Behandling av kläm
Upphandlingen av elhybridfärja S 3/2018-2019
Utdrag ur protokollet
1 Godkännande av statsrådets förordning om tilläggsprotokoll till Världspostkonventionen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 21/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 8/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 8/2018-2019
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 22/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 9/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 9/2018-2019
Första behandling efter bordläggning
3 Ny landskapslag om barnomsorg och grundskola
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 23/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2018-2019
4 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2019
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 28/2018-2019
Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2018-2019
Budgetmotion Hudcancerscreening BM 71/2018-2019
5 Upphandling av elhybridfärja
Ltl Harry Janssons klämförslag
Landskapsregeringens svar S 3/2018-2019-s
Ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål S 3/2018-2019
Enda behandling efter bordläggning
6 Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2018
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2018-2019
Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2018-2019
Plenum börjar
Närvaroregistrering.
Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om frånvaro från plenum 25-27 september på grund av privata angelägenheter.
Lagtingsledamoten Igge Holmberg anmäler om frånvaro på grund av sjukdom.
26 ledamöter närvarande.
Antecknas.
Meddelande
Ärende nr 5, upphandling av elhybridfärja, avförs från dagens lista och upptas till behandling fredagen den 27 september.
Antecknas.
Andra behandling
1 Godkännande av statsrådets förordning om tilläggsprotokoll till Världspostkonventionen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 21/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 8/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 8/2018-2019
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall.
Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
2 Godkännande av statsrådets förordning om sättande i kraft av det enligt avsnitt 1.5.1 i bilaga A till den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 22/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 9/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 9/2018-2019
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.
Diskussion.
Ltl Harry Jansson
Talman! För formens skull vill jag upplysa samtliga närvarande idag i lagtinget att lag- och kulturutskottet förordar att lagtinget inte ger sitt bifall till den föreslagna förordningen.
Talmannen
Begärs ordet ytterligare? Diskussionen är avslutad. Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget i enlighet med lag- och kulturutskottets betänkande.
Kan lagtinget enhälligt besluta att lagtinget inte ska ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt beslutat att inte ge sitt bifall till förslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling efter bordläggning
3 Ny landskapslag om barnomsorg och grundskola
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 23/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2018-2019
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Harry Jansson
Tack talman! Ärade kolleger! Vid måndagens plenum höll jag det anförande som berörde lag- och kulturutskottets betänkande där vi efter en gedigen genomgång av lagförslaget har kommit med ett helt enigt betänkande om hur lagtinget samfällt borde hantera lagförslaget.
Under debatten framkom olika synpunkter, bl.a. på detta med att sammanföra religions- och livsåskådningsämnet till ett enda. Jag tycker att det är viktigt - i och med att jag inte underströk det i måndags - att betona att när det gäller lagtingets ställningstagande rörande dessa frågor så är det naturligtvis upp till var och en ledamot att göra sina egna bedömningar. Ingen kommer att rynka på näsan åt dem som inte tycker lika som lag- och kulturutskottet.
Som vanligt när det gäller den här typen av lagförslag, som är oerhört omfattande och där det är ett oerhört omfattande hörande, så är det naturligt att vi i utskottet har en fördel. Vi har direkt på plats hört en mängd sakkunniga och vi har gjort besök hos Rädda Barnens ungdomscafé m.m. Då bildar man sig naturligtvis en uppfattning.
När det gäller religionsämnet ihop med livsåskådning så kan jag inte låta bli att säga att vi också har hört dåvarande biskopen Björn Wikström och också där fått ett stöd för lagförslagets anda och mening om att försöka föra samman eleverna så att man får en samsyn om samhällets grunder. Märk väl dock, som vi betonar, att man ska värna om de traditioner som det åländska samhället vilar på.
Jag sade också i måndags att jag skulle återkomma till frågan om behörighet och det gör jag nu. Jag vill understryka att jag välkomnar att utskottet har varit mycket tydligt när det gäller att understryka att vi måste få en ordning som gör att behörighetsvillkoren utformas så, att den som har en svensk lärarutbildning inom lärarskrået automatiskt ska ha behörighet att undervisa i de årskurser som de är specialutbildade för. Det följer den uppfattning som också självstyrelsepolitiska nämnden har anfört i ett tidigare utlåtande gällande självstyrelsepolitiska redogörelsen i år.
När det gäller frågan om behörighet för svenskutbildade ålänningar och andra så har vi haft ett fall som har uppmärksammats. För dem som är av känslig natur bland lagtinget, så vill jag understryka att jag kontrollerat med läraren Henrik Löthman att vi också här kan diskutera hans speciella situation och ta det som exempel på varför den här frågan måste tas på största allvar.
Sonderingar med motsvarande finska myndigheter, ansvariga och sakkunniga gällande just godkännande av yrkesbehörighet har nämligen kommit till slutsatsen, att skulle den här bedömningen ha gjorts på den finska sidan så skulle Henrik Löthman ha varit behörig att undervisa i årskurserna 1-6 utan något som helst krav på komplettering från vederbörande persons sida.
Våra egna myndigheter, som ska värna om våra ungdomar, kräver en anpassningsperiod under ett år. Då förstår vi alla att vi här har en situation där det påverkar den drabbade på ett synnerligen oskäligt sätt. Det påverkar Henrik Löthman och hans familj ekonomiskt. Frågan är om han överhuvudtaget ska stanna kvar på Åland när hembygden vänder ryggen till. Det är därför som den här frågan är oerhört central och måste få den uppmärksamhet som den förtjänar.
Det är ju inte våra ungdomars eller andras fel att man söker sig till den svenska sidan för att få utbildning som motsvarar en specialutbildning för vissa ålderskategorier.
Talman! Tyvärr har vi ett sådant system idag - om det här fortsätter enligt nuvarande regims åsikt - att de ska fara till Finland och skaffa sig ett godkännande för att få undervisa i Finland i årskurs 1-6. Och då skulle man ändå underkännas när man kommer hem och vill undervisa i en åländsk skola.
Nej, det är tur i oturen att Henrik Löthman har drabbats. Men det här visar vilket godtycke som har präglat behandlingen av våra egna ungdomar. Och om det är något som jag vänder mig emot så är det att vi ska använda vårt system och vår status som eget utbildningsland för att stoppa våra egna ungdomar från att komma hem. Konklusionen blir ju att vi idag har ett system som hellre ser ett stort antal vikarier som i värsta fall överhuvudtaget inte har någon utbildning inom skolvärlden. Men de kan jobba som vikarier, visserligen under ett års förordnanden. Men det är bättre än att välkomna hem sådana som faktiskt har en utbildning.
Jag välkomnar sannerligen utskottets linjedragning här. Jag har till och med tagit mig fräckheten att uppmana utbildningsavdelningens tjänstemän att göra en självrättelse av Henrik Löthmans fall. För någonstans är måttet rågat i hur man hanterar vår egen befolkning. Kalla det självsvådligt av en politiker. Men jag skyr inga medel när det gäller att slå ner på orättvisor som vår egen självstyrelseförvaltning producerar som ett hinder för våra egna ungdomar. Om det är någon fråga som har gjort mig upprörd under den här perioden så är det faktiskt denna.
Vi får se hur kommande landskapsregering agerar. Det har också aviserats ett ändringsförslag som jag ska återkomma till och kommentera, men nu nöjer jag mig med detta anförande. Tack talman!
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Jag har också deltagit i utskottets behandlingar och hört Henrik Löthman, som tydligen var okej med att vi nämner hans namn i de här sammanhangen.
Jag kommer dock inte ihåg några diskussioner om att det skulle vara helt fritt fram och grönt ljus för att en person som har studerat t.ex. för förskola till trean att få jobba 1-6 i Finland men inte på Åland. Kan ledamot Jansson vidareutveckla vad han baserar detta på. Jag måste ha missat det under hörandet. Men jag antar att ledamoten med sin gedigna juridiska erfarenhet kan förklara varför det är så och om det är så.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Tack ledamot Wikström! Frågan är berättigad. Det viktiga att understryka är att ingen åländsk politiker, som jag vet, har tänkt sig att den som är utbildad vid ett svenskt lärosäte skulle utbilda för någonting annat än det man är specialutbildad för. Det vill jag understryka. Det är också utskottets uppfattning, vilket framgår av betänkandet.
Det intressanta med Henrik Löthman, som här på åländsk botten ställts inför en situation med en anpassningsperiod på ett år medan han enligt motsvarande finska bedömning skulle vara berättigad att redan nu få undervisa i årskurs 1-6 utan minsta krav på tilläggsåtgärder i någon form, varken läroprov - om vi kallar det så - eller en anpassningsperiod. Det är det som gör att jag anser att vi har ett system idag som inte tar tillvara våra utbildades resurser och kompetens.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Ja, vi hade ett långt och givande samtal just med Löthman. Jag tror att allihop som satt i utskottet bekymrades över detta då han har den här utbildningen samt en gedigen erfarenhet och gärning bakom sig. Han har jobbat med svåra situationer och svåra elever och han har haft en handledare som är väldigt tung inom specialpedagogiken, och det förvånade oss stort att inte detta erkänts som tillräcklig erfarenhet för att uppfylla de här kraven.
Men min fråga kvarstår ändå. Varför torgför ledamoten att om Löthman fiktivt hade sökt jobb i Finland så hade han per automatik fått jobb i en 1-6 skola? Vad baserar ledamot Jansson det påståendet på?
Ltl Harry Jansson, replik
Tack ledamot Wikström! Då förstår jag det bättre. Utgångspunkten är nämligen den att vi har ett system idag som säger att vi ska göra som i Finland. Vi åberopar finsk lagstiftning - vilket man också gör i Henrik Löthmans beslut - trots att vi är ett eget utbildningsland, vilket jag betonade. Vi har förstås en egen lag om yrkeskvalifikationer, men den är naturligtvis samma. Det är ju en EU-grej från början.
Man kan säga att man på finsk sida kommer till en helt annan slutsats om den sammanlagda kompetens och yrkeserfarenhet som Henrik Löthman besitter än vad vår egen myndighet gör, som kommer till någonting helt annat. Och som jag sade så får det ju förödande konsekvenser då. I värsta fall tappar vi en kompetent och omtyckt kraft på grund av att man utsatts för en ekonomisk osäkerhet under två arbetsår. Tragiskt!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag fick precis före plenum inleddes en fråga från allmänheten som rör komplettering ifall man har studerat på den svenska sidan och sedan kompletterat ett år här. Är man då också behörig i Finland om man flyttar t.ex. till Ekenäs eller till Vasa? Är det någonting som utskottet har hunnit fördjupa sig i under processen?
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Tack vtm Törnroos för en jättebra fråga! För att dra det ur minnet här så har vi olika system också när vi jämför Åland med Finland i det här fallet. På den finska sidan handlar det mera om att faktiskt jämställa examina. Man konstaterar att man är jämställd, utan desto mera, medan man här går mycket djupare in och börjar undersöka i övrigt.
Det är ju det som man inte kan förstå hur vi kan ha olika system eftersom grunden är densamma. Det är svårt att förstå varför vi har en utbildningsavdelning som har en annan praxis i hanteringen av våra egna ungdomar. Jag måste undersöka det.
Jag tycker att det är tur i oturen, otur för Henrik Löthman men jättebra för att folk ska förstå systemfelet som vi har idag.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det kan ju inte vara så att om en ung person som utbildat sig i Sverige och kanske läst årskurs 0-3 - vilket är den första delen i grundskolan där - och sedan flyttar till Åland och kompletterar ett år för att bli behörig på Åland, de facto skulle ha varit behörig på den finska sidan utan den åländska kompletteringen. Om det är detta som är fallet så då är det riktigt snett i det system som vi nu håller på att skapa.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag kan bara hålla med vicetalmannen om att det är ett mycket märkligt system som vi har. Skillnaden är - vilket jag vill understryka - att det handlar väl om att man i Finland inte ansöker om behörighet utan man ansöker om att få en jämställd examen godkänd.
Det är viktigt att understryka att ingen har tänkt att våra barn ska få en sämre undervisning, utan vi ska ta tillvara det faktum att vi har ett stort antal - ungefär 40 åländska ungdomar just nu - som utbildar sig till lärare och där de är specialutbildade för vissa årskurser.
Med tanke på att det här lagförslaget innehåller en samordning av barnomsorg och grundskola så är också det en omständighet som gör att vi borde välkomna att vi kan ha färdigt utbildade lärare som kan ta hand om förundervisning och upp till årskurs tre.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Jag blir ännu mera konfunderad efter att jag hör utskottsordföranden, för det är som om jag inte skulle ha läst samma lag.
Om man har läst en kandidatutbildning i Sverige och har behörighet att jobba i årskurs 1-3 så kan man ju inte säga att man per automatik ska få behörighet att jobba i årskurs 1-6 som med en magistersexamen. Det är ju absurt att man ska få behörighet för en mycket större årsgruppskurs. Det är som att säga att ”jag har studerat till närvårdare men efter att jag har jobbat lite på sjukhuset så kan jag plötsligt bli sjukskötare”, bara per automatik. Inte kan vi ju hålla på med sådant!
Jag vill ha ett förtydligande, för jag förstår på riktigt inte vad du säger nu!
Ltl Harry Jansson, replik
Jag försökte faktiskt upplysa ledamoten om hennes faktafel redan i måndags i samband med ledamotens anförande. Ingen åländsk politiker, vad jag vet, har talat för att en svensk lärargrundutbildning för vissa årskurser skulle tillämpas automatiskt i årskurs 1-6 i åländska skolor. Förstår ledamoten? Ingen har sagt det!
Men utgående från fallet Henrik Löthman anser man från finska sidan att han i ljuset av sin sammanlagda erfarenhet och lärarutbildning per automatik skulle ha rätt att göra det på finska sidan i årskurserna 1-6.
Hoppas det blev tillräckligt tydligt, annars får vi ta det skriftligt senare.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Det sätter ju kommunerna i en ganska svår situation eftersom vi har tjänster för årskurserna 1-6, vi har inte 1-3 tjänster. Eller är det något som man ska börja införa? Åtminstone tycker inte jag det. Jag tycker att man mer och mer ska gå mot 1-9 skolor. Snarare ska man ju fortbilda sig vidare så att man är behörig också på högstadiet i det kommande pedagogiska och i det nuvarande pedagogiska systemet. I sådana fall är det ju en kraftig tillbakagång anser jag, och att man dessutom blandar in att man som obehörig har hoppat in som obehörig speciallärare och däremellan dessutom plötsligt skulle kunna få speciallärarbehörighet. Alltså man pratar ju alldeles fullständigt ”rådd” anser jag. Jag blir faktiskt väldigt upprörd över det här.
Att sedan ta en enskild person som exempel där inte någon här i lagtinget har läst vad den här människan har gjort. Det må vara att jag säkert har läst om det i tidningarna, men inte har jag ju sett och gjort någon bedömning utifrån det. Jag anser att det är en direkt attack mot våra tjänstemän. Är det lämpligt? I lagtinget!
Ltl Harry Jansson, replik
Jag tycker att det är mycket bra att vi värnar våra tjänstemän, men de sitter inte på någon ”jäkla” pedistal någonstans eller att deras göranden och låtanden inte får granskas. Det är vi som ansvarar för det åländska samhället och för våra åländska ungdomar, inte tjänstemännen! De ska tillämpa de system som vi har.
Om man på finsk sida anser att en ålänning är behörig att undervisa i årskurserna 1-6 och våra egna tjänstemän underkänner det helt - och till och med kräver ett års extra skolgångsinsatser för att bli behörig - är det då inte någonting som är fel?
Jag beklagar att Henrik Löthman inte har så mycket förtroende för ledamot Kemetter så att hon inte har kunnat få ta del av hans handlingar. Men hela utskottet har fått ta del av samtliga papper som rör Henrik Löthman.
Talmannen
Nu manar talmannen till en saklig debatt i fortsättningen!
Replikväxlingarna är därmed avslutade.
Ltl Axel Jonsson
Tack fru talman! Som ni säkert har noterat på bänkarna, så avser vi lägga ett ändringsförslag för att fortsätta den här diskussionen om lärarbehörigheterna från Ålands Framtids sida.
Vi tycker förvisso att skrivningarna i utskottsbetänkandet är bra, men samtidigt så saknar vi i lagen en bestämmelse som faktiskt skulle underlätta och ge en lagstadgad rätt för lärare att jobba på Åland.
Det förslag som vi lägger går ut på det att vi i lagen skulle skriva in de ambitioner som utskottet har i sin motivering och som man efterfrågar att landskapsregeringen ska vidta och att man ska skriva in dessa målsättningar i en förordning. Vi menar att det här behöver finnas redan på lagnivå så att en lärare som är utbildad i Sverige eller i ett annat europeiskt land kan, med stöd av den här lagen, söka ett jobb och säga att ”jag har behörighet - det står i grundskolelagen - att söka det här jobbet”. Man ska inte behöva utsätta sig för en bedömning av tjänstemännen och en prövning där man utvärderar meriter osv. Åtminstone i de fall där man har en högskoleexamen med pedagogisk inriktning som ger behörighet i ett annat EES-land, alltså i EU eller i Norden, Lichtenstein och Island. Har man en högskoleexamen med pedagogisk inriktning som ger behörighet att verka där inom barnomsorgen eller i grundskolan så ska det också per automatik ge behörighet att verka på Åland.
Det har framförts - när vi har diskuterat de här förslagen - om det här kan innebära att vem som helst från hela Europa kan komma hit och söka lärartjänster. Om man tycker att det är ett problem så kan man diskutera det, jag tycker kanske inte det. Särskilt inte om man betänker att vi kräver att våra elever ska kunna svenska för att kunna undervisa i våra skolor. Jag tycker att det sätter fingret på en viktig fråga som jag tycker att man missar i den här diskussionen. Ska vi diskvalificera personer som söker tjänster på grund av behörighet eller på grund av deras kompetens i det enskilda fallet? Jag menar att om man har en lärarutbildning från ett annat EU-land och söker ett jobb här och så kommer det en annan sökande som har bättre meriter och som har en femårig utbildning i stället för en treårig utbildning, så då kan vi ju överlåta åt skolan att fatta beslutet att välja den lärare som man tycker är mest kompetent. Vi behöver inte diskvalificera dem redan på behörighetsgrund.
Jag tycker verkligen att det vore dags för lagtinget, och för Åland, att ha en lite mera flexibel lagstiftning på det här området. Att inte vara så fokuserade på behörigheten utan att lita på våra kommuner och på våra skolor att de kan göra den här bedömningen att anställa de lärare som man tycker att har den bästa kompetensen - åtminstone om man uppfyller det grundkrav som framkommer av vårt ändringsförslag - att man ska ha en högskoleexamen med pedagogisk inriktning. Har man det - en sådan examen från ett annat EU- eller EES-land - då borde man väl vara behörig att jobba också i en åländsk skola.
Det blir märkligt - vilket belystes ganska väl i det tidigare anförandet - att det på något sätt byggs murar mot Sverige och Europa men samtidigt så breder vi ut någonslags blomsterprydd röd matta mot Finland i en lag som reglerar vår utbildning och som gjuter grunden till vår svenskspråkighet här på Åland och svenskspråkigheten i de åländska skolorna. Vi stänger ute svenskutbildade lärare och utsätter dem för en sådan här prövning och bedömning från tjänstemännen - som tydligen är ganska nitisk - samtidigt som man från finsk sida egentligen har en smitfil på en motorväg in till de åländska skolorna. Vad är det för självstyrelsepolitik? Det undrar jag verkligen.
Jag tycker verkligen inte att vi ska vara så inskränkta här på Åland att vi säger att finska utbildningar duger per automatik medan i de fall som man kommer med en utbildning från ett annat EU-land så måste den först granskas så att den uppfyller våra EU-krav. Nog måste vi väl kunna se lite vidare och lite mer från ovan på de regelverk som gäller också behörighetskraven i det här sammanhanget.
Lagtinget borde slå fast den här principen i lag så att de enskilda medborgarna - lärarna i det här fallet - med stöd av den här lagen kan säga att ”jag har behörighet att verka i en grundskola. Jag behöver inte utsättas för den här tjänstemannaprövningen utan lagtinget har bestämt att min högskoleutbildning, med pedagogisk inriktning, räcker”, och att det sedan är upp till skolorna att fatta beslut om vilka lärare man anställer. Skolan får göra den prövningen. Det skulle vara ett sätt att få bort lite byråkrati från det här området.
Då menar vissa att det här kan strida mot EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Men det vill jag med bestämdhet säga att det gör det inte, eftersom det här förslaget främjar den fria rörligheten. Yrkeskvalifikationsdirektivet sätter en lägsta nivå. Åtminstone den här utbildningen måste man godkänna. Men det sätter inget tak på den fria rörligheten utan den säger att man åtminstone måste godkänna en viss utbildningsnivå och att Åland då - enligt det här förslaget - skulle kunna gå steget längre och ha en starkare fri rörlighet, framförallt för att öppna upp mot Sverige. Det säger EU ingenting om eftersom vi behandlar alla EU-medborgare lika enligt det förslag som ligger.
Fru talman! Jag hoppas verkligen att lagtingsledamöterna kan fundera noga över det här förslaget och vågar komma med en tydlig riktlinje och inte gömmer sig bakom att ”det här nog ska lösa sig i förordning framöver”.
Man kan reglera de här bestämmelserna närmare i förordning i de fall där det är mera komplicerat. Men har man en högskoleexamen med pedagogisk inriktning så ska det räcka, åtminstone på mitt Åland. Det tycker jag att våra ungdomar som åker ut och utbildar sig skulle vara förtjänta av.
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Jag tycker att det är bra att dessa frågor som gäller behörigheten och möjligheterna att få komma tillbaka till Åland diskuteras ordentligt. Däremot är det med en viss besvikelse som jag ser att det här förslaget i praktiken kommer först här och nu. Vi har ju diskuterat det här i utskottet under en rätt lång tid. En ansvarsfull lagstiftning ställer ju också krav på att man faktiskt hinner fundera på vad konsekvenserna av de här bitarna blir, vilket blir väldigt svårt med ett papper som delas ut, som i det här fallet, vid sittande bord.
En fråga ytterligare. Om vi skulle ha en sådan situation att det finns ett land inom EES-området som har en lärarutbildning i årskurs 1-6 som är treårig och vi idag har en grund som säger att för att undervisa för årskurserna 1-6 så ska du minst ha en mastersexamen, dvs. en femårig utbildning. Menar ledamot Jonsson att vi nu ska sänka kraven för 1-6 totalt sett för den som utbildar sig i ett annat EES-land?
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag menar att vi ska sänka behörighetskraven. Jag menar inte att vi fråntar skolorna rätten att göra en fri bedömning av de meriter som de sökande har. Jag tycker att man ska vara behörig och att man ska ha rätt att söka tjänsten. Men givetvis så kommer skolorna att premiera dem som har studerat fem år framom dem som har studerat tre år om det inte finns någonting som talar emot det. Men det måste ändå vara huvudregeln. Det är den förändringen som jag tycker att lagtinget borde gå in för.
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Det är just precis det senare, som ltl Axel Jonsson kommer in på nu, som skulle behöva analyseras och vad konsekvenserna blir av det. Konsekvenserna av det här kan bli att den nivå på lärarkompetens som vi har runtom i våra skolor kommer att variera ganska kraftigt. Betydligt mycket mera än vad de gör idag, där man har satt den här typen av krav.
För oss har det varit viktigt att se till att man faktiskt kan öppna upp för de utbildningsenheter som finns omkring oss och dit ålänningarna mest söker sig för att kunna få ett arbete och en behörighet att jobba med detta arbete framåt, vilket den lag som vi nu tar - inklusive förarbetena till den - tydligt ger en fingervisning om. Så jag tycker att det förslag som ligger på bordet ger alla de fördelar som jag är ute efter, medan det förslag som ltl Axel Jonsson nu ger öppnar upp för nya tolkningar och nya saker som inte är analyserade och vilka konsekvenser det skulle kunna bli för den enskilda eleven.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är ju väldigt enkelt att se konsekvenserna av det förslag som ligger, att en lärare som är utbildad t.ex. i Sverige också är behörig att söka en tjänst. Men det blir upp till skolan att avgöra vilken lärare som är mest kompetent. Det är det som jag tycker att i princip är skillnaden mellan lagförslaget och ändringsförslaget.
Jag tycker att det är märkligt - att om lagtinget går in för det liggande förslaget så befäster man ju den princip som ligger idag - att det finska systemet gäller rakt av men de svenska utbildningarna duger inte. Jag tycker att det är märkligt, inte minst i en nordisk kontext, att vi har ett så snävt perspektiv och tycker att enbart de finska lagarna duger per automatik, men att det är svårare med de andra nordiska utbildningarna. Jag tycker att det är märkligt att vi inte har kommit längre i vår öppenhet, särskilt gentemot de nordiska länderna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! På Åland ser det ganska bra ut just nu. Det är väldigt många lärare som är behöriga på våra lärartjänster runtom på Åland, inte minst i Mariehamn.
Men är det inte så att det förslag som ligger på borden är precis samma sak som också gäller idag? Antingen är du behörig eller så är du inte behörig. Och de som inte är behöriga kan mycket väl söka sig till de här tjänsterna. Får man inte tag i en behörig lärare så tittar man på vad man annars har för sökande med olika skicklighet, färdigheter och erfarenheter osv.
Ska vi tolka det här förslaget att de som godtyckligt plockas in, men inte är behöriga, ska ha lön som en behörig lärare ändå? Är det detta som det här förslaget liksom är nerkokat till - essensen? Rätta mig om jag har fel!
Ltl Axel Jonsson, replik
Det handlar om att man ska göra dem behöriga. Är du inte behörig idag så gäller det som står längst ner. Då kan man få en tillfällig tjänst upp till maximalt ett år.
Signalen som vi sänder till de svenskutbildade lärarna som inte uppfyller de här behörighetskraven idag är att ”ja, kanske kan du flytta hem men det beror på hur vi värderar din utbildning”. Om vi tycker att den räcker till eller inte - eller rättare sagt i praktiken om våra tjänstemän tycker att den räcker till - som i det fall som har diskuterats här. Jag vill inte sända den signalen. Jag vill sända signalen till lärarna att ”ni är välkomna hem, ni är behöriga att söka de här tjänsterna. Det kan hända att de som har utbildat sig länger och har bättre meriter än er kommer att få tjänsten, men ni är behöriga och når åtminstone upp till steg ett”. Det tycker jag att är en viktig signal.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Någonstans känns inte det här förslaget särskilt genomtänkt. Ansvaret lämnas ut till kommunerna och skolorna att avgöra vad som är den tillräckliga skickligheten och erfarenheten. Det låter som att det blir en stor risk att det blir godtyckligt och fördyrande, framförallt ute i kommunerna. Man ska alltså göra obehöriga lärare behöriga med en godtycklig bedömning. Det känns icke rättssäkert. Jag tror inte att EU skulle tycka att det här var särskilt rättssäkert heller.
Och att det i Finland skulle vara en motorväg in till f - 3 utbildning och att man där får jobba 1-6 men inte på Åland, så stämmer det helt enkelt inte. Det är samma regler där. Samma process som vi följer.
Ltl Axel Jonsson, replik
I det lagförslag som nu har levererats av landskapsregeringen och behandlats av lag- och kulturutskottet så skriver man att behörighetskraven fastställs i förordning. I den förordning som gäller i dag så står det att det finska systemet gäller. Vad om det inte är en smitfil eller en motorväg för dem som har en utbildning från Finland? Man har en direkt hänvisning till att samma behörighetskrav gäller enligt det sätt som utbildningen är utformad i Finland. Det är ju en direkt smitfil.
Att det skulle bli en svår bedömning för kommunerna att se om någon har en högskoleexamen med pedagogisk inriktning som är utfärdad i ett annat EES-land, det kan väl inte vara en svår bedömning att göra för en kommun. Det är ju bara att inbegära papper på det så har man den frågan avklarad och därmed behörighetsfrågan. Jag tycker att den kritiken missar målet, att det här inte skulle vara rättssäkert.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Tack ltl Axel Jonsson för visat engagemang! Det är lite som utskottskollegan ltl Johan Ehn i lag- och kulturutskottet säger, att det var synd att det här kom så sent. Jag reagerade själv också under utskottsbehandlingen, när jag var på väg att låta klubban falla, att då presenterade ltl Axel Jonsson, som ersättare, detta förslag. Jag tror faktiskt att om vi hade fått detta tidigare så hade vi kunnat analysera det gemensamt på ett annat sätt genom att höra kunniga.
Problemet är, som jag ser det, att det system som vi har i dag säger så här ”Behörighet för klasslärare. Behörig att ge klassundervisning är den som i Danmark, Island, Norge eller Sverige har avlagt examen för klasslärare i grundskolan baserad på ett minst treårigt utbildningsprogram”.
Vi har redan grunden. Problemet är hur vår egen utbildningsavdelning sedan har fört det här systemet vidare.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det stämmer att vi tog upp det här förslaget i slutet av utskottsbehandlingen. Vi förde en diskussion under det sista mötet och vi aviserade redan då att vi kommer att lägga ett förslag i salen och att vi kommer att titta närmare på det här för att vi vill ha en lagreglering.
Jag tycker att ledamot Janssons anförande också här nu i replik visar tydligt behovet av att vi behöver ha en lagregel som gör att inte tjänstemännen kan göra den här typen av bedömningar. Det är inte samma nivå att lägga det på förordningsnivå. Kan man som enskild lärare komma med lagstöd för sin behörighet så väger det betydligt tyngre än om det står i förordning och är öppet för tolkning dessutom. Jag tycker att behovet är solklart. Det är klart att man säkert kan utveckla systemet framöver, men någonting borde vi ju göra nu när lagen ligger här på lagtingets bord.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Problemet för mig som utskottsordförande är dels att vi i övrigt i all åländsk lagstiftning har ett system där vi på förordningsnivå vill reglera den här typen av behörigheter, just för att kunna bibehålla en flexibilitet och att inte behöva komma tillbaka till lagtinget och ändra lagstiftningen till följd av att utbildningssystemen har förändrats i Sverige, Finland och så vidare.
Det andra är förstås det, att under mitt ordförandeskap så har utskottet enats om mycket långtgående skrivningar i den här frågan. Då känns det fel att som utskottsordförande sedan hoppa på ett oändligt attraktivt förslag.
Men det som underlättar för mig är, att förslaget som ligger på bordet från ltl Axel Jonsson inte förändrar någonting i sak, därför att förslagets ”närmare bestämmelser om behörighetskrav för personal etc. ska utfärdas i landskapsförordning” och därmed är vi tillbaka på ruta noll.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det sistnämnda stämmer ju inte, därför att vi sätter det ju tydligt i lag och ger en direkt rättighet och en direkt behörighet på Åland för de här lärarna som har en högskoleexamen med pedagogisk inriktning från ett annat EES-land.
Sedan kan det finnas andra som också har behörighet men det kan man närmare reglera i förordning och med det menar jag att det blir en uppdelning. Man har en viss direkt rätt enligt lag men det kan också finnas andra som har behörighet med stöd av förordning i de mer komplicerade fallen. Men man sätter en lägsta nivå på vilka som har en direkt behörighet. Sedan kan man få behörighet på annat sätt genom bedömning av tjänstemännen. Det är det som det här förslaget åtminstone syftar till och det är väl bra att det klargörs i samband med den här debatten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Varför vill Ålands Framtid sänka nivån på vårt läraryrke och i slutändan också sänka nivån på vår skola? Varför skulle man vilja sänka behörighetskraven för våra lärare?
Vi har en av världens bästa skolor idag, just därför att vi har en kombination av den finska lärarutbildningen och den svenska lärarutbildningen, där lärarna som har önskat sig högre lön också har varit tvungna att kompensera och läsa mera. Det är därför som vi har så pass bra skolor idag, för vi har de bästa lärarna i världen i våra skolor och det ger oss de bästa PISA-resultaten.
Varför vill man nu sänka behörighetskraven och sänka nivån på läraryrket och i slutändan försämra för våra barn? Är inte självstyrelsen till för att förbättra?
Ltl Axel Jonsson, replik
Vi lägger det här förslaget framförallt för att se till att vi kan fortsätta med just det system som ledamot Kemetter lyfter fram i repliken, att vi har en blandning av det svenska och det finländska. Men som regelverket tolkas i nuläget så blockerar vi de lärare som kommer från Sverige i stor utsträckning och ger en smitfil till de finländska lärarna. Ska vi lyckas ha en blandning av det här så måste vi också kunna konstatera att man duger som lärare om man är utbildad i Sverige och att det är upp till skolorna att bedöma. Det är ändå de som gör den slutliga bedömningen, skolorna eller bildningsnämnderna eller vilka som fattar besluten i kommunerna om vilka lärare man slutligen anställer.
Det här handlar om att ge ett ökat förtroende till våra kommuner och säga att ”ni är lämpliga att bedöma det här. Vi behöver inte ha så rigida behörighetskrav i lagstiftningen, utan vi litar på att ni kan fortsätta och utveckla den åländska skolan”. Varför ska vi inte lita på dem?
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Jag är av en helt annan åsikt än Axel Jonsson och Ålands Framtid.
För det första så är det inte skolorna som avgör det, det är oftast bildningsnämnderna, de är politiskt tillsatta och vi vet alla att de sitter med ett budgetanslag. Vi vet alla att om du har en lägre utbildning så har du också, enligt facken, lägre lön. Nå, vilket beslut tar du då om du vill spara pengar? Jag vet nog vad Axel Jonsson och Ålands Framtid tar för beslut. Det har vi sett i stadens politik, i varje fall när det gäller att spara pengar.
Och vad betyder ”tillräcklig skicklighet och förmåga att sköta tjänsten eller uppgiften”? Jag kanske är en jätteskicklig ekonom – ”ja men jag kan väl få ett jobb som jurist då för jag är tillräckligt skicklig och har en förmåga att sköta tjänsten”. Vem ska bedöma det?
Ltl Axel Jonsson, replik
I ändringsförslaget lägger vi en lägsta nivå där man har en högskoleexamen med pedagogisk inriktning. Då har man papper på att man är behörig i viss mån, åtminstone i ett annat EES-land. Det är det som vi ska komma ihåg. Man duger i ett annat EES-land. Framförallt kommer det här att vara aktuellt i nordiska sammanhang, framförallt i svenska fall. Då sänder vi den tydliga signalen, att duger man i Sverige och duger man i ett nordiskt land så duger man också på Åland. Det betyder inte automatiskt att man har de bästa meriterna och den bästa kompetensen, utan det avgörs av varje enskild bildningsnämnd i det här fallet.
Jag förstår inte faktiskt varför ledamot Kemetter riktar en sådan misstro mot våra bildningsnämnder och våra kommuner i det här fallet och tycker att man måste ha en rigid lagstiftning på det här området, särskilt med det antal sökande som finns i dag till de åländska lärartjänsterna. Jag tycker att det är inskränkt, rätt ut sagt, att man vill stänga gränserna från Socialdemokraternas sida på det här sättet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack fru talman! Ltl Axel Jonsson lyfter upp det här med att vi skulle stänga dörren till studerande som kommer från Sverige. Men om man bortser från varifrån man kommer och däremot ser på vad man lär sig när man utbildar sig till lärare. I Sverige har man en utbildning som är från förskolan till årskurs tre. Sedan är det från årskurs fyra till sex. I årskurs fyra till sex lär man sig fysik, kemi, geografi, biologi och historia. Jag satt just och kontrollerade läroplanen. Man lär sig inte det i årskurs ett till tre.
Hur har ltl Axel Jonsson tänkt att våra åländska ungdomar ska få rätt kunskap om inte den lärare som står framför eleven ens har utbildning på området?
Ltl Axel Jonsson, replik
Därför att vi med det här ändringsförslaget överlåter åt bildningsnämnderna och kommunerna att välja hur man lägger upp sina lärartjänster. Man kan dela upp det, precis som man har gjort i Sverige, från ett till tre och från tre till sex om man vill. Det är fullt möjligt. Då kan man anställa en lärare som är behörig också just för det området. Men det kan man inte göra med dagens regelverk. Man måste följa de finländska kraven. Annas måste man få en bedömning utförd av tjänstemännen på utbildningsavdelningen. Det tycker jag att är fel signal att sända till de svenska lärarna, att de inte skulle duga inom det åländska utbildningsväsendet. Det gör att vi säger ”ni är inte välkomna, men hade ni däremot valt att studera i Finland så hade ni varit välkomna hem till Åland”. Det tycker jag att är beklagligt.
Jag försöker göra någonting åt det genom att lägga ett förslag. Jag tycker att det är synd att man är så kritisk mot det här från övriga partiers sida.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack fru talman! Ser ledamot Jonsson inte ett problem med att det här kan sänka nivån på det som våra lärare utbildar våra ungdomar idag? Är detta ett jätteproblem idag? Är det så? Är det ett jätteproblem? Är det inte så att vi både har väldigt mycket svenska lärare i skolorna och finska lärare? Jag förstår inte. Vill vi inte att våra ungdomar ska få en lärare framför sig som kan utbilda i historia och geografi? Jag vill inte ha någon som sitter och läser på nätet och sedan kommer fram och ställer sig och utbildar.
Ja, det är lätt att säga att det är upp till bildningsnämnderna att välja den som har bäst kunskap men det är inte så enkelt.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det verkar väldigt enkelt för ledamot Holmberg-Jansson att göra bedömningen att ”jag vill inte ha en lärare som inte kan sitt ämne” i det här fallet. Det är ju klart att en bildningsnämnd kan titta på dem som söker och se vad de har utbildning för och vilka tjänster det är som man har lagt ut. De gör ju den bedömningen i vilket fall som helst, vem som är mest kompetent för den tjänst som man har lagt ut. Det är inte så att de inte gör den här bedömningen i dagsläget. Tvärtom!
Med vårt ändringsförslag så ger vi dem möjlighet att friare utforma de här tjänsterna och att flera är behöriga att söka dessa tjänster. Det i sin tur kan ju faktiskt höja kvalitén i de åländska skolorna, att man också kan få lite fler lärare från Sverige som söker därför att man åtminstone är behörig att söka tjänsten. Det om någonting vore väl önskvärt om vi vill upprätthålla någon lags svenskspråkighet och självstyrelse här på Åland.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Eriksson, replik
Tack talman! Ursäkta min röst, den är faktiskt väldigt dålig på grund av förkylning.
Ltl Axel Jonssons utvidgar i sitt ändringsförslag till området EES-stater. Jag nämnde redan detta EU-kvalifikationsdirektiv som finns. Jag har samma dubier till den här skrivningen som också mina kolleger ltl Harry Jansson och Johan Ehn framförde, så man utvidgar det här utan att kunna analysera det.
Sedan har jag en principiell fråga. Ni framför att man i princip ska jämställa en treårig och en femårig lärarutbildning. Det tycker jag faktiskt är fel signal som man ger till våra elever. Kan du motivera varför du tycker att det ska vara så?
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag tycker att grundprincipen är den, att har man en utbildning från ett nordiskt land och man duger i ett annat nordiskt land så då ska man också duga i den åländska skolan. Och EU kräver att vi likabehandlar alla. Därför har vi valt att utvidga det här till en EES-stat, därför att det är ganska osannolikt att en som söker en tjänst och har en utbildning t.ex. från Grekland - men som inte kan svenska – så faller den bort på den grunden. Det betyder att vi kan ha en princip som säger att man är behörig att söka tjänsten men överlåta till bildningsnämnderna att avgöra vem som är mest kompetent helt enkelt. Vi behöver inte vara så snäva och inskränkta i vår lagstiftning som vi är i dagsläget. Det handlar ju om att vi vill ha ett öppet och välkomnande Åland, framförallt gentemot dem som har åkt till Sverige och utbildat sig.
Ltl Roger Eriksson, replik
Tack talman! Öppet och välmående Åland tror jag att alla vi som är här i salen idag vill ha.
Faktum kvarstår, det måste väl ledamot Jonsson hålla med om, att den finländska skolan är väldigt bra och har bra rykte ute i världen. Om man har det som utgångspunkt så är det ju helt okej att om man har andra utbildningar så validerar man dem. Man har kompletteringar och man har andra anpassningskurser för att bli behörig, även i det här landet. Det fungerar ju så att om du är behörig i det land där du studerar så har du den behörigheten kvar, men sedan måste du kanske komplettera den. Samma sak har Sverige i förhållande till andra utländska utbildningar. De tittar på vad du har för utbildning och kanske de kräver komplettering, kanske inte. Så jag tycker inte att man ska sänka nivåerna till det lägsta utan försöka hålla dem så högt uppe som möjligt.
Ursäkta, nu försvinner rösten igen.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag tror att vi som ett litet samhälle på Åland - som ligger mitt i Östersjön - inte kan vara så rigida att vi väljer att öppna upp bara mot ett väderstreck, i det här fallet mot öster. Vi måste ha lite mera flexibla regelverk så att man också duger om man kommer från väster. Det gör man inte med det regelverk som vi har idag, inte utan att man kompletterar eller får sin utbildning utvärderad. Det gör att det finns en barriär som jag tycker att är alldeles onödig i det här sammanhanget. Det är den muren som vi vill riva gentemot Sverige för att välkomna våra svenskutbildade lärare hem tillbaka. Det tycker jag att är en oerhört viktig självstyrelsepolitisk signal. Jag tycker att detta med att man låser fast sig i det finländska tänkandet i det här sammanhanget är beklagligt i Ålands lagstiftande parlament.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Eriksson
Talman! Jag ska försöka hålla ett mycket avkortat anförande angående grunden för vår diskussion, dvs. landskapslag om barnomsorg och grundskola.
Jag kommer mycket kort att beröra betänkandet och avser också att inte upprepa tidigare presentationer och anföranden. Men kort vad den liberala lagtingsgruppen anser om det här lagförslaget.
Utbildningsfrågor har alltid stått liberalerna nära hjärtat. Det är med glädje som lagtingsgruppen kan konstatera att lag- och kulturutskottets arbete och betänkande motsvarar våra förväntningar och att vi har ett enigt betänkande. Vi stöder betänkandet och de förändringar och korrigeringar som redan har presenterats.
Jag kan också anföra att utskottet har haft ett intressant och givande arbete, intressanta höranden och konstruktiva diskussioner. Jag vill tacka alla medlemmar för ett konstruktivt arbete och framförallt vill jag också skicka ett tack till lagtingsdirektören som mycket skickligt har lyckats reda ut våra åsikter och även lyckats formulera dem i textform.
Vid lagens tillkomst har man i remissen konstaterat att utbildningsbyrån har varit med samt skoldirektören, en parlamentarisk arbetsgrupp där samtliga lagtingspartier varit representerade och sakkunniggrupper och seminarier. Hela bakgrunden till detta lagförslag är ett skolexempel på hur man ska arbeta politiskt. Därför vill jag rikta ett stort tack till alla inblandade aktörer. Det här gedigna grundarbetet har underlättat både lagtingets och utskottets arbete.
Även utbildningsminister Tony Asumaa har arbetat kopiöst här under processen. Han har även varit tillgänglig för oss när det gällt utskottsarbetet, vilket vi tackar för.
Avslutningsvis några korta kommentarer till det här mycket förkortade anförandet.
Utskottet har haft många höranden om detaljer. Vi har arbetat noggrant och gått igenom paragraf för paragraf och i vissa fall har vi också agerat. Ett av det viktigaste är att man måste ha en utvärdering av lagens konsekvenser om fem år för det är svårt att greppa omfattningen av vad det här betyder. Det måste man bara erkänna, att så är det.
Vid en utvärdering kan man se vad som kanske behöver åtgärdas och vad som är bra. Man behöver också beakta kostnadsutvecklingen för kommunerna och även diskussionen om papperslösa och utbildning för dem som är äldre än läropliktsåldern. Det är det som vi tagit fasta på och en fråga som måste följas upp.
Talman! Sedan en teknisk sak. Lagförslaget är indelad i kapitel och paragrafer. Det är långt ifrån optimalt och användarvänligt. Det här kritiserade vi ganska kraftigt. Det har varit ett hyfsat svårt arbete, även för mig som är jurist, att kunna veta vilken paragraf och vilket kapitel man diskuterat i de enskilda fallen.
Jag avslutar med några korta kommentarer som vi diskuterade och där vi ändrade i lagtexten.
I landskapslag om barnomsorg och grundskola 2 § så har vi infört uttrycket ”funktionsnedsättning” som saknades. I 2 § om barnomsorgens styrdokument vid uppgörandet av en arbetsplan så har vi under hörandet tagit till oss och även infört ”andra personer som ansvarar för barnets vård och uppfostran”. Det finns fosterfamiljer och även de ska höras i detta viktiga arbete.
Angående ”Avgifter för barnomsorgen” så har vi tillfört en ny grupp i ändringen av 6 §. Då ska familjevårdsarvodet icke beaktas när man fastställer avgiften.
Detta, fru talman, är bara exempel på hur noggranna vi har varit i lag- och kulturutskottet med arbetet.
Avslutningsvis. Med dessa korta kommentarer så är den liberala lagtingsgruppen mycket nöjd med lagen och dess behandling. Nu kan skolvärlden - lärarna, föräldrarna samt framförallt eleverna - se fram emot en ny modern lagstiftning som bättre ser till deras behov samt tryggar deras rättigheter.
Talmannen
Inga repliker är begärda.
Ltl Johan Ehn
Talman! Ärade kolleger! När det gäller frågan om kompetenskrav så upplever jag att hela beredningen av detta ärendets mål har varit att skapa största möjliga flexibilitet och öppenhet för att kunna ta emot åländska studeranden som vill komma hem och jobba vidare. Det tycker jag också att man har lyckats med i det här sammanhanget.
Det är en värld som inte är helt lätt att navigera sig rätt i utan att gå på grund. Den huvudsakliga orsaken till detta - hävdar jag i sten - är den, att hade vi en egen lärarutbildning så kunde vi sätta exakt de krav som vi vill och utgående från att vi då kunde erbjuda dem som ska jobba i våra skolor just den skräddarsydda utbildningen. Nu har vi inte det och då måste vi hantera en värld som är betydligt mera komplex än så.
Jag tycker ändå att man har gjort det här på ett väldigt bra sätt, dvs. i lagen så ges en förordningsfullmakt att i förordning beskriva hur det här ska gå till, alltså vilka som kompetens- och behörighetskraven ska vara. Utskottet har sedan tagit ytterligare ansvar för det här genom att vara tydliga i hur vi anser att en sådan förordning ska se ut och att det finns ett behov av att uppdatera den förordningen. Vi hörde utskottets ordförande också läsa upp att den kanske bygger på en värld där vi inte hade EU och EES med på samma sätt. Man utgår där helt och hållet framförallt från det nordiska sammanhanget.
Det jag tycker att man kan göra - när man kommer vidare och tittar över förordningen - är att faktiskt se vad det är för verkliga behov som vi har ute i våra skolor. Idag är det på det sättet att vi kräver en 300 poängs examen för att undervisa i klasserna 1-6. Det är det som är utgångspunkten i dagsläget. Det är en mastersutbildning enligt det EU-system som vi verkar inom idag och det har också visat sig att den kompetensnivån har varit lyckosam för vår åländska skola. Vi presenterar goda resultat.
I förordningen kunde man med tydlighet skriva in just den här biten, att det är en viss nivå som man ska ha för att få undervisa i årskurs 1-6. Men jag tycker också att man ska göra ytterligare preciseringar när det gäller t.ex. ålderskategorierna 1-3 och 4-6 för att åstadkomma just det som ltl Axel Jonsson är inne för. Det ska finnas en rättssäkerhet hos den som studerar. Man ska veta att den examen man läser kommer att räcka till den här typen av behörighet när man kommer hem till Åland och jobbar. Det är någonting som jag tycker att man kan överväga när man ska se över förordningen, att då faktiskt vara mera inne i detalj där.
När vi tittar på hur kompetenskraven ser ut runtomkring oss så varierar de väldigt mycket, vilket också ltl Axel Jonssons förslag visar. När vi börjar diskutera det så ser vi att det kan leda till en hel del utmaningar. Det är nämligen så att i årskurs 1-6 på Åland och i Finland så har vi en mastersutbildning, en 300 poängs examen. I Sverige så har man av någon anledning valt att lägga sig mellan det som är en bachelorexamen och en mastersexamen. Det är det val man kan göra där. Man har en utbildning där man kan sy ihop kompetenskraven utgående från hur man vill ha det i sitt land. Därför att en 1-3 eller en 4-6 utbildning är 240 poäng. Alltså en fyraårig examen och inte en full mastersutbildning, utan den ligger precis på gränsen.
De här bitarna tycker jag att man till en början måste ordna upp. Hela den här diskussionen har pendlat mellan att göra någon grundläggande behörig med den examen man har och sedan den andra delen handlar om hur vi ska kunna se till att den som har fått en behörighet inom ett visst område, t.ex. årskurs 1-3, också ska kunna få behörighet att undervisa i ålderskategorin 4-6. Men det är en annan fråga som kommer upp som ett följande steg. Där måste man bestämma sig för att man får en nivå på de kompensationsåtgärder som är rimliga. Det tror jag också att man behöver ta sig en rejäl funderare på. Vad är det man kräver? Där behöver man titta sig omkring. Hur ser det ut öster- och framförallt västerut i de här sammanhangen? Hur gör man där när man vill ge formell behörighet - och också kompetens i det här fallet - till en lärare att undervisa på andra områden än där man har sin huvudutbildning. Här tycker jag att det viktiga hela tiden är att vi ser till att vi har en lärarkår som har den bästa tänkbara rustning för att komma ut till våra elever och fortsätta att ge dem en god grundutbildning.
Ltl Axel Jonssons förslag kan jag förstå till vissa delar när det gäller detta att ge större frihet till arbetsgivaren att fatta beslut om vilka kompetenskrav som ska gälla. Men det är ett mera svenskt system. Det borde i så fall också åtföljas av förändringar i uppföljning, kontroller och i de direktiv som ges hur man ska hantera de här sakerna.
Ser vi hur det svenska systemet är så är det många gånger utformat på det sättet att man där inte ger några krav utan det finns anvisningar. Sedan kommer en myndighet och granskar hur det fungerar. Då kan kommunen eller arbetsgivaren ha valt att sätta en lägre nivå för ett visst tillfälle. Om man sedan inte når målen så får man en anmärkning som bygger på att man inte har följt anvisningarna. Det här är en förändring som man mycket väl kan diskutera, men den är av mycket, mycket större karaktär än att man gör den bara rakt av inom just detta begränsade område. För det är en förändring av lagstiftningstekniken och förvaltningstekniken som jag tycker att är ganska intressant att fundera vidare på. Men jag är inte beredd att ta det steget här och nu utan att ha sett vad som blir konsekvenserna för helheten. Däremot vill jag säga att det är bra att vi får ta den här diskussionen om vilka möjligheter vi har att gå vidare.
Ltl Axel Jonsson var inne på att man slipper bedömningen av några tjänstemän om man inte sätter kompetenskraven i en förordning eller att man ska lämna in det här pappret för att få det bedömt. Nja, gör man det då? Man flyttar bara vem det är som gör bedömningen. Någon ska göra bedömningen, som ltl Axel Jonsson också var inne på. Man flyttar det från utbildningsavdelningen till tjänstemän och eventuellt till politiker på en kommunal nivå. Jag säger inte att det är fel väg att gå. Jag säger att det är ett annorlunda sätt att tänka och som det behöver funderas kring och hur vi ska hantera de bitarna framöver. Det är ingenting som man gör i en handvändning.
Sist och slutligen så har jag för min del kommit fram till att det förslag som nu ligger ger oss möjligheten att vara väldigt tydliga i att vi välkomnar hem ungdomar som studerar i Sverige, i Finland, i princip hela Norden och i EES-länderna på ett väldigt bra och kontrollerat sätt. Det är ingen som kommer att bli utestängd. Det ger oss också möjligheterna att jobba vidare med frågan om hur vi på bästa möjliga sätt ska få ett system som gör att när det gäller att tillgodoräkna sig ytterligare kompetens för ett område som man inte specifikt har läst, så kan man också lägga in det i den förordning som ska komma efter detta.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Ltl Johan Ehn har nu i tre olika debatter diskuterat att han skulle vilja ha en lärarutbildning på Åland. Jag måste säga att jag inte riktigt förstår varför vi skulle vara lämpliga att ha en klasslärarutbildning på Åland. Det var ju enorma diskussioner i Finland när man skulle starta en filial vid Helsingfors universitet. Enda orsaken till att man startade upp en svenskspråkig klasslärarutbildning där var för att det fanns en sådan otrolig brist på behöriga svenskspråkiga lärare i Helsingforsregionen. Dessutom är utbildningen så otroligt dyr så att man har dragit frågan i långbänk väldigt länge tills man till sist öppnade en filial.
Att vi nu skulle starta en dyr och komplicerad utbildning här och utbilda klasslärare - när vi de facto inte har brist på behöriga sökanden till våra tjänster - tycker jag att är slöseri med skattebetalarnas pengar.
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Det där kan man se på olika sätt naturligtvis. Jag respekterar den inställningen. För mig handlar det om att Åland skulle vara perfekt för det här, därför att vi har väldigt goda studieresultat. Det visar sig att det grundskoleklimat - om man kan kalla det så - som vi har byggt upp här skulle vara ett utmärkt ställe att kunna komma till för att lära sig läraryrket.
Som jag har sagt varje gång som jag har debatterat den här frågan, så är det inte fråga om att vi skulle göra det här på egen hand utan vi ska söka samarbete med lärosäten både öster- och västerut. Vi har sett liknande exempel från t.ex. Färöarna som jobbar med det här på ett helt ljuvligt sätt och som har fått väldigt goda resultat. Att dessutom Åland ligger geografiskt där det ligger, precis mitt emellan Sverige och Finland, skulle vara det utmärkta stället att få en korsbefruktning mellan två olika utbildningskulturer som jag tror att skulle må bra av att träffas, precis som de har mått bra av att göra det på Åland ute i våra skolor.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Det låter trevligt och det finns säkert flera av våra magistrar som kanske vill skriva sin docentavhandling eller sin doktorsavhandling och göra en liknande analys. Men att starta en hel lärarutbildning anser jag inte att överhuvudtaget är gångbart.
Sedan har jag en annan fråga. Ledamoten lyfter fram diskussionen just kring årskurs 1-3 lärare och 4-6 lärare. Varför skulle det vara rimligt att en som har studerat 1-3 i Sverige plötsligt ska bli behörig för 1-6 när de inte är behöriga i sitt eget land?
Om du har studerat 1-3 i Sverige. Inte är du plötsligt behörig att undervisa 1-6 inte. Du är bara behörig att få undervisa 1-6 i Sverige. Varför skulle vi då ge mera behörighet bara för att de kommer hem till Åland?
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Jag ber om ursäkt för min otydlighet. För mig är det väldigt tydligt att har man läst en utbildning F-3 eller 1-3 så är grundbehörigheten F-3 och 1-3. Däremot så erbjuds det både hos oss, i Sverige, i Finland och i övriga länder en möjlighet att komplettera sin utbildning så att man kan få en behörighet också på ett bredare område. Det är den biten som jag pratade om i mitt anförande. Det vill säga kompletteringen för att kunna få en bredare kompetensbas.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag vill tacka för några belysande inlägg här i debatten från ltl Johan Ehn. Framförallt så tycker jag att den argumentation som han för kring skillnaden mellan en fyraårig utbildning i Sverige, som jag förstår det, eller en femårig utbildning i Sverige belyser ju mycket väl varför vi behöver en ändring av systemet. Ska vi verkligen vara så petiga att vi säger att om den här enskilda läraren söker så är man inte behörig för att man har läst ett år mer eller mindre, oberoende av vilka andra meriter man har. Jag tycker att den bedömningen vore helt naturlig för arbetsgivaren att göra och att vi kunde säga att enligt lagen har man rätt att söka men att man får göra en bedömning om meriterna i de enskilda fallen om den här läraren är kompetent. Vad är egentligen risken med ett sådant system? Jag har svårt att se det.
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Jag ser det på det sättet att det är självklart att vi ska sätta grunderna för vilken kompetensnivå som vi anser att ska finnas ute i våra skolor. Den kompetensnivån tycker jag att ligger ganska rätt som den gör idag. Det har ingenting att göra med hur många år du studerat utan det handlar om hur utbildningen är komponerad i antalet studiepoäng. Det tycker jag att är det viktiga ifall vi på något sätt ska följa frågan om att också skapa validitet mellan olika länder i Europa. Då visar det sig i dagsläget att för att kunna undervisa i årskurs 1-6 så vill vi att man har 300 poäng.
Det som ledamot Jonsson pratar om så finns ju de facto redan, möjligheten att söka både dispenser och möjligheter till att få både sin faktiska utbildning och sina övriga erfarenheter validerade. Den möjligheten finns ju, precis som den finns i alla andra länder.
Den här frågan handlar mera om vem det är som ska godkänna det. Jag är öppen för att föra den diskussionen vidare. Men inte bara så här, utan att man har analyserat noggrant hur ett sådant system slår ut. För det gäller inte bara skolan i så fall, det gäller samhället i stort.
Ltl Axel Jonsson, replik
Men vore det inte då nästan vårt ansvar som politiker att försöka lösa det området först där vi ser att vi har klara problem? Under hela den här mandatperioden har den här diskussionen varit närvarande. Vi har sett problematiken att svenskutbildade lärare har en svårare väg in på den åländska arbetsmarknaden än vad de finskutbildade har. Ändå löser inte det här förslaget - som lag- och kulturutskottet nu lägger fram - den problematiken, utan det är avhängigt av att man gör vissa förändringar i en förordning i ett senare skede. Vi har fortfarande i princip status quo med det förslag som lagtinget nu står i beråd att anta. Vore det inte bra att försöka med det här området, där vi har tydliga problem, och försöka driva samhällsutvecklingen framåt i stället för att göra det här till ett större problem än vad det är och också se på andra sektorer? Kan vi inte ta grundskolan och barnomsorgen nu som ett första steg och göra ett försök att förbättra och utveckla situationen?
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Om jag uppfattar ledamot Jonsson rätt så är det flexibilitet som är det som är grundbudskapet i det hela, och det är flexibilitet som vi skapar med det här lagförslaget. Att skriva in kompetenskraven i en lagstiftning gör att det blir betydligt mera svårmanövrerat vid eventuella förändringar. Det betyder att vi ska gå igenom en beredning av en helt ny lagstiftning där den ska rulla igenom hela vägen i lagtinget med lagstiftningskontroll m.m.
När vi gör som vi gör nu - och använder tekniken att man ger det här till en förordningsnivå - då får man en större flexibilitet i det hela. Man kan jobba in alla de bitar som ledamot Jonsson nu säger att han vill föra in på lagnivå. De går ju de facto att föra in på förordningsnivå efter det att den här lagen vunnit laga kraft. Då är det bara att köra vidare. Dessutom har man nu fått ett tydligt uttalande från lagtinget på hur man vill att det här ska fungera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Ehn! Jag förvånas rätt mycket faktiskt över den här debatten kring 1-3 och 4-6. Mig veterligen så uppstod 1-3 utbildningen i Sverige av en orsak och endast en orsak. Det var en enorm lärarbrist i svenska skolor. Man hade oerhört många skolor som inte hade kompetent och behörig personal. Därför och för att ge ett incitament till att locka till utbildning, en lite enklare väg till att bli lärare – det var enklare att bli lärare i årskurs 1-3 än att bli det i årskurs 1-6 – och för att få in mera behöriga lärare i skolorna, därav den konstruktionen. Så jag är förvånad över att vi ska nöja oss med att sänka våra krav på Åland när vi vet att vi kanske har en av världens bästa grundskoleutbildningar. Varför?
Jag kan också ge ett annat exempel ur verkligheten. Ska en behörig svensk lärare i årskurs 1-3 som jobbar i årskurs två ha samma lön som en behörig lärare för årskurs 1-6 som också jobbar i årskurs två? Det kommer att bli sådana kollegiekrig att det inte är klokt.
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Repliken kanske blev riktad till fel person. Jag har ju pratat i samma ordalag som ledamot Holmberg i det här fallet. Jag tror också på att man behöver ha den här utbildningen. Kanske inte enbart för det som ledamot Holmberg beskrev, för jag kan inte historien varför man i Sverige har delat upp det på det sättet.
Däremot så vet jag mycket väl om jag går ut i skolan och tittar, vilket också den andra ledamoten Holmberg, i det här fallet Holmberg-Jansson beskrev. Det vill säga att de kunskaper som man behöver för att lära någon att läsa, skriva och räkna från grunden, de är helt annorlunda än dem som vi har i årskurserna 4-6 där du kanske börjar läsa geografi, historia och biologi. Det gör ju att inriktningen på det du behöver lära dig ser olika ut. Men det gör ju inte att man inte kan stänga dörrarna och skapa sig den kompetensen i efterhand samt komplettera på ett enkelt sätt och dra nytta av den erfarenhet man har fått av själva lärarskrået och lärarerfarenheten. Där finns det också likheter som man kan ta med sig. Enligt mig handlar det om att fortsätta den linje som vi har idag men göra det ännu bättre.
Ltl John Holmberg, replik
Tack! Sedan tar ledamot Ehn återigen upp sin dröm om en åländsk lärarutbildning. Jag måste hålla med i det tidigare replikskiftet, jag ser det inte heller.
Det som vi har råd att utbilda på Åland och det som vi ska utbilda på Åland är ju det som vi har behov av. Och mig veterligen har vi en bra försörjning i alla skolor i dag på behöriga lärare och den korsbefruktning som finns är väldigt positiv.
Men jag är också ganska säker på att den korsbefruktningen, via en åländsk lärarutbildning, mattas ganska snabbt av. Korsbefruktningen mår bra av att vara just korsbefruktning, konstant. Slår vi ihop det så suddas den här korsbefruktningen sakta ut och blir en åländsk variant i stället för att vi plockar det bästa från Finland och det bästa från Sverige eller varifrån vi nu får våra duktiga lärare.
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Jag tror på dem som tror att en åländsk högskola naturligtvis ska göra det som ledamot Holmberg är inne på, dvs. vi ska utbilda inom de områden där vi har ett akut behov. Men samtidigt ser jag också att en högskola ska utvecklas på det sättet, att där vi har goda kunskaper att dela med oss av och bygga upp något kring, det är också något som är viktigt för att bygga en högskola som har kvalitét och som kan leverera saker och ting. Jag tror på allvar att det här skulle vara en viktig del.
Det är inte så att vi skulle utbilda tusentals lärare bara för att vi gör det här, utan det blir en liten begränsad utbildning tillsammans med andra utbildningsarrangörer som finns runtomkring oss och där vi hittar nya och intressanta samarbeten t.ex. mellan Åbo Akademi och varför inte högskolan i Gävle och några till som skulle kunna vara här. Jag tror nämligen på en utvecklad högskola för Åland. Det skulle vara bra för Åland att våga tro på det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack fru talman! För tydlighetens skull så får vi ännu en gång upprepa att det som utskottet har enats om är, att när det gäller behörighetskraven så ska det i den framtida åländska grundskoleförordningen ovillkorligen stå att de som har svensk utbildning automatiskt ska ha behörighet att undervisa i de årskurser som de är specialutbildade för. Svårare är det faktiskt inte.
Så den diskussion som fördes här i salen för en stund sedan är helt ovidkommande, därför att vi har enats politiskt. Alla grupperingar i lagtinget - frånsett Åländsk Demokrati som är i Portugal som vanligt - har enats om att det är så här vi ska hantera våra svenskutbildade ungdomar.
Vi har också angett att när det gäller övergången från magisternivå till master så ska vi hjälpa till och se på det. Och där kommer ledamot Ehns framtidsvision in som en viktig kugge i det hela.
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Ledamot Jansson, tillika utskottets ordförande, och jag har samma syn på den här biten, vad vi har enats om och vad som står här. Det som har förvånat mig är den debatt och de diskussioner som har uppstått här, därför att jag delar synen på att vi har varit eniga kring de här bitarna.
Jag försöker exemplifiera det här med att det enda som vi egentligen gör är att mycket tydligare gå in och visa på att det finns flera vägar in att bli lärare också på Åland i framtiden. Det är inte bara en mastersexamen i årskurs 1-6, utan det kan också vara den här påbyggda kandidatexamen som ger grunden för att kunna undervisa i åldrarna som går från förskola upp till årskurs tre och från fyra till sex. Jag ser inte att vi har olika åsikter överhuvudtaget där, nej.
Ltl Harry Jansson, replik
Talman! Jag kan heller inte låta bli att påpeka att redan dagens lönesystem tar ju hänsyn till att man har både lägre och högre klasslärarexamen. Därmed så är det en försämring i lönenivån beroende på vilken nivå av utbildning man har, t.ex. magister eller master. Allting är ju redan på plats. Jag förstår inte heller indignationen i salen till den delen vad gäller ledamotens anförande.
När det gäller den framtida åländska skolan och utbildningen av lärare - med tanke på förfinskningen i Finland och med tanke på att Sverige kanske inte är lika attraktivt längre att söka sig till - så är väl det bästa av världar att åstadkomma det som ledamoten efterlyser. Där man har samarbete, där man har distansutbildning och naturligtvis nyttjar de befintliga lärosätena. Med dagens teknik så finns ju redan förutsättningarna att följa med undervisningen på ett helt annat sätt än i gårdagens värld.
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Som jag har varit inne på tidigare så tycker jag att vi är på god väg att skapa en skola ännu bättre än den som redan i dag är bra, även när det gäller möjligheten att rekrytera personer som har läst sin utbildning varsomhelst i EU egentligen. Vi gör den mera rättssäker genom att vara tydligare i hur regelverket ska se ut och vi slår vakt om att vi på intet sätt vill sänka ambitionsnivåerna och kraven på vilken grundutbildning som dessa lärare ska ha. Där är vi överens, som jag ser det, som utgångspunkt. Åtminstone har vi varit det hittills. Jag upplever att ledamot Jansson och jag har varit det.
När det gäller högskolan så skulle jag hoppas att vi skulle vara långt, långt mycket mera vågade när det gäller dess utveckling. Vi gjorde en organisationsreform som vi egentligen aldrig har tagit vara på. Vi kallar det för en högskola men innehållet har inte förändrats, tyvärr. Och här skulle det finnas en jättechans.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Bert Häggblom
Tack fru talman! Jag vill redan i det här skedet ge mitt stöd till ltl Axel Jonssons ändringsförslag som jag tycker att är ett bra förslag.
Jag trodde inte att jag skulle behöva uppleva den här debatten här i lagtinget idag. Jag ställde själv upp för 40 år sedan i lagtinget på grund av att politiker då hade den åsikten att de som studerade i Sverige inte var så välkomna tillbaka till Åland på grund av att man inte ansåg att examensbehörigheten inte var tillräcklig. Sedan skedde det en förändring politiskt, så jag trodde inte att vi skulle behöva uppleva det här igen.
Det är många av våra ungdomar som far till Sverige och studerar. De blir kvar och jobbar där men sedan vill de komma hem. Det här lagförslaget som Axel Jonsson föreslår gör ju också att man vågar söka jobb på Åland för att få en ordinarie tjänst. Ingen vill komma hem och få ett tillfälligt jobb på ett år och bryta upp och ta familjen med sig till Åland. Det är ett stort steg för många att göra.
Någon gick het här i debatten och sade att ”tänk om eleven inte har någon behörig lärare, någon som inte kan”. Men hur kan man idag ha sådana som endast har gått ut gymnasiet att undervisa som lärare? Man tar ju in sådana när man inte har tillräckligt med folk och man inte får tagit i någon.
Många assistenter är sådana som hoppar in när lärarna är sjuka och de gör ett otroligt jobb. Men de har en urusel lön. Då duger de nog.
Om man har en högskoleexamen med pedagogisk inriktning som är utfärdad av en behörig myndighet i ett EES-land och man där ska kunna verka inom barnomsorg eller grundskola, så nog är det väl underligt om vi inte ska kunna godkänna det på Åland också. Kan det vara så svårt det här? Jag blir chockad av den här debatten som det har lett till. Jag tror inte att utbildningen på Åland försämras på något sätt.
Beträffande lönenivåer och sådant så är det inte vi i lagtinget som bestämmer det. Det är kollektivavtalsförhandlingar som gör det. Men stoppa inte några gränser för ålänningar som vill komma hem. Vi har ju sagt att vi vill ha hem dem. Så jag hoppas att lagtinget tar det lagförslag som Axel Jonsson har gjort. Han har inte gjort det i syfte att vinna röster i valet, för Axel Jonsson ställer inte upp i valet. Han gör det med tanke på de ålänningar som far ut och skaffar sig en utbildning och som i ett skede av sitt liv vill komma tillbaka till Åland och som kanske sitter här i parlamentet också. Sätt inte gränser när det inte behövs! Var i stället positiva och se möjligheter. För om man är högskoleexamensbehörig idag i ett annat EES-land så fattar jag inte att man inte skulle vara det på Åland. Jag begriper det absolut inte under några omständigheter!
Efter mig på talarlistan kommer Tony Asumaa att komma. Jag vill ha svar på frågan om hur hemspråksundervisningen ska göras och vad man har avsett när man kommit fram med lagförslaget, eftersom det i motiveringarna inte framkommer hur många elever det ska vara i en kommun. I Sverige har man ganska hårda krav på om det ska vara hemspråksundervisning. Där måste det vara minst fem elever. Det står det ingenting om i vårt lagförslag. Många tycker att det har gått för långt i Sverige och de har inte lärare till det. Det är omöjligt för oss om vi har 80 olika språk på Åland. Var ska vi få tag i dessa lärare när ni ställer de här kraven? Inte får vi någon från något EES-land i så fall heller. Det går ju inte ihop för er, bästa minister Asumaa, när du kommer in i salen. Svara på det! Jag stoppar här. Tack talman!
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Jag tror inte att det finns något parti på Åland som inte vill att våra ungdomar ska komma tillbaka till Åland. Åtminstone tycker jag att det är väldigt viktigt att vi försöker arbeta för att få dem att komma tillbaka. Det är framförallt lärarutbildade som ofta vill komma tillbaka när de skaffar familj. Det är ett lätt jobb att ha vid sidan om en familj.
Däremot kan jag inte hålla med ltl Bert Häggblom, att om man har gått en årskurs 1-3 utbildning i Sverige så skulle man per automatik vara behörig för en 1-6. Man är inte behörig i Sverige, där man har utbildat sig, för mera än årskurs 1, 2 och 3. Då förstår jag inte varför man skulle utöka den kompetensen på Åland.
Däremot så tycker jag att om man kommer till Åland och har gått en lärarutbildning för årskurs 1-3 så ska man få möjlighet, t.ex. på högskolan på Åland, att komplettera sina studier för att då bli behörig för en 1-6 utbildning.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Jag har själv haft förmånen att sitta i ett högstadiedistrikt där man anställde lärare. Jag anser att de har den kunskapen och det omdömet när de beslutar vem som ska anställas. Jag tror också att kommunerna har det. Det står i lagen ”verka inom motsvarande barnomsorgsverksamhet eller grundskola”. Det står ju i det här lagförslaget som ltl Axel Jonsson har framfört. Precis det som ltl Sara Kemetter är orolig för. Det är redan bevakat i det lagförslag som Axel Jonsson har framlagt.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Jag kan inte hålla med. Jag anser att det egentligen är en form av nedrustning av läraryrket att ge mera behörighet än vad man är utbildad för.
Om jag går till en läkare och ska opereras så ser jag nog gärna att jag träffar en specialist som vet hur han eller hon opererar den sjukdom jag har. Inte skulle jag hellre gå till en allmänläkare för att få samma behandling.
Utbildning har betydelse menar jag. Läraryrket är väldigt komplext, ett väldigt svårt yrke och man kan också göra misstag om man inte har all utbildning. Jag tycker att det är tråkigt om vi skulle ha obehöriga lärare. Målet är ju att vi ska få så mycket behörig personal som möjligt. Enligt mig har utbildning betydelse.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Men om man är behörig i ett EES-land - det är det som är ”pointen” här - ska man inte då vara behörig i landskapet Åland så att vi inte kommer i den situation som var här för ett antal år sedan? Det var många obehöriga lärare, vi hade problem att få tag i behöriga. Nu har inte jag de aktuella siffrorna men minister Asumaa har säkert kunskap om hur många obehöriga lärare det finns i landskapet.
Jag tror inte att vi ska försvåra. Vi ska underlätta och se till att ålänningarna kan komma tillbaka hit där de är födda och uppvuxna. Bättre integration än det kan vi aldrig uppnå.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Häggblom! Jag undrar i mitt stilla sinne varför det så ofta ska bli så vulgärt? På vilket sätt stoppar Åland lärare som vill komma till Åland? Det är bara att titta på alla våra grundskolor och se hur många lärare det finns som har utbildat sig i Sverige. Jag skulle säga att det är en stor majoritet som har gjort det.
Sedan undrar jag också varför ltl Bert Häggblom och de Obundna så gärna vill devalvera vår grundskola. Det är ju det som det handlar om i sista ändan. Du ska utbilda dig under en kortare tid i Sverige och bli behörig för årskurs 1-3 men du ska kunna jobba i årskurs 1-6 på Åland. Var finns då drivkraften att det ska löna sig att utbilda sig?
Givetvis ska det finnas goda möjligheter att komplettera sin utbildning så att man blir behörig även på Åland. Men att devalvera utbildningen så här några veckor före valet känns för mig väldigt märkligt.
Vi ska vara stolta över vår åländska skola. Den kvalitén har kommit till av några orsaker. Inte genom att vi har devalverat kompetensen för den personal som jobbar i skolan.
Talmannen
Jag vill uppmärksamma Holmberg att repliktiden för ett litet tag sedan var slut.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Men det här lagförslaget devalverar ju ingenting. Det ordet står inte överhuvudtaget i lagförslaget.
Om man är behörig i ett EES-land, varför skulle man då inte vara behörig på Åland inom motsvarande barnomsorgsverksamhet och grundskola på Åland, som man har fått utbildning för och som alla EES-länder har godkänt? Hur svårt kan det vara!
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Det är klart att det är upp till kommunerna, skolorna och skoldistrikten att avgöra hur man har årskurserna 1-6 indelade. Det ska vi inte bestämma om här. Men för mig är det en självklarhet att om man har behöriga lärare i årskurs 1-6 så har man en större flexibilitet också att idka skolverksamhet. Man har lättare att hålla tjänsterna nere men också ekonomin. Och i sista ändan handlar ju allt om pengar egentligen i mångt och mycket, också i skolorna. Man kan lägga pengarna på rätta ställen. Man kan bedriva en bra kvalitativ skolverksamhet genom att just ha de rätta tjänsterna.
Om de Obundna önskar att man ska devalvera även det så är det märkligt för mig. Men man kanske ska öka landskapsandelarna!
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Obunden samling kommer inte att vara de som kommer att sänka understödet till kommunerna utan tvärtom se till att landskapsandelarna återställs och se till att grundskolan har pengar att verka kvalitativt och också ha de bästa lärarna som de själv avgör. Där behöver nog ltl John Holmberg inte vara orolig.
Men John Holmberg har suttit i den regering som devalverar kommunerna och som har tagit pengar av kommunerna - 4 miljoner - de senaste åren. Vad leder det till? Räkna ut själv!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Sara Kemetter
Tack fru talman! Man märker att det börjar bli de sista debatterna som lagtinget håller, för folk är väldigt ivriga och engagerade. Det tycker jag att är trevligt, speciellt när det gäller ett område som jag brinner så oerhört mycket för.
För Socialdemokraterna så har utbildning betydelse. Det är väldigt viktigt var du utbildar dig, hur långt du utbildar dig och att du utbildar dig om du ska jobba i våra skolor.
Vad betyder det då att studera till lärare? Vad innebär det egentligen? I Finland har vi ett väldigt svårt antagningssystem. Som ni vet kommer man in nuförtiden i första hand på betyg och efter det är det många inträdesprov. Så det är ganska svårt. Det är faktiskt få ålänningar som har möjlighet att studera på ”Peffan” eller eventuellt i Helsingfors.
Att jobba som klasslärare så är ens dag full av liv och rörelse. Man studerar tillsammans med eleverna naturen, man organiserar idrottsverksamheter, man besöker barn- och ungdomsbibliotek, man musicerar, man gör experiment, man fotograferar, läser, skriver, räknar, slöjdar och skapar.
Det är inte vem som helst som är lämpad att sköta våra barn i åldern 6-12 år. Det är en väldigt mångsidig utbildning och det utvecklar personen väldigt socialt kunskapsmässigt. Man måste också lära sig hur barn lär sig men också deras utveckling och hur man kan stöda den.
När man söker in till lärarutbildning i Sverige så vet vi i dag att den svenska skolan har problem. Det betyder att idag är det den lägsta högskolepoängen som behövs för att komma in. Därför har man - precis som det kom fram här i en replikväxling - förändrat lärarutbildningen på grund av att det är så väldigt få som vill studera till lärare och det därför har varit en grym brist. Så man har splittrat upp lärarutbildningen i en för de små barnen, en för de äldre barnen och sedan för högstadiet.
Vi har också en privatisering av lärarutbildningen vilket också gör en skillnad i vilken utbildning du går. Du kanske blir en väldigt behörig och duktig lärare om du går i Uppsala eller Örebro. Men sedan finns det också universitet i Sverige som helt enkelt inte har samma kvalitét på sin utbildning.
I Finland har vi inte privatiserat och därmed kan vi garantera att de lärare som är utbildade i Finland också har en väldigt hög och kvalitativ examen.
När du har studerat till klasslärare i en 1-6 skola så ska du kunna undervisa i alla ämnen. Det betyder att du ska klara av att undervisa både i musik, språk, matematik och i svenska. Det sätter också våra små skolor i en svår situation om vi plötsligt skulle anställa bara 1-3 lärare för kanske de inte känner sig trygga i att börja undervisa 4-6 elever.
Socialdemokraterna vill höja lärarnas status och därför har vi stött den här lagstiftningen. Vi tycker att det är bra att förskolelärare ska läsa 180 studiepoäng och ha en kandidatexamen. De satsar ändå på tidiga insatser, de hjälper och handleder våra elever och våra barn för att de ska utvecklas och i ett tidigt skede sätta in rätt insatser mot t.ex. läs- och skrivsvårigheter eller matematiksvårigheter, diskalkyli osv. Vi tycker att det är bra att en klasslärare ska läsa 300 ECTS-poäng. Det tycker vi att är bra för då blir man också mera kompetent för att hantera de svåra problem som man ändå står ut med och måste hantera i skolorna.
Jag har jobbat i alla tre distrikt och där har rektorerna gjort den bedömningen att de mest erfarna, de lärare som har den längsta utbildningen, dem sätter vi i årskurs 1-3 att undervisa. Det är de som får ta hand om ettorna. Varför? För att det är absolut då som man måste sätta in alla resurser som man har. För får man en jättebra start i skolan så är det inte så svårt när man kommer till fyran, femman och sexan att lära sig fysik och kemi och lite mera avancerad matematik, för man har en väldigt bra grund.
Den här diskussionen tycker jag att har blivit mycket absurd och jag känner på något sätt inte igen lagtinget och de diskussioner som jag tycker att man annars har haft kring utbildning.
Att säga som en behörig myndighet i en EES-stat, att om man har en sådan utbildning så ska man också vara behörig på Åland, så tycker jag inte att man har tänkt hela vägen ut. Det betyder att t.ex. bildningsnämnden i Jomala kommun ska veta och kunna validera en lärarutbildning - från till exempel Italien - ifall man är behörig för att klara av allt det som krävs i årskurs 1-6. Hur kan vi sätta det ansvaret på en politiskt tillsatt nämnd, när man t.ex. i Sverige också måste komplettera? Har man en lärarutbildning från ett EES-land som inte riktigt ställer de krav som Sverige kräver så måste man komplettera. Varför skulle vi då inte behöva komplettera här på Åland? Det är för mig absurt. Varför skulle vi sänka behörighetskraven och sänka nivån på läraryrket? I slutändan är det våra barn vi sänker och det kommer jag aldrig att gå med på. Tack!
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag vill bara rätta missuppfattningen att en eventuell bildningsnämnd skulle behöva göra en analys av om en italiensk utbildning duger innehållsmässigt. Det räcker ju att konstatera att det finns en giltig italiensk utbildning och därmed är man behörig. Om det sedan uppstår en situation där man har flera kandidater som har utbildning från olika länder så måste man förstås - som jag antar att man alltid gör - göra en meritvärdering av de sökande. Det handlar bara om att se till att vi får flera behöriga sökande till våra tjänster, men behovet att utvärdera deras meriter föreligger fortfarande. Det finns idag och det kommer att fortsätta, oberoende av vilket förslag vi väljer att gå in för här ifrån lagtingets sida, så det ger ju ytterligare bara möjligheter. Framförallt för dem som vill flytta hem och jobba på Åland. Jag förstår inte varför man målar upp ett krisscenario på det här sättet.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Att validera en utbildning är ingen lätt sak. Om det kommer en sökande där en har en italiensk lärarutbildning, en annan har kanske en från Storbritannien, en tredje har en från Ungern, en fjärde från Sverige och en femte från Finland så ska den här nämnden sätta sig ner och konstatera att ”okej, de är alla lika mycket värda” fast de inte är det ens i Sverige. För om du har en utbildning från Italien i Sverige så måste den ju kompletteras enligt svensk lagstiftning. Men här skulle vi inte behöva göra det. Så där ser jag redan nu att vi sänker det.
Mitt förslag är, att om man har läst en lärarutbildning i Italien så är det klart att våra tjänstemän som har den yrkeskunskapen ska göra en validering och titta att ”jaha, det och det och det saknas” och så tycker jag att vi kan erbjuda, t.ex. via högskolan på Åland möjlighet att komplettera så att den här människan blir behörig och kan börja jobba i våra skolor.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är precis det här som EU är till för. Att få bort den här typen av protektionistiskt tänkande. Man har en erfarenhet av att alla länder står var för sig och tycker att deras utbildningar är de bästa. ”Vi är de enda som duger” och så står man och strider med varandra och säger att ”nej, era lärare duger inte i vårt land”. Alla vet bästa själva.
Det enda sättet att lösa det är att försöka vidga sina vyer och tänka att den finns också goda krafter som kommer utifrån, inte minst från Sverige dit majoriteten av våra egna ungdomar åker och studerar. Varför ska vi då säga att den utbildning som de får där inte duger, trots att den, som det har redogjorts för här i debatten, motsvarar fyra års högskoleutbildning. Jag tycker att det är absurt, inskränkt och protektionistiskt. Det förvånar att det kommer från Socialdemokraterna.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Alla lärarutbildningar i Europa är inte, enligt mig, jämförbara. Jag är helt övertygad om att det finns en orsak till varför Finland och Åland har de bästa PISA-resultaten i hela världen. Varför är vi så unika att man kommer hit och tittar på våra skolor, diskuterar och intervjuar våra lärare och gör analys på analys på analys. ”Varför är ni så bra?” Ja - visar all forskning - för att vi har den bästa lärarutbildningen. Vi satsar på hög status för våra lärare, hög akademisk grad och vi har också hög lärarstatus i vårt land. Varför vill Ålands Framtid sänka den och därmed sänka utbildningsnivån för våra barn? Det är mig helt absurt. Jag säger det igen. Mitt parti kommer inte att gå med på det!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Tony Asumaa
Fru talman! Varje dag går tretusen barn och ungdomar till våra grundskolor. Varje år går 620 lärare till våra grundskolor för att lära våra barn. Av dem har vi 2 000 i vårt lågstadium och 1 000 i vårt högstadium. Vi har en otroligt kompetent lärarkår och framförallt många lärare. Över 80 procent är kompetenta lärare. Det är inte vårt problem. Hälften är utbildade i Finland och hälften är utbildade i Sverige. UNESCO har ringt mig och frågat ”hur klarar ni er så bra?” Jag kommer inte på något annat svar än att säga ”troligtvis för att vi har lärare utbildade både i Finland och i Sverige”. Det tror jag att är mixen. Det lite militäriska från Finland och mera konsensus från Sverige med kreativitet. Det är här jag tror att vårt framgångskoncept ligger. Vi har otroligt bra resultat i PISA, vi har otroligt duktiga lärare och vi har otroligt duktiga elever.
Vi har en grundskolelag som är från 1995. Tills idag har man inte haft ett verktyg som har varit modernt. Det är därför som vi sitter här idag och kan ge dem det bästa verktyget till våra lärare men också till våra elever, allt från elevhälsa och allting, för att vi ska bli ännu bättre. Den här nya lagen ”landskapslag om barnomsorg och grundskola” är ett instrument för dem. Som den ser ut nu så blir det kanske så att vi får ett nytt verktyg därute för att göra vardagen lättare och modernare och skolan modernare och resultaten ännu bättre.
Vad gäller våra tjänstemän så kommer jag att stå upp för dem till sista dag. Det har jag gjort från första dagen och det kommer jag att göra till sista dagen. De har de verktyg som vi levererar härifrån. Och flera av de vassaste knivarna råkar sitta häruppe på läktaren. Det är vårt ansvar att ge dessa verktyg så att de också kan göra sitt jobb på rätt sätt.
Vi har en förordning som är föråldrad, vi har en grundskolelag som är föråldrad och det är mycket som är föråldrat. Lärarutbildningarna ändras runtomkring oss. Lärarlyftet i Sverige år 2011 var det som skapade den här situationen som vi har diskuterat här nu. Inte den finska lärarutbildningen. Lärarlyftet gjorde att man där började ge kompetens endast för F -3 eller 4 - 6. Lärarna får inte mera kompetens än det, inte i sitt eget hemland ens.
I Finland har man haft en kompetens som har omfattat årskurs 1-6 och grundskoleförordningen reglerar just 1-6. Därför tycker jag att lag- och kulturutskottets utlåtande och skrivelser är jättebra, för det öppnar upp att skriva om förordningen och också att den ska kunna anpassas till den svenska lärarutbildningen. Då har våra tjänstemän de verktyg som de faktiskt vill ha.
Vad gäller erkännandet. Alla lärare som kommer till Åland som har svensk och finsk examen är behöriga. Det är inte fråga om det. Men det är beroende på till vilken tjänst. I kommunerna har vi inte sådana tjänster som man utbildar sig för i Sverige. Det är därför som landskapsregeringen hamnar lite i kläm. Så jag hoppas att man också ute i kommunerna tittar på att man har sådana tjänster. Alla är behöriga, men genom att förordningen reglerar årskurs 1-6 så blir de villkorligt behöriga för att kunna komplettera och få full behörighet.
Jag förstår att det finns små kommuner som måste ha lärare över hela spannet och så finns det större kommuner med större skolor där man kan inrätta sådana tjänster. Så jag önskar att man tittar på det ute i kommunerna. Själv ska jag ställa upp i kommunalvalet så jag ska också titta på det i Lemland. Men också att man i lagtinget framöver kan driva på det.
Vad gäller kompletteringen så är läraryrket ett reglerat yrke enligt EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Det är ju det som också gör att vi måste bedöma vad de har för kompetens. Skulle det vara oreglerat så då skulle det vara oreglerat och då kanske vi anställde vem som helst. Men genom att det är ett reglerat yrke så behöver vi följa EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv och vi behöver följa grundskoleförordningen. Det är det som har varit våra instrument i landskapsregeringen och för våra tjänstemän. Det är inte våra tjänstemän som har hittat på reglerna för kompletteringar. Det är våra skoldistrikt. Det är våra skoldirektörer som har bett om dem, för de vet inte hur det ska hanteras därute eftersom instrumenten är föråldrade. På basen av det har tjänstemännen på landskapsregeringen utarbetat det så att de ska få lite riktlinjer för hur man ska bedöma när man har flera sökande. Så det är med bästa goda vilja vi har gjort det. Våra tjänstemän har begärt det och kompletteringsåtgärderna har gjorts tillsammans med skoldirektörerna ute i skoldistrikten. Det är de som också har godkänt dem. Så jag hoppas att man också har förståelse för det.
Och vi välkomnar alla lärare till Åland och det har vi alltid gjort.
Vi vet att vi i våras hade 42 studerande som studerade till lärare i Sverige. Ungefär 40 yrkeskvalifikationer erkänns per år. 40 stycken! Det är nu på senaste tid som de har börjat bli färdiga från den utbildning som startade år 2011 och som det kommer flera. Det har inte handlat om så många per år tidigare, kanske ett tiotal. Men det ökar hela tiden. Det är därför otroligt viktigt att våra tjänstemän får verktygen att hantera de här situationerna.
Med de avslutande orden kommer jag att lova att det här är mitt sista anförande i det här lagtinget. Mitt första anförande var för åtta år sedan och det tog jag i misstag. Roger Nordlund satt i talarstolen och vi pratade om svensk tid och jag skulle ta replik, men det var för sent att ta replik så jag hamnade upp på mitt första anförande och pratade om svensk tid. Då var Roger Nordlund och jag ensamma här i salen! Tack för mig!
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Tack minister Asumaa för förtydligandet just kring kvalifikationsdirektiven och valideringen och hur oerhört viktig del det faktiskt är. Så jag tackar för det förtydligandet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack fru talman! Jag vill tacka ministern för alla insatser och önska en fortsatt trivsam yrkeskarriär efter det att ministern snart lämnar sin post. Tack för insatserna!
Jag tänker inte gå närmare in på den kritik som jag har riktat mot det sätt som våra ungdomar har behandlats på. Jag konstaterar att det sätt vi behandlar utbildade på den svenska sidan jämfört med hur man gör i Finland och i övrigt tycks ju avvika. Det finner jag märkligt med tanke på vårt behov av också svenskutbildade lärare.
Jag är också lite förvånad över att man i samband med att man har bedömt våra ungdomars utbildningar, varför inte utbildningsavdelningen har konstaterat att man är behörig för 1-3 och 4-6 och sedan hade det varit upp till kommunerna själva som arbetsgivare att bestämma att man inrättar sådana tjänster. Varför har inte utbildningsavdelningen visat vägen i stället för att sätta upp hinder?
Till sist. Det här som kallas lämplighetsprovet som skulle vara ett alternativ till anpassningsperiod. Har det nått en slutlig utformning än vad som nämns i besluten?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack fru talman! Vad gäller våra ungdomar som studerar i Sverige så har alla fått brev och information om hur systemet är och vilka verktyg som finns och de har blivit informerade om vad det är som gäller.
Det är lite ”råddigt” det här brevet men så här ser det ut (skratt). Man pratar också om F-3 och 4-6 och hur det påverkar. Att de är behöriga och att alla är välkomna.
Men genom att grundskoleförordningen bestämmer det här så kan ju inte tjänstemännen göra annat än följa den. Därför är det otroligt bra att lag- och kulturutskottet gör den här skrivningen och också att förordningen behöver ses över och att det också gäller svensk examen. Det här har varit så att säga klarerat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack för det inledande svaret. Då vill jag igen påminna om att vi har exakt samma system som Finland genom att vår utbildningsavdelning utgår från det finska systemet i och med att vi hänvisar till den finska förordningen. Ändå anser man där att det är möjligt att konstatera att en i Sverige utbildad som har tillräcklig yrkeskompetens i utbildningen är möjligt för årskurs 1-6. Så inte kan vi påstå att det är vårt eget regelverk som förhindrar utbildningsavdelningen för att faktiskt säga att man är behörig för den och den årskategorin. Där ser jag en av de felande länkarna i det system som vi har haft.
Men nu har ministern medverkat till att vi får en grundskolelag på plats och så får vi se till att det som utskottet betonar när det gäller den här frågan också fullföljs via en ny förordning.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack fru talman! Alla i den här salen känner till att Åland som ett självstyrt område i riket Finland har egen behörighet på utbildningsområdet. Då gör vi vårt eget jobb så att säga. Vi frågar inte Finland om vi har gjort rätt eller om vi har gjort fel. Vi litar på vår kompetens också i det här fallet.
Som jag sade så har vi drygt 40 erkännanden per år och ingen har överklagat de senaste åren att det skulle ha gjorts felbedömningar. Det finns säkert fall där man kan tycka olika, men det är inte politik utan det är med de verktyg som man har och de yrkesmässiga bedömningar man gör. Vi måste också lita så mycket på oss själva på Åland - när vi har egen behörighet inom utbildningsområdet – att vi kan ta egna beslut.
Vad gäller lämplighetsprovets utformning så har högskolan på Åland fått uppdraget att göra det. Så det ska bli lätt att komplettera om man vill ha mera behörighet än man har i sitt examensbetyg. Man behöver inte åka härifrån utan det kan göras på högskolan på hemmaplan på Åland. Tack!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag tycker att det är ett bra förtydligande att tjänstemännen förstås gör så gott de kan utifrån de regelverk som vi har satt i lag och - framförallt i det här fallet - i förordning. I det här lagförslaget som vi nu diskuterar så föreslås det ju ingen förändring vad gäller behörighetsvillkoren. De ska fortfarande regleras i förordning.
Därför är min fråga till ministern, att vad har man gjort under mandatperioden för att utveckla den här förordningen så att man kunde vara mera välkomnande mot lärarna som har utbildning från Sverige? På vilket sätt har man ändrat förordningen för att möjliggöra det här? Det skulle också ge tjänstemännen bättre verktyg att se till att vi är öppna och välkomnande för alla oavsett utbildningsbakgrund. På vilket sätt har man ändrat förordningen?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack fru talman! Grundskolelagen är från 1995 och grundskoleförordningen är ÅFS 1995. Inte har vi gjort någon ändring. Vi har hela tiden sagt att vi tar det i samband med revideringen av grundskolelagen, likaväl som vi också arbetar med att uppdatera och modernisera läroplanen så att de alla går hand i hand. Men intentionen har hela tiden varit att det ska underlätta att vi också kan erkänna de svenska examina som står i betygen vad gäller lärare rakt av. Intentionen har varit så från början men vi tar det samtidigt och då har vi hela paketet på plats så att lagen och förordningen inte är motstridiga. Det är svaret.
Ltl Axel Jonsson, replik
Man har ju uppenbarligen insett problematiken eftersom man har skickat brev till dem som studerar till lärare i Sverige och förklarat systemet som gäller idag. Men det är samtidigt lite märkligt att grundskolelagen som vi behandlar i detta nu inte innebär någon förändring för förordningen vad gäller behörighetsvillkoren. Till den delen hade ju landskapsregeringen kunnat förtydliga och förbättra förordningen utan några lagändringar. Lagförslaget innebär ingen förändring i det avseendet vad gäller behörighetsvillkoren.
Varför har man inte utvecklat förordningen så att åtminstone behörighetsfrågan skulle vara löst? Det hade väl varit ett bra sätt att se till att lösa den här problematiken. Nu har man ju haft fyra år på sig men inte gjort någonting utan överlämnar det här till nästa regering. Och det kan jag tycka att är beklagligt.
Minister Tony Asumaa, replik
Ja, det var som jag sade att vi ville ha det att gå hand i hand. Axel Jonsson har också haft tid på sig från 2011 att lämna in en åtgärdsmotion för att ändra förordningen men det har vi inte heller fått oss tillhanda här i lagtinget. Kanske vi alla bär det ansvaret, att varför har vi ingenting gjort? Man kan alltid göra mera och man kan göra bättre och vi försöker väl se positivt på allting och utveckla det åländska samhället också framöver.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.
Föreläggs förslaget till landskapslag om barnomsorg och grundskola per del där ändringsförslag inte aviserats och i övrigt kapitel för kapitel. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs Del I. Godkänd.
Föreläggs Del II. Godkänd.
Föreläggs Del III. Godkänd.
Föreläggs Del IV. Godkänd.
Föreläggs Del V. Kapitel 1. Godkänt.
Kapitel 2. Begärs ordet?
Ltl Axel Jonsson
Fru talman! Jag föreslår att 5 § i 2 kap. ges den lydelse som framgår av det utdelade ändringsförslaget.
Ltl Bert Häggblom
Jag understöder ltl Axel Jonssons ändringsförslag. Jag vill också avisera att jag kommer att yrka på öppen omröstning.
Talmannen
Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Bert Häggblom, har föreslagit att 5 § godkänns i den lydelse den har i det utdelade ändringsförslaget.
Omröstning kommer därför att verkställas.
Omröstningen sker nu för första gången genom knapptryckning. Det betyder att det inte finns något behov av öppen omröstning. På skärmarna framme i salen kommer det att finnas en översiktsbild och efter omröstningen kommer det att framgå av protokollet hur var och en har röstat. När systemet tas i bruk i sin helhet kommer omröstningsresultatet dessutom genast att synas på hemsidan. Talmannen informerar förstås också muntligen om resultatet.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag önskar få det elektroniskt bytt att jag inte sitter som talman för jag kan inte rösta nu.
Talmannen
Jaha, det är alltså så att tekniken inte riktigt fungerar. Då återgår vi till namnupprop. Det kommer att lösa sig på sikt. Det är bra att vi får prova nu medan vi alla som har varit här ett tag kan prova.
Lagtingsdirektören
Det är så att jag borde ha skiftat talman före omröstningen äger rum. Det är det som komplicerar det hela. Så det blev lite mycket på en gång helt enkelt.
Talmannen
Jag tror inte att det har så stor betydelse.
De ledamöter som röstar för utskottets betänkande, det vill säga som röstar ja, stiger upp nu. Har det begärts öppen omröstning? Då så, då så!
Understöds öppen omröstning? Öppen omröstning är begärd varför den kommer att verkställas.
Jag ber lagtingsledamöterna Annette Holmberg-Jansson och Harry Jansson att biträda vid omröstningen.
Upprop.
Omröstningen har givit vid handen 15 ja-röster 5 nej- röster 2 avstår och 8 är frånvarande. Majoritet för utskottets betänkande.
Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.
Föreläggs Del VI. Godkänd.
Föreläggs Del VII. Godkänd.
Föreläggs Del VIII. Godkänd.
Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.
Lagens rubrik. Godkänd.
Lagens ingress. Godkänd.
Lagförslagets första behandling är avslutad.
Enda behandling
4 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2019
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 28/2018-2019
Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2018-2019
Budgetmotion Hudcancerscreening BM 71/2018-2019
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.Ltl Petri Carlsson
Fru talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att tilläggsbudgeten antas i oförändrad form och att budgetmotionen förkastas efter omröstning. När det kommer till motionen så gör vi ett så kallat positivt förkastande eftersom vi skriver att vi ber landskapsregeringen att överväga att lägga in hudcancerscreening i en eventuell framtida förordning om screening. Vi har i den frågan erfarit att det finns ett uppdrag hos social- och miljöavdelningen att utfärda en förordning om screening, men att det har blivit ogjort på grund av personalbrist. Innan en förordning kan utfärdas måste det medicinska evidensläget bedömas för de metoder som ska förverkligas på befolkningsnivå.
Vi vet nu också att när det gäller screening av tarmcancer, så kommer inte någon förordning att utfärdas. Planering av den nu planerade tarmscreeningen har skett i samråd med ÅHS och motiveras med stöd av lagens 27 § med hänvisning till skrivningen i lagen om åtgärd som är ”medicinskt motiverad”.
Det finns flera olika screeningformer för olika typer av cancer och i omvärlden är det mest förekommande att screening görs gällande bröstcancer hos kvinnor, livmoderhalscancer samt för tjock- och ändtarmscancer. Näst på tur att screenas, efter dessa tre cancerformer, är lungcancer och prostatacancer.
Det ska sägas att det i några länder har utfärdats rekommendationer för screening av hudcancer, men vi kan alltså ändå konstatera att rekommendationer gällande screening av hudcancer i allmänhet inte förekommer och det planeras inte heller för det i någon större utsträckning i världen runt omkring oss. I till exempel USA rekommenderas hälso- och sjukvårdssystemet att inte genomföra hudcancerscreening på grund av otillräcklig evidens.
Fru talman! I remissdebatten efterfrågades information om hur mycket vi har satsat på IT de senaste åren. Utskottet har försökt att sammanställa det under rubriken ”IT-utvecklingen under mandatperioden”. En hel del kostnader har vi kunnat sammanställa någorlunda, men allting har vi inte hunnit med. Till exempel så tillkommer myndigheternas verksamhetsspecifika IT-kostnader, där främst ÅHS och skolorna har betydande kostnader. I sammanställningen ingår heller inte polismyndighetens anskaffning av system till alarmcentralen, vilket jag återkommer till alldeles strax.
Ofta innebär investeringar i IT att vi får högre driftkostnader på grund av bland annat behovet av mera IT-stöd, men investeringen i sig kan innebära att inbesparingar på annat håll uppstår och dessutom kan det handla om en höjning av servicenivån. Allt det här tycker vi att man i framtiden bättre bör beakta i samband med den ekonomiska helhetsbedömningen av olika projekt och i planeringen av rambudgeten. En intressant uppgift som är värt att nämnas i sammanhanget är att vi i utskottet har fått uppgifter om att ÅHS:s kostnader för bas-IT kan minska med nästan en miljon euro per år om man väljer att samordna det via Åda Ab.
Utskottet har även tittat på frågan om kostnadsökningen för arbetslöshetsstödet. Vi kan konstatera att den främst beror på två orsaker. Den ena orsaken är den stigande befolkningsmängden som i sig naturligt gör att samma procentuella mängd arbetslösa betyder att det totala antalet arbetslösa ökar. Den andra orsaken är att antalet dagar med inkomstrelaterad dagpenning har minskat, vilket leder till ett större antal personer som lyfter arbetslöshetsstödets grunddagpenning.
Fru talman! Till sist vill jag ta upp investeringen i alarmcentralens nya system. Här är situationen mycket alarmerande, för att använda ett passande ord i sammanhanget. Här ska det tilläggsanslag om 160 000 euro, som ingår i förslaget, räcka till för det här året när man även beaktar tidigare budgeterade anslag som inte har utnyttjats ännu. Men! Och ett stort men! Här har det verkligen barkat iväg med kostnadsuppskattningarna under den tid vi har behandlat tilläggsbudgeten i utskottet. Förändringarna av uppskattade kostnader är så stora under en utskottsbehandling att åtminstone jag inte har varit med om det tidigare under mina snart åtta år i lagtinget.
I tilläggsbudgeten från landskapsregeringen står det, jag citerar ”För att säkerställa ibruktagandet av nödalarmeringssystemet behövs ett tilläggsanslag, varför totalkostnaden kommer att uppgå till 3 510 000 euro”.
Under utskottsbehandlingen har de uppskattade siffrorna bara ökat och ökat. Efter genomgång av alarmcentralen, polisen, landskapsregeringen och utskottet kan vi fortfarande inte med säkerhet säga vad kostnaden kommer att bli, men vi kan konstatera att totalkostnaden kommer att bli väldigt mycket högre.
Investeringen bedöms bli 3 miljoner euro och driftskostnader bedöms bli 600 000 euro per år, vilket innebär 3,7 miljoner euro för jämförande period enligt bästa vetande idag. Dessutom tillkommer kostnader för nuvarande system som man inte kommer att bli av med helt och hållet. Idag är dessa 170 000 euro per år men bedöms kunna minska något när det nya systemet är i drift.
Vi kan alltså konstatera att totalkostnaden för den uppskattade perioden som finns i tilläggsbudgeten har ökat från 3,5 miljoner euro till någonstans mellan 7 - 7,5 miljoner euro enligt bästa vetande idag. Alltså en mångmiljonökning och högst sannolikt mer än en dubblering av den uppskattade totalkostnaden under vår utskottsbehandling. Det här är alltså mycket alarmerande, som jag nämnde tidigare.
En del orsaker som nämnts i sammanhanget är sammanblandningen av investering och drift, för lågt uppskattade kostnader för projektledning och arbetet med implementeringen, kostnader för drift som är underskattade eller inte ens fanns med, hårdvaru-, mjukvaru- och licenskostnader som inte funnits med samt ökade kostnader för ett teknikbyte hos extern part.
Vad ska man göra då? Borde vi inte dra hårt i handbromsen när miljonerna rullar iväg och vi inte riktigt vet med säkerhet vad kostnaderna blir?
Nej, man har kommit ganska långt trots allt. Vi har fått en lite bättre genomgång av alla kostnadsposter nu, systemförnyelsen är nödvändig och det skulle innebära kostnadsökningar på grund av åtaganden till leverantören av systemet, som vad vi så här långt vet har skött sig bra. Nu är det här ett system som i praktiken hanterar frågan om liv eller död, så vi står här med ganska bakbundna händer. Men det får inte gå till såhär i framtiden och vi bör verkligen ta reda på orsakerna.
Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att noggrant följa upp orsakerna till dessa kraftiga kostnadsökningar och återkomma till utskottet. Samtidigt måste man öka de egna förvaltningarnas kunskaper om processkartläggning, beställarkompetens samt stärka landskapets långsiktiga planering. Tack.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Jag kan bara konstatera att igen så felar läromästaren som alltid kommer med pekpinnar åt andra, mot kommunerna, om hur dåligt det sköts etc. Man klarar inte ens av en vanlig upphandling och att överhuvudtaget ha kontroll över en process. Utskottets skrivning vad gäller alarmcentralen är ju alltför mild. I alla fall utgående från den beskrivning som ges här.
Jag utgår ifrån att vi kommer att få en närmare förklaring till det här innan detta lagting lämnar. Det här är ju inte acceptabelt med tanke på hur vi annars ger pekpinnar åt folk, senast Ålands Utvecklings Ab vilket visar sig vara felriktad kritik medan våra egna inte ska stå till svars här och nu.
Jag återkommer i nästa replik.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag har svårt att säga vad man kunde göra mer än det vi gör nu. Man måste faktiskt följa upp orsakerna och ta reda på vad det helt och hållet handlar om, och det skriver vi. Det är väldigt viktigt att man gör det och kommer tillbaka till utskottet så att vi får den informationen eftersom vi ännu inte kan säga vad som har hänt. Vi vet att det pågår en revision om det här och vi skriver att vi har bett landskapsregeringen ta reda på orsakerna fullt ut. Det finns många delar i det här som behöver klarläggas.
Jag vet också att i princip samtliga i hela det här projektet är nya jämfört med dem som var med från början.
Ltl Harry Jansson, replik
Men det heter ju ändå, enligt förvaltningslagen, att det också finns politisk styrning. Var har den funnits i detta? Kastar man iväg miljonerna utan en aning om hur de landar och träffar?
När den här revisionen kommer tillbaka någon gång så då har vi en ny landskapsregering. Så här är ytterligare en sak som kommer att landa i famnen på nästa landskapsregering. Det är sorglig läsning!
Jag måste säga att jag beklagar den cynism som präglar utskottsmajoriteten när det gäller förslaget att anslå en liten summa pengar för screening för att i tid uppmärksamma cancerfall på ålänningarnas hud. Jag tycker att det är sorgligt med tanke på hur övrig miljonrullning tycks vara helt okej. Men att inte ge det för detta, när man vet att man kan hjälpa många enskilda i tid med något som kan bli besvärande för individen. Beklaglig hantering av ålänningarna!
Ltl Petri Carlsson, replik
Till den första delen så är det ju inte en majoritet i utskottet - det vet jag också att ltl Harry Jansson inte sade - utan det är ju hela utskottet.
Vad gäller hudcancerfrågan och screening så gör vi ett positivt förkastande, vilket vi skriver. Vi ber landskapsregeringen att överväga att ta med detta i en framtida förordning när man tar fram en sådan. Det är ingenting som vi ser negativt på.
Däremot så kan vi inte säga att det finns ett medicinskt motiverat underlag för det. Det har vi inte fått någon information om, rörande det som gäller nu, dvs. för tarmcancerscreeningen. Jag ser inte riktigt att det är möjligt att göra på det sättet för min egen del.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tage Silander, replik
Tack fru talman! När man ser på tilläggsbudgeten och sedan jämför med utskottets betänkande så konstaterar man att ni har tagit upp vissa väsentliga saker, det hörde vi just. Det får mig att tro att ni har omfattat allt som inte nämns.
Då vill jag bara fråga om hur utskottet resonerade kring de anslag som nu föreslås gällande utredningen av konsekvenserna av EU-medlemskapet?
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag kan inte säga att vi har resonerat särskilt mycket kring det eftersom vi heller inte skriver om det i vårt betänkande. Jag kan inte svara på den frågan. Eller jag kan svara att vi inte har resonerat särskilt mycket kring just det.
Ltl Tage Silander, replik
Tack! Det räcker som svar för mig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Den kraftiga ökningen av behovet av medel för att klara investeringen för det nya alarmsystemet förskräcker förstås. Men det som jag reagerade på är att utskottet har konstaterat att man kraftigt kommer att överskrida budgeten men att man ändå inte vet orsakerna till det.
Tycker verkligen utskottet att lagtinget bara ska bevilja medel utan att gå till botten med vad som har hänt? Ska man överlämna det till landskapsregeringen att ta reda på var det har felat? Det tycker jag är ett märkligt resonemang. Borde man inte skaffa sig en bild av situationen före man beviljar tilläggsmedel, som man nu föreslår, och kanske i ett senare skede behöver bevilja ytterligare medel?
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! En synnerligen relevant fråga av ltl Axel Jonsson. Det var det som jag försökte resonera kring i mitt anförande, dvs. om man borde dra i handbromsen nu och ta tag i det omedelbart och stoppa projektet och kanske inte bevilja de här anslagen som vi har i tilläggsbudgeten, utan granska det ordentligt innan man fortsätter med det. Det var det som jag försökte berätta. Men det blir ett bekymmer i och med att vi har ett ansvar gentemot en leverantör som det ha tecknats avtal med och det finns en nödvändighet med att få det här systemet på plats så fort som möjligt också.
Som jag sade så finns det ett behov, för de här frågorna handlar faktiskt om liv och död. Det är viktigt att få det att rulla.
Vi höjer ju inte de anslag som är föreslagna mer än det som ligger i förslaget till tilläggsbudgeten. De stora kostnadsökningarna kommer framöver.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det oaktat så beviljar man ju ytterligare medel. På det sättet erkänner man ju att man har missbedömt omfattningen av detta projekt från början, och dessutom med insikt om att man missbedömt det ytterligare utöver det som framgår i utskottets betänkande. Det kan jag tycka att är beklagligt.
Det verkar som om vi är överens om att det här borde granskas. Men frågan är vem som ska göra det. Det borde vara finans- och näringsutskottets uppgift att granska det före man ger grönt ljus, vilket man nu gör i det här skedet. Därför reagerar jag mot att utskottet nu föreslår att man ska uppmana landskapsregeringen att göra denna granskning. Det borde väl vara en självklarhet att landskapsregeringen har gjort en sådan granskning före man går till lagtinget för att beviljas medel. Delar inte utskottsordföranden Petri Carlsson den uppfattningen?
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag kan hålla med till den delen att det är klart att det hade varit önskvärt att man hade gjort den här granskningen före ärendet kom till lagtinget i tilläggsbudgeten. Det var därför jag också valde att ta till kraftord över vad som har hänt under utskottsbehandlingen och att jag inte har sett sådana här ökningar tidigare under någon utskottsbehandling.
Men samtidigt ska vi komma ihåg att det anslag som man har begärt så visste vi om i lagtinget. Det är ju fortfarande detsamma som vi föreslår. Det gäller ju kostnadsökningen framöver. Som jag sade så är det en revision igångsatt på det och vi skriver också att man bör ta reda på orsakerna och återkomma till utskottet i den här frågan. Så före vi rullar vidare med dessa kraftiga kostnadsökningar så ska man återkomma, enligt det som vi har skrivit i betänkandet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Efter landskapsregeringens agerande i förra veckan - när man överskred budgeten med 20 miljoner kring en upphandling som var helt okej från landskapsregeringen sida - så trodde jag att det var ett engångstillfälle.
Men nu när man kommer med alarmcentralen så finns det ingen ansvarig, ingen som tar på sig ansvaret för det här och ingen som vet vad det kommer att kosta. Man vet inte hur det kommer att sluta och ännu mindre när det kommer att vara färdigt. Men man vet att det måste görs.
Det man gör är att man sätter finans- och näringsutskottet och också Ålands lagting i en fullständigt ohållbar situation. I och med den här hanteringen så förvandlas finans- och näringsutskottet, men också lagtinget, till en gummistämpel.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag vet inte om det var någon egentlig fråga riktad till mig eller till mitt anförande. Det som jag kan konstatera är att vi trots allt har fått information om vad de olika kostnaderna relaterar till, vilket också vicetalman Thörnroos, som sitter i utskottet, känner till. Jag försökte beskriva en del av dem i mitt anförande och vilka förklaringar som vi har fått. Vi har nu fått en bättre förklaring och det har nu gjorts en noggrannare genomgång än vad som gjordes från början. Allt detta borde egentligen ha gjorts från början, om man säger så, men det har inte gjorts. Nu har vi ändå fått en någorlunda genomgång men vi vet fortfarande inte om det är allt. Och det är det som vi måste ta reda på. Så är det. Men vi har bättre information i dag än vad vi hade när tilläggsbudgeten kom till lagtinget.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Majoriteten i finans- och näringsutskottet har ägnat ganska mycket tid åt att förklara varför den åtgärdsmotion som jag nu för fjärde gången har lagt, vad gäller hudcancer, är helt onödig. När man säger ”nej” den här gången så är det med ett s.k. ”positivt förkastande”.
Våren 2019 undersöktes 310 patienter under de pricktestdagar som Ålands cancerförening har, men som tydligen inte är evidensbaserat och som landskapsregeringen inte vill ta del av. Det har tidigare varit två dagar, men det var så pass många patienter som tidigare visat indikationer på hudförändringar så man ägnade en tredje dag till att kontrollera dem igen.
Av dessa 310 patienter så var det 50 stycken som opererades. 50 stycken! Av dem hade 20 stycken hudcancer, varav fyra stycken hade malignt melanom, alltså en hudcancerform som oftast sprider sig med metastaser till andra delar av kroppen. Till dessa fyra patienter som har fått en hudcancerdiagnos, så tror jag inte att det räcker med att säga att ”nu har finans- och näringsutskottet gjort ett positivt förkastande”. Det håller inte! Det är svagt av en majoritet att inte kunna unna ålänningarna det här.
Vi hörde just att vi har 3,5 miljoner euro på drift men att ingen är ansvarig. Men när man år 2018 gjorde dessa undersökningar, så kostade det 11 000 euro, men det kan man nu alltså inte få tag i. Det är anmärkningsvärt ynkligt.
Jag vill tacka mina stödtrupper i finans- och näringsutskottet, ltl Lars Häggblom och Stephan Toivonen, som var beredda att skjuta till några tusen för att alla ålänningar skulle ha möjlighet att undersöka sig och få sina hudfläckar konstaterade. Cancer eller inte cancer. Tack!
Minister Wille Valve, replik
Tack vicetalman Thörnroos! Det kan ju vara på sin plats att upplysa den åländska allmänheten om att det redan idag finns pricktester som erbjuds, ett samarbete mellan den tredje sektorn och den privata sektorn. Är man missnöjd med det, eller vill ha något annat, så går det också att uppsöka ÅHS och få det gjort.
För övrigt vill jag gratulera finans- och näringsutskottet till ett klokt och balanserat utskottsbetänkande som baserar sig på vetenskaplig evidens och på att verkligen sätta sig in i hur det förhåller sig i vår omvärld. Det är inga lätta frågor, men jag tycker uppriktigt sagt att utskottet har gjort ett gott jobb.
Jag vill lite problematisera motionen ytterligare eftersom kostnadsuppskattningen på 16 000 euro nog måste sägas stå på en mycket skör grund. Man kan också ställa sig frågan om det är vettigt att göra detta i skärgården och på landsbygden med tanke på den metodutveckling som har skett på detta område.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Låt mig svänga på det. Ansvarig minister för hälso- och sjukvården, den moderata ministern Wille Valve, uppskattar att finans- och näringsutskottet i det här läget säger ”nej” till en screening och en undersökning av hudcancer. Han tycker att det saknas vetenskaplig evidens.
Då tycker jag att ministern för det första ska säga det till de här fyra personerna som nu har fått sin nyupptäckta cancer. Sedan tycker jag också att ministern ska säga det till Ålands cancerförening, att ”lägg av med det där, det där är inte evidensbaserat. Det finns bättre och andra sätt att göra det på än det som ni gör”.
Minister Wille Valve, replik
Som jag sade i min första replik så uppskattar jag den sakliga behandling som detta viktiga ärende har getts av finans- och näringsutskottet.
Vad gäller vicetalman Thörnroos så förlåter jag vicetalmannen eftersom det är valtider.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Minister Wille Valve behöver inte förlåta mig. Minister Wille Valve ska i stället förlåta dem som har fått cancer och de som inte får hjälp nu.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl John Holmberg
Tack fru talman! Bästa lagting och åhörare! Jag tänker ringa i alarmsignalen, men jag tänker inte desto mera ringa gällande det som ordförande Petri Carlsson tog upp gällande just alarmcentralen. Jag vidhåller precis det som ordföranden sade. En utredning är på gång och därefter så vidtas nödvändiga åtgärder. Det är viktigt att man här och nu efter det också inser hur saker och ting ska skötas. För digitaliseringen får inte vara så problematisk som den verkar vara ibland idag.
Däremot vill jag ringa en alarmsignal gällande våra långtidsarbetslösa. Det kan tyckas vara rätt så få personer i sammanhanget, 176 personer år 2018. Ser vi på ökningen under 2000-talet så ligger det ungefär på 120 personer. Det tycker jag att är väldigt mycket. Det blir rätt många under ett år som egentligen hamnar utanför. Det är ett samhällsslöseri av stora mått, både på det personliga planet men också rent ekonomiskt för samhället. Jag tror att kommande lagting verkligen måste lyssna på den här alarmsignalen, för det är nog en utveckling som kommer att gå allt fortare om inte vi på Åland också börjar vidta åtgärder. Därför tycker jag att det är väldigt bra, precis som det står i betänkandet, att det ska ske en utvärdering kring AMS. För AMS är nog navet i hela den här kalkylen.
Man kan ju fråga sig varför antalet långtidsarbetslösa ökar? Det finns ju många jobb på Åland. Men verkligheten är ju faktiskt den att de s.k. ”enkla arbetena” blir allt färre. Tempot på arbetsmarknaden stiger, du ska ha ganska stora specialkunskaper även fast du har ett ”lågkvalitativt arbete” idag.
Jag har ingen statistik på åldern på dessa arbetslösa, men jag vet också att det på gymnasienivå årligen slutar ett visst antal studerande av olika orsaker. Här är ju landskapets satsning på ungdomens hus Boost helt fantastiskt och något som borde utvecklas ytterligare. Men på något sätt, vilket jag har sagt många gånger förut, så har vi på Åland förmågan att utveckla ett stuprörstänk. Vi har alla pusselbitar och vi har resurserna, men det är inte alltid som vi synkar dem på rätt sätt.
Jag brukar alltid säga att när ett plus ett blir tre, då gör man någonting rätt. Men när det gäller de långtidsarbetslösa, och kanske speciellt när det gäller ungdomsarbetslösheten, så är det inte så idag. Jag hoppas att den här utvärderingen kring AMS kan göra att vi ser vad som behöver göras på individnivå.
Vi pratar alltså om 176 personer idag. Det är ingen stor massa, men det är 176 olika individer med 176 helt olika förutsättningar och 176 olika behov. Idag finns det en relativt stor byråkrati, t.ex. när det gäller sysselsättningsfrämjande åtgärder. Där tycker jag att vi på Åland måste bli bättre i framtiden. Det finns inte en orsak till att det ska gå en enda person arbetslös på Åland. Det är klart att det alltid kommer att göra det, men inte 176 långtidsarbetslösa. Vi talar om tillväxt. I dessa 176 personer så ryms det rätt mycket tillväxt bara de hamnar på rätt sida och inte ramlar mellan stolarna.
Jag hoppas och tror väldigt mycket på denna AMS-utredning. Och jag hoppas att när den är gjord så får ett plus ett blir tre, för så känns det inte för mig idag.
Jag ser ganska mycket på gymnasiet och på den svårighet som finns i att just attrahera alla ungdomar att gå i skola. Förr behövde man inte gå i skola efter att man hade gått ut grundskolan. Man fick ett jobb ändå. Det får man inte idag. Många stöd är ju också förknippade med att man har en gymnasieutbildning. Här finns det saker att göra. De är 176 idag, jag hoppas att de är färre om fyra år. Tack.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack talman! Jag tycker att det är bra att ltl John Holmberg lyfter dessa 176 långtidsarbetslösa personerna, men jag undrar om det är rätt plats att leta åtgärder på AMS. Vi har ju jobbat med den här frågan ganska mycket när vi arbetade med socialvårdslagstiftningen. Vi vet ju t.ex. att kommunerna har för lite praktikplatser och andra sysselsättningsåtgärder för de här människorna. Jag tror faktiskt att vi skulle behöva införa något som heter social psykiatri i vår verksamhet. Vi försökte lyfta det i samband med beredningen av socialvårdslagen, men det gick inte då. Jag hoppas att det här är något som ska kunna tas i bruk när den nya lagen träder i kraft.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Aaltonen! Det kan säkert vara en idé. Som jag ser på det med min erfarenhet så har vi väldigt mycket resurser idag. Men som jag nämnde så tänker vi i stuprör. Det blir ofta någon annans bord och någon annans problem. Jag sköter mitt och personen faller bokstavligt talat mellan stolarna.
Bara en sådan enkel sak som när det blir en ”dropout”, alltså en elev slutar på gymnasiet. Vart tar den personen vägen? Vems ansvar är det sedan? Det finns inget ansvar. Eller om du som nyinflyttad ålänning inte kvalar in på en utbildning för att din svenska kunskap inte är tillräckligt god. Vart tar den personen vägen? Det är klart att den tar vägen någonstans, men det skulle kunna bli så mycket bättre.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Jag delar den uppfattningen. Det skulle vara mycket, mycket bättre om man samverkar och river ner de här murarna. Man vet att det också är 20 procent av klienterna som tar 80 procent av resurserna. Skulle man samla alla resurser som finns hos kommuner, hos psykiatrin, hos AMS och så vidare och göra just de här individuella insatserna, så skulle man också minska dels kostnaderna för samhället men kanske också hitta rätt platser för dem som nu faller mellan stolarna. För jag tror att alla i vårt samhälle behövs på ett eller annat sätt.
Den verksamhet som jag ansvarar för till vardags - Emmaus - så har ju stor erfarenhet att verkligen inkludera människor som annars skulle ha svårt att hitta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Men tack vare coaching och stöd så kan man också få ett riktigt jobb idag.
Ltl John Holmberg, replik
Det stämmer. Jag sade ju tidigare att vi måste se just de här 176 personerna som olika individer. Då måste de också få en stöttning och en coaching som är riktad just mot dem. Det går inte att ha någon form av kollektiv satsning, för det passar kanske bara en tredjedel av dessa 176. Och det är här vi har resurserna.
Jag är helt övertygad om att innan vi lägger in nya resurser och mera pengar samt flera tjänster, så ska vi se till att vi modellerar den här kakan på ett sätt så att vi får ett bättre och starkare nätverk samt bättre samarbeten. Sedan kanske det inte räcker, men jag tror att det räcker, och sedan kan vi lägga in flera resurser.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Jag delar den oro som ledamot Holmberg tar upp här. Men ni blandar lite ihop begreppen.
När man pratar om dessa 176 långtidsarbetslösa så är det de som är just långtidsarbetslösa. Sedan har vi en mycket, mycket större grupp som kallas för ”Needs”, alltså ungdomar mellan 15 och 24 år som varken arbetar, studerar eller fullgör värnplikt (fast det är ju inte så mång sådana förstås). Dessa ungdomar rör sig om ungefär nio procent. Det har varit en ännu högre siffra, någonstans kring 400-500. Tyvärr har vi inga system idag att fånga upp dem. Det åligger egentligen kommunerna att göra det redan nu, enligt lagen. Förhoppningsvis så förstärker vi det med den nya socialvårdslagen.
Men hur ser ledamoten på att vi ytterligare kunde förstärka och verkligen kunde garantera att vi fångar upp dessa ”Needs-ungdomar”.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Wickström! Det är exakt så. Det finns ju heller inget tal över antalet s.k. hemmasittare. Men enligt statistiken så verkar det ju som om det är en årskurs per år som det ökar med. Nu har det pågått så pass länge så att dessa hemmasittare inte är några tonåringar längre. Det finns till och med de som är närmare 40 år.
Men hur når vi ut till dem? Här tror jag också att en utredning kring AMS behöver komma till skott, kring just detta. Vi har ungdomens hus, vi har AMS och vi har skolorna. Jag vet att man på ungdomens hus t.ex. har haft individuell skolgång med speciallärare, just för att man ska komma till en miljö som passar just en själv. Jag tror att det handlar om individualisering. Valfrihet och individualisering.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Tack för det svaret! Jag tror att ledamoten, liksom jag, verkligen lider med de här ungdomarna. Det finns lika många ungdomar som det finns orsaker till att de hamnar i hemmasittande. Det kan vara en personlig tragedi inom familjen eller en hög frånvaro som mitt i allt anses vara för hög eller olika MPF-diagnoser som kanske inte är diagnostiserade osv.
Men även om det inte är särskilt populärt så tror jag, ledamot Holmberg, att vi borde sätta ett lite, lite högre krav på gymnasieskolan så att de inte släpper de här eleverna. Man får ju hjälp via ungdomslotsar. Man lotsas vidare till AMS och Boost och så vidare. Men borde inte skolan göra sitt yttersta där man kanske gå ner på lägre halvfart eller att man kanske tar ett års paus och tar upp studierna nästa år och så vidare. Gör man tillräckligt idag från Ålands gymnasiums sida för att ta tag i det här?
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Det kan säkert bli bättre, men det görs väldigt mycket redan idag. Man får individuella studieplaner. Man har en acceptans på att man kan dra ut studietiden till fyra eller kanske till och med fem år. Så det finns den möjligheten. Jag tror inte på ett system där pengen följer med den studerande som man har på den finska sidan. Det kan finnas fördelar med det men nackdelarna, enligt mig, är ännu större.
Det finns inom yrkesgymnasierna s.k. y-program. Där finns det mycket att göra för att attrahera just dem som inte är riktigt skolmogna och som inte riktigt passar in i en treårig vanlig gymnasieutbildning. Man kanske inte ska bli bilmekaniker, man kanske ska bli truckförare. Man kanske inte ska bli kock utan man kanske ska bli en slaktare etcetera, etcetera. Här kan vi nog ta några steg till, just för att individualisera utbildningen till yrken som faktiskt behövs.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Nina Fellman
Fru talman! Bästa lagting! Jag måste tyvärr göra vicetalman Thörnroos - som inte är här just nu - besviken med att konstatera att självklart finns det människor som är ansvariga för det som har hänt med alarmsystemet. Självklart är jag som minister och regeringen som helhet ansvariga för den politiska hanteringen av den här processen.
Jag tycker att det är jättebra att utskottet har fördjupat sig i den här frågan om alarmsystemet ”Ålarm” och att man fortsätter att fördjupa sig i frågan om hur det kommer sig, trots att investeringen i sig håller sig inom de ramar som man har angett men att driften under de fem kommande åren blir så pass mycket dyrare. Det är en jätteviktig fråga som vi både på regeringsnivå och på tjänstemannanivå behöver följa upp.
Därför har finansminister Perämaa och jag av förvaltningen begärt in en rapport om processen i sin helhet. Inte för att söka syndabockar eller att börja hänga ut tjänstemän - utan att man vet vad man pratar om - utan för att få klarhet i var svagheterna finns i det system som vi har.
Varför är det så att ingen riktigt har haft kontroll över hur driftsutgifterna utvecklas med det nya systemet? Var har kommunikationen brustit mellan de olika parter som hanterar de här frågorna?
Jag kan också konstatera att det redan pågår en revision av processen. Det är också mycket bra.
När den här upphandlingen inleddes, vilket flera redan har påpekat, så var det ju med kniven på strupen och verkligen i sista stund. Det alarmsystem vi har i dag är undermåligt. Det utvecklas inte längre och det har inte en tillräcklig driftssäkerhet. Så kan vi inte ha det. Vi kan väl konstatera att processen nog borde ha börjat tidigare än vad den gjorde.
Som vi kan se av både Ålarm-processen och av det som utskottet tar upp i sitt betänkande, nämligen IT-utvecklingen under mandatperioden och processen kring ÅDA och ÅHS, så är det här ett område där vi - och då menar jag vi alla, landskapsregeringen, lagtinget, förvaltningen, myndigheterna och ÅDA - saknar alla tillräckliga kunskaper och erfarenheter i alla led för att göra ett riktigt bra jobb. Vi behöver ta reda på var vi behöver stärka upp vår kompetens och var vi behöver ha mera personalresurser och hur vi ska jobba med kommunikationen.
Jag tror, precis som utskottet skriver, att en av slutsatserna måste bli att processkunskaperna och resurserna i förvaltningen behöver utökas, beställarkompetensen behöver bli bättre och gränssnittet mellan ÅDA och vår förvaltning behöver stärkas, så att man verkligen pratar om rätt saker och så att man förstår varandra tillräckligt bra.
När den här rapporten är klar - som vi nu har beställt av förvaltningen - så återkommer vi väldigt gärna till utskottet och fortsätter diskutera frågan tillsammans.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Det är väl så att alla vill ha ett alarmsystem som fungerar. Det som jag ifrågasatte i remissen var hur man inte kommit till en slutända av själva upphandlingen, utan den är redan föråldrad innan man ska ta den i bruk. Varför kan man inte köpa kunskaper utifrån om man inte har den inom förvaltningen? Allting behöver inte finnas här. Det finns säkert alarmsystem som fungerar på andra ställen. Hur har man gjort där? Har man upphandlat av utomstående konsulter eller har man byggt upp det här i den egna förvaltningen?
Det som är det tråkiga, när man nu ser i utskottets betänkande, är ju att det inte är klart att driften stannar på den här summan utan det pratas ju om ytterligare pengar som fattas till driften.
Minister Nina Fellman, replik
Jag känner inte att jag i det här skedet kan svara på frågan, vilket man väl inte borde säga när man står här. Men det är ju det som är problemet - och det problem som också utskottet pekar på - att vi i flera led i den här processen inte har tillräckliga kunskaper om denna process.
Jag vill betona att jag inte tänker stå här och börja peka ut någon syndabock som har fallerat innan vi har utrett saken ordentligt. Det är mitt ansvar och det är regeringens ansvar att det jobbet görs grundligt så att vi lär oss av det här.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Jag är inte ute efter några syndabockar i det här fallet heller. Men nu anhåller man om ett ökat anslag för att fortsätta. Borde man inte då stoppa upp och se var man har gjort fel, och hur man kan göra bättre, innan man tillför mera pengar och processen fortsätter med en årskostnad för driften som kanske slutar på 700 000 eller 800 000 innan det är färdigt. Man borde väl stanna upp och titta vad som har gått snett och om man kan göra någonting annorlunda. Det är bara det som jag är ute efter.
Minister Nina Fellman, replik
Tack talman! Landskapsregeringen har gjort samma bedömning som utskottet har gjort. I det här skedet så har vi två saker som talar emot att man skulle avbryta en upphandling nu. Det ena är att vi har ett avtal som det blir dyrt att ta sig ur. Det andra är - jag vill inte säga akut, för det är för alarmerande - att vi har ett brådskande behov av ett nytt alarmsystem, så att vi inte hamnar i en situation där vi inte har ett system som fungerar.
Det är fullt möjligt att denna granskning och den process som nu görs, visar på att det här är kostnader som hade kommit oberoende. Att om vi hade haft den fulla vetskapen så hade vi varit tvungna att agera på samma sätt ändå.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Lars Häggblom, replik
Tack talman! Beredningen i finans- och näringsutskottet tror jag var det råddigaste ärendet som jag har varit med om på fyra år. Det ändrade hit och dit dag för dag, alltihop.
Håller inte minister Fellman med om att man borde ha en bättre grund och en bättre utredning före man går in och begär tilläggsanslag?
Minister Nina Fellman, replik
Jag beklagar om ledamoten uppfattade processen råddig. Det har inte varit avsikten från landskapsregeringens sida.
När det gäller begäran om tilläggsanslag för investeringen så är den ganska klar och redig. Problemet, som jag ser det här, är de driftsutgifter som kommer under de kommande fem åren och som förstås kommer att behandlas i ordinarie budget under de kommande åren.
Ltl Lars Häggblom, replik
Tack talman! Vi fick egentligen ingenting klart om vad driftsutgifterna kommer att bli. Det är ju väldigt bra att det blir en ordentlig utredning på alltihop.
Minister Nina Fellman, replik
För en gångs skull så är vi helt överens!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Axel Jonsson
Man brukar säga att kompetens kostar pengar och att inkompetens kostar ännu mera. Det kanske är ett talande ordspråk i det här sammanhanget.
Nog är det ju anmärkningsvärt att inte vi här i lagtinget greppar ett investeringsprojekt, som det nya alarmsystemet i det här fallet. Vi vet inte vad det ska innebära för kostnader, men vi ska ändå gå in för att ge tilläggsanslag i det här skedet. Det tycker jag att är ett mycket märkligt resonemang.
Oavsett om de här kostnaderna kommer i form av investeringskostnader eller driftskostnader i vår budget, så måste vi ha en bild av vad det handlar om. Varför ska vi överhuvudtaget gå in för de här investeringarna om vi inte vet vad det kommer att innebära?
Jag tycker att det här är oerhört anmärkningsvärt och jag tycker att utskottsordföranden Petri Carlsson redogjorde för problematiken på ett mycket tydligt sätt, men jag tycker att slutsatsen som man kommer till är helt felaktig.
Utskottsordförande Carlsson frågar sig själv ”borde vi dra i handbromsen?” Jag tycker att svaret borde vara absolut ett ”ja”. Vi borde veta vad vi beslutar om i lagtinget förrän vi beviljar medel.
Mot den bakgrunden så föreslår jag att ärendet åter remitteras till finans- och näringsutskottet så att lagtinget vet vad man beslutar om och att vi i plenum har bilden klar för oss före vi går in för att skicka ytterligare pengar till ett projekt som man verkar ha tappat fattningen om.
Ansvarig minister står ju här i talarstolen och säger att man inte vet var det felar eller vad som är problemet. Det enda vi verkar veta är att det kommer tilläggskostnader, men ingen kan berätta på vilket sätt eller vad de tilläggskostnaderna består i.
För min del är slutsatsen klar och tydlig. Finans- och näringsutskottet måste kunna presentera det här för lagtinget om lagtinget ska kunna bevilja ytterligare medel till detta projekt.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Jonsson! Jag har full förståelse för den frustration som ledamoten känner. Den infann sig hos mig också när det rullades upp. Men jag tycker också att man även måste se detta ärende här och nu. Det är ett faktum att pengarna måste komma på grund av att man inte kan sätta en pausknapp på installeringen av det nya alarmsystemet. Det kan inte vänta. Man har åtaganden gentemot leverantörer. Vi vet rätt långt var det har fallerat. Det har varit en stor personalomsättning av i princip alla huvudpersoner i denna process. Ingen av de inblandade tycker att det är bra. Utskottet har fått ta del av ett tydligt hörande men givetvis, med tanke på omständigheterna, så ska det bli intressant att se utredningen och därefter så går man vidare. Men att pausa nu och skicka det här tillbaka till utskottet, det är inte något som gör säkerheten bättre för ålänningarna. Tvärtom!
Ltl Axel Jonsson, replik
Lagtinget ska ju inte jobba så väldigt länge till. Vi har inte ens möjligheter att göra det, på grund av att valet kommer emot. Men nog borde det väl vara prioriterat i dessa tider när vi ser att vi har ett problem och vi vet att vi har kostnader som kommer, men att ingen kan redovisa för dem. Men ändå ska vi bevilja medel och gå vidare med projektet och hoppas att det löser sig i ett senare skede. Nog vore det väl ändå ett grundläggande krav som vi borde ställa i lagtingsbehandlingen, att vi känner till omfattningen av de projekt som vi går in för.
Det här är nu det andra exemplet på några veckor där vi ser att regeringen skriver avtal och går vidare med projekt som överskrider de uppskattade kostnaderna. I det ena fallet ska lagtinget inte ens få ta ställning till det och i det här fallet ska man bara ge grönt ljus och låta det gå vidare och hoppas att man kan reda ut det i ett senare skede. Jag tycker att det är en märklig syn på lagtingets roll som högsta beslutsfattare.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Jag håller delvis med ledamoten igen. Men det som också oroar mig, rent generellt, är när vi ser att vi har ett enormt behov av digitalisering, vi har ett stort, stort IT-underskott i princip inom alla myndigheter i hela förvaltningen.
Jag är långt borta ifrån IT-verkligheten. Jag är en amatör på området. Men det som gör mig fundersam är hur driftskostnaderna kan bli större efter en digitalisering än vad det var före? Det oroar mig, just med tanke på det berg som vi har framför oss som vi måste digitalisera. Så det finns flera aspekter i det här ärendet egentligen.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag tycker att det är en mycket relevant fråga. Just den typen av underlag borde vi få här i lagtinget. Om inte landskapsregeringen kan leverera det så borde ju finans- och näringsutskottet, och sist och slutligen vi här i lagtinget, säga ”nej”. Vi ger inte mera pengar till projektet förrän man kan redovisa effekterna av den här satsningen. Det borde ju vara den enda rimliga slutsatsen. Sedan får regeringen återkomma med ett underlag som vi tycker att är tillräckligt för att kunna gå till beslut. Nu verkar vi ju vara överens om att vi inte har ett tillräckligt beslutsunderlag, men ändå föreslår finans- och näringsutskottet att vi ska gå till beslut. Det vänder jag mig emot.
Därför föreslår jag en återremiss av detta ärende och hoppas att vi kan vara eniga om processens fortsatta gång, mot bakgrund av våra likartade tankegångar i ärendet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag förstår ltl Axel Jonssons reaktion. Samma reaktion har jag haft från början. Men efter att ha suttit med och lett arbetet i finans- och näringsutskottet - och också haft med övriga medlemmar, som ni kan konstatera i vårt betänkande - så är vi enhälliga från utskottet till denna del.
Vi vet att om man nu stoppar eller bromsar detta tilläggsanslag - som faktiskt är exakt samma belopp som landskapsregeringen föreslog när det här kom till lagtinget - så vill vi inte göra det på grund av att det skulle orsaka så negativa konsekvenser. Det skulle bli större kostnader än vad anslaget är när det gäller att få ett avtalsbrott. Vi kan hamna på kostnader när det gäller förseningar i systemet som resulterar i ytterligare kostnader.
De förklaringar som vi har fått om vad som har orsakat detta är trots allt rimliga. Men det kan finnas ytterligare kostnader som vi inte vet något om nu, och det är det som vi måste få reda på men också orsakerna till kostnadsökningarna.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det betyder ju då att det som lagtinget nu fattar beslut om att gå in för, i form av det här projektet, inte motsvarar verkligheten. Ska vi ha det på ett sådant sätt? Ska vi fatta ett beslut som vi redan nu vet att inte kommer att motsvara verkligheten förrän det är färdigt?
Borde vi inte få ett förslag från landskapsregeringen som vi åtminstone kan tro på och som vi bedömer att kan motsvara verkligheten? En realistisk prognos. Det är det som vi borde ha här i lagtinget. Ett verklighetsförankrat beslutsförslag.
Det är mot den bakgrunden som jag tycker att finans- och näringsutskottet borde leverera den prognosen. Inte minst landskapsregeringen, som har drivit det här projektet redan under en längre tid.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Verklighetsbaserat är ju det betänkande som finans- och näringsutskottet har lämnat och som jag redogjorde för. Kostnadsuppskattningarna är jättehöga, absolut. De har höjts. De har kanske mera än dubblerats. Men det som vi levererar i vårt betänkande är ju närmare verkligheten än det som finns i tilläggsbudgeten. Mycket närmare verkligheten.
Vi har ju fått en ordentlig genomgång - som jag beskrev - av alarmcentralen, polisen och landskapsregeringen samt vårt utskott. Så det finns en verklighet bakom kostnadsuppskattningarna. Jag tror inte att vi kommer att landa så långt ifrån verkligheten när det gäller det.
Sedan kan alltid någon ledamot dra till med kraftord, när det gäller att vi inte vet någonting. Men det gör vi. Vi vet att det finns förändringar som innebär att man inte har beaktat vissa driftskostnader eller tänkt på vissa saker som inte har funnits med, sådant som borde ha funnits med från början. Då hade man fått en bild av helheten och kunnat relatera den här investeringen, inklusive driftskostnaden mot andra investeringar och driftskostnader, på ett helt annat sätt än vad vi kan just nu. Det är det som är beklagligt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Bert Häggblom
Tack fru talman! Jag ber att få understöda ltl Axel Jonssons förslag om att ärendet återremitteras enligt arbetsordningens 57:4 och att vi då får en förklaring beträffande alarmcentralen.
För det första så borde vi väl diskutera om det var lyckat att alarmcentralen har satts under polisen? Egentligen är det polismästaren som är ansvarig för alarmcentralen. Men jag tror att polismästaren i den egenskapen inte har haft någon kontroll på det sätt som man kanske har trott, förvaltningsmässigt. Därför har det gått som det har gått. Alarmcentralen var ju skilt förut. Det här visar hur det blir med sammanslagningar, som vissa vill ha hela tiden. Det blir dyrt!
Om jag har förstått saken rätt så har man köpt ett system som inte huvudtaget har kunnat användas och nu håller man på med ett nytt system igen. Rätta mig om jag har fel och om det är samma system som man håller på och kör vidare.
Det var som en alarmoperatör sade. ”Inte är det någon panik. Vi har ett papper som vi kan använda om det krisar. Vi kan gå tillbaka till det gamla om det är problem och en kris”, vilket man påstår att det är.
Man borde väl veta vad man vill ha först. Man borde gå in och säga vilket system man vill ha. Det kan väl inte vara så svårt att köpa ett system som finns runtom oss. Eller håller man på med något eget som man inte behärskar, eftersom det står så i utskottsbetänkandet och man inte kan beräkna i dagsläget hur stora de totala driftskostnaderna för systemet kommer att bli? Det är det som finans- och näringsutskottet säger! Nog borde vi väl få vet det. Vad är det som har hänt? Det skulle kunna vara en redovisning om det. Var ligger det?
Håller man på och omarbetar ett system som man har köpt, eftersom det kom reaktioner från salen när jag anförde det? Det skulle jag vilja veta.
Sedan vill jag gå över till ledamot Holmbergs anförande om de långtidsarbetslösa. Det var ett bra anförande som ledamot Holmberg hade. Det finns många ungdomar som är i den situationen att de faller på sidan om och också hamnar in på brottets bana. Det finns mycket att göra där. Vi måste jobba med den delen. Det skapar också en otrygghet i samhället på grund av att det också blir drogrelaterat vilket ungdomarna hamnar in på och som leder till egendomsbrott och annat.
Också de hemlösa, som är i den här situationen, är det ingen som tar ansvar för i vårt samhälle. Det måste göras någonting åt det här. Annars får vi problem med egendomsbrott och annat. Tredje person blir oskäligt drabbade av detta.
Det är människor som bara behöver coaching så att de kommer på rätt. De behöver en vägledning. Men det krävs ganska mycket av samhället. Och som vi ser med alarmcentralen, så finns det ju pengar i vårt samhälle. De kan användas bättre än att de brinner upp.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! På mitt Åland så vill jag nog kunna få hjälp så snabbt som möjligt om det är så att det krisar sig. För mig och mitt parti så räcker det inte med ”ett papper” om det krisar sig, som ledamoten uttryckte sig om det gamla systemet. I Sverige och Finland har vi en väldigt välfungerande alarmcentral där man genast via mobilen kan notera var den enskilda personen befinner sig och skicka dit rätt hjälp. I USA har man t.o.m. gått vidare och använder sig av drönare. Men vi på Åland ska använda ”ett papper” ifall det krisar sig. Jag skulle gärna vilja ha en närmare förklaring.
Obunden samling står i radion och säger att man ska ge 30 miljoner till polisen. Men nu ska man inte satsa på ett alarmsystem som är vitalt för att polisen ska kunna göra sitt arbete.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Det är precis just det som ni håller på med i regeringen. Ni håller på och köper ett system som inte fungerar överhuvudtaget. Vi måste se till att vi får ett system som köps in och som fungerar. Nu har man köpt in ett och hållit på och jobbat med detta x antal månader. Det är det här som jag tycker att det ska komma en redovisning om, hit till lagtinget.
Det är klart att det är irriterande för ltl Sara Kemetter som har sin ansvariga minister i regeringen som har klandrat kommunerna för att de ska slås ihop och spara pengar. Här har man kört över med flera miljoner - 2,7 miljoner - vilket man sparat in genom att dra in på kommunerna, men man har inte ett system som fungerar. Någon ordning får det väl vara!
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Vi kan ju rimligtvis inte veta om det här systemet fungerar eller inte eftersom det ännu inte har tagits i bruk. Att säga att det inte skulle fungerar så är ju också helt felaktigt.
Den information som jag har fått, som styrelseordförande för polisen, är att det är efterlängtat att vi får en modernisering av vår alarmcentral och att det jobbas väldigt hårt på den sidan för att garantera att våra invånare ska få precis samma hjälp och stöd när det behövs så som de får i Sverige och Finland. Det anser jag att är en rättighet.
Vi borde få snabbare hjälp på Åland. Självstyrelsen borde möjliggöra att Åland ska vara den tryggaste och mest rättssäkra stället i hela världen om man har skadat sig. I vilken kommun som helst så ska rätt hjälp komma snabbt.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Jag tror att det här var ett oberättigat klander av den alarmcentral som vi har. De som jobbar som alarmoperatörer har sett till att alla som behöver få hjälp så får det. De har lyckats med detta, använt papper och penna och sett till att allting fungerar. Det har aldrig varit något problem hos dem. Klandra inte dem!
Det är det nya systemet som inte fungerar. Men här har det fungerat. Se på de system som finns i Finland och Sverige där man fått vänta i timtal fast man har andra system där. Men här har alarmoperatörerna fungerat oklanderligt och också polisen. Det är inte det som vi ska klandra, utan det är systembytet där någonting har gått snett. Och jag tycker att vi behöver få rätt att veta hur det fungerar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Häggblom! Installeringen av ett dylikt system är inte bara att man köper ett färdigt paket, sedan skruvar man och så är det på plats. Vid hörandet så fick vi veta att det alltid är inkörningsproblem och problem vid installering av de här systemen. Det hör tydligen till sakens natur. Fråga mig inte varför.
Vi vet också att inom Mariehamns stad så har numret 112 inte alltid fungerat. Av hörandena fick vi också höra att om det åskar så är man väldigt osäker på om dagens alarmsystem håller.
Jag vill inte bo på ett Åland med mina barn och min familj där man ska använda papper och penna. Det är att gå tillbaka i tiden. Den konservatismen vill jag inte ha på Åland. Jag vill ha ett säkert och bra system som fungerar, oberoende av väderlek.
Sedan finns det många saker som utredningen och revisionen kommer att peka på. Det är som vanligt. Man blandar ihop drift och investering till exempel.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! I sitt anförande ifrågasatte ltl John Holmberg att det blev så dyrt. Det är precis samma sak som jag ifrågasätter.
Vad berodde det på vid ”Alfrida” att ansvariga för kansliavdelningen inte hade sett till sitt alarmsystem? Där måste man vända sig till den privata radion för att få det att fungera. Det var ju så.
Jag har tänkt på hur våra frivilliga brandkårer har fungerat - och också alarmoperatörerna på alarmcentralen - fast man inte har haft det som man nu håller på och jobbar med, ett nytt alarmsystem.
Och varför kan man inte köpa in färdiga system som finns runtomkring oss eller fråga alarmoperatörerna som sitter och jobbar dagligdags med det, hur det skulle fungera bäst?
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Kära ltl Bert Häggblom. Varje område, varje land, varje stad och varje region är specifik, precis som vi alla människor är olika. Inte finns det ett färdigt system som man plockar från hyllan på ett köpcenter och sätter i bakluckan på bilen och installerar på alarmcentralen. Det är en utopi!
Vi har jätteduktiga frivilliga brandkårer och vi har jätteduktiga kompetenta alarmmästare men de är värda mycket mera än bara papper och penna. Även ålänningarna. Så här håller jag definitivt inte med ltl Bert Häggblom och de Obundna.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Vad vi ska ha är ett bra system, det är väl alla eniga om. Men vad är det som har gått så snett? Nog måste vi väl få veta i lagtinget vad som har gått så fruktansvärt snett så att vi inte hamnar med papper och penna. Det var ju det som var mitt budskap. För om vi inte sköter det här så får de ju gå tillbaka till det. Det är ju det som är det viktiga, att vi får ett alarmsystem som fungerar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag måste säga att jag häpnar över den okunskap som var ett bärande tema i det anförande som ledamot Häggblom höll.
Alarmsystemet har ännu inte satts i bruk. Det ska göra det i början av nästa år. Det har inte köpts in något annat häremellan som inte har tagits i bruk. Det gamla systemet var den här ”papper och penna modellen” som vi måste komma ifrån. Vi har högeffektiva helikoptrar, vi har jätteduktiga brandkårister, alarmoperatörer och poliser därute, men så ska vi inte ha ett system som fungerar väl.
Det här systemet är för dyrt, det är uppenbart. Driftskostnaderna blir för höga. Men trots det så måste vi ha det verktyget för de människor som dagligdags ska jobba med att rädda människor därute. Så det här behövs. En ”papper och penna variant” kommer inte att duga.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Det är ingen som har sagt att papper och penna ska fungera. Men när det blir kris så sade ju ministern själv att det är det som har fungerat, så där tycks vi vara eniga.
Vi är eniga om att vi ska ha ett nytt system. Men nog måste väl vi i lagtinget få veta vad det kommer att kosta. Det borde väl finansministern för det första hålla med om. Det är ju det som vi diskuterar här nu. Det är ju också det som förslaget om att återremittera ärendet till finans- och näringsutskottet går ut på, att vi får veta var det ligger.
Minister Mats Perämaa, replik
Självklart! Jag har själv, tillsammans med kansliministern, deltagit i utskottshanterinen av det här ärendet, där vi har redogjort så tydligt som möjligt för den situation som vi befinner oss i idag. Så utskottet har idag precis den information som landskapsregeringen har. Vi har öppet redovisat för det, med en viss osäkerhet för kostnaderna i slutändan.
Men att stoppa det nu - det är uppenbarligen det som är målet här - innebär merkostnader, det innebär ett avtalsbrott och det innebär att ltl Häggblom för oss in på ”papper och penna varianten” igen.
Ltl Bert Häggblom, replik
I så fall visar det att landskapsregeringen kom försent till lagtinget med det. Det här lagtinget sitter bara till den sista oktober. Men innan dess så har nu ltl Axel Jonsson lagt ett förslag om återremiss så att vi får veta vad den här meningen betyder ”Utskottet konstaterar i dagsläget att det inte är känt hur stora de totala driftskostnaderna för systemet kommer att bli.”
Man säger att man håller på och utreder det. Nog kan vi väl få lite mera kött på benen än det här och inte beskylla oss i oppositionen för att vara okunniga? Utskottet skriver ju att de också är okunniga och landskapsregeringen säger att också att de är okunniga.
Ni säger att ni utreder det. Kan vi inte få veta det då?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag måste återigen säga att det hade varit väldigt bra om vi hade fått information om alla kostnadsökningar och kostnadsuppskattningar i ett tidigare skede, så att man hade kunnat bedöma den här investeringen gentemot andra investeringar och vilka driftskostnader som det medför. Det hade varit jättebra. Och det är det som jag tycker att är problemet här nu, att vi inte har fått det. Och nu har vi redogjort för det.
Ltl Bert Häggblom gör felet att läsa upp en mening ur ett betänkande i ett stycke, den sista meningen i det stycket. Läs hela stycket så får du en bild av vad det handlar om.
Där redogör vi för vad kostnaderna bedöms bli, dvs. sammanlagt 3,7 miljoner euro under perioden 2020 till 2025 och att det finns årliga driftskostnader för nuvarande system som är ca 170 000 euro, vilka bedöms minska något. Men vi vet inte hur mycket det kommer att minska. Därför vet vi inte vad kostnaderna blir, för vi vet inte hur mycket de nuvarande kostnaderna kommer att minska. Det är så man ska läsa den här meningen.
Ltl Bert Häggblom, replik
Ja, då är vi ense om att man inte har någon uppfattning överhuvudtaget vad det blir att kosta. Tack ordförande!
Ltl Petri Carlsson, replik
Talman! Jag hoppas att ordspråket om att ”upprepning är kunskapens moder” stämmer. Vi skriver i vårt betänkande och redogör för de kostnader som vi har fått en genomgång av - av landskapsregeringen, av alarmcentralen och av polisen - vilka kostnader det förväntas bli. Vi hade gärna sett att de funnits tidigare, men mu finns de. Vi har fått det presenterat vad kostnaderna är. Det är en rejält kraftig ökning av de driftskostnadsuppskattningar som man har haft tidigare, och det redogör vi för.
Sedan finns det kvar kostnader för det nuvarande systemet. Idag är kostnaderna 170 000 euro men de bedöms minska lite med det nya systemet. Det blir alltså kostnader kvar från det gamla systemet som vi inte har någon kännedom om idag. Hur mycket som kostnaderna minskar från dessa 170 000 euro, så det vet vi inte. Alltså kan vi inte göra någon bedömning på vad de totala kostnaderna blir.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Jag tror att det skulle vara viktigt att vi också diskuterar vem som ska ansvara för alarmcentralen i fortsättningen.
Vi vet att det inte var lyckat att det låg under polisen. Jag tror inte att man ska beskylla polismästaren för det. Vi måste se var vi ska lägga ansvaret och hur man gör det. En sammanslagning är inte alltid tillgodo, vilket vi kan se här.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Under diskussionen har ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Bert Häggblom föreslagit att lagtinget i enlighet med arbetsordningens 71 § ska begära ett nytt betänkande av utskottet. Ärendets behandling avbryts därför för fattande av beslut av en eventuell återremiss. Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Bert Häggblom har föreslagit att ärendet ska återremitteras till finans- och näringsutskottet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.
Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar fortsatt behandling röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons förslag till återremiss, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas. Godkänd.
Jag ber ja-rösterna resa sig, talmannen röstar ja.
Lagtingsdirektören
Ni måste ha lite överseende eftersom den här omröstningen inte var förberedd och vi är ovana med systemet så det blir uppstigning och därav ingen klocka.
Talmannen
Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har beslutat om fortsatt behandling.
Diskussionen fortsätter.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag ska börja med att avisera den budgetmotion som jag tillsammans med Lasse Häggblom - han fick ett annat namn här sist - och Stephan Toivonen har lagt. Alltså att det under moment 84 000 Ålands hälso- och sjukvård Verksamhet ökas med 16 000 euro under den momentmotivering som finns. Ska jag läsa upp den? Önskar talmannen det?
Talmannen
Varsågod och gör det. Det är bra så att alla hör.
Vtm Veronica Thörnroos
Då föreslår vi följande tillägg ”Under året inleds ett projekt där alla ålänningar kostnadsfritt ges möjlighet till att få sina födelsemärken ”prickar” kontrollerade och behandlade. Projektet genomförs som ett samarbete mellan det privata och offentliga och där den primära undersökningen görs på plats i skärgården och på landsbygden. Åtgärden är en förebyggande satsning som i förlängningen förväntas vara kostnadsinbesparande genom tidig upptäckt av hudcancer.”
Jag har också tagit reda på att det är fullt möjligt att göra de här undersökningarna på plats i skärgården. Därigenom så tycker åtminstone vi inom Centern att det är ganska smart att man inte behöver få 100 kökarsbor exempelvis att komma in till staden och ta plats på färjan och släppa bort en hel arbetsdag när man i stället kan göra det ute på Kökar, på Brändö eller på Sottunga eller var man är. Så nu är den aviserad.
Det här tolkade minister Wille Valve som ”valfläsk”. I så fall vill jag vara tydlig med och säga att mitt valarbete påbörjades för fyra år sedan, för det är den fjärde gången nu som jag tar upp samma sak. Den har alltid varit nedröstad från regeringspartierna, om än med lite olika motiveringar. Nog om detta.
Vi har den senaste tiden sett att landskapsregeringen börjat agera på ett nytt sätt gentemot lagtinget när det gäller budget, när det gäller finansiering, när det gäller analyser och när det gäller uppföljning. Det är ett förfaringssätt som förskräcker.
Det som jag saknar i förslaget till andra tilläggsbudget är de 20 miljonerna som el- och hybridfärjan blev dyrare. Varför fanns det inte en skrivning från landskapsregeringens sida om att det skulle vara lämpligt? Man valde uppenbarligen av för mig okända orsaker att inte informera lagtinget fullt ut.
Det nästa som kommer nu är alarmsystemet. Jag tror nog att vi alla vet att det behövs och vi kan väl delvis förstå att det har funnits svårigheter under resans gång. Men det oaktat så är det nog ändå märkvärdigt att finansministern inte kan redogöra för lagtinget vilka de faktiska kostnaderna kommer att bli.
Det är nästan så att man kittlas av att göra ett genusspan på det hela. Jag tänker till exempel på ÅHS. Man kommer och äskar om 16 000 euro i en nettobudget på 83 miljoner. När det gäller alarmcentralen, där det företrädesvis finns män och även inom polisen, så då verkar det inte riktigt finnas några sådana behov utan då är det helt okej att det blir över 3 miljoner dyrare. Inte helt okej, men ändå.
Det finns nog en väldigt stor skillnad i hur våra underlydande myndigheter och verksamheter ser på landskapsregeringens och lagtingets roll. Det var det andra projektet som finansminstern nu har tagit till lagtinget utan att ha någon sorts kontroll på siffrorna.
Det tredje som vi kommer att få ta del av idag - det kanske blir tredje gången gillt - är när vi kommer in på årsredovisningen och Ålands Utvecklings Ab. Men det tar vi vid ett senare tillfälle.
Nu ska jag försöka hitta någonting positivt också som landskapsregeringen har gjort, för man vill ju inte stämplas som negativ och bakåtsträvande. Ja, jag tittar noggrant här nu och konstaterar att ”Förvaltningsplanen för ejderstam” kan vara det enda sättet att rädda vårjakten. Av det som vi har lyft upp i utskottsbetänkandet så tror jag att det är bra att landskapsregeringen faktiskt försöker sig på det projektet. Däremot är min tilltro till ansvarig jaktminister något rubbad eftersom hon inte brukar närvara när besluten fattas i landskapsregeringen. Men den samlade landskapsregeringens ”Förvaltningsplan för ejderstam”, den stöder vi fullt ut från Centerns sida.
Gällande Ålandstrafiken så är vi väl glada att man efter fyra år och 79 regler har kommit underfund med att man behöver göra en översyn. Vi kan väl från Centerns sida tycka att det kunde ha gjorts lite tidigare men bättre sent än aldrig, det är åtminstone en början.
Vi är lite bekymrade över AMS och det förändrade regelverket som Finlands riksdag har tagit vad gäller karensdagar och vilka faktiska effekter som det kommer att få i det åländska samhället. Men det ska förhoppningsvis den undersökning och analys som initierats från landskapsregeringens sida ge information om.
När det sedan gäller alarmcentralen så vill jag säga att jag har den största tilltro till dem som arbetar där. De få gånger som jag har ringt dit så tycker jag att de svarat ganska snabbt. Min erfarenhet från min tid i Skellefteå, nu tre somrar, gör att du nog kan vänta ganska länge men efter 5-6 minuter så kopplas du vidare till nästa alarmcentral. Det är ju olika upptagningsområden. Därmed så har vi väldigt korta tider på vår alarmcentral.
Det är olyckligt att det här projektet har utvecklats så som det har gjort, det förstår vi allihop. Men det visar nog ändå på en svaghet från finansministerns sida, när han inte kan redogöra för utgifterna fullt ut. Tack!
Minister Wille Valve, replik
Tack vicetalman Thörnroos! Jag har inte kallat något för ”valfläsk”. Det var ledamoten själv som sade det. Men det kan kanske ligga någonting i det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack vicetalman Thörnroos! Vi har båda hört samma höranden i utskottet. Vi vet båda vad vi hörde, alltså att dagens system är väldigt bräckligt. Ett oväder eller en åskby kan göra att det slås ut. Vi vet båda, det har vi fått höra, att det inte är något alternativ att sätta stoppknappen på och pausa eller utreda utan det måste ske parallellt. Annars medför det ett avtalsbrott och större kostnader. Vi har en samsyn på att det inte borde gå till så här.
Jag hoppas att utredningen, som bl.a. minister Perämaa har initierat tillsammans med revisionen, kommer att visa med tydlighet det som inte framgår här om vad som har gått fel. Och jag hoppas - och det är viktigt för hela förvaltningen och för hela det offentliga Åland - att man har en helhetsbild före man drar igång projektet och att man har en beställarkunskap och en driftskunskap om vad den här satsningen innebär i sista ändan. Den kanske inte har funnits här.
Men att stå och säga att minister Perämaa och landskapsregeringen inte har vidtagit några åtgärder, det stämmer nog inte!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Men landskapsregeringen har ju inte vidtagit några åtgärder. Det var ju i samband med diskussionen som det initierades från utskottets sida att det borde göras en utredning och att också landskapsrevisorerna eventuellt borde kopplas in.
Det är väl som det är med det. Men det är ändå så dåligt skött så det är på gränsen till tragiskt faktiskt.
För övrigt så vill jag bara säga att ltl John Holmberg och jag har haft en samsyn i många frågor den sista tiden, väldigt, väldigt många. Och det är jag tacksam för.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Det som vi också fick veta under hörandets gång är att alla de personer som fanns med när detta projekt med alarmcentralen initierades, de är alla på andra platser idag. Det har varit en total omsättning på alla nyckelpersoner under hela processen. Självklart är det ett problem och självklart är det en brist. Så ska det inte vara.
Sedan är det jätteglädjande, så här en månad före valet, att veta att det även i oppositionen finns de som jobbar för en kommun på Åland.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det som ändå ter sig en smula märkligt, just när det gäller alarmcentralen, är att alla gånger när man digitaliserar så försöker man göra det effektivare och billigare. Här stiger kostnaderna från 170 000 euro per år till ungefär 600 000 euro per år, plus att vi delvis hamnar att ha det gamla systemet att löpa parallellt. Nog är det något i detta som inte riktigt mallar fullt ut, det måste jag säga. Jag tycker att det är bekymmersamt faktiskt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Man får ju glädjas över den tilltro som vicetalmannen visar min ringa person. Det är nästan så att jag rodnar. Vicetalmannen väntar sig att jag ska ha en detaljkunskap om hur inkopplingen av ett nytt alarmsystem ska kopplas ihop med det gamla systemet med fysiska detaljer och om exakt inbesparing som det ska ge i framtiden och som utskottet skriver om.
Det här fordrar en fysisk teknik där man kopplar in ett nytt system delvis med det gamla. Och förväntningen är att jag ska veta exakt vad det här innebär i förväntad inbesparing vad gäller det gamla systemet, om det är 10 000, 20 000 eller 50 000 euro.
Det här har vi pratat om i utskottet. Jag tackar för tilltron till den förväntade kunskapen. Men dessvärre så kan jag inte det där i detalj.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Nej, jag förväntar mig inte att en minister ska ha alla detaljkunskaper i ett ärende. Däremot kan jag väl tycka att om man kallas till ett utskott så bereds man ju möjlighet också, innan man kommer, att fördjupa sig i ärendet och med hjälp av sina tjänstemän klargöra vissa saker. Men det är ändå på det viset att finansministern inte vet var detta kommer att sluta. Det har ju också de liberala medlemmarna i utskottet omfattat.
Citat ”Utskottet konstaterar att det i dagsläget inte är känt hur stora de totala driftskostnaderna för systemet kommer att bli”. Det är den delen som jag vänder mig emot. Man borde ha bättre kontroll på saker och ting än vad finansministern och kansliministern har just för tillfället när det gäller det här ärendet.
Minister Mats Perämaa, replik
Ja exakt! Jag kan inte svara exakt vad inbesparingen blir i det gamla systemet som nu kostar 170 000 euro och om vi sparar 10 000, 20 000 eller 30 000 euro när vi kopplar in det nya systemet i det. Det kan jag inte svara på. Och jag får väl beklaga bara att jag inte har den detaljkunskapen om IT-teknik och fysisk teknik kopplat till det hela, men det har jag inte.
Men det här gör vicetalmannen till en stor fråga här från talarstolen. Jag tycker inte att det riktigt hedrar en talman att föra den diskussionen. Men det är fritt fram. Här får man prata om det man vill. Och nu för vicetalmannen en diskussion på den här nivån. Dessvärre!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Finans- och näringsutskottets ordförande, Petri Carlsson, informerade föredömligt om utskottets betänkande. Även utskottets ordförande konstaterade att kostnaderna stiger under de här fem åren från 3,5 till 7,5 miljoner. Nog måste vi väl ändå kunna enas om att det är en ganska hög siffra.
Det känns lite märkvärdigt att å ena sidan så rullar miljonerna iväg så här bara, och det verkar inte finnas riktigt någon kontroll från finansministerns sida var det ska landa - det står ju också i utskottets betänkande - medan det å andra sidan är fråga om knappnålshandel när vissa andra avdelningar och byråer vill ha någonting. Så inte känns det riktigt som att finansministern har grepp om den åländska ekonomin precis så här på slutrakan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Talman! Vicetalman Thörnroos oroar sig för de ändrade regelverken kring karensdagarna gällande utskottets skrivningar om AMS.
Personligen är jag mera oroad över hur vi ska möta långtidsarbetslösheten på sikt på Åland. Jag har många gånger lyft det här i talarstolen, att jag har saknat den här typen av initiativ från Centerns sida. Jag skulle gärna höra ifall det fanns några tankar på hur vi ska möta den här situationen som nu har uppstått från partiordförande Thörnroos.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag ska gärna vid tillfälle delge ledamot Zetterman Centerns ambitioner och visioner för långtidsarbetslösa. Men det oaktat var det inte det som jag lyfte fram i mitt anförande. Det jag lyfte fram i mitt anförande inledningsvis, är den problematik som blir i och med att riksregeringen har sänkt karensdagarna. I samband med hörandet - och av den information som vi har fått - så verkade det inte riktigt som att man hade ställningen klar för sig om hur man ska hantera det hos myndigheten.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Talman! Jag hade förväntat mig någon form av idéer om hur man kunde lösa den här frågan. Ledamot Holmberg lyfte flera saker här tidigare under dagens anförande, men jag får nöja mig med att det inte finns några framåtsyftande förslag från Centerns sida.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det är ju svårt så här i valtider att göra ens egna kandidater nöjda och ännu svårare att göra oppositionens. Så jag tror att jag slutar här. Tack!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Wille Valve
Talman! Som vi kunde konstatera, efter att ha hört utskottsordförande Carlssons anförande, så har utskottet gjort ett väldigt gediget arbete. Man har verkligen satt sig in i det rådande vetenskapliga läget. Man har tagit till sig utredningar och man har tagit till sig svåra analyser. Man har gjort ett gott jobb kort sagt. Så den omröstning som vi har framför oss blir mycket intressant. Det blir delvis också en indikator på hur detta parlament värdesätter evidens, vetenskap och vad som är effektivt. Om vi drar det lite till sin spets så vem bryr sig om vad vetenskapen säger? Det kommer vi att ha en uppfattning om efter den omröstningen.
Talman! Det är klart att alla säger ”kolliga” saker ibland i debattens hetta. Men jag måste ändå reagera på att jag personligen just blev anklagad för att vara upphov till ålänningars cancer i en replikväxling. Jag tycker att det är ett abnormt uttalande. Jag väntade faktiskt på att talmannen eller någon annan högre makt skulle ingripa och säga att det här inte är okej. Men så skedde inte och därför så säger jag det härifrån ”DET ÄR INTE OKEJ ATT SÄGA SÅ HÄR!” Och det är inte okej om man är ordförande för det största oppositionspartiet och om man har en viss roll som stilbildare i debatten, också för sina egna. Då ska man tänka på vad man säger, också i valtider och vad man anklagar folk för! Tack för ordet!
Talmannen
Ingen replik är begärd. Därmed är diskussionen avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet, därefter avsnitten Överföringar, Skattefinansiering, Finansiella poster och Resultaträkningsposter samt slutligen Investeringar, Lån och Övriga finansinvesteringar.
Avsnitten jämte detaljmotiveringar föreläggs i deras helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering.
Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs avsnittet Verksamhet enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar. Föreläggs avdelning 1. Lagtinget i sin helhet. Godkänt.
Föreläggs avdelning 2. Landskapsregeringen och regeringskansliet i sin helhet. Godkänt.
Föreläggs Avdelning 3. Finansavdelningens förvaltningsområde i sin helhet. Godkänt.
Föreläggs avdelning 4. Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde. Begärs ordet?
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag föreslår att budgetmotion 71, under moment 84 000 Ålands hälso- och sjukvård Verksamhet ökas med 16 000 och att den momentmotivering som finns i budgetmotionen införs.
Ltl Jörgen Pettersson
Talman! Jag ber att få understöda förslaget. Nej, det är jag som är Jörgen. Bert är en annan. (Skratt).
Ltl Bert Häggblom
Jag ber att få understöda förslaget. (Skratt i salen).
Talmannen
Vicetalman Veronica Thörnroos understödd av ltl Pettersson och Bert Häggblom har föreslagit att moment 84 000 Ålands hälso- och sjukvårds Verksamhet, ökas med 16 000 euro samt att motiveringen ändras i enlighet med reservationen till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.
Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl vicetalman Thörnroos ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Vågar vi förlita oss på att det digitala fungerar?
Talmannen
Då sker en omröstning. Ja för utskottet, nej för vicetalman Thörnroos förslag.
Omröstningen har gett vid handen 12 ja-röster, 10 nej-röster, inga ledamöter avstod och fyra var frånvarande.
Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.
Föreläggs avdelning 6. Näringsavdelningens förvaltningsområde i dess helhet. Godkänd.
Föreläggs avdelning 7. Infrastrukturavdelningens förvaltningsområde i dess helhet. Godkänd.
Föreläggs avdelningen Myndigheter och Fristående enheter i dess helhet. Godkänd.
Därmed var avsnittet Verksamhet behandlat.
Föreläggs avsnittet Överföringar.
Föreläggs avdelning 7. Infrastrukturavdelningens förvaltningsområde i dess helhet. Godkänd.
Föreläggs Myndigheter och Fristående myndigheter. Godkänd.
Därmed är avsnittet Överföringar behandlat.
Talmannen
Jag konstaterar att röstningsresultatet gav vid handen 12 ja och 10 nej.
Talmannen
Föreläggs avsnittet Investeringar, Lån och Övriga finansinvesteringar i dess helhet. Godkänt.
Därmed är hela sifferstaten behandlad.
Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.
Klämmarna är därmed behandlade.
Föreläggs slutligen betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling av kläm
5 Upphandling av elhybridfärja
Ltl Harry Janssons klämförslag
Landskapsregeringens svar S 3/2018-2019-s
Ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål S 3/2018-2019
Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling fredagen den 27 september.
Enda behandling efter bordläggning
6 Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2018
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2018-2019
Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2018-2019
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Harry Jansson
Talman! Mitt sista anförande under den här mandatperioden handlar om årsredovisningen och i synnerhet det som finans- och näringsutskottet anför under rubriken ”Landskapets bolag”.
För att göra en lång historia kort så har vi under dagen mottagit information från Ålands Utvecklings Ab som till stora delar motsäger den information som utskottet har valt att föra fram till oss i salen. Det här betyder att lagtinget naturligtvis inte kan ställa sig bakom utskottets skrivningar.
Vi vet alla att vi har en knepig situation. Vi har ett återstående plenum på fredag. Att skicka det här ärendet tillbaka till utskottet skulle naturligtvis vara en möjlighet, men att förutsätta att utskottet skulle kunna samlas under morgondagen och förelägga ärendet under fredagens plenum, och jag vet inte ens om det är praktiskt möjligt med så kort varsel.
Jag kommer i stället vid detaljbehandlingen att föreslå att avsnittet ”Landskapets bolag” utgår i sin helhet. Därmed ger vi också regeringsblocket möjligheter att konstatera att det här inte svarar mot det som har hänt bl.a. vad gäller Ålands Utvecklings Ab. Man har gett landskapsregeringen som ägare fullödig information. Man har agerat vad gäller den garanti som behövs för eruf-medlen. Man har t.o.m. fått en aktör att garantera pengarnas värde som borgensåtagande.
Jag tycker att det är helt fel att på det här sättet kasta en skugga över Ålands Utvecklings Ab som sådant. Nu är det på basen av den information som vi har tagit del av i ärendets tidigare behandling men det finns delar av regeringsblocket som gärna ser att Ålands Utvecklings Ab går i graven. Men ändå, om man har den politiska viljan så kan vi ändå inte framföra texter i lagtingets namn som inte svarar mot det ansvar och den information som Ålands Utvecklings Ab har fört vidare till sina ägare.
Det är mitt motiv för att sedan återkomma med förslaget om att texten om landskapets bolag utgår. Jag kommer vid behov att ytterligare redogöra för behovet av strykningen om så önskas.
(Här avbryter ltl Harry Jansson sitt anförande).
Talmannen
Ltl Harry Jansson får fortsätta sitt anförande.
Ltl Harry Jansson
Tack talman och tack för upplysningen! Talmannen meddelade just att vi inte kommer att kunna agera på önskat sätt, alltså stryka i det här fallet, på grund av att det är fråga om den typ av ärende som endast antecknas för kännedom. Så vi har på det sättet inget ansvar faktiskt för vad finans- och näringsutskottet har hittat på, om vi säger så, vilket blir lite märkligt. Men det är kontentan av det hela. Vi behöver inte ta ansvar.
Men, trots allt, det som framgår här är så pass allvarligt avvikande från det som stämmer överens med det som har hänt ifråga om Ålands Utvecklings Ab att jag därmed tvingas föreslå att vi inbegär ett nytt betänkande från finans- och näringsutskottet, alltså en återremiss tillbaka till utskottet för ny behandling. Tack.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Jag har svårt att ta till mig den här starka kritiken mot utskottet. Vi måste ändå lita på att den information som förs i utskottet är värdefull och att man hör trovärdiga parter.
Att man nu, via ett mejl, har fått en annan information och plötsligt skulle föra in det i en sådan här debatt - någonting som ingen annan har läst eller hört och man inte vet vem som har läst och vem som inte har läst - så blir för mig en väldigt komplicerad diskussion. Jag har stor respekt för finans- och näringsutskottet, också för tjänstemännen. Jag tycker att det är en väldigt hård kritik som ltl Harry Jansson nu kommer ut med.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Ett utskottsbetänkande baseras naturligtvis på den information man låter inhämta eller i vissa fall låter sig berättas, beroende på vem som hörs. I det här fallet är det tydligt att utskottet inte har fått tillräcklig information om hur Ålands Utvecklings Ab har agerat och vad man till och med har gjort ifråga om borgensfrågan kopplad till eruf-medlen.
Jag vill helt enkelt att det ska vara korrekt, det som står i det som lagtinget sätter sitt namn under. Det här med sanningen kan väl ibland vara hård för vissa. Men nog håller väl ledamoten med om att vi i möjligaste mån bör återge det som hänt i frågan, också vad gäller våra dotterbolag.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Då tycker jag att man kanske måste börja diskutera att utskottet ska få se över det här på nytt om man upplever att det faktiskt är kontroversiell information. Då ser jag det inte som något problem, utan snarare att vi reder upp det och åter kan diskutera det på ett bra sätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag hade ett anförande rörande det här ärendet tidigare. Jag har inte - vad jag vet - fört fram någonting som är motstridigt till den information som har förts fram av Ålands Utvecklings Ab tidigare eller liknande. Ingen i utskottet, från oppositionen eller från regeringsmajoriteten har heller begärt att vi ska höra Ålands Utvecklings Ab i det här. Därför skriver vi neutralt att man ska utöva en aktiv ägarroll för att undvika händelser av denna typ. Oavsett hur man har gjort så har bolagets revisorer och landskapsrevisorn konstaterat att man felaktigt har pantsatt en miljon. Och om det skriver vi som sagt bara neutralt att man aktivare bör utöva sin ägarroll. Så jag undrar vad det är som ltl Harry Jansson anser att är fel i utskottets betänkande, för jag kan inte se något fel. Jag har inte hört ledamoten annat än i allmänna svepande ordalag säga att det är fel. Vad är det som är fel i utskottets betänkande?
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Jag tror att utskottsordförande Petri Carlsson mer än någon annan är medveten om att vi nu är inne på ett område som man inte till alla delar kanske vill prata helt offentligt om. Det handlar trots allt om affärshemligheter på sätt och vis, även om det är ett offentligt ägt bolag. Jag tror till och med att ordföranden i utskottet sade i sitt huvudanförande att utskottet hade tagit del av information som man inte vill föra vidare.
Men jag vill vidhålla det som står här, till exempel att Ålands Utvecklings Ab inte skulle ha försett ägaren med tillräcklig information. Så skriver man från utskottets sida. Men det kan vi konstatera att inte stämmer genom att ta del av de handlingar som har tillställts alla lagtingsledamöter idag. Och så har vi också det faktum att bolaget på egen hand hade ordnat fram en borgenär för eruf-medlen för att kunna fortsätta sin livsviktiga verksamhet.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag ser inte den texten som ledamoten hänvisar till, förutom att det står ”Utskottet konstaterar vidare att det ges mycket knapphändig information om bolagen, t.ex. har det inte uppgjorts verksamhetsberättelse för bolagen”.
Alltså i allmänna ordalag så finns det ingen verksamhetsberättelse. Jag sade att det inte är någonting som aktiebolagslagen kräver men vi tycker från utskottets sida att det ska finnas, så att det klarläggs hur äganderollen ser ut. Men det finns ingen verksamhetsberättelse. Det tycker vi att man ska uppgöra. Det är en allmän önskan från oss att det finns sådana verksamhetsberättelser som levereras tillsammans med årsredovisningen. Det är inget konstigt att vi begär det. Så jag förstår inte vad som är så bekymmersamt med att vi begär att det ska finnas verksamhetsberättelse, för det finns ju inga verksamhetsberättelser som man kan kräva att det ska finnas.
Ltl Harry Jansson, replik
Och då, bästa ltl Petri Carlsson, kan man ju fråga sig var den berömda ägarstyrningen är? Och varför har man inte från ägarens sida sagt att systemet med årsrapporter inte duger som verksamhetsberättelse, som ledamot Carlsson kallar det för. Vad är det för skillnad på årsrapport och verksamhetsberättelse i sak?
Det är exakt samma sak. Man förmedlar till ägaren all väsentlig information som har hänt under verksamhetsåret. Det är därför som jag menar att utskottet tummar lite på sanningen med den här skrivningen, för man vill misskreditera bolaget lite, och det tycker jag att är fel.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Jansson! Jag förstår inte heller. Jag ställer mig i kön bakom utskottsordföranden Petri Carlsson. Vad är det egentligen som är ltl Harry Janssons problem? Jag tycker att det i debatten i måndags framgick väldigt tydligt vad åtminstone jag tycker att är problematiskt med Ålands Utvecklings Ab. Tyvärr fick jag inte något svar av ledamot Jansson om hur man ska lösa de ekonomiska bitarna. Det ger inte heller ledamot Jansson svar på nu.
Jag tycker att verksamhetsberättelsen är viktig. Jag tycker att transparens är viktig och jag tycker att man kan kräva det av ett miljonbolag som Ålands Utvecklings Ab.
Och gällande historiken - om man tittar bakåt historiskt på Ålands Utvecklings Ab och följer framgångssagan - så ser man ett tydligt mönster, det måste väl ändå ltl Harry Jansson också medge. Det här är ju inget som har uppstått under den senaste tiden.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Jag vet ärligt talat inte hur jag ska bemöta ledamot Holmberg i och med att vi nu känner till att ledamoten gärna vill lägga ner detta bolag. Därmed utgår jag ifrån att ledamoten inte heller är intresserad av att rätta till det som ledamoten själv har varit med och producerat i finans- och näringsutskottet.
Jag kan bara konstatera att landskapsregeringen, som sittande ägare, inte har vidtagit några åtgärder för att stärka bolaget i någon form. Man har inte gjort några nödvändiga lagändringar för att kunna överföra medel etcetera, etcetera. Man har till och med tackat nej till att bolaget på egen hand ordnar fram en borgenär för eruf-pengar, och som skulle ha möjliggjort en aktivitet under den här perioden. Så det är ju en passiv ägare som vi ser här, en obefintlig näringspolitik, också ifråga om Ålands Utvecklings Ab. Tyvärr!
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Vi fick i måndags höra från Centern, att ett bolag som Ålands Utvecklings Ab är ett verktyg för politiker. Det gör mig faktiskt lite skrämd. Jag får gåshud på ryggen av fel orsak. Det är det absolut inte. Det här är inget politiskt verktyg. Det är ett bra incitament. Men enligt mig så har det fungerat som ett täckt investeringsstöd, ingenting annat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! I måndags fick vi höra att Åland är för litet för ett riskkapitalbolag som Ålands Utvecklings Ab, enligt ledamot Holmberg. Och nu får vi höra att man ägnar sig åt förtäckt stödverksamhet. Det är sorgligt att höra. Undra på att näringspolitiken de senaste fyra åren har sett ut på det här viset.
Någon borde upplysa Viking Line, Chips och andra att ”ni är alltför stora för att finnas på Åland, ni hör inte hemma här”. Det är ett sorgligt liberalt budskap.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack fru talman! Jag tycker att ltl Harry Jansson har en ”point” i att utskottet skulle fördjupa sig ännu en gång i den här frågan. Jag tycker nämligen att det som sägs om ägarrollen inte riktigt stämmer. Inte heller den information som idag har mejlats ut så är jag helt enig med. Så en omgång till, för min del, är inget problem och jag skulle med glädje delge ytterligare information.
Jag tror dock att gällande årsrapport och verksamhetsberättelse beskriver årsrapporterna om hur eruf-medlen har använts. Det infördes 2016 i och med att Ålands Utvecklings Ab började förvalta riskkapitalet från eruf. Men en verksamhetsberättelse har också landskapsregeringen efterlyst som en bredare berättelse över vad bolaget har arbetat med under åren.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack för det, vicelantrådet! Då finns det nog kanske ett behov av att man får det som också vicelantrådet upplever som den ”sanna bilden” när det gäller Ålands Utvecklings Ab.
Man kan konstatera att det är under näringsministerns portfölj som den här frågan har funnits. Frågan är naturligtvis varför man inte har varit aktiv överhuvudtaget när det gäller Ålands Utvecklings Ab och framtiden?
Vicelantrådet missade kanske det, men vi konstaterade i debatten i måndags att det är otroligt bra att det finns ett instrument som Ålands Utvecklings Ab som kunde ta hand Smart Marina-projektet, i och med att det behövs så enormt mycket kapital och kunnande för att överhuvudtaget starta upp EU-projekt. Det visar på behovet av den här typen av aktör. Det finns ju ”bara att ta för sig”, om uttrycket tillåts, bara man har kunnande när det gäller EU-projekten. Det finns pengar att hämta.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Ägarstyrningen har det inte varit något fel på. Den har varit mycket aktiv, och särskilt sedan problemen uppdagades så har vi inte gjort någonting annat än försökt reda ut det på ett lämpligt och bra sätt och med grundläggande och framåtsyftande diskussioner om vilken typ av näringspolitiska instrument som landskapet ska ha och vilka som ska finnas i förvaltningen och vilka som ska finnas ute i näringslivet i form av ett bolag?
Jag själv, och Socialdemokraterna, anser att det bör finnas ett aktivt bolag i vårt samhälle som jobbar med olika typer av instrument och som är ute bland företagen. Man bör lagstifta om det för att kunna överföra pengar från ägaren till bolaget på ett systematiskt sätt.
Ltl Harry Jansson, replik
Ljuv musik för mina öron, vicelantrådet! Tack för det! Jag hoppas sannerligen att det här kan förverkligas under nästa regeringsperiod.
När till och med det privata näringslivet är villigt att gå i borgen med ett miljonbelopp, bara för att ha Ålands Utvecklings Ab kvar, så nog är det ju märkligt om vi som politiskt ansvariga skulle välja att kasta det här instrumentet överbord.
Det är inte så enkelt att starta upp det här och jag hoppas verkligen att inte majoriteten i regeringsblocket har tänkt att det är något som nästa landskapsregering får reda upp. För det är det som slutsatsen blir. Ett mångmiljonbelopp som ska avskrivas i landskapets resultaträkning. Nej tack!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Jörgen Pettersson
Tack talman! Jag tänkte understöda ledamot Janssons förslag om återremisstill utskottet och också understryka att det är ett väldigt bra tillfälle att diskutera den näringspolitik som har efterlysts från precis alla håll under den senaste mandatperioden.
Landskapet Åland äger exakt ett riskkapitalbolag som över tid har investerat i ett femtiotal olika bolag av vilka några har lyft och skapat arbetsplatser och skapat tillväxt alldeles på riktigt. Och det heter ju faktiskt ”finans- och näringsutskott”, vilket man inte får glömma när man sitter på de stolarna. Man ska inte bara trycka på bromsen utan man ska också trycka på gasen och ibland t.o.m. lite mera på gasen än på bromsen.
Ett gott tillfälle att bekanta sig lite närmare med riktig näringspolitik, vilket faktiskt är det som Ålands Utvecklings Ab på många sätt har drivit. Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Vad hände år 2018? Vad hände förra året? Det är det som vi ska beskriva. Det här är en årsredovisning. Det är det som utskottet ska beskriva. Vad vill vi bedriva för politik framåt när det gäller Ålands Utvecklings Ab? Det är en fråga för valrörelsen och nästa lagting och landskapsregering. Det här ska vara en beskrivning över vad som hände förra året. Vad hände år 2018?
Berätta gärna vad som står fel där och som inte är beskrivet när det gäller år 2018. Vi har skrivit i generella termer och vi har hänvisat till det som landskapsrevisorn har sagt, så jag ser inte något behov av att återremittera det här till utskottet. Vi har ju inte beskrivit någonting felaktigt, tycker jag. Vad är det som är fel i det som vi har beskrivit? Det finns inga fel!
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack talman! Anfall är alltid bästa försvar. Jag hävdar - på basen av den information som har kommit efter att betänkandet har blivit klart från finans- och näringsutskottet - att man inte har skrivit om hela sanningen. Och den synpunkten anser jag mig ha rätt att ha. Därför understöder jag ledamot Janssons förslag att återremittera betänkandet till utskottet så att finans- och näringsutskottet får en andra chans att bekanta sig med verkligheten.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag har tagit del av den informationen. Jag har inte hunnit läsa den väldigt noggrant, utan översiktligt har också jag skummat över denna information. Jag kan inte se hur det strider mot det som finns här och jag tycker att man kan tolka in att utöva en aktivare ägarroll. Man kan tolka in mycket saker som man borde ha gjort eller inte ha gjort. Det är upp till var och en att göra den tolkningen.
Det finns beskrivet i betänkandet vad som har hänt och vad man borde ha gjort, och det är bra beskrivet. Jag förstår inte riktigt vad vitsen är med det.
Det som vi pratar om när det gäller framtiden för Ålands Utvecklings Ab och vad man vill med det, så är det också en viktig diskussion. Och den behöver vi föra både i valrörelsen och i kommande lagting och landskapsregering. Och vill man tillföra offentliga medel till bolaget så kommer det att krävas lagstiftning. En viss del av den lagstiftningen finns säkert förberedd redan och då kan man införa den. Men det blir en fråga för nästa lagting och landskapsregering om man vill fortsätta att ha det på det sättet.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Till skillnad uppenbarligen mot ledamot Carlsson, så har jag läst den information som har kommit och den stöder mig i min uppfattning att utskottet har hanterat detta förhastat. Då tycker jag att det finns alla skäl i världen att finans- och näringsutskottet gör en ny granskning av vad som har hänt under 2018, men även dessförinnan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Pettersson! Javisst ska vi ha en aktiv näringspolitik på Åland. Absolut. Och visst ska vi lägga ålänningarnas skattepengar delvis på en sådan näringspolitik. Men vi ska minnas att det är just ålänningarnas skattepengar som vi hanterar.
Den framgångssaga som ledamot Pettersson och större delar av Centern för fram, den får jag inte riktigt att stämma med verkligheten.
Visst finns det framgångssagor även inom Ålands Utvecklings Ab, men det finns en orsak till varför man är där man är idag ekonomiskt.
Jag ställde samma fråga i måndags, bl.a. till ledamot Pettersson. Hur är tanken att man ekonomiskt ska kunna främja Ålands Utvecklings Ab på ett juridiskt korrekt sätt idag? Ett riskkapitalbolag fungerar på ett sätt och det är att man finansierar det via lyckade exitar.
Har man gjort det? Svar nej! Ska det ännu mera skattepengar in? Svar ja i sådana fall! Detta är inte en aktiv åländsk näringspolitik.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Tack för det! Jag tar det som ytterligare ett stöd för att finans- och näringsutskottet verkligen borde betrakta detta bolag lite närmare. Om man ser på exempel i Sverige och Finland, där man har offentligt ägda riskkapitalbolag, så kommer man att se hur man hanterar det där. Och man kommer till och med att kunna se - om man jämför utfallet från de olika bolagen - att det åländska alternativet nästan garanterat är mer effektivt och har gett mera valuta för de satsade skattepengarna. Det tycker jag att utskottet ska bekanta sig lite närmare med, när man nu en gång har chansen att göra det.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Nej, ledamot Pettersson. Det stämmer inte! Det är därför - med vissa hånskratt emot mig - som jag har sagt att Åland är för litet. Sverige är stort och Finland är stort. Där har du en mängd företag. Där har du en konkurrens bland alla idéer som du kan plocka ut spännande projekt ifrån.
Vi kanske har tio projekt under ett år på Åland men det kanske också går två år innan vi har ett. Därav säger jag att urvalet är för litet för Åland.
Dock vill jag gärna fortsätta och stödja näringslivet med skattemedel men på ett sätt som gör Åland till en vinnare. Så är inte fallet idag.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! En sak får vi i alla fall vara glada för och det är att ledamot Holmbergs teser inte lyste igenom på den tiden som man startade Viking Line eller på den tiden som man startade Chips eller på den tiden som man satte igång andra framgångsrika affärsrörelser. För de fick alla höra samma sak. ”Ni är för små, det där är omöjligt”.
Det är exakt där som ett riskkapitalbolag - som till exempel Ålands Utvecklings Ab - kommer in i bilden. För de har berett vägen, de har granskat, de har gjort upp affärsplaner och de har inspirerat andra privata investerare. Av det skälet så är de privata investerarna redo att ta ett ansvar för det såvitt inte vi här lägger ner bolaget, vilket alldeles tydligt verkar vara i röret. Och det protesterar jag mot.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Under diskussionen har ltl Harry Jansson, understödd av ltl Jörgen Pettersson, föreslagit att lagtinget i enlighet med arbetsordningens 71 § ska inbegära ett nytt betänkande av finans- och näringsutskottet. Ärendets behandling avbryts därför för fattande av beslut om en eventuell återremiss.
Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar fortsatt behandling röstar ja; den som omfattar ltl Harry Janssons förslag till återremiss röster nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-rösterna resa sig, talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig.
Om alla nej-röster först står upp nu så får vi räkna. Ja-rösterna en gång till! Det finns majoritet för ja. En knapp sådan, men dock.
Då går vi vidare.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack talman! Jag ska återupprepa lite av det som jag sade i måndags eftersom det inte fanns någon i regeringsbänken när jag höll mitt anförande och nu har vi folk på plats. Jag vill också kommentera den information som idag även sänts per mejl till alla lagtingsledamöter. Jag tar mig friheten att tolka det så, att om man skickar ett mejl till alla lagtingsledamöter i Ålands lagting så utgår jag också ifrån att det materialet kan användas här i salen. Det är ju skickat till en offentlig adress med en offentlig avsändare. Jag börjar nu och går sedan tillbaka till årsberättelsen.
Vad skrev revisorerna där? Ja, de skrev att bolaget har använt eruf-medel, att man har pantsatt eruf-medel. Man skulle väl kunna tänka sig då att man har pantsatt medel för att man behöver ”cash”, man behöver pengar helt enkelt. Döm då om min stora förvåning när jag idag via mejl får veta att det har funnits möjligheter genom att en privat finansiär var beredd att ta över borgensåtaganden för bolagets checkkredit så att en miljon euro av de eruf-medel som var pantsatta kunde frigöras, men man har uppenbarligen från landskapsregeringens sida inte gjort någonting.
Det där förstår jag faktiskt inte. Om man först får kritik för att det bolag som man är ansvarig för har pantsatt eruf-medel och sedan bereds man möjlighet att frigöra dessa medel - dessutom med privat kapital - men ingenting av det här verkställs och det ges ingen förklaring heller, så då tycker jag nog att man har all anledning att kanske bli lite förvånad.
Vidare skriver revisorerna i sin rapport att ”ägarstyrningen av bolaget behöver stärkas”. Vad man då gör från landskapsregeringens sida är att man minskar ner styrelsen så att det kvarstår en person. Jag förstår inte riktigt hur styrelsen blir stärkt när det bara finns en person kvar när det kanske var fyra eller fem tidigare. Det skulle jag gärna se ett svar på från landskapsregeringens sida.
I vanliga fall när man stärker en styrelse så brukar man kanske byta ut kompetenserna eller öka på antalet. Men att man går från fem till en så är det faktiskt lite intressant, något annat kan man ju inte säga. Så det dryftar nog ett svar från landskapsregeringens sida.
Samtidigt så känner vi alla till den nära kopplingen mellan Ålands Fastighets Ab och Ålands Utvecklings Ab. Där är landskapsregeringen ännu mera radikal. Där plockar man bort styrelsen helt och hållet så att det inte finns någon kvar. Det gjorde man den 1 juli 2019. Det registrerades 100925, ifall någon är intresserad. Nu finns det ingen kvar i styrelsen. Och den som är verkställande direktör arbetar med andra ärenden enligt tidigare information till utskottet. Så man blir lite tveksam till det hela.
Vi har ytterligare fått information idag om att VD:n har blivit uppmanad att inte diskutera detta med några politiker eller utomstående utan att hänvisa till näringsavdelningen. Om vi har talat om ministerstyre tidigare, så ska inte det här ändå vara det som går högst upp under de här fyra åren. Är det så att ett fristående aktiebolags VD inte har rätt att informera Ålands lagting och politikerna här vilken situation som råder, så är det lite intressant och det kräver också ett svar.
I måndags när vi diskuterade det här så bad jag också om att få veta hur landskapet tänker, eftersom vi inte har fått någon information till utskottet om den här miljonen. Hur tänker man med den? Ska den återbetalas? Hur har man tänkt med det här bolaget?
Det är klart att detta är en årsredovisning som blickar tillbaka, men samtidigt ger det ju också avstamp mot framtiden. Hur är det tänkt? Vad ska det bli med Ålands Utvecklings Ab? Ska hela Ålands Utvecklings Ab läggas i påsen eller har landskapsregeringen någon annan förträfflig plan? Det är ju svårt att veta. Eftersom det inte finns någon verksamhetsberättelse så är det svårt att ta ställning till det. Och från fastighetsbolaget så har man väl inte fått den färdig ännu fast vi skriver september.
Det oaktat så måste jag säga att jag tror, kanske till skillnad från andra i den här salen, att Ålands Utvecklings Ab har en framtid. Jag tror att Ålands Utvecklings Ab - vilket också återfinns i de texter som vi har tagit del av idag - mycket väl skulle kunna vara navet som fördjupar sig i EU-finansiering och som lockar till sig nya projekt. Det är vad jag tror. Men det förutsätter i så fall att det faktiskt finns ett bolag kvar.
Med den information som kommer från olika håll, så vet jag just nu faktiskt inte vad landskapsregeringen har gjort, eftersom dokumenten är hemligstämplade och jag vet inte heller vad de avser att göra. Det som irriterar mig lite, det är att jag sitter i finans- och näringsutskottet och jag har förvandlats till en gummistämpel av den här landskapsregeringen. Tack!
Talmannen
Tack för det anförandet. Talmannen vill återigen påminna om att vi bör hålla en saklig nivå på debatten och inte heller relatera, som vicetalman Thörnroos gjorde, till personer som inte är ledamöter här i salen. Det är med ledamöterna i salen som vi debatterar.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Tack fru talman! Och tack att fru talman också påtalar olämpligheten i vicetalmannens anförande. Jag tror att vi kan konstatera att Åland har fått sin egen Donald Trump i ledamoten Thörnroos.
Först säger hon här att ledamot Valve är ansvarig för alla människor som får cancer. Sedan anklagar hon mig för ministerstyre. Det går för långt. Ska en vicetalman sätta ribban för Ålands lagting på en såg låg nivå? Det är faktiskt väldigt upprörande. Så tack, fru talman!
Som jag sade i min replik till ltl Harry Jansson, så för min del har jag ingenting emot om utskottet skulle vilja titta på det här igen, absolut inte. Jag står för insyn i bolag, också i landskapsbolag och kommunala bolag. Det är viktigt att medborgarna vet vad som händer.
Däremot så ska man hantera information som kan skada tredje part på ett mycket sensitivt sätt och man ska heller inte delge information till allmänheten som kan skada landskapets bolag. Därför finns det två beslut. Behandlingar som berör samma ärende och där man valt att hemligstämpla innehållet, men som sedan landskapsrevisorn, i sin godhet, har skrivit om. Så jag vet inte vad det är för vits med att ha någon hemligstämpling.
Men det är helt och hållet utgående från att man inte ska skada landskapets bolag i dess verksamhet och man ska heller inte skada de bolag där Ålands Utvecklings Ab har haft en roll och där man har ett aktiekapital. För det är direkt att missgynna det åländska näringslivet.
Så affärshemligheter ska man vara rädd om, i övrigt full öppenhet.
Det skulle inte komma i mitt huvud att börja påstå att information inte får delges. Jag har tvärtom uppmanat Ålands Utvecklings Ab att berätta, både på kapitalmarknadsdagen samt att begära tillgång till partigrupperna för att diskutera och berätta om sin verksamhet. Vad man har gjort under våren, vad som har varit bra, hur aktiekapitalet och landskapets stöd till uppstartande företag har kunnat bidra till ett blomstrande näringsliv och till att det finns bolag idag som kanske inte annars hade sett dagens ljus. Det finns en mängd åländska bolag som har fått hjälp och stöd från Ålands Utvecklings Ab.
Men det finns en miss som har gjorts - den gjordes redan år 2015 - och det var en pantsättning av eruf-pengarna. Det gjordes i god tro därför att man tyckte att skuldebrevet inte var tillräckligt tydligt på den punkten. Det här uppdagades inte av revisorn förrän ett par år efteråt. Det kom till landskapsregeringens kännedom först i juni 2018. Efter det så har vi hanterat situationen på bästa sätt.
Det viktiga är att Ålands Utvecklings Ab finns kvar som bolag och kan ro Smart Marina-projektet i land och sköta alla sina andra viktiga åtaganden gentemot de portföljbolag där man ännu har en inblandning.
Jag tycker att det viktiga med den här diskussionen idag är - och som jag också hoppas att partierna funderar över inför kommande regeringsprogram - med vilken typ av instrument man önskar tillgodose det åländska näringslivet. Vilken typ av uppstartspolitik för bolag ska man ha? Vilken typ av riskkapitalredskap ska man erbjuda? Vad annat kan en aktör som ska följa i Ålands Utvecklings Ab:s fotspår göra? Vad ska de göra? Vad kan vara relevant för vårt lilla samhälle?
I Sverige har man Almi Invest och man har Tillväxtverket. I Finland har man gått över till ett Business Finland. Det här är statligt finansierad verksamhet. Ingen av dem kan agera utan att det finns ett kapital från staten, därför att varje aktör som kommer in i en sådan här verksamhet tar tid. Man ska titta på varje affärsplan, man ska diskutera med varje ny aktör som vill komma in i näringslivet och man ska värdera deras verksamhet om det här är någonting att gå vidare med. Sedan medför det risker. Vissa pengar kommer man inte att få tillbaka medan andra pengar är väl satsade och de i sin tur gör att företagen växer och bidrar till samhället med både skatteintäkter och arbetsinkomster och så vidare.
Jag skulle vilja att den diskussionen blir den bärande för framtiden. Ska landskapet ha kvar de här redskapen? Har de haft ett värde för samhället Åland? Vad ska det bli i framtiden?
Det måste vara en lagstiftning. Vi har tittat på alla möjligheter att tillföra kapital till det här bolaget, men det går inte. Det finns inga juridiska möjligheter. Det privata kapitalet som kom in i bilden, det var tacknämligt och vänligt men det var också förknippat med sådana garantier att vi som ägare fann att det inte var någon långsiktig lösning för bolaget.
Det som har sagts här i salen är någonting som jag tycker att man ska ta med sig i valrörelsen. Är det här redskap som ska finnas här i huset, hos näringsavdelningen, eller är det ett värde i att det finns en aktör därute i form av ett bolag som hjälper till med detta.
För min del lutar jag åt den andra lösningen och att man ska lagstifta om det här. Man måste vara beredd på att lägga ett grundkapital på 100 000 - 150 000 euro per år om en sådan här verksamhet ska kunna fungera. Det är vad det kostar. Det är bara att inse. Att leva på exitar kan vi konstatera att inte går. Tack fru talman för att jag fick ordet!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Ett förtydligande från ministerns sida. Om man nu noterar att det dels inte finns möjlighet att tillföra kapital till bolaget, såvida man inte gör en lagstiftningsförändring och dels att aktiekapitalet knapras ner hela tiden, så varför har då inte landskapsregeringen valt att lämna ett lagförslag till Ålands lagting? Om ministern gör den bedömningen att man inte kan leva på exitar så borde man väl agera lite proaktivt, i stället för att skuffa det här i famnen på nästa landskapsregering.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Dels är det tidsaspekten. Det här har väl mer eller mindre klarlagts under 2018 och 2019. Vi har agerat med full kraft och haft en väldigt tät dialog mellan ägarna och bolaget om hur vi ska styra upp det här tillsammans. Men tidsaspekten har varit sådan att vi inte har utrymme att ta fram ett underlag och en lagstiftning på hur kort varsel som helst.
Sedan har vi kanske också ärligen i landskapsregeringen sett lite olika på den här typen av instrument. Hur ska de se ut och hur ska de finansieras? Även på näringsavdelningen har man en uppfattning i frågan.
Så jag tycker att det är bra att ta det med i nästa regeringsprogram och där ge en tydlig politisk riktning.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Men nog borde det väl ha funnits tid. Så den faktiska orsaken till att det inte har kommit ett lagförslag, det är alltså att man inte är ense i landskapsregeringen om hur man ska hantera Ålands Utvecklings Ab eller ett motsvarande bolag. För så måste jag ju förstå vice lantrådets anförande. Man har inte kunnat enas i landskapsregeringen och då har man låtit bolaget vara. Man har plockat bort styrelsemedlemmarna och lämnat en medlem kvar.
Så vad kan man förvänta sig? Vad kan de som tror på Ålands Utvecklings Ab förvänta sig den närmaste tiden?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Man kan vänta sig att bolaget kommer att skötas mycket väl med den bemanning som finns och med den uppbackning som finns, både från konsultsidan och från näringsavdelningen. Landskapet kommer inte att svika de åtaganden som man har ute i samhället, varken kapitalbolagen eller Smart Marina, som är ett otroligt bra projekt och som gynnar hela vårt samhälle.
Nu gäller det att under de kommande åren ställa om den här verksamheten och kanske ha en nystart. Kanske det är ett Business-Åland som vi ska bilda och att det där finns en lagstiftning och en grund som gör att man som ägare i sitt eget bolag också faktiskt kan föra in kapital om det så krävs. För det kan man inte idag. Vi har synat alla kort. Tro mig!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Ja, tyvärr så lyssnade inte regeringsblockets representanter - med undantag av ledamot Holmberg - på behovet av att skicka tillbaka det här till utskottet. Det beklagar jag. Nu kommer vi att få en missvisande skrivning från lagtingets sida, därför att det som står i finans- och näringsutskottets betänkande inte helt överensstämmer med verkligheten.
Men nu har vi hört att även Socialdemokraterna, via vicelantrådet och partiordförande Gunell, anser att Ålands Utvecklings Ab ska finnas kvar. Också från de moderata leden har det också kommit detsamma. Så vad är egentligen problemet? Nog måste man väl kunna ”brotta ner” Liberalerna, fast de sitter på några centrala poster, när det gäller den här typen av frågor om man verkligen ska tro på vice lantrådets ord om att det här är ett instrument som vi behöver.
Till sist. De minimis-systemet kan vi i alla fall nyttja. Då har i alla fall landskapsregeringen tillskjutit de pengarna som kapitalinjektion.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Ursäkta. Jag uppfattade inte den sista frågan?
Ltl Harry Jansson, replik
De minimis. Har ni provat med det?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Ja. Politiskt sett så har det inte funnits någon brottningsmatch utan vi har försökt hantera situationen på bästa möjliga sätt. Om man ska ha en lagstiftning som grund för den här typen av verksamhet, så behöver vi ha en utvärdering. Det finns en tidsaspekt här, det är inte ett politiskt problem. Man måste evaluera Ålands Utvecklings Ab. Det har ändå funnits i många år. Hur har det här fungerat? Vad har det gett samhället? Vilka utmaningar har vi sett och vad kan vi göra ännu bättre? I dagens moderna värld finns ännu mera resurser och redskap att kanske använda.
När det gäller eruf-kapitalet så är det viktigt att vi från Åland sköter det väl så att vi blir tilldelade nytt kapital igen. Landskapet måste sköta sina åtaganden gentemot kommissionen så perfekt som det går.
Talmannen
Tiden är ute.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack! Jag konstaterar att det till och med är svårt att nå enighet inom landskapsregeringens led i den här frågan. Men de minimis möjligheten finns ju alltid och det kan vara en möjlig injektion att ta den.
Har ni inte övervägt att i alla fall skjuta in den typen av pengar under den här perioden? Det kräver ju ingen lagändring bara man håller sig under ribban före EU-kommissionen blandar sig i.
Det skulle vara intressant att höra hur landskapsregeringen resonerar till den delen.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag har, som minister, gett näringsavdelningen i uppdrag att syna alla möjliga vägar. Allt ifråga om nyemissioner till de minimis och till andra sätt att utöka kapitalet för Ålands Utvecklings Ab, så att man skulle kunna frigöra den här panten och vi skulle kunna gå vidare. Men jag har fått besked att det inte finns några vägar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Man kan konstatera att när man startade Ålands Utvecklings Ab så var ambitionerna ganska stora. Det var väl ett sätt att tillföra kapital till företagare som på något sätt ville ha extra kapital för att komma igång med sin verksamhet.
Bekymret är att man har samlat på sig en massa bolag men inte gjort några exitar i det här fallet. Det kan väl bygga på att man inte har fått ut de pengar som man velat. Men jag tycker ändå att man borde ha försökt förvalta kapitalet lite bättre.
Jag delar ministerns åsikt om fortsättningen, att man på något sätt måste ha ett riskkapitalbolag. Vilken form det ska ha och om det ska vara i det nuvarande bolaget eller i framtida bolag, det får väl kommande regering avgöra. Men är det så att det enda möjliga nu är att rusta ner hela den här verksamheten eller finns det en fortsättning?
Talmannen
Tiden är ute.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tror att det bästa skulle vara med en omstart. Man har en lagstiftning och i den mån det går, starta ett nytt bolag och föra över de åtaganden och det kapital och de resurser som Ålands Utvecklings Ab och Fastighets Ab har.
Man kan också tänka sig en sammanslagning av dessa två. Det har diskuterats redan i flera år att man borde göra det. De båda bolagen har jobbat som tvillingar i princip. Man har haft samma styrelse, samma VD och så vidare och har haft en interaktion. Det är på sätt och vis bra. För det ena bolaget har möjlighet att bygga fastigheter och det andra har möjlighet att hjälpa uppstartföretag under startfasen, både med kapital och med kompetens.
Ltl Brage Eklund, replik
Det som förvånar mig lite är att det kanske inte är något nytt problem att Ålands Utvecklings Ab har haft de här problemen just med att omvandla kapitalet. Då förvånar det mig lite att landskapsregeringen inte har reagerat tidigare utan kommer nu i slutet på mandatperioden i samband med årsredovisningen och lyfter upp de här problemen.
Är det inte lite sent att vakna nu i denna sena timme för att förverkliga någon annan möjlighet för just det här bolaget?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det kan man säkert säga. Man kan också säga att det var den föregående regeringen som i så fall också vaknade sent och den föregående innan det, som också vaknade sent.
Vi har haft en situation där vi som ägare har haft ett bolag som ska klara sig, trots att det nästan inte har haft någon möjlighet att få något kapital. Det har varit svårt att göra exitar på det sätt att det inte på något sätt skadar de kapitalbolag som man har varit involverade i. Och möjligheterna till lyckade exitar kan man säkert diskutera.
Men det här är information som bolaget sitter på. Landskapsregeringen lägger sig inte i den typen av detaljer. Det är bolagets sak att hantera sitt kapital och det är också många affärshemligheter som man talar om. Bolagets roll är att hjälpa, inte att stjälpa.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Annette Holmberg-Jansson
Tack fru talman! Jag hade inte tänkt säga någonting i denna debatt, men jag blev på riktigt upprörd över att man kan uttala sig så negativt om Ålands Utvecklings Ab här i salen och säga att riskkapital är en förtäckt stödverksamhet. Det gör mig både besviken och arg.
Efter att ha suttit i Ålands Utvecklings Ab:s styrelse så vet jag att det är allt annat än det. Man behöver en injektion när man ska starta upp ett företag och man testar sin affärsplan. Man får hjälp att skriva sin affärsplan i Ålands Utvecklings Ab. Det stöts och blöts och man frågar ”är det här verkligen någonting som fungerar?” Många får ett ”nej” på grund av att man har lite för visionära idéer och man tror att man kanske ska få lite summor på slutet, alltså bättre summor än vad man egentligen kan få. Det sitter proffs i Ålands Utvecklings Ab som kan det här. De vet hur man gör men det vet kanske inte den som ska starta upp ett företag. De fyller en roll och de är viktiga. Om man säger att ett riskkapitalbolag ska leva på exitar, så då förstår man inte vad ett riskkapitalbolag är.
Det sägs att 70 procent av de investerade medlen i ett utvecklingsbolag kommer tillbaka. Vi vet att Almia får pengar från staten. Så hur gör de? De får också eruf-pengar. Hur gör de? Vi måste kunna göra på samma sätt.
Det är svårt idag att kunna starta upp ett bolag. Bankerna är inte alltid helt välvilliga till nya bolag som ska starta upp. Det behövs riskkapital.
Min erfarenhet av att ha suttit i Ålands Utvecklings Ab:s styrelse är att om Ålands Utvecklings Ab har satt tummen upp och sagt ”det här är ett bolag som har tänkt igenom vad de ska göra”, så då vågar andra komma in med sitt stöd från olika andra bolag. Så det är en sorts säkerhetsventil. Det är så det har varit. Man får inte glömma bort alla kringeffekter som ett riskkapitalbolag ger.
Smart Marina har nämnts här idag. Det hade aldrig kommit till Åland om det inte hade funnits den expertis som finns på Ålands Utvecklings Ab idag. Pöyry gör ett fantastiskt jobb.
Tänk på Stallhagen, Lecomatic, HelioZenit, Eget, Poedro, Alandia Engineering, Plasto, Björkö, Skärgårdsbröd, Skärgårdslamm, Air Aland, Respond for you, bara för att nämna några. Alla dessa har någon gång varit i en situation där man har behövt ha lite extra kapital för att komma ett steg längre. Så för mig är det helt självklart att vi behöver ett riskkapitalbolag på Åland. Om det sedan behöver göras om i någon annan form, så det kan hända. Men jag är absolut villig, och jag tror att flera med mig i mitt parti tycker att det behövs och att det är bra. Tack!
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det var ljuv musik att höra ledamot Holmberg-Janssons anförande här. Det stämmer mycket med mina egna tankar. Föregående anförande från vicelantrådet var också i samma riktning.
Så den fråga man ställer sig, när man sitter här som enkel oppositionspolitiker, är hur vi i Herrans namn har hamnat i den här situationen när ni i grunden har den här positiva inställningen om att det ska gå bra. Men nu håller skeppet på att sjunka.
Är det Liberalerna som har kört över er helt och hållet? Eller vem är det som har drivit skeppet till den grundstötning som verkar vara ganska nära nu?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack talman! Jag kan inte uttala mig på den punkten exakt. Däremot så vet jag att Ålands Utvecklings Ab inte har fått något kapital sedan man sålde sina Chipsaktier för 15 år sedan. Det var dessa pengar som man levt på fram tills nu. Men nu är pengarna slut och det är väl nu som frågan ställs på sin spets.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det har sagts tidigare under debatten att Åland är för litet för att ha ett riskkapitalbolag. Jag tror att det är precis tvärtom. Just den här litenheten gör att vi behöver ha en samlande kraft som Ålands Utvecklings Ab eller någonting liknande.
Framförallt i dessa EU-tider som vi nu lever i och alla EU-program som någon borde försöka ta tag i för att göra det bästa för Åland. Smart Marina är ett jättebra projekt som betyder mycket för den åländska skärgården och ”Smart Marina+” skulle ha varit nästa fas. Men det har blivit ogjort tillsvidare på v en här situationen.
Jag tycker att det är tråkigt att man inte har tagit tag i detta och gjort det mesta möjliga, i stället för att nu låta skeppet eventuellt gå mot en ganska hård grundstötning.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack fru talman! Det har talats väldigt mycket om hur man ska kunna få mera EU-medel till Åland. Man har pratat om att Högskolan på Åland skulle vara plattformen för att samla kompetensen och försöka få mera EU-medel till Åland. Kanske det. Men kanske också Ålands Utvecklings Ab eller någon variant av Ålands Utvecklings Ab skulle kunna vara det. För det finns otroligt mycket pengar att söka. Men vi vet alla som har satt oss in i det, att det också är väldigt svårt att ansöka om EU-medel. Det behövs någon som är kunnig på det och just nu så finns det bra med kompetens på Ålands Utvecklings Ab.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson! Vi har en väldigt stor samsyn kring den här frågan. Det var också bra att ledamot Holmberg-Jansson berättade lite mera om bolagets olika åtaganden osv. och vilka som man har hjälp under årens lopp till att födas fram.
Det är väldigt viktigt att man funderar över en bra nystart och hur den skulle kunna se ut och vilka redskap som är relevanta att ha.
Sedan skulle jag vilja få ett klargörande om det också är Holmberg-Janssons syn att det krävs en lagstiftning i botten för att det här ska fungera långsiktigt?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack fru talman! Det vet jag inte, för den kunskapen har jag inte. Jag vet inte om det är så att det behövs en lagstiftning. Det som jag lyfte i mitt anförande var, att om det fungerar i Sverige att Almia kan få pengar från skattemedel och att de kan få eruf-pengar, så då måste det också gå på något sätt på Åland.
Jag har inte haft den möjligheten att jag har kunnat grotta ner mig i det här. Ja, om det är så att det behövs en lagstiftning så då är vi såklart villiga att sätta oss ner och titta på det. Jag anser att Åland behöver ett riskkapitalbolag på grund av sin litenhet.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Den bärande skillnaden mellan Åland, Finland och Sverige - i det här fallet med riskkapitalbolag - så är det just att man har en lagstiftning i grunden. Det ger möjligheter för ägaren att ha en överföring av kapital. Annars så kan man inte stöda ett bolag som verkar på en marknad där det också finns andra aktörer som har liknande verksamhet. Det förbjuder EU-kommissionen. Men har man en lagstiftning i grunden, så då är det fullt möjligt att göra exakt det som ledamot Holmberg-Jansson säger.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack fru talman! För mig är det då självklart att vi behöver en lagstiftning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag vill, lika som ltl Roger Nordlund, berömma ltl Annette Holmberg-Jansson för hennes anförande och engagemang. Och i likhet med ledamot Nordlund så är jag också lite fundersam över varför den kurs som Ålands Utvecklings Ab har haft tidigare nu uppenbarligen närmar sig en grundstötning. Men jag vill i alla fall säga att vi har en stark samsyn kring att Ålands Utvecklings Ab behövs på Åland. Exakt i vilken form kan jag inte heller svara på, men tillsammans ska vi göra Ålands Utvecklings Ab starkare.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Talman! Det låter bra. Ålands Utvecklings Ab har en ung kvinna som VD just nu och hon gör ett fantastiskt jobb. Jag tycker att hon är värd att få en bra start. Om det är så att det behövs en ny omstart så är jag helt villig att vi ska göra det.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Mats Perämaa
Fru talman! Även om det kan tyckas udda att vi i samband med hanteringen av årsredovisningen pratar om den framtida näringspolitiken, så tycker jag samtidigt att det är bra. Speciellt mot bakgrund av att det här lagtinget under det senaste året - kanske till och med två åren - har pratat om behovet av tillväxt, näringspolitik och mera arbetsplatser, och allt som hör därtill, med tanke på de bakgrundssiffror som finns och som pekar på att detta behov finns.
Det gavs en bild av att det skulle råda någon sorts oenighet på något sätt inom landskapsregeringen gällande behovet av näringspolitik och vid hanteringen av det här ärendet. Det tror jag att det finns skäl att dementera.
Så som jag kommer ihåg det så har landskapsregeringen i samtliga delmoment i den här frågan agerat precis i enlighet med de förslag som har funnits från näringsavdelningen och från ansvarig minister. Därmed så har ju enigheten väldigt tydligt klargjorts via det.
För Liberalernas del så har jag och mina kolleger uppdraget att betona behovet av näringspolitik och framtida tillväxt. Det är något som vi har fört fram hela tiden - precis som representanterna från de andra partierna också har gjort - under behandlingen av de här frågorna i landskapsregeringen.
Men som också vicelantrådet sade så är vi inte där ännu att vi har kunnat ta ställning till hårda förslag om framtida lösningar. Antingen via lagstiftning, att fortsätta med Ålands Utvecklings Ab som ett riskkapitalbolag eller möjligen andra näringspolitiska åtgärder.
Detta är ett viktigt område. Det är bra om nästa landskapsregering tar in det här i sitt regeringsprogram, för vi behöver ta ställning till konkreta förslag så fort som det bara är möjligt. För i förlängningen så finns det stora behov av tillväxt. Det var det jag ville säga. Tack.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack talman och tack för de orden! Jag tror att man behöver ha allt stöd som finns när det gäller att sätta fart på tillväxten på Åland.
Jag skulle vilja fråga minister Perämaa en ganska enkel fråga. Är ministern tillfreds med det arbete som man har gjort inom Ålands Utvecklings Ab under de senaste fyra åren, när ministern ändå suttit i någon slags ansvarsställning i landskapsregeringen? Och en följdfråga till det.
Ifall man inte skulle vara nöjd med hur det har skötts, är ministern nöjd med de insatser som har gjorts för att stöda detta viktiga bolag för att hålla fart på tillväxten?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag tror att det behövs ytterligare instrument för näringspolitiken eftersom vi här pratar om behovet av möjlig lagstiftning för att kunna ge kapital till bolaget. Det är inte en signal om att det är ett underkännande av bolaget i sig. För utan lagstiftning så får man inte stödja bolaget heller. Så svaret till den delen är, att som helhet så fungerar det inte tillräckligt väl som näringspolitiskt instrument idag.
Vi ser ju resultatet av det också. Exitfunktionen fungerar inte tillräckligt för man kan inte föda bolaget i sig med bara de tillgångarna. Så därmed, som ett fullständigt näringspolitiskt instrument, så fungerar det inte idag. Så är det bara. Men det är inte ett underkännande av bolaget i sig.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack talman! Om man inte underkänner bolaget så godkänner man det. Bolaget har inte tillförts nytt kapital under 15 års tid, vilket är märkligt. Man kan skylla på tidigare regeringar. Men problemen har nog blivit rätt akuta under den senaste mandatperioden, det går inte att sticka under stol med.
Då infinner sig en fråga ofrånkomligen, eftersom man i både Sverige och Finland har satt lagstiftning på plats för att man ska kunna hålla igång ett rikskapitalbolag. Ett riskkapitalbolag är per definition förenat med risk. Man kan inte förvänta sig att de ska leva på s.k. exitar. Då måste frågan ställas, att varför har man inte drivit igenom en sådan här lagstiftning om nu näringspolitik och tillväxt är så viktigt?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag tycker i varje fall att vi bör lyfta blicken och inte diskutera om ett enskilt bolag är bra eller dåligt. Det är fullständigt oväsentligt om det finns ett bolag som heter Ålands Utvecklings Ab eller någonting annat. Huvudsaken är att vi har ett näringspolitiskt paket som genererar mot de mål som vi eftersträvar, med tillväxt och fler arbetsplatser. Därför tycker jag att denna diskussion om ett enskilt bolag egentligen inte är det centrala.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Bert Häggblom
Tack fru talman! Man blir ju konfunderad när ansvariga ministern anser att det här bolaget borde vara kvar, också Moderaternas partiordförande säger det. Nu går Liberalerna upp och försvarar det här fast man egentligen säger att bolaget inte ska finnas längre. Nog är det väl underligt att vi har den här diskussionen överhuvudtaget. Det är någonstans i regeringen som man inte är enig. Jag kan inte se det på annat sätt än att det måste vara Liberalerna som har en annan åsikt än vad de andra partierna har.
Det har funnits en styrelse som har avgått. Det fanns ingen styrelse alls under fyra månader. Varför fanns det ingen styrelse under fyra månader? Nu sitter det en person i styrelsen som också sitter i Moderaternas partistyrelse. Så nog blir man ju konfunderad när man hör det här.
Man försöker väl lägga ner bolaget och driva det i konkurs. Det kan väl inte vara det riktiga? Om man skulle ha velat tillföra bolaget pengar men säger att det är hänger på lagstiftningen, så har landskapsregeringen haft de möjligheterna att komma med ett lagförslag. Man bör nu, under den tid som man sitter i landskapsregeringen, utreda dessa möjligheter.
Många av oss här vill ju ha kvar bolaget, om jag har förstått majoriteten i lagtinget rätt. Det var synd att finans- och näringsutskottet inte fick se på detta, vilket ansvariga ministern Gunell också ansåg och som hennes partikamrater här skulle ha röstat för. Nu lade de ner sina röster, vilket var beklagligt. Annars hade ärendet gått tillbaka till finans- och näringsutskottet.
Jag hoppas att landskapsregeringen, under den tid de sitter kvar, tittar på den här frågan och har det klart för en kommande regering. Tack!
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack för det! Absolut. Det finns ett underlagsmaterial som är gjort. Det finns också från bolagets sida ett underlagsmaterial som man kan gå vidare med. Men man behöver göra en omvärldsanalys. Hur fungerar de här bolagen i Sverige och Finland? Vad har de för redskap som vi skulle kunna ha nytta av här på Åland? Allt det här skulle kunna vara kvar, så att man vid författandet av ett regeringsprogram kan ta ställning till om man antingen vill bilda ett nytt bolag med en lagstiftning som grund eller om man vill gå in för en annan modell där man lägger de här instrumenten i händerna på landskapsförvaltningen. Det är väl de två naturliga vägvalen som existerar. Men det är fullt rimligt att det finns ett underlag att gå vidare med.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! För att de ska vara fullständigt klart så har landskapsregeringen varit fullständigt enig i samtliga de ärenden och behandlingar av den här frågan som har nått landskapsregeringens bord. Inte heller har något enda ärende återförts på grund av någon oenighet. Så en fullständig enighet råder i den här frågan och en fullständig enighet råder i den frågan att vi måste ha en god näringspolitik inför framtiden för att generera tillväxt.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Någonting hände i bolaget. Hela styrelsen avgick och man var utan styrelse under fyra månader. Sedan har det tillsatts en enda styrelseledamot. Varför det hände så har vi inte fått någon redovisning för. Tidigare var det representanter i styrelsen från alla olika partier som satt i regeringsblocket. Rätta mig om jag har fel till den delen. Vi var också ditkallade. Obunden Samling fick också information om bolaget i tiden och det kom fram att man behövde mera kapital. Så det har inte varit ett okänt faktum för någon.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Gällande styrelsesammansättningen så är det kollegan, vicelantrådet som har ägarstyrningsansvaret. Så till den delen svarar jag inte på de frågorna gällande just detta i det här sammanhanget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 27 september 2019 kl. 09.30. Plenum är avslutat.