Enda behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Meddelande. 1

    Första behandling. 2

    1    Godkännande av statsrådets förordning om tilläggsprotokoll till Världspostkonventionen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 21/2018-2019

    Landskapsregeringens svar RP 8/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 8/2018-2019

    Första behandling. 2

    2    Godkännande av statsrådets förordning om sättande i kraft av avsnitt till den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 22/2018-2019

    Landskapsregeringens svar RP 9/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 9/2018-2019

    Första behandling. 3

    3    Ny landskapslag om barnomsorg och grundskola

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 23/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2018-2019

    Enda behandling efter bordläggning. 30

    4    Upphandling av elhybridfärja

    Landskapsregeringens svar S 3/2018-2019-s

    Ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål S 3/2018-2019

    Enda behandling. 50

    5    Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2018

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2018-2019

    Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2018-2019

    För kännedom.. 62

    6    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2019

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 28/2018-2019

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2018-2019

    Budget motion BM 71/2018-2019

    Plenum slutar 62

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering.

    Lagtingsledamoten Roger Nordlund anmäler om frånvaro från plenum på grund av privata angelägenheter.
    Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om frånvaro från plenum på grund av privata angelägenheter.

    26 ledamöter närvarande.

     Antecknas.

    Meddelande 

    Talmanskonferensen informerar att det blir kvällsplenum på onsdag den 25 september samt plenum på fredag 27 september från kl. 9.30.

     

    Första behandling

    1        Godkännande av statsrådets förordning om tilläggsprotokoll till Världspostkonventionen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 21/2018-2019

    Landskapsregeringens svar RP 8/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 8/2018-2019

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, fru talman! Ärade kolleger, jag önskar er alla en trivsam sista vecka i lagtinget för denna gång.

    Vi i lag- och kulturutskottet har handlagt frågan om huruvida lagtinget bör ge sitt bifall till den förordning som gäller ytterligare en ändring av världspostförordningens allmänna reglemente och de handlingar som kontinuerligt uppstår med anledning av världspostkonventionens existens.

    Lag- och kulturutskottet ger som förslag att lagtinget ger sitt bifall till förordningen och att det träder i kraft för Ålands del. Det handlar inte om några större revolutionerade saker, som ni har kunnat se ur betänkandet annat än att det ska framgå, i framtida varuförsändelser också avsändarens, mottagarens och innehållet i den elektroniska information som ska bifogas med varuförsändelserna. Det är ingen större sak materiellt.

    Men, fru talman, lag- och kulturutskottet ser mycket allvarligt på att vederbörande ministerium åter har försummat att respektera självstyrelselagens tydliga bestämmelser om hur och när landskapet Åland ska höras i samband med ingående av internationella överenskommelser. Därför har utskottet valt att skriva att ministeriet har brutit mot självstyrelselagen. Det här gör att landskapsregeringen på nytt måste uppmärksamma ministeriet om att det finns en skyldighet. Frågan är hur länge vi ska acceptera att det finns ministerier i Helsingfors som inte klarar av att respektera det grundläggande systemet vi har när det gäller att bevaka Ålands intressen i omvärlden. Vilka åtgärder som landskapsregeringen vidtar den här gången, lämnar utskottet öppet. Det finns all skäl att i alla fall informera den relativt nytillträdda finska regeringen, under stadsminister Rinne, om att det finns ministerier som inte respekterar självstyrelselagen.

    Fru talman, inget i sak ingenting att invända mot att förordningen träder i kraft för Ålands del. Tack.

    Talmannen

    Diskussionen avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    2        Godkännande av statsrådets förordning om sättande i kraft av avsnitt till den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 22/2018-2019

    Landskapsregeringens svar RP 9/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 9/2018-2019

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Här kommer vi in på en fråga som initialt upplevdes som ett problem för åländskt vidkommande, i och med att landskapsregeringen ansåg att man inte kunde ge sitt bifall till förordningen. Vad det gäller att sätta i kraft den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg. Utskottet har från början varit inne på landskapsregeringen linje om att vi inte kan ge vårt bifall till förordningen, utgående från Ålands särskilda status. Det faktum att transportera militärt material är inte tillåtet inom den demilitariserade zonen på Åland. Konventionen är mycket tydlig i det här avseendet. Utskottet kunde dock med den inledande diskussionen konstatera att det har funnits motsvarande situationer för detta parlament att ta ställning till. Vi kunde då konstatera att vi kan hitta stöd i lagtingets hantering av den så kallade tortyrkonventionen. Vi hade alltså en färdig vägkarta för hur man ska göra. Den minnesgoda kommer ihåg att när vi brottades med den frågan för några år sedan, kopplades självstyrelsepolitiska nämnden in i processen. Där var slutsatsen att om det inte entydigt kan slås fast att den här typen av avtal har varit till lagtinget för behandling, till de delar de faller inom självstyrelsebehörighetsområden, kan inte heller lagtinget senare ge sitt bifall till det som följer av den process som uppstår till följd av internationella konventionen. Därför går lag- och kulturutskottet på landskapsregeringen linje, men dock med en lite annorlunda motivering. Vi konstaterade helt enkelt att förutsättningar saknas för detta parlament att ge sitt bifall till förordningen. Tack.

    Talmannen

    Diskussionen avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    3        Ny landskapslag om barnomsorg och grundskola

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 23/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2018-2019

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, fru talman! Det här är det sista ärendet idag som jag har äran att presentera på lag- och kulturutskottets vägnar. Det här är en synnerligen viktig fråga för bas- och kärnverksamheten i vårt örike, när det gäller att ta hand om våra yngre på bästa möjliga sätt inom barnomsorg och grundskola. Jag vill redan här uttrycka min glädje över att utskottet i den här frågan också kunnat nå en enighet om betänkandets innehåll. Trots att den innehåller frågeställningar som är utmanande och i vissa avseenden oklara, att se konsekvenserna och framförallt kostnadssidan inför framtiden. Det är positivt att vi trots stundande val, kunnat hitta en enighet i den här synen på hanteringen av otroligt viktig verksamhet på våra öar.

    Utskottet välkomnar förslaget om att samordna barnomsorg och grundskolan. Vi kan här konstatera att, som ersättaren i utskottet Runar Karlsson brukar säga, som vanligt har Saltvik varit en föregångare också på det här området. Det är drygt 15 år sedan Saltviks kommun gick in för exakt samma samordning. Då hette det, vi som kommer ihåg, att det till och med var olagligt, men Saltvik framhärdade och fick till slut samordna grundskola och barnomsorgen. Man har visat vägen för det nu föreliggande lagförslaget.

    Det här lagförslaget innehåller oerhört många detaljer, det går inte att gå in på allt här. Det finns goda motiveringar för att vi stärker sambandet mellan grundskola och barnomsorgen. Administrativt, men framförallt de fördelar som det ger att få en pedagogisk helhetssyn. Det gäller då arbetet med omsorgen för barnen, fostran, utbildning osv.

    Utskottet har konstaterat att det har varit en gedigen bakgrund för detta lagförslag, via parlamentarisk arbetsgrupp och en sakkunnig grupp inom landskapsregeringen, även om vi kunde konstatera att landskapsregeringen avslutningsvis fick ett bekymmer med den juridiska sidan. Tyvärr kan det uppstå den typen av bekymmer i en liten förvaltning. Jag får tacka alla inblandade att vi kommit såhär långt i processen.

    De frågeställningar som vi haft på bordet, och som också säkert väcker vissa frågetecken hos en del, är t.ex. begreppet hemspråksundervisning och svenska som andra språk. Allt detta har utskottet processat och kommit fram till att det går att försvara lagtexten utgående från att vår primära uppgift som lagstiftare är att säkerställa omsorgen om de små. Då måste vi framförallt ta de glasögonen på oss här, kanske titta bort lite från de ursprungliga tankarna för hur vårt Åland skulle ha saker och ting reglerade utifrån språkfrågan. Det är dags att blicka framåt. För er som idag tagit mot den senaste rapporten från ÅSUB, fick vi under år 2018 in 35 st. olika språk i det åländska samhället, också ifrån en otrolig mängd ungdomar och barn. Alla dessa ska våra skolor klara av att hantera, då måste vi också ge dem instrument för att se till att dessa individer så fort som möjligt får en trygghet i sin språkliga miljö, så att de kan bli en del av vårt samhälle. Alla vet vad det innebär att känna sig utanför gemenskapen. Sedan finns en annan problematik vad gäller de vuxna, men vad de gäller de små har vi här ett redskap.

    I lagförslaget finns det många bitar som kommer att skapa visst huvudbry för de som är ansvariga för skolsektorn i synnerhet, i och med att man sätter helt nya uppgifter på dem. Bland annat de som redan passerat läropliktsåldern och flyttar Åland, så ska de ändå ha möjlighet att avlägga delar av eller hela grundskolans lärokurs. Det här sådant som kan leda till slumpvis höga kostnader för en särskild kommun, det är något som landskapsregeringen måste ta hänsyn till. Det finns också skäl, som vi skriver i betänkandet, att man tittar över landskapsandelarna. Sammantaget gör den kostandsosäkerhet som lagförslaget präglas av att utskottet betonar nödvändigheten av att det görs en genomgripande utvärdering av lagförslagets konsekvenser. Förslagsvis efter 5 fem år, när man kan göra en bedömning om vad det här innebär.

    Övrigt som kräver landskapsregeringens särskilda uppmärksamhet, så fort lagförslaget har trätt ikraft, är exempel det omtalade fallet med papperslösa, inflyttade barn och hur de ska få en trygghet medan de vistas på våra öar. Det får inte uppstå situationer där kostnader gör att barn utsätts för en tillvaro som inte är acceptabel.

    Vi har valt att betona att det är en självklarhet för det här lagtinget när det gäller rätten att reglera undervisningsväsendet, att det är en rättighet som omfattar allt som berör undervisning. Det är därför som det under rubriken lagstiftningsbehörighet på sidan 3 i betänkandet finns en mycket klar markering att vi har rätt att reglera frågeställningar kopplade till läroplikten och om och när vi anser att det kanske finns problem.

    När det gäller religions och livsåskådningskunskapen kan vi konstatera att vi lyckats hantera också det inom utskottet. Vi har till den här delen haft omfattande höranden, som ni sett i den omfattande sakkunniglistan, och kommit fram till att förslaget om att föra samman religion och livsåskådningskunskap ligger helt i tiden. Vi väljer att från utskottets sida betona att det inte påverkar möjligheten att utöva kulturella handlingar som är kopplade till Åland som det samhälle det är idag. Det ska inte uppstå några tveksamheter kring den delen ute i våra skolor.

    Avslutningsvis, behörighetsvillkoren har som alla kunnat notera, varit en källa till diskussion de senaste åren på Åland. Här välkomnar utskottets mycket tydliga skrivningar att om man har en svensk lärarutbildning ska den vara gångbar på Åland. Den typen av behörighet, svensk utbildning, ska automatiskt leda till en rätt att undervisa i de årskurser som de är specialutbildade för. Det här är helt i linje med det budskap vi fått ifrån självstyrelsepolitiska nämnden tidigare i år. Det är välkommet att utskottet också går på nämndens linje, så vi har en konsekvent hantering av frågan från lagtingets sida.

    Jag svarar gärna på frågor och återkommer lite närmare om behörighetsfrågan i ett senare anförande. Tack.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Det är väldigt glädjande att vi nu har en ny landskapslag om barnomsorg och grundskola på våra bord för klubbning. Det tror jag att vi alla sett fram emot, framförallt de som jobbar i verksamheten. Det är en fråga jag undrar om utskottet har diskuterat närmare kring och det är möjlighet att uppbära avgifter inom grundskolan. Har ni problematiserat och diskuterat den frågan? Vi är, åtminstone jag personligen, är väldig bekymrade över att man möjliggör uppbärandet av avgifter i skona. Har man sett det på ett annat sätt? För oss ska grundskolan vara helt och hållet avgiftsfri.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag antar att ltl Sara Kemetter avser när man gör olika former av insamlingar. Är det som ledamoten menar? I övrigt måste vi betona att grundskolan är avgiftsfri. I och med landskapsregeringens förslag blir förskolan också helt avgiftsfri över hela Åland, medan det har varit lite varierande inom kommunerna tidigare.

    När det gäller frivillig aktivitet inom skolorna har vi konstaterat att det finns anledning att diskutera i vilken mån eleverna, och därmed deras familjer, ska kunna bidra till att man har gemensamma aktiviteter som egentligen ligger vid sidan av skolans vardag. Vi har inte velat sätta stopp för den, utan uppmuntrat till fortsatt aktivitet, men dock att man uppmärksammar att det kan bli ett bekymmer om det bli för omfattande.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack för det svaret. Det är kanske något som man i kommunerna måste börja bevaka mera. Det finns inom tredje sektorn att, Rädda Barnen är väldigt bekymrade över de dolda avgifterna som finns i vårt samhälle. Klassresor, fickpengar, hobbyverksamhet osv. för en fattig familj kan dessa små avgifter bli ganska dyrt. Här är det viktigt för oss att man garanterar att de evenemang som skolan organiserar ska vara helt avgiftsfria, så att alla har möjlighet att delta, att man inte måste hitta på någon orsak. Alla barn ska ha rätt till en avgiftsfri skola så det är glädjande att man tittat på det, men det är kommunpolitikerna som måste bevaka det ännu mer i och med det här.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag tror att det här är en fråga som man nog tar på allvar inom skolvärlden idag, man förstår att olika familjer har olika förutsättningar att göra något utöver det som tillhör vardagen. Det är bra att ltl Kemetter tar upp det och det är bra att vi kanske får ut det till en större krets. Det måste finnas en försiktighet när det gäller den här typen av extra kostnader som man påför, i sista hand, föräldrarna. Jag tror att vi alla fasar inför en situation där barnen känner att det inte kan bidra till gemensamma, eller utsätter sina föräldrar för ett för stort engagemang. Det här är något vi måste ta på allvar och se till att alla känner sig inkluderade i allt som skolan står för.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Jag vill personligen tacka ordföranden för lag- och kulturutskottet och hela utskottet, samt utbildningsavdelningen, för ett utsökt arbete och ett enhällig betänkande på en mycket kort och pressad tid. Det finns alla anledningar att framöver utvärdera det som skrivs i den nya lagen, och framförallt de nya uppgifterna som påförs kommunerna. Vi måste också se det som en investering i hela vårt åländska samhälle. Då utgår jag också från att landskapsregeringen tar det ansvaret på sig, vad gäller de ekonomiska påföljderna framöver.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag kan återgälda det tacket på det viset att ni och er avdelning varit oss behjälpliga. Det har funnits en sidoprocess som varit värdefull för oss, vad det gäller att titta över de brister som fanns i det ursprungliga lagförslaget, och som vi också ser att avspeglar sig i utskottets förslag till lagtext. Det är, som ministern var inne på, inte några större saker utan sådant som vi tycker att man ska värna om. Jag kan passa på att nämna att markera kommunernas rätt till självstyrelse i och med att de kan själva, i lite högra grad, reglera hur förvaltningen ordnas inom respektive kommun, eller inom respektive högstadiedistrikt som det är idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tage Silander, replik

    Det har gjorts ett jättebra jobb med den här lagen, den har varit efterlängtad och det finns många goda saker i den. Det har vi också noterat i utskottet, till den del jag har varit med. En fråga som jag vill ställa är organisatoriskt. Det är en stor sak att slå ihop barnomsorg och grundskola i en och samma lagstiftning. Praktiskt, organisatoriskt handlar det om att de två verksamheterna ska inordnas under en nämnd, men det är ungefär det enda. Har jag uppfattat den saken korrekt?

    Ltl Harry Jansson, replik

    I sak har ltl Silander helt rätt, det är så det kommer att ske organisatoriskt i de flesta fall. Om vi tar min egen hemkommun Jomala, har vi egentligen inga nämnder utom byggnämnden som är obligatorisk enligt lag. De beror lite på de förutsättningar som finns, som redan nämndes har Saltvik det här redan på plats. Det kommer dock att kräva en samordning och en förnyelse av de avtal som styr högstadiedistrikten. Idag är det en samordning som sker inom norra och södra högstadiedistrikten. Det är klart att det kommer ställa vissa krav, idag kan man se att högstadiet och dess förbundsledning ansvarar för skolorna i sin helhet inom hela distriktet. Det är ganska omfattande, nu kommer också barnomsorgen in. Här måste man, så fort lagen är antagen och klar, sätta sig ner och se hur man ordnar att man får det formella på plats när, det gäller den samordnade verksamheten.

    Ltl Tage Silander, replik

    Det var inte ett överraskande svar, försåts. Jomala har inga nämnder, då är det istället kommunstyrelsen istället för den här enda nämnden som man t.ex. kan hantera de här frågorna i Mariehamn. Det enda som kan hända om man vill göra det enkelt är att möblera om med cheferna, det kan hända att en chef får rapportera till två nämnder, men egentligen behöver det inte bli någon ändring överhuvudtaget. Annat än att det är en nämnd för just de här båda sakerna.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag tror att vi har en samsyn om vad som förväntas inom respektive kommun och respektive kommunalt samarbete. Det viktiga är samordningen i den praktiska vardagen. Så att de som ansvarar för barnomsorgen och har hand om våra barn faktiskt utnyttjar lagstiftningen som möjliggör att man i ett tidigare skede kan se till att relevant information om elevers hälsa etc. förs vidare på ett helt annat sätt. Därför att de kan känna att de har rätt att informera fullt ut om ett barns utmaningar och särskilda behov som måste tillgodoses inom det som skolan senare ger efter att barnomsorgstiden är slut.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Johan Ehn

    Talman! Äntligen har vi en ny grundskole- och barnomsorgslag som ligger på lagtingets bord för godkännande. Det som jag vill börja med att lyfta upp är något som utskottets ordförande också gjorde, jag vill från min sida tacka också hela utskottet för att vi lyckades skapa en enighet när det gäller skolfrågor. I mitt remissanförande lyfte jag upp att en av de viktigaste bitarna i en lyckad skol- och utbildningspolitik handlar om att man inte använder den i för stor utsträckning som ett politiskt slagträ mellan de olika partierna, och där man får tillfälligt hattande med majoriteter och liknande mellan olika mandatperioder. Det har varit ett av de stora problemen i den svenska utbildningspolitiken och det är något vi lyckats med att inte behöva se här, det är jag glad för. Att vi nu trots att det kan finnas synpunkter i marginalen där vi tycker lite olika, ändå kan prata ihop oss till att få något som gäller utbildningspolitiken som gör att vi kan vara eniga, vilket jag tror är väldigt viktigt. Därför vill jag utöver ett tack till utskottet också passa på att rikta ett stort tack till minister Asumaa, landskapsregeringen och de tjänstemän som har jobbat med det här. Utan att ha det material som grund hade vi inte kommit någon stans. Arbetet började tidigare än så. Det började egentligen under föregående mandatperiod när vi satte ihop ett utbildningspolitiskt program, som lade grunden för många av de diskussioner och som sedan blev att föras vidare med skolledare ute i skolorna, i expertgrupper. Utan ett engagemang från de som jobbar ute i skolorna, hade vi heller inte nått det här goda resultatet som vi kan presentera idag. Stort tack till alla som engagerat sig där. Sist och slutligen ett jättestort tack till alla de remissinstanser som har engagerat sig i den här lagstiftningen. Tack vare det har vi i utskottet kunnat förfina de bitarna som finns i det här lagförslaget, på ett sådant sätt att det blev ännu bättre än vad det var när det presenterades här första gången. Man kan jobba med en sådan här lag hur länge som helst, för varje dag som går kommer det nya bitar att förändra, förbättra och utveckla, men det återkommer jag till lite senare.

    Den absolut viktigaste delen i det här lagförslaget som nu ligger är att vi får en modern, och en till dagens samhälle anpassad, utbildningslagstiftning, på området från barnomsorg upp till årskurs 9. Det är något som vi inte haft under den senaste tiden, men ändå klarat av att leverera väldigt goda resultat i skolan. Det är klart att om ska kunna fortsätta med det behöver man få de verktyg som man förtjänar i skolorna. Det får man nu en grund för i det lagförslag som nu ligger på plats här. Moderniseringen är A och O i det här sammanhanget.

    Man kan se att vi gör satsningar på ett antal områden som jag också vill lyfta upp i det här sammanhanget. För det första är den här lagstiftningen en satsning på individens rätt att lära och utvecklas. Något som också lagfästs väldigt starkt den här gången. Framförallt gäller de dem som har behov av särskilda åtgärder i skolan, för att man inte klarar av det som är den tänkta tidslinje, eller annan linje, som man ska följa. Nu sätter man i lag det som varit det praktiska genomförandet under många år, därmed säkrar man individens rätt i det här sammanhanget. Det är inte bara de som har de svårast i skolan som man säkrar, med samma skrivningar som finns i lagstiftningen säkrar man också de som har förutsättningar att tillgodogöra sig ännu mer kunskap. Även deras möjlighet ska skolan, med de skrivningar som finns i det här lagförslaget, se till att man tar vara på. Det här är viktigt eftersom att i dagens värld behöver vi en skola som dels ser till individen, men också hela tiden ser till att man kan få en utbildning som ger alla möjlighet att få de grundläggande färdigheterna för att sedan kunna gå vidare ut i samhället.

    Den andra punkten jag vill lyfta upp är satsningen på det svenska språket. Det var något som debatterades ganska rejält i remissdebatten här. Som utskottets ordförande var inne på, kan vi med tydlighet säga att både med det som står i lagförslaget, och det som nu står i utskottets betänkande, visar på att de satsningar vi har på språket hela tiden syftar till att stärka allas möjlighet att kunna lära sig svenska. Den förändring vi haft i samhället under de senaste åren är att det har kommit fler och fler människor till Åland varje år, tack och lov, som vill komma och sätta ner sina bopålar här och kanske inte haft svenska som modersmål, men behöver få den grunden på bästa möjliga sätt. De förslag som nu finns i den här lagen om hur man ska jobba med svenska språket, kommer att stärka deras möjligheter att språkligt bli en stark del av det åländska samhället.

    Den tredje frågan jag vill lyfta är att vi tar steget till att ge en starkare möjlighet för eleverna att lära sig om varandras världsbild. Jag tänker då på förändringen av religionsundervisningen, som nu blir en religions och livåskådningsundervisning. Där samtliga elever som finns i skolan går in i samma undervisningsgrupp. På det här sättet kan vi faktiskt på allvar gå in och möta upp de eventuella utmaningar som vi har med att nya människor flyttar in i vårt land. Genom att se till att vi ger möjlighet för våra barn och ungdomar att på ett tidigt skede faktiskt mötas och diskutera utgående från sina respektive perspektiv. Det här betyder på inga sätt att man lämnar det som är grunden för vårt samhälle. Dvs. vårt samhälle har byggts utgående ifrån en kristen grund, men under årens lopp har det här också varit något som mera än att tillhöra en trosåskådning, handlar om de grundläggande värderingarna. De ligger fortfarande väldigt tydligt fast i grundskolan.

    En fjärde fråga jag vill lyfta är hemundervisningen, något som mer eller mindre har exploderat under de senaste åren. Något som man kan se på med olika ögon. Det finns de som ser det här som det absolut bästa tänkbara, därför har vi också många som flyttar hit för att kunna ta del av det, framförallt från Sverige där det här inte är möjligt. Det finns de som har framfört en stor oro för hur barnet, individen, ska få möjligheten att lyfta sina kunskaper på ett sätt som gör att de även i framtiden ska kunna ta del av samhället. Här går man i lagen in och styr upp det så att det blir tydligt. Om man använder sig av hemundervisning måste du också följa vissa förutsatta regler och man följer upp det från skolans sida. Det finns också en möjlighet för samhället att konstatera att det här inte fungerar, då måste man gå in och ta del av den ordinarie skolundervisningen som finns från samhällets sida.

    Följande punkt jag vill lyfta är behörigheten, som också ordföranden var inne på. I mitt remissanförande beskrev jag att en av de bitarna som jag ser som en av de största framgångsfaktorerna i åländsk skola, är att vi haft lärare och personal som kommer med olika bakgrund, från sina utbildningar och erfarenheter. Vi har en blandning av ett svenskt och ett finskt skolsystem. Det här ska man ta väl vara på, därför att i bägge system finns goda saker. När man låter dessa människor jobbar tillsammans kan de smitta av sig, dela med sig av sina kunskaper, sina färdigheter på ett sätt som kommer att gynna barnen, ungdomarna, eleverna och deras framgångar, både i skolan och i det fortsatta livet. För att det här ska vara möjligt måste det finnas en tydlighet i att vi välkomnar människor med olika bakgrund på utbildningsområdet att bli behöriga. Här tycker jag att vi har lyckats mycket väl med en skrivning i utskottet nu. För att det här ska bli praktik krävs det ett steg till. Ett steg som de åländska skolorna och kommunerna måste ta. Det är att se till att det också finns tjänster som är anpassade utgående från det här. Dvs. om det finns lärare som är behöriga för att undervisa i t.ex. F-3, eller 4-6, måste det också finnas tjänster som man kan söka till på ett bra sätt. Sedan ska vi också se till att de lärare som har ett intresse av att få en ännu bredare behörighet, har ett system där man på ett smidigt, rättssäkert och bra sätt kan få tillgodoräkna sig tidigare erfarenheter och andra kunskaper som kan göra att man senare kan bli att betraktas som behörig i även andra utbildnings stadier än de som man haft i sin grundexamen. Det blir följande fråga, det viktiga nu är att utskottet har visat på att den utveckling som vi haft i det åländska samhället, den situation vi haft i samhället, där vi har ett samarbete mellan det svenska och finska. Vi ska vi fortsätta att se till att det blir så lätt som möjligt.

    Fru talman! Det här blir mitt sista anförande från den här talarstolen för den här 16-årsperioden, och jag måste säga att det känns roligt att göra det i ett ämne som varit det som byggt min politiska karriär under de här åren, dvs. utbildnings- och kulturfrågorna. Jag har haft möjligheten att vara med och behandla en gymnasielag här i lagtinget, se den sjösättas och sedan förverkligas ute i skolorna. Jag har fått varit med och diskuterat hur vi ska utveckla högskolan, där finns ännu lite kvar när det gäller lagstiftnings biten, för att nå fram till det som är målen. Här vill jag igen säga det att när det gäller högskolan, och kopplingen till den lagstiftning som nu finns, har jag faktiskt fortfarande min dröm. Att Åland, med de goda förutsättningar vi har, skulle vid högskolan kunna ha en utbildning som riktar sig till lärare, det tror jag skulle vara riktigt bra för det åländska samhället och för den åländska skolan. Slutligen fick jag möjligheten att, tillsammans med er här, få vara med och revidera grundskolelagen. Vi har gått igenom det som är utbildningsväsendets alla tre områden. Det är jag jättetacksam för att jag har fått göra och jag vill rikta ett stort tack till er alla för att jag har haft möjlighet att få göra de bitarna. Sedan får vi se ifall det kommer en annan gång där man också får fortsätta diskutera de här frågorna. Tack.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack tidigare utbildningsminister Johan Ehn för ett arbete som kanske inte syns här, men som också pågick under ett helt år i den parlamentariska gruppen. Vi har haft glädjen att ha med tidigare utbildningsministern med all sin sakkunskap. Vilket lagt grunden till hela det lagstiftningsarbete och lag- och kulturutskottet betänkande som finns presenterat på bordet idag. Tusen tack för all den kunskap och input som ltl Johan Ehn har bistått med i denna process under tre och ett halvt år.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack ltl Ehn för det anförandet och samarbetet i utskottet i den här frågan. Vad gäller den omtalade behörighetsfrågan, är jag en av de starkare kritikerna av det system som tillämpats inom vår egen utbildningsavdelning under de senaste åren. I och med att man, enligt mig, inte har stöd enligt regelverket att påföra den typen av krav på kompensationsåtgärder eller anpassningsperiod. Det viktiga är det som ltl Ehn säger, att det ska vara upp till kommunerna själva att avgöra huruvida de vill ta specialutbildade, svenska lärare inom de speciella årskurser de har, eller om de väljer att hålla fast vid årskurs 1-6. Det här kanske ytterligare måste förtydligas att kommunerna har den möjligheten att agera som arbetsgivare.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Jag tror att det viktigaste i politik alltid är att lära av det man gjort, även om det alltid är lättare att i ett senare skede, när man ska revidera och se vad som fungerat och inte. Jag ser att vi lägger grunden nu för vad som ska kunna ske framåt. Där tycker jag att vi tillsammans i utskottet nu har gjort ett bra jobb vad gäller den biten. Jag delar det som ltl Jansson säger, att mycket ligger i händerna på kommunerna, hur man kan ta emot de som studerar F-3 eller 4-6 genom att inrätta de här tjänsterna. Jag inser att det i vissa skolor kan bli en utmaning, men å andra sidan tror jag att de som har bäst möjligheter att se vad som går att göra, hur man kan göra det, är de ute i skolorna i respektive kommuner. Där kan man skapa den bästa möjliga förutsättningen för att vi ska kunna ha korsbefruktningen mellan det finska och svenska även i framtiden.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Vi vill ta det bästa från två världar och vi har den möjligheten, som eget utbildningsland, att tillfullo tillgodogöra oss. Ser man nu samordningen av barnomsorg med grundskolan, har vi sett ur det pedagogiska perspektivet en perfekt sits, med tanke på att vi från svenska sidan har sådana som är utbildade från förskolan till årskurs 3. Det är en perfekt kombination, därför måste vi lagstiftare ge kommunerna möjlighet att ta tillvara på det. Sedan kan man komma ihåg att utbilda årkurs 1-6 är ett ålderdomligt sätt att tänka för hur man ska hantera dagens individer med alla de utmaningar. Det är till fördel för alla om man kan byta lärare efter en viss period, dock en utmaning för de mindre skolorna.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Jag vill för min del inte recensera de olika utbildningarna på det sättet, vad som är bättre eller sämre. Jag tror att bägge inriktningarna, 1-6 eller om man delar upp de tidigare årens utbildning på F-3 eller 4-6. Det där tror jag är en smaksak. Det som jag grundar det på är om vi ser till de resultat som man ser i utbildningsvärlden idag, ser vi att den finska skolan också har levererat väldigt goda resultat om vi tittar till Pisaundersökningar och liknande. Mycket där handlar om att man lyckats hålla statusen på läraryrket på en väldigt hög nivå. Jag tror att där har utbildningen och sättet man utbildar en betydelse i det sammanhanget. Som ltl Janson var inne på tror jag att vi ska ta chansen och ta det bästa från dem bägge, därför att det finns goda inslag i bägge två som vi kan göra något av. Det skulle vi kunna göra bäst om vi faktiskt hade en egen lärarutbildning också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Två frågeställningar. Ltl Ehn pratar om korsbefruktningen som är positiv för Åland gällande lärarkompetensen som kommer till Åland. Man kan utbilda sig både väster- och österut, så får man en synergi i våra skolor av båda delar, som sedan smittar av sig och sedan blir en väldigt bra variant. Det jag däremot blir lite förvånad över att ledamoten så starkt är för en åländsk lärarutbildning. Är det inte då vi tappar den möjligheten till korsbefruktning. Vi kanske har den initialt när vi bygger upp den, men med tiden får våra studerande inte möjlighet att göra praktik och arbeta i andra skolor utanför Åland, det som är väldigt viktigt enligt mig.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Jag delar inte att det blir ett problem, i min värld skulle en högskoleutbildning till lärare inom ramen för högskolan på Åland inte vara en soloshow för Åland. Där skulle vi bjuda in till samarbete mellan det svenska och det finska. Vi kommer inte att ha all den sakkunskap som vi behöver här på hemmaplan, utan då hittar man samarbete med både svenska och finska universitet och högskolor för att bygga det här tillsammans. Den utbildning vi bygger ska inte sträva till att bara göra de som går ut Högskolan på Åland behöriga på Åland. Precis på samma sätt som EU erbjuder möjligheten att få en behörighet som är bredare än så, ska också en tilltänkt åländsk behörighet kunna vara en sådan som används både i Sverige, Finland och i övriga Europa. Dessutom finns möjligheten när det gäller praktik, att kunna göra den både på Åland, i Sverige och Finland, om vi spelar våra kort rätt.

    Ltl John Holmberg, replik

    Jag ska inte skugga ner ltl Ehns dröm om en åländsk lärarutbildning desto mer. Jag går vidare med den andra frågeställningen som gäller kompetenskraven för årskurs 1-6. Blir inte det en mer svårhanterlig situation för skolorna om man inte har årskurs 1-6. Jag tänker på flexibiliteten som finns idag, att kunna hantera lärarsituationen på ett lättare sätt om man har behöriga lärare till årskurs 1-6 än om man har två olika kategorier av lärare.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Jag var lite inne på det i mitt anförande. Det finns en del utmaningar om man gör på det sättet som man nu föreslår. De som har den bästa möjligheten att faktiskt se hur det fungerar i praktiken är inte lagstiftarna i det här fallet, utan det här de som jobbar ute i verkligheten, dvs. skolledarna och den skolmyndighet som finns ute i kommunerna. De kan tillsammans se den här biten. Min erfarenhet när jag går ut i skolorna och ser hur det ser ut i verkligheten är att man många gånger redan har en ganska tydlig uppdelning mellan de som oftast finns i årskurserna 1-3 och de som oftast finns i årskurs 4-6. Det blir naturligt på det sättet. I grunden är inte det här ett så stort problem som vi kanske ibland tror. Rätten att fatta det beslutet ska vi inte förbehålla oss i den här salen, vi ska ge möjligheten att kommunerna och skolorna kan fatta det här beslutet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack fru talman! Det var ett otroligt tackande från den här talarstolen, jag vet inte om han har kommit långt österut eller vad det är. Jag tänkte inte uppehålla mig vi det.

     Jag har suttit i lag- och kulturutskottet, jag var inte med sista dagen när det lämnades öppna paragrafer som vi tidigare inte varit eniga om, jag har i synnerhet vänt mig emot hemspråksundervisningen. Man borde inte ha infört den, man ska ta politiskt ansvar och ta bort den istället för att föra ut det till kommunen där man säger att det ska vara.

    Redan vid inledningen i behandlingen av det här ärendet föreslog jag att hela lagförslaget borde förkastats. Eftersom att det till mångt och mycket är oläsligt, på grund av hur man har indelat paragraferna. Det är första gången man delar in i fyra olika delar. Sedan har man gjort det i kapitel, som är oläsligt för gemene man. Denna lagstiftning är den som läses mest i landskapet. Jag blev besviken på slutresultatet för vi diskuterade att paragrafindelningen omedelbart skulle göras om så att den här lagen så ska den blir läslig för var och en. Det hoppas jag att utbildningsministern gör som sin sista åtgärd. Att han ger uppdrag till lagberedningen att ändra paragraf numreringen och att den kommer tillbaka till det nya lagtinget så att den bli lättläst för alla. Nu ska den träda i kraft 1 januari 2021. Jag tror att det under tiden, när man ska gå igenom allt, kommer att komma fram att allt inte är så bra som det sägs här idag. Det har kommit kritik till utskottet, när man har hört olika, som man kanske bör beakta också under resans gång. Det finns anledning till att inte lägga sig till ro, utan titta på hur man kan göra den här lagstiftningen ännu bättre. Den ska tillämpas av många.

    Utskottsordföranden tackar också för att man följt Saltvik, när man slog ihop barnomsorgen med skolan. Jag var själv med i Saltvik när vi införde det här. På den tiden fick vi kritik från landskapsregeringen för att vi gjorde det, nu är det roligt att se att det faktiskt har genomförts. Däremot tycker jag att det också har kommit önskemål från vissa kommuner att man skulle få ha kvar det som man har idag. Då tycker jag att vi inte borde hindra det, lagstiftningsmässigt. Det finns kommuner som vill ha det systemet, man tycker att man har byggt upp ett bra system och vill ha det kvar. Lagstiftningen ska ge möjlighet till alla att ha den organisation man själv anser att är bäst. Här bör man från landskapsregeringen, eller kommande landskapsregering, titta på om det är möjligt att ändra lagstiftningen tills den träder i kraft. Eftersom det var ett starkt önskemål från vissa kommuner bör man titta på det.

    Beträffande ersättning i skolorna tycker jag att man skulle lite njugga i kanten beträffande finansieringen och nu löses inte detta med den här. Jag hade nog föreslagit att landskapet själva skulle ta ansvaret för den delen och ersätta dem, så att det möjliggör för de ersättande att göra det. Där menar jag i synnerhet den som finns i landskapet idag, Waldorfskolan, att man möjliggör för den att verka i landskapet. Jag tror att det är gynnsamt för det åländska samhället att man har olika pedagoger, och det finns också en beställning ute bland allmänheten till det. Då tycker jag att man ska möjliggöra och finansiera det på ett bättre sätt än det som har varit nu. Som omöjliggör att den kan verka, eftersom kommunen har varit njugga och sett till sin egen skola i första hand. Det är något som kommande landskapsregering bör titta på och som kanske finns i kommande regeringsprogram.

    Hemundervisningen tycker jag att är det bästa som Åland har. Nu är det inte många länder som har skolplikt som man t.ex. har i Sverige, Tyskland, Nordkorea och Spanien. Här har vi bara läroplikt som gör att hemundervisning är möjlig. Det gör att vi idag har 70 personer som flyttat till Åland tack vare det här. Det är de som har svenska som modersmål, som integrerats enkelt i vårt samhälle och som gynnar hela landskap. Det är en positiv sak för vårt samhälle och de är det som jag tror att vi inte ska vara sena med att marknadsföra, också utanför Åland. Det finns de som har andra åsikter, men det må man ha. Så länge vi bara har läroplikt så ska vi ha det, vi ska inte gå in för det andra. Tack.

    Ltl Johan Ehn, replik

    När det gäller tekniken för hur man byggt upp lagen delar jag ltl Häggbloms syn på det hela. Den gör den svårläslig, men den är inte på något sätt oläslig för den skull. Innehållet är den samma, det är bara att man behöver hålla tungan rätt i munnen när man läser den. Att man på den grunden skulle välja att inte godta lagstiftningen känns inte vidare ansvarsfullt, med tanke på de behov man har ute skolorna. Det kommer alltid att finnas saker man behöver utveckla i en grundskolelag. Det var jag också inne på i mitt eget anförande och det tror jag fortsättningsvis kommer finnas. Det kommer alltid finnas saker man kunde göra bättre eller på samma sätt.

    När det gäller hemspråksundervisningen så är det ett specifikt instrument för att lära sig svenska språket. Att då inte kommunerna skulle kunna ha det som ett ytterligare verktyg känns lite märkligt.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Beträffande paragrafnumreringen och hur man kan läsa den ska vi komma ihåg att det här är en lagstiftning som de flesta läser, också föräldrar och elever. Därför skulle det vara fördelaktigt att man vet till vilken paragraf man hänvisar till. Redan i utskottsbehandlingen tror jag att alla erfor att inte ens de hörande visste var man var, utan man hänvisade till sidan i framställningen. Det är väl inte den lagstiftningen vi ska efterträda.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Som jag var inne på tror jag också att det skulle gått att göra mer överskådlig med en annan teknik. Det går också att säga ”del 4 § 3”, så kommer man långt till rätta med. Det bekymmer som ltl Häggblom hade när det gällde möjligheten för respektive kommun att faktiskt planera upp sin barnomsorg på bästa möjliga sätt. Den förändring som gjordes i del 6 § 3 är just en sådan som hjälper till. Där ger man möjlighet för kommunen att på ett annat sätt än vad som står i lagförslaget, lägga ansvaret på andra tjänstemän som klart och tydligt hittills har jobbat med barnomsorgen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag vill också passa på att hålla med ltl Häggblom om att det är givet att den tekniska utformningen av lagförslaget lämnar mycket i övrigt att önska. Vi kunde inom utskottsarbetet konstatera att trots det kan vi inte begära av 2 av våra utskottssekreterare, som gjort ett alldeles utmärkt jobb som vanligt, att det där sker en förändring av upplägget. Det skulle blivit övermäktigt med tanke på tidsbrist. Jag hoppas att det här är något som blir en engångsföreteelse. Att vi slipper se den här typen av teknisk utformning av lagförslag. Det är sorgligt att mycket kraft och tid går åt till det och som ledamoten nämnder, att det leder till missförstånd i samband med hörandena vi har genomfört.

    När det gäller ersättande i skolorna vill jag understryka att det trots allt handlar om avtalet mellan etableringskommunen och den ersättande skolan. Hur man väljer att föra över pengar, som man bl.a. får av landskapsandelar för att ge den möjligheten till (… taltiden slut).

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Där tror jag att det är viktigt att man ser på den ekonomiska biten, hur man kan möjliggöra det här, eftersom det är många kommuner. Man bor i olika kommuner och om man ska ersätta en skola, att man möjliggör för det. Det systemet vi haft idag har gjort att den försvunnit och man har bara inom barnomsorgen idag. Det tycker jag är beklagligt, för det är politiska beslut det handlar om. Tyvärr är den ekonomiska delen också lite oklar i den här lagförslaget, eftersom att vi inte vet vad den blir att kosta landskapet.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Sistnämnda hör till den delen av det hela som måste genomgå den utvärdering som utskottet anser att är given efter förslagsvis fem år och se vad som har hänt. Vad gäller ersättande skolor hade det nog varit svårare att hitta pedagogiska krafter, för att kunna ha en finansiering.

    När det gäller hemundervisningen är det viktigt att konstatera att utskottet tycker att den här verksamhetsformen ska fortsätta, men det är viktigt att komma ihåg att det också där gäller att ha en tillsyn som är värd namnet. Så att vi faktiskt vet att de individer som får sin huvudsakliga undervisning i hemmet kan följa med samhällsutvecklingen, och har den sociala miljön som är bra för den personliga utvecklingen. Där har Åland idag ett oerhört stort ansvar för de 72 barn som undervisas i hemmet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Jag har haft förmånen att sitta med i lag- och kulturutskottet och behandlat det här lagförslaget. Tyvärr hade jag förhinder när beslutet togs, men jag har en klok ersättare så det var inte några bekymmer.

    Det lagförslag som rör grundskola och barnomsorg, som i det stora hela egentligen bygger på att förbättra möjligheterna och omständigheterna för barnens bästa. Det gäller barnomsorg och skolväsendet. I stora drag, med de förändringar som finns i de paragrafer där vi har förbättrat och förstärkt paragraferna i utskottet, är det ett bra förslag.

    Det som är oklart, som ltl Häggblom tog upp, är vad det innebär i kostnader för kommunen och hur det praktiskt ska genomföras i de kommuner där man inte gjort det tidigare. Vi hörde av minister Asumaa i remissen att lagförslaget kommer att kompenseras med landskapsandelar. Han höll inte heller undan med att det kommer förorsaka vissa ökade kostnader för kommunerna. Landskapsandelarna finansierar bara en del, resten ska kommunerna stå för fortfarande. Om vi säger att landskapsandelarna i snitt ligger på 30 %, det är i alla fall målet, så ska kommunerna stå för 70 %. Det nämndes också i samband med remissen att hemspråksundervisningen vet man egentligen inte vet vad det innebär. Ministern sade att det kunde handla om 2-3 fall, och i höranden har vi hört att det, i synnerhet inom barnomsorgen, kan handla om flera fall, beroende på var gränsen ska gå. Nu står det i lagförslaget att hemspråksundervisningen är upp till kommunerna. Öppnar man upp för ett språk, måste man också fortsätta med de andra språken. Då är vi ganska osäkra på vad de här kostnaderna blir.

    I Ålands Framtid är vi lite bekymrade vad gäller del 5, personal inom barnomsorg och grundskola, som man redan diskuterat, andra kapitlet, särskilda bestämmelser. Vi kommer att komma med ett tillägg till paragraf 5, när det gäller behörighetskraven. På grund av det föreslår jag en bordläggning så att vi kan lägga fram ett ändringsförslag, eller tillägg till paragrafen. För att stärka upp den, när det gäller behörigheterna. Jag föreslås att ärendet bordläggs till nästa plenum. Tack.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Att det föreslagna avgiftsfria förskoleundervisningen kostar pengar har väckt en del oro ute i kommunerna, och det är förståeligt. I höranden har det talats om att så mycket som 1/3 av intäkterna kan försvinna om förskoleundervisningen görs avgiftsfri. Det blir en del pengar, men jag tycker att fokuset blir lite fel. Eftersom, som ltl Brage Eklund själv säger, vi har barnens bästa för ögonen. Nu gör man något som blir bättre för brukaren, invånarna och framförallt barnen. Då tycker jag att behovet ska få styra, inte bara plånboken i detta fall. Det är en annan debatt, men med de kommande fyra större kommunerna blir det lättare att organisera det här också.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag har varit väldigt kritisk till kommundebatten som ska blandas in i varje lagförslag, så jag tänker faktiskt inte bemöta det där påståendet igen. Jag håller mig till det första som nämndes i repliken. Det kommer att bli en ökad kostnad, men det är väldigt ospecificerad vad det kommer bli. Det är på grund av att man kanske inte exakt vet vad kostnaden kommer att bli. Det kanske finns möjlighet att också spara in i den här delen. Det är klart att om man ökar med 20 h till i veckan, så blir det en ökad kostnad. Det får vi återkomma med kommande landskapsregeringen, vad de tänker göra när det gäller tilldelningen av landskapsregeringen.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Vi lämnar kommunerna därhän. Jag undrar ändå om ledamoten ändå inte ser det här som en bra sak att man har en socioekonomisk insats som man kan göra till de här barnen och garantera att en förskoleundervisning? Redan idag deltar de flesta och på många ställen är den avgiftsfri redan. Är det inte bra att man får en mer jämlikt Åland och att alla barn garanteras den här rätten? Sedan, om några sekunder finns kvar av svaret, hör jag gärna ltl Eklund berätta om Ålands Framtids invändningar mot behörighetskraven. Vilka ändå också garanterar en bra kvalitet i omsorgen av våra barn.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ledamoten borde titta på lag- och kulturutskottets betänkande och underskrifterna. Det finns ingen reservation i betänkandet, så vi omfattar lagförslaget. Efter klubbningen har vi diskuterat behörighetskraven och tycker att vi vill stärka det. Texten kommer på onsdag, då får ni ta del av den.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Jag börjar där förra replikväxlingen avslutades. Det är lite märkligt att man i sista minuten kommer med ett förslag. Efter att vi har suttit i tiotalsmöten med utskottet och diskuterat framförallt den här frågan, och kommit fram till en lösning som jag uppfattade att alla var överens om. Att man nu kommer med förändringsförslag till behörighetsparagrafen är synd. Det gör att vår möjlighet att på ett seriöst sätt kunna diskutera de frågorna minskar ganska radikalt när man ska göra det här i salen och inte sittandes i ett utskottsrum där man kan behandla det på ett lite annorlunda sätt. Det är ett märkligt förfarande med tanke på hur mycket tid som getts för att behandla den här biten.

    Sedan en randanmärkning. Det skulle vara intressant att höra vad ledamoten menade när man pratade om hemspråksundervisning i barnomsorgen. Vad jag kan se i det här lagförslaget finns hemspråksundervisningen bara när det gäller valfritt ämne i grundskolan.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Om jag uttalade mig inom barnomsorgen blev det ett misstag i så fall, om det går att rätta till på det viset?

    När det gäller det övriga, att ltl Ehn tycker det är synd att vi kommer med ändringsförslag i slutet, efter att man klubbat den - ja, det kan hända. Men jag förstod att man har försökt föra en diskussion via min kollega i utskottet, och hon kanske inte fick det gehör som hon ville och därför kommer det här förslaget. Jag tycker inte det är märkligt, det här är inte en försämring. Det är en förbättring.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Det är svårt att veta om det är en försämring eller förbättring eftersom vi inte vet exakt vad det här alternativet handlar om. Det blir jättesvårt att diskutera den nu, och det får vi ta i samband med att vi har återupptagit behandlingen efter bordläggning. Eftersom jag inte vet vad det kommer att innehålla. Genom de diskussioner vi hade i utskottet mellan samtliga partier och en stor enighet kring det hela, hittade vi en lösning i skrivningarna som levererar det som är grunden för det hela. Att ytterligare göra förändringar av lagparagraferna, återstår att se vad det handlar om. I grund och botten, som jag försökte beskriva i mitt anförande, handlar det om att för att få det här att fungera i praktiken så är det inte bara en skrivning i lagen som behövs till. Utan det är också en praktisk förändring. Hur kommunerna kommer att inrätta sina tjänster för lärare i framtiden. Då kan en förändring av lagparagrafer till och med bli till ett bekymmer.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag får hoppas att ltl Johan Ehn har tålamod och vänta till onsdagen, så får han diskutera tillägget i paragrafen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Ltl Eklund har lite bekymmer i att kommunerna ska ta del i kostnaderna för en utveckling av sin grundskola, som är något som kan få en inflyttning. Ett konkurrensmedel gentemot andra kommuner, om man väljer att göra si eller så. Att man då inte ska ta det ekonomiska ansvaret i den frågan verkar märkligt. Att man ifrån Ålands Framtid önskar att man ska få allt finansierat från landskapsandelar. Har jag uppfattat frågan rätt på det viset?

    Ltl Brage Eklund, replik

    I ett lagstiftande organ är det lagtinget som påför kommunerna att upprätthålla servicen. Ökar man kostnaden för kommunen och inte själv är med och delfinansierar i landskapsandelar, är det en märklig sitts. Minister Asumaa sade själv i sitt remissanförande att det kommer öka kostnaderna och landskapet kommer vara med och finansiera via ökade landskapsandelar.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Vid allt där finansieringen framgår så tar man del i det. Men det står också att kommunerna kan göra lite grann utifrån lagförslaget. En annan sak som jag noterar här är att det är andra gången, när vi behandlar den här lagen, man inte har deltagit i det här arbetet för att man har prioriterat andra stolar att sitta på. Man är inte delaktig. Nu får vi ett förslag om att vi ska bordlägga det här bara för att vi inte tagit del i det arbetet som gör att utskottsarbetet och pleniarbetet ska fungera på det bästa sättet. Jag vänder mig emot att man prioriterar bort lagtingsarbetet.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ltl Staffas börjar närma sig val hör jag. Eftersom att han angriper andra som inte kanske varit borta vid utskottstillfälle. Kanske ltl Staffas själv borde titta när han varit borta och prioriterat bort lagtingsarbetet för annat arbetet. Jag har haft ersättare alla gånger jag har förhinder. Kasta inte sten i glashus.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Inledningsvis vill jag stöda förslaget om bordläggning som lades av ltl Brage Eklund.

    Bästa ledamöter, den av er som hann titta igenom nyheterna från Sverige i morse vet att det nu ligger ett kompromissförslag från den svenska regeringen, framtaget tillsammans med centerpartiet och liberalerna, där man nu överväger en 10 årig grundskola. Man har också avsatt 190 miljoner kr i budgeten för år 2021 för att vidareutbilda förskolepersonal, så att de blir behöriga att undervisa i grundskolans tidiga årskurser. Det är vad ett av de lokala medierna i Sverige rapporterar. Det är ganska intressant eftersom det egentligen är precis det som vi håller på att göra här nu. En reform inom grundskolan. Jag vill lyfta fram några saker som jag tror kommer väcka lagtingets gillande, och några saker som kommer att irritera er grovt.

    För det första när det gäller förundervisningen i barnomsorgen, föreslås den bli avgiftsfri. Från centerns sida tror vi att det är bra för barnet. Därför att det samhället vi har här på Åland nu, och som vi sett utvecklats de senaste åren, tyder på en ökad segregation och ökade möjligheter, speciellt för barnen. Det som däremot är tragiskt är att även det här lagförslaget dels saknar seriösa ekonomiska analyser från landskapsregeringens sida, och dels inte heller någon indikation på att man skulle vara beredd att komma emot. Vi ska komma ihåg att landskapsandelarna är ett regionalpolitiskt stöd till kommunerna för att de ska kunna producera välfärd till sina invånare. Är det så att man nu vill ha en mer utvecklad service kan man tycka att det också vore rimligt att landskapsregeringen skulle komma emot. Åtminstone hade man kunnat, som ungdomarna säger, hinta om det att man tänkt komma emot.

    När det sedan gäller rätt till tillfällig barnomsorg och skolgång för barn och elever som tillfälligt vistas på Åland så föreslås lagregleras. Jag förstår den goda intuitionen i just det förslaget, men jag är osäker på om det går att förverkliga fullt ut. Det finns vissa dagis som nästan är överbelastade redan, och sedan finns det andra där det kanske finns plats. Det finns anledning att noggrant granska det.

    Ytterligare att man ökar upp språken från två till fem språk, det är bara bra. Språk är berikande oberoende vilket språk det är. Språk är inte heller tungt att bära. Men att vidbli svenska som andra språk och hemspråk ger mig kalla kårar. Tidigare lantrådet och talmannen Roger Nordlund brukar emellanåt säga till mig ”När fakta och känslor blir att strida mot varandra ska du veta att det alltid är känsloargumenten som vinner. ”Jag har ingenting emot att barn som kommer hit lär sig svenska, oberoende hur det sker. För mig har hemspråk en negativ klang, helt enkelt för att jag kopplar det till den svenska hemspråksundervisningen som infördes redan år 1966 tror jag. Då blir hemspråk något annat än svenska. Det substantiella i det tycker jag är bra, men jag skulle verkligen uppskatta om det kunde heta något annat och att svenska sedan blir andra språk. Jag kan helt enkelt inte med den formuleringen. Jag tyckte jag var ganska tydlig i remissen, men det har uppenbarligen inte beaktats någonstans.

    Det som också är bra nu när kommunernas KST kommer på plats, är att det är barnomsorgen och äldrevården som blir kvar i kommunerna. Det föranleder också att den lärarutbildning som man kan få i Sverige, som alternativt är från förskola till årskurs 3 eller årskurs 4 till 6, kommer helt till sin rätt. Speciellt i lite större skolor där man kan anställa lärare att undervisa från förskolan till och med årskurs 3, det tycker jag är intressant.

    Jag tror också det är bra att ungdomar har möjlighet att avlägga en del eller hela grundskolans lärokurs. Om man har råkat strula bort det i de tidiga pubertetsåren är det bra att man får en andra chans att göra det. Skulle det bli alldeles för betungande för kommunerna, har man alltid möjlighet att vända sig till landskapsregeringen och begära ekonomiskt stöd. Det är ändå bättre att ge en ungdom möjlighet till en ordentlig grundskoleutbildning. Det är en investering för resten av livet, och också för samhället. I dag finns den möjligheten vid Ålands Folkhögskola, om jag är rätt informerad.

    Det som förbryllar mig mest av allt i det här är att man jämställer religions och livsåskådningsämnet. Jag förstår det inte alls faktiskt. Jag håller mig inte som djupt religiös, jag är ganska vanlig, jag går i kyrkan ibland men är inte djupt religiös. Jag förstår inte hur vi som sitter här ens kan lägga fram ett förslag att det inte är den evangelisk- lutherska tron som ska ligga till grund i skolan. Utan att för den sakens skull bedriva något större religiösa ceremonier. Jag är mycket förundrad. Med tanke på när jag ser vem som funnits på höranden listan och att det tydligen finns en acceptans för den är skrivningen borde man kanske vara tyst. Men det känns bara så fel att jag måste få säga det. Tack.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Skolfrågor väcker alltid känslor, det är viktigt för att det är så pass stora saker som formar våra unga och för dem vidare till en hoppeligen bra framtid. Därför är det för oss också väldigt viktigt med den avgiftsfria förskolan. Just ur de aspekterna som vtm Thörnroos lyfter fram, att man möjliggör för alla barn att få en bra start i livet. Det är de tidiga insatserna som är A och O. Däremot anser jag att vi har en väldigt bra förskolelärare utbildning på fastlandet, också i Sverige där man i samband med daghemsverksamheten kan bedriva den. Jag ser inte att man måste få det här som en del av skolan, utan det är något man kan göra på dagis med de små barnen där.  Att utveckla den här verksamheten, att man inför småbarnspedagogiken där och inte blandar ihop det med skolan. Det är såklart upp till kommunen hur de organiserar sig.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Gärna ett förtydligande från ltl Sara Kemetter. Jag förstår inte riktigt, finns det något problem med de som utbildar sig i Sverige eller finns det inte?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Inte finns det något problem med lärare som utbildar sig i Sverige, det kan du inte missförstå mig. Utan att man börjar ha förskoleundervisning i skolan, det finns det mycket diskussioner om. Är det okej eller ska förundervisningen ske på dagis? Bara för att vi nu inför en gemensam barnomsorg och grundskolelag menar jag att det betyder inte att 5 och 6 åringar ska ta sig till skolan och få förundervisningen där. Jag tycker det är bra att den är på dagis. Det betyder att om man utbildar sig i Sverige som förskolelärare 1, 2, 3, kanske man har möjlighet att få jobb på dagis.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Hur man rent praktiskt ordnar det måste vara en fråga för respektive kommun. Många kommuner har byggt upp sin infrastruktur väldigt olika. Många har dagis, eftis och skolan geografiskt sida vid sida, och andra har det spritt. Där måste man hitta pragmatiska lösningar som passar respektive kommun.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Vtm Thörnroos lyfter fram de ekonomiska konsekvenserna av det här förslaget. Jag kan dela synen att det hade varit bra om man kunnat komma längre i de analyser som finns. Vtm Thörnroos säger också att det inte finns några utfästelser från landskapsregeringen att man ska möta upp för de ökade kostnaderna. Jag ber vtm Thörnroos läsa på sidan 17 i framställningen, under ekonomiska konsekvenser. Där finns ett stycke som jag tro kommer ge svar på de frågorna. När det gäller religionsundervisningen skulle jag vilja höra hur vtm Thörnroos ser på religionsundervisning. Är det meningen att skolan ska bedriva någon typ av religiös fostran? Eller hur tänker vicetalmannen där? Med tanke på det hårdnande klimatet, hur ska vi jobba med de frågorna om inte i ett sådant här ämne?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag kände redan i mitt anförande att jag kanske ger mig ut på svag is. För mig är det åländska samhället uppbyggt dels av vår självstyrelsepolitik, men också kring vår evangelisk-lutherska religion. Vi har våra kyrkor, vår religionsundervisning osv. Det är ett av grundfundamenten i mitt Åland. Jag hade gärna sett att det fortsatt vara så. Det betyder inte att andra religioner inte är välkomna hit, men min åsikt är att det borde förblivit så som det varit nu i skolan.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Vicetalmannens svar väcker ytterligare frågor. Man vill att det ska förbli så som det är i skolan och hänvisar till kunskapen om kyrkor och de grundläggande värderingar vi har haft. Det skulle vara intressant att höra hur vtm Thörnroos ser på religionsundervisningens roll i dagens skola och också på värdet i det här sammanhanget i samhället, i förhållande till det som nu föreslogs. Det finns inget förslag i lagen som skulle förändra de värderingsgrunder och grunder till vilka vårt samhälle är uppbyggt på. Vicetalmannen visar ganska tydligt på att det finns en grund i vår i historia och därmed också vår religion. På vilket sätt skulle en fortsättning med det som vi har idag ytterligare säkra den biten? Hur är det med frågorna om de ökade splittringar vi har i samhället idag när det gäller åsikter, hur ska vi överkomma dem om inte i det här ämnet?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag tror att i ett öppet samhälle, som vi ändå måste säga att vi har på Åland, finns det plats för den traditionella religionsundervisningen och också den så kallade konfektionslösa undervisningen. Sedan tycker jag att var och en av de studerande eller föräldrarna i grundskolan väljer vad man vill att barnen ska lära sig. Det som jag vänder mig emot är att mitt Åland nu ska förändra sig så att allt här ska vara jämställt och allt ska vara likadant. Jag känner att den åländska traditionen och kulturen naggas i kanten och jag känner att jag faktiskt blir utskrattad av utbildningsministern, det känns inte helt okej.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Det var inte alls det jag skrattade åt, vtm Thörnroos har rätt till sina åsikter och det respekterar jag fullt ut. Däremot vill jag påpeka, vad gäller ekonomiska konsekvenser så framgick det av lag- och kulturutskottets ordförande Harry Jansson att det tydligt framkommit under utskottsarbetet att landskapsregeringen ämnar kompenserade ökade kostnader. Det finns ett helt stycke, 4:4:1, där detta reds ut. Vtm Thörnroos begärde en liten hint om vad gäller alla kostnader. Det hittar man på sidan 17 i stycke två, där det står såhär: ”De kostnadsförändringar som lagförslaget kan komma att medföra för kommunerna beaktas inom landskapsandelssystemet.” Det var den lilla hinten.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag är medveten om det stycket och jag vet också att utbildningsministern är medveten om vad som står i remissutlåtandena som kommit in. Där det finns en oro från den kommunala sidan, att man inte kommer bli kompenserad fullt ut för de extra åtaganden och utgifter som kommer. Det var närmast det som jag ville få fram.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Vi är alla oroade över alla möjliga saker, det är helt rätt och riktigt. Det hör till människans natur. Vad gäller språken, nämnde vtm Thörnroos hemspråksundervisningen och svenska som två, som kanske fick hjärtat att slå lite extra varv på henne. Det här är vedertagna begrepp. Hemspråk är det språk som barnet lär sig först när det föds, det som mamma och pappa pratar. Det andra språket blir det man lär sig efter det. I det här fallet, på Åland, är det alltid svenska som blir det andra språket. I Sverige har man andra språk i nivåer 1,2,3, de har till och med gardera i tre nivåer som andraspråk. Det är helt vedertagna begrepp. Jag förstår att det väcker känslor, men konstigare än så är det inte.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Just ordet hemspråksundervisning finns det så mycket känslor och förknippat till, som egentligen inte berör oss här men som jag kopplar västerut mot Sverige. Jag tror till och med att man år 1996 slutade använda ordet hemspråksundervisning i Sverige och gick över till modersmålsundervisning, säkert av olika anledningar. Därför blir det svårt för mig. Jag tror inte att det substantiellt händer något här på Åland, men jag kan inte i mitt hjärta och min själ tycka att det är en bra idé att i en lagstiftning på Åland skriva att svenska är andraspråk.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Jag blir aningen fundersam när vtm Thörnroos vill ha allting som det här, att det ska inte finnas någon utveckling. Världen runt om oss är i ständig förändring och det är nog bra om Åland också rör på sig framåt lite nu och det. Det gör faktiskt det här lagförslaget. Jag ska följa upp det tidigare replikskiftet om svenska som andraspråk. Jag vet att vi tog upp den här frågan också i remissdebatten. Det finns en liten kunskapslucka att fylla igen. Har man ett annat modersmål än svenska, har man svenska som ett andra språk. Det är inte mer infekterat än så. Ett helt vedertaget uttryck, precis som utbildningsministern just sade. Det finns i Sverige, Finland och på Åland.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Självklart behövs det utveckling för att samhället ska drivas vidare, annars förutsätter det att allt annat står stilla. Det är mycket i det här lagförslaget som jag omfattar och tycker är bra, jag lyfte upp några saker. Jag har också sett skrivningarna, jag har läst lagförslaget och alla utlåtanden som har kommit, men jag förbehåller mig rätten att tycka att det inte känns okej i mitt hjärta när det i åländska lagstiftningen står att svenska är andra språk. Jag förstår precis förklaringen till det osv, men för mig känns det ändå inte okej.

    Ltl John Holmberg, replik

    Det som förvånar mig väldigt mycket är att partiordförande Thörnroos nu står och tar ett anförande kring lagförslaget. Ett från utskottet enhälligt lagförslag, med önskemål om flera ändringar. Jag förstår inte riktigt. Vtm Thörnroos är partiordförande, det verkar som att ni inte överhuvudtaget diskuterat de här sakerna i gruppen under betänkandets framtagande. Det blir väldigt märkligt att det här, precis när vi ska klubba det här lagförslaget så kommer ifrågasättanden från en person som är partiordförande.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag ser inte att det här är ifrågasättande. Jag ser att det här är påpekanden som jag vill göra. Jag vet att lag- och kulturutskottet verkligen har försökt att nå en samförståndslösning och få fram ett enigt betänkande, all heder för det. Jag vill ändå lyfta fram mina känslor kring det här. Jag förstår att vår ordförande i lag- och kulturutskottet, Harry Jansson, har haft ett styvt jobb för att få alla eniga kring det här betänkandet. Jag har en möjlighet att här säga vad jag tycker, och det gör jag. Jag kommer inte att reservera mig mot det här, men jag ville åtminstone föra fram min åsikt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Vicetalman, och tillika centerns ordförande, Veronica Thörnroos blir mest upprörd över det nya ämnet religion och livsåskådningskunskap. Vtm Thörnroos har varit länge inom politiken och borde känna till hur skollagen och läroplaner har ändrats sedan jag och hon gick i skola. Indoktrinering och religionsutövning hör inte till religionsundervisning idag heller. Det skiljer rätt lite, det här tar sikte i det samhället som vi faktiskt lever i idag, att bredda upp och möta upp mot polariseringen och främlingsfientligheten. Där vi och den övriga västvärlden tror att kunskapen är en viktig väg att komma framåt. Jag tror att jag hörde rätt när det talades om olika religionsutövningar, men det står i detaljmotiveringarna att handlingar som kan förknippas med religion, såsom psalmer, firande av högtider (… taltiden slut).

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Det har aldrig varit skolans roll, mig veterligen, att använda sig av indoktrinering. Enligt mitt sätt och se det ska grundskolan sprida kunskap och också ge eleverna möjlighet att utvecklas som individer. Någon indoktrinering har mig veterligen inte förekommit tidigare. Som jag sade i tidigare repliker och mitt huvudanförande, jag tycker inte om det här helt enkelt. Jag hade gärna sett at man hade löst det här på ett annat vis, men nu finns det en majoritet som vill något annat och då får man accepter det.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Jag är förvånad. Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande av centerns ordförande att hon inte håller med om detaljmotiveringarna. Där det står att det nya ämnet religions och livsåskådning kunskap är avsett att utformas att alla elever ges likvärdig utbildning, oavsett kulturell eller religiös tillhörighet eller bakgrund samt att skapa utrymme för elever att tillsammans diskutera existentiella frågor oberoende av bakgrund. En konfektionslös religionsundervisning ökar således allmänbildningen och möjlighet till inkludering i samhället. En konfektionslös undervisning med för intet förbud mot att utöva kulturella handlingar som kan förknippas med religion såsom psalmer, firande av högtider och besök till kyrkor. Håller inte vtm Thörnroos med om det här? I så fall är det ganska anmärkningsvärt.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Som jag sade tidigare i mitt huvudanförande har jag min syn klar på hur jag vill ha det. Jag vet att jag heller inte är ensam. Jag skulle kanske rekommendera ltl Wikström att diskutera med sina ledamöter i socialdemokraterna, om alla faktiskt står bakom det här lagförslaget. Tack.

     

    Talmannen

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Brage Eklund, understödd av vtm Veronica Thörnroos, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 25 september.

    Ltl Tony Wikström

    Fru talman! Som socialdemokrat så finns det mycket att glädja sig över i den här lagen. Avgiftsfri förundervisning i barnomsorgen är alltid välkommet, även om vi socialdemokrater på kommunnivå även vill att den övriga barnomsorgen blir avgiftsfri. Jag vill i synnerhet ändå lyfta upp det jag tycker det allra bäst med den här lagen, nämligen att barn i behov av särskilt stöd i barnomsorgen och grundskolan nu får dessa rättigheter stipulerad i lag. Med allmän pedagogisk, special pedagogiskt och mångprofessionellt stöd. Även tillgängligheten ska förbättras för barn med funktionsnedsättning, bra. Man pratar ofta om tidiga insatser, barnomsorgen och grundskolan är just det. Många barn skulle gynnas av att börja i dagis tidigt. Speciellt de från socioekonomiskt utsatta familjer, det finns en hel del forskning på det. I och med att man nu får samma huvudman för barnomsorgen som grundskolan så kan övergången bli sömnlös. Man kan följa och följa upp barnen mycket bättre och de tidiga insatserna får mycket större effekt. Man slipper helt enkelt börja om från ruta ett i årskurs ett.

    Våra äldre barn mår sämre än barnen i riket. Det visar undersökningen ”Hälsa i skolan” år efter år. På punkt efter punkt så ligger vi efter. Men siffrorna för de yngre barnen, åtminstone här i stan, är desto hoppfulla. Framförallt har nästan alla en fritidsaktivitet som de ägnar sig åt. Nu när lagen också stärker rätten till elevhälsans kurator och psykolog tjänster, även för barnen i barnomsorgen, hoppas jag att vi i framtiden kommer att se en stadig kurva uppåt gällande ungas välmående. I ett sådant här stort lagpaket får man ibland vara villig och kompromissa, inte för mycket förstås men en del. Vi socialdemokrater har ju länge kämpat för en helt avgiftsfri skola. Men jag kan som förälder mycket väl förstå att det också är en nyttig lärdom att ta till exempel, tillsammans med sina klasskompisar, att sälja rabatt häften, kakor eller ordna evenemang. För att med pengarna kunna åka på en gemensam resa eller äta ute på restaurang. Förbehållet från min sida har varit att man får iaktta stor försiktighet och hänsyn till föräldrars olika sociala och ekonomiska förhållanden när verksamhet ordnas utanför skolan. Det skall skötas på ett inkluderande sätt så att alla elever har samma möjligheter att delta. Det här läser jag ordagrant från utskottets betänkande, och jag är glad att vi har en samsyn där. Vi socialdemokrater brukar skämtsamt säga att det är okej att tycka olika om alkohol, sex och religion, kanske vi ska lägga till Gripö bro till listan. Vi visste redan från början att vi kommer att ha lite olika syn på detta, med det nya ämnet som alla nu ska delta i livsåskådning och religions kunskap. För egen del så anser jag att så som världen ser ut i dag, med ökad polarisering, fake news och fördomar så är det bästa botemedlet kunskap. Här ligger ett stort ansvar och möjlighet hos lärarna i detta nya ämne. Det får aldrig någonsin bli fråga om någon sorts religionsutövning eller indoktrinering. Det ska snarare handla om att ge redskap för att kritiskt kunna förhålla sig till kristen religion och andra trosuppfattningar. Att förstå symboliskt språk, metaforer, historisk kontext osv. Summa summarum, jag är väldigt nöjd och stolt att vi har kommit så här långt och hann med att få en ny grundskola i lag på plats. Det var verkligen på tiden. Peppar peppar, ta i trä. Tack.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Det är spännande tider och det är glädjande att vi nu har det sista skedet i en så här stor förändring för våra lärare, elever och för vårt samhälle. Det är väldigt bra att man nu får en sammanhållen utbildningsverksamhet, som stöder samsyn mellan pedagogerna och samverkan mellan skolan och barnomsorgen. Att man underlättar det administrativt och praktiskt. Vi har redan fört diskussioner i Mariehamns stad kring hur vi ska synkronisera det här på allra bästa sätt. Det har visat sig att det inte är helt lätt. Det kom fram här i en replik som ltl Tage Silander tog upp, förbinder den här lagen oss till att överföra barnomsorgen till bildningsnämnden eller inte. Här blev det klart och tydligt från utskottets ordförande att det är kommunerna själva som bestämmer hur de ska organisera sig. Rimligtvis borde det vara så att barnomsorgen och grundskolan skulle vara under samma budgetmoment för att man ska kunna få använda medlen på det mest optimala sätt och också med tanke på att man inför tidiga insatser. Här ser vi framför allt de här stödformerna, att man ger dem så tidigt som möjligt så att barnen utvecklas och tar ikapp så snabbt som möjligt.

    Det är en sak som har diskuterats ganska mycket, det är behörighetskraven på lärarna. Det hade jag egentligen inte tänkt ta upp ett anförande, men sedan så blev jag och funderade på vad det är som gör att det där bekymrar mig så mycket. I Finland läser man en lärarutbildning för att vara behörig för klasslärare, det som är magisterutbildning. Det är väldigt svårt att komma in, få blir antagna, och de som blir färdiga är väldigt högt och gott utbildade. Det är också en stor orsak till att vi har såpass bra Pisaresultat till Finland. Sverige har också en lärarutbildning, men har en helt annan lärarutbildning som jag anser att inte är helt jämförbar med den finska lärarutbildningen. Det är mycket lättare för att komma in för att studera till lärare, och sedan har man också ett annat förfarande. Man läser inte som i Finland att man lär sig alla ämnen och man har möjlighet att undervisa i allt från musik till matematik till svenska, utan man specialiserar sig. Det är som gjort för ett annat skolsystem. Det glädjande är, precis som det har kommit fram under debatten, är att vi kan ta vara på båda sidorna, både från Finland och från Sverige. Det är något jag hoppas vi fortsättningsvis kan göra. Att man ska ge en lärare som har gått en årkurs 1-3 utbildning samma behörighet en årskurs 1-6, det tycker jag inte är okej. En av orsakerna är att vi håller på som lärare med myndighetsutövning. Vad betyder det? Vi utövar makt på individen. Vi ger dem vitsord. Alltså lärarna som egentligen bestämmer hur barnen har klarat sig gentemot läroplanen, och på det sättet är med och utövar makt över det här barnets framtid. Vilken skola kan den söka till, har den möjligheter att komma vidare till Lusse osv. Det är bekymmersamt om man luckrar upp ett sådant här system. En lärare som är utbildad i årskurs 1-3, på samma sätt skulle ha lika mycket maktutövning över en elev i årskurs sex, trots att man inte är utbildad inom den branschen. Där ser vi nu att obehöriga lärare får undervisa men rektorn har ju ett väldigt stort ansvar att stöda och hjälpa till, men också att skriva namnet under själva betyget. Rektorn tar sedan det slutliga ansvaret för vitsord som ges. När jag har jobbat i branschen så har man ofta som behörig lärare suttit och handlett obehöriga när vitsord skall ges, för att det skall bli så pass rättvist och bra som möjligt. Man har till och med jobbat i sitt arbetslag, diskutera kring vilka vitsord eleven ska ha. Den här dimensionen har inte alls kommit fram i debatten.

    Inte heller att går man en lång utbildning har man också rätt till en högre lön. Idag är det så att du får lön baserat på vilken utbildning du har. Är du utbildad kandidat från Sverige får du en löneklass lägre än en lärare som är utbildad i Finland och har magister. Det är bra att det blir en ändring i det här och det är bra att det diskuteras, men att man inte politiserar för starkt. Tjänstemännen som ändå ska göra den här bedömningen tycker jag har gjort bra bedömningar och baserar ändå sitt kunnande på den lagstiftning och kunskap som finns.

    Slutligen så reagerar jag precis som vtm Veronica Thörnroos, och det handlar bara egentligen om känslor för min egen del, om religions och livsåskådning kunskap. Jag accepterar majoritetens beslut, det är så man gör i ett demokratiskt samhälle. Utskottet har tittat väldigt noggrant på den här frågan, men jag är personligen fortfarande av annan åsikt. Inte med samma grunder som vtm Veronica Thörnroos utan egentligen av helt andra grunder. Det har egentligen att göra med läroplanens innehåll. Vad kommer det att stå i läroplanen för det nya ämnet? Det vet ingen av oss här i salen. Vad är det egentligen som ska undervisas? Då ska vi komma ihåg att lärarnas styrdokument är läroplanen. Det vet vi inte, och det är det jag menar blir problematiskt. Det är därför som jag har haft väldigt svårt att säga att vi nu ska plocka bort det här, för jag vet inte vad vi får i stället. Jag vet i alla fall att med den religionsundervisning som jag själv har gått när jag har gått i grundskolan, men också som jag har tillåtit mina egna barn att välja livsåskådning eller religiös åskådning, vissa av dem har valt religionsundervisning och andra har valt livsåskådning, för oss handlar religionsundervisningen, alltså trosundervisningen, om en helt och hållet hemma fråga. Det är något man sköter hemma. Däremot har jag och mina barn måsta stå till svars i skolan för vad allmänhetens åsikter är om en annan religion. Det finns alltså en uppfattning om vad katolicismen är, och så måste det här barnet, som nu råkar vara inskriven i den här kyrkan vare sig den vill eller inte, stå till svars för sina klasskamrater men också ibland för lärare. Det är det jag inte tycker att är okej. Det är det jag anser att man ska ha rätten att välja bort, och det är därför det väcker känslor. Nu har jag sagt det, nu finns det finns det i protokollet, men jag accepterar alltså så klart majoritetens beslut. Jag har varit av den åsikten att religionsundervisningen i våra grundskolor är konfessionslös. Jag har själv undervisat religionsundervisning i grundskolorna i alla tre distrikt på Åland. Den är enligt mig och har alltid varit konfessionslös, åtminstone de här 25 åren som jag har bott på Åland. Det har funnits kulturella inslag, och ålänningarna är väldigt traditionella, vi är väldigt konservativa vad gäller de här frågorna och de kommer igenom i undervisningen. Vilket de delvis ska göra, men nu sätter det vissa elever i en svår situation under detta ämne. Beroende på hur läroplanen nu skrivs. Det blir inte intressant att se hur man sedan sätter upp det nya det nya ämnet, är det copy paste av den nuvarande religionsundervisningen är vi på fel väg. Det måste bli kanske närmare där vi har livsåskådning i dag. Tack.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Det är viktigt att understryka att varken självstyrelsepolitiska nämnden eller utskottet har tänkt att de som är utbildade från årskurs 1-3 enligt det svenska systemet, skulle ha behörighet för årskurserna 1-6. Det finns inte på kartan, det har aldrig diskuterats. Utgångspunkten har hela tiden varit att de som är specialutbildade för respektive kategorier, skulle automatiskt ha behörighet för just de årskurserna. Det är viktigt att markera.

    Vad gäller läroplanens innehåll, håller jag till fullo med ltl Kemetter. Det är ett otroligt avgörande instrument om den här lagstiftningen ska bli framgångsrik på det sättet som vi hoppas på från utskottets sida. Här finns det kanske anledning till lite kritik över hur man har berett lärarkåren möjligheten att vara med. Dvs. att de på sin fritid ska bekanta sig med det här materialet. Det får vi återkomma till.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Det som ltl Harry Jansson lyfte upp till sist tycker jag är väldigt bekymmersamt. Det symboliserar på något sätt hur vår autonomi är väldigt liten, och vi har väldigt få tjänstemän. Om man tänker utbildningsministeriet på finska sidan tror jag det är över 1000 anställda, här är de fem tror jag. Det är klart att man måste engagera in lärarna som ska göra det inom sin fritid osv, jag har själv varit engagerad inom utvecklingen av specialundervisningens läroplan. Jag tycker inte det är riktigt rätt. Lärarna har sin tjänst, de jobbar 100 % med det, men samtidigt har vi ingen annan yrkesexpertis på Åland än just den branschen. Åtminstone borde man satsa ordentligt med medel om man ska engagera lärarna att vara med. Att de faktiskt får betalt för det de gör. Den andra frågan som ltl Jansson lyfte upp var just att man inte är behörig från årkurs 4-6. Det kanske fungerar i en jättestor skola där man som rektor kan säga att du bara behöver undervisa i 1-3, men små skolor blir det mycket svårare för.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Vad gäller behörighetsfrågan, det är därför vi måste överlåta det till kommunerna att göra bedömningen. Är det till fördel för kommunens elever, personal etc. och man gör bedömningen att man vill ha den här möjligheten till årskurs 1-3, 4-6. Det är där det ska avgöras hur man vill tillgodogöra sig kompetenta krafter i övrigt. Vad gäller läroplanen, trots att det varit brister under uppstarten vad gäller att ha lärarkåren som bollplank, utgår jag från att man kommer avsluta med, när man vill ta slutlig ställning till läroplanen, att faktiskt ge lärarna möjlighet då. Är det någon gång man behöver ha en planeringsdag, ledig, betalt i övrigt för lärarna, är det väl när vi lägger grunden för den framtida skolan på Åland.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Jag tror inte att en dag räcker, men absolut håller jag helt med ltl Harry Jansson. Det är något det måste satsas mycket tid och resurser på. När det gäller små skolor på landsbygden, är det ganska svårt att hitta personal. Du får sökanden som alla har utbildning för årskurs 1-3, några har årskurs 1-6. Det blir det ganska mycket större belastning på den som är utbildad i årskurs 1-6. Plötsligt säger den som är utbildad i årskurs 1-3 ”Nej, jag kan inte ha musik, jag kan inte ha gymnastik, bild kan jag absolut inte ta, jag har inte läst svenska”. ”I vår skola ska vi undervisa alla läroämnen, du är klasslärare.” Då få du problem med att hitta duktig, behörig personal. Jag hoppas att de ålänningar som utbildar sig i Sverige fortbildar sig vidare och gör sig behöriga så att man kan få så bra jobb som möjligt, men också så att våra små skolor ska finnas kvar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Jag noterar att ltl Kemetter och jag har samma mål när det gäller undervisningen kring religion och livsåskådning. Det är ingen som ska behöva stå till svars för sin livsåskådning. Min väg framåt, för att vi ska slippa det, är att föra samman människor av alla olika typer av livsåskådning. Att lära sig om det här tillsammans. Precis som ltl Kemetter är inne på så är den religiösa fostran ingenting som skolan ska syssla med. Det är trossamfundet som ska göra det. Däremot att lära om världsreligioner och också om andra livsåskådningar som finns. Det ska inte vara skillnad på om jag är lutheran, katolik, ateist eller buddist när jag kommer till skolan. Jag ska oberoende bli bemött med respekt. Det tror jag att man kan skapa med det här nya ämnet, genom att ge förutsättningar att mötas, diskutera och lära sig.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Vi är av samma åsikt, det är det jag hela tiden försökt säga. Eftersom att många färdigt har fördomar i att jag är katolik så tror man att jag tycker massa saker, så blir det ofta missförstånd. Jag är jätteglad att ltl Johan Ehn ser att vi faktiskt ser på saken på samma sätt. Mitt problem är det att om jag ställer mig framför en klass och ska undervisa religion, vilket jag har behörighet till, och ska undervisa om buddism, vad vet jag om buddism? Annat än vad som står i böcker eller det jag kan ta reda på. Jag vet inte vad det betyder att vara buddist, jag vet egentligen inte vad de överhuvudtaget sysslar med, utan jag läser av och undervisar det material jag har. Om det materialet inte är det som eleven som är buddist upplever att ens religion är. Det är då du får en sådan här konflikt.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Jag förstår den beskrivna problematiken. Det måste ändå vara lättare att kunna övervinna den skillnaden under ett ordnat samtal. Ett ordnat samtal där det finns en pedagog utbildad för att föra den här typen av samtal. Ett ordnat samtal som har en pedagog som har mycket mer kunskap kring andra religioner än just den specifika. Som vi båda har varit inne på, det är inte frågan om att lära sig att utöva buddism eller katolicism. Det är att få en kännedom om vad det här handlar om. Skulle vi ha en fortsättning på det vi har i dagsläget kommer det att vara samma bekymmer. Bara det att allting då utgår från att man på något sätt ser det som att den kunskap som läraren besitter när det gäller den lutheranska läran, alltid är tillräcklig och effektiv för att göra det här. Det är därför jag vill föra samman det här. Vi borde vara överens om att det är just religions och livsåskådning vi ska ha.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Jag tror faktiskt att många lärare inte egentligen vet vad lutherismen är när de står där. Fastän de hör till lutherska kyrkan tror jag egentligen inte att de vet vad det på riktigt är, vad det står i katekesen och vad det är de ska undervisa. Det man undervisar när man pratar om den lutherska tron är om sin kultur. Man berättar om traditioner, man pratar om seder, vad man gör i kyrkan osv. Min poäng är att man kanske inte vet hur det är i t.ex. hinduismen. Det finns säkert 1000- tals olika inriktningar i hinduism. Om vi pratar om den muslimska tron, den är väldigt mångfacetterad och helt beroende på i vilket land du vuxit upp i, med vilka kulturer och traditioner. Vad är muslim eller något annat? Det är väldigt komplext eftersom (… taltiden slut).

    Talmannen

    Ärendet bordläggs till nästa plenum.

    Enda behandling efter bordläggning

    4        Upphandling av elhybridfärja

    Landskapsregeringens svar S 3/2018-2019-s

    Ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål S 3/2018-2019

    Ärendet bordlades vid plenum den 18 september 2019.

    Först tillåts fortsatt diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen. Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag.

    Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom. Under diskussionen kan ärendet bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så beslutar.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Fru talman! Då ska vi fortsätta diskussionen om spörsmålet rörande upphandling av elhybridfärja. Jag har också bett vår kollega i personalen, Marina, att dela ut förslaget till åtgärdsuppmaning. Det står ”kläm” i de papper ni får på era bord ser jag nu, talmannen får också snarast som protokollet förutsätter.

    Bästa kolleger, det är en stor fråga vi har att fortsätta vår diskussion om. Det handlar om mycket pengar, som vi har konstaterat under debattens inledande faser. Vi ska inte här och nu börja diskutera vad det de facto handlar om i pengar, vi vet att det är enorma belopp totalt sett. Det jag inledningsvis vill poängtera är att jag anser att regeringsblocket tar för lätt på vårt konstaterande från debattens första skede. Om att den helhybridfärja man har beslutat att upphandla och till och med tecknat avtal för, kommer att sakna infrastruktur när färjan levereras någon gång år 2022. Det är en faktor som även i majoritetsblocket måste lyssna till och fundera vad det innebär. Man har alltså inte en färdig rutt, ännu mindre hamnar som denna nya färja kan trafikera. Man saknar alltså huvudredskapet för att kunna bedriva trafiken. Då måste väl ni alla fundera, är det klokt att gå vidare med upphandlingen av elhybridfärjan? I landskapsregeringens svar på spörsmålet, av mig med flera, står det uttryckligen att landskapet har ifall behov skulle uppstå till och med god beredskap att förhandla om nödvändig justering av det upphandlade trafikavtalet. Nu har det under debattens gång, som det har påtalats ett antal gånger från talarstolen, understrykts att vi kan inte anse att lagtinget de facto har beviljat medel för upphandlingen på det sätt vår lagtingsordning stadgar. Jag vill också för att det ska finnas med i stenografiska protokollet läsa upp. ”I budgeten kan beviljas en till beloppet och ändamålet avgränsad fullmakt, att under finansåret ingå förbindelser om utgifter för vilka ansvaret tas in i budgeterna för det följande finansåret.” Det här är något som reglerat vår verksamhet sedan år 2012. Det förutsätter, som vi också redan sagt i förra debatten, att landskapsregeringen borde, ska återkomma till lagtinget för att få lagtingets välsignelse för att gå vidare med upphandlingen. Detta har inte skett. Vi har inte fått den typen av underlag att ta ställning till. Man kan faktiskt säga att vi till och med har försökt hjälpa till genom att påtala i ett tidigt skede att nu borde man också se till att fullfölja upphandlingen. Sedan kan man också förstås diskutera allt det andra som hör till, med tunnel och annat, men det är inte det som är det intressanta nu. Nu måste vi alla värna om lagtingets anseende som budgetansvarig för vårt örike. Då är det ofrånkomligt att vi måste ha ett system som gör att lagtingets inflytande tryggas.

    Jag föreslår som åtgärdsuppmaning, som har utdelats till er alla, att vi skulle besluta följande: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omedelbart säga upp avtalet för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm, med hänvisningen till att lagtinget inte beviljat medel för ifrågavarande verksamhet.”

    För den som har läst avtalet så innehåller också avtalet en passus om att det är möjligt att avbryta upphandlingen om lagtinget inte har beviljat medel för verksamheten. Vi har alltså inget behov av att åberopa den ångerrätt som är kopplat enbart till högsta förvaltningsdomstolens kommande beslut om vägplanen. Nu hoppas vi att majoritetsblocket tar tillvara den sista möjligheten att besinna sig, fundera på vad det betyder att sätta ex antal tiotals miljoner på något som inte ens brukarna, alltså föglöborna, själva vill ha. Frånsett några få som anser sig tala för hela befolkningens vägnar. Tack.

    Talmannen

    Jag uppmanar ltl Harry Jansson att stanna kvar i talarstolen, vi har ett litet tekniskt problem så jag är inte säker på om någon har begärt replik. Ingen har begärt replik. Tack ltl Harry Jansson.

    Ltl Sara Kemetter

    Fru talman! Jag tycker att vi har hamnat i en väldigt prekär situation. Vi har kunnat läsa i tidningarna kring den här fullmakten. Jag skulle vilja resonera lite kring den, vad lagtinget egentligen har för ansvar.

    All offentlig makt utgår från folket. Den offentliga maktutövningen i kommuner och parlament kontrolleras på olika sätt. I kommunen kan varje kommunmedlem besvära sig över fullmäktiges beslut.

    Ett parlamentsbeslut kan inte en medborgare överklaga. Kontrollen av våra beslut sker via ett parlamentariskt styre, som betyder att regeringen måste ha majoritetens förtroende för att fortsätta agera. Det är endast via ett misstroende som man prövar regeringens duglighet.

    Regeringen å sin sida kan försöka förverkliga parlamentets vilja, som inte alltid är entydiga och konkreta. I en fråga om pengar för att förverkliga kortrutt har en fullmakt beviljats regeringen, som meddelat att man genomför en totalentreprenad. Det här har vi i lagtinget godkänt. Några belopp har inte beslutas om i lagtinget.

    Enligt lagtingsordningen, som tas i grundlagsenlig ordning och utgör en del av Ålands konstitution, måste en fullmakt innehåll ett belopp och en användning. Det är således inte möjligt att bevilja en fullmakt in blanco.

    Nu har lagtinget gett en fullmakt till regeringen om 60 miljoner euro för att förverkliga kortrutt på södra linjen. Det har förundrat många. Debatten har därför också varit lång och intensiv. Dock av många olika politiska orsaker. Jag tänker inte gå in på projektets varande eller inte varande, det är inte det som är relevant i mitt resonemang. Jag vill lyfta fram problematiken kring lagtingsordningens 54 § moment 4.”Anslag tas upp i budgeten som fasta anslag, förslagsanslag eller reservationsanslag.

    Förslagsanslag får överskridas och reservationsanslag överföras till ett senare finansår enligt vad som bestäms genom en landskapslag. Fasta anslag och reservationsanslag får inte överskridas och fasta anslag får inte överföras, om detta inte har tillåtits genom en landskapslag.” Det är lagtingsordningen som vi ska följa här i lagtinget.

    Fru talman! Lagtinget har gett regeringen en fullmakt att upphandla en färja för 47 miljoner euro. Nu kostar färjan de facto 66 miljoner euro i stället för 47 miljoner euro. Av 54:e paragrafen framgår det tydligt och klart att en fullmakt måste definieras till sitt belopp. Jag ställer därför frågan till framförallt finans- och näringsutskottet, men även lag- och kulturutskottet, som är vårt konstitutionsutskott. Har lagtinget i det här fallet följt lagtingsordningen? Som vi vet så bygger parlamentarismen på att lagtinget som kollektiv eller som enskilda ledamöter alltid ska kunna kontrollera regeringens göranden och låtanden. Det är en form av maktutövning. Lagtinget är folkets representanter och därför ska inte regeringen, exekutiven, verkställa beslut som inte har förankring och förtroende i lagtinget. Lagtinget kan enligt mig inte ge en fullmakt in blanco. En fullmakt in blanko betyder en fullmakt utan begränsningar. Lagtingsordningen 54 paragraf säger att en fullmakt måste begränsas. Att lagtinget inte begränsat denna fullmakt betyder inte att den saknar begränsningar. Här måste vi fundera på hur vi ska återta makten över fullmakten.

    Bästa lagting! Vår värld börjar bli mer och mer komplicerad. Formellt handlar inte ärendet om en tjänsteupphandling, utan om en driftsupphandling. I den gällande budgeten finns även tre andra fullmakter utan begräsningar inbakade, som inte diskuteras här.

    Jag vill påminna ledamöterna att lagtinget tidigare har godkänt projektet med bro, väg och hamn på 40 miljoner euro och i budgeten för år 2018 finns inte en elhybridfärja omnämnd. Upphandlingen av el färjan ska avslutas år 2019, men det finns ännu inga pengar upptagna. Vi har alltså frångått det klassiska tänkandet att en investering kostar x och lagtinget godkänner summan. Nu köper vi en tjänst eller rättare sagt en trafik i vilken en el färja ingår. Vi har ekonomiskt börjat sköta saker och ting på ett helt nytt sätt. Vi köper alltså inte mera objektet och då kan vi inte heller välja bort den. Vi kan inte säga att vi inte vill köpa hela det här trafiksystemet, i vilken den här el färjan ingår. Förstår ni problematiken? Vi köper en tjänst som en del av en driftsfinansiering.  Vi har ett en fullmakt för landskapsregeringen att hantera trafiken.

    Lagtinget har inte definierat det exakta beloppet för fullmakten vilket det borde, enligt mig, ha gjort i lagtingsordningen. Det låter orimligt och kanske det är just därför frågan väckt så mycket diskussion. Om vi tror att vi köper en färja för x, och sedan blir färjan att kosta 20 miljoner euro mera. Det är ändå vi som har budgetansvaret.

    Även om lagtinget missat att följa lagtingsordningens 54 § gäller den fortsättningsvis också i detta fall. Vi ska fortsättningsvis följa lagen. Det är därför upp till lagtinget att revidera sitt tidigare beslut så att det sammanfaller med lagtingsordningen. Det här kräver parlamentarisk fantasi eller kunskap.

    Jag vet inte hur vi ska göra det här, vi kanske borde be lantrådet att komma till lagtinget i god tid före regeringens beslut och redogöra för vad finans- och näringsutskottet har för ansvar. Vad har lagtingsdirektören för ansvar?

    Vi representerar Ålands folk och det är regerings ansvar att inhämta lagtingets åsikt och vilja i stora frågor. Annars fungerar inte lagtingets parlamentariska kontroll, som jag nämnde i början av mitt anförande.

    Budgeten kan ju då rimligtvis i framtiden innehåll ett anslag och en fullmakt in blanco så sköter regeringen allt. Då behöver vi inte träffas överhuvudtaget. Jag problematiserar alltså den här frågan, det är det jag vill att vi ska diskutera. Så komplex är den. Tack.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack ltl Kemetter som har lagt ner en hel del arbete för att försöka greppa den här rätt komplicerade situationen. Jag vill poängtera att som systemet är kan varken jag, som ordförande i lag- och kulturutskottet eller ltl Petri Carlsson, som ordförande i finans- och näringsutskottet, agera. Vi är bara ledamöter som alla andra i detta nu. När det gäller den problematik ltl Kemetter lyfter, är det som så att vi har gett en fullmakt från lagtingets sida till att upphandla eller starta upphandlingen av en ladd hybrid. Men ingen, absolut inte jag, lagtingsdirektören, ingen kunde drömma om att landskapsregeringen går vidare, trots att det avviker från den information om kostanden vi fick till lagtinget och trots att vi överhuvudtaget inte hade någon avgränsning i sig i själva fullmakten. Så det här är en gåta.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Jag har använt helgen till att fundera på den här frågan och läst. Om man blir som politiker invald i Ålands lagting, vi representerar folket. Det finns allt från byggarbetare till professorer osv. hela samhället ska representeras i den här salen. Då kan inte ett ärende vara så komplext att man inte kan greppa det, om man ska ge vidare ärendet. Det måste finnas någon form av stöd och hjälp att få när det blir en såhär svår, komplex fråga. Precis som ledamoten säger, det kan inte vara att det är just ltl Harry Jansson, som råkar vara ordförande för utskotten, som ska besvära sig. Jag satte också och funderade, är det oppositionens roll att verkligen gå in i budgeten och analysera var det är man gör fel. Vad har oppositionen egentligen gjort under den här mandatperioden för att verkligen synliggöra de här frågorna? Det är så pass komplext när vi ändrar upphandlingssystem. Vi köper ett helt system som då också innehåller en hybridfärja under en väldigt lång tid. Det är det som gör att det här blir för svårt att greppa, också för ålänningarna.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag håller helt med ledamotens analys också där. Jag skyller egentligen inte på någon, det är mitt ansvar likaväl som någons annans i detta parlament att vi borde ha reagerat. Som sagt var, ingen kunde förutse den här typen av agerande. Om vi tar i samband med upphandlingarna av trafik till Arlanda, återkom dåvarande landskapsregeringen och konstaterade lite dyrare. Så sent som för någon vecka sedan, alarmcentralen avsevärt dyrare men ändå marginell tilläggsökning jämfört med det projekt vi talar om. Ändå kommer den sittande landskapsregeringen och begär mera pengar. Vi har inte gett en fullmakt in blanco och är det som så att majoriteten väljer att driva igenom det här betyder det att framtida fullmakter är givna in blanco. Det finns ingen övre gräns för hur kommande regeringar kan agera och de behöver egentligen inte berätta så mycket för oss heller, eller de som sitter i salen efter valet 20 oktober. De behöver inte bry sig om att informera därför att de har fria händer, fria fullmakter att agera och påföra ålänningar kostnader.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Den skrämselbilden målade jag upp också här i slutet av mitt anförande, bara för att synliggöra hur absurd situationen har blivit. Det jag vill säga är att det också finns andra upphandlingar i tidigare budgeter som också bara gått oss förbi. Då blev jag och fundera på vad oppositionens roll är. Borde man då ha lyft dem, inte bara nu i den här ena politiskt heta frågan. Det finns också andra, där ledamoten just nämnde Sverige trafiken som exempel, där man har kommit tillbaka. Vi är på en farlig väg, för medborgarna kan inte överklaga, de har sagt sin åsikt via att de har samlat in namn osv. men det finns inget juridiskt sätt för dem att överklaga. Det är vi som ska bevaka det, det är det som är vårt ansvar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack för ett väl genomtänkt resonemang. Jag tänkte förenkla frågan lite. Allt kan göras väldigt komplicerat, men sist och slutligen handlar detta om att man ska köpa en färja eller inte köpa en färja. Sedan kan man betala den på olika sätt men det är grundproblematiken. I min värld är det inte acceptabelt att man från början säger att något ska kosta 47 miljoner euro, och resultatet blir att det ska kosta 67 miljoner euro. Det är närmare avrundning till 67 än 66, vilket ltl Kemetter mycket väl vet. Jag har tagit ställning att det är en för stor skillnad mot det ursprungliga anbudet. Då skulle jag vilja fråga ltl Kemetter. Vad är ledamotens åsikt kring just detta?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Det är det som jag har lyft (mikrofonen tystnar).

    Jag är faktiskt långt av samma åsikt som ltl Jörgen Pettersson i den frågan. Om man ger en fullmakt för 47 miljoner euro, så borde man kommit tillbaka och säga att den blev att kosta 67 miljoner euro och begära extra anslag. Har man det parlamentariska stödet i salen får man de pengarna. Nu är det egentligen inte det som har skett. Vi har upphandlat ett trafiksystem av en utomstående entreprenör där det ingår en elhybrid färja. Det handlar inte om att jag kan plocka bort färjan därifrån. Det är hela systemet och det är det som vi har gjort som den stora förändringen. Det är det som gör att man inte kan förenkla det så lätt att man säger att ”Vi skiter i den där färjan”, för det är inte det, det är hela systemet.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Även om vi ofta ser på saker från ungefär samma perspektiv så har jag en känsla av att jag inte kan betrakta det lika komplicerat som ltl Kemetter. Det handlar sist och slutligen om ett annat sätt att köpa en färja. Man köper en färja för att man ska transportera folk från plats A till plats B, det är det man gör. I det här fallet har man först sagt att det ska kosta 47 miljoner euro, och sedan kommit tillbaka och sagt att det blir att kosta 67 miljoner euro. Då är min fråga igen, finns det något sätt som ltl Kemetter kan tycka att detta är okej? Eller är det kanske dags att säga ”Nej, det här är inte okej”?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    När ledamoten ställer frågan och förenklar det på det där sättet, fast jag har försökt beskriva hur svårt och komplicerat det här ärendet är, så nej. Det är ju självklart att om jag upphandlar t.ex. Ålandsvägen och den kostar 10 miljoner euro, jag säger till fullmäktige att den ska kosta 10 miljoner euro. Så upphandlas den och den blir att kosta 15 miljoner, det är klart jag måste gå tillbaka till fullmäktige. Här ser ni, då kan också enskilda ledamöter överklaga beslutet för att det är ett fullmäktige. Vi är inget fullmäktige här, vi är ett parlament. Det betyder att vi har ett helt annat ansvar och det är det ansvaret jag tycker att vi har tagit fullt ut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Jag tycker det är bra att ltl Sara Kemetter lyfter upp det nya i det här, dvs. att vi egentligen inte upphandlar en färja för 47 eller 67 miljoner euro, så som det har beskrivits tidigare. Jag har försökt säga det här i debatten. Det handlar om att upphandla en tjänst som blir en driftskostnad. Därför vill jag också poängtera att det inte är en fullmakt in blanco, som alla försöker få det till här i debatten. Också ltl Kemetter sade det, men jag tror att ledamoten resonerade kring den frågan och undrade om det är så. Jag tycker inte att det är så. Tittar man på var fullmakten finns definierad - eller de flera fullmakter som ltl Kemetter också redogjorde för, det finns alltså flera och också i årets budget på sid 193 har vi två fullmakter för färjor – så är de inte in blanco för de finns under ett specifikt anslag, nämligen sjötrafik. Då ska driften rymmas under det anslaget, så ser jag det som.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Jag hör att utskottets ordförande har resonerat och tänkt. Det är just kring det här nya sättet att jobba som ledamoten lyfter fram väldigt tydligt, det blir liksom en kollision. Hur kommer lagtingsordningens femtefjärde paragraf in? Det är den vi sist och slutligen måste följa. Anser vi att vi har följt den, har vi ändå ett ansvar att förklara hur. Har vi brutit mot den måste vi också diskutera det på nytt. Det finns, som ni vet, röster i samhället som upplever att vi kanske inte helt och hållet följer lagtingsordningen.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Det är därför det är viktigt att nämna att fullmakten finns under ett specifikt anslag, nämligen sjötrafik i det här fallet. Då är frågan vem tolkar lagtingsordningen och tar besluten enligt det? Det är lagtinget. Det är vi som har tagit beslutet att tolkningen av lagtingsordningens femtefjärde blev det här resultatet, att fullmakten var under ett specifikt anslag när det gäller drift. Det här tycker jag är värt att faktiskt nämna men också att vi bör se över det. Jag håller med om att det är något vi måste titta på. Finans- och näringsutskottet under nästa mandat period, efter valet, bör redan tidigt, så fort man får en budget eller tilläggsbudget eller motion, hantera den här frågan och se över den här saken. Det är ett nytt system vi går in i med att upphandla en tjänst och en drift på det här sättet under en längre tid. Jag tycker absolut att det är viktigt att man gör det och gör den här genomgången så att vi får en praxis kring hur man hanterar den femtefjärde paragrafen. Nu är tolkningen den som lagtinget tog i samband med budgeten, det är så det är.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Då var det jag just tidigare i repliker har konstaterat, vad är oppositionens roll? För mig är det nog starkt att oppositionen har en roll att lyfta fram de här problemen, just när vi diskuterar finanspolitik. Jag tycker att utskottets ordförande beskrev det väldigt bra. För mig är det fortfarande oklart var vi drar gränsen. Nu är gränsen på 20 miljoner euro, den blev 20 miljoner dyrare och vi sitter och säger att 20 miljoner är väl okej. Är det 100, 150 miljoner euro? Vad är gränsen till när vi tycker att det har överskridit för mycket och den här fullmakten gäller inte. Vi har inte en sådan definition och vi har inte heller fört en sådan politisk diskussion.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! Jag vill börja med att understöda ltl Harry Janssons förslag till kläm. Den är genialisk på det sättet att i och med att lagtinget svarar ja till den här klämmen, ska också landskapsregeringen säga upp det här avtalet med omedelbar verkan. Svårare än så är det ju inte. Det finns i avtalet att beställaren har rätt att säga upp detta avtal med omedelbar verkan om upphandlingsbeslutet upphävs av domstol. Det är egentligen vad det är frågan om då. Eller om beställaren ej beviljas medel av lagtinget för verksamheten på färjelinjen. Lagtinget har möjlighet att säga upp det här genom att godkänna den här klämmen. Jag hoppas att lagtingets majoritet skulle kunna gå in för det.

    Om jag förstår socialdemokratiernas åsikt här i dag så tycker man att 20 miljoner har gått för långt. Det har inte varit avsikten när man gav fullmakten tidigare. Jag kan inte acceptera att man skyller på tjänstemän som lagtingsdirektören eller något annat, det är vi som sitter i plenum som fattar besluten. Det är landskapsregeringen som har fattat det här beslutet, det är inte lagtinget som har gjort det. Vi i oppositionen har röstat emot de här fullmakterna hela tiden som där har hjälpt.

    När jag frågade ansvarig minister, som gjort det på enskilt föredrag, om rättschefen i landskapsregeringen har gett klartecken för det här, svarar man ja eller nej. Jag fick inget svar. Han ungefär började håna tillbaka att vi bara misstänkliggör allting här. Det är så lätt att svara på, precis som vi i lagtinget har att svara på lagförslag eller budgetförslag, det är ja eller nej. Det har blivit tunnelseende hos landskapsregeringen i den här frågan, som man inte kommer ur. Vi i oppositionen har sett ljuset i tunneln, och ser det på ett annat sätt. Jag skulle också velat få en förklaring från lantrådet på hur man ser på det här. I regeringsblocket, i det man nu för ut till allmänheten från olika partier, är man inte enig överhuvudtaget. Därför föreslår jag att det här ärendet bordläggs. Så att man faktiskt i regeringsblocket funderar på om man nu är villig att ge godkännande till den fullmakt landskaps minister Nordberg har gjort, eller är det bara moderat samling som står bakom det här beslutet.

    Man kan stoppa det här och det är lagtinget som har möjlighet att stoppa det genom att godkänna den här klämmen. Svårare än så är det inte. Tack.

    Talmannen

    Talmannen vill bara säkerställa att vi uppfattat saker och ting rätt härifrån podiet. Var det så att ltl Lars Häggblom föreslår en bordläggning? Noterat, tack.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Diskussionen om Föglö linjen fortsätter och jag tycker att den idag fördjupades av ltl Sara Kemetter som satte den intellektuella ribban något högre än vad den kanske hittills har varit. Nämligen om detta kan betraktas som lagenligt eller inte. Vi från oppositionens sida har försökt lyfta det några gånger. Det förefaller inte rimligt att något som sägs kosta 47 miljoner euro blir att kosta 67 miljoner euro. Om det är ett annat sätt att upphandla eller vad det handlar om för något är egentligen ganska ointressant, skillnaden är så stor att den inte längre kan ignoreras. Det är svårt att gå till våra väljare och säga att vi har accepterat en kostnadsökning på 20 miljoner euro, när vi samtidigt begär tilläggsanslag om 20 000 euro för att reda upp Ålandstrafiken. Ålandstrafiken är också ett uppdrag man gett till landskapsregeringen att de ska sköta. Där finns en väldigt tydlig fullmakt, se till att Ålandstrafiken fungerar. Ändå kommer man tillbaka med ett tilläggs äskande om 20 000 euro. Det framstår som futiliteter, om ni ursäkter, i jämförelse med det som nu är på väg att hända inom Föglö trafiken.

    Vi är av den åsikten att det nuvarande kontraktet beträffande upphandlingen av Föglölinjen bör rivas, jag understöder också ltl Harry Janssons klämförslag. Av det skälet att man inte förändrar något väsentligt. Man gör ingenting så pass mycket bättre som kostnaderna skulle motivera. Här har det sagts att man inte ska diskutera tunnel när det handlar om upphandlingen av elhybridfärja. Saken är den att de två frågorna inte kan separeras, de hör ihop. Skälet till att det finns en opinion som ganska kraftigt motsätter sig satsningen på, i runda slängar, 100 miljoner euro på en bro och en färja, är att man uppfattar alternativet som överlägset. Folk, vanligt folk, uppfattar alternativet som att anlägga en tunnel mellan Degerby och Svinö är överlägset att fortsätta göra samma sak och förvänta sig ett annat resultat. Det är skälet till att det råder en så stark misstro gentemot det nu liggande förslaget. Den här misstron tror jag att finns väldigt brett utspritt över Åland. Man väljer att fortsätta med den färjetrafik som sakta har utarmat skärgården, istället för att bygga en tunnel som skulle lösa infrastrukturella problem under 100 år framöver, för alltid. Som skulle skapa trygghet i form av ambulanstjänster, polis, frihet. Jag ska lyssna så pass mycket att jag inte går in vidare på alla fördelar en tunnel skulle ha med sig, men det är skälet till att det råder en så stor misstro mot en investering av det här slaget i skärgården.

    Det förtjänar att sägas att infrastrukturministern Mika Nordberg har gjort ett utomordentligt arbete. Han har följt det uppdrag som gavs av lagtinget, på de premisser som då var aktuella. Alltså att det skulle kosta 47 miljoner euro. Det är inte infrastrukturministerns fel att det kostar 67 miljoner euro, men det är för stor skillnad i förhållande till det tidigare. Därför måste vi dra i handbromsen.

    Det vore dumt att spela hasard med skärgården i dagens läge. När vi har möjlighet att i ett slag faktiskt skapa rejäl skillnad. Det där tror jag att alla vet. Jag tror att alla vet att den rätta lösningen egentligen är att bygga denna tunnel. Det skulle jag vilja att vi skulle enas om och det skulle hela skärgården vinna på, inte bara Föglö. Det skulle göra Åland större och det skulle höja värdet på hela vårt samhälle. Att bortse från det är att inte ta sitt uppdrag i detta parlament på allvar. Det man nu gör är att göra samma sak som tidigare och förvänta sig ett annat resultat. Av det skälet försöker vi peka på alternativen så tydligt som det någonsin är möjligt.

    Ltl Janssons kläm har fått vederbörligt understöd att ltl Bert Häggblom, som dessutom föreslog en bordläggning till nästa plenum. På basen av det som ltl Kemetter sade tidigare, att det kan finnas skäl att tänka igenom det här en gång till. Det är landskapets största affär någonsin. Största satsningen någonsin. Är vi faktiskt redo att göra den, när vi för ungefär samma pengar kan skapa skillnad på riktigt och en gång för alla ordna framtidstro i en region som hittills mest har drabbats av utflyttning?

    Jag vill understöda ltl Häggbloms förslag till bordläggning och hoppas att man kan tänka sig att göra en sådan. Tack.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag är mycket besviken på ltl Pettersson, tidigare ordförande för finans- och näringsutskottet, när ledamoten för fram ett enskilt anslag om 20 000 euro till Ålandstrafiken och jämför det med ett 15-årigt driftanslag summerat över 15 år. Det är populistiskt, det är helt olika saker. Det går inte att jämföra på det sättet, det borde ltl Pettersson inse själv. Det är helt fel att nämna 47 och 66 miljoner som någon form av investering i ett köp av en färja, när det handlar om en årlig driftkostnad. I det här fallet handlar det om att driftkostnaderna ökar med ungefär en halv miljon euro per år. På ett anslag som i årets förslag till budget är 15 miljoner euro. Det är det fullmakten har gett och det blir en halv miljon i utökning av driftskostnaderna jämfört med om man skulle köra med skarven. Det är det vi har att fundera kring, är det okej eller inte.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Jag tror att jag förbehåller mig rätten att själv avgöra vilka jämförelser som jag gör. Jag bara konstaterar, och det är fullt riktigt, att Ålands landskapsregering har fått i uppdrag av detta lagting att se till att Ålandstrafiken fungerar. Det gör den av allt att döma inte och därför begär man om ett extra anslag om 20 000 euro. Samtidigt går man vidare med en trafikupphandling som stiger med 20 miljoner euro utan att underrätta arbetsgivarna, alltså detta lagting utsett av Ålands folk genom folkomröstning. Detta lagting har gett i uppdrag att handla för 47 miljoner euro och slutsumman blir 67 miljoner euro, då krävs det räfst och rättarting, inte ett godkännande.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Jag har också rätt att tycka att ledamoten fortsätter att spä på det politikerförakt som finns när det gäller kunskapen om vad som är investering och vad som är drift vid en jämförelse mellan årliga kostnader, enskilda kostnader eller investeringar över en längre tid. Där tycker jag att vi alla har ett ansvar att faktiskt beskriva saker och jämföra en investering med en investering och en årlig driftskostnad med en årlig driftskostnad. Det här handlar om att det skulle utöka driftskostnaderna jämfört med Skarven med en halv miljon euro per år, och efter år 15 och framåt kommer vi att spara miljoner årligen med den här lösningen. Det är det som är hela poängen. Vi ska sänka driftskostnaderna med flera miljoner per år efter år 15. det är det som det här går ut på också, det måste man komma ihåg. Det är aldrig någon som nämner det.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Till skillnad från ltl Petri Carlsson menar jag att det här lagtinget ska bygga värde. Vi ska bygga värde för hela Åland. Vi bygger värde genom att skapa långsiktiga lösningar. Vi kan alltså välja mellan att betala 100 miljoner euro, som nu är på tapeten, för att lösa en trafikfråga i 30 - 40 år. Vi kan betala 100 miljoner euro för att lösa en trafikfråga i 100 år, vilket bygger mest värde? Jag menar att genomföra ett tunnelprojekt i dagens läge kostar i stort sett lika mycket i investering som att fortsätta med färjetrafik. Då har man löst inte bara ett problem utan 10 problem samtidigt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Jag hade hoppats att ltl Jörgen Pettersson förstod vad jag försökte problematisera, men det tycks han inte ha gjort. Eftersom han sedan tar som exempel att han bara hux flux ska bygga en tunnel med samma system. Inte vet vi vad den där tunneln kommer att kosta. Ska vi då ge en fullmakt in blanco för att bygga en tunnel som kanske kostar 100 miljoner eller 280 miljoner, det kastas ju siffror hur som helst. Jag har ingen aning om vad en tunnel kostar. Det betyder inte att jag är för eller emot en tunnel. Inte vet jag vad den kostar, så hur ska jag då kunna ge fullmakt att regeringen ska förverkliga en sådan? Det är just det jag menar att är hela problemet. Precis som finans- och näringsutskottets ordförande sade, vi ändrar ett system. Man kan inte blanda ihop allt från drift och investering och prata hur som helst, det gör ju att folk blir alldeles konfunderade ute i samhället. Vi har ett parlamentariskt ansvar att inte lura folk.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Det är precis det som nu håller på att hända. Ålands landskapsregering håller faktiskt på att lura folk eftersom man har sagt att något ska kosta 47 miljoner och det kostar 67 miljoner euro. Det är verkligen att föra folk bakom ljuset. Det verkar vara exakt samma exakthet i de siffrorna som i ett eventuellt tunnelprojekt. Där vet vi, om man inte suttit med huvudet i en buske senaste åren, att det finns väldigt starka uträkningar på vad ett tunnelprojekt kommer kunna gå lös på. Principen är faktiskt detsamma, man gör ett offentligt privat samarbete och betalar en avgift under x antal år för att på det viset finansiera denna tunnel.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Då undrar jag, blir det inte en mycket lägre siffra på en tunnel om sträckan är kortare?

    Jag menar att om man nu förverkligar det här projektet, får man en mycket kortare sträcka att bygga en tunnel på.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, fru talman! Tack för tillfället att svara på mer detaljerade frågor kring tunneln. Jag tror dessvärre att det fungerar så här: Om man sätter 100 miljoner euro på att bygga en bro och att köpa en färja, kommer benägenheten att investera ytterligare stora belopp till samma plats vara ganska liten i den här salen. Jag har verkligen ingen aning, det kanske är helt annorlunda. På basen av erfarenhet tror jag att det blir svårt att hitta investeringsvilja efter att man genomfört det här projektet under väldigt lång tid. Plus att det finns väldigt starka argument för att om man gör hela sträckningen på en gång så kommer det att spara enormt mycket pengar för skattebetalarna. Det är därför vill så här, vi vill spara pengar åt alla skattebetalare och vi vill höja värdet för Åland. Det gör vi med en tunnel.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Innan vi går vidare i debatten vill debatten påminna om att rubriksättningen är upphandling av elhybridfärja.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Jag delar lite grann den här frustrationen som flera ledamöter har utryckt att vi här i salen kan faktiskt inte vara experter och jurister som vet allt kring upphandlingar. Skärgårdstrafik kan vi ta och läsa på om, men det kan bli hur komplicerat som helst de här sakerna. Speciellt när man missförstår, ibland kanske till och med medvetet. Här är pengarna för en båt och här är pengarna för drift. Nu när man upphandlar båda sakerna, vad innebär det i praktiken? Det här är ändå väldigt mycket pengar och då hajar folk till. För mig är inte det här en juridisk fråga, det är en ekonomisk fråga. Det är en fråga om förtroende och mandat. Ålands folk har gett oss förtroende och mandat, vi har gett det till regeringen. Det är klart att det inte får kosta hur mycket som helst. Kan det röra sig om att det är så stora pengar och folk hajar till, och det är därför det blir en stor fråga? Jag drar paralleller med t.ex. stockholmsflyget, som också är osäkert innan man har ett färdigt kontrakt.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Jag förstod kanske inte riktigt hela poängen i repliken men kanske man får reda på det i den andra repliken. Det kan väl inte vara så ltl Wikström, att det inte spelar någon roll hur mycket pengar det handlar om? Om det går 20 miljoner euro över det förväntade så är det enligt min uppfattning väldigt mycket pengar. Det är otroligt mycket pengar. Det är så mycket pengar att det är svårt att riktigt greppa. Det ger en bild av ett ansvarslöst tillstånd om man säger att något kostar 47 miljoner euro och man kommer tillbaka och säger att det tyvärr kostar 67 miljoner euro. Då har man, enligt min mening, inte riktigt lyckats med sitt jobb. Vi kanske har olika uppfattningar när det gäller summan. Kanske 20 miljoner euro inte är så mycket i ltl Wikströms värld, jag vet inte.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Det är det jag säger att det är väldigt mycket pengar. Det är ett väldigt omfattande driftspaket och det rör sig om många år, det är 15 år. Om vi drar paralleller med Stockholmsflyget, inte heller där kan man säga att vi tänker oss betala max 4 miljoner euro för det här. Då vet ju de som ska bjuda på det här exakt vilka ramar de ska hålla sig till. Nu har det kostat 4,1 miljoner euro för 4 år, kostade 5, 5 miljoner euro senast. Det kanske kostar 6 miljoner nästa 4 års period för att kunna säkerställa ett flyg till Stockholm. Det här är saker som de flesta förstår att man inte kan gå ut offentligt och öppet med att vi hade tänkt oss bud i den trakten. Det är klart att det inte får bli för dyrt men för mig, återigen, handlar det om förtroende och mandat. Det har vi gett till ministrarna som har tagit den uppgiften.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Här måste jag bara konstatera att vår måttstock skiljer sig rätt mycket. Jag hävdar att när det handlar om 47 miljoner euro som blir 67 miljoner euro, finns där nog en informationsplikt inbyggd. Antingen säger man inte att det kostar 47 miljoner och kommer tillbaka och säger att det kostar 67 miljoner, eller så kommer man tillbaka halvvägs och säger att de ursprungliga räkningarna inte riktigt stämmer. Av ett ganska enkelt skäl, det är inte ltl Wikströms pengar och det är inte mina pengar, det är Ålands folks pengar. Om man säger åt dem att det ska kosta 47 miljoner euro och sedan ändrar sig till 67 miljoner, då måste man ha väldigt starka argument för det. Annars har man fört dem bakom ljuset.

     

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Under diskussionen har ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Jörgen Pettersson, föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 25 september 2019. Ärendet har tidigare varit bordlagt och kan nu bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så beslutar. Önskar någon yttra sig med anläggning av bordläggningsförslaget eller bordläggningstiden?

    Vtm Viveka Eriksson

    Fru talman! Jag föreslår fortsatt behandling.

    Ltl Sara Kemetter

    Fru talman! Jag understöder.

    Talmannen

    Omröstning kommer att verkställas om bordläggningsförslaget. Den som röstar för fortsatt behandling röstar ja. Den som röstar för ltl Bert Häggbloms bordläggningsförslag röstar nej.

    Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja röster resa sig. Talmannen röstar nej.

    Jag ber nej rösterna resa sig.

    Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda beslutat att ärendets handläggning fortsätter.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! När spörsmålet kom upp var jag lite fundersam. Vad vill man med det här? Visst, det har blivit en markant av summan från det planerade tidigare. Samtidigt har vi pratat om att vi pågår i en kortruttsprocess. Där vi har gett uppdrag till minister Nordberg att ta fram en kortrutt för att sänka driftskostnaderna för vår framtida skärgårdstrafik. Är det så att minister Nordberg och avdelningen märker att den här trafiken och driften inte kommer att hålla för det vi har räknat för så har i alla fall jag förtroende för att minister Nordberg antingen kommer till lagtinget och säger att det här inte kommer att funka eller så säger man avbryt för att det här klarar vi inte av. Det förtroendet har jag för minister Nordberg och avdelningen. Här behöver man titta på hur vi går vidare.

    Det har kommit fram en hel del nytt för mig under det här plenumet. Jag har fortsättningsvis förtroendet för den här kortrutten. Däremot kan jag säga att det här andra spåret ska man inte diskutera nu. När man pratar om tunneln så tror jag ingenting. Senast det var en tunnel på gång så var det också ett parti som tog bort den drömmen och det var centern. Jag tror att det är lätt att säga nej, vi ska inte gå vidare. För mig är inte kortrutten någon stor dröm, men däremot att lyckas sänka driftskostnaderna och prioritera rätt långsiktigt med vår framtida ekonomi. Det är en viktig sak. Då ska jag också vara med och våga ta obekväma beslut. Säger jag nej till att gå vidare här, kommer jag antagligen också att säga nej till omändringar längre fram på det sättet. Ärligt talat är det så att jag tror att det andra alternativet är en dröm som inte kommer att kunna uppfyllas. Man måste ha förtroende för avdelningen och för den politiska majoriteten på det sättet som vi har här, framförallt för min del.

    Jag håller med att det skulle varit snyggt om man sagt, eller på något sätt åtminstone meddelat att det kommer bli betydligt dyrare. Att här nu uppmana landskapsregeringen att omedelbart säga upp avtalet för färjtrafik mellan Svinö och Mellanholm med hänvisning till att lagtinget inte beviljat medel för ifrågavarande verksamhet, för vi har beviljat medel för att gå vidare med det här. Vi har gett en fullmakt. Att nu säga nej till det här, vad är då steget vidare? Det är det jag funderar på. Inte finns det heller just nu för mig någon utredning på att det kommer bli en tunnel. Eller ska vi köra på som tidigare, och ingen förändring?

    På sociala medier skrev jag om mina tankar kring kortrutten, varför jag är för den. Då börjar man säga att det är miljömässigt oansvarigt att göra det här. Är andra alternativ så mycket mer miljömässiga? Det här är varför jag tycker att man kan gå vidare med den här frågan. Vi sänker, vi ändrar driftsmedel och färja nu jämfört med tidigare och vi tar ett steg mot kortrutt. Tack.

    Talmannen

    Innan vi går vidare i diskussionen vill jag upplysningsvis igen tala om att rubriken är upphandling av elhybridfärja.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Jag håller till stora delar med ltl Göte Winé. Varför jag vill gå vidare med upphandlingen av elfärjan är att jag vet att det finns två partier här i lagtinget som varit med och stoppat trafik förut, och de sitter på den sidan i salen. Jag är illa rädd att det går 10 år, det kan gå 15 år och det blir inte några förbättringar. Då är det bättre att ta en liten förbättring och efter den förbättringen, med elfärja i några år, finns det två tunnelalternativ; ett 5,5 km och ett 8 km.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack för de orden ltl Winé. Jag måste konstatera, efter att ha lyssnat till anförandet, att ledamoten uppenbarligen är en vän av att man ska ta den näst bästa lösningen på ett svårt problem. Min fråga är, av vilket skäl vill ltl Winé ta den sämsta lösningen av, i det här fallet, två möjliga? Det skulle jag gärna vilja höra något mer om.

    Ltl Göte Winé, replik

    Av de utredningar jag har fått tillhanda från Ålands landskapsregering så anser jag att vi har tagit den bästa, den som ska betala sig bäst på lång sikt. När man ställt frågan att gå vidare så är det här det bästa alternativet för att lyckas sänka driftskostnaderna men ändå bibehålla turtäthet och en bra trafiklösning för största delen av skärgården. Jag vet att det är vissa kommuner i skärgården som inte får en kortare rutt, utan det är egentligen precis lika. Då har jag fått svaret ja. Det är den utredningen jag har fått. Jag har tillit, och det har gått under alla mina år som lagtingsledamot att lite på vad tjänstemännen säger. Det är de som mestadels har kunskapen. Det är där jag lyssnar.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Det här kan komma som en fullständig överraskning för ltl Göte Winé, men det privata näringslivet är alltid bättre än offentligt förvaltning. I det här fallet är det privat näringsliv som har drivit utveckling. Liksom på nästan alla andra områden som finns. Om man lämnar den socialdemokratiska bubblan för ett ögonblick, är det konkurrens och fri företagande som skapar framsteg. I fallet med Föglö har den privata företagsamheten visat på alternativ som till alla delar över överlägset det förslag som kommit från Ålands landskapsregering. Jag tycker uppriktigt sagt synd om den skärgård som är i händerna på ledamöter, som i likhet med Göte Winé, väljer att lyssna på den sämsta delen av två förslag. Det man skapar är absolut ingen förändring eller förbättring. Man gör på exakt samma sätt som man har gjort tidigare och man förväntar sig ett annat resultat. Det är inte framtidsorienterat, ltl Göte Winé

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag har faktiskt under den här mandatperioden, i denna fråga, verkligen klivit ur den socialdemokratiska bubblan. Betydligt mer än vad ltl Pettersson tror.

    När jag har ställt frågan till avdelningen, är detta realistiskt lagmässigt, har jag fått att man har varit tveksam till det, framförallt när man ser på olika saker som ska göras. Därigenom vill jag säga att jag håller med ltl Pettersson att det privata leder Åland framåt, tillsammans med det offentliga. Däremot måste man ibland börja titta på om det är realistiskt. Därigenom kan man ibland fundera på, vill man för mycket eget så att man glömmer bort att titta objektivt på saken.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Det är hedervärt av ltl Winé att ha ett så starkt och stort förtroende för minister Mika Nordberg från moderaterna, när det gäller ladd hybrid färjan. För mig har den här frågan blivit något mycket större än om man tycker att en ladd hybrid färja är det rätta eller om det ska vara något annat. Den här frågan handlar de facto om lagtingets status idag. 47 miljoner euro eller 67 miljoner euro, öppna fullmakter eller någorlunda bestämda fullmakter. Jag har inte varit med om något fall att det har varit tydligare att man har gett en allt för öppen fullmakt från lagtinget. Jag tycker att det är hedervärt om ltl Winé tycker det är rätt med en laddhybrid för då ska man driva det, men det ska tillkomma på rätt sätt. Det är det som vi från oppositionen säger: Kom och godkänn 67 miljoner euro!

     Ltl Göte Winé, replik

    Jag håller med det som ltl Roger Nordlund nämner här. Det är en förtroende sak på det viset. Det jag upplever med det här spörsmålet är att det idag är 23 september och mindre än en månad till valet. Vi vet att den här frågan kommer att vara den stora inför valet. Att lämna in det här spörsmålet upplever jag som en ren och skär, stoppa det och gå vidare med annat, det är inte förtroende som ltl Nordlund pratar om. Då skulle man ha lämnat in förtroende på det sättet för frågan därigenom. Här är det egentligen att man på det sättet. Så det har inte med lagtingets eller landskapsregeringens förtroende, utan jag upplever att den frågan vill man inte släppa, för den här vill man definitivt inte att ska bli av. Det tycker jag är synd.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Politiskt vet vi var moderaterna, socialdemokraterna och liberalerna står i den här frågan. Ni vill att det ska bli så som minister Mika Nordberg har föreslagit, det har ni er fulla rätt att göra. Vad det här handlar om är att gör det då på rätt sätt, kom med en tilläggsbudget eller budget och ge en fullmakt för 67 miljoner euro. Nu handlar det de facto om en öppen fullmakt som ändras från 47 till 67 miljoner euro. Hur ska man i framtiden hantera kommande budgeter här i Ålands lagting? Det har jag svårt att se, om man här inte vågar ta ett steg tillbaka, göra om och göra rätt. Det är bara ni i majoriteten som kan göra. Det blir det här lagtingets efter medel, hur ni hanterar den här frågan.

    Ltl Göte Winé, replik

    Vi behöver gå vidare och titta på den här frågan. Jag tyckte ltl Kemetter förklarar hur man framledes behöver fundera. Samtidigt har jag sagt att det här är ett stort paket. Vi pratar driftsupphandling av den här frågan och hur man går vidare. Samtidigt har jag fullt förtroende för minister Nordberg i den här frågan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! Det skulle vara roligt att veta vad finans- och näringsutskottets ordförande har för åsikt i det här ärendet, i förhållande till vad socialdemokratiska ltl Sara Kemetter anförde här förut idag. Hur man tolkar det här, finans- och näringsutskottet borde ha en åsikt också i den frågan, som ordförande. Hur budgeteringen ska ske i framtiden, precis som ltl Roger Nordlund just sade. Hur vill vi ha det i framtiden? Hur ska fullmakterna ges? Det kom också en kritik på att om oppositionen har gjort något fel, från regeringsblocket. Det är just därför oppositionen har lagt det spörsmål. Vi utnyttjar de möjligheter som finns. Då får man kritik för det igen, från ltl Göte Winé. Det förvånar mig att man kommer med sådana påståenden. Vilken trafikomläggning vill man ha? Jag trodde faktiskt socialdemokraterna skulle ha en annan åsikt när jag hörde anförande från ltl Kemetter. Och att man skulle ha tid att fundera på om man vill ge den fullmakten eller inte. Nu har man uppenbarligen gått in för att stöda den sittande landskapsregeringen och trafikministern i den frågan. Det intressanta beträffande upphandlingen, så finns det inget stöd i den region den berör, Föglö, Sottunga, Kökar. Fullmäktige i de här tre kommunerna är inte för den här lösningen som sittande landskapsregering driver. Då driver man det i full fart in i berget, man kommer spränga sönder berg för att komma fram till den här färjan. Bara för att vinna någon minut påstår man, medan hela Degerby kommer att bli på sidan om. Ni har chans till nästa plenum att fundera en gång till och ta bort den frågan från kommande valdebatt i så fall. Det är ni själva som har fört dit den och det är det Ålands folk ska avgöra den 20 oktober. Har ni det stöd som ni tror att ni har? Vårt budskap är byt regering. Tack.

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag var på väg men så hörde jag att ltl Häggblom nämnde mig och vad den socialdemokratiska lagtingsgruppen vill. Göte Winé var uppe och höll ett möte för Göte Winé. Vad den socialdemokratiska lagtingsgruppen säger hänvisar jag vidare till ltl Sara Kemetter. Det är två skilda saker.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Jag fick kritik över vilken roll oppositionen har. Jag menar att sådana här fullmakter vi haft i de tidigare budgeterna år 2017,2018,2019, det har satts i system. Också redan tidigare mandatperioder har man börjat bygga in ett sådant här system. Det är nu det börjar vara extraordinärt eftersom det börjar vara så stora summor. Jag menar att en god opposition också borde ha ansvar att analysera det, inte bara nu i en politisk het fråga, utan systemet. När vi går in för ett nytt ekonomiskt system, vilket jag tycker att vi har börjat göra, har vi här inte riktigt hängt med hela vägen. Det är det jag har problematiserat, det blir väldigt synliggjort nu i just den här frågan.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    System är inte annorlunda. Det är precis samma sak när lagtinget fattar beslut om tjänster i förvaltningen. Som det borde ha varit, numera har man smugit in det i anslagen istället för att varje budgetmoment skulle uppta framtida tjänster, som också belastar budgeter framåt. Det kanske är ett systemskifte man har gjort här, att man för över makt från lagtinget till landskapsregeringen. Det vänder jag mig emot. Jag förstod att ltl Kemetter också var emot den systemförändring som uppenbarligen är på gång här. Att man inte ska kunna öka från 47 till 67 miljoner euro, eftersom flera av ledamöterna i majoritetsblocket är lite chockade över den här förändringen, men man vill inte stå upp och säga att vi är emot det.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Det gäller alltså att parlamentarikerna förstår det parlamentariska systemet. Att också majoriteten förstår att det är de som har ansvar att analysera landskapsregeringen och det parlamentariska besluten som tas. Eftersom det inte finns en möjlighet att överklaga som enskild medborgare, utan det är vi som fungerar som det. Det är det som jag ibland funderar, under andra tidigare debatter också, har man förstått alla gånger vilket viktigt uppdrag vi faktiskt har.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Det är det som är det viktiga, att man kontrollerar och att förvaltningen också kontrollera. Gör vi rätt beslut? Det var därför jag frågar. Har rättschefen gett grönt ljus till det här beslutet? Jag fick inte svar från regeringen om det och det är därför man har en förvaltning där det sitter experter som ska kunna svara på det. Man kanske har en annan åsikt från nuvarande landskapsregering eftersom vi hade den lagstiftningen just här och diskuterade rättschefens betydelse, som lagtinget nu har gått inför att ska vara det och som man anser är viktig. Vilket landskapsregeringen vill rucka på.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Johan Ehn

    Talman! Först en lite mer skämtsam kommentar till ltl Bert Häggblom. Regering byts nog vart fjärde år, oberoende om man vill det eller inte. Det beror precis på. Vår lagstiftning är nämligen sådan att den byts per automatik så det blir en ny regering.

    Oberoende tycker jag att det är en intressant diskussion vi för här, rent principiellt. Det pratas om den här fullmakten. Om jag läser lagtingsordningen rätt pratar man om fullmakt för en investering. Det är det man formellt sett kan ge en fullmakt kring. När det gäller driftskostnader så har vi inte några direkta sådana bestämmelser. Det gör att vi nu har upptäckt något som helt klart måste diskuteras vidare. Vi behöver se till att vi får ett system som klarar av att hantera upphandlingar av, i det här fallet, tjänster. Jag tror att det här kommer bli vanligare och vanligare. Dels i sådana här sammanhang, där man köper infrastruktur tjänster, men det kan också vara i andra sammanhang. Dvs. i sammanhang när man ska köpa IT-system och liknande saker, där man kommer att få likande problem att veta hur man ska göra. Det är viktigt att komma ihåg. Jag tycker att den här debatten har varit bra på många sätt och vis, men det blandas också rätt friskt. Vi upphandlar ingen båt, vi investerar inte i att vi köper. Det här är en viktig del att göra skillnad på. Det har varit så lätt för oss att föra ett resonemang kring en fråga där vi vet att nu köper vi en båt, eller en dator, eller en bil för en viss summa pengar. Då kan vi se att när vi gick ut och upphandla den här tänkte vi att den skulle kosta såhär mycket, och när vi kommer till slutet kostar den såhär mycket. Nu blir det en uppskattad kostnad vi kommer att ha framåt. Hur ska vi göra jämförelsen? Ska vi göra jämförelsen på de år som upphandlingen nu gäller? Eller ska vi göra den på den tid som båten kan användas? Eller ska vi göra den på något annat? Det är det här som blir det stora bekymret som jag ser, att göra en rättvis beskrivning av vad kostanden för det här de facto är. Där är vi helt överens om att man måste fundera på hur vi ska hantera det här rent praktiskt i lagtinget framöver. Jag tycker att man till viss del kan göra en jämförelse med när det handlar om att inrätta tjänster. Vi kan göra en uppskattning på vad tjänsterna kommer att kosta oss framöver, men vi har ingen aning om vad t.ex. en kollektiv avtals förhandling kommer att leda fram till för ökade kostnader, för den här tjänsten som man har inrättat här. Det finns inte på kartan att vi kan göra den biten, därför att det kan hända saker under gång som kan göra att det vi trodde när vi inrättade en tjänst här i lagtinget, att den här kostnaden skulle bli för att bedriva den här verksamheten är x, men den blir istället y, pga. att vi inte vet. Problematiseringen är bra, jag tror också det är viktigt att man diskuterar de här frågorna framåt, men att rakt av påstå att det har begåtts felaktigheter, klarar åtminstone inte jag av att göra i det här sammanhanget. Utan konstaterar att diskussionen kring hur systemen i framtiden ska se ut behöver fortsätta. Tack.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    För det första om sittande landskapsregering skulle tro på sig själva så skulle man väl också vilja sitta som regering efter valet. För det andra vill jag fråga ltl Ehn, som i och för sig säkert försvarar sin minister, anser att det inte varit ganska enkelt för landskapsregeringen att komma till lagtinget och säga att nu kommer den här upphandlingen bli över 20 miljoner euro dyrare. Ska det vara så svårt det?

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talmannen kanske där kunde reflektera över det här var en fråga som berörde mitt anförande egentligen, men jag gäller nog att svara på den i alla fall. Det är säkert så att man kunde ha kommit tillbaka för att diskutera även den här biten, problematisera och försökt hitta vägar framåt för hur man ska lösa den här frågan. Jag tror inte att den blivit varken lättare eller nått ett annat resultat än det man gör nu. Därför att jag konstaterar också att det som är det här största problemet med den här frågan just nu, är att den kommer vid den tidpunkten som vi nu har. Dvs. just innan ett val. Då blir frågor behandlade på det här sättet. Man försöker att göra det till något som jag många gånger inte upplever att de egentligen är. Självklart hade det kunnat vara en möjlighet att komma hit och prata mer kring de här bitarna. Å andra sidan, jag ser det nog också på det sättet, jag har suttit i det här lagtinget i 16 år, under den tiden har vi diskuterat kortrutt minst lika länge och det har funnits före det också. Vi kommer aldrig någonstans. Här finns ett förslag som ska minska våra kostnader på lång sikt. Det är det vi har beslutat om.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Tack ltl Johan Ehn för ett intressant anförande. Så som jag lyssnade på det inser ltl Ehn att det finns ett problem här, som på något sätt behöver hanteras. Att det inte är en bra situation utan man behöver problematisera och man behöver tänka igenom hur det här ska göras framåt. Min konklusion av den här diskussionen är den att nu får vi se vad som väger mest, landskapsregeringens prestige eller lagtingets status. Det är faktiskt de två som vi har, en i vardera handen. Tidtabellen att det här kommer så här tokigt inför valet, det är faktiskt landskapsregeringen själv som satt den här tidtabellen och satt sig i en sådan här tokig situation. Backa, gör om och gör rätt. Ni har den politiska makten att göra rätt också.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Det skulle vara intressant att höra hur ltl Nordlund tolkar lagtingsordningen till den delen att det här lagtinget skulle kunna fatta ett beslut för det lagting som sitter om 13 år, när det gäller en driftskostnad. Om det är på det sättet att man ska behandla den här frågan på ett annorlunda sätt än vad man gör nu. Min input i den här diskussionen var att det kan vara önskvärt att börja fundera kring hur man kan göra det framåt. Med nuvarande regelverk läser jag det på det sättet att i det här fallet kommer det att vara upp till varje lagting, varje år, att fatta beslut om hur budgeten ser ut vad gäller driften. Något annat ser jag som synnerligen svårarbetat. Att lagtinget skulle ge en fullmakt för något som händer om 13 år när det gäller driften eftersom vår lagtingsordning, vad jag kan se, enbart talar om hur vi ska hantera fullmakter när det gäller investeringar.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Det är precis det här som var pudelns kärna. När vi har en sådan här skrivning krävs det att det finns ett omdöme för de som hanterar de här frågeställningarna. Det omdömet har i det här fallet brustit, när man har gått fram och gjort på det här sättet. Är det en så stor skillnad som mellan 47 och 67, säger sunt förnuft att man borde informera sin uppdragsgivare i sin helhet, inte bara majoritetspartierna. Vi har ett lagting som helhet som ska ta ansvar för olika frågor. Jag kan bara avslutningsvis konstatera att tiderna har förändrats. När jag var finansminister och lantråd för ett antal år sedan, försökte någon avdelning skaffa sig en leasing bil på ett smart sätt. Då behövde man inte ta upp en investering utan man tog det som en driftkostnad, en leasing. Då fick minsann jag och de lära sig av dåvarande finanschef, som nu är förvaltningschef, så här gör man inte. Minsta lilla investering ska till lagtinget för att godkännas, men så är det inte nu.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Man kan beskriva skillnaden på många olika sätt. Man kan välja att beskriva den i miljoner euro på 15 år. Man kan välja att beskriva den till sen halv miljon euro per driftår. Där i ligger det också en ärlighet att ta vara på i debatten. Där i ligger också att i förhållande till de människor som finns på utsidan föra ett resonemang. Samma sak gäller, vill jag påstå, när i vi godkänner tjänster och annat att vi behöver fundera kring hur vi ska göra det här framåt. I förhållande till nuvarande regelverk ser jag faktiskt inte hur man skulle kunnat göra på ett annat sätt än det man nu har gjort. Annat än man naturligtvis också kunde ha fört ett resonemang som hade varit vidare. Å andra sidan ser jag inte att det hade lett till att vi hade fått ett annat slutresultat, ärligt talat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack ltl Johan Ehn, det är ett konstruktivt resonemang och man märker att han har varit tidigare talman. Det här nya systemet, det är just att vi upphandlar ett trafiksystem. In de facto minskar det den parlamentariska insynen. Det är det som jag tycker att blir problematiskt. I och med det här nya systemet borde rimligtvis parlamentet både information och möjlighet att kontrollera kostnader. Att låsa kostnader i 15 år, det är samma sak med tunneln, då låser vi kostnader i 30 år, det är väldigt problematiskt ur lagtingets hänsyn.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Jag tror att resonemanget måste föras på flera olika plan. Dels behöver vi här i lagtinget fundera på hur man ska kontrollera den här typen av upphandlingar av tjänster i framtiden. På ett sådant sätt att det inte äventyrar möjligheten för lagtinget att ha, så att säga, sin påverkan i det hela. Det kan hända att det löses genom att man ger den samma möjlighet som man har på investeringar när det gäller det här. Dvs. att man ger fullmakter där man skriver in den här typen av belopp osv. jag tror också att det påverkar hur vi ska göra själva upphandlingen och hur man formulerar själva upphandlingen. Dvs att det måste finnas möjligheter att också i ett skede kunna backa ur den här biten. Då kanske man kommer in i ett annat skede när det också gäller att jämföra vad som är fördelaktigt eller inte fördelaktigt när det gäller sådana saker. Det är flera steg man måste föra det här resonemanget för att nå fram till en lösning som faktiskt fungerar på ett bra sätt också framöver.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

    Under diskussionen har lagtingsledamoten Harry Jansson, understödd av lagtingsledamoten Bert Häggblom lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omedelbart säga upp avtalet för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm med hänvisning till att lagtinget inte beviljat medel för ifrågavarande verksamhet.”

    Enligt 42 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum 25 september. Godkänt.

    Förslaget är bordlagt till plenum den 25 september.

    Enda behandling

    5        Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2018

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2018-2019

    Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2018-2019

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Petri Carlsson

    Fru talman! Först vill jag bara nämna att stora delar av det här betänkandet togs fram i början på juni i utskottet under ledning av vice ordförande Göte Winé och sedan har det legat över sommaren tills jag tog över klubban igen, men nu har vi äntligen det på lagtingets bord.

    När det kommer till årsredovisningens överskådlighet så har vi i våra betänkanden för åren 2016 och 2017 önskat att landskapsregeringen bör överväga att uppgöra ett koncernbokslut. Nu skriver vi att utskottet på nytt har bedömt frågan och konstaterar att ett koncernbokslut är en tekniskt avancerad produkt som i sig inte ger allmänheten en bättre eller tydligare information om landskapets ekonomiska ställning samt att vi uppmanar istället landskapsregeringen att överväga att på ett överskådligt sätt göra en presentation av landskapsregeringens och de underliggande bolagens ekonomiska situation.

    Vad menas då med det här? Är inte ett koncernbokslut det vedertagna sättet att göra just det? Jo, det är klart att det är så, men jag tycker att vår text ska läsas i sin helhet, läsas noggrant och förstås på rätt sätt. Vi lyfter fram allmänheten och med det menar vi att de allra flesta, förutom ekonomer och ekonomiskt kunniga, inte har så lätt att förstå ett koncernbokslut till alla delar. Vi har också erfarit att nuvarande ekonomisystemet inte stöder uppgörandet av ett koncernbokslut, men vi skriver också att det på sikt kan bli nödvändigt. Så jag tycker inte att man ska läsa texten som att vi inte vill ha ett koncernbokslut någon gång utan snarare så att i väntan på att ekonomisystemet stöder uppgörande av koncernbokslut, så bör man presentera viktiga uppgifter som i vanliga fall ingår i ett koncernbokslut. Därav vår uppmaning till just det i slutet under den rubriken.

    Alltså utan att uppgöra ett fullständigt koncernbokslut kan man på ett överskådligt sätt presentera hela landskapsregeringens och de underliggande bolagens ekonomiska ställning. Till exempel så att man enkelt kan se hur mycket landskapet som helhet har i skuld, hur lånen är fördelade, alla interna pengaförbindelser, vilka fastigheter man har och de totala tillgångarna med mera.

    Utöver detta så skriver vi lite om landskapets bolag och då främst om Ålands Utvecklings Ab och Ålands fastighets Ab. Här konstaterar vi också att vi tycker att det ska gå att få fram väsentlig information om alla bolag som landskapet har en ägarandel i. Utskottet uppmanar därför att landskapsregeringen ser till att bolagen uppgör verksamhetsberättelser trots att bokföringslagen inte uttryckligen kräver det.

    Vi tar också upp den problematik som finns i att man i Ålands Utvecklings Ab pantsatte en miljon euro från ERUF-medlen som säkerhet för bolagets egen checkkredit och vi konstaterar, i likhet med bolagets revisorer och landskapsrevisorn, att medlen inte får sammanblandas. Så vi uppmanar landskapsregeringen att utöva en aktivare ägarroll för att undvika händelser av denna typ.

    Talman! Sedan kan vi äntligen konstatera att den så kallade Paf-snurran, i och med den här årsredovisningen, har avslutats. Nu återförs inte längre några medel till Paf utan läggs istället till en fond för PAF-medel i balansräkningen. Den är redan uppe i drygt 20 miljoner euro och kommer sannolikt att växa ganska mycket i volym framöver, så det blir viktigt att fondmedlens framtida användning klarläggs i enlighet med det som står i årets budget.

    Avslutningsvis några ord om det ekonomiska utfallet och budgetens förverkligande. Återigen har vi ett bokslut som ser bättre ut än det budgeterade resultatet och man kan konstatera att det har varit så nu några år i rad. Resultatet blev denna gång drygt 40 miljoner euro, men om man bortser från extraordinära kostnads- och intäktsposter blev resultatet 16,3 miljoner euro. Det är ett bra resultat. Likviditeten har förbättrats med ett antal miljoner och var vid årsskiftet 73 miljoner euro. Tillsammans med alla våra tillgångar så måste man ändå tillstå att landskapet nu har en relativt god ekonomi. Det ger en hyfsad grund att stå på inför framtida utmaningar och den eventuellt vikande konjunkturen som flera siar om nu.

    Till sist har vi erfarit att det finns ett tekniskt fel på sidan 200 i årsredovisningens not nummer 18. Vi har i betänkandet presenterat den korrekta tabellen som borde vara under den noten. Tack.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack utskottsordförande Carlsson för presentationen. Man får en lite märklig bild av utskottets resonerande när man läser på sid 4. Först säger man att de underlydande bolagen inte riktigt har skött sig vad gäller information som behöver förmedlas vidare till ägare och annat. Samtidigt tycker man det är okej att vi som övergripande enhet skulle kunna ha ett system, ett bokföringstekniskt resultat, som inte egentligen svarar mot gällande finansförvaltningslag. Det är det som blir kontentan. Om utskottet säger att det här inte är ett koncernbokslut enligt konstens alla regler, alltså enligt de bokföringstekniska regelverk vi har med stöd av finsansförvaltningslagen så är det som så. Frågan är lätt att svara på. Har vi ett korrekt bokslut eller idag, eller är det inte korrekt i ljuset av gällande finansförvaltningslag som lagtinget har antagit?

    Ltl Petri Carlsson, replik

     Min bedömning är att vi har ett korrekt bokslut enligt den finansförvaltningslag som vi har idag. Det kräver inte ett koncernbokslut så som man ser ett koncernbokslut, som vi vet att det är. Man ska förstås ha det i koncerner som är börsnoterade osv, i kommunerna har vi koncernbokslut bl.a. i Mariehamns stad. Vi har det inte på landskapsnivå, det finns heller inte på statlig nivå, dvs. finska staten har heller inte något koncernbokslut i den meningen. Däremot har man bokslutskalkyler som man sammanställer och får ut informationen. Det kan man titta på. Det är det vi säger att vi nu vill få en bättre överskådlighet vad gäller den sammantagna ekonomiska situationen i ett bokslut. Det har vi inte till fullo idag.

    Ltl Harry Jansson, replik

    När utskottsordförande Carlsson svarar på det här sättet, är ledamoten medveten om hur bestämd finansförvaltningslagarna är om vad som ska återfinnas i ett koncernbokslut? Jag tolkar det svaret som så att utskottsordföranden anser att vi kan ge grönt ljus för det som är dagens slutliga bokslut om vi har att ta ställning till. Men då blir det lite märklig skrivning man gör här, man är fortfarande inte nöjd. Vad är det egentligen man sedan har rätt att ställa utöver det som lagen ställer som krav. Jag är lite förbryllad över svaret.

    Sedan vad gäller de underlydande, blir man lite orolig för det framgår att skötseln av de underlydande bolagen inte har varit optimal. Vi kan bara ana oss vad som finns bakom den textmassa som finns i utskottets betänkande, vilken problematik nästa landskapsregering har att hantera.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Jag är inte säker på att jag riktigt förstår ltl Harry Janssons invändningar mot vad gäller det utskottet skriver. Vi skriver att det är på sikt det kan bli nödvändigt med att uppgöra ett koncernbokslut. Vi skriver också att vi vill att allmänheten ska få en bättre och tydligare överskådlighet. Vi vill att det ska bli en mer lättförståeligt för allmänheten. Det var lite det jag försökte föra fram i mitt anförande, att ett koncernbokslut kanske man inte kan tolka på rätt sätt om man inte är ekonom eller ekonomiskt kunnig. Därför tycker vi att det är viktigt att man också har en lite mer lättförståelig och översiktlig bild av ekonomin. Det kan man åstadkomma genom att ställa upp det på ett annat sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Min fråga handlar om landskapets enda riskkapitalbolag Ålands Utvecklings Ab och dess systerbolag Ålands fastighet Ab. Landskapet har alltså ett riskbolag och man till sätter 100 % av deras styrelse. Man har därmed full kontroll över bolaget som i den här salen har fått väldigt starkt stöd ifrån regeringshållet. Nu läser jag i utskottets betänkande att man riktar svidande kritik mot bolaget som har skötts på felaktiga premisser. Man tar bort deras likviditet och man hävdar att deras information har brustit. Hur är detta möjligt?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Jag star här i egenskap av finans- och näringsutskottets ordförande och presenterar ett betänkande, inte som regeringsrepresentant. Vi har en landskapsregering som sitter där borta i bänkarna. Jag sitter inte i regeringen, jag står här och presenterar betänkanden från finans- och näringsutskottet. Vi har skrivit, som i likhet med bolagets revisorer och landskapsrevisorn, att man ska undvika de här händelserna med att pantsätta ERUF- medlen och att man därmed måste bedriva en aktivare ägarroll. Samtidigt skriver vi också att vi vill att det faktiskt skrivs verksamhetsberättelser i landskapets bolag, också det här bolaget. Så att vi får en tydligare information och insyn i vad som händer.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Summan av det som ltl Carlsson säger är allt jämnt väldigt hård kritik mot sättet på vilket landskapsregeringen har skött sig som ägare till detta bolag. Man kräver nya tag om man så uttrycker det. Har utskottet granskat vad som har hänt efter den avslutande räkenskapsperioden? Jag gissar att det här har förutsatt nya bolagsstämmor, har sådant hänt? Eller är det något som bara har passerat? Hur djupt har utskottet gått in för att kontrollera vad som har hänt? Det här är alltså ett bolag som i vart fall historisk sätt har haft ganska stora framgångar. Man har också haft mindre stora framgångar, men sammantaget tror jag att det är mer plus än minus. Därför är jag nyfiken på vad det är som har hänt under det här året.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Svaret på frågan om utskottet har granskat vad som har hänt i år är ja, det har utskottet gjort. Vi har diskuterat och hört i den frågan, och vi kan också konstaterat att det har funnits bolagsstämmor det här året.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl John Holmberg

    Bästa lagting. Skatteintäkterna, vi kan ånyo konstatera att avvecklingen av skattegottgörelsen är två kommunicerade kärl, mantrat som hängt med i många debatter den senaste tiden gäller även detta ärende. Vi måste skapa en verksamhetsmiljö som ger våra företag större tillväxt. Landskapet likviditet har förbättras vilket är positivt och ett måste under en högkonjunktur. I kombination med ett Paf-snurran upphör fonderas i stället dessa medel. Fondmedlen kan med rätt behandling i sig fungera som en riktig tillväxt i framtiden, positivt. Jag hoppas att fastighetsverket infriar alla de förhoppningar som finns på rationalitet, kostnadseffektivitet, kompetenssamlande och synergisamlande organisation. Jag är alltid personligen tveksam när offentliga organisationer ska fungera på marknadsmässiga grunder, men utan konkurrens. Jag hoppas modellen kan fortsatt utvecklas till en nivå där samtliga fastigheter och myndigheter kan fungera optimalt för verksamheterna skull. Självklart till en lägre kostnad än vad som tidigare var fallet.

    Jag vill också beröra landskapets bolag, och då speciellt Ålands Utvecklings Ab. Det är bra att Landskapsregeringen tagit stora steg mot en starkare ägarstyrning. I fallet Ålands Utvecklings Ab finns många infallsvinklar till att ge tydlig feedback för hur ett bolag bör skötas. Inte minst då skattemedel är inblandade. Bolagets historik går många år bakåt i tiden och en retorisk fråga man kan ställa är om Åland till sin storlek är lämpat för ett offentligt riskkapitalbolag. Hela idén är givetvis att lite nu och då hitta guldkornen som ekonomiskt möjliggör att man kan skriva ner andra mindre lyckade satsningar. Kan inte tillräckligt många lyckade så kallade exitar göras och göra strukturerat, så blir självfallet likviditeten lidande. Utan exitar blir det heller inget nytt bränsle till nya uppstarter. Jag personligen tror inte alls på en modell där skattemedel ska driva ett riskkapitalbolag som sedan rattas av politiskt tillsatta personer. Dömt att misslyckas av olika orsaker. Ger man sig in i en verksamhet som riskkapitalbolag måste det drivas i linje med vad som gäller ute på marknaden och dess krav. Många har tyckt att bara nya friska pengar skjuts till så blir allt bra för Ålands Utvecklings Ab. Vi ska minnas att Ålands Utvecklings ab inte startades i fjol, eller i förr fjol. Det har passerat många landskapsregeringar seden uppstarten. Problemet att skjuta till pengar är givetvis juridiskt omöjligt. Ålands Utvecklings AB är idag huvudpartner för gästhamns projektet Smart Marina, vilket är mycket lyckat. Detta Central Baltic projekt har vattentäta skott i Ålands Utvecklings Ab, men är som projekt mycket lyckat i sig, men har ingenting med riskkapital att göra. Detta projekt pågår till januari 2021.

    Det sätt som Ålands Utvecklings Ab har hanterat verksamhetsberättelse, bokslut och dess noter lämnar väldigt mycket mer att önska och är ingen god PR för hur ett bolag ska skötas. Helt ärligt motsatsen till vad man kräver av det bolag Åland Utvecklings Ab själv väljer att gå in i. Jag pekar inte finger på någon gällande Ålands Utvecklings ab. Historien är lång och som sagt, det är många politiker och många landskapsregeringar sedan uppstarten. Däremot är min fasta övertygelse att denna satsning lovade gott, men verkligheten var en annan. Jag hoppas verkligen att skattepengar inte läggs på liknande satsningar igen. Det finns andra sätt entreprenörskap och företagande kan främjas och stimuleras från offentligt håll. Då idéer och satsningar som är intressanta ur en banks eller privata riskkapitalbolags perspektiv, har knappast heller inte den styrka som krävs för att klara omställningen från idé till drift. Tack.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack ltl Holmberg, intressanta linjedragningar av ledamoten. Det här innebär alltså att ltl Holmberg anser att vi kan låta Ålands Utvecklings Ab gå i putten. Är det därför liberalerna varit helt passiva när det gäller att ta hand om vårt ända riskkapital? Med tanke på hur oerhört viktigt riskkapital anses vara i vår omvärld, för att underlätta företagande olika formerna och för att kunna fungera som ett smidigt instrument. Är det därför? Kritiken mot Ålands Utvecklings ab, är det inte så att det är en liberal som varit styrelseordförande i bolaget i många år, under den här mandatperioden. Har jag helt missförstått upplägget? Vad har hänt till den delen? I och med att det är liberalerna som har tillsatt posten.

    Ltl John Holmberg, replik

    Precis som jag sade i mitt anförande tror jag att Åland är för litet för att ha ett offentligt riskkapitalbolag. Det är min övertygelse. Ska man göra lyckade exitar krävs det många fler misslyckade satsningar. Min kännedom om Ålands Utvecklings Ab är att antalet inte lyckade exitar varit tillräckligt många.

    När det gäller projektet Smart Marina pågår det till januari år 2021, mig veterligen. Det är ett väldigt bra projekt, redan nu ser vi uppsidor för de åländska gästhamnarna som är delaktiga i det. På ett sätt man inte har sätt på länge, när det gäller gästhamnsbesöken. Det i sig är ett jättebra projekt. När det sedan gäller den politiska styrningen av ett riskkapitalbolag, precis som jag nämner i mitt anförande, det här med riskkapital är ingenting som ska vara politiskt tillsatt. Jag tror att det ska fungera på marknadsmässiga villkor och med människor som har den bedriften att sköta ett bolag på marknadsmässiga villkor. Inte vad det står i partiboken.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag är lite häpen över påståendet att Åland skulle vara för litet för att ha ett riskkapital i offentlig ägo. Med tanke på hur viktigt instrument det är, inte bara på Åland utan även i övrigt. Att betona behovet av exitar för riskkapitalbolaget, det är ju inte riktigt vad det handlar om. Det handlar om att vara långsiktig, vara med till stöd för entreprenörerna under uppbyggnadsskedet och när tillfället finns, tacka för sig och få hyfsat betalt. Vi behöver den här typen av instrument i och med att vi vet hur oerhört svårt tillvaron i övrigt är för vår näringsavdelning med all EU-styrning. Är det inte jättebra för Åland att det fanns ett bolag som Ålands Utveckling Ab som kunde ta hand om ett EU-projekt. Vi vet ju att för att kunna ha hand om ett EU-projekt behöver man kanske 100 000 € bara i uppstartningsfasen. Vem annars ska ta det ansvaret om ni låter Åland Utvecklings Ab gå i graven?

    Ltl John Holmberg, replik

    Jag vet inte om ltl Harry Jansson riktigt menade vad ledamoten sade. Jag sade i mitt anförande att antalet lyckade exitar är det som finansierar framtiden för ett riskkapitalbolag. Blir inte intäkterna lyckade, tillräckligt många, tillräckligt ofta, tär det på likviditeten. Det är precis det som har hänt Ålands Utveckling Ab, man kan bara titta på hur aktiekapitalet ser ut nu jämfört med när man startade. Det är självklart att Ålands kritiska massa är för litet. Det kanske ska finnas i någon form, men att ha ett bolag som årligen förväntas göra insatser och samtidigt finansiera dem via exitar, det tror jag Åland är för litet för. Hur ska finansieringen skötas? Har ltl Harry Jansson tänkt att man årligen, via budgeten, ska lägga in mer pengar i ett offentligt riskkapitalbolag? Det är ju inte heller en möjlighet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tage Silander, replik

    Den här gången måste jag säga att jag håller med ltl Harry Jansson till fullo. Jag ser absoluta fördelar med att näringslivet har möjligheter att förkovras på alla sätt. Det finns möjligen idéer, vi ska hoppas det, vi ska uppmuntra dem och vi ska se till att de får komma igång. Att de får lite humankapital och också verkliga pengar för att kunna utveckla idéerna. Slutar vi med det tror jag att vi gör en jättestor miss. Det är inte bara att gå till banken och låna pengar idag, så det har blivit ännu viktigare än vad det har varit tidigare.

    Nu ska inte den här debatten handla om Ålands Utvecklings Ab egentligen, här handlar det om hur vi redovisar. Där håller jag med, det behöver vara tydligare, bättre redovisning så att alla förstår. Alla förstår hur viktigt det här är.

    Ltl John Holmberg, replik

    Vi ska minnas hur stor den verkliga insatsen är från Ålands Utvecklings Ab. Jag tror inte att ett bolags förverkligande står och faller med den insatsen. Det är en bra hjälp och säkert en bra kunskap att få med sig in i en bolagsstyrelse. Om inte en idé håller vid en bankgenomgång, ringer det en liten varningsklocka för mig. För mig är skattebetalarnas pengar prio ett. Visst ska vi främja entreprenörskap och ett blomstrande näringsliv, men det ska finnas gränser för allt. Jag vill inte riskera skattemedel på dylika satsningar som har gjorts. Jag tror att det finns flera andra bättre sätt som kan främja vårt näringsliv.

    Ltl Tage Silander, replik

    Vi ska ta vara på de goda idéerna också, hur man kan göra. För min del tror jag att riskkapitalbolag av de här slaget har en funktion om det sköts rätt. Man ska inte ha förväntningarna att man kan göra exitar som finansierar fortsatta satsningar hela tiden, det kommer aldrig att lyckas. Jag tror att man ska sätta in pengar i sådana här bolag för att få en utveckling. Vi ska komma ihåg att de pengar vi använder till mycket annat kommer från företagande. Vi borde hjälpa företagandet istället för att dra in på olika möjligheter.

    Ltl John Holmberg, replik

    Jag blir lite förvånad, ltl Silander har många gånger upplevt som en riktig moderat, men idag upplever jag en annan sida av ltl Silander. Menar ltl Silander att vi ska lagstifta så att det ska vara möjligt att föra in offentliga medel årligen till ett offentligt riskkapitalbolag? För någon annan möjlighet finns det ju inte att tillföra pengar för att kompensera misslyckade satsningar. I stora hela, ett riskkapital är mycket positivt, men jag tror att Åland är för litet. Vi behöver ha andra lösningar. Vi har många olika organisationer på Åland som kan samverka kring projekt som Smart Marina t.ex. I budgeten gav jag också ett förslag på att vi ska hitta ett nätverk, ett nav, som kan samla alla idéer. Det gör vi inte ens idag fast vi har ett Ålands Utvecklings Ab. Vi har ett stort, brett paraply, det borde bli mycket smalare och därmed kan vi också skjuta smalare.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, fru talman! Jag kommer att ägna mitt anförande helt och hållet åt Ålands Utvecklings Ab. De som har tittat i årsredovisningen för år 2018 kommer alltid revisorernas berättelse längst bak där de har granskat olika saker. I årsberättelsen för år 2018 skriver man så här: ”Bolagets revisorer har i revisionsberättelsen för år 2017 givit en anmärkning för felaktig användning av medel som bolaget erhållit som lån, för att investera och förvalta i enlighet med ERUF-programmet för Åland. Dessa medel får inte blandas med bolagets övriga verksamhet. Ägarstyrningen av bolaget bör stärkas.”

    Min första fråga till landskapsregeringen som för tillfället inte finns på plats men har möjlighet att återkomma; hur har ägarstyrningen av bolaget stärkts? Går man in på Ålands Utvecklings Ab:s hemsida ser man att styrelsen för år 2019 finns angiven, men den nyvalda styrelsen som landskapsregeringen har utsett finns inte på plats. Så min första fråga till landskapsregeringen, hur har ägarstyrningen av bolaget stärkts? Jag tycker att frågan är relevant.

    Går man sedan vidare blir min nästa fråga till landskapsregeringen: Hur är det möjligt att landskapsregeringens bolag, som ändå omsätter miljoner, inte kan producera en verksamhetsberättelse så att den finns tillgänglig i september? Ytterligare ett stort frågetecken riktat till landskapsregeringen. Inget privat bolag, ingen privat ägare skulle acceptera att du i september fortfarande inte har fått en verksamhetsberättelse eller någon som helst indikation för år 2018. Det är inte okej att handskas med skattemedel på det viset. Landskapsregeringen har vid flertal tillfällen påtalat indikationer på att vi kommer gå i en lågkonjunktur. Man har också vid flertalet tillfällen påpekat att BNP utvecklingen inte är i den storleksordningen som den borde vara. Därför blir min tredje fråga till landskapsregeringen, vilka åtgärder och vilka styrningsdirektiv har givits till Ålands Utvecklings Ab? Det måste väl ändå vara tänkt att Ålands Utvecklings Ab ska vara med i ledarposition framledes, för att främja och stötta det åländska näringslivet. Indirekt också oss ålänningar och vår välfärd. Det är de tre frågorna som jag ställer till landskapsregeringen.

    Det är sällan jag i finans- och näringsutskottet brukar vara orolig, på riktigt alltså. Sedan kan man stå här i talarstolen och jama på om det ena och de andra, mest för att retas med landskapsregeringen, ibland. När det gäller Ålands Utvecklings Ab, det är många miljoner i omlopp, där jag är orolig på riktigt. Det är fullständigt omöjligt för finans- och näringsutskottet att få information om hur ägarstyrningen ser ut, ännu mindre vem som äger vad. Det finns inget dokument som man kan få, så känner jag en stor oro. Det är inga 16 000 € vi pratar om här. Det är belopp i miljonklassen och jag vill att landskapsregeringen redovisar och svarar på de tre frågorna som jag har ställt. Tack.

    Ltl Lars Häggblom

    Fru talman! Jag föreslår att årsredovisningen bordläggs till inkommande onsdag.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Tack talman! Innan jag glömmer bort det så ber jag att få understöda ltl Häggbloms förslag till bordläggning till nästa plenum.

    Ett tag var jag frestad att ta replik på ltl John Holmbergs anförande kring Ålands Utvecklings Ab, som nu har lyfts till följd av det som står i betänkandet över årsredovisningen, vilket faktiskt gjorde mig rätt så bekymrad.

    Om man delar upp det jag har tänkt säga i två delar, tar jag först det som ltl Holmberg reste, att Åland skulle vara för litet för att ha ett riskbolag. Jag tror att det kanske är precis tvärt om. Åland, till följd av sin litenhet, är verkligen i behov av ett offentligt riskkapitalbolag som gör de sakerna som andra inte gör. Min bakgrund i Ålands Utveckling Ab och Ålands Fastighets Ab är att jag under den förra perioden var en av styrelsemedlemmarna i bolagen. Jag hade väl någon slags uppfattning om vad bolagen egentligen gör innan jag gick in i styrelserna. Styrelserna är alltså 100 % politiskt tillsatta och de är ett verktyg för de partier som formar en regering. Min uppfattning om de båda bolagen var nog rätt diffus innan man riktigt kunde se vad de gjorde. Jag måste säga att slutresultatet av det som hänt inom Ålands Utvecklings Ab och senare inom Ålands Fastighets Ab, är faktiskt bolag jag inte tror skulle funnits annars. Jag tror att vi sett bolag växa fram under ledning av landskapets riskbolag, som inte skulle ha vuxit fram av sig självt. Åland är en liten plats och väldigt mycket är fast i vem som driver frågor, det vet vi att stämmer. Det är inte strukturerna som är de viktigaste, utan det handlar om personfrågor. I Ålands Utvecklings Ab/Ålands Fastighets Ab, har vi genom åren haft turen att dels haft väldigt engagerade styrelser som jag faktiskt tror har gjort skillnad, och väldigt insatta och engagerade tjänstemän i bolaget som har haft förmågan att få med sig även andra investerare. Ibland har dessa investeringar gått på tok, sådant händer med investeringar, ibland har de faktiskt blivit ganska stora framgångar. Sammantaget menar jag nog att enligt min mening tror jag att det är klokt av ett landskap som Åland att ha ett riskbolag. 

    Det här leder mig vidare till nästa del av det som jag skulle vilja säga. Jag noterar en tuff kritik mot sättet på vilket bolaget har skötts i betänkandet från finans- och näringsutskottet. Dels i form av att man har varit slarvig, så vitt jag begriper, med verksamhetsberättelserna och inte berättat vad man har gjort. Dels för att man har pantsatt så kallade ERUF- medel på ett sätt som inte står i samklang med lagen. Vilket naturligtvis är illa, man måste följa lagen. Själva bakgrunden till pantsättningen av ERUF- medel, mitt minne sviker lite exakt hur det gick till, men hur som helst var avsikten att bolaget skulle ta över riskkapitaliseringen av nya bolag från näringsavdelningen. Skälet till det var att näringsavdelningen uppfattades som ganska stelbent när det handlar om att sätta igång nya verksamheter. Här passade Ålands Utvecklings Ab väl in i bilden, av det skälet att man trodde att man inte skulle behöva gå hela den byråkratiska vägen för att vara med och starta nya bolag. Det var själva tanken bakom kapitaliseringen i form av ERUF- medel. Ålands Utvecklings Ab skulle göra det som näringsavdelningen då gjorde. Om det här var ett riktigt beslut vet jag inte, men avsikten var verkligen den bästa. Att man lite mer snabbfotat och lite smidigare skulle kunna sätta fart på olika bolag. I vissa fall har det här hänt. Jag tror t.ex. inte att vi skulle ha en fiskfabrik på land i Eckerö utan Ålands Utvecklings Ab och Ålands Fastighets Ab. De finansierade inte allt, långt därifrån, men de var med som en katalysator till övriga investeringar för att det skulle bli verklighet. Var det rätt? Ingen kan säga. Man kan tycka att det är fel att landskapet och samhället gör en sådan insats, man kan också tycka att det är rätt att det hände. Det är upp till betraktaren själv att fatta beslut om det. Jag tror att det kanske inte skulle stått en fiskfabrik där idag om man inte hade haft viss hjälp av samhällets bolag. Mot den här bakgrunden finner jag det ganska förvånande att man, från finans- och näringsutskottet kunde man nog ha kostat sig på ett lite fylligare resonemang kring varför man har gjort som man har gjort kring Ålands Utvecklings Ab. Det som står där, det får åtminstone mig att göra analysen att man vill lägga ner det. Om det är riktigt eller inte vet jag inte. Min analys av det som står i betänkandet, med tanke på att utskottet är sammansatt av representanter från regeringspartierna, pekar jag mot att man står inför att lägga ner landskapet Ålands riskbolag. Det tycker jag är olyckligt och det vill jag säga. Tack.

    Ltl John Holmberg, replik

    Ltl Pettersson benämner Ålands Utvecklings Ab som landskapsregeringens verktyg. Här i salen brukar vi ofta säga att vi politiker inte ska lägga oss i driften av olika saker. Det ska ner på kommunal nivå, det ska tjänstemän sköta. Jag förstår inte riktigt var i framgångssagan det ligger hos ett riskkapitalbolag att det är politiker som sitter och styr verksamheten. Inte alls i min värld. Sedan undrar jag hur ltl Pettersson tänkt finansiera ett riskkapitalbolag. Om nu antal exitar, som inte är så noga med att de är så många och så lyckade. Någon gång tar pengarna slut. Var ska pengarna komma in igen? På rätt sätt, juridiskt korrekt. Jag sade att Åland är för litet. Åland är inte för litet för entreprenörskap, det har många företagare bevisat varje dag. Den kritiska massan, som gör att man kan gå in med ett riskkapital i ett nystartat bolag, är för liten därför att den konkurrensen blir för låg. Sannolikheten att Ålands Utvecklings Ab aldrig kan gör en exitar ur ett sådant bolag är för stor jämfört med i våra närregioner.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Jag tror att om ltl Holmberg skulle ha vinnlagt sig om att analysera vad som hänt genom åren i Ålands Utvecklings Ab, har jag en bestämd känsla av att kolumnen för plus skulle bli större än kolumnen för minus. Väldigt många av dem i kolumnen plus är av den karaktären att jag tror kanske inte de skulle hänt om man inte skulle ha haft ett riskbolag som skulle varit kontrollerat av landskapet.

    Att där är en politisk tillsatt styrelse, det är jag absolut ingen vän av. Det tror jag inte är någon lösning någonstans och det har jag inte heller sagt, snarare tvärt om. Jag menar att landskapet nog kan använda ett riskkapitalbolag som ett väldigt bra och smidigt verktyg för att nå det man egentligen vill. Alltså fler entreprenörer och fler företag.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tittar vi historiskt på Ålands Utvecklings Ab så har det funnits lyckade satsningar och som kanske heller inte skulle blivit av utan Ålands Utvecklings Ab, men det är en hypotetisk tankegång. Då ställer jag mig frågan, varför är Ålands Utvecklings Ab: s ekonomi där den är idag? Om slutresultatet, nettot, ska vara på plus, det förstår jag inte. Missförstå mig rätt, vi behöver absolut från offentligt håll kunna stödja nya satsningar, entreprenörskap och näringslivet. Det jag vill säga är att den modell som Ålands Utvecklings Ab har varit och är just idag, är inte rätt modell. Enligt mina tankegångar iallafall.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Skälet till att man är där man är idag är nog ganska enkelt, man har helt enkelt inte sålt. Skälet till att man inte har sålt är antagligen att man inte har uppfattat att man har fått ett tillräckligt högt pris för de innehav som man sitter på. Vi såg t.ex. i början på året så försökte bolaget sälja aktier i olika former av innehav. Jag vet inte hur det har gått och det hade jag gärna sett ett resonemang kring, från utskottets sida också. Hur har man skött den här biten? Faktum är att den styrelse som har burit ansvaret för bolaget under de senaste fyra åren är till 100 % tillsatt av och kontrollerad av Ålands landskapsregering.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Ltl Jörgen Pettersson sade i sitt anförande att det skulle varit olagligt att pantsätta ERUF-miljonen. Det har vi inte skrivit från utskottet. Det är heller ingenting vi kan läsa i handlingarna eller påstå att det är så. Jag ville bara svara på att vi inte har konstaterat att det är olagligt. Däremot står det i revisionsanteckningen att det är felaktigt gjort. Jag ville bara förtydliga att vi inte har konstaterat att den är olaglig.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    I den mån som jag uttryckte det på det viset var nog det en slip med tungan. De enda som kan konstatera att något är olagligt är en domstol, någon sådan är vi alltså inte. Det var ett förtjänstfullt påpekande. Man får likväl intrycket av att det som har skett har inte varit i enlighet med reglerna av något skäl som jag inte är tillräckligt insatt för. Då ska man naturligtvis göra om och göra rätt. Jag menar fortsättningsvis att ansvaret vilar på Ålands landskapsregering som i första hand satte dit pengarna och ville att bolaget skulle utföra en tjänst, och sedan inte är beredd att finansiera bolaget för att genomföra den här tjänsten. Det skapar en märklig bild.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Anledning att det är felaktigt är ganska enkel, man pantsätter andras medel. Det är det som är felaktigt. Vad gäller ltl Petterssons undringar kring fyllighet i vårt betänkande kan jag bara konstatera att all information som utskottet tar del av inte är offentlig information. Till den delen kan man inte alltid redogöra för precis allting. Det måste ltl Pettersson känna till, som också varit ordförande för finans- och näringsutskottet tidigare. Det tycker jag att ledamoten torde känna till. Mer än så vill jag inte säga.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Det är nog riktigt att det är mycket av det som sägs i utskottet som inte bör föras vidare. I det här fallet har vi nu att göra med ett riskbolag som är Ålands enda offentliga sådant. Det har funnits i ett antal decennier vid det här laget och det har gjort väldigt mycket för företagande på Åland och där man nu, att döma av det som vtm Veronica Thörnroos sade tidigare idag, tycks ha bytt styrelse. Om man inte ens har berättat om det på en hemsida, då skapar det en bild av att något har hänt som verkligen är märkligt. Man har tagit bort förtroendet för den gamla styrelsen och man har inte berättat det på något sätt. Det väcker frågor hos mig som jag gärna skulle vilja ha svar på.

    Talmannen

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Lars Häggblom, understödd av ltl Jörgen Pettersson har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 25 september 2019.

    Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

    Ärendet bordläggs till plenum den 25 september 2019.

    De ledamöter som står kvar på listan får möjlighet att uttala sig.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! Ibland måste man ändra sin politiska inriktning. Utgående från det som finans- och näringsutskottet kommer med och när jag hörde vtm Veronica Thörnroos berätta om hur det ser ut i Ålands Utvecklings Ab, undrar jag om det ännu är någon idé att stoppa in pengar i det bolaget längre. Jag har sagt politiskt att vi bör ha ett riskkapitalbolag och att detta bolag behöver vara aktivt och hjälpa småföretag att komma igång. Men om det är så här illa ställt, som det nu framkommer, så ska man inte kasta nya, goda pengar efter dåliga pengar. De blir inte bättre då, utan då blir de också besmittade. Nog är det beklagligt att det har gått så här och att landskapsregeringen inte har gjort något åt det. Nu har vi utbildningsministern här, vi har inte näringsministern eller lantrådet här som skulle kunna svara på det här. Vad har man för framtidsplaner i nuvarande regering? Hur har man låtit det gå såsom det har gått? Bolaget är mer eller mindre bankrutt, rätta mig om jag har fel. Jag har trott att det här har varit något som vi ska jobba vidare på och som skulle vara bra för det åländska samhället. I synnerhet om vi kanske går ner i en lågkonjunktur så skulle det vara viktigt att vi har ett sådant här bolag. Nu kanske jag ändrar mig, vilket jag också sagt, att man behöver gå in med stöd och sådant från landskapsregeringens sida och titta på stödformen i kommande regering. Man behöver inte gå ut med pengar, men man bör göra borgensförbindelser så att små företag och andra har möjlighet att starta. Då krävs det direkta borgensförbindelser från landskapets sida, inte pengar. Det är kanske den inriktningen man i framtiden bör gå på och glömma bort de här riskbolagen som nu inte heller ska vara hemliga sällskap där vi här i plenum inte ska få veta vad som händer i bolagen och offentlighetsprincipen gäller då inte i de här. Vi bör se på, när en offentlighetslag kommer, att det i offentliga bolag ska vara transparens. Vi ska veta vad som händer, hur man gör. Det här är politisk kultur som jag inte gillar, att man ska hemlighålla. Då tror jag att man kanske inte ska ha de här bolagen. Den här debatten har gjort att jag kanske måste ompröva mitt tidigare förslag att man borde stoppa mer pengar i Ålands Utvecklings Ab. Tack.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack ltl Häggblom, jag tror det är första gången på snart fyra år som jag har anledning till att ge beröm åt ltl Ber Häggblom. Jag är av samma åsikt. Det behövs satsningar och modeller, strukturer som kan hjälpa vårt entreprenörskap och näringsliv, men det här är fel struktur och modell. Hur det har gått såhär för Ålands Utvecklings Ab, jag säger det här för fjärde gången i mikrofonen inom en timme. Det är när antalet exitar inte är bra och inte tillräckligt många. Då går det såhär för pengarna tar slut någon gång. I och med att pengarna inte bara kan läggas in hur som helst så sinar det på fel sida av likamedtecknet.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Det är bara så att det här inte är något att satsa på i framtiden. Till den delen är vi ense ltl Holmberg och jag. Vi måste se nya möjligheter och utvecklingsmöjligheter för det åländska näringslivet. Den här dörren verkar vara stängd.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Jag tyckte det var väldigt bra att man lyfte fram det här med offentlighetslagen och att vi måste garantera öppenhet i våra offentliga bolag. Det är något som ltl Bert Häggblom och jag har jobbat väldigt aktivt för i Mariehamns stad, men som vi också nu borde införa i våra andra offentliga bolag. Här är det endast via lagstiftningen som vi kan få en bra förändring i den här frågan. Det är glädjande att se att vi åtminstone ser eniga kring den här frågan.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Jag hoppas också att kommande lagting kan vara eniga om att det ska vara öppenhet och transparens i offentliga bolag. Det finns de som vill gömma undan saker och ting, det är jag emot.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Det viskas här i bänkarna från sidorna att nej, så det kan hända att det inte är så lätt att hitta enighet som ledamoten lyfter fram. Vi har redan exempel både i finsk och svensk lagstiftning så månne vi på Åland inte skulle kunna vara lika bra.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Det bästa är att man inte behöver vara eniga, huvudsaken är att vi når en majoritet som har den åsikten.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ärendet bordläggs till den 25 september.

    För kännedom

    6        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2019

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 28/2018-2019

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2018-2019

    Budget motion BM 71/2018-2019

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 25 september 2019.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls den 25 september 2019 kl. 13.00. Plenum är avslutat.