delar av EU kring hur lantarbetare i vissa fall behandlades. Från EU:s sida är syftet med den “sociala dimensionen” i lagstiftningen bland annat att utveckla lantarbetarnas arbetsvillkor och främja utvecklingen av den sociala hållbarheten inom jordbruket. På detta vis sätter man strålkastarna på lantarbetarnas anställningstrygghet och anställningskrav för de gårdar som tar emot stöd via EU:s gemensamma jordbrukspolitik och som har anställd personal.

Lagförslaget innehåller hänvisningar till lagstiftning inom rikets behörighet vilka förväntas träda i kraft till årsskiftet 2025, vilket den har gjort. Den finska lagstiftningen inom området behöver således träda i kraft, vilket jag sade. I stort är detta en lagstiftning som består av teknikaliteter men visst kan en del analyser och påpekanden göras utifrån lagförslaget.

I bakgrundstexten till lagstiftningen beskrivs även kortfattat hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomförs med utgångspunkt i Europaparlamentets och rådets förordningar som sedan ligger till grund för varje lands egna strategiska plan som sträcker sig över tidsperioden 2023-2027. Och i den strategiska planen behöver nu också ta social hållbarhet i beaktande genom den s.k. “Sociala villkorligheten”.

Enligt EU:s förordning kan varje medlemsstat idag bara ha en strategiskt plan, vilket gör att Åland nu mer lyder under Finlands strategiska plan. EU ska godkänna varje lands strategiska plan. Nog ett tydligt exempel på hur jordbrukspolitiken sedan EU-inträdet blivit mer och mer decentraliserad och hur den åländska självstyrelsen på detta sätt många gånger åsidosatts. Sedan kan jag tycka att eftersom Åland redan är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik kanske det är lika bra att vi ändå ingår i den finska strategiska planen då det är viktigt att vårt åländska jordbruk har samma konkurrensförutsättningar som närliggande regioner i Finland. Det tog väldigt mycket tid att ta fram det egna åländska programmet tidigare. Så man kan vara tudelad till vad som faktiskt är det bästa.

Talman, bara inledningen av mitt anförande tycker jag tydliggör hur byråkratiskt och komplicerad jordbrukspolitiken har blivit. Och jag vet inte på hur många ställen man under processen när strategiska planen 2023-2027 skulle tas fram kunde höra jordbrukarnas vädjan om minskad byråkrati och samtidigt få uppfattningen om att man från EU:s sida utlovade att detta skulle ske.

Jag vill ta tillfälle i akt i samband med diskussionen om detta lagförslag påpeka komplexitet som många gånger tenderar att råda inom jordbrukspolitiken samt i dess utformning och kontrollfunktioner. Samtidigt är också hela livsmedelsproduktionen i praktiken komplex och det behövs kontroll av minsta detalj och nyckeltal för att beräkna lönsamhet. När allt detta sedan ska “spela ihop” är det förståeligt att jordbrukaren många gånger blir gråhårig och företagandet utmanande.

Slutligen talman, denna lagstiftning berör lantarbetares rätt och social hållbarhet inom jordbruksproduktionen och det är givetvis något som vi från åländsk center tycker är viktigt. Vi noterar samtidigt att lagstiftningen kommer kräva ännu mer tillsyn men ekonomiskt påverkar inte förslaget landskapsregeringen då den tillsyn som sker, sker från Finland.

Från Centerns sida vill vi uttrycka att vi bekymrar oss generellt för den byråkrati som EU-apparaten tenderar att skapa och som tillika ska spela med den pressade lönsamhet som är inom branschen. Den decentralisering av beslutsfattande som skett för jordbrukets räkning genom den gemensamma jordbrukspolitikens utveckling över tid har många gånger tyvärr inte gynnat det lokala jordbruket. Tack, talman!

Talman!

Detta tillägg gällande social villkorlighet som förutsättning för finansiering av landsbygdsnäringar är ur socialdemokratisk synvinkel ett välkommet förtydligande av vikten av schyssta och rättvisa arbetsvillkor för anställda inom jordbruket som ett villkor för att erhålla EU-stöd.

Det är, som med många av EU-stöden, en byråkratisk snårskog, men syftet med ändringen, att kräva ett visst mått av tillsyn och goda arbetsvillkor är helt i linje med socialdemokratisk politik.

Vi tror inte att man ska underskatta signalvärdet av lagstiftning som denna. Kanske det inte är det så stort problem här, men i Europa. Även hos oss förekommer att människor, särskilt säsongsarbetskraft behandlas illa eller jobbar under otrygga förhållanden. Därför är det bra att EU-stöden kopplas inte bara med miljömässig utan också social hållbarhet och att man tydliggör det.

Vi stöder lagförslaget. Tack, talman!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.